Snabb energivinst från fotosyntesen är inte enkel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snabb energivinst från fotosyntesen är inte enkel"

Transkript

1 I förra numret av Ekologiskt lantbruk inledde vi en serie om jordbruk och energi. I det här numret fortsätter vi med att granska möjligheten att ta tillvara energin i biobränslen. Ekologiskt lantbruk och energi foto: andré maslennikov Snabb energivinst från fotosyntesen är inte enkel Biobränslena ska rädda oss från oljeberoendet sägs det. Men ur det ekologiska lantbrukets perspektiv är det inte många av dem som håller för en närmare granskning. OSCAR FRANZÉN Redan idag används en betydande del biobränslen i Sverige, motsvarande en dryg femtedel av den totalt tillförda energin (om man bortser från värmeförluster i kärnkraften), eller 110 TWh. Det är framförallt industrin och fjärrvärmesektorn som är de stora användarna, och det är mest olika restprodukter från skogs- och massaindustrin som används. I fjärrvärmeverken eldas även torv och avfall. På längre sikt är det många som tror att biobränslena kommer kunna stå för en betydligt större del av Sveriges energianvändning. Den av förra regeringen tillsatta oljekommissionen uppskattade att vi till år 2050 kan få ut 228 TWh från biobränslen (alltså mer än dubbelt så mycket som idag). Det mesta av det skulle komma från skogen. Men samtidigt skulle hela 32 TWh komma från åkerbränslen, vilka idag endast står för 1 TWh. LRF har gjort en egen uppskattning av potentialen för energi från åkerbränslen år 2020, vilken man får till 23 TWh. I Lantmännens affärsvision till 2020 anger man en potential på mellan 23 och 35 TWh. Ingen av dessa studier tillskriver det ekologiska lantbruket någon specifik roll. Bränslen från skogen Sverige har idag en produktiv skogsareal på nästan 23 miljoner hektar. Utöver produktionen av timmer och massaved blir det en hel del biomassa över i skogsbruket. Biomassa som kan användes som bränslen. Framförallt handlar det om GROT, en förkortning för grenar och toppar, både från slutavverkningen och från gallring. En annan viktig resurs är utgallrade träd. Andra källor är virke som inte är lämpligt för sågtimmer eller massaproduktion och bränsleved från icke-skogsmark (till exempel sly från rensning av diken). Även den privata vedhuggningen står för en betydande del av vår användning av skogsbränslen. Det finns också en hel del biprodukter från skogsindustrin som bark, sågspån och träflis, och inte minst den stora biprodukten från kokningen av pappersmassa: svartlut. Idag används dock det mesta av svartlutens energi för att driva brukens egna processer. Biobränslen från skogen kan användes för eldning i små värmepannor eller i värmeverken. De kan användas i kraftvärmeverken för att producera både el och värme. Det går också att genom förgasning producera olika typer av drivmedel, till exempel DME, FTD, metanol och vätgas. Man kan också använda skogsbränslen till att producera etanol eller biogas. Bränslekrävande Det är definitivt så att det finns stora biobränslepotentialer i den svenska skogen. Men indu- Biomassa från skogen handlar framför allt om GROT, dvs grenar och toppar, både från slutavverkningen och från gallring. foto: alf linderheim/n ekologiskt lantbruk 9/2006

2 striellt skogsbruk är också mycket bränslekrävande. För att inte tala om alla de tekniska strukturerna bakom tillvaratagandet av restprodukter och de olika förädlingsstegen. I de emergianalyser av restprodukter från skogen som Peter Hagström genomfört (se artikel på sid 10) är det bara bränsleved från icke-skogsmark som förmår ta upp mer energi från naturen (genom fixering av solenergi) än vad som tillförs i skörd, transporter och olika processer. Och det är en i sammanhanget ganska marginell biobränslekälla. Istället för restprodukterna är det förmodligen själva massaveden som kommer att kunna stå för ett större energitillskott till samhället, till exempel genom förgasning till DME. I en SLU-studie från år 2002 konstaterar man att 63 procent av den totala energiåtgången för att ta fram massaved kan anses vara lokalt förnyelsebar. Motsvarande siffra för naturligt föryngrad skog är något högre, 72 procent. Bränslen från åkern Idag används spannmål både till eldning och till produktion av etanol genom jäsning. En stor fördel med etanolen, vilket förmodligen förklarar dess stora popularitet, är att den är så lätt att fasa in i det existerande drivmedelssystemet. Den ger också renare avgaser än vid förbränning av bensin. Någonstans där slutar tyvärr fördelarna. De flesta studier av energinettot vid produktion av etanol ser mycket dåliga ut. Likaså gör kalkylerna för RME (rapsmetylester), som framställs genom förestring av rapsolja. Grundproblemet både med etanolen och RME är att de produceras utifrån högt förädlade livsmedelsprodukter vars huvudsakliga värde inte ligger i deras energiinnehåll. Trots detta har de många starka förespråkare inom lantbrukssektorn. Lantmännen har precis invigt en ny anläggning för produktion av RME i Karlshamn, och tillsammans med LRF satsar man stort på etanolproduktion i Norrköping. Anläggningar som dessutom gynnas stort av statliga skattesubventioner. För det ekologiska lantbruket är det dock få som skulle räkna etanol eller RME som något alternativ. Salix, rörflen, halm Odlingen av energiskog i form av olika salixarter satte fart i början av 90-talet tack vare generösa stödsystem. De senaste tio åren har dock den odlade arealen varit tämligen konstant, runt hektar. Rörflen, som är ett flerårigt gräs, odlas i mycket mindre skala, runt hektar. Av dessa är det endast några hundra hektar som skördas som energigröda. Halm från spannmålsodlingen används idag i viss utsträckning för eldning, främst av lantbrukarna själva på gårdsnivå. Peter Hagströms emergiberäkningar ger dock dåliga energinetton både för salix, rörflen och halm. I slutändan är det ingen av dem som förmår samla in mer energi från naturens arbete än vad vi måste tillsätta i produktionen. Hampa Hampa har beskrivits som den perfekta ekologiska grödan. Mycket på grund av dess starka förmåga att konkurrera ut ogräs och att den passar bra in i en ekologisk växtföljd. Den odlas främst för produktion av fiber eller fröer, men den passar också bra som ren energigröda. Odlingen har än så länge varit mycket blygsam, delvis på grund av lagstiftning och regler tänkta för att motverka odlingen av droghampa. Idag är det dock många som ser ljust på framtiden för hampan som energigröda (läs mer på sid 12). Biogas Biogas produceras genom rötning av olika former av organiskt avfall, till exempel slam från reningsverk, slakt- och hushållsavfall, vall och olika skörderester. Vid rötningen bryts det organiska materialet ner i en syrefri, anaerob, miljö. Biogasen som bildas består av en blandning av metan och koldioxid. För att gasen ska kunna användas som fordonsgas måste den först renas från koldioxid och andra biprodukter som vattenånga. Biogasproduktion har funnits i Sverige ända sedan 1970-talet. Men det handlar främst om större anläggningar kopplade till avloppsreningsverk. På senare tid har ett mindre antal gårdsbaserade anläggningar tagits i drift, men det är svårt att få ekonomisk lönsamhet, speciellt för dem som försökt använda lokalt producerad biomassa såsom vall (läs mer i artikeln på sid 10). Låg koncentration Att tro att vi ska kunna ersätta fossil olja och gas med biobränslen är i de flesta fall högst orealistiskt. I bägge fallen handlar det om att fånga in och koncentrera solljus. Den stora skillnaden är att de fossila bränslena haft miljontals år på sig att bildas och koncentreras medan de idag diskuterade biobränslena bildas på en skala mellan mindre än ett år för ettåriga grödor som hampa till år för skogsbränslen. Ur det perspektivet är det också helt förståeligt att det är just skogsbränslena som erbjuder de bästa energikalkylerna. Men även med bränslen från skogen gäller det att tänka sig för. Den ovan nämnda SLU-studien visar till exempel att nästan 40 procent av energiarbetet som krävs för att få fram massaved kommer utifrån, genom av människan tillfört arbete. Och det är arbete som till huvuddel är drivet av fossila bränslen. Lösningen i att hantera övergången bort från fossila bränslen ligger huvudsakligen inte i att ta fram alternativa bränlslen. Istället handlar det om att drastiskt minska vår energianvändning. Till det ämnet kommer vi att återvända i den tredje och sista delen av Ekologiskt Lantbruks energiserie. specialisten på Har Du inte våra kataloger, beställ idag! vall och gröngödsling Vi har stort utbud vallfrö till ekologisk odling. Hos oss kan du köpa örter och gräs i renvara, men även halvfabrikat med sortblandningar och nästan färdiga blandningar. Du komponerar själv din blandning som passar din produktion och dina produktionsförhållanden, eller använder något av förslagen i katalogen. För odlingsrådgivning och försäljning kontakta Gunnar Danielsson, tel De bästa fånggrödorna sår du med frö från oss! Mogatan 6, Helsingborg Tel Fax ekologiskt lantbruk 9/2006

3 Helhetssyn när biobränslen utvärderas Stor skillnad i energivinst beroende på om hjälpenergin är producerad av naturen eller av samhället. Peter Hagström disputerade nu i våras vid lantbruksuniversitetets institution för bioenergi. I sin avhandling analyserar han olika former av biobränsleproduktion i Sverige, främst olika restprodukter från skogen, men också åkerbränslen som salix, rörflen och halm. Men till skillnad från tidigare studier har han valt att använda sig av tre olika analysmetoder parallellt: Jag ville göra det som ingen annan gjort, att i samma studie använda både konventionell energianalys, ekonomisk kostnadsanalys samt emergianalys. Tre aspekter Kostnadsanalysen är en traditionell ekonomisk metod för att beräkna den faktiska kostnaden av en produkt, mätt i till exempel kronor per ton producerad vara eller kronor per mängd erhållen energi. Energianalysen är en metod med ursprung i 70-talets oljekriser. Den då upplevda energibristen väckte krav på ett vertyg för att mäta den totala energiåtgången vid produktionen av olika varor. Emergianalysen utvecklades i USA under 80-talet av H T Odum. Den kan delvis ses som en syntes av energi- och kostnadsanalys, men angreppssättet är bredare och djupare. Eftersom emergianalysen särskiljer mellan energiflöden direkt baserade i naturens arbete och energiflöden som kommer ur samhället är den ett mer fullständigt verktyg för att förstå vad som egentligen händer i de olika mer eller mindre komplexa system som vi människor är inblandade i. Som Peter hade väntat sig så skiljer sig resultatet från de olika metoderna åt markant. För till exempel eldning av bark i värmeverk visar energianalysen på ett energiuttag på 14,3 gånger mängden insatt energi. Samtidigt visar emergianalysen att av den energi som har gått åt längs hela produktionskedjan är det bara en tredjedel som kommit från naturens arbete, och två tredjedelar som har tillförts av människan. Samma mönster visar sig i analyserna av de studerade åkerbränslena samt de övriga restprodukterna från skogen, med undantag för biomassa från ickeskogsmark (dikesrensningar, åkerkanter, parker etc) där både energi- och emergianalysen visar på ett positivt energinetto. Helhetsbedömning Hur ska man då tolka de olika resultaten? Det går inte att säga att något av svaren är fel. Snarare handlar det om att svar får man som man frågar. Bäst resultat får men enligt Peter om man ser till alla tre metoderna: Peter Hagström har i sin avhandling analyserat olika biobränslen både utifrån ekonomi, energi och emergi. Gårdsbaserad biogas med flera frågetecken Enbart grönmassa ger ineffektiv rötning, och gasen är inte helt lätt att utnyttja bra. Emergianalys beaktar energiflöden som inte tas upp i de andra metoderna. Även om man sammanställer och utvärderar resultaten från energi- och kostnadsanalyser kommer man att sakna fullständig information. Genom emergianalysen får vi kompletterande data som är nödvändiga för att utvärdera både den samhälleliga och miljömässiga lämpligheten av olika teknologiska processer. OF Läs mer Peter Hagströms avhandling Biomass Potential for Heat, Electricity and Vehicle Fuel in Sweden hittar du på foto: oscar franzén svarande ungefär 1,5 TWh. I flera städer använder man gasöverskottet från anläggningarna som fordonsgas för drift av bussar eller personbilar. Utbudet av gas är dock begränsat, vilket många entusiastiska gasbilsägare fått känna på. Stora investeringar Gårdsbaserade anläggningar finns det bara ett 10-tal i Sverige. Att det inte byggs fler handlar mycket om svårigheter att få lönsamhet och att få täckning för de stora investeringar som krävs. I reningsverken handlar det om en gratis avfallsprodukt som ändå måste tas om hand. Har man inte tillgång till avfall på gården måste man producera material för rötning. De flesta gårdsanläggningar har satsat på att röta gödsel. I flera fall tillsätts också olika former av organiskt avfall för att Den mesta biogasen i Sverige produceras i kommunala reningsverk och avfallsrötningsanläggningar. Där rötas främst avloppsslam och hushållsavfall och mycket av den genererade energin används i anläggningarnas egna processer. I Västerås finns en avfallsrötningsanläggning där man provar att även ta in vall från lokala bönder i processen. Totalt produceras det i Sverige energi från biogas motöka biogasproduktionen. En stor poäng med biogasen är den koncentrering och hygienisering som sker i rötningsprocessen. Rötresten är ett koncentrerat gödselmedel som lantbrukaren kan detaljdosera på de fält och vid den tidpunkt den behövs, inte så olikt användning av konstgödsel. Därför är det naturligtvis viktigt att man har användning för rötresten, alternativt kan sälja den. En studie från 10 ekologiskt lantbruk 9/2006

4 foto: christina forlin Norge visar mycket riktigt att mycket av ekonomin i en biogasanläggning kan ligga i ökade skördar på de fält som kvävegödslas med rötresten. Gasens användning Att direkt lagra den producerade gasen är svårt och kostsamt. Istället måste man försöka hitta kontinuerlig avsättning för den. Det enklaste sättet är att använda den direkt för uppvärmning. Nästa steg är att investera i en gasturbin eller liknande för produktion av el. Gasturbinen kan dock endast omvandla runt 30 procent av energin till el, resten blir värme som man då bör ha användning för. En mer kostsam metod är att rena gasen från vattenånga, svavelväte och koldioxid varvid man får fordonsgas. Den går att lagra under högt tryck i mindre volymer. Då krävs naturligtvis att man kan sälja fordonsgasen. Eftersom lastbilstransporter av gas är tämligen ineffektiva är det dessutom bra om man kan ansluta sig till ett regionalt gasledningsnät. Vall ineffektivt Krister Andersson på gården Hagavik utanför Malmö är en av de få lantbrukare som satsat på gårdsbaserad biogasproduktion. Anläggning byggdes 2003 till en kostnad av 2,2 miljoner, varav en dryg fjärdedel var bidrag. Från början provade man att röta ekologisk vall och betblast men utbytet blev för dåligt. Idag rötas istället inköpt hönsgödsel tillsammans med livsmedelsavfall. Från början användes gasen bara till uppvärmning av själva rötkammaren och de egna fastigheterna, men nu har Krister precis investerat i en 100 kw gasturbin för produktion av el. Turbinen kostade 1,5 miljoner, varav kunde täckas med investeringsstöd. Den producerade elen kommer säljas till nätet. Krister övervägde alternativet att investera i en anläggning för uppgradering av gasen till fordonsgas (till en kostnad av runt 6 miljoner), men det föll bort på grund av för dåligt betalt för gasen. Idag är han dock nöjd: Det sista halvåret har vi faktiskt börjat få lönsamhet i anläggningen. Krister Anderssons anläggning byggdes 2003 till en kostnad av 2,2 miljoner, varav en dryg fjärdedel var bidrag. Från början provade man att röta ekologisk vall och betblast men utbytet blev för dåligt. Ingen fordonsgas På Gudings Gård på Gotland planerar Magnus Ahlsten för en betydligt större anläggning. Ekologisk vall, hönsgödsel, majsensilage och slaktavfall ska tillsammans rötas i en projekterad anläggning för 24 miljoner kronor. Man tänker sig att i första hand producera el och värme, men längre fram också fordonsgas. Problemet är att det idag inte finns någon större avsättning för fordonsgas på Gotland. Att de inledningsvis inte kan producera fordonsgas har inte sett bra ut i bidragsansökningarna. Tillsammans med Gotlands Kommun har man sökt bidrag från statliga KLIMP för att täcka 30 procent av kostnaderna, men fått avslag (KLIMP = klimatpåverkande faktorer). Magnus är besviken på fördelningen av KLIMP-medel: Förmodligen kommer vi att bygga ändå, men det känns inte rättvis när man vet att andra gårdar samtidigt fått stöd. Istället borde de skära ner bidragen och fördela till fler, eller hellre betala ut bidrag efter den mängd man gas man i slutändan faktiskt producerar. I Tyskland är situationen en helt annan. Där finns redan gårdsanläggningar för biogas. Anledningen är kraftiga statliga subventioner. Staten ger investeringsbidrag och garanterar en ersättning på mellan 1,5 och 2 kr per producerad kwh, en nivå som ska ligga fast de närmaste 20 åren. På gårdsnivå Kalle Svensson jobbar som biogasrådgivare för Hushållningssällskapet. Enligt honom ser det mycket svårt ut att få gårdsbaserade biogasanläggningar baserade på egna råvaror att gå runt. För ekologiska gårdar som vill ställa om sin energianvändning i en mer hållbar rikting finns huvudsakligen tre spår. Spår ett innebär att man satsar på en intensiv jordbruksdrift, vilket skulle kunna ge förutsättningar för produktion av biogasdrivmedel. I spår två förlitar man sig på tillförseln av energi från samhället som till exempel förgasade biobränslen från skogen. Det tredje spåret är det självhushållande jordbruket där den enda möjliga strategin är att minska sin energianvändning drastiskt. En studie av biogasanläggningen i Surahammars reningsverk tyder dessutom på att energieffektiviteten inte alls är så hög i biogasprocessen. Även om man räknar avloppsslammet som en gratis källa får man en total energiåtgång per producerad joule el som är dubbelt så hög som vad som krävs för att producera en svensk standardjoule el (från en blandning av vattenkraft och kärnkraft). Om man då dessutom ska producera rötkällan, till exempel genom att odla och skörda vall, kommer elen att bli ännu dyrare i energitermer. Men som biogasen fungerar idag måste den ändå ses som ett bra sätt att ta till vara på det industriella samhällets restprodukter i form av avfall och koncentrerad gödsel. Om man dessutom kan producera värme och elektricitet, och kanske fordonsbränsle, så blir ju det en bonus. Men som en drivkälla för ett självhushållande ekologiskt lanbruk ser det svårare ut. OSCAR FRANZÉN ekologiskt lantbruk 9/

5 Hampa som energigröda Hampan har många fördelar i ekologisk odling, och nu finns förhoppningar om att den nya regeringen ska besluta om lagändringar som gör grödan tillåten. Hampan (cannabis sativa) är en gammal kulturväxt som har odlats världen över i tusentals år. Främst för fiberproduktion, men även naturligtvis för drogtillverkning. Vid modern förädling ser man dock till att ta fram sorter med mycket låga halter av ämnet THC, som anses vara den viktigaste psykoaktiva beståndsdelen. Hampan är en ettårig ört och passar därför bra in i en växtföljd. Den har också en stark konkurrensfördel gentemot o- gräs vilket gör att behovet av ogräsbekämpning är marginellt. Fröhampan som är lägre än fiberhampan och växer glesare ger dock något sämre effekt mot ogräs. Hampan har djupgående rötter och omsätter mycket vatten, vilket gör den lämplig för marksanering. Forskning tyder på att växten själv också kan bryta ner vissa gifter. Som energigröda är den naturligtvis kvävekrävande och trivs därför bäst på torvjordar eller lerjordar med hög mullhalt. I mer sandiga jordar krävs kvävegödsling, vilket ju i större mängder kan bli svårt på en ekologisk gård. En intressant lösning tanke kan vara att kombinera hampaodling med biogas, där rötresterna från biogasprocessen kan användas som gödsel. Eftersom hampan skördas och sås varje år, till skillnad från salix där första skörden sker efter 4 5 år, så blir det fler energikrävande operationer per skördeperiod. Samtidigt slipper man ogräsbekämpningen, så det är möjligt att den delen av energianvändningen jämnar ut sig. Multifunktionell Men mest intressant är hampan för dess multifunktionalitet. När hampa odlas för fiberproduktion får man även ut 75 procent energimassa. Hampafibern passar mycket bra för olika isolerings- och armeringsändamål. Fröhampan ger främs olja och frökakor som på sikt kan nyttjas som både livsmedel och foder För textilier, vilket historiskt sett var hampans huvudsakli ga användningsområde, ser det idag svårare ut. De maskiner som används för lin- och hampaberedning härstammar från 1920-talet. För att få igång en textilindustri baserad på hampa skulle det krävas stora investeringar i nyutveckling av maskiner. I år odlas drygt 500 hektar hampa av ett hundratal odlare i Sverige. Men då är det för fiberändamål, eftersom det än så länge officiellt inte är tillåtet att odla hampa för energiändamål. Men till våren 2007 ser det bättre ut. Peter Norberg är en av grundarna till HampeKraft, ett företag som jobbar för att utveckla marknaden och odlingen av ekologiskt odlad hampa. Ny regering Högst upp på önskelistan står nu uppmaningen till den nya regeringen att ta tillbaka det undantag som den förra regeringen införde 2004 och som innebär att vi i dagsläget inte får odla hampa för energiändamål i Sverige. Det rimmar illa med de satsningar och ambitionsskrivningar som nu görs i olika sammanhang, och där hampan nämns explicit som en energigröda, om det samtidigt inte går att odla den och få del av EUs jordbruksstöd i vårt land. När denna ändring beslutas kommer man att kunna få ut både gårdsstödet och det av EU beslutade stödet till biobränsleproduktion som väntas hamna på euro per hektar. Tillgången på ekologiskt utsäde har hittills varit dålig, men från och med nästa år hoppas HampeKraft att kunna komma igång med egen produktion av ekologiskt utsäde av fröhampa. Peter ser mycket positivt på hampans fortsatta utveckling. Om vi får ordning på lagstiftningen och stödsystemet kommer vi att få se en kraftig tillväxt i hampaodling för energiändamål de närmaste åren. På lite Foto: bo Brännhage/N När hampa odlas för fiberproduktion får man även ut 75 % energimassa. längre sikt, säg 5-10 år, kommer man att styra över till att huvudsakligen odla hampa för fiberändamål, vilket i ett fungerande odlingsystem samtidigt ger mycket biomassa för energiändamål. Exempel på en växtföljd med hampa. 1. Vall, 2-3 år. 2. Vårsådd av energihampa. Skörd vinter 3. Sådd av fröhampa. Inget eller litet behov av markbearbetning. Skörd september. 4. Oljeväxt 5. Spannmål, insådd av vall OF 12 ekologiskt lantbruk 9/2006

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

lantbruket energin & klimatet Ett kunskaps- och inspirationsmaterial från Ekologiska Lantbrukarna. Att läsa själv eller tillsammans med andra.

lantbruket energin & klimatet Ett kunskaps- och inspirationsmaterial från Ekologiska Lantbrukarna. Att läsa själv eller tillsammans med andra. lantbruket energin & klimatet Ett kunskaps- och inspirationsmaterial från Ekologiska Lantbrukarna. Att läsa själv eller tillsammans med andra. oscar franzén Red Lena Karlsson Energi och klimat två frågor

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN Förord Detta arbete om den svenska marknaden för biobränslen är gjord som en självstudie i kursen Energitransporter (MVKN10) vid Lunds tekniska högskola. Tanken med

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energihushållning i växtodling

Energihushållning i växtodling Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Lösningar för biogasens framtid

Lösningar för biogasens framtid MINNESANTECKNINGAR Adam Bergsveen 1, moderator / New Republic SEMINARIUM OCH WORKSHOP, 8/6 2018, kl. 09.00-12.00 Koncernkontoret Region Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Lösningar för biogasens framtid Seminariet

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Biogas nygammal teknik

Biogas nygammal teknik Biogas nygammal teknik Lösning för framtidens energiförsörjning? Göteborg 2010-02-11 Anders Dahl Biogasens historia Naturlig uppkomst Kulturmiljöns påverkan med odling och djurhållning Avfall Reningsverk

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Stad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009

Stad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009 Stad/land-kopplingen och energin Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009 Världens oljetillgångar sinar % 100 75 1 miljon hektar havre för

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energiutbyte från åkergrödor

Energiutbyte från åkergrödor OBS: Rättelse införd på sid 4 nr 117 Energiutbyte från åkergrödor några exempel från odling till användning Mats Edström Maya Forsberg Carina Johansson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer