Iran. 15/04/10 En Jämförande Analys Opinionsbildning i Iran och Israel med fokus på massmedia
|
|
- Oliver Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En Jämförande Analys Opinionsbildning i Iran och Israel med fokus på massmedia Iran Innan vi ger en kort beskrivning av Irans politiska system vill vi notera att systemet är komplicerat och förhållandena bygger på släkt/klan/familjeberoende. Vilket menas att det inte finns något socialt skyddsnät utan föräldrarna är beroende av barnen när det gäller äldrevård, barnen är beroende av föräldrarna när det gäller sjukvård och utbildning och den religiösa gemenskapen är otroligt viktig. Detta speglas också av i det politiska systemet, som styrs av klaner eller högsta ledaren för ett familjärt nätverk. Efter den Iranska revolutionen 1979, då också monarkin föll, antogs en ny författning och Iran blev en islamisk republik. Irans författning bygger på shiamuslimska principer samt koranen och Sharia 1. Iran är en blandning av demokrati och teokrati. Demokrati för att de finns allmänna val där folket väljer parlament och president. Teokrati för att systemet är hårt präglat av religion och de högsta ledarna är de främsta religiösa gestalterna som får sina ämbeten genom religiös skolning och utbildning. Idag har Iran ett kontrollerat flerpartissystem men i praktiken är Högsta Ledaren den som har monopol på styret. Islamska republikanska partiet (IRP) har praktiskt taget tagit över statens viktigaste institutioner. Oppositionspartier såsom det Islamisk-Marxistiska, Frihetsrörelsen och det Kommunistiska Tudeh-partiet krossades alla runt 1980 ibland med till och med metoder som förföljelse, fängsling och avrättning. Inom IRP idag är partiet uppdelat i en radikal linje och en reformistisk linje. Den iranska konstitutionen baseras på islamiska principer och grundas inte på folkviljan. Det är guds lag som ska tillämpas i samhället. Religion blir inte privat utan måste registreras enligt lag annars är du laglös. Konstitutionen skall bekämpa tankemässig och social despoti. 2 Man läser också i konstitutionen att förtryck och främmande övermakt ska motarbetas. I sin tur leder detta till att massmedierna kontrolleras hårt. Det sägs i konstitutionen att massmedierna är till för att gynna den islamiska kulturen. Det råder yttrandefrihet i Iran men det får inte strida mot de religiösa grundvärderingarna. Men för att en tidning ska få ges ut måste de ha licens. I och med detta så stöder i stort sätt alla tidningar regimen. Detta har också lett till att oppositionen fått svårt att utrycka sig, alla rådande oppositionsorgan tystades ner 1980 genom nedläggning. Alla större tidningar som publiceras i Iran trycks idag i Teheran. De två största är Kayhan och Ettelaat, där Ettelaat ses 1 Sharia: Guds lag inom Islam Källa: läst 14/04/10 2 Rutger Lindahl (red) 2009, s
2 som den mest konservativa. Två engelskspråkiga tidningar ges också ut, Tehran Times och Kayhan International, Tehran Times är reformisk och Kayhan International är ortodox. Under Mohammed Khatamis tid som president 3 gavs många licenser ut till tidningar som var villiga att stöda hans reformiska linje. I dessa tidningar började debatten flöda fritt. Man kritiserade de icke-demokratiska valen av den högsta ledaren, religionens roll inom politiken, kvinnans underordnande ställning och Irans isolering från omvärlden. Den islamska regimen började känna sig hotade och de konservativa företrädarna satte sig emot detta och fick många av tidningarna stängda. Författare och journalister arresterades och många dömdes till fängelsestraff. Detta stoppade dock inte tidningarna, de kom tillbaka, men under nya namn. De trycktes också i fler upplagor än de konservativt stödjande tidningarna. Irans TV och radio är starkt kontrollerade av staten. Utplacerade censorer förhindrar all information som de ortodox-konservativa anser vara stötande mot regimen. De har också infört en lag som förbjuder import, försäljning och användandet av parabolantenner. Detta för att de inte vill ha omoraliska såpoperor från väst i landet. Men det blir svårare och svårare för regimen att hindra medborgarna från att ta del av den starkt växande informationstekniken. Då framförallt internetkällor som har blivit extremt populära bland ungdomar. Det ska också läggas till att 69 % av befolkningen är under 30 år. Israel Staten Israel är ett väldigt konfliktladdat område. För det första är det en mycket ung stat och för det andra har den en väldigt mörk historia. Det israeliska samhället präglas av ständiga konflikter främst mellan de judiska och de arabiska invånarna (Palestinakonflikten). Staten Israel idag har bara provisoriska gränser och inte överenskomna. Israel tar upp cirka 77 % av Palestinas yta. Araberna och de invandrande judarna har en historia av krigande och ständiga konflikter. Det finns inga formella diskriminerande lagar mot araberna som bor i landet nu, men däremot sker indirekt diskriminering på dylika sätt. En annan konflikt som råder är mellan de ortodoxt religiösa och de sekulariserade judarna. Israel är en sekulariserad stat med lika medborgerliga rättigheter för alla religioner, men israeliskt medborgarskap ges bara automatiskt till alla judar och de andra måste ansöka om detta. Det råder också en konflikt mellan landets ashkenaziska och sefardiska judar. Det förstnämnda har invandrat från främst Europa och har oftast högre status och utbildning, därmed mer sekulariserade. Det sistnämnda har invandrat från afrikanska och asiatiska länder med jämförelsevis lägre 3 Muhammad Khatami, f. 1943, iransk rättslärd (hojatoleslam) och politiker, president Källa: läst 14/04/10 2
3 utbildning och status, därmed mer traditionellt religiöst orienterade. De har också länge setts som en diskriminerad underklass. Sist har vi den vänster och högerkonflikten som existerar kring landets välfärds och ekonomiska politik. I Israel råder parlamentarism och det har en president som statschef. Presidenten utser en medlem ur parlamentet som får i uppdrag att bilda en regering. Parlamentet väljs i allmänna val och de har ett proportionellt valsystem, dock är hela Israel en enda valkrets, vilket bidrar till att mångfalden av partier är stor. Det dominerande partiet är det socialdemokratiska partiet Israels Arbetarparti, men det moderata religiösa partiet är också inflytelserikt. Israel har ingen författning, vilket är ganska ovanligt. I exempelvis Storbritannien har man ingen skriven konstitution för att demokratin grundades på stöd av befolkningen och inte på skrivna lagar. För Israel var detta inte fallet, utan skälet till varför de inte har en skriven konstitution var att man inte kunde komma överens om grundpelarna. Vissa elitpolitiker ville ha en sekulariserad stat medans andra förespråkade en judisk stat där också de judiska principerna skulle ingå i grundlagen. Det har skett diskussioner kring att skriva en konstitution, men eftersom klyftorna är stora och oenigheten fortfarande råder har detta inte varit möjligt. I Israel råder det censur i massmedia enbart när det gäller nationella säkerhetsfrågor och dessutom har en självcensur lagts in för nationens viktiga frågor såsom förtryck av araber osv. I och med att oenigheten och de politiska motsättningarna är stora har också ett stort intresse för politisk nyhetsförmedling vuxit fram. Konkurrensen inom massmedia är extremt hård och debattklimatets tonläge intensivt och överhettat. Både TV, radio och tidningar är viktiga. Tidningarna förr var knutna direkt till olika partier men har blivit tvungna att lägga ner på grund av konkurrensen. Ha-Aretz är den äldsta tidningen i Israel och ges ut på hebreiska och lutar åt det liberala vänsterhållet, medans Ha-Tzofeh lutar åt höger. De allra två största tidningarna Yediot Acharanot och Maariv är båda stämplade som oberoende, alltså tar ingen höger-vänsterställning. Det finns idag åtta radiostationer och två TV-kanaler som är statskontrollerade och leds av en styrelse utsedd av regeringen. De kritiseras dock ständigt av den politiska oppositionen för att dra mer till vänster. I och med att privata radiostationer växer fram och en kommersiell TV-kanal som täcker hela Israel så kan vi se starka spår av pluralistisk massmedia. Självklart spelar internet även en viktig roll och Israel är idag ett av världens tätaste internetländer. 4 4 Rutger Lindahl (red) 2009, s
4 Slutsats och diskussion Skillnader När det gäller yttrandefrihet är Irans massmedia starkt kontrollerad av staten och får endast uttrycka sig inom islams ramar och positivitet inför regimen. Medan Israel har ett förhållandevis fritt massmediesystem med inslag av censur gällande landets säkerhetsfrågor och också en självcensur gällande känsliga ämnen såsom förtryck av araber. Iran förhindrar på flera sätt internationell media att komma in i landet, bland annat med lagar och censorer. Israel däremot som visar inslag av pluralistisk media som inte hindrar internationella influenser. I Israel uttrycks de politiska motsättningarna (opinionen) klart i media och det finns privata media, medan i Iran får detta i princip inte förekomma, och oppositionen får väldigt svårt att uttrycka sig också genom licensen (som måste godkännas av staten) som krävs för att en tidning skall få ges ut. Israel har en relativt bred mångfald när det kommer till att uttrycka sig politiskt. Det finns medier som kritiserar och medier som stödjer den politiska makten. I Iran har man däremot försökt, ibland med brutala metoder, att tysta ner medier och opposition för att försvara regimen. Likheter I både Israel och Iran spelar internet en stor och viktig roll för den politiska opinionen. Internet är den mest lättillgängligt och attraktiva massmedia främst för ungdomar att få information om omvärlden samt politiska frågor. Båda dessa länder har statskontrollerad media som på något sätt bekräftar regimen, vilket i Israel offentligt kritiseras. Då måste tilläggas att i Iran är i stort sätt all media kontrollerad av staten i och med deras hårda krav när det kommer till att erhålla licens, samt alla de förbud som införts vilka censurerar en stor del av opinionen. I Iran kan vi se en slags positiv maktförskjutning i och med att nedlagda tidningar och förföljda journalister fortsätter att kämpa och skriva. Opinionen börjar visa sig stark och folket är mindre rädda för att kritisera de konservativa. Detta kan i sin tur leda till en växande konkurrens inom media och opinionsbildning. Israel verkar vara en stat med relativt bra tolerans och distans till varierad media och ser 4
5 utifrån det perspektivet ut att vara en demokratisk stat med en god yttrandefrihet. Det som dock göms undan när vi läser om opinioner i Israel är den palestinska opinionen, vilket vi inte har hört eller läst något om, förutom de konflikter vi kan urskilja i våra svenska dagstidningar. Eftersom att araberna är en högst relevant faktor i Israels politiska system bör de också ges utrymme. De problem som framgår utifrån vår analys är att Irans opinion måste hitta något sätt att göra sig hörd på även om detta troligtvis skulle resultera i att en helt ny regim måste införas. Opinionsbildning och oppositionspartier verkar ha en omöjlig situation i landet. I Israel, där massmedia är relativt öppet bör kanske öppnas upp ännu mera för alla minoritet i samhället då främst araberna. De har alltså också en lång bit kvar att gå. Forskningsfråga Vilka faktorer är det som styr massmedia och opinionsbildning i Iran och Israel? I denna jämförelse måste vi först fastslå vad massmedia innebär och vad opinionsbildnings begrepp skall innehålla. Efter det måste vi hitta variablerna, faktorerna, som styr massmedia och opinionsbildning. En utgångspunkt vore beteendemässig analysinriktning och fokus på aktörerna och inte på institutionerna. Genom att undersöka aktörerna som sitter vid makten, den politiska eliten, kan vi få en förståelse om vilken slags politik som bedrivs och vad som anses vara ett hot ifrån deras synvinkel. Vi måste också undersöka yttrandefrihetens roll i samhället och konstitutionens utformande kring denna. Alltså hur det ser ut i teorin och sedan hur det tillämpas i praktiken. Man måste också kartlägga hur massmediesystemet är uppbyggt och vilka kontrollorgan som finns. Vart och till vem som de är kopplade. Hur ägs massmedia osv. Eftersom detta är en otroligt känslig fråga i de flesta politiska system inte minst ett som kanske ses som nästintill auktoritärt (Iran) kan det vara svårt för en forskare att undersöka det. Det blir omöjligt med enkätundersökningar och intervjuer. Internet kan vara till hjälp med såkallade bloggar från olika opinioner i länderna. Man kan också titta på det hela ur ett historiskt perspektiv genom litteratur för att finna olika mönster som faktiskt existerat och mäta dessa med dagens läge. 5
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merPolitisk opinionsbildning i Israel och Iran
Vi (Jonas Brynhildsen & Rasmus Frebran) har valt att kika lite på politisk opinionsbildning i Israel & Iran. Vi har främst använt oss av kurslitteraturen men även dessa Internetsiter: http://opennet.net/research/profiles/iran
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merMedias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Läs merStatschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick
Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig
Läs merVi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i
Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merMuhammad the last prophet
Muhammad the last prophet Handling (kortfattat) Filmen följer berättelsen, så som den ofta berättas, om Islams profet Muhammed från hans första uppenbarelse (ca år 610) till segern över islams fiender
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merMinoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?
Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången? Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna
LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan
Läs merJudendom - lektionsuppgift
GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.
Läs merFörklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.
Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merMoment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.
Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. HT 2005 SKRIVNING: Fredag 28 oktober kl. 13-17 i Laudvikssalen. Rättande
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merEU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras
Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta
Läs merATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN
ATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN LATHUND - ATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN I den här texten får ni förslag på hur ni i gruppen kan planera en enkel aktion på er skola. BAKGRUND BRAVE - EN KAMPANJ TILL STÖD FÖR
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du
Läs merEfterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Läs merMuslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merSverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1314 av Mikael Oscarsson (KD) Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merPolitik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Läs merÄr demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania
Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Jonas Ewald Lektor, freds och utvecklingsstudier, Linnéuniversitetet Presentation på seminariet Svenskt bistånd mot nya mål?
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merdiasporan sionism förintelsen
Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen
Läs merMedier, förhandling och demokrati
Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska
Läs merMEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING
MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus
Läs merMAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING
MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är
Läs merNi ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.
INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.
Läs merStäll krav på biståndet till den palestinska myndigheten
Enskild motion KD Motion till riksdagen 2018/19:613 av Magnus Oscarsson och Mikael Oscarsson (båda KD) Ställ krav på biståndet till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merPartier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
Läs merParlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) FOKUS PÅ ÅLDERSGRUPPER Analysen
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merEXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur
Läs merIslam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett
Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah
Läs merMigration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid
Migration och motsättningar Den muslimska världen i modern tid Reformrörelser bland muslimer 1750-1900 Möten med Västerlandet väcker frågan om bristerna i den muslimska världen, både tekniskt och socialt.
Läs merFaktamaterial till bilderna om grundlagarna
Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merAlexander Huss. Jacob Forsman Shahab Ataei. Emilia Abrahamsson Carl Olsson Victor Hilding Frida Bergman Robin Knutsson
-Sydafrikanska Medier- Alexander Huss Patrik Svensson Jacob Forsman Shahab Ataei Karin Bergman Emilia Abrahamsson Carl Olsson Victor Hilding Frida Bergman Robin Knutsson -Tidnings historia- Tidningens
Läs merVilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merSomalia, Somaliland, Puntland och Galmudug
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merNU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merHistoria. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.
Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan
Läs merDemokrati Folket styr
Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från
Läs merTidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Läs merMen även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.
Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp
Läs merKommundirektörsföreningen 23 mars Peter Santesson Katarina Barrling
Kommundirektörsföreningen 23 mars 18 Peter Santesson Katarina Barrling Utveckling och trender bland väljarna Hur har stämningarna utvecklats i Sverige? Låt oss börja år 11 3 År 11 Sverige har klarat sig
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM
ILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM Ruslan kämpar för demokrati och uzbekers rättigheter i Kirgizistan Ruslan är frilansjournalist och skriver om sociala och politiska problem i Kirgizistan. Han har bland
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merI augusti 2017 demonstrerade många för att gravida kvinnor ska få bättre vård.
ANNELIE DREWSEN & LINA PILO SIDAN 1 Elevmaterial Namn: INNAN DU LÄSER VÖL-tabell Skriv vad du vet om svensk politik innan du börjar läsa boken. Vänta med sista kolumnen tills du har läst boken. V Ö L Vad
Läs merVärldens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Läs merIslam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.
Islam Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning. Ju mörkare blå färg, ju större andel muslimer Länder med många muslimer Grundare och helig
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merHur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Läs merFörberedelsematerial för eleverna
Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du
Läs merFrihet i Iran genom svensk export?
Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.
Läs merIsrael och dess fiender
Israel och dess fiender Israel och dess fiender Copyright 2013 Holger Nilsson Ansvarig utgivare: Holger Nilsson Framställt på vulkan.se Tryckt i Riga ISBN: 978-91-637-4457-0 Israel och dess fiender Holger
Läs merBarnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.
Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?
Läs merIsrael-Palestina konflikten
Israel-Palestina konflikten Konflikten började år 1948. Ungefär 14 500 döda från år 1948-2009. Israel staten uppkom år 1948. Konflikten har varat i över 60 år och detta har pågått i många år tillbaks i
Läs merInnehåll. Om boken 10. Att tänka på 11
Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet
Läs merDet svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merVåldet bland unga plats och förekomst
Våldet bland unga plats och förekomst Felipe Estrada 31 januari 2013 Föreläsningens fokus Att studera sociala problem Våldets omfattning, struktur och utveckling; indikatorer och felkällor Vilka verktyg
Läs merInformationspolicy Höganäs kommun
Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.
Läs merRödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012
! Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever Juli 2012 Vad tycker väljarna? Varje månad frågar vi de som deltar i någon av YouGovs undersökningar vad de
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel, november 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar
Läs merJag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.
Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen
Läs merRättigheter och skyldigheter
Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa
Läs merBIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN
BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merJudar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund
Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö 7 Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö Det finns mycket som förenar judar och muslimer, såväl religiöst som kulturellt. År 2017 bildades den
Läs merFYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.
FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle
Läs merNYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL December 2012
VETA MER OM EU Irlands ordförandeskap Från och med 1 januari 2013 efterträder Irland Cypern som ordförandeland i ministerrådet och leder dess arbete i alla frågor utom utrikes- och säkerhetsfrågor. Det
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merSweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire
Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire Fråga 1 Alla tillhör vi olika grupper. Vissa är mer viktiga för oss än andra i vår syn på oss själva. Vilket i följande lista är i allmänhet viktigast
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs mer