Varva upp eller varva ner?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varva upp eller varva ner?"

Transkript

1 ISRN-nr LIU-IEI-FIL-G--09/ SE Varva upp eller varva ner? - En jämförande analys mellan varvskrisen och dagens kris inom bilindustrin Rev Up or Rev Down? - A Comparative Analysis between the Crises of the Swedish Shipbuilding and Car Industries Elias Norrman Charlotte Svensson Vårterminen 2009 Handledare Peter Andersson Kandidatuppsats i Nationalekonomi Politices Magisterprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning En av de mest omdebatterade frågorna rörande den aktuella krisen inom bilindustrin är huruvida, och på vilket sätt, industrin ska beviljas statligt stöd. Förespråkare för en restriktiv offentlig hållning använder den kostsamma och utdragna hanteringen av varvskrisen som ett avskräckande exempel. Frågan är dock vilka likheter som egentligen finns mellan bil- och varvsindustrin, och hur väl underbyggda dessa paralleller därmed är. Det har således funnits ett behov av en jämförande analys mellan de faktorer som bidragit till krisernas uppkomst, i termer av grundläggande förutsättningar, marknadsstrukturer, agerande, prestation och exogena faktorer. Uppsatsens syfte är att svara mot detta behov, och att med utgångspunkt i SCP-modellen undersöka svenska statens agerande under varvskrisen samt diskutera denna hantering i förhållande till dagens kris för bilindustrin. Detta baseras på en komparativ studie av litteratur, rapporter, dokument och artiklar. Analysen visar på kraftiga skillnader mellan såväl krisernas uppkomst som flera av de faktorer vi bedömer som mest relevanta för den offentliga hanteringen av kriserna. Oljekrisen, överproduktionen, konkurrensen från låglöneländer samt andra varvsnationers kraftiga statsstöd beskriver i korthet varvskrisens uppkomst. Bilindustrins kris kan i mycket förklaras av förskjutningar av efterfrågan, finanskrisens effekter samt svensk bilindustris småskaliga produktion långt från växande marknader. Relevanta faktorer för krishanteringen är framförallt respektive industris lokalisering, arbetsintensitet, produktdifferentiering och FoUintensitet. Dessa skiljer sig kraftigt åt, och därmed bör ej en viss åtgärd helt uteslutas eller förespråkas med hänvisning till dess effekter under varvskrisen. Varvskrisen kan visserligen bidra med ett antal generella lärdomar om statlig hantering av industriella kriser, men det offentliga agerandet bör i detta fall utgå från bilindustrins speciella förutsättningar och struktur. Analysen visar att mycket talar för en restriktiv hållning med offentliga stöd till bilindustrin. Om stöd alls ska införas bör dessa inte vara generella eller syfta till att hålla uppe produktionen. Istället bör de stimulera områden där svensk bilindustri har och kan tänkas behålla konkurrensfördelar, förslagsvis inom forskning och utveckling. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och problemformulering Syfte Frågeställningar Avgränsningar 7 2 Metod Val av metod Metodkritik Disposition 10 3 SCP-modellen Grundläggande förutsättningar Marknadsstruktur Agerande Prestation Offentligt agerande Exogena faktorer 15 4 Varvsindustrin Varvsindustrin till och med Grundläggande förutsättningar för efterfrågan Grundläggande förutsättningar för produktionen Marknadsstruktur Agerande Prestation Offentligt agerande Varvsindustrin efter Exogena faktorer Offentligt agerande 29 3

4 5 Bilindustrin Bilindustrin till och med Grundläggande förutsättningar för efterfrågan Grundläggande förutsättningar för produktionen Marknadsstruktur Agerande Prestation Offentligt agerande Bilindustrin efter Exogena faktorer Offentligt agerande 48 6 Analys Likheter och skillnader innan kriserna Exogena faktorer Offentligt agerande under varvskrisen Diskussion om offentligt agerande idag 53 7 Slutsatser 56 8 Källförteckning Tryckta källor Litteratur Artiklar Rapporter Propositioner Elektroniska källor Artiklar Rapporter Hemsidor Övrigt Muntliga källor Telefonintervjuer 63 4

5 Bilagor Bilaga 1. Ordlista 64 Bilaga 2. Analysschema 65 Figurförteckning Figur 1. Reviderad SCP-modell 11 Figur 2. BNP-utveckling Figur 3. FoU-intensitet (%), internationell jämförelse 43 Figur 4. Oljeprisutveckling jan 2001 maj

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund & Problemformulering 1970-talet innebar en stor omställning för den svenska varvsindustrin. Efter att ha varit en världsledande varvsnation, med blomstrande produktion och höga vinster, drabbades Sverige av en växande global konkurrens och kraftiga svängningar i efterfrågan. Nya asiatiska aktörer ökade sin produktion, och kunde konkurrera på andra villkor än de svenska varven. Dessutom inträffade oljekrisen och andra internationella händelser som påverkade transportmarknaden och hade en negativ effekt på den totala efterfrågan på fartyg. Då varven gemensamt var en huvudaktör i Västsverige, och skapade tiotusentals arbetstillfällen, gick staten in för att stödja varvsindustrin. Detta skedde exempelvis genom förmånliga krediter och uppköp, och i längden ett förstatligande av samtliga storvarv genom företaget Svenska Varv AB. Stöden var omfattande och långvariga, men trots detta gick det inte att få varven konkurrenskraftiga. Som på ett löpande band var de istället tvungna att lägga ned nyproduktionen, och efter 1980-talet har inget av storvarven varit i bruk. De statliga åtgärderna beräknas ha kostat omkring 35 miljarder kronor, ca 115 miljarder kronor i dagens penningvärde. 1 Med en svensk bilindustri som idag lider av en kris, och där många rop efter offentliga insatser hörs, dras paralleller lätt till just varvskrisen. Den används som ett lärorikt, och ofta avskräckande, exempel av politiker och debattörer. 23 Vissa av de paralleller som görs är lätta att härleda. Även bilindustrin sysselsätter tiotusentals människor och är en central aktör i många orter i Västsverige. Även bilindustrin är förknippad med en stolthet över att skapa en gedigen svensk produkt. Även bilindustrin har nu drabbats av en kris, påskyndad av en kraftig nedgång i den globala efterfrågan och en internationell finanskris. På många sätt kan det alltså vara lockande att jämställa dessa industriella kriser, vilket märkts i debatten på senare tid. Det är dock inte självklart att man kan likställa dessa två kriser rakt av. Det föreligger stora strukturella skillnader mellan industrierna, i allt från tillverkning till 1 Fokus (2008), Ett varnande exempel 2 Göteborgsposten (2008), Volvo och Saab kan lära av varvskrisen 3 Dagens Nyheter (2009), Inte bli utpressad 6

7 slutanvändning av respektive produkt. Marknadsstrukturen, industriernas grundläggande förutsättningar och krisernas uppkomst är faktorer av stor vikt, som ofta blir förbisedda i dagens debatt. För att kunna utnyttja erfarenheterna från varvskrisen krävs att de paralleller som görs är rimliga och väl underbyggda. Att istället för att utgå från vad som på ytan verkar lika, utgå från en jämförande analys mellan såväl marknadens förutsättningar och struktur som företagens agerande och prestation, ser vi som en absolut nödvändighet. Detta för att paralleller, i den mån de alls låter sig göras, ska vara välgrundade och relevanta. Någon sådan jämförande analys, som kan bidra med ett vidgat perspektiv och större förståelse för hur dagens kris kan hanteras, har hittills saknats. 1.2 Syfte Syftet är att med utgångspunkt i SCP-modellen undersöka svenska statens agerande under varvskrisen, samt diskutera denna hantering i förhållande till dagens kris för bilindustrin. 1.3 Frågeställningar - Vilka faktorer har bidragit till uppkomsten och utvecklingen av kriserna? - Vilka erfarenheter kan det statliga agerandet under varvskrisen bidra med till den offentliga hanteringen av dagens kris? 1.4 Avgränsningar Med svensk bilindustri avser vi i denna uppsats Saab och Volvos personbilsproduktion i Sverige. 4 Eftersom ägandet av båda företagen idag är amerikanskt skulle det kunna hävdas att svensk bilindustri inte existerar. Då Saab och Volvo fortfarande har sina huvudkontor samt en 4 Eg. SAAB Automobile och Volvo Car Corporation 7

8 betydande del av produktionen och utvecklingen i Sverige väljer vi dock att tolka dem som svensk bilindustri Inom svensk fordonsindustri finns vid sidan av dessa företag tillverkning av allt från lastbilar och anläggningsmaskiner till exklusiva supersportbilar. Då produktionsförutsättningarna och marknadsstrukturen skiljer sig kraftigt åt, och den studerade nedgången i efterfrågan ej drabbat övriga industrin på samma sätt som den drabbat de stora personbilstillverkarna, har vi valt att inte inkludera övrig fordonsindustri i jämförelsen. Dessutom bedöms den tunga fordonsindustrins svårigheter bero på den konjunkturella situationen, medan personbilsindustrin, liksom 70-talets varvsindustri, anses brottas med strukturella problem. 5 Motsvarande avgränsning har gjorts gällande varvsindustrin. Vid sidan av storvarven har det existerat ett antal mindre varv, som producerat exempelvis fritidsfartyg och örlogsfartyg. Marknads- och produktionsförutsättningarna för dessa fartyg skiljer sig markant från förutsättningarna för storvarvens fartyg. 6 Dessutom är det storvarvens strukturella problem som normalt innefattas i begreppet varvskrisen. Därför har vi valt att fokusera på Kockums, Eriksberg, Götaverken och Uddevallavarvet, de fyra största varven som producerade fartyg för den kommersiella sjöfarten. 7 För att inte uppsatsen ska förlora sitt fokus har vi också varit tvungna till tidsmässiga avgränsningar. För varvsindustrin studeras de händelser som är av relevans för marknadssituationen år 1970, samt utvecklingen därefter till och med nedläggningen av storvarven på 80-talet. Gällande bilindustrin studeras de händelser som är av relevans för marknadssituationen år 2007, samt utvecklingen därefter, till och med maj Åren 1970 och 2007 har valts ut för att beskriva ett statiskt marknadsläge, då dessa var relativt stabila år innan respektive kris bröt ut. 5 Proposition 2008/09:95, s. 7 6 Hedin (1995), s , Eg. Kockums Mekaniska Verkstads AB, Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, AB Götaverken och Uddevallavarvet AB 8

9 2. Metod 2.1 Val av Metod För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har en komparativ metod använts. Empiri gällande de studerade marknaderna har tagits fram genom en omfattande litteratur- och dokumentstudie och bearbetats genom en reviderad SCP-modell. Litteratur och vissa tidsdokument har framtagits genom de svenska universitets- och forskningsbibliotekens söktjänst Libris. Artiklar har hittats genom sökningar i artikel- och nyhetsarkiv. Sekundärkällor för båda analysområdena har således använts, för en generell överblick över de grundläggande förutsättningarna och marknadsstrukturen i fråga. Dessa sekundärkällor har kompletterats med studier av propositioner, remissvar, årsredovisningar och utredningar. Detta både för att kontrollera sekundärkällornas giltighet, samt få fram mer relevant, och i vissa fall mer aktuell, empiri. Dessutom har vi, framför allt gällande bilindustrin, utnyttjat artiklar i dags- och facktidningar. Detta för att kunna följa marknadsutvecklingen och använda aktuell information. I ett fall har vi genomfört en kortare intervju, för att komplettera de tryckta källorna. Utifrån empirin har sedan ett enklare analysschema konstruerats, vilket är tänkt som en guide inför analysen. 2.2 Metodkritik För studien av bilindustrin har vi i högre grad använt oss av artiklar och försäljningsstatistik. För studien av varvsindustrin har vi i högre grad utnyttjat propositioner, då varvskrisen givit upphov till fler sådana än vad bilkrisen hittills gjort. Att vi delvis valt att använda olika typer av material för de två intresseområdena skulle ha kunnat utgöra ett metodiskt problem. Genom att vi dels varit medvetna om texttypernas syfte och målgrupp och dels använt kompletterande material anser vi att detta ej utgör ett problem för denna uppsats. Vid bearbetningen av materialet hade vi i åtanke att såväl varvs- som bilindustrin, på grund av den historiska och samhällsekonomiska betydelsen, har ett starkt värde för många som skriver 9

10 eller uttalar sig i ämnet. Framför allt upplevde vi flera av skildringarna av varvsindustrins storhetstid som nostalgiska och onyanserade. För att inte låta uppsatsen påverkas av detta beslöt vi oss för att undvika dessa texter i största möjligaste mån, och för att kritiskt granska de delar vi ändå valde att använda. Ett kritiskt förhållningssätt har varit utmärkande under hela uppsatsarbetets gång. Vi har full insikt i att det analyschema som konstruerats ger en kvantifierad och förenklad bild av en väldigt komplex verklighet. Det representerar uppsatsförfattarnas tolkning av materialet, och det är troligt att även andra bedömningar kan vara rimliga. Vi presenterar dock inte detta som en lösning, utan som en möjlighet till ökad förståelse för olika faktorers betydelse, samt en guide till den fortsatta analysen. 2.3 Disposition Uppsatsen är uppbyggd kring fyra delar. Först behandlas en reviderad version av SCPmodellen, som är vår huvudsakliga modell och vårt analysverktyg. En förståelse för denna modell ger bättre insikt i hur övriga delen av uppsatsen disponeras. Därpå följer två empiriska delar som först, utifrån SCP-modellen, beskriver varvs- och personbilsmarknaden år 1970 respektive 2007, och därpå beskriver de exogena faktorer och offentliga åtgärder som skett därefter. Den sista delen är en jämförande analys mellan dessa två marknader, och utmynnar i en diskussion kring offentligt agerande under varvskrisen och dagens kris. 10

11 3. SCP-modellen Grundläggande förutsättningar Efterfrågan Köpare Inköpsmodell Trender Produktion Teknologi Små/storskalighet Lokalisering Löner Arbetsintensitet Lager/ordertillverkning Exogena faktorer Nya konkurrenter Konjunktur Internationella händelser Marknadsstruktur Aktörer Inträdesbarriärer Produktdifferentiering Vertikal integration Horisontell integration Agerande Forskning och utveckling Priser och betalning Investeringar Offentligt agerande Uppköp Inflytande Stöd Subventioner Prestation Effektivitet Kapital Lönsamhet Figur 1. Reviderad SCP-modell 11

12 Denna modell är en egen omarbetning av Masons Structure-Conduct-Performance-modell. 8 Den främsta skillnaden gentemot den klassiska modellen är att exogena faktorer har tillagts, för att fånga ett dynamiskt händelseförlopp. Dessutom är en del underrubriker ändrade, för att bättre återge relevanta aspekter, samt likheter och skillnader marknaderna emellan. Utgångsläget finns i modellens mittspalt, som visar det dubbelriktade sambandet mellan en industris grundläggande förutsättningar, marknadsstruktur, agerande och prestation Att staten har en betydande roll i denna modell visas tydligt genom pilarna till såväl de grundläggande faktorerna som till marknadsstrukturen, agerandet och prestationen. Detta inflytande kan som synes grundas på exempelvis uppköp eller stöd. Att staten ej agerar utan påverkan från företagen illustreras av pilarna tillbaka från prestation och agerande. Modellen som hittills beskrivits är tämligen statisk, och kan användas för att analysera en marknad vid en given tidpunkt. Vidareutvecklingen med exogena faktorer gör som sagt modellen mer dynamisk. Dessa har nämligen en inverkan på de grundläggande förutsättningarna för marknaden, något som i sin tur påverkar marknadsstrukturen, agerandet och prestationen. Genom dessa förändringar påverkas ibland även statens agerande i förhållande till marknaden. 3.1 Grundläggande förutsättningar Efterfrågan Med efterfrågan avses här vilka köparna är, vad som påverkar efterfrågan samt hur inköpsmodellen ser ut. Det undersöks även om trender förekommer, och i så fall vilka. Produktion Under begreppet produktion ryms många olika faktorer, från produktionsteknik till kostnader för arbete och material. Med produktionsteknik avses främst huruvida mekaniserade eller hantverksmässiga produktionsmetoder används, samt om det främst är en monteringsindustri eller en industri där produkten utarbetas från grunden. 8 Carlton Perloff (2005), s. 4 12

13 Graden av arbetsintensitet är många gånger kopplade till produktionstekniken, och avser relationen arbetskraft:kapital. En ytterligare aspekt är huruvida produktionen är små- eller storskalig, dvs. om man producerar flera små enheter eller färre stora. Produktionens lokalisering i förhållande till köparna, samt om den grundas på lager- eller ordertillverkning är också av intresse. 3.2 Marknadsstruktur Marknadsstruktur innebär i kort marknadens utseende, med avseende på förekomsten av inträdesbarriärer, säljar- och köparkoncentrationen, produktdifferentiering och integrationstendenser, såväl vertikala som horisontella. Med inträdesbarriärer avses hinder för nya företag att etablera sig på marknaden. Dessa kan innefatta absoluta kostnadsfördelar för existerande företag, att kraftiga kapitalinvesteringar behövs samt att det råder stordriftsfördelar. Även patent och regleringar kan motverka inträde. Antalet säljare är starkt sammankopplat med inträdesbarriärer och stordriftsfördelar. Ju kraftigare inträdesbarriärer och större stordriftsfördelar, desto högre är sannolikheten för att ett naturligt monopol eller oligopol ska föreligga. 9 Produktdifferentiering mellan företag skapar marknadsmakt. Ju större den upplevda skillnaden mellan ett företags produkter och övriga marknadens utbud är, desto mer marknadsmakt kan företaget åtnjuta. Produktdifferentiering inom ett och samma företag kan öka kostnaderna, om detta leder till mer småskalig produktion och stordriftsfördelar föreligger. Å andra sidan kan en kraftig specialisering på en eller ett fåtal produkter leda till en högre risk och större beroende av dessa produkters framgång. 10 Vertikal integration innebär att ett företag deltar i mer än ett steg av produktions- och distributionskedjan. Detta kan ske såväl framåt som bakåt, dvs. med distributörer/köpare och med underleverantörer. Vertikal integration kan leda till lägre transaktionskostnader, tillförlitlig tillgång på insatsvaror och ökad marknadsmakt för ett företag. Potentiella 9 Carlton Perloff (2005), s Ibid, s

14 nackdelar är att det kan bli dyrare att verka i flera led av kedjan än att ingå avtal med leverantörer eller distributörer som redan verkar på en konkurrensutsatt marknad, samt att administrationskostnaderna kan öka. 11 Horisontell integration innebär att företag som egentligen konkurrerar på samma marknad samverkar. Detta kan minska administrationskostnader och dubbelarbete samt öka marknadsmakten, dock kan företaget bli för stort för att skötas effektivt. Om ökande skalavkastning föreligger ökar sannolikt lönsamheten, och tvärtom om minskande skalavkastning föreligger Agerande Under agerande ryms mer strategiska beslut gällande allt från investeringar och prissättning till forskning och utveckling. Prissättningen är kraftigt beroende av marknadsstrukturen, ett företags marknadsmakt och typen av produkt det rör. I vissa fall är prisdiskriminering möjligt, i andra fall har ett företag möjlighet att erbjuda kompletterande tjänster eller erbjudanden för att öka sin konkurrenskraft. Predatory pricing är en annan taktik, där ett företag sänker priserna för att skrämma iväg konkurrenter, för att därpå höja dem igen. 13 Investeringar, produktval och FoU är mer långsiktiga typer av agerande, som syftar till att öka företagets konkurrenskraft och marknadsmakt i framtiden. Industrins agerande kan ha en påverkan på offentligt agerande, vilket märks i den reviderade SCP-modellen. 3.4 Prestation Med prestation avses ett företags förmåga att konkurrera, utifrån de grundläggande förutsättningarna och marknadsstrukturen, samt de strategiska beslut det tagit. Kopplat till 11 Carlton Perloff (2005), s Ibid, s Ibid, s

15 detta är prisnivå i förhållande till övriga marknaden, effektivitet i form av förädlingsvärdet i förhållande till de insatta resurserna, kapitaluppbyggnad samt vinster i förhållande till konkurrenter och andra marknader. Prestationen kan ha spridningseffekter på övriga samhället, och det är på grund av detta som det offentliga agerandet påverkas, enligt modellen ovan. 3.5 Offentligt agerande Offentligt agerande skiljer sig markant åt mellan olika marknader. I vissa fall råder i princip total avsaknad på offentligt agerande, i andra rör det sig enbart om regleringar, medan i ytterligare några fall handlar det om stödinsatser, i form av exempelvis uppköp, subventioner och bidrag. Som syns i modellen kan agerandet, i vilken form det än är, ha en inverkan såväl på de grundläggande förutsättningarna, marknadsstrukturen, agerandet och prestationen. 3.6 Exogena faktorer Exogena faktorer innefattar allt som har en inverkan på marknaden i fråga, och som inte ryms i den övriga delen av modellen. Konjunktursvängningar, globala kriser, internationella händelser och nya konkurrenter är olika exempel på detta. Som syns i modellen påverkar de grundläggande förutsättningarna, antingen genom efterfrågan eller produktionen, och kan sedan spridas till marknadsstrukturen, agerandet och prestationen. 15

16 4 Varvsindustrin 4.1 Varvsindustrin till och med 1970 Varvsindustrin var under många år av stor betydelse för den svenska ekonomin. Vid ingången av 1970-talet var antalet anställda , och underleverantörerna sysselsatte ytterligare ca personer. De fyra storvarven Uddevallavarvet, Kockums, Götaverken och Eriksberg stod för över 90% av den totala svenska fartygsproduktionen. Detta innebar en hög koncentration, både storleksmässigt och geografiskt, då dessa varv var lokaliserade i sydvästra Sverige. 14 Trots denna koncentration var varven år 1970 i huvudsak fristående företag. 15 Ungefär 80% av produktionen exporterades, och detta värde uppgick till ca 5% av Sveriges totala export Grundläggande förutsättningar för efterfrågan Köpare Varvens kunder, rederierna, verkade på en marknad präglad av internationell konkurrens. Utvecklingen på fraktmarknaderna, främst oljefraktmarknaden, var största faktorn bakom orderingången till varven. 17 Den globala efterfrågan på fraktfartyg expanderade mycket kraftigt efter andra världskriget. Detta berodde såväl på ökad tillväxt och sjöfart, som på ett behov av att ersätta nedslitet tonnage och modernisera handelsflottorna. Även om också svenska rederier byggde ut sina handelsflottor kunde den största delen av efterfrågeökningen på svenska fartyg härledas till de norska rederiernas expansion. Samarbetet mellan norska rederier och svenska varv var omfattande, och gav båda parter ömsesidiga fördelar. 18 Relationerna mellan norska rederier och svenska varv var ett undantag på marknaden, då en nations varvsindustri traditionellt sett varit starkt kopplad till dess sjöfartsindustri. Under 14 Proposition 1971:117, s Kuuse (1983), s Proposition 1971:117, s Kuuse (1983), s Ibid, s

17 decennierna efter andra världskriget luckrades dock detta upp allt mer. Detta berodde dels på att nya sjöfartsnationer utan egen varvsindustri växte fram och att vissa handelshinder försvann, 19 och dels på ökad konkurrens mellan redarna visade fartygsmarknaden därmed tecken på högre grad av konkurrens än tidigare och priserna, samt övriga köpevillkor, hade den största betydelsen för redarnas efterfrågan. 20 Ett tecken på denna utveckling är att exportandelen av världens fartygsproduktion ökade från 38% år 1950 till över 50% år Inköpsmodell Försäljningen av fartyg började med att varven under ca en månad utarbetade ett projekt, med pris och övriga villkor specificerade, som offererades till redarna. Först om detta accepterades skrevs kontrakt. Byggtiden för ett fartyg var länge fyra år, men kortades ned till mellan 15 och 30 månader i perioder med hög konkurrens. 22 Trender Efterfrågan ökade framför på allt bulk- och tankfartyg, då en ökande andel av transporterna gällde olja. Oljetransportens andel av de totala sjötransporterna steg från ca 10% under mellankrigstiden till ca 60% vid ingången av 70-talet. En annan trend var att allt större fartyg efterfrågades. Denna utveckling skedde i olika faser som kraftigt hörde samman med förändringar i transportvägarna. Exempelvis var Suezkanalen länge en begränsande faktor för storleksutvecklingen, då den satte en gräns för tankfartyg större än dwt (dödviktston). När kanalen stängdes 1956 försvann begränsningen och fartyg på över dwt började efterfrågas. Då Suezkanalen åter öppnade år 1957 började många fartyg runda Afrika fullastade, för att gå tillbaka genom Suezkanalen i ballast. Därmed blev begränsningen dwt, som var den maximala storleken för att gå i ballast genom kanalen. Denna typ av fartyg började efterfrågas och produceras i mitten av 60-talet. När Suezkanalen stängdes på nytt år 1967 försvann storleksbegränsningarna och fartyg på dwt började efterfrågas. 19 Bohlin (1989), s Varvskommittén (1970), s Ljungberg (1981), s Molinder (1989), s

18 Ytterligare en trend var att efterfrågan på olika typer av specialfartyg växte. Detta gällde exempelvis bulkfartyg och olika typer av kombinationsfartyg som kunde frakta flera typer av varor/råvaror. Anledningen till den ökade efterfrågan på större, och specialiserade fartyg, var de kostnadsbesparingar detta innebar för rederierna. Det finns kraftiga stordriftsfördelar inom sjöfarten, då exempelvis det relativa personal- och drivmedelsbehovet reduceras starkt då större fartyg används. Även investeringskostnaderna minskade för rederierna, då varvens produktionskostnader ökar i betydligt lägre takt än tonnagetillväxten. 23 Den expansiva utvecklingen beräknades hålla i sig. I början av 1970-talet prognostiserades en fortsatt ökad global efterfrågan, vilket skulle innebära en årlig tillväxttakt på 3,5-4% för svensk fartygsexport Grundläggande förutsättningar för produktionen Teknologi Under 1960-talet skedde på många håll omstruktureringar för att effektivisera produktionen. Stora hallar och tung utrustning fick en ökad betydelse och produktionen blev mer industriell, även om varvsindustrin som sådan kräver mer hantverksarbete än andra industrier. Genom dessa strukturförändringar möjliggjordes större sektioner och snabbare produktion. Produktivitetsökningarna var mest markanta i Japan och Sverige, där även den nya produktionstekniken infördes i högst grad. 25 Lokalisering i förhållande till marknad Då marknaden för större fartyg är starkt internationell och fartygen fraktas relativt billigt till slutkund, i förhållande till fartygens pris, tyder det mesta på att produktionens lokalisering i hög grad saknade betydelse. Detta är de japanska fartygens framgångar världen över ett 23 Bohlin (1989), s Varvskommittén (1970) s Ljungberg (1981), s

19 exempel på. Att varven ofta sålde sina produkter till rederier från samma land antas bero mer på nationella intressen och långvariga relationer än själva lokaliseringen. 26 Små-/storskalighet Framför allt satsade de svenska varven på produktion av stora last- och tankfartyg i långa serier, då detta gav lägst kostnad per fartyg. Trots detta måste produktionen beskrivas som småskalig då antalet sjösatta fartyg varje år var lågt, pga. deras storlek och den tids-, materialoch arbetskrävande produktionen. 27 Fartygen och dess skrov var unika produkter med stora variationer utifrån exempelvis fart och last. 28 Arbetsintensitet och Löner Trots strukturförändringarna var varvsindustrin arbetsintensiv i förhållande till andra monteringsindustrier, något som den statligt tillsatta Varvskommittén menade gav komparativa fördelar åt länder med lägre löner. 29 Löneläget var nämligen högt, både internationellt sett och i jämförelse med annan svensk industri. 30 De svenska lönerna, inklusive sociala avgifter, var dubbelt så höga som de japanska och vissa europeiska lönenivåer. 31 Order-/lagertillverkning Då fria marknadsförhållanden fått råda har varvens produktion av tankfartyg varit orderbaserad. Även om tillväxten efter andra världskriget var hög och långvarig påverkade den ej produktionen i en jämn takt. Istället ökade produktionen vid varven då orderböckerna fylldes, och mattades av då rederierna inte fyllde på med nya beställningar. I perioder med högt tryck på varven kunde det dröja upp till fyra år mellan beställning och leverans. Av detta beräknades projekteringen och byggtiden för ett fartyg till mellan ett och två år Bohlin (1989), s Kuuse (1983), s Molinder (1989), s Varvskommittén (1970), s Proposition 1971:117, s Ekström (1970), s Ljungberg (1981), s

20 4.1.3 Marknadsstruktur Antal aktörer - Inträdesbarriärer Fartygsproduktionen var relativt koncentrerad till ett fåtal länder, såväl i början av 1970-talet som tidigare. Vad som skiljer är enbart fördelningen länderna emellan. USA, Japan, Storbritannien, Sverige och ytterligare några västeuropeiska länder kontrollerade mellan 1950 och 1970 nästan hela den globala fartygsproduktionen. Stora förändringar mellan dessa länder inträffade dock. Sveriges andel av världsmarknaden låg på ca 10% mellan 1950 och 1965, för att därefter sjunka. Minskningen var markant även för övriga västeuropeiska producenter. Exempelvis minskade Storbritanniens marknadsandel från 40% till 6% mellan 1950 och På frammarsch var framförallt Japan som under samma period ökade sin marknadsandel från 10% till 48%. Marknaden för större lastfartyg karaktäriserades av att antalet aktörer, såväl köpare som säljare, var mycket lågt. Att antalet säljare var lågt förklaras med att inträdeskostnaderna var höga och att kraftiga stordriftsfördelar förelåg. Samma faktorer, samt fartygens höga pris, förklarar det låga antalet köpare. Båda marknaderna karaktäriserades alltså av ökande skalavkastning. Som exempel på de höga initialkostnaderna kan nämnas att nya varvsnationer, såsom Japan, behövde stort statligt stöd och styrning till en början, för att kunna bygga upp den nödvändiga strukturen. Då en effektiv produktionsapparat väl byggts upp kunde stödet minska och varven klara sig på egen hand i högre utsträckning. 33 År 1970 förutspådde Varvskommittén att konkurrens från låglöneländer (förutom Japan), inte skulle bli aktuellt under en överskådlig framtid. Detta då industrin ansågs vara starkt beroende av industriländernas välutvecklade och differentierade industrimiljö. 34 Horisontell integration Vid ingången av 70-talet drevs de svenska varven i huvudsak som separata företag. I andra länder var det vanligt att mindre varv gick samman av effektivitetsskäl. Detta avvisades dock för svensk del av såväl varvsindustrin som Varvskommittén år Anledningar till detta 33 Bohlin (1989), s Varvskommittén (1970), s

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

AB VOLVO ÅRSSTÄMMA 2013

AB VOLVO ÅRSSTÄMMA 2013 Så når vi Volvokoncernens fulla potential 1999-2011 2012-2015 2016 TILLVÄXT GENOM FÖRVÄRV TRANSFORMATION FÖRBÄTTRAD LÖNSAMHET Omorganisation & strategi Omfattande produktförnyelse Driva organisk tillväxt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

FKG oktober 2013 Fredrik Sidahl

FKG oktober 2013 Fredrik Sidahl FKG oktober 2013 Fredrik Sidahl 1 Återindustrialisera Sverige 1 2013-10-23 Kort om fordonsleverantörerna vilka är vi. Över 80 procent av leverantörerna är tillverkande företag (andel leverantörer per bransch,

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Södras resultatrapport för 2013

Södras resultatrapport för 2013 Växjö 2014-02-13 Södras resultatrapport för 2013 Trots en svag konjunktur och en stark krona ökade Södra den underliggande intjäningen kraftigt under 2013. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 PRESSINFORMATION 2015-05- 08 Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 Tillväxt i väst fortfarande utmaningar i Ryssland Koncernen Nokian Tyres omsättning minskade med 9.8 procent och var 281.3 MEUR

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 1. Nyproduktion För att undersöka nyproduktionstakten bland landets studentbostadsföretag har en kartläggning av färdigställda och pågående studentbostadsprojekt genomförts.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson Brukskultur Åtvidaberg 2004 Att vilja men inte kunna Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson De första dagarna i oktober 1971 publicerade

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer