TEMA: Bostadsbristen. Hur ska vi göra för att få fram de bostäder som behövs i bostadsbristens

Transkript

1 Så kan vi minska Hur ska vi göra för att få fram de bostäder som behövs i bostadsbristens Sverige? På följande temasidor visar vi exempel på hur man kan lösa problemet. Vi berättar om den Norska modellen med ägarlägenheter, om smarta bostadsprototyper och stapelbara studentbostäder. Vi skriver om systemet Social Housing, där Sverige är ett av få länder inom EU där man inte infört så kallat subventionerat boende. 34

2 bostadsköerna 35

3 Norsk modell för svensk bostadspolitik Norges befolkning är bara hälften så stor som Sveriges men ändå är bostadsbyggandet i Norge 50 procent högre än i Sverige. TEXT: KRISTINA LINDSTRÖM Om man jämför de nordiska länderna så har Sverige det lägsta bostadsbyggandet. Det påverkar även arbetsmarknaden i Sverige då det är betydligt svårare att rekrytera personal om det inte finns bostäder. LÅGT BOSTADSBYGGANDE OCH BO- STADSBRIST I STORSTADSREGIONERNA Att det byggs få bostäder och att det finns finansiella hinder likväl som till exempel otillräcklig kötid gör att unga och resurssvaga hushåll har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. En akut bostadsbrist har uppstått, framför allt i storstadsregionerna. När Sverige i början av 1990-talet avvecklade sin subventioneringspolitik för bostäder, minskade byggandet. För att komma till rätta med bostadsbyggandet i Sverige är kanske en väg att titta på den norska modellen som Veidekke beskriver i rapporten Bostadsägarlandet. DEN NORSKA MODELLEN I den norska modellen med ägarlägenheter krävs det kapital för att kunna komma in på bostadsmarknaden. Det är svårt även där för unga och resurssvaga att skaffa sin första ägda bostad om inte särskilda åtgärder vidtas. I Norge har man löst det med ett subventionerat bosparande som har syftet att stimulera hushållen att bygga upp ett eget kapital. Samtidigt stödjer man de resurssvaga hushållen att komma in på den ägda bostadsmarknaden genom kommunala startlån, bostadsbidrag och så kallade grundlån. I Norge sparar 65 procent av åringar till en bostad. Vidare har man en skattefri uthyrning av den egna bostaden. I praktiken betyder det att halva bostaden kan hyras ut skattefritt. Det är därför också betydligt lättare att få tag i en bostad att hyra i Norge. I Norge har man också lättnader vad gäller arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattning för att till exempel underlätta för överföring av pengar från föräldrar till barn. Norrmännen kan också kvitta inbetalda räntor mot skatt för inkomst av tjänst samt att vinst vid försäljning är skattefri om särskilda villkor är uppfyllda. De fem strategierna i den norska modellen En ny svensk bostadspolitik skulle kunna utformas med inspiration från den norska modellen som grundas på de följande fem strategierna: ppbostadssektorn ska i grunden vara marknadsbaserad och inte bygga på statliga utbudssubventioner ppen allt större andel ägda bostäder, både i det befintliga bostadsbeståndet och i nyproduktionen, ställer krav på en tydlig politik för att stötta ungas etablering på ägarmarknaden ppen politik för ägt boende som kan bidra till att skapa en kompletterande hyresmarknad, för unga och studenter ppden marknadsbaserade modellen gäller samtliga upplåtelseformer, också hyresbostäder ppstatens roll ska vara att stötta och underlätta för ekonomiskt svaga hushåll. NÖDVÄNDIGT ATT GÖRA NÅGOT I SVERIGE Det är inte troligt att vi kommer att gå tillbaka till det statligt subventionerade byggandet. Det är därför helt nödvändigt att vi i Sverige gör något åt finansieringen av bostäder för att öka bostadsbyggandet. Med dagens skattesystem blir hyresrätterna det dyraste boendet. Den norska modellen med ägande av bostäder skulle mycket väl kunna fungera i Sverige, säger Lars Weiss, kommersiell direktör på Veidekke i Sverige. Lars Weiss berättar att i Norge äger 74 procent av åringarna sina bostäder mot 22 procent i Sverige. UR RAPPORTEN BOSTADSÄGARLANDET I takt med att hyresrätterna i Sverige måste rustas upp och nya hyresrätter tillkommer genom det nya systemet med presumtionshyror (marknadsanpassade hyror) kommer hyresrätten att bli den dyrare boendeformen, medan ägda bostäder kommer att bli det mest prisvärda alternativet. Hyresrätten är den mest exklusiva formen av boende. Man behöver inte ta något ansvar eller några risker och det ingår service vilket gör hyresrätten till det dyraste sättet att bo på. Vi menar därför att äganderätten inte är att betrakta som lyx, säger Per-Ingemar Persson, vd Veidekke Sverige, i ett uttalande till rapporten. Mer om den norska modellen kan man läsa i Veidekkes rapport Bostadsägarlandet. Om Veidekke: Veidekke är Skandinaviens fjärde största bygg-, anläggnings- och bostadsutvecklingsföretag. 36

4 Vännerhem, dela lägenhet med kompisen I projektet Vännerhem fanns det lagom till höstterminens start 2014 tre färdigbyggda hus med totalt 48 lägenheter för 96 studentboende i anslutning till de befintliga studentkorridorerna på Campus för Karlstads universitet. Konceptet Vännerhem bygger på att två studenter delar på en lägenhet men har var sitt kontrakt. TEXT: KRISTINA LINDSTRÖM Inflyttningen avklarad, i husens bottenvåningar finns det boendevärd, studentföreningslokal, närbutik och pizzeria. Så småningom kommer det också att finnas övernattningslägenheter för anhöriga, men vid inflyttningen var man tvungen att fördela alla tillgängliga lägenheter till studenter eftersom trycket på boende är så högt. Alla 48 lägenheter är uthyrda. Studenterna är mycket nöjda med lägenheterna och tycker att de är trevliga, säger Mats Hedlund, koordinator för kundflödet vid uthyrning av lokaler och lägenheter på KBAB, Karlstad Bostads AB. HYRESFRITT UNDER SOMMAREN De två studenterna som bor i lägenheten delar kök/allrum, toalett och dusch men har var sitt eget rum. Konceptet bygger på att man har en tiomånadershyra om 3900 kronor per månad och hyresfritt under två sommarmånader. Tiomånadershyran motsvarar tolvmånadershyra av 3250 kronor per månad. I hyran ingår värme, vatten och normalförbrukning av el. Surf 10/10 Mbit ingår också i hyran och man kan teckna ett eget avtal med någon av KBAB:s bredbandsleverantörer. FEMVÅNINGSHUS MED TRÄSTOMME Husen är byggda av färdiga moduler från Moelven Byggmodul AB och de är de första femvåningshusen i Karlstad som har trästomme. Projektet har varit ett partneringsamarbete mellan KBAB och Moeleven Byggmodul AB som pågått i ett år. KBAB har framlagt behoven och Moelven Byggmodul AB har kommit med de tekniska lösningarna. Projektet har varit snabbt, markarbetena påbörjades i februari och inflyttningen skedde i augusti. Under 2015 kommer KBAB att bygga ytterligare två femvåningshus för studenter, inflyttningen är planerad till augusti. KBAB har även planer på att bygga större lägenheter med samma typ av modulsystem tillsammans med Moelven Byggmoduler AB. Dessa bostäder kommer inte att vara öronmärkta för studenter, avslutar Mats Hedlund. Karlstads Bostads AB: Om husen: pplägenheterna är 52 kvadratmeter ppdet egna rummet är 12,4 kvadratmeter ppordentligt kök med spis, kyl/frys och mikrovågsugn pptvättmaskin i varje lägenhet pprökfritt i och utanför husen ppdjurfritt boende ppvarje lägenhet har fransk balkong ppvindsförråd åtkomligt med hiss Karlstads Bostads AB är ett kommunägt bostadsföretag med ca lägenheter och lokaler i centrala Karlstad. 37

5 Boklok bygger flerfamiljshus i Helsingborg. Foto: Boklok De bygger bostäder för alla plånböcker Det går att skynda på byggandet av bostäder och bygga så att fler har råd att bo. Boklok och NCC Folkboende är två exempel på hur detta kan fungera. Frågan är bara varför inte fler gör det? TEXT: ANNA HEDENRUD B oklok inriktade sig från början på att främst bygga för ensamstående med barn, äldre som vill bo lättskött och unga som ville flytta hemifrån och inte hade så mycket pengar. Men nu har man breddat sig till att även bygga radhus för större familjer. I år kommer Boklok att bygga omkring 700 nya bostäder. Boklok startades på mitten av 90-talet av Ikeas grundare Ingvar Kamprad och Skanskas dåvarande koncernchef Melker Schörling. Det är idag ett konceptbolag som ägs till lika delar av Skanska och Ikea och huvudsyftet är att bygga bostäder till rimligare priser. BYGGTIDEN KAN KORTAS REJÄLT Att det vanligtvis tar så lång tid att bygga nya bostäder i Sverige brukar förklaras med krångliga planprocesser. Men Bengt Fardelius, affärschef på Boklok, menar att inga ändringar behöver göras i plan- och bygglagen för att skynda på byggandet av bostäder. I stället behövs ett gott och smidigt samarbete med tjänstemännen på kommunen. Sen blir byggprocessen betydligt enklare tack vare att Boklok kommer med ett färdigt koncept som kan läggas in i detaljplanen. Vid till exempel byggandet av nya bostäder i Huddinge utanför Stockholm, har man lyckats få ner tiden från planstart till byggstart från 38

6 vanligtvis ett par år till sju månader. Sedan kan byggtiden i sig kortas genom att BoKlok tillverkar bostäderna i moduler i sin egen fabrik i Småland. NCC FOLKBOENDE BYGGER YTSMARTA HYRESRÄTTER På NCC har man satsat på ett liknande koncept som man kallar Folkboende. Riktlinjerna drogs upp 2009 och 2010 påbörjades det första projektet. Ledorden är att man ska satsa på att bygga ytsmarta hyresrätter som kan förena hög boendekvalitet med en fördelaktig fastighetsekonomi. Framför allt har man tagit fasta på att möta den efterfrågan som finns på mindre lägenheter och man bygger cirka åtta till tio kvadratmeter mindre per lägenhet än man brukar göra, vilket kan hålla kostnaderna nere för den som ska hyra. Tankarna kring projekt Folkboendet kom efter att stödet till att bygga hyresrätter försvann Vi insåg att här borde något göras. Vi ville använda oss av vårt stora kunnande och långa erfarenhet av bostadsbyggande för att ta fram ett hus som vi kunde sätta upp var som helst och som har lägre kostnader, säger Sven-Erik Karlsson, konceptledare för NCC Folkboende. Det var inte en kvalitetssänkning det var frågan om utan att tänka ytsmart. Det är förstås en utmaning, att bygga små lägenheter. Det är alltid lättare att bygga stora lägenheter. En finurlighet med Folkboendet är att man kan bygga från fyra till sex lägenheter per våningsplan. Det gör att vi ofta kan tillmötesgå kundens behov, här finns en flexibilitet. Det ska vara väl anpassat för vår tids familjestruktur. Sverige har flest ensamhushåll i hela Europa tror jag, säger Sven-Erik Karlsson. I år kommer man att bygga drygt 400 lägenheter, några av platserna är Kiruna, Karlstad, Munkedal, Umeå och Örebro. För nästa år räknar man med att det ska bli byggstart för ytterligare 600 lägenheter. MEN VARFÖR BYGGER DÅ INTE FLER PÅ DETTA SÄTT? Det är svårt för mig att säga, det vågar jag inte uttala mig om. Men vi vill vara ledande när det gäller bostadsutveckling i Sverige. Vi ser detta som en affärsmöjlighet och som något viktigt för att få ner kostnaderna i hela landet, säger Sven-Erik Karlsson. Något annat NCC Folkboende satsat på för att få ner kostnaderna är en effektiv byggprocess som sänker byggkostnaderna. Samt en hög grad av egen tillverkning som håller nere produktionskostnaderna till ett minimum. Byggarbetsplatsen ser vi som en industriarbetsplats, där vi gör insatser som man normalt inte gör. Vi tillverkar till exempel trappor pelare och balkongplattor på platsen. Detta sammantaget gör att ett hyreshus är färdigt för inflyttning på tolv månader. Byggs två hus samtidigt är byggtiden fjorton månader. Sven-Erik Karlsson, NCC Folkboende. I Lycksele har NCC byggt ett Folkboende, med totalt 35 lägenheter. Samtliga lägenheter har älvsutsikt. Foto: NCC Folkboende 39

7 Är social housing något för Sverige? Sverige är idag ett av få länder inom EU som inte tillämpar systemet med så kallad social housing, subventionerade bostäder som tillhandahålls för hushåll med låga inkomster eller andra sociala utmaningar som försvårar deras situation på den reguljära bostadsmarknaden. TEXT: KRISTINA LINDSTRÖM E nligt en rapport från Boverket har mer än en halv miljon personer i Sverige så små inkomster att deras möjlighet att få eller behålla en bostad är begränsade. EU-KOMMISSIONENS DEFINITION AV SOCIAL HOUSING Hur man ska definiera social housing är en av de frågorna som behandlas i Bryssel. EU-kommissionen använder sig av en väldigt restriktiv definition, säger Barbara Steenbergen, chef för Internationella Hyresgästalliansens (IUT:s) EU-kontor, i ett uttalande. EU-kommissionens definition lyder:»social housing måste begränsas till en tydligt definierad grupp bestående av missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper». Vi menar att social housing måste rikta sig mot en bred grupp, annars är risken stor att man skapar getton med stora sociala problem där bara de fattigaste bor, säger Barbara Steenbergen. Ett drömsenario är att hyrorna är anpassade så att alla kan välja var de vill bo. Foto: Roland Magnusson SOCIAL HOUSING -BOSTÄDER Social housing -bostäderna har byggts upp med statsstöd och bidrag så att hyrorna kan hållas nere. I vissa länder finns en övre inkomstgräns för att få bo kvar i en sådan bostad. Andra länder har behovsprövning. INGA RIKSDAGSPARTIER ELLER ORGANISATIONER VERKAR FÖR EN SVENSK MODELL Inga av de riksdagspartier eller organisationer som verkar på bostadsmarknaden har arbetat för en svensk modell av social housing. Aktörerna på bostadsmarknaden har hellre sett högre bostadsbidrag eller en stärkt allmännytta. VILLKOREN FÖRÄNDRAS Villkoren förändras och i flera kommuner har diskussionerna om social housing åter kommit upp. I Göteborg vill det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling på försök införa det kontroversiella förslaget som kallas ett socialt blandat boende med inspiration från andra länder. Billiga bostäder som är särskilt riktade mot resurssvaga grupper i samhället. I samband med en kommande markanvisning i utbyggnadsområdet frihamnen efterlyser de byggherrar som vill bygga hyresrätter med en snitt hyra på cirka 1000 kronor per kvadratmeter och år. Motståndare till detta boende menar att vi har bostadsbidrag och det fyller den funktion som social housing gör i andra länder. Bostadsbidragen inte har höjts sedan 1997 och hyrorna har gått upp. Social Housing Social housing (subventionerade bostäder) finns inte i Sverige men i nästan alla andra länder i Europa. Systemet för hur social housing ser lite olika ut i de länder som tillämpar det. Gemensamt är p p Det är hyreslägenheter som är undantagna från den ordinarie bostadsmarknaden p p De får offentligt finansierat stöd, till exempel i form av förmånliga lån p p De ägs av icke vinstdrivande företag p p De är riktade mot resurssvaga grupper och det finns ett system för att fördela bostäderna till dessa grupper. 40

8 Krönika Bostadsbyggandet är en statsministerfråga Nu vet vi vem som blir ny bostadsminister: Mehmet Kaplan. TEXT: OLLE WÄSTBERG Fast det är bara en del av sanningen. Jag satt ju i Nybyggarkommissionen: Göran Persson, Agneta Dreber och jag själv fick i uppdrag (finansierat av Nordea, Tyréns och NCC, men med total självständighet för oss) att under ett år ytterligare fördjupa oss i hindren för bostadsbyggandet. Om det var något jag lärde mig så var det hur komplicerad, komplex och intrikat bostadspolitiken är. Visst, Mehmet Kaplan är ny bostadsminister. Men det är också Magdalena Andersson det är hon som har skattefrågor och en del som rör bostadsfinansiering. Det är hon som snabbt bör göra klart att företagsskatteutredningens förslag om räntebegränsningar för fastighetsföretag inte kan genomföras nu om man vill få hyresrätter byggda. Och finansmarknadsminister Per Bolund har ansvar för amorteringsregler och reglering av banker nog så viktigt om vi ska få fler bostäder. Bostadsbidrag ligger under Annika Strandhäll. Dessutom har Ardalan Shekarabi hand om kommunerna och honom lär man inte kunna gå förbi om man ska flytta beslutsrätt från kommuner till regioner, vilket torde vara nödvändigt om man ska få fart på byggprocessen. Infrastrukturfrågorna är helt centrala: För att kunna bygga i städernas förorter krävs tunnelbana eller annan kollektivtrafik. Därför är Anna Johanssons initiativkraft nödvändig för byggandet. Till detta kommer att kombinationen av en omfattande satsning på infrastruktur och på bostäder kommer att leda till brist på kvalificerad arbetskraft. Vi behöver ett kunskapslyft inom hela området från plantjänstemän på länsstyrelserna till våtrumstekniker. Detta berör tre nya ministrar Ylva Johansson (arbetsmarknad), Aida Hadzialic (utbildning, kunskapslyft) och Morgan Johansson (möjlighet till invandring för kvalificerade personer). Slutsatsen av detta är att den som har ansvaret för att vi ska få hundratusentals nya lägenheter egentligen är Stefan Löfven. Bostadsfrågan är så pass komplicerad att det krävs att statsministern håller ihop programmet. Bostadsbyggandet är en statsministerfråga. Vad är det som behöver göras och kan uträttas av denna minoritetsregering? Ganska mycket, skulle jag tro. Avskaffande av hyresregleringen står inte på agendan varken för regeringen eller oppositionen. Men mycket annat: Sverige har en planprocess som gör att det kan ta upp till tio år från markanvisning till spaden i marken. Det gör att mindre företag inte vågar ta risken att ge sig in. Och utländska företag förstår att det krävs en kunskap om svensk byråkrati som de sällan har. Detta leder till bristande konkurrens och därmed höga kostnader. Dessutom har Sverige i huvudsak lokala byggnormer. Grannkommuner kan ha olika normer för isolering eller tillgänglighet. Det försvårar industriell och standardiserad produktion vilket också är kostnadsdrivande. Stefan Attefall har kritiserats för att han tillsatt så många utredningar. Fördelen är att det inom ett halvår kommer att läggas förslag och presenteras underlag som gör att regeringen kan agera. Som valrörelsen visade finns inga stora konfliktytor inom bostadspolitiken. Om regeringen tar initiativ bör det finnas stora möjligheter att den får igenom sin politik. Breda majoriteter är viktiga. Hus ska stå i hundra år. Då måste spelreglerna vara långsiktiga. 41

9 Bostadsprototyp 1.0 har helglasade gavelfasader och glasade rumsavskiljande skjutdörrar. Foto: Bertil Hertzberg Smart bostadsprototyp i trä och glas Bostadsprototyp 1.0 är ett volymelement med mycket nytänkande utvecklad av Smart Housing Småland, med rötter både i den småländska trähusindustrin och i glasindustrin. TEXT: ULF SÖDERLUND S mart Housing Smålands bostadsprototyp innehåller en hel del nytänkande. Bostadsprototyp 1.0 består av volymelement på 48 kvadratmeter med bärande trästomme. På de knappt 50 kvadratmetrarna får två separata hushåll plats, med delat kök och badrum. Bostadsmodulerna är utvecklade för industriellt byggande, vilket kan bidra till både ökad konkurrens och produktivitet. De ryms på en vanlig lastbil och kan användas till hus som är sex våningar höga. Bostadsprototypen är ingen färdig produkt utan ett koncept som ska visa på möjligheterna. Tanken är att prototypen ska sporra till konkreta projekt där idéerna tas omhand, säger Per-Erik Eriksson, processledare på Smart Housing Småland. GLAS MED OLIKA FUNKTIONER I dag kan volymelementen med bärande träregelstomme användas till sex våningar höga hus. Med ytterligare lite utvecklingsarbete kommer även prototypens helglasade ytterväggar att kunna användas som bärande väggar i sexvåningshus. I bostadsprototypen används glas med olika funktioner. Ett exempel är gavelglaspartierna med heltäckande utvändig glasskiva, så kallat steppat glas. Det innebär att det yttersta glaset i isolerglasrutan är större än övriga glas och täcker karmen. De rumsavskiljande glasade skjutdörrarna har privacy -glas, där transparensen kan slås av och på med elektricitet. Produkten som sådan är inte ny, däremot sättet att använda den i ett rumsavskiljande skjutdörrsparti, säger Per-Erik Eriksson. 42

10 MER NYTÄNKANDE Fasadintegrerade solpaneler på byggnadens gavelfasader ger energi samtidigt som själva fasadbeklädnaden kan sparas in. Utveckling av fönsterintegrerade transparent solceller pågår men det finns ännu inga färdiga produkter med hög effektivitet. I prototypen är innerväggarna klädda med printad plywood. Metoden finns men det är idag ingen som har det som produkt. PLANLÖSNING OCH UTFORMNING I grundutförande ligger köket, badrummet och entrén i mitten och i vardera änden av volymmodulen finns två separerbara rum. Därmed kan två hushåll dela på en modul med bibehållen tillgänglighet och ett fullstort kök. Den kan naturligtvis också användas som en vanlig tvåa. Lägenheten är utformad enligt dagens byggregler för tillgänglighet i bostäder. De stora fönsteröppningarna i kortändorna och rumsavskiljning med glasade skjutdörrar ger insläpp av dagsljus till köksdelen. Volymmodulen väger totalt 14 ton och kan fraktas på ett lastbilssläp. Foto: Per-Erik Eriksson LOFTGÅNGSHUS OCH PUNKTHUS Bostadsprototyp 1.0 kan användas i både punkthus och loftgångshus. Loftgångshuset är enklast, då man bara har samma volymmodul som den byggda prototypen men med entré från ena kortsidan. Ska man bygga ett punkthus med invändig trappa måste man ha lite olika sorters volymmoduler. Volymmodulerna Yttermått på volymmodulen är 4,15 x 13,45 meter. Invändig bredd är ca 3,75 meter. Volymmodulen, inklusive fast inredning och solpaneler väger totalt 14 ton. Den kan fraktas på ett lastbilssläp. På dragbilen kan kompletterande material fraktas, alternativt en kortare volymmodul (cirka 6 meter). Transporten kräver följebil. Enklast är att använda bostadsmodulen till loftgångshus. Illustration: NOOA Smart Housing Småland I Småland finns trähusindustri, fönstertillverkning och planglastillverkning. Smålandslänen har, tillsammans med näringslivet och med finansiering från Vinnova, skapat Smart Housing Småland. Det är ett tioårigt projekt som samlar forskning, företag och arkitektur i syfte att skapa en kreativ innovationsmiljö. Syftet är att med den traditionella småländska industrin utveckla nya produkter och nya sätt att producera. 43

11 Höghållfasta betongmoduler staplas på varandra till studentlägenheter i Bredäng utanför Stockholm. Foto: DAP Stapelbara betongmoduler blir studentbostäder I Bredäng, utanför Stockholm, staplas betongmoduler på varandra i två respektive fyra våningar för att skapa nya studentlägenheter. TEXT: ULF SÖDERLUND C irka 280 studentbostäder om 25 kvadratmeter ska monteras på platsen. En lägenhet är lika med en volymmodul i betong. Modulerna tillverkas av HPC (High Performance Concrete) som är tätare och har högre hållfasthet än vanlig betong. De tillverkas i Soleed Sweden AB:s fabrik i Eksjö och transporteras därifrån två i taget på lastbil, eftersom de är så lätta. KERAMBETONG Materialvalet i modulerna innebär att badrummen inte behöver något extra tätskikt samt att extremt tunna betongstrukturer kan gjutas enligt tillverkaren Soleed Sweden AB. De tunnaste väggdelarna består av 8 millimeter betong. De armeras med kolfibrer och de bärande väggarna med stångarmering. HPC är ett allmänt begrepp. Vårt system kallar vi kerambetong, som är en typ av HPC-betong. Kemiskt är det lika som vanlig betong men vi har i mald kisel som går in och tätar håligheter mellan cementen/ballast. Betongen har tidigare använts för reparationer men nu bygger vi moduler med det. Dessa blir mycket starka och lätta, säger Jan-Olof Edgar på Soleed. Vi använder bara en femtedel så mycket betong jämfört med traditionella stommar, vilket dramatiskt reducerar CO 2 -utsläppen. Kerambetongen blir väldigt tät vilket också innebär att karbonatiseringen går väldigt långsamt, fortsätter Jan-Olof Edgar. FÄRDIG ATT TAS I BRUK Modulens fasadytterväggar levereras färdigmålade. Invändigt målas de enligt rumsbeskrivning. Snickerier som fönster, 44

12 dörrar, garderober, köksskåp med mera levereras monterade. Modulerna är till och med slutstädade då de lämnar Soleeds fabrik. INSTALLATIONER El- och VVS-installationen är färdigställd inom modulen och klar för inkoppling på byggplatsen. Varje modul har individuellt styrd ventilation med värmeåtervinning, varmvattenberedare samt elcentral. Vi använder en ny tysk ventilationsteknik som innebär att vi inte behöver kanaler till ett centralt värmeåtervinningsaggregat. Det är enkelt men briljant, säger Anders Olson, ansvarig för teknikutveckling på Soleed Sweden AB, som har tagit fram byggsystemet. Ventilationstekniken innebär att en tillluftsfläkt och en frånluftsfläkt sätts i vardera änden av rummet. Inomhusluften som passerar frånluftsfläkten värmer upp ett litet element i fläkten, och när det är tillräckligt varmt byter fläktarna funktion så att frånluftsfläkten blir tilluftsfläkt. Då värmer elementet i stället upp utomhusluften som är på väg in. KAN FLYTTAS Tanken med att använda modulsystemet är att bostäderna ska kunna flyttas i framtiden. Flytten kan ske enkelt om lyftstropparna lämnas kvar i betongmodulerna vid monteringen. Detta objekt är inriktat på studentbostäder. Modulerna skulle även kunna kombineras och bilda större lägenheter i flerfamiljshus samt småhus. En färdig modul lyfts på plats. Foto: Soleed Sweden AB Planlösning. Illustration: DAP TILLFÄLLIGT BYGGLOV Studentbostäderna i Bredäng uppförs av DAPlandmark, dotterbolag till arkitektbyrån DAP Stockholm AB. Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, kommer att hyra lägenheterna till sina forskare och gäststudenter. Lägenheterna byggs på tillfälligt bygglov men förhoppningen är att de ska bli permanenta. En kraftledning i området ska ersättas med en markförlagd ledning om cirka fyra år och då hoppas DAP att de kan bygga ytterligare 150 studentbostäder i området. Ambitionsnivån vad gäller miljö och gestaltning har varit hög trots att det är utfört som tillfälliga bostäder, under hård ekonomisk press. Illustration: DAP 45