Hur möter man prissvängningar på globala jordbruksmarknader?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur möter man prissvängningar på globala jordbruksmarknader?"

Transkript

1 Hur möter man prissvängningar på globala jordbruksmarknader? En analys baserad på prisstegringen och de åtgärder som vidtogs nationellt och internationellt Prisvariationerna kan komma att öka i framtiden på grund av dels jordbrukssektorns starkare koppling till energimarknaden dels klimatförändringar och risken för extrema väderförhållanden. Fortsatta handelsliberaliseringar och ett nytt Jordbruksavtal i WTO kan dämpa prisfluktuationer och öka den globala livsmedelstryggheten. Marknadsbaserade lösningar, såsom terminshandel och privata försäkringar, kan vara ett värdefullt hjälpmedel för EU:s jordbruk att hantera framtida pris- och marknadsrisker. Rapport 2010:33

2

3 Författare Andreas Davelid Patrik Eklöf Arne Karlsson Annelie Rosell

4

5 This report examines short-term policy responses to the price boom , assesses their impact on food security and domestic markets and draws policy conclusions. The paper also reviews instruments available to manage production, price and market risks in agriculture in the European Union and assesses their impact in terms of their effectiveness in stabilising farmers income, their administrative and financial consequences as well as their impact on developing countries. Authors Andreas Davelid Patrik Eklöf Arne Karlsson Annelie Rosell

6

7 Sammanfattning Prisboomen på marknaderna för jordbruksvaror aktualiserade en rad frågor om den långsiktiga trenden, vad som bestämmer prisutvecklingen och om lämpliga metoder för att dämpa prissvängningar och dess negativa effekter för livsmedelstryggheten. Prissvängningarna kan komma att öka i framtiden på grund av jordbrukets starkare koppling till energimarknaden samt som en konsekvens av klimatförändringar och extrema väderförhållanden. Även om försörjningsläget är stabilt 2010, bedömer FAO att marknadssituationen kan bli instabil under kommande år. En friare världshandel skulle avsevärt minska riskerna för kraftiga prisvariationer genom att avskaffa exportrestriktioner och exportstöd, reducera prisstöden i rikare länder samt göra prisöverföringen effektivare mellan länder. En genomgång av åtgärder som olika länder vidtog som svar på den globala livsmedelskrisen visar att krisen inte innebar några större förändringar i OECDländernas politik, men att u-länder och de minst utvecklade länderna (MUL) svarade genom att på olika sätt försöka mildra priseffekterna för ländernas invånare. På internationell nivå har diskuterats hur prisvariationer påverkar global livsmedelsförsörjning och om vilka koordinerade åtgärder som kan vidtas mot prisvariation på jordbruksmarknaderna. Vid det internationella toppmötet i Rom 2009 om tryggad livsmedelsförsörjning underströks bland annat vikten av bättre fungerande nationella, regionala och internationella marknader men framhölls också behoven av kortsiktiga åtgärder som lindrar effekterna av prisvariationer för fattiga länder och deras invånare. I debatten om CAP efter 2013 föreslås bland annat att olika försäkringsarrangemang introduceras i syfte att skydda producenterna från marknadsrisker. Det förutsätts då ofta att försäkringspremierna subventioneras med budgetmedel. Erfarenheterna från länder som tillämpar subventionerade försäkringsmodeller tyder dock på att systemen tenderar att bli dyra och inte särskilt effektiva. Näringen och den enskilde bonden behöver ta ett större ansvar för marknadsrisker. Terminshandel erbjuder en möjlighet för producenter att hantera osäkra marknadssituationer. Också privata försäkringar kan vara ett värdefullt hjälpmedel för EUs jordbruk att hantera framtida pris- och produktionsrisker. Hantering av risker sker löpande på gårdsnivå liksom inom olika politiska stödprogram. Jordbrukspolitiken är ofta utformad för att möta mindre vanliga risksituationer med stora eller katastrofala genomslag på produktion och priser, medan ofta förekommande risker med begränsat genomslag normalt sett hanteras på gårdsnivå. Den gemensamma EU-politiken bör i princip baseras på en ansvarsfördelning där näringen och den enskilde producenten ansvarar för marknadsrisker medan samhället ansvarar för ett socialt skyddsnät för enskilda producenter vid exceptionella marknadssituationer som kan uppstå vid katastrofer och sjukdomsutbrott. Rapporten baseras på underlag och analyser från bland annat internationella organisationer. Redovisningen utgår från verkets tidigare svar på specifikt uppdrag från Jordbruksdepartementet.

8

9 Innehåll 1 Internationella prisvariationer i jordbrukssektorn Syfte Bakgrund Prisutvecklingen Antalet undernärda ökade med 120 miljoner personer Minskad tilltro till global livsmedelsmarknad Ökad produktion Likheter och skillnader jämfört med tidigare pristoppar Omfattande debatt om orsakerna Utvecklingen under IMF spår en fortsatt global efterfrågetillväxt Åtgärder för att dämpa prisvariationer Exempel på motåtgärder i några i-länder EU Australien Japan Kanada Norge Nya Zeeland Sydkorea Befinliga prisreglerande instrument i EU och USA EU USA Exempel på motåtgärder bland tillväxtekonomier Exempel på motåtgärder i Minst utvecklade länder (MUL) Prisvariationer och global livsmedelstrygghet... 27

10 3.1 Internationell diskussion om koordinerade åtgärder mot prisvariationer Internationella råvaruavtal Strukturella åtgärder som på sikt kan bidra till ökad livsmedelstrygghet Behov av politiska åtgärder inom EU Instrument för marknadsreglering och riskhantering Frågans koppling till CAP efter Terminshandel Kommentarer och slutsatser, terminshandel Inkomstförsäkringsprogram Inkomstförsäkringsprogram i gröna boxen Heltäckande försäkringsprogram i EU? Kommentarer och synpunkter, försäkringslösningar Olika överväganden inom EU Riskhantering i kommissionens tidigare reformdiskussioner Katastrofskydd Kontrakt mellan jordbruket och förädlingsindustri Stöd till producentorganisationer Budgetneutralitet men ökad reglering av CAP Forskning och utveckling Avslutande kommentarer Källförteckning Bilaga 1: Politiska åtgärder som svar på höga livsmedelspriser Sänkta tullar och skatter på livsmedel Exportrestriktioner inklusive minimiexportpriser och exportskatter Frisläppande av livsmedel från lager Åtgärder mot spekulation Ökad uppodling

11 Prisstöd till producenter av jordbruksprodukter (minimipriser) Subventioner till jordbrukare (för insatsvaror) Uppbyggnad av lager Schematisk uppdelning av olika typer av politiska åtgärder i u-länder Tabell 1. Exempel på politiska åtgärder till svar på de höga livsmedelspriserna... 57

12

13 1 Internationella prisvariationer i jordbrukssektorn 1.1 Syfte Denna rapport baseras på ett uppdrag från Jordbruksdepartementet avseende åtgärder för att dämpa prisvariationer. Uppdraget avsåg såväl politiskt styrda som marknadsinitierade åtgärder som i nuläget tillämpas i ett antal nyckelländer för att dämpa prisvariationer på jordbruksprodukter. I uppdraget ingick även en genomgång och analys av de åtgärder, mekanismer m.m. som olika länder, internationella organisationer, universitet och tankesmedjor föreslår i detta syfte. Enligt uppdraget skulle särskilt studeras frågans koppling till CAP efter 2013 samt hur u-länders känslighet för prisvariationer kan hanteras. Rapporten baseras på Jordbruksverkets tidigare svar på detta uppdrag. 1.2 Bakgrund Mellan 2003 och 2008 ökade energi- och metallpriser med 230 procent, jordbrukspriserna dubblerades och priserna på konstgödning fyrdubblades. Prisboomen som kulminerade har aktualiserat frågor om den långsiktiga utvecklingen och om vad som bestämmer prisutvecklingen. Prissvängningar på globala jordbruksmarknader äventyrar livsmedelstryggheten, minskar intresset för investeringar i jordbrukssektorn och riskerar att skapa politisk instabilitet. På livsmedelsområdet har det i debatten efterlysts koordinerade åtgärder både på nationell och internationell nivå för en säkrare livsmedelsförsörjning. Prisvariationerna är generellt sett kraftigare på jordbruksprodukter än för industrivaror. Den långsiktiga trenden på jordbruksmarknaden har hittills inneburit successivt sänkta reala priser. Mellan beräknas världsmarknadspriserna för livsmedel ha sjunkit med 53 procent i fasta priser (Världsbanken 2010). För jordbrukare i fattiga länder har prisutvecklingen inneburit minskade inkomster. Att bryta denna pristrend är en viktig drivkraft i Doharundans jordbruksförhandlingar. Sänkta jordbruksstöd och tullar i den rika delen av världen förväntas innebära ökade världmarknadspriser och därmed bättre inkomster för fattiga jordbruksbaserade ekonomier. Högre livsmedelspriser stimulerar till ökad jordbruksproduktion, vilket i sig bidrar till fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Generellt sett gynnas producenter av prisuppgångar medan konsumenter förlorar. Det omvända förhållandet gäller vid prissänkningar. I grunden beror prisvariationer på väderförhållanden och biologiska processer och på det faktum att jordbruket inte kan svara omedelbart på prissignaler. Efterfrågan på jordbruksvaror är oftast oelastisk. Dessa faktorer kan förstärkas om lagersituationen är ansträngd, marknadsmekanismerna fungerar dåligt och/eller om politiska åtgärder är ineffektiva. Eftersom producenter och nettoexportörer på jordbruksområdet gynnas av ökande globala livsmedelspriser ges incitament till ökad produktion. Enligt OECD har prisvariationerna inte ökat i omfattning de senaste femtio åren, bortsett från pristoppen Tecken tyder snarare på att prisfluktuationerna har avmattats något sedan början på 1990-talet. Andra undersökningar tyder på att 5

14 prisvariationerna skulle ha ökat på EU-marknaden under de senaste 25 åren (Matthews 2010). Trots detta har inkomststabiliteten bland EU-producenter ökat. Kommissionen drar slutsatsen att direktstöden bidragit till att stabilisera inkomsterna. CAP-reformer anses därför inte ha inneburit ökade ekonomiska risker i jordbruket (OECD ). OECD nämner två faktorer som anledningar till att fluktuationerna kan komma att öka i framtiden: starkare koppling till energimarknaden och klimatförändringar och risken för extrema väderförhållanden. Enligt OECD kan jordbrukssektorns allt starkare koppling till energimarknaden i allmänhet och till oljepriset i synnerhet komma att medföra ökade prisvariationer. Prisvariationer på spannmål väntas bli vanligare i framtiden. Detta på grund av att regioner med oregelbunden avkastning får en större roll på världsmarknaden. För i stort sett alla produkter förväntas att priserna kommer att ligga högre än de gjorde före pristoppen Matthews (2010) påpekar å andra sidan att fortsatt handelsliberalisering och en fortgående integration av marknader bidrar till ökad prisstabilitet genom att prisöverföringen blir effektivare från världsmarknad till lokala marknader. En hel del tyder på att prisöverföringen på världsmarknaden är effektivare under prisuppgångar än då priserna sjunker. Höjda världsmarknadspriser på livsmedel leder generellt till prisuppgångar på lokala marknader, men graden av prisöverföring kan variera mellan varor och beroende på landets geografiska läge och den förda handelspolitiken. Priserna kan slå igenom helt i de fall landet för en öppen handelspolitik, transportnätet är utbyggt och varan ifråga är föremål för internationell handel samt om lokal vara är substituerbar med produkter av annat ursprung. I länder som Kina och Indien blev prisöverföringen mycket begränsad på grund av ländernas reglering av utrikeshandel, marknader och prisbildning (DEFRA 2010). För produkter som inte handlas i någon större omfattning, som t.ex. kassawa, sötpotatis och i vissa länder ris, så var den lokala prispåverkan marginell (IFPRI 2008). Kortsiktiga prissvängningar signalerar förändrade marknadsförhållanden och har därmed en viktig roll i en marknadsekonomi. I cykliska eller konjukturkänsliga branscher är det nödvändigt att produktpriserna tillåts variera för att produktionens omfattning ska kunna anpassas till rådande marknadssituation och svara upp mot efterfrågan på produkterna. Generellt sett kan det alltså vara helt naturligt med perioder med låga produktpriser eller låg efterfrågan. Låga priser ger upphov till ett omvandlingstryck som tidigarelägger strukturomvandlingar vilka ändå skulle skett förr eller senare. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det positivt att resurser kanaliseras till mer konkurrenskraftiga företag och branscher. I den mån nedläggning av jordbruksproduktion riskerar resultera i negativa effekter med avseende på kollektiva nyttigheter är det lämpligt att rikta åtgärder mot dessa problem istället för att förhindra marknadens prissignaler att nå fram till jordbrukarna (SJV 2010). 1.3 Prisutvecklingen Under 2006 började internationella jordbrukspriser att öka mycket kraftigt. Prisuppgången gällde inledningsvis vete och majs, därefter mjölkprodukter och oljeväxter. Till slutet av 2007 hade priserna mer än fördubblats och ökningen fortsatte under början av Ungefär samtidigt påverkades rissektorn och de internationella priserna tredubblades på kort tid. Utvecklingen dämpades och under 2008 rådde prisfall. På den internationella köttmarknaden märktes, med 6

15 undantag för kycklingkött, inte samma dramatiska prisutveckling. Världsmarknadspriset för socker föll men har därefter stigit kraftigt till rekordnivåer under 2009/10. Priserna sjönk därefter tillfälligt för att efter sommaren 2010 åter stiga bland annat pga av god efterfrågan på världsmarknaden kombinerat med leveransproblem av socker ifrån Brasilien. I länder som använde sig av prisstabiliserande åtgärder fluktuerade priserna betydligt mindre än i länder som är öppna för världsmarknaden. Skyddade marknader som Japan, Indien och Kina reagerade knappt alls på de höga rispriserna, medan de slog igenom kraftigt i USA och Thailand. 1.4 Antalet undernärda ökade med 120 miljoner personer Prisvariationer har följdverkningar för den globala livsmedelstryggheten. Enligt Världsbankens beräkningar bidrog prisstegringarna till att öka antalet undernärda med ca 120 miljoner människor, en ökning motsvarande 3 5 procent. Därmed beräknas antalet undernärda personer ökat från 848 miljoner år 2004 till 967 miljoner vid slutet av Globalt sett var dock livsmedelstillgången tillräcklig för att mätta världens befolkning, men prisökningarna bidrog ytterligare till en ojämn fördelning. För nettoimporterande u-länder är risken stor för en försämring av ländernas terms of trade 1 då importnotan ökar. Större efterfrågan på utländsk valuta kan resultera i att ländernas valutor nedvärderas. För berörda länder fick ökade energipriser genomslag på produktionskostnaderna vilket bidrog till höjda livsmedelspriser samt lägre exportinkomster. Även andra delar av ekonomin kan påverkas av höjda priser. Till exempel tenderar lönekostnaderna att öka, tullinkomster att minska samt ökar statsbudgetens utgifter för olika sociala program. 1.5 Minskad tilltro till global livsmedelsmarknad Ökande livsmedelspriser och nya exportrestriktioner på mat bidrog också till att minska tilltron till en fungerande global livsmedelsmarknad. Särskilt tydligt var detta bland länder som på grund av vattenbrist, klimatförändringar och otillräckliga odlingsförutsättningar eller på grund av växande befolkningar tvingades ompröva sin politik för livsmedelstrygghet. I u-länder leder ofta prishöjningar till ökad politisk oro med krav på olika motåtgärder. På nationell nivå drabbar ökande livsmedelspriser i första hand nettoimporterande låginkomstländer. På hushållsnivå är det de fattigaste människorna som främst får känna av effekterna. Det är inte ovanligt att livsmedelsbudgeten i dessa länder svarar för mer än 50 procent av hushållens utgifter, ibland upp till 70 procent. För en familj som exempelvis lägger halva sin inkomst på livsmedel innebär en prishöjning på 50 procent att realinkomsten minskar med 25 procent (50 % x 0,5). 1 Bytesförhållandet, eller terms of trade, visar hur ett lands exportpriser utvecklas jämfört med importpriserna. Stiger exportpriserna mer än importpriserna förbättras bytesförhållandet. 7

16 1.6 Ökad produktion 2008 Erfarenheterna från prisuppgången 2007 bidrog till en kraftig produktionsökning under 2008 års skörd. Produktionsökningar skedde nästan uteslutande i i-länder samt i några övergångsekonomier. Flertalet i-länder utökade sina vetearealer 2008, sannolikt som en direkt följd av föregående års prisutveckling. Från mitten av 2008 föll spannmålspriserna kraftigt vilket hängde samman med sänkta oljepriser och avveckling av tidigare exportrestriktioner. Dessutom hade tilltron till 2008 års skörd då ökat väsentligt. Prisnedgången sammanföll i tiden med inledningen på den finansiella krisen, vilken bidrog till minskad efterfrågan. 1.7 Likheter och skillnader jämfört med tidigare pristoppar Prisuppgången var varken den första eller kraftigaste på den internationella spannmålsmarknaden. Pristopparna som inträffade under tidigt 1970-tal var betydligt kraftigare, medan prisuppgången under mitten av 1990-talet var mer modest. Analyser och jämförelser av bakgrundssituationen under pristoppar, från tidigt 1970-tal, samt visar på gemensamma orsakssamband (DEFRA 2010). Följande faktorer kan urskiljas i ett sådant gemensamt mönster: prisutvecklingen under tidigt 1970-tal liksom föregicks i båda fallen av dåliga skördar och ogynnsamma väderförhållanden, låga globala spannmålslager återkommer som en viktig förklaring under samtliga tre pristoppar, försvagningar av värdet på USA-dollarn gentemot valutorna hos USA s viktigaste handelspartners, ökande efterfrågan och växande världshandel. Under tidigt 1970-tal drev främst Sovjetunionen och oljestater upp den globala efterfrågan, medan efterfrågan i de s.k. NIC-länderna drev utvecklingen på 1990-talet. Den ökade efterfrågan kom främst från de s.k. tillväxtekonomierna Kina, Indien, Brasilien m.fl. under 1970-talet introducerade flera länder exportrestriktioner av skilda slag samt prisreglerande åtgärder för att begränsa effekterna på inhemsk marknad. Importländer reducerade tullar temporärt, återuppbyggde lager samt satsade på konsumentsubventioner. Detta mönster återkom också under de två senaste pristopparna. Världsbanken (2010) lyfter också fram vissa skillnader jämfört med tidigare pristoppar. Pristoppen varade längre och omfattade fler varugrupper än tidigare pristoppar. Den påverkade alla tre varugrupperna energi, metaller och jordbruk. Vidare noterar Världsbanken att inflationsutvecklingen generellt sett inte var särskilt påtaglig även om de ökade livsmedelspriserna under en kort period hade påverkan på 8

17 inflationstalen. Prisutvecklingen på varumarknaden sammanföll med en kraftig uppgång på fastighets- och aktiemarknaderna. 1.8 Omfattande debatt om orsakerna Den globala prisutvecklingen initierade en debatt om vad som orsakat pristopparna och om hur situationen skulle tolkas. Till vilken grad kunde man anta ett fortsatt mönster i utvecklingen och vilken var den rätta politiken för att hantera situationen på kort och lång sikt? Prisutvecklingen har beskrivits och analyserats av internationella organisationer, universitet och av regeringar världen över. Följande förklaringar till pristoppen återkommer i flera analyser: jämförelsevis små globala spannmålslager under 2007 och 2008 i kombination med stor osäkerhet under första halvåret 2008 om förväntad skörd, snabbt ökande energipriser höjde priserna på insatsvaror i jordbruket, en betydande försvagning av värdet på USA dollarn innebar att internationella priser uttryckta i dollar ökade, flera länder införde exportrestriktioner vilket medförde att prisuppgångarna förstärktes för vete, majs och sannolikt också för ris. lagerminskningarna i Kina vilka var ett led i en politisk strävan att bryta en ackumulerad uppbyggnad från 1990-talet av spannmålslagren, spekulation och ett ökat intresse för varumarknaden från investeringsfondernas sida, kombinationen av befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt i u-länder och övergångsekonomier innebar ökad efterfrågan på animaliska produkter, biobränsle; produktionen av etanol och biodiesel ökade snabbt på flera håll i världen och därmed efterfrågan på jordbruksprodukter som råvara. Betydelsen av dessa faktorer har diskuterats livligt och analyserats av olika organisationer och parter. I vilken grad olika faktorer påverkat utvecklingen liksom frågor om det finns permanenta faktorer bakom prissvängningar, kommer troligen också fortsatt att vara ett ämne för diskussion. Världsbanken (2010) bedömer att ökande energipriser är den viktigaste förklaringen till prisboomen på olika varumarknader och att den förklaringen har särskilt stor relevans när det gällde jordbruksmarknaden. Däremot hade ökad efterfrågan och ändrade konsumtionsmönster i u-länder och övergångsekonomier inte någon avgörande betydelse för utvecklingen, enligt Världsbanken. Empiriskt finner banken inget stöd för att efterfrågan på livsmedel under senaste decenniet skulle ha accelererat i vare sig Kina, Indien eller i övriga världen. Världsbanken tonar också ner 9

18 betydelsen av biobränslena för prisutvecklingen , bland annat med hänvisning till att endast 1,5 procent av världens odlade arealer används för produktion av biobränslen. Andra bedömare 2 har tidigare dragit slutsatsen att biobränslena hade stor påverkan på prisutvecklingen och svarade för ca 2/3 av prisuppgången. Frågan om vilken roll spekulation och investeringsfondernas ökade intresse för jordbruksmarknaden spelade har också diskuterats intensivt. Vissa hävdar att spekulation på terminsmarknader hade en avgörande betydelse för prisbubblan, medan andra menar att spekulationen tvärtom bidrog till att stabilisera priserna. Enligt FAO kan den globala prisökningen ha förstärkts av spekulanter på terminsmarknaderna. Men att begränsa eller förbjuda spekulativ handel kan göra mer skada än nytta, enligt FAO. Mot att spekulation skulle påverka priserna talar, enligt FAO, att priserna varierar lika mycket för råvaror där ingen terminshandel förekommer. Vidare kan en kraftigt ökad efterfrågan på terminskontrakt på en väl fungerande terminsmarknad mötas med ett ökat utbud. Att öka utbudet av den fysiska varan tar dock betydligt längre tid. Detta torde innebära att påverkan av spekulation på jämviktspriset blir kortvarig. FAO menar också att åtgärder för att minska spekulation kan få oönskade konsekvenser såsom att minska tillgången på likviditet som möjliggör för handlare av den fysiska varan att prissäkra. FAO anser därför att man bör göra terminsmarknaderna mer transparanta och öka övervakningen av misstänkta beteenden, snarare än att reglera marknaderna. Ökad transparens skulle bidra till att förtroendet för marknaden ökar, enligt FAO. Nyligen har lagförslag lagts fram i såväl i USA som i EU vilka syftar till bättre övervakning av och ökad transparens på terminsmarknader. Världsbanken (2010) drar slutsatsen att spekulation spelade en roll för prisuppgången 2008 men att sådan påverkan tar sig uttryck i ökade prissvängningar såväl längden som styrkan i priscykler påverkas. Enligt banken är det inte troligt att finansmarknaden kan påverka den långsiktiga pristrenden denna bestäms istället av fundamenta. Olivier De Schutter, FN s specielle rapportör för rätten till mat, hävdar i sin rapport 3 att prisstegringarna på livsmedel i hög grad orsakades av spekulation på råvarumarknaderna. Enligt De Schutter s rapport medförde avregleringen av derivatmarknaderna under tidigt 2000-tal att institutionella investerare såsom hedgefonder, pensionsfonder och investeringsbanker i ökande omfattning spekulerat på råvarubörser. Denna spekulation drev upp prisnivån på jordbruksmarknaderna och bidrog i förlängningen till kraftigt försämrad livsmedelstrygghet. Enligt rapporten krävs förutom ökad övervakning och transparens av terminsmarknaderna även restriktioner i utövandet av handeln. Terminshandel på jordbruksmarknaderna bör i möjligaste mån begränsas och endast utövas av kvalificerade aktörer med insikter i de faktiska marknadsförhållandena. Handel som främst baseras på spekulativa intressen bör motverkas, enligt De Schutter. 2 Mitchell (2009) 3 Food Commodities Speculation and Food Price Crises. Regulation to reduce the risks of price volatility, Briefing note by the Special Rapporteur on the right to food, September

19 1.9 Utvecklingen under 2010 Generellt sett har priserna återhämtats något från låga nivåer 2008 och Under sommaren 2010 steg de internationella vetepriserna kraftigt. Det gällde såväl priser för omedelbar leverens som terminspriser för de närmaste åren. Prisökningarna utlöstes av rapporter om dåliga skördar i vissa delar av världen, främst i Ryssland, Kazakstan och Ukraina. Trots att Ryssland endast svarar för 8 procent av global veteproduktion skapade skörderapporterna stor oro på marknaden och medförde även exportrestriktioner. Politiska oroligheter utbröt i nettoimporterande u-länder som bland annat Mozambique. Tilltron till den globala livsmedelsmarknaden minskade och i flera länder drog man slutsatsen att ökad självförsörjning är den enda lösningen. Turbulensen på spannmålsmarknaden dämpades dock i slutet av augusti mot bakgrund av då gällande prognoser om en god skörd. Efter nya prognoser avseende lägre skörd i USA (majsskörden) har priserna dock återigen stigit. Den senaste tidens försvagning av USA-dollarns värde är en annan faktor som bidragit till prisuppgången. FAO noterade i sin senaste Food Outlook (November 2010) att världsmarknadspriserna under hösten stigit i snabbare takt än under prisboomen Även om försörjningsläget är stabilt 2010, bedömer FAO att marknadssituationen åter kan bli osäker under kommande år. Efter sommarens turbulens efterlyser FAO åtgärder för att möta ökade prissvängningar på världsmarknaden. Åtgärder krävs för att öka övervakningen och skapa bättre transparens på terminsmarknader. Vidare behövs regionala krislager som beredskap för framtida brissituationer liksom en friare världshandel med livsmedel. Som ett led i det pågående arbetet med att skapa ett sundare finansiellt system har EUkommissionen under hösten 2010 presenterat en förordning som syftar till att göra terminsmarknaderna säkrare och mer transparenta IMF spår en fortsatt global efterfrågetillväxt Enligt IMF s senaste prognos för världsekonomin finns tecken på mer stadigvarande ökad efterfrågan på jordbruksprodukter och livsmedel. En stark tillväxt i efterfrågan finns i världens framväxande ekonomier liksom en ökad efterfrågan på vissa produkter till bioenergi. De senaste fem åren har också utbudet ökat snabbt, främst genom förbättrad avkastning. Men bönderna har också tagit mer mark i produktion. IMF bedömer att en fortsatt efterfrågetillväxt kommer att medföra en positiv realprisutveckling 11

20

21 2 Åtgärder för att dämpa prisvariationer Den globala livsmedelskrisen fick många nationella regeringar att svara genom politiskt styrda åtgärder. För att mildra priseffekterna för landets invånare beslöt regeringar att suspendera eller sänka tullskydd och inhemska konsumtionsskatter, införa och/eller förstärka priskontroller, introducera konsumentsubventioner, frisläppa livsmedelslager samt att förbjuda eller begränsa export med flera kortsiktiga åtgärder. Exempel finns också på mer långsiktiga insatser i syfte att öka inhemsk produktion såsom satsningar på infrastruktur, införande av stödpriser eller stöd till insatsvaror. Prisutvecklingen innebar generellt ökade inkomster för i-landsproducenter. Trots detta dominerades insatserna i de flesta OECD-länder av ökat stöd till producenter som kompensation för ökade kostnader och i mindre grad av konsumentinriktade åtgärder. Exempel finns också på marknadsinitierade motåtgärder, till exempel ökade intresset för terminshandel i flera länder. 2.1 Exempel på motåtgärder i några i-länder OECD-länderna erbjuder genom sina marknadsordningar i de flesta fall ett effektivt inkomstskydd för sina bönder. Detta uppnås i såväl EU, USA som i Japan genom ett säkerhetsnät mot låga priser. Den globala livsmedelskrisen innebar därför inga större förändringar i den förda politiken. Däremot förekom att handelspolitiken anpassades till den nya prissituationen, vilket skedde i bland annat EU och Sydkorea (OECD ) EU EU återinförde temporärt vissa exportbidrag under slutet av Dessa avvecklades i augusti För att begränsa prispåverkan från världsmarknaden suspenderade EU tullar för alla spannmålsslag förutom havre, bovete och hirs under perioden december 2007 till oktober Tullarna återinfördes senare då priserna stabiliserats. Under pristoppen inriktades EU:s motåtgärder således på handelsområdet. Främst som en del av hälsokontrollen 2008, beslutade EU att avveckla obligatorisk träda. Enskilda medlemsländer beslutade om olika ad hoc-artade stödinsatser. I juni 2008 införde Belgien temporära stöd med syftet att kompensera producenter för ökade kostnader. För energibesparande investeringar i jordbruk och trädgårdsnäring lämnades ett stöd på totalt 14 miljoner euro. Vidare gavs euro i marknadsföringsstöd. Under 2008 gavs totalt 31,6 miljoner euro för att kompensera mjölkproducenter i Bulgarien för höga foderkostnader. För att kompensera växthusodlingen i Frankrike för ökade energipriser beslutades i mars 2008 att ge sektorn dels ett finansiellt stöd på 1,5 miljoner euro, dels ett investeringsstöd på 2,5 miljoner euro för insatser som ökar energieffektiviteten. I september 2008 underlättades kreditgivning till vissa köttproducenter i Portugal och i mars 2009 till hela jordbrukssektorn inklusive förädlingsled. 13

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Kraftig ökning av spannmålspriserna 1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Global livsmedelstrygghet

Global livsmedelstrygghet Global livsmedelstrygghet vilka effekter får höga livsmedelspriser Foto: Kelley Lynch/Rädda barnen Världsmarknadspriserna på livsmedel har de senaste åren skjutit i höjden och prisuppgången har varit extra

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

Konkurrens mellan matoch energiproduktion Konkurrens mellan matoch energiproduktion Presentation vid Nonnendagen Skara, 12 September 2008 Erik Fahlbeck, prodekan, SLU erik.fahlbeck@ekon.slu.se, tel: 018-672228 Mat vs biobränsle Inledning Globala

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

NOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder

NOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 juni 2008 (11.6) (OR. en) 10326/08 ECOFIN 220 AGRI 171 POLGEN 58 NOT från: till: Ärende: Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-01 Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

OECD-FAO Agricultural Outlook 2011. OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

OECD-FAO Agricultural Outlook 2011. OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska OECD-FAO Agricultural Outlook 2011 Summary in Swedish OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011 Sammanfattning på svenska Detta är den 17:e årgången av jordbruksöversikten och den sjunde utgåva som framtagits

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.4.2016 COM(2016) 208 final 2016/0111 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund - Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.6.2016 COM(2016) 384 final 2016/0181 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Global livsmedelstrygghet

Global livsmedelstrygghet Global livsmedelstrygghet Rapport 2008:29 Foto: Mats Pettersson Global livsmedelstrygghet Utredningsenheten 2008-11-20 Referens Anna Clarin Andreas Davelid (kapitel 8) Innehåll 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2016

Priser på jordbruksprodukter januari 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-01-28 Priser på jordbruksprodukter januari 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i, men även i. Priset i var hela 23 procent högre

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 1(5) Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 Sammanfattning Detta var ett extrainsatt möte för att diskutera krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet. KOM inför

Läs mer

Lägre priser för spannmål, kött och mejerivaror under 2008/09

Lägre priser för spannmål, kött och mejerivaror under 2008/09 Lägre priser för spannmål, kött och mejerivaror under 28/9 Fram till strax efter årsskiftet 27/8 noterades kraftiga prishöjningar på olika jordbruksprodukter. Därefter har priserna fallit avsevärt, men

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Råvaruobligation Mat och bränsle

Råvaruobligation Mat och bränsle www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2017

Priser på jordbruksprodukter januari 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-01-31 Priser på jordbruksprodukter januari 2017 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:3

Policy Brief Nummer 2011:3 Policy Brief Nummer 2011:3 En grönare jordbrukspolitik både miljönytta och kostnader Inför reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken diskuteras s.k. förgröning i form av olika åtgärder som syftar

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss www.handelsbanken.se/kapitalskydd Råvaruobligation 837 Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss För dig som vill tjäna pengar utan att ta onödiga risker I börsoroliga tider som dessa, kan vi

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0525/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0435/2006

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0525/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0435/2006 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 10.10.2006 B6-0525/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0435/2006 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Joseph

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG. GD Jordbruk Kontrakt 30-CE-0009330/00-42

UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG. GD Jordbruk Kontrakt 30-CE-0009330/00-42 UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG GD Jordbruk Kontrakt 30-CE-0009330/00-42 Sammanfattning och kommentarer Fjäderfäköttsektorn Framlagd av Agra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Jordbrukets miljöeffekter 2020

Jordbrukets miljöeffekter 2020 Jordbrukets miljöeffekter 2020 en framtidsstudie Rapport 2007:7 Foto: Mats Pettersson Jordbrukets miljöeffekter 2020 en framtidsstudie Miljöenheten 2007-05-15 Referens Bo Norell, 036-15 59 09 Innehåll

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter februari 2017

Priser på jordbruksprodukter februari 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-02-28 Priser på jordbruksprodukter ruari 2017 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer