Hur möter man prissvängningar på globala jordbruksmarknader?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur möter man prissvängningar på globala jordbruksmarknader?"

Transkript

1 Hur möter man prissvängningar på globala jordbruksmarknader? En analys baserad på prisstegringen och de åtgärder som vidtogs nationellt och internationellt Prisvariationerna kan komma att öka i framtiden på grund av dels jordbrukssektorns starkare koppling till energimarknaden dels klimatförändringar och risken för extrema väderförhållanden. Fortsatta handelsliberaliseringar och ett nytt Jordbruksavtal i WTO kan dämpa prisfluktuationer och öka den globala livsmedelstryggheten. Marknadsbaserade lösningar, såsom terminshandel och privata försäkringar, kan vara ett värdefullt hjälpmedel för EU:s jordbruk att hantera framtida pris- och marknadsrisker. Rapport 2010:33

2

3 Författare Andreas Davelid Patrik Eklöf Arne Karlsson Annelie Rosell

4

5 This report examines short-term policy responses to the price boom , assesses their impact on food security and domestic markets and draws policy conclusions. The paper also reviews instruments available to manage production, price and market risks in agriculture in the European Union and assesses their impact in terms of their effectiveness in stabilising farmers income, their administrative and financial consequences as well as their impact on developing countries. Authors Andreas Davelid Patrik Eklöf Arne Karlsson Annelie Rosell

6

7 Sammanfattning Prisboomen på marknaderna för jordbruksvaror aktualiserade en rad frågor om den långsiktiga trenden, vad som bestämmer prisutvecklingen och om lämpliga metoder för att dämpa prissvängningar och dess negativa effekter för livsmedelstryggheten. Prissvängningarna kan komma att öka i framtiden på grund av jordbrukets starkare koppling till energimarknaden samt som en konsekvens av klimatförändringar och extrema väderförhållanden. Även om försörjningsläget är stabilt 2010, bedömer FAO att marknadssituationen kan bli instabil under kommande år. En friare världshandel skulle avsevärt minska riskerna för kraftiga prisvariationer genom att avskaffa exportrestriktioner och exportstöd, reducera prisstöden i rikare länder samt göra prisöverföringen effektivare mellan länder. En genomgång av åtgärder som olika länder vidtog som svar på den globala livsmedelskrisen visar att krisen inte innebar några större förändringar i OECDländernas politik, men att u-länder och de minst utvecklade länderna (MUL) svarade genom att på olika sätt försöka mildra priseffekterna för ländernas invånare. På internationell nivå har diskuterats hur prisvariationer påverkar global livsmedelsförsörjning och om vilka koordinerade åtgärder som kan vidtas mot prisvariation på jordbruksmarknaderna. Vid det internationella toppmötet i Rom 2009 om tryggad livsmedelsförsörjning underströks bland annat vikten av bättre fungerande nationella, regionala och internationella marknader men framhölls också behoven av kortsiktiga åtgärder som lindrar effekterna av prisvariationer för fattiga länder och deras invånare. I debatten om CAP efter 2013 föreslås bland annat att olika försäkringsarrangemang introduceras i syfte att skydda producenterna från marknadsrisker. Det förutsätts då ofta att försäkringspremierna subventioneras med budgetmedel. Erfarenheterna från länder som tillämpar subventionerade försäkringsmodeller tyder dock på att systemen tenderar att bli dyra och inte särskilt effektiva. Näringen och den enskilde bonden behöver ta ett större ansvar för marknadsrisker. Terminshandel erbjuder en möjlighet för producenter att hantera osäkra marknadssituationer. Också privata försäkringar kan vara ett värdefullt hjälpmedel för EUs jordbruk att hantera framtida pris- och produktionsrisker. Hantering av risker sker löpande på gårdsnivå liksom inom olika politiska stödprogram. Jordbrukspolitiken är ofta utformad för att möta mindre vanliga risksituationer med stora eller katastrofala genomslag på produktion och priser, medan ofta förekommande risker med begränsat genomslag normalt sett hanteras på gårdsnivå. Den gemensamma EU-politiken bör i princip baseras på en ansvarsfördelning där näringen och den enskilde producenten ansvarar för marknadsrisker medan samhället ansvarar för ett socialt skyddsnät för enskilda producenter vid exceptionella marknadssituationer som kan uppstå vid katastrofer och sjukdomsutbrott. Rapporten baseras på underlag och analyser från bland annat internationella organisationer. Redovisningen utgår från verkets tidigare svar på specifikt uppdrag från Jordbruksdepartementet.

8

9 Innehåll 1 Internationella prisvariationer i jordbrukssektorn Syfte Bakgrund Prisutvecklingen Antalet undernärda ökade med 120 miljoner personer Minskad tilltro till global livsmedelsmarknad Ökad produktion Likheter och skillnader jämfört med tidigare pristoppar Omfattande debatt om orsakerna Utvecklingen under IMF spår en fortsatt global efterfrågetillväxt Åtgärder för att dämpa prisvariationer Exempel på motåtgärder i några i-länder EU Australien Japan Kanada Norge Nya Zeeland Sydkorea Befinliga prisreglerande instrument i EU och USA EU USA Exempel på motåtgärder bland tillväxtekonomier Exempel på motåtgärder i Minst utvecklade länder (MUL) Prisvariationer och global livsmedelstrygghet... 27

10 3.1 Internationell diskussion om koordinerade åtgärder mot prisvariationer Internationella råvaruavtal Strukturella åtgärder som på sikt kan bidra till ökad livsmedelstrygghet Behov av politiska åtgärder inom EU Instrument för marknadsreglering och riskhantering Frågans koppling till CAP efter Terminshandel Kommentarer och slutsatser, terminshandel Inkomstförsäkringsprogram Inkomstförsäkringsprogram i gröna boxen Heltäckande försäkringsprogram i EU? Kommentarer och synpunkter, försäkringslösningar Olika överväganden inom EU Riskhantering i kommissionens tidigare reformdiskussioner Katastrofskydd Kontrakt mellan jordbruket och förädlingsindustri Stöd till producentorganisationer Budgetneutralitet men ökad reglering av CAP Forskning och utveckling Avslutande kommentarer Källförteckning Bilaga 1: Politiska åtgärder som svar på höga livsmedelspriser Sänkta tullar och skatter på livsmedel Exportrestriktioner inklusive minimiexportpriser och exportskatter Frisläppande av livsmedel från lager Åtgärder mot spekulation Ökad uppodling

11 Prisstöd till producenter av jordbruksprodukter (minimipriser) Subventioner till jordbrukare (för insatsvaror) Uppbyggnad av lager Schematisk uppdelning av olika typer av politiska åtgärder i u-länder Tabell 1. Exempel på politiska åtgärder till svar på de höga livsmedelspriserna... 57

12

13 1 Internationella prisvariationer i jordbrukssektorn 1.1 Syfte Denna rapport baseras på ett uppdrag från Jordbruksdepartementet avseende åtgärder för att dämpa prisvariationer. Uppdraget avsåg såväl politiskt styrda som marknadsinitierade åtgärder som i nuläget tillämpas i ett antal nyckelländer för att dämpa prisvariationer på jordbruksprodukter. I uppdraget ingick även en genomgång och analys av de åtgärder, mekanismer m.m. som olika länder, internationella organisationer, universitet och tankesmedjor föreslår i detta syfte. Enligt uppdraget skulle särskilt studeras frågans koppling till CAP efter 2013 samt hur u-länders känslighet för prisvariationer kan hanteras. Rapporten baseras på Jordbruksverkets tidigare svar på detta uppdrag. 1.2 Bakgrund Mellan 2003 och 2008 ökade energi- och metallpriser med 230 procent, jordbrukspriserna dubblerades och priserna på konstgödning fyrdubblades. Prisboomen som kulminerade har aktualiserat frågor om den långsiktiga utvecklingen och om vad som bestämmer prisutvecklingen. Prissvängningar på globala jordbruksmarknader äventyrar livsmedelstryggheten, minskar intresset för investeringar i jordbrukssektorn och riskerar att skapa politisk instabilitet. På livsmedelsområdet har det i debatten efterlysts koordinerade åtgärder både på nationell och internationell nivå för en säkrare livsmedelsförsörjning. Prisvariationerna är generellt sett kraftigare på jordbruksprodukter än för industrivaror. Den långsiktiga trenden på jordbruksmarknaden har hittills inneburit successivt sänkta reala priser. Mellan beräknas världsmarknadspriserna för livsmedel ha sjunkit med 53 procent i fasta priser (Världsbanken 2010). För jordbrukare i fattiga länder har prisutvecklingen inneburit minskade inkomster. Att bryta denna pristrend är en viktig drivkraft i Doharundans jordbruksförhandlingar. Sänkta jordbruksstöd och tullar i den rika delen av världen förväntas innebära ökade världmarknadspriser och därmed bättre inkomster för fattiga jordbruksbaserade ekonomier. Högre livsmedelspriser stimulerar till ökad jordbruksproduktion, vilket i sig bidrar till fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Generellt sett gynnas producenter av prisuppgångar medan konsumenter förlorar. Det omvända förhållandet gäller vid prissänkningar. I grunden beror prisvariationer på väderförhållanden och biologiska processer och på det faktum att jordbruket inte kan svara omedelbart på prissignaler. Efterfrågan på jordbruksvaror är oftast oelastisk. Dessa faktorer kan förstärkas om lagersituationen är ansträngd, marknadsmekanismerna fungerar dåligt och/eller om politiska åtgärder är ineffektiva. Eftersom producenter och nettoexportörer på jordbruksområdet gynnas av ökande globala livsmedelspriser ges incitament till ökad produktion. Enligt OECD har prisvariationerna inte ökat i omfattning de senaste femtio åren, bortsett från pristoppen Tecken tyder snarare på att prisfluktuationerna har avmattats något sedan början på 1990-talet. Andra undersökningar tyder på att 5

14 prisvariationerna skulle ha ökat på EU-marknaden under de senaste 25 åren (Matthews 2010). Trots detta har inkomststabiliteten bland EU-producenter ökat. Kommissionen drar slutsatsen att direktstöden bidragit till att stabilisera inkomsterna. CAP-reformer anses därför inte ha inneburit ökade ekonomiska risker i jordbruket (OECD ). OECD nämner två faktorer som anledningar till att fluktuationerna kan komma att öka i framtiden: starkare koppling till energimarknaden och klimatförändringar och risken för extrema väderförhållanden. Enligt OECD kan jordbrukssektorns allt starkare koppling till energimarknaden i allmänhet och till oljepriset i synnerhet komma att medföra ökade prisvariationer. Prisvariationer på spannmål väntas bli vanligare i framtiden. Detta på grund av att regioner med oregelbunden avkastning får en större roll på världsmarknaden. För i stort sett alla produkter förväntas att priserna kommer att ligga högre än de gjorde före pristoppen Matthews (2010) påpekar å andra sidan att fortsatt handelsliberalisering och en fortgående integration av marknader bidrar till ökad prisstabilitet genom att prisöverföringen blir effektivare från världsmarknad till lokala marknader. En hel del tyder på att prisöverföringen på världsmarknaden är effektivare under prisuppgångar än då priserna sjunker. Höjda världsmarknadspriser på livsmedel leder generellt till prisuppgångar på lokala marknader, men graden av prisöverföring kan variera mellan varor och beroende på landets geografiska läge och den förda handelspolitiken. Priserna kan slå igenom helt i de fall landet för en öppen handelspolitik, transportnätet är utbyggt och varan ifråga är föremål för internationell handel samt om lokal vara är substituerbar med produkter av annat ursprung. I länder som Kina och Indien blev prisöverföringen mycket begränsad på grund av ländernas reglering av utrikeshandel, marknader och prisbildning (DEFRA 2010). För produkter som inte handlas i någon större omfattning, som t.ex. kassawa, sötpotatis och i vissa länder ris, så var den lokala prispåverkan marginell (IFPRI 2008). Kortsiktiga prissvängningar signalerar förändrade marknadsförhållanden och har därmed en viktig roll i en marknadsekonomi. I cykliska eller konjukturkänsliga branscher är det nödvändigt att produktpriserna tillåts variera för att produktionens omfattning ska kunna anpassas till rådande marknadssituation och svara upp mot efterfrågan på produkterna. Generellt sett kan det alltså vara helt naturligt med perioder med låga produktpriser eller låg efterfrågan. Låga priser ger upphov till ett omvandlingstryck som tidigarelägger strukturomvandlingar vilka ändå skulle skett förr eller senare. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det positivt att resurser kanaliseras till mer konkurrenskraftiga företag och branscher. I den mån nedläggning av jordbruksproduktion riskerar resultera i negativa effekter med avseende på kollektiva nyttigheter är det lämpligt att rikta åtgärder mot dessa problem istället för att förhindra marknadens prissignaler att nå fram till jordbrukarna (SJV 2010). 1.3 Prisutvecklingen Under 2006 började internationella jordbrukspriser att öka mycket kraftigt. Prisuppgången gällde inledningsvis vete och majs, därefter mjölkprodukter och oljeväxter. Till slutet av 2007 hade priserna mer än fördubblats och ökningen fortsatte under början av Ungefär samtidigt påverkades rissektorn och de internationella priserna tredubblades på kort tid. Utvecklingen dämpades och under 2008 rådde prisfall. På den internationella köttmarknaden märktes, med 6

15 undantag för kycklingkött, inte samma dramatiska prisutveckling. Världsmarknadspriset för socker föll men har därefter stigit kraftigt till rekordnivåer under 2009/10. Priserna sjönk därefter tillfälligt för att efter sommaren 2010 åter stiga bland annat pga av god efterfrågan på världsmarknaden kombinerat med leveransproblem av socker ifrån Brasilien. I länder som använde sig av prisstabiliserande åtgärder fluktuerade priserna betydligt mindre än i länder som är öppna för världsmarknaden. Skyddade marknader som Japan, Indien och Kina reagerade knappt alls på de höga rispriserna, medan de slog igenom kraftigt i USA och Thailand. 1.4 Antalet undernärda ökade med 120 miljoner personer Prisvariationer har följdverkningar för den globala livsmedelstryggheten. Enligt Världsbankens beräkningar bidrog prisstegringarna till att öka antalet undernärda med ca 120 miljoner människor, en ökning motsvarande 3 5 procent. Därmed beräknas antalet undernärda personer ökat från 848 miljoner år 2004 till 967 miljoner vid slutet av Globalt sett var dock livsmedelstillgången tillräcklig för att mätta världens befolkning, men prisökningarna bidrog ytterligare till en ojämn fördelning. För nettoimporterande u-länder är risken stor för en försämring av ländernas terms of trade 1 då importnotan ökar. Större efterfrågan på utländsk valuta kan resultera i att ländernas valutor nedvärderas. För berörda länder fick ökade energipriser genomslag på produktionskostnaderna vilket bidrog till höjda livsmedelspriser samt lägre exportinkomster. Även andra delar av ekonomin kan påverkas av höjda priser. Till exempel tenderar lönekostnaderna att öka, tullinkomster att minska samt ökar statsbudgetens utgifter för olika sociala program. 1.5 Minskad tilltro till global livsmedelsmarknad Ökande livsmedelspriser och nya exportrestriktioner på mat bidrog också till att minska tilltron till en fungerande global livsmedelsmarknad. Särskilt tydligt var detta bland länder som på grund av vattenbrist, klimatförändringar och otillräckliga odlingsförutsättningar eller på grund av växande befolkningar tvingades ompröva sin politik för livsmedelstrygghet. I u-länder leder ofta prishöjningar till ökad politisk oro med krav på olika motåtgärder. På nationell nivå drabbar ökande livsmedelspriser i första hand nettoimporterande låginkomstländer. På hushållsnivå är det de fattigaste människorna som främst får känna av effekterna. Det är inte ovanligt att livsmedelsbudgeten i dessa länder svarar för mer än 50 procent av hushållens utgifter, ibland upp till 70 procent. För en familj som exempelvis lägger halva sin inkomst på livsmedel innebär en prishöjning på 50 procent att realinkomsten minskar med 25 procent (50 % x 0,5). 1 Bytesförhållandet, eller terms of trade, visar hur ett lands exportpriser utvecklas jämfört med importpriserna. Stiger exportpriserna mer än importpriserna förbättras bytesförhållandet. 7

16 1.6 Ökad produktion 2008 Erfarenheterna från prisuppgången 2007 bidrog till en kraftig produktionsökning under 2008 års skörd. Produktionsökningar skedde nästan uteslutande i i-länder samt i några övergångsekonomier. Flertalet i-länder utökade sina vetearealer 2008, sannolikt som en direkt följd av föregående års prisutveckling. Från mitten av 2008 föll spannmålspriserna kraftigt vilket hängde samman med sänkta oljepriser och avveckling av tidigare exportrestriktioner. Dessutom hade tilltron till 2008 års skörd då ökat väsentligt. Prisnedgången sammanföll i tiden med inledningen på den finansiella krisen, vilken bidrog till minskad efterfrågan. 1.7 Likheter och skillnader jämfört med tidigare pristoppar Prisuppgången var varken den första eller kraftigaste på den internationella spannmålsmarknaden. Pristopparna som inträffade under tidigt 1970-tal var betydligt kraftigare, medan prisuppgången under mitten av 1990-talet var mer modest. Analyser och jämförelser av bakgrundssituationen under pristoppar, från tidigt 1970-tal, samt visar på gemensamma orsakssamband (DEFRA 2010). Följande faktorer kan urskiljas i ett sådant gemensamt mönster: prisutvecklingen under tidigt 1970-tal liksom föregicks i båda fallen av dåliga skördar och ogynnsamma väderförhållanden, låga globala spannmålslager återkommer som en viktig förklaring under samtliga tre pristoppar, försvagningar av värdet på USA-dollarn gentemot valutorna hos USA s viktigaste handelspartners, ökande efterfrågan och växande världshandel. Under tidigt 1970-tal drev främst Sovjetunionen och oljestater upp den globala efterfrågan, medan efterfrågan i de s.k. NIC-länderna drev utvecklingen på 1990-talet. Den ökade efterfrågan kom främst från de s.k. tillväxtekonomierna Kina, Indien, Brasilien m.fl. under 1970-talet introducerade flera länder exportrestriktioner av skilda slag samt prisreglerande åtgärder för att begränsa effekterna på inhemsk marknad. Importländer reducerade tullar temporärt, återuppbyggde lager samt satsade på konsumentsubventioner. Detta mönster återkom också under de två senaste pristopparna. Världsbanken (2010) lyfter också fram vissa skillnader jämfört med tidigare pristoppar. Pristoppen varade längre och omfattade fler varugrupper än tidigare pristoppar. Den påverkade alla tre varugrupperna energi, metaller och jordbruk. Vidare noterar Världsbanken att inflationsutvecklingen generellt sett inte var särskilt påtaglig även om de ökade livsmedelspriserna under en kort period hade påverkan på 8

17 inflationstalen. Prisutvecklingen på varumarknaden sammanföll med en kraftig uppgång på fastighets- och aktiemarknaderna. 1.8 Omfattande debatt om orsakerna Den globala prisutvecklingen initierade en debatt om vad som orsakat pristopparna och om hur situationen skulle tolkas. Till vilken grad kunde man anta ett fortsatt mönster i utvecklingen och vilken var den rätta politiken för att hantera situationen på kort och lång sikt? Prisutvecklingen har beskrivits och analyserats av internationella organisationer, universitet och av regeringar världen över. Följande förklaringar till pristoppen återkommer i flera analyser: jämförelsevis små globala spannmålslager under 2007 och 2008 i kombination med stor osäkerhet under första halvåret 2008 om förväntad skörd, snabbt ökande energipriser höjde priserna på insatsvaror i jordbruket, en betydande försvagning av värdet på USA dollarn innebar att internationella priser uttryckta i dollar ökade, flera länder införde exportrestriktioner vilket medförde att prisuppgångarna förstärktes för vete, majs och sannolikt också för ris. lagerminskningarna i Kina vilka var ett led i en politisk strävan att bryta en ackumulerad uppbyggnad från 1990-talet av spannmålslagren, spekulation och ett ökat intresse för varumarknaden från investeringsfondernas sida, kombinationen av befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt i u-länder och övergångsekonomier innebar ökad efterfrågan på animaliska produkter, biobränsle; produktionen av etanol och biodiesel ökade snabbt på flera håll i världen och därmed efterfrågan på jordbruksprodukter som råvara. Betydelsen av dessa faktorer har diskuterats livligt och analyserats av olika organisationer och parter. I vilken grad olika faktorer påverkat utvecklingen liksom frågor om det finns permanenta faktorer bakom prissvängningar, kommer troligen också fortsatt att vara ett ämne för diskussion. Världsbanken (2010) bedömer att ökande energipriser är den viktigaste förklaringen till prisboomen på olika varumarknader och att den förklaringen har särskilt stor relevans när det gällde jordbruksmarknaden. Däremot hade ökad efterfrågan och ändrade konsumtionsmönster i u-länder och övergångsekonomier inte någon avgörande betydelse för utvecklingen, enligt Världsbanken. Empiriskt finner banken inget stöd för att efterfrågan på livsmedel under senaste decenniet skulle ha accelererat i vare sig Kina, Indien eller i övriga världen. Världsbanken tonar också ner 9

18 betydelsen av biobränslena för prisutvecklingen , bland annat med hänvisning till att endast 1,5 procent av världens odlade arealer används för produktion av biobränslen. Andra bedömare 2 har tidigare dragit slutsatsen att biobränslena hade stor påverkan på prisutvecklingen och svarade för ca 2/3 av prisuppgången. Frågan om vilken roll spekulation och investeringsfondernas ökade intresse för jordbruksmarknaden spelade har också diskuterats intensivt. Vissa hävdar att spekulation på terminsmarknader hade en avgörande betydelse för prisbubblan, medan andra menar att spekulationen tvärtom bidrog till att stabilisera priserna. Enligt FAO kan den globala prisökningen ha förstärkts av spekulanter på terminsmarknaderna. Men att begränsa eller förbjuda spekulativ handel kan göra mer skada än nytta, enligt FAO. Mot att spekulation skulle påverka priserna talar, enligt FAO, att priserna varierar lika mycket för råvaror där ingen terminshandel förekommer. Vidare kan en kraftigt ökad efterfrågan på terminskontrakt på en väl fungerande terminsmarknad mötas med ett ökat utbud. Att öka utbudet av den fysiska varan tar dock betydligt längre tid. Detta torde innebära att påverkan av spekulation på jämviktspriset blir kortvarig. FAO menar också att åtgärder för att minska spekulation kan få oönskade konsekvenser såsom att minska tillgången på likviditet som möjliggör för handlare av den fysiska varan att prissäkra. FAO anser därför att man bör göra terminsmarknaderna mer transparanta och öka övervakningen av misstänkta beteenden, snarare än att reglera marknaderna. Ökad transparens skulle bidra till att förtroendet för marknaden ökar, enligt FAO. Nyligen har lagförslag lagts fram i såväl i USA som i EU vilka syftar till bättre övervakning av och ökad transparens på terminsmarknader. Världsbanken (2010) drar slutsatsen att spekulation spelade en roll för prisuppgången 2008 men att sådan påverkan tar sig uttryck i ökade prissvängningar såväl längden som styrkan i priscykler påverkas. Enligt banken är det inte troligt att finansmarknaden kan påverka den långsiktiga pristrenden denna bestäms istället av fundamenta. Olivier De Schutter, FN s specielle rapportör för rätten till mat, hävdar i sin rapport 3 att prisstegringarna på livsmedel i hög grad orsakades av spekulation på råvarumarknaderna. Enligt De Schutter s rapport medförde avregleringen av derivatmarknaderna under tidigt 2000-tal att institutionella investerare såsom hedgefonder, pensionsfonder och investeringsbanker i ökande omfattning spekulerat på råvarubörser. Denna spekulation drev upp prisnivån på jordbruksmarknaderna och bidrog i förlängningen till kraftigt försämrad livsmedelstrygghet. Enligt rapporten krävs förutom ökad övervakning och transparens av terminsmarknaderna även restriktioner i utövandet av handeln. Terminshandel på jordbruksmarknaderna bör i möjligaste mån begränsas och endast utövas av kvalificerade aktörer med insikter i de faktiska marknadsförhållandena. Handel som främst baseras på spekulativa intressen bör motverkas, enligt De Schutter. 2 Mitchell (2009) 3 Food Commodities Speculation and Food Price Crises. Regulation to reduce the risks of price volatility, Briefing note by the Special Rapporteur on the right to food, September

19 1.9 Utvecklingen under 2010 Generellt sett har priserna återhämtats något från låga nivåer 2008 och Under sommaren 2010 steg de internationella vetepriserna kraftigt. Det gällde såväl priser för omedelbar leverens som terminspriser för de närmaste åren. Prisökningarna utlöstes av rapporter om dåliga skördar i vissa delar av världen, främst i Ryssland, Kazakstan och Ukraina. Trots att Ryssland endast svarar för 8 procent av global veteproduktion skapade skörderapporterna stor oro på marknaden och medförde även exportrestriktioner. Politiska oroligheter utbröt i nettoimporterande u-länder som bland annat Mozambique. Tilltron till den globala livsmedelsmarknaden minskade och i flera länder drog man slutsatsen att ökad självförsörjning är den enda lösningen. Turbulensen på spannmålsmarknaden dämpades dock i slutet av augusti mot bakgrund av då gällande prognoser om en god skörd. Efter nya prognoser avseende lägre skörd i USA (majsskörden) har priserna dock återigen stigit. Den senaste tidens försvagning av USA-dollarns värde är en annan faktor som bidragit till prisuppgången. FAO noterade i sin senaste Food Outlook (November 2010) att världsmarknadspriserna under hösten stigit i snabbare takt än under prisboomen Även om försörjningsläget är stabilt 2010, bedömer FAO att marknadssituationen åter kan bli osäker under kommande år. Efter sommarens turbulens efterlyser FAO åtgärder för att möta ökade prissvängningar på världsmarknaden. Åtgärder krävs för att öka övervakningen och skapa bättre transparens på terminsmarknader. Vidare behövs regionala krislager som beredskap för framtida brissituationer liksom en friare världshandel med livsmedel. Som ett led i det pågående arbetet med att skapa ett sundare finansiellt system har EUkommissionen under hösten 2010 presenterat en förordning som syftar till att göra terminsmarknaderna säkrare och mer transparenta IMF spår en fortsatt global efterfrågetillväxt Enligt IMF s senaste prognos för världsekonomin finns tecken på mer stadigvarande ökad efterfrågan på jordbruksprodukter och livsmedel. En stark tillväxt i efterfrågan finns i världens framväxande ekonomier liksom en ökad efterfrågan på vissa produkter till bioenergi. De senaste fem åren har också utbudet ökat snabbt, främst genom förbättrad avkastning. Men bönderna har också tagit mer mark i produktion. IMF bedömer att en fortsatt efterfrågetillväxt kommer att medföra en positiv realprisutveckling 11

20

21 2 Åtgärder för att dämpa prisvariationer Den globala livsmedelskrisen fick många nationella regeringar att svara genom politiskt styrda åtgärder. För att mildra priseffekterna för landets invånare beslöt regeringar att suspendera eller sänka tullskydd och inhemska konsumtionsskatter, införa och/eller förstärka priskontroller, introducera konsumentsubventioner, frisläppa livsmedelslager samt att förbjuda eller begränsa export med flera kortsiktiga åtgärder. Exempel finns också på mer långsiktiga insatser i syfte att öka inhemsk produktion såsom satsningar på infrastruktur, införande av stödpriser eller stöd till insatsvaror. Prisutvecklingen innebar generellt ökade inkomster för i-landsproducenter. Trots detta dominerades insatserna i de flesta OECD-länder av ökat stöd till producenter som kompensation för ökade kostnader och i mindre grad av konsumentinriktade åtgärder. Exempel finns också på marknadsinitierade motåtgärder, till exempel ökade intresset för terminshandel i flera länder. 2.1 Exempel på motåtgärder i några i-länder OECD-länderna erbjuder genom sina marknadsordningar i de flesta fall ett effektivt inkomstskydd för sina bönder. Detta uppnås i såväl EU, USA som i Japan genom ett säkerhetsnät mot låga priser. Den globala livsmedelskrisen innebar därför inga större förändringar i den förda politiken. Däremot förekom att handelspolitiken anpassades till den nya prissituationen, vilket skedde i bland annat EU och Sydkorea (OECD ) EU EU återinförde temporärt vissa exportbidrag under slutet av Dessa avvecklades i augusti För att begränsa prispåverkan från världsmarknaden suspenderade EU tullar för alla spannmålsslag förutom havre, bovete och hirs under perioden december 2007 till oktober Tullarna återinfördes senare då priserna stabiliserats. Under pristoppen inriktades EU:s motåtgärder således på handelsområdet. Främst som en del av hälsokontrollen 2008, beslutade EU att avveckla obligatorisk träda. Enskilda medlemsländer beslutade om olika ad hoc-artade stödinsatser. I juni 2008 införde Belgien temporära stöd med syftet att kompensera producenter för ökade kostnader. För energibesparande investeringar i jordbruk och trädgårdsnäring lämnades ett stöd på totalt 14 miljoner euro. Vidare gavs euro i marknadsföringsstöd. Under 2008 gavs totalt 31,6 miljoner euro för att kompensera mjölkproducenter i Bulgarien för höga foderkostnader. För att kompensera växthusodlingen i Frankrike för ökade energipriser beslutades i mars 2008 att ge sektorn dels ett finansiellt stöd på 1,5 miljoner euro, dels ett investeringsstöd på 2,5 miljoner euro för insatser som ökar energieffektiviteten. I september 2008 underlättades kreditgivning till vissa köttproducenter i Portugal och i mars 2009 till hela jordbrukssektorn inklusive förädlingsled. 13

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 1(5) Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 Sammanfattning Detta var ett extrainsatt möte för att diskutera krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet. KOM inför

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer 1.1 Gemenskapens politik inom sektorn för oljeväxter Europeiska unionen är en viktig aktör på världsmarknaden för oljeväxter. Den

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet: www.sjv.se

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Bör Sverige ge stöd till riskhantering i Landsbygdsprogrammet? Sören Höjgård. Tel: 046 222 07 93 E-post: soren.hojgard@slu.se

Bör Sverige ge stöd till riskhantering i Landsbygdsprogrammet? Sören Höjgård. Tel: 046 222 07 93 E-post: soren.hojgard@slu.se PM 2013-02-06 Bör Sverige ge stöd till riskhantering i Landsbygdsprogrammet? Sören Höjgård Tel: 046 222 07 93 E-post: soren.hojgard@slu.se Bakgrund I Kommissionens förslag till reform av den gemensamma

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Stigande priser på råvaror och livsmedel

Stigande priser på råvaror och livsmedel ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-09 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Irma Rosenberg SEB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Precis som vid förra Mjölkekonomirapporten i september, så befinner sig mjölkmarknaden i obalans. Mjölkföretagens ekonomi blir allt mer ansträngd.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

En trygg livsmedelsförsörjning. och i Sverige. Hur ser utmaningen ut?

En trygg livsmedelsförsörjning. och i Sverige. Hur ser utmaningen ut? En trygg livsmedelsförsörjning globalt och i Sverige Hur ser utmaningen ut? TEXT: Christina Furustam, Lantbrukarnas Riksförbund, christina.furustam@lrf.se FOTO: Ester Sorri TRYCK: Printlab PRODUKTION:

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Interventionsenheten februari 2007 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. LAGSTIFTNING...3 3. PRODUKTER INOM VARUOMRÅDET...4 4. IMPORT...5 4.1 GRÄNSSKYDD...5

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 2 2011 02 11

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 2 2011 02 11 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Råvarupriserna stiger på bred front när råvaruproduktionen sviktar Swedbanks totala Råvaruprisindex exklusive energi nådde

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram.

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram. Punkt 18 a) b) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 25 mars 2015 angående långfristiga aktieprogram för 2015 Bakgrund SEB vill vara en attraktiv

Läs mer

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER VARNING HÖGRISKINVESTERING: valutahandel (forex) och spekulationer i prisförändringar (CFD:s) är mycket spekulativa och innebär en hög risknivå och passar kanske inte alla

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK v.40 29 november 2009 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Dubai debt fear 8 Råvarukommentar 9 Högbergs högläge: Mjölkkossor

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor.

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Köpläge i vete En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Efter flera månader med sidledes rörelser börjar spannmålsprodukterna röra

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer