FÖRORD... 3 Kommunernas och landstingens roller och ansvarsområden... 3 Folkhälsa och hållbar utveckling... 3 INLEDNING... 3 ARBETSMETODIK FÖR LOKALT

Transkript

1 FOLKHÄLSOPROFIL

2 FÖRORD... 3 Kommunernas och landstingens roller och ansvarsområden... 3 Folkhälsa och hållbar utveckling... 3 INLEDNING... 3 ARBETSMETODIK FÖR LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 Metod för lokalt folkhälsoarbete (A five-stage community organization model)... 4 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER... 5 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN FÖR FOLKHÄLSA... 5 Nationella målområden... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN... 6 OM FOLKHÄLSOPROFILEN... 6 BAKGRUND... 6 REDOVISNING AV INDIKATORERNA... 6 REGISTERDATA OCH BEFOLKNINGSENKÄT... 6 STATISTISKT UNDERLAG DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET... 7 Valdeltagande... 7 Medellivslängd EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 Socialt kapital... 7 Arbetslöshet... 7 Inkomst... 7 Utbildningsnivå... 8 Anmälda brott BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR... 9 Barnfattigdom... 9 Låg födelsevikt... 9 Behörighet till gymnasiet... 9 Barns psykiska hälsa HÄLSA I ARBETSLIVET Anmälda arbetsskador Psykiskt välbefinnande Ohälsotal MILJÖER OCH PRODUKTER Skador Självmord HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Vaccinerade barn SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Aborter FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva inaktiva Självrapporterad fysisk aktivitet i skolan MATVANOR OCH LIVSMEDEL Amningsfrekvens Övervikt Intag av frukt och grönsaker Matvanor och livsmedel i skolan TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Alkoholförsäljning från Systembolag Alkoholrelaterad dödlighet Riskabla alkoholvanor Dödlighet i KOL Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar Rökvanor Snusvanor REFERENSER:... 19

3 Förord Kommunernas och landstingens roller och ansvarsområden Regeringen skriver i sin proposition 2007/08:110 att det är angeläget med en prioritering av sektorsövergripande samverkan med tydliga ansvarsområden och målsättningar för samverkansinsatser av hälsofrämjande karaktär. Vidare att kommunerna har ett direkt ansvar för folkhälsan. Ansvaret finns inom de flesta politikområdena, till exempel inom barn-, ungdoms-, utbildnings-, arbetsmarknads- och äldrepolitikens områden. Skola och barnomsorg pekas ut som särskilt viktiga arenor, eftersom barn och ungdomar finns befinner sig inom skolan under en lång och betydelsefull tid av uppväxten. Kommunens ansvar finns även inom områden som styrs av lagstiftning inom livsmedelshantering och fysisk planering, liksom på miljöområdet. Landstingen har ansvar för hälso- och sjukvården och har en stor kontaktyta mot medborgare och patienter. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar i 2, att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Men också att man ska arbeta för att förebygga ohälsa och att den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, när så är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Folkhälsa och hållbar utveckling Begreppet Hållbar utveckling brukar beskrivas som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att tära på eller äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre delar, ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. I den nationella strategin för hållbar utveckling ingår folkhälsa som en av flera aspekter i arbetet med att skapa hållbar utveckling. En sund samhällsutveckling utan att befolkningen är vid god hälsa är inte möjlig. Den framtida folkhälsan kommer att ha en mycket stor betydelse och det är därför viktigt att bedöma hur den kommer att utvecklas och att försöka påverka den. Hälsan har inte bara stor betydelse för enskilda människor utan också för samhällsekonomin. En god hälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam miljö är faktorer som är ömsesidigt beroende av varandra och är förutsättningar för en hållbar utveckling. Insatser för att främja och förbättra folkhälsan är därför av stor betydelse för samhällsutvecklingen. En bra hälsa och hög medellivslängd leder bland annat till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande. En god individuell hälsa påverkar inte bara individen utan även dess omgivning. Studier har visat att familjer med sjuklighet har en sämre utveckling av till exempel kapitalinkomst och därmed minskad möjlighet för investeringar för framtiden. Dödsorsaksstudier visar att den förbättrade folkhälsan haft stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen under de senaste två hundra åren. Det finns ett starkt samband mellan ohälsa och svag ekonomi och samhällen med höga ohälsotal har svårt att få en god ekonomisk utveckling utan att arbeta med ohälsan. Inledning Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik som gett folkhälsoarbetet ökad uppmärksamhet och prioritering. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla samhällsnivåer. Jönköpings län verkar för att länsinvånarnas hälsa ska vara så god och jämlik som möjligt. År 1998 antogs ett folkhälsopolitiskt program i Jönköpings län av Landstinget i Jönköpings län och länets kommuner. Efter tretton år är visionen som programmet ger uttryck för fortfarande aktuell, både för det lokala och länsövergripande folkhälsoarbetet. Visionen är formulerad enligt följande: Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Om folkhälsoarbetet ska utgå från visionen måste de faktorer som påverkar hälsan för befolkningen tas i beaktande. Majoritet av de faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska fältet, såsom arbetslöshets- och utbildningsfrågor, social trygghet, boende- och fritidsmiljöfrågor. Därför har kommunerna en mycket viktig roll för att påverka befolkningens hälsa. Lokala folkhälsoråd eller motsvarande samverkansorgan mellan kommun och landsting finns därför idag de flesta av länets kommuner. Utöver detta samarbete så finns det resurser i form av folkhälsoplanerare, anställda av Landstinget i Jönköpings län, som samverkar med länets samtliga kommuner för att förbättra folkhälsoarbetet.

4 ARBETSMETODIK FÖR LOKALT FOLKHÄLSOARBETE En förutsättning för ett välfungerande folkhälsoarbete är att ha en god kännedom om befolkningens livsvillkor samt om hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Man brukar i detta sammanhang tala om en samhällsdiagnos eller en kommunprofil eller folkhälsoprofil som beskriver hälsoläge. Folkhälsoprofilen möjliggör analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden samt leder förhoppningsvis till väl underbyggda beslutsunderlag för prioriteringar, mål och strategier i folkhälsoplaner och verksamhetsplaner. Kartläggningar är också en grundförutsättning för att kunna göra uppföljningar av folkhälsoinsatser. Syftet med folkhälsoprofilen är således att främja en välfungerande arbetsmetodik som stärker det lokala folkhälsoarbetet och det lokala folkhälsorådet. Metod för lokalt folkhälsoarbete (A five-stage community organization model) 1. Kommunanalys I det lokala folkhälsoarbetet är kartläggning och nulägesanalys av behov och utvecklingsområden utgångspunkten, vilket är syftet med folkhälsoprofilen. 2. Planering och initiering Folkhälsoprofilen utgör grunden för prioriteringar och aktiviteter, vilka beskrivs i en långsiktig folkhälsoplan samt årligen i verksamhetsplaner. 4. Vidmakt hållande 2. planering och initiering 4. Vidmakt hållande 3. Genomföra Efter planeringen genomförs de prioriteringar och 1.Kommunanalys aktiviteter som planerats. 4. Vidmakthållande För att skapa ett hållbart arbete är det viktigt att folkhälsoarbetet prioriteras, uppmuntras och uppmärksammas som något positivt. 5. Utvärdering justering Uppföljning av genomfört arbete. Resultatet av folkhälsoarbetet och utvecklingen av folkhälsan redovisas årligen i en verksamhetsberättelse. Löpande revidering av de prioriteringar och aktiviteter som planerats i verksamhetsplan och folkhälsoplan. 3.Genomföra

5 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra. Hälsans bestämningsfaktorer beskriver de faktorer som kan och inte kan påverkas och som antingen kan leda till hälsa eller ohälsa. Den yttersta halvcirkeln står för omgivningsfaktorer, sedan följer livsvillkor, levnadsvanor/livsstil, sociala faktorer och innerst de opåverkbara individuella faktorerna ålder, kön och arv. Bestämningsfaktorerna kan dels påverkas genom individuella ställningstaganden, men i allmänhet behövs politiska beslut och kollektiva åtgärder eftersom våra val hänger samman med vilka möjligheter till val som finns. Som exempel kan nämnas att ekonomiska ojämlikheter är svåra att påverka individuellt, men vi kan själva besluta om att dricka mindre eller äta bättre. Våra levnadsvanor och vår livsstil påverkas emellertid också i stor utsträckning av vår kultur, vår omgivning, våra relationer, priser, marknadsföring, sociala position m.m. Hälsan påverkas också av miljön. Den fysiska miljön kan innehålla olika gifter, buller och andra hot mot hälsan. Den sociala miljön kan vara en tillgång eller ett hot för en hälsosam utveckling. Hälsan är alltså något som både individen och samhället i hög grad kan påverka. NATIONELLA MÅLOMRÅDEN FÖR FOLKHÄLSA Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden och innefattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Målområdena syftar till att ge vägledning till insatser som är möjliga att påverka genom samhällsinsatser och som är åtkomliga för politiska beslut. De första sex målområdena innefattar strukturella faktorer, vilket innebär de förhållanden i samhället som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som samhället och individen själv kan påverka. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Folkhälsoprofilen och dess indikatorer utgår från de nationella målområdena. Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

6 PRIORITERADE OMRÅDEN Utifrån den bild som ges i Folkhälsoprofil för Mullsjö kommun har kommunstyrelsen beslutat (KS 203 Dnr 2011/1136) att fastställa underlaget i folkhälsoprofilen och det förslag på prioriterade områden som folkhälsorådet tagit fram utifrån profilen. De prioriterade områdena under mandatperioden är således förbättrade matvanor och ökad fysisk aktivitet bland Mullsjö kommuns invånare. Utifrån de prioriterade områdena ska verksamheterna formulera sina egna mer specifika mål. Om folkhälsoprofilen Bakgrund En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete är en avgörande faktor för att skapa en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle. För att kunna ta sig an denna samhällsekonomiskt viktiga utmaningen krävs det en större satsning på att förebygga ohälsa hos befolkningen, ett bättre folkhälsoarbete. Landstinget i Jönköpings län och länets tretton kommuner samverkar för att uppnå en bättre folkhälsa i Jönköpings län. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt och hållbart folkhälsoarbete är att arbetet utgår från det behov som finns i befolkningen. Förhoppningen är att denna folkhälsoprofil gör det möjligt att göra väl underbyggda beslut för prioriteringar i det lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsoprofilen kan med fördel användas för långsiktig uppföljning av det folkhälsoarbete som genomförs både på lokal och regional nivå. Liknande profiler kan förslagsvis tas fram för samtliga länets kommuner, så att folkhälsoprofilen kan användas som ett gemensamt stöd i arbetet med att uppnå en god folkhälsa för hela Jönköpings län. Redovisning av indikatorerna Indikatorerna redovisas enligt samma princip som jämförelseresultat i öppna jämförelser. Redovisningen utgår från ett länsgenomsnitt som skrivs i det gula fältet. Beroende på om kommunens resultat är bättre eller sämre än länsgenomsnittet, presenteras kommunens siffra i det gröna eller röda fältet. Det röda fältet representerar sämre och det gröna fältet bättre än länsgenomsnittet. Om kommunens resultat är identiskt med länsgenomsnittet så finns enbart en siffra i det gula fältet. Att redovisa indikatorer på det här sättet är inte helt oproblematiskt och tolkningen av indikatorerna bör åtföljas av insikter kring att jämförelsetalen är länsgenomsnittet. Det innebär att en reflektion kring resultatet som presenteras bör göras för varje indikator. Till exempel så behöver det inte vara ett bra resultat bara för att kommunens siffra hamnar i det gröna fältet, länsgenomsnittet kan till exempel vara dåligt i relation till det önskade läget. Inom några av målområdena existerar det inte så mycket statistik på kommunnivå och det kan därför variera hur mycket statistiskt underlag som kan kopplas till respektive målområde. Det är också viktigt att vara medveten om att inga av de indikatorer som finns med i folkhälsoprofilen visar på en absolut sanning, utan att indikatorerna gemensamt kan ge en fingervisning om hur det är ställt med folkhälsan i Mullsjö kommun. Parenteser () används för data från föregående år, saknas parantes, finns det ingen ny data att presentera. Folkhälsoprofilen är en sammanfattning av den epidemiologiska data som finns inom folkhälsoområdet på kommunnivå. Registerdata och befolkningsenkät Kvaliteten på svenska register är över lag god och bortfallet i hälso- och sjukvårdens register är överlag lågt. Data från befolkningsenkäter används ofta som ett komplement till registerdata. Nationella hälsodataregister kan ge en bild av sjukligheten. Alla som har problem med hälsan söker emellertid inte vård och finns följaktligen inte i registren. Människor upplever också sjukdom och besvär på olika sätt även om de har samma diagnos i ett hälsodataregister. Att använda sig av data från befolkningsenkäter innebär att individens egna tolkningar av hur man själv ser på sin hälsa och sin livssituation, är i fokus. Det finns ingen anledning att tro att personer i olika delar av landet svarar på ett systematiskt annorlunda sätt på denna typ av frågor. Det gör att man kan anta att ett eventuellt fel blir lika omfattande för hela landet och inte visar på geografiska olikheter beroende på sättet att svara. Svarsfrekvensen i svenska enkätstudier har minskat kraftigt under de senaste decennierna och låg 2009 på 53% för Jönköpings län. I vissa ålders- eller befolkningsgrupper är bortfallet större, mellan 50 och 60 procent och ibland även mer. För att minska bortfalls felet används en s.k. kalibrering (

7 Statistiskt underlag 1. Delaktighet och inflytande i samhället Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening med att engagera sig i föreningsliv eller till att försöka påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. Särskild vikt bör läggas vid att främja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Valdeltagande Valdeltagande är ett uttryck för hur stor tilltron är till de traditionella demokratiska systemen. Det är ett medel för att utrycka sin mening och känna att man har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Medellivslängd Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. De främsta orsakerna till den ökade medellivslängden under senare år, är minskad spädbarnsdödlighet, minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar till följd av bättre matvanor och minskad rökning samt bättre vårdoch behandlingsmetoder. Männens medellivslängd har ökat mer än kvinnornas under de senaste åren. Röstande i riksdagsvalet ,9 85,4 män 1. Röstande i riksdagsvalet ,9 85,4 kvinnor 1. Medellivslängd, kvinnor 25 (83,4) 83,7 (83,3) 83,4 Medellivslängd, män 25 79,9 (79,9) 79,8 (79,4) 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Det råder stora skillnader i medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Ekonomi och hälsa hör samman emedan fattigdom och ohälsa följs åt. Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet vilket hör ihop med ökad möjlighet att påverka sin livssituation och upplevd trygghet. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och ekonomisk stress. Åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är därför av stor vikt. En hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Socialt kapital Socialt kapital innebär tillgång i form av förtroende och ömsesidighet mellan medborgare och har stor betydelse för utvecklingen av folkhälsan i ett samhälle (Janlert, 2000). Här speglas socialt kapital utifrån emotionellt och praktiskt stöd. Arbetslöshet Arbetslivet är en av människors mest betydelsefulla livssfärer eftersom det inverkar till den ekonomiska och sociala tryggheten. Det finns en högre risk för både hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa bland arbetslösa (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Inkomst Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet och tydliga samband finns mellan låg inkomst och ökad risk för hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa. Kvinnors löner har inte hunnit ikapp männens och ekonomisk stress är vanligare hos kvinnor än hos män (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5).

8 Utbildningsnivå Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Anmälda brott Under de senaste 50 åren har brottsligheten ökat kraftigt. Det har att göra med ökad tillgång på stöldbegärliga varor i kombination med minskad social kontroll människor emellan. Brottslighet påverkar inte bara de som direkt blir drabbade utan inverkar också till ökad oro och otrygghet bland övriga befolkningen (BRÅ, 2008). Andel kvinnor år som upplever att de saknar praktiskt stöd 2 Andel män år som upplever att de saknar praktiskt stöd 2 Andel kvinnor år som upplever att de saknar emotionellt stöd 2 Andel män år som upplever att de saknar emotionellt stöd 2 2,0 4,0 4,0 5,0 7,0 9,0 13,0 14,0 5 (6) 16 (19) 18 (15) 32,5 (31,0) Andel öppet arbetslösa i (3,0) 4,0 (3,3) befolkningen år 3 Andel förvärvsarbetande (86) 82 (85) 64 år, män 4 Andel förvärvsarbetande (80) 64 år, kvinnor 4 Andel höginkomsttagare, 7 (7) kvinnor 5 Andel höginkomsttagare, 23 (24) 20 (21) män 5 Andel låginkomsttagare, 18 (19) kvinnor 5 Andel låginkomsttagare, män 5 12 (11) 14 (13) Andel familjer med sjuk- och 12 (11) aktivitetsersättning 6 Andel med eftergymnasial 30,5 (29,0) 22,7 (21,0) utbildning, år, män 7 Andel med eftergymnasial 43,8 (41,0) 38,5 (37,0) utbildning, år, kvinnor 7 Andel med eftergymnasial 23,5 (23,0) utbildning, år, män 7 Andel med eftergymnasial 30,3 (29,0) utbildning, år, kvinnor 7 Andel med eftergymnasial 20,6 (20,0) 18,2 (17,0) utbildning, år, män 7 Andel eftergymnasial utbildning, år, kvinnor 7 19,7 (19,0) 19,6 (18,0)

9 Antal anmälda brott per (7 043) (11 241) 000 invånare 8 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa. Studier visar att det finns en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och föräldrarnas ekonomiska och sociala trygghet samt delaktighet och inflytande i samhället. Fysiska hälsoproblem är 60 % vanligare bland socialt mindre gynnade barn och i samma grupp är psykiska problem 70 % vanligare. Viktigast för barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Barnfattigdom Barn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder (Bremberg,2002). Låg födelsevikt Forskning visar att låg födelsevikt kan vara orsakat av en ogynnsam social miljö som i sin tur kan bidra till ackumulerade riskfaktorer under uppväxten (Folkhälsorapport, 2001). Behörighet till gymnasiet Det finns ett positivt samband mellan hög utbildningsnivå och god hälsa. Därför är behörighet till gymnasiet en viktig indikator att följa. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till framtida yrkesutbildning (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Barns psykiska hälsa Skolans psykosociala arbetsmiljöarbete är avgörande för hur elever trivs och mår. Det påverkar även hur eleverna lyckas nå målen i skolarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Statens folkhälsoinstitut har undersökt sambandet mellan förskolemiljön och barns psykiska hälsa genom en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteraturen Tre faktorer i förskolemiljön visade sig vara viktiga för barnens psykiska hälsa: barncentrerad pedagogik, program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter samt att personalen har förskollärarutbildning. Barns psykiska hälsa baseras också på elevernas upplevelse av skolan och skolmiljön. Alltfler skolungdomar har psykiska och psykosomatiska symptom, en ökad andel konsumerar psykofarmaka samt söker barn- och ungdomspsykiatrisk vård (Folkhälsorapport, 2005:5). Andel barn i ekonomiskt 6,0 (8,0) 10,0 (9,0) utsatta hushåll 5 Antal barn per födda (24,2) 32,3 (29,8) 37,8 med låg födelsevikt (mindre än 2 500g) 9 Andel behöriga till 95,0 (92,0) 88,0 (90,0) gymnasieskolan, flickor 10 Andel behöriga till 94,0 (91,0) 84,0 (88,0) gymnasieskolan, pojkar 10 Antal barn per årsarbetare i (5,0) 5,0 (5,2) 5,7 förskolan (kommunal) 11 Andel anställda i förskolan 74,0 (72,0) 73,0 (69,0) med högskoleutbildning 11 Andel som känner sig trygga i skolan, pojkar skolår ,0 62,0

10 22,1 8,1 12,0 Andel som känner sig trygga i 66,0 50,0 skolan, flickor skolår 9 21 Andel som trivs mycket bra i 58,0 44,0 skolan, pojkar skolår 9 21 Andel som trivs mycket bra i 71,0 43,0 skolan, flickor skolår 9 21 Andel med bristande 14,1 välbefinnande, skolår 9 21 Andel elever som anser att det 15,7 16,2 finns några/någon i klassen som blir mobbad, skolår 9 21 Andel med koncentrationssvårigheter, 13,3 skolår 9 21 Andel nedstämda, skolår ,3 24,1 Andel med psykosomatiska 13,0 besvär skolår Hälsa i arbetslivet Den främsta skillnaden till att det råder mycket stora hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället har med arbetslivet att göra. Personer med arbetaryrken har betydligt högre dödlighet och ohälsotal jämfört med tjänstemän i ledande ställning. Den rådande negativa utvecklingen inom arbetslivet har i större omfattning drabbat kvinnor. Det beror på att kvinnor är överrepresenterade inom riskyrken, både vad det gäller negativ stress och ensidig belastning. Insatser för en förbättrad arbetsmiljö för samhällets medborgare är därför en central del av folkhälsoarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Anmälda arbetsskador Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem. Män drabbas i högre grad av olyckor och kvinnor i högre grad av belastningsbesvär (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Psykiskt välbefinnande Människors psykiska hälsa är starkt beroende av faktorer på arbetsplatsen, såsom arbetsorganisation, arbetets meningsfullhet, kontroll över den egna arbetsinsatsen, ansvar, medinflytande men också sambandet mellan arbetet och individens samhällsroll i övrigt (Theorell, 1995). Bristande återhämtning kan leda till stressreaktioner, sömnstörningar och i förlängningen utmattningssyndrom. Kvinnor upplever i högre utsträckning negativ stress, det vill säga lågt inflytande i kombination med höga psykiska krav och lågt beslutsutrymme (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen. Personer med arbetaryrken har betydligt högre ohälsotal jämfört med tjänstemän i ledande ställning (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Anmälda arbetsskador per av alla förvärvsarbetande i åldersgruppen år, kvinnor 12 7,0 (8,0) 9,0

11 11,9 7,3 Anmälda arbetsskador per ,0 (5,0) 11,0 (12,0) av alla förvärvsarbetande i åldersgruppen år, män 12 Andel kvinnor som har nedsatt 14,5 17,7 psykiskt välbefinnande 2 Andel män som har nedsatt 8,8 13,4 psykiskt välbefinnande 2 Andel kvinnor som upplever sitt 71,0 67,9 allmänna hälsotillstånd bra eller mycket bra 2 Andel män som upplever sitt 80,4 73,6 allmänna hälsotillstånd bra eller mycket bra 2 Andel kvinnor som upplever sitt 5,8 6,8 allmänna hälsotillstånd dåligt eller mycket dåligt 2. Andel män som upplever sitt 3,1 5,0 allmänna hälsotillstånd dåligt eller mycket dåligt 2 Andel kvinnor som känner sig 9,4 12,7 stressade 2 Andel män som känner sig 5,3 9,6 stressade 2 Andel kvinnor som har besvär 30,6 34,2 av ängslan, oro eller ångest 2 Andel män som har besvär av 22,7 25,4 ängslan, oro eller ångest 2 Andel kvinnor som under de tre 8,9 10,3 senaste månaderna har använt antidepressiv medicin 2 Andel män som under de tre 4,5 4,6 senaste månaderna har använt antidepressiv medicin 2 Andel kvinnor som under de tre 7,0 8,2 senaste månaderna har använt lugnande/ångestdämpande medicin 2 Andel män som under de tre 2,9 5,1 senaste månaderna har använt lugnande/ångestdämpande medicin 2 Andel kvinnor som har haft 11,2 självmordstankar 2 Andel män som har haft 10,0 självmordstankar 2 Andel kvinnor som besväras av trötthet 2 49,0 55,0 Andel män som besväras av 38,7 40,9 trötthet 2

12 Andel kvinnor som besväras av 32,7 37,4 sömnsvårigheter 2 27,0 (36,4) Andel män som besväras av 21,1 28,8 sömnsvårigheter 2 Andel kvinnor som under de tre 11,8 13,7 senaste månaderna har använt sömnmedel/insomningsmedicin 2 Andel män som under de tre 3,3 8,5 senaste månaderna har använt sömnmedel/insomningsmedicin 2 Ohälsotal, ohälsodagar per 25,0 (31,5) person och år, år män 13 Ohälsotal, ohälsodagar per person och år, år kvinnor 13 37,0 (38,0) 46,0 (47,2) 5. Miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer ska ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Särskild betydelse har god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, skyddande ozonskikt samt säker strålmiljö. Det skadeförebyggande arbetet ligger också inom detta målområde. Skador är ett av våra största folkhälsoproblem. Varje år åsamkar skador till följd av olycksfall och våld ett stort lidande för människor samt leder till stora kostnader för vård, rehabilitering och omsorg (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Skador Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Trafikolyckor ligger bakom ungefär hälften och självmord ca 12 % av dödsfallen (Barnsäkerhetsdelegationen, 2003). Självmord Av de drygt personer som dör årligen till följd av skador, utgör självmord ca av dödsfallen. Alkohol är en mycket viktig bidragande faktor, eftersom hela 48% av självmorden i Sverige har visat sig vara alkoholrelaterade (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Dödlighet i skador och förgiftningar, kvinnor (antal döda/10 000) 20 Dödlighet i skador och förgiftningar, män (antal döda/10 000) 20 1,4 (1,1) 2,8 (3,2) 6,3 (6,5) 9,7 (6,8) Självmord, kvinnor (antal 0,0 0,5 (0,7) döda/10 000) 20 Självmord, män (antal döda/10 000) 20 (1,6) 1,9 (2,3) 2,0

13 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Landstingen har ett tydligt ansvar för befolkningens hälsa. Portalparagrafen i HSL (Hälso- och sjukvårdslagen 1998:763, 2) lyder: målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Paragrafen relaterar direkt till ett hälsofrämjande perspektiv på hälso- och sjukvården. Uppdraget att arbeta förebyggande och hälsofrämjande stärktes genom att riksdagen tog beslut om en mera hälsofrämjande hälso- och sjukvård inom ramen för regeringspropositionen 2002/03;35, Mål för folkhälsan. Enligt riksdagens beslut ska ett hälsofrämjande förhållningssätt genomsyra hela hälsooch sjukvården och vara en självklarhet i all vård och behandling. Under 2011 kommer nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen för sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvård. Riktlinjerna berör metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (SoS, riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården). Primärvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Primärvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin särskilda kompetens, sin auktoritet, sin breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Det är i de vardagliga mötena som primärvården har sin största folkhälsopotential. En vårdcentral med ett systematiskt hälsofrämjande arbete som genomsyrar hela verksamheten har stora möjligheter att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor (Folkhälsoavdelningen, uppföljning av primärvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 2007). Uppföljning av vårdcentralernas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande baseras från och med 2012 på datauttag från Cosmic, det journalsystem som används av samtliga vårdcentraler inom Landstinget i Jönköpings län. Indikatorer nedan innefattar bara de patienter (18 år och äldre) som valt vårdcentralen och som besökt vårdcentralen de senaste 12 månaderna. Andel som har fått frågor om fysisk aktivitet, Mullsjö vårdcentral Bra Liv 22 Andel som har fått frågor om fysisk aktivitet, Familjeläkarna i Mullsjö 22 Andel som har fått frågor om matvanor, Mullsjö vårdcentral Bra Liv 22 Andel som har fått frågor om matvanor, Familjeläkarna i Mullsjö 22 Andel som har fått frågor om alkohol, Mullsjö vårdcentral Bra Liv 22 Andel som har fått frågor om alkohol, Familjeläkarna i Mullsjö 22 17,2 9,1 39,6 17,2 17,2 9,1 40,4 17,2 24,0 13,3 40,9 24,0

14 Andel som har fått frågor om tobak, Mullsjö vårdcentral Bra Liv 22 Andel som har fått frågor om tobak, Familjeläkarna i Mullsjö 22 Andel som har genomgått ett hälsosamtal, Mullsjö vårdcentral Bra Liv 22 Andel som har genomgått ett hälsosamtal, Familjeläkarna i Mullsjö 22 29,6 19,7 42,4 29,6 25,0 7,1 25,0 20,6 7. Skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Det har att göra med att det har bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, vaccinationer och riktade insatser såsom testning och spårning. Det finns dock en allvarlig internationell hotbild och läget kan snabbt förändras genom det ökade resandet. Ett påtagligt problem i Sverige är ökningen av antibiotikaresistenta infektioner (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Vaccinerade barn Ett gott vaccinationsskydd i befolkningen påverkar sjukligheten i dessa sjukdomar och dess komplikationer är sedan lång tid vedertaget (Smittskyddsinstitutet, 2009). Barnvaccination, stelkramp 100,0 99,0 bland barn födda år Barnvaccination, mässlingen, (100) 99,0 påssjuka och röda hund bland barn födda år Barnvaccination, kikhosta bland barn födda år ,0 99,0 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Sverige har en mycket lång tradition av upplysningsarbete om sexualitet och samlevnad. Inom ramen för detta målområde betonas vikten av att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförbara sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet gäller all människor i vårt samhälle och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Aborter De vanligaste orsakerna till att kvinnor väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag (Statens folkhälsoinstitut, 2006:18). Aborter per kvinnor, år 14 6,5 (10,0) 12,5 (15,5)

15 9. Fysisk aktivitet Det finns starka vetenskapliga bevis för ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ II), depression, benskörhet, vissa former av cancer samt har en främjande effekt på psykiskt välbefinnande och hälsa. När det gäller utövandet av fysisk aktivitet finns betydande sociala skillnader. Därför är det angeläget med en god idrottspolitik som stärker alla människors möjligheter att utöva idrott och motion. Särskilt betonas vikten av fysisk aktivitet i förskola och skola, stimulans till friluftsliv, en samhällsplanering där grönområden prioriteras, ökad fysisk aktivitet under arbetstid samt till och från arbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Fysiskt aktiva inaktiva Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan/ohälsan och livskvaliteten. En ökad fysisk aktivitet bland befolkningen skulle kraftigt förbättra folkhälsan, exempelvis genom lägre dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Fysiskt aktiv innebär att motionera regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Självrapporterad fysisk aktivitet i skolan Genom skolan finns stor potential att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet, särskilt för de som annars är helt fysiskt inaktiva på fritiden (Statens folkhälsoinstitut, 2006:13). Statens folkhälsoinstitut (2005:5) betonar vikten av att se till lågaktiva barns önskemål och behov i idrottsundervisningen. 14,0 Andel kvinnor som är fysiskt 67,3 62,2 aktiva minst 30 min per dag 2 Andel män som är fysiskt aktiva 64,6 64,4 minst 30 min per dag 2 Andel kvinnor med 10,3 (12,3) stillasittande fritid 2 Andel män med stillasittande (11,9) 12,0 (12,9) 13 fritid 2 Dödlighet i hjärt- och 14,7 15,7 (20,8) (23,4) kärlsjukdomar, kvinnor (Antal döda/10 000) 20 Dödlighet i hjärt- och 27,2 (29,6) 28,7 (28,8) kärlsjukdom, män (Antal döda/10 000) 20 Andel förskolor som angett att 82,0 de har riktlinjer för fysisk aktivitet i verksamhetsplanen 15 Andel förskolor som svarat att 75,0 68,0 de har möjlighet att erbjuda extra rörelseträning för överviktiga barn åren 15 Andel grundskolor med organiserad rörelselek/fysisk aktivitet (utöver idrottslektioner) inplanerade i den dagliga verksamheten 15 76,0 75,0

16 10. Matvanor och livsmedel Kost har en avgörande betydelse för hälsan. I allt fler länder håller övervikt på att utvecklas till ett dominerande problem. Nästan 10 % av den vuxna befolkningen är överviktig och andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt, vilket sannolikt beror på att vi rör på oss mindre än tidigare och att vi äter en felaktigt sammansatt kost med alltför stort energiinnehåll. Övervikten följer ett mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Viktigt är att medborgarnas kunskaper om samband mellan kost och hälsa ökar. Det är också viktigt med ett folkhälsoperspektiv på livsmedelspolitiken som har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Amningsfrekvens Studier om amningens hälsoeffekter på barn visar att den viktigaste korttidseffekten är skyddet som ges mot olika infektionssjukdomar. Det finns också ett visst stöd för lägre förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ-1 diabetes hos de ammade barnen. Detta tyder på att amning skulle kunna påverka utvecklingen av barnets immunsystem (Schack-Nielsen & Michaelsen, 2007). Övervikt Höga BMI-nivåer ökar kraftigt risken för hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och högt blodtryck. BMI står för Body Mass Index och är en markör för övervikt och fetma bland vuxna. BMI beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat. För barn och ungdomar finns en ålderskorrigerad BMIkurva som kallas för iso-bmi (Statens folkhälsoinstitut,2005:5). Intag av frukt och grönsaker Frukt och grönsaker främjar hälsa och har en förebyggande effekt på cancersjukdomar, blodtryck, höga LDL-nivåer (det onda kolesterolet i blodet), hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes (Livsmedelsverket, 2009). Kvinnor äter mer frukt och grönt än män i alla åldrar, emedan åringar, lågutbildade samt lågavlönade äter lite frukt och grönt (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Matvanor och livsmedel i skolan Det är önskvärt att öka barn och ungas intag av fiber (frukt och grönsaker) liksom att minska intag av socker och sötade livsmedel. En av de främsta möjligheten ligger i att erbjuda lämpliga skolmåltider. Förändringar av skolkaffeteriornas utbud har sannolikt också betydelse. Särskilt viktigt är det att minska tillgång till sötade drycker (Barn och ungas hälsa, FHI 2006). Barn som ammats helt eller 66,0 (63,0) 60,0 (63,0) delvis vid 6 månaders ålder 16 Andel kvinnor med övervikt 44,8 45,1 eller fetma 2 Andel män med övervikt eller 51,3 53,2 fetma 2 Andel kvinnor med fetma 2 14,6 17,9 Andel män med fetma 2 10,1 12,5 Andel kvinnor som äter 14,0 7,6 tillräckligt med frukt och grönsaker 2 Andel män som äter tillräckligt med frukt och grönsaker 2 4,2 3,8

17 13,7 19,8 Andel kvinnor som äter lite 16,3 22,1 frukt och grönsaker (högst 1,3 ggr/dag) 2 Andel män som äter lite frukt 34,0 40,0 och grönsaker (högst 1,3 ggr/dag) 2 Andel förskolor som svarat att 88,0 80,0 de arbetar utifrån Riktlinjer för barnomsorgens måltider 15 Andel grundskolor där det finns 29,0 50,0 möjlighet att köpa godis, läsk eller kaffebröd på skolan, årskurs årsmedelvärden övervikt och 14,5 17,6 fetma 4-åringarna (%) 17 5-årsmedelvärden övervikt och 16,8 fetma i förskolan 17 5-årsmedelvärden övervikt och 20,1 20,8 fetma skolår 4 (%) 17 5-årsmedelvärden övervikt och 19,2 fetma skolår 7-8 (%) 17 4-årsmedelvärden för övervikt och fetma År 1 gymnasiet(%) 17 19,4 20,0 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Omkring människor dör årligen av sjukdomar som kan relateras till rökning och antalet alkoholrelaterade dödsfall uppgår till mellan 4- och årligen. Tillgängligheten spelar stor roll när det gäller konsumtion av både tobak och alkohol. Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre folkhälsoproblem, men konsumtionen och den narkotikarelaterade dödligheten har ökat. Bland socialt utsatta grupper är narkotika en betydande dödsorsak som drabbar relativt unga människor. Spelberoende är ett problem som ökar i samhället. Antalet människor med spelproblem uppgår till varav är spelberoende (Statens Folkhälsoinstitut, 2004:20). Alkoholförsäljning från Systembolag Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kraftigt från mitten av 90-talet. Alkoholkonsumtion har samband med pris och tillgänglighet och tillgängligheten har ökat avsevärt till följd av ändrade införelseregler. Den oregistrerade försäljningen beräknas vara 40% av den totala konsumtionen (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). Det finns klara samband mellan alkoholkonsumtion i befolkningen och dödlighet. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall (Statens Folkhälsoinstitut, 2005:11). Alkoholrelaterad dödlighet Det finns klara samband mellan alkoholkonsumtion i befolkningen och dödlighet. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall (Statens Folkhälsoinstitut, 2005:11).

18 Riskabla alkoholvanor Måttlig alkoholkonsumtion kan innebära hälsorisker i form av fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där beroende inte föreligger. En riskkonsumtion innebär att dricka 2 standardglas per dag för män och 1-1 1/2 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit (Statens Folkhälsoinstitut, 2009). Dödlighet i KOL Rökning är särskilt förknippad med lungcancer, hjärtkärlsjukdomar samt KOL. Ca 85% av all lungcancer är orsakad av rökning (Statens folkhälsoinstitut). Rökande blivande mödrar Rökning under graviditeten medför allvarliga hälsorisker för barnet. Varje år dör barn i Sverige under förlossningen till följd av moderns rökning under graviditeten. Rökning i tidig graviditet har minskat från 31 procent år 1983 till 9 procent år 2005 (Socialstyrelsen, 2009). Rökande spädbarnsföräldrar Det finns flera studier som visar att miljötobaksrök ökar risken för astmasymptom framförallt hos spädbarn (Socialstyrelsen, 2005:2). Rökvanor Varje år får omkring människor i Sverige beskedet att de har cancer och cancerfallen ökar. Minst 25 procent av fallen skulle dock kunna förebyggas genom rökstopp eller andra förändringar av livsstilen (tobaksfakta.se, 2009). Andelen personer som röker har kraftigt minskat sedan 1980-talet. Störst andel rökare finns i åldersgruppen år för båda könen (Socialstyrelsen 2005:2). Snusvanor Snus är cancerframkallande, ökar risken att dö i hjärt- kärlsjukdom, orsakar skador i munnen samt kan ge komplikationer vid graviditet. Det finns cirka snusanvändare i Sverige och antalet ökar, särskilt bland unga flickor. Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning, men en sådan jämförelse blir skev då få produkter är så hälsofarliga som cigaretter (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Alkoholförsäljning Systembolaget (antal liter 100- procentig alkohol/år) 18 4,1 (4,2) 4,9 (5,2) Alkoholrelaterad dödlighet, (2,5) 2,6 (3,3) 6,3 män (Antal döda/10 000) 20 Alkoholrelaterad dödlighet, 0,6 (0,6) (1,4) kvinnor (Antal döda/10 000) 20 Andel kvinnor med riskbruk av 7,3 7,6 alkohol, år 2 Andel män med riskbruk av 13,8 15,2 alkohol, år 2 Andel kvinnor som röker 12,7 19,6 dagligen, år 2 Andel män som röker dagligen, 10,8 11, år 2 Andel kvinnor som snusar dagligen, år 2 2,6 2,9

19 8,1 0,8 4,4 Andel män som snusar 17,8 21,9 dagligen, år 2 Andel rökande 11,6 spädbarnsföräldrar, män 19 Andel rökande 6,6 9,3 spädbarnsföräldrar, kvinnor Dödlighet i KOL, kvinnor (antal 1,9 döda/10 000) 20 Dödlighet i KOL, män (antal 3,4 döda/10 000), män 20

20 Referenser: 1 SCB, valstatistik Befolkningsenkäten Arbetsförmedlingen, statistik över arbetslöshet SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Försäkringskassan SCB, Utbildningsregistret Brottsförebyggande rådet Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Skolverket Skolverket, skolor med kommunal huvudman Arbetsmiljöverket, ISA-registret Försäkringskassan, ohälsotal Socialstyrelsen, EpC medelvärde Landstinget i Jönköpings län, skolans hälsofrämjande arbete Socialstyrelsen, EpC 2010/ Landstinget i Jönköpings län, barn och ungdomars övervikt och fetma 2009/ Statens folkhälsoinstitut, FHI/tillsyn 19 Socialstyrelsen, EpC barn 0-4 veckor Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret FHI, Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa Landstinget i Jönköpings län, prevention och hälsofrämjande arbete SCB, befolkningsstatistik Smittskyddsinstitutet 2012 För Folkhälsorådet i Mullsjö kommun, Oskar Liljebäck folkhälsoplanerare Reviderad