Sammanställning över projekt på FoUU-enheten, januari 2014

Transkript

1 Sammanställning över projekt på FoUU-enheten, januari 2014 Projektledare Asaba, Eric Titel Innovative health and social care services that support frail older persons in their everyday life a participatory research project from home to institution Franzén, Erika Förbättrad balans och fysisk aktivitet hos äldre - effekt och implementering av ett utmanande och progressivt träningsprogram. Fürst, Carl Johan Fürst, Carl Johan Att som tonåring förlora en förälder i cancer. Undvikbara trauman som leder till psykisk ohälsa på lång sikt. Liverpool Care Pathway (LCP). Kärvestedt, Lars Kärvestedt, Lars Kärvestedt, Lars Metabolism in Acute Traumatic Spinal Cord Injury (MATS) Metabolt status och akut traumatisk ryggmärgsskada Prediktorer för försämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. IGF och IGFBP som molekylärbiologisk markör för sjukdomsförlopp och välbefinnande vid palliativ vård och neurologisk rehabilitering. Lindqvist, Olav Att understödja individens känsla av värdighet, mening och välbefinnande vid cancersjukdom i livets slutskede: en intervention för patienter och deras närstående Lundström, Staffan Bättre vård i livets slutskede genom mentorsbaserat lärande Lundström, Staffan Ger tillägg av lågdos Metadon till annan opioid en bättre smärtlindring? Lundström, Staffan Palliativa forskningsnätverket i Sverige PANIS Mjörnberg, Maria Ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med fokus på VFU inom palliativ vård Nordström, Maria A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-the-clock opioid-therapy

2 Projektledare Olsson, Mariann Olsson, Mariann Titel Stöd till närstående inom palliativ vård Utvärdering av stödgrupp för unga vuxna i sorg Sand, Lisa Sauter, Sylvia Sauter, Sylvia Att ge stöd till patienter och närstående under en existentiell kris. Fortbildning för personal i palliativ cancervård. SPN Svenskt Palliativt Nätverk Bokprojekt: Utveckling av den kliniska handboken - Sjukgymnastik i palliativ vård. Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Strang, Peter Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården 223-radium, an alpha-emitter for hormone-refractory prostate cancer with bone metastases and pain. Att avsluta verkningslös palliativ cytostatikabehandling: onkologläkares och palliativa läkares perspektiv. Bokprojekt: revision av Cancerrelaterad smärta - onkologiska och palliativa aspekter. (Studentlitteratur) Bokprojekt: Existentiell lärobok: När döden utmanar livet. Om existentiell kris i palliativ vård. Bokprojektet: revidering av läroboken Palliativ Medicin. Bokprojekt: "Palliativ vård för äldrevården" (Vårdförlaget) Eutanasi, värdig död och existentiell kris hos palliativa cancerpatienter. Palliativ vård vid avancerad KOL KTU-ulcer en specifik form av trycksår hos döende? Palliativ vård vid syrgaskrävande respiratorisk insufficiens Livskvalitet vid sköldkörtelcancer En longitudinell studie av trötthet hos närstående till cancerpatienter som vårdas inom en palliativ enhet. Sundström, Erik Sundström, Erik Sundström, Erik Monitorering av transplanterade celler Transplantation av nerv-stamceller till den skadade ryggmärgen Medicinsk beslutskompetens och deltagande i behandlingsförsök vid tidig demens Åkesson, Elisabet Jämförelse av olika humana neurala cellers immunokompetens och neuroprotektiva effekt i samband med cellterapi efter ryggmärgsskada

3 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Innovative health and social care services that support frail older persons in their everyday life a participatory research project from home to institutione Projektledare: Eric Asaba Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson Projektstart: Höst 2013 Beräknat avslut: Höst 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Riksföreningen för 6 mån 2013/14 åldrandeforskning Projektets syfte: This project has two overarching aims; first to study how cultural diversity influences the use of national guidelines in dementia care, and secondly to explore how the culturally diverse staff and clients can achieve better face-to-face communication (clinical encounter) in daily care and rehabilitation. Projektbeskrivning: Supporting non-pharmacological care such as clinical encounters for persons with dementia, has been namnd as one of the highest priorities by the Swedish ministry of health and welfare. Yet research suggests that clinical encounters are too few in dementia care, which is relevant because every instance of care in nursing home settings begins with a clinical encounter. Moreover, both healthcare providers and recipients are increasingly culturally diverse today, which is likely to impact upon understandings of primarily western constructs of care. However, little is known about how cultural diversity in nursing home settings impacts upon patient care. This project intends to fill this knowledge gap by exploring cultural and institutional factors that impact upon the clinical encounter in order to generate outcomes through ethnographic and participatory research approaches. Anticipated outcomes include: 1) understanding of the clinical encounter as situated within an institutional and cultural context, 2) the development of a training program based on active participation by caregiver and client to accomplish positive clinical encounters, and 3) improvements in adherence to national guidelines in dementia care. These outcomes are important to prevent healthcare disparities, and because the clinical encounter and the work of caring depends on a capacity for reflection rather than deconstructive reifications of cultural stereotypes. Projektet jan 2014: Projektmedel har beviljats i form av stipendium för 6 månader heltid, start under våren 2013

4 Forskningsprocessen: Innovative health and social care services Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

5 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Förbättrad balans och fysisk aktivitet hos äldre - effekt och implementering av ett utmanande och progressivt träningsprogram. Projektledare: Erika Franzén Medarbetare: Agneta Ståhle, Maria Hagströmer, Johan Lökk, Caroline Paquette, David Conradsson, Niklas Löfgren, Håkan Nero, Linda Rennie med flera. Projektstart: 2011 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År VR, Parkinsonfonden, Ca 10 miljoner NHR, Fors- karskolan i vårdvetenskap, KIDmedel etc. Projektets syfte: Det långsiktiga målet med detta projekt är att minska risken för att falla hos äldre, etablera effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och gångförmåga samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. Syftet med projektet är att med en ny utmanande och progressiv balansträningsmodell, i kombination med fysisk aktivitet på recept, förbättra balans, gångförmåga, livskvalitet och fysisk aktivitet, minska fallrädslan hos äldre med Parkinsons sjukdom samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. Projektbeskrivning: Hela projektet omfattar 4 faser: 1) metodutveckling (pågående), 2) en randomiserad kontrollerad effektstudie (pågående), 3) prediktorer av balans, gångförmåga och fall (pågående), och 4) implementering i klinik (under planering). Träningen är mycket utmanande och progressiv med avseende på funktionella gång- och balansuppgifter och innehåller delar som behövs i dagliga livets aktiviteter, som att göra flera saker samtidigt. För att ytterligare förstärka resultatet av balansträningen skrivs fysisk aktivitet på recept ut till träningsgruppen efter avslutad träningsperiod. För att utvärdera effekten av träningen kommer vi att använda såväl objektiva test som frågeformulär för att bedöma balansoch gångfunktion, fysisk aktivitet, fallrädsla och livskvalitet. Projektet jan 2014: En pilotstudie genomfördes under hösten Under 2012 och 2013 har vi rekryterat och tränat 100 äldre med Parkinsons sjukdom där 50 har randomiserats till en träningsgrupp och utfört 10 veckors träning, 3 ggr/vecka och 50 till en kontrollgrupp. Nu pågår långtidsuppföljning (6 och 12 månader), analys av resultat, metodstudier och planering av fas 4 har påbörjats. Preliminära resultat visar att balans- och gångförmågan förbättras samt fysisk aktiviteten ökar efter interventionen i träningsgruppen.

6 Forskningsprocessen: Träning vid Parkinsons sjukdom Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

7 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Att som tonåring förlora en förälder i cancer. Undvikbara trauman som leder till ohälsa på lång sikt. Projektledare: Carl Johan Fürst Medarbetare: Gunnar Steineck, Unnur Valdimarsdóttir, Ulrika Kreicbergs Tove Bylund Grenklo Projektstart: 2009 Beräknat avslut: 2013 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Cancerfonden Projektets syfte: Studiens syfte är att identifiera vårdrelaterade risk- och friskfaktorer, för att finna sätt att minska påfrestningen och lidandet både på kort och lång sikt hos tonåringen som förlorar en förälder i cancer. Projektbeskrivning: För ungefär 40 % av de barn som årligen är med om att en föräldrer dör är dödsorsken cancer. De allra flesta barn som mist en förälder kommer överleva sin svåra sorg, men några utvecklar psykisk ohälsa. Allt fler studier pekar på att risken för sådan sorgerelaterad ohälsa beror på att det vid sidan om sorgen och förlusten finns andra, samtida och ofta dödsfallsrelaterade riskfaktorer. I tidigare studier av mammor till dödfödda barn, änkor, änkemän och föräldrar som förlorat ettbarn i cancer, har forskargruppen hittat ett antal förebyggbara trauman som är associerade till mångårig psykisk ohälsa hos eferlevande anhöriga, framför allt ångestsymtom och sömnproblem. Exempel på sådana förebyggbara trauman (riskfaktorer) är avsaknad av information, insikt om och förberedelse inför dödsfallet och psykosocialt stöd. I denna nationella enkätstudie ingår 622 personer som mellan 2000 och 2003, under sina tonår, förlorade en förälder i cancer, samt 330 jämngamla personer som har båda sina föräldrar kvar. Studien är den hittills största som genomförts internationellt av anhöriga barn, där de själva får rapportera vad de varit med om och hur de mår. Frågeställningarna baseras på analys av semistrukturerade intervjuer. Framträdande teman var t ex självdestruktivt beteende, att man inte förstått sjukvårdens insatser (eller avsaknad av insatser) för den sjuka föräldern, avsaknad av tillit till vården och försenade, uppdämda sorgereaktioner. Projektet jan 2014: Disputation genomförd i Magnus Huss aula, SSH, 27 september 2013

8 Forskningsprocessen: Tonåring som förlorar en förälder Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

9 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Liverpool Care Pathway (LCP) Projektledare: Carl Johan Fürst Medarbetare: Marie-Louise Ekeström Gunilla Lundqvist, Ludvika Projektstart: 2007 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Cancerfonden Stockholms Läns Landsting Projektets syfte: Att införa LCP kvalitetssäkring genom vägledning av vård av döende Projektbeskrivning: Projektet syftar till att införa LCP i Sverige och att långsiktigt säkra finansiering, utveckling, kunskapsstöd och internationellt samarbete. Projektet jan 2014: Avslutat dec Fortsatt implementering, regelbundna introduktionsutbildningar för LCPansvariga sjuksköterskor och läkare, nätverksträff för vana användare för erfarenhetsutbyte och fortsatt utveckling. Översättning och anpassning till svenska förhållanden av en internationell model pathway framtagen av den internationella styrgruppen. I samarbete med Lunds universitet bygga upp ett nationellt koordinationscentrum för fortsatt utveckling av arbetssättet kring LCP, utbildning och utvärdering. Utvärdering av vården enligt LCP sker med hjälp av Svenska Palliativregistret i ett ökande samarbete

10 Forskningsprocessen: LCP Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

11 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Metabolism in Acute Traumatic Spinal Cord Injury (MATS) Metabolt status och akut traumatisk ryggmärgsskada Projektledare: Lars Kärvestedt Medarbetare: Kerstin Brismar Åke Seiger Erik Sundström Elisabet Åkesson Projektstart: 2011 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Syftet är att undersöka metabolt status i samband med och efter akut ryggmärgsskada samt studera om metabolt status påverkar utfallet efter skada. Projektbeskrivning: Möjligheterna till behandling är mycket begränsade efter akut traumatisk ryggmärgsskada (SCI). Det finns experimentella djurmodell-studier som visar att metabolt status i samband med nervsystemskada kan påverka graden av neurologiskt och funktionellt bortfall. Om detta stämmer även för människa, är målet att behandlingsprogram tas fram där optimalt metabolt status eftersträvas med minimerade funktionsbortfall i ryggmärgsskadepopulation. Mekanismen är inte kartlagd och studierna hittills få. Vi planerar att följa metabolt status under 12 mån efter ryggmärgsskada med klin kem analys av metabola parametrar för jämförelse med journalant samt skattning av neurologiskt (tex ASIA, NIHSS) och funktionellt bortfall (tex FIM/SCIM). Parallellt planeras experimentella studier att utföras i in vitro och in vivo modellsystem på laboratorium. Projektet jan 2014: Projektplanering, anslagsansökan. De experimentella in vitrostudierna har påbörjats under 2013 i samarbete med Sergio Catrina och Kerstin Brismar, EndoLab, KI. Så kallade explants, dvs vävnadssnitt av ryggmärg studeras efter kontusionsskada under olika metabola förhållanden och hypoxi med normal ryggmärgsvävnad och syresättning som kontroll. Detta för att efterlikna den ischemi som uppstår i samband med traumatisk ryggmärgsskada på människa och utveckla en modell för att studera effekten av olika metabolt status in vitro på nervvävnaden. Så här långt har vi kunnat etablera dessa slicekulturer och karakterisera denna nya metod (Manuskript C. Calzarossa et al, 2013) och sett att vi kan etablera dessa organotypiska ryggmärgskulturer både under normooch hyperglykema förhållanden.

12 Forskningsprocessen: Metabolism in Acute Traumatic Spinal Cord Injury (MATS) Metabolt status och akut traumatisk ryggmärgsskada. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

13 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Prediktorer för försämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. Projektledare: Lars Kärvestedt Medarbetare: Prof Kerstin Brismar, Prof Valdemar Grill, Prof Anders Hamsten, Projektstart: 1997 Beräknat avslut: Prospektiv Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Diabetes center KS HjärtLung fonden Stiftelsen Solstickan Sthlms Sjukhem SSH - proj.ledartid. Övriga kostnader bärs av ffa Diabetes Center Projektets syfte: Att följa en population patienter med diabetes typ 2 och utvecklingen av senkomplikationer i populationen i avsikt att studera sambanden mellan kända riskfaktorer och för att identifiera nya riskfaktorer/prediktorer. Projektbeskrivning: I en geografiskt definierad population identifierades patienter med diabetes typ 2, ålder år och med diagnosen diabetes ställd efter 35 års ålder. 180 personer tackade ja till att delta, ca 70%, och av den totala diabetespopulationen inkluderades drygt 50% i studien.vid baslinjeundersökning genomgick samtliga deltagare omfattande provtagningar och undersökningar avseende diabetes tillståndet. Även journaler granskades och tidigare gjorda undersökningar, tex ögonundersök-ningar, eftergranskades. Deltagarna svarade också på enkäter om livskvalitet mm. Ej inkluderade patienter jämfördes utifrån tillgängliga data för att säkerställa representativiteten i studiepopula-tionen. 5 och 10 år senare följdes populationen upp med samma program. Projektet jan 2014: Ett antal artiklar har publicerats från projektet genom åren. Senast publicerad artikel är Evaluation of IGFBP-7 DNA methylation changes and serum protein variation in Swedish subjects with and without type 2 diabetes. Clin Epigenetics Nov 4;5(1): års uppföljning inleds Samarbeten rörande betydelsen av APC resistens, Oxidativ stress och AGE-RAGE systemet för diabetes komplikationer fortsätter. Resultat från studien har presenterats under året på internationella kongresser.

14 Forskningsprocessen: Prediktorer för sämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

15 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Att understödja individens känsla av värdighet, mening och välbefinnande vid cancersjukdom i livets slutskede: en intervention för patienter och deras närstående Projektledare: Olav Lindqvist Medarbetare: Carol Tishelman, Carl Johan Fürst, Mariann Olsson, Staffan Josephsson, Britt-Marie Ternestedt, Birgit H Rasmussen, Pär Salander, Mogens Grönvold, Harvey Chochinov Projektstart: 2012 Beräknat avslut: tidigast 2012 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År CTRF CFF KI Cancerfonden Pick-UP (fo-mån Projektets syfte: att i en nationell multicenterstudie pröva genomförbarheten av en ny empiriskt utvecklad intervention utformad för att understödja känslan av värdighet, mening och välbefinnande i den existentiellt laddade gränssituation som uppkommer när döden närmar sig för den sjuke med cancersjukdom och de närstående. Projektbeskrivning: I det föreliggande projektet vill vi för första gången i Sverige pröva en intervention, Dignity Therapy (DT), som avser att understödja känslan av värdighet, mening och välbefinnande i den existentiellt laddade gränssituation som uppkommer när döden närmar sig för patienter med cancersjukdom. Interventionen har även potential att vara till hjälp för de närstående i livets slutskede och i sorgen efter dödsfallet. DT innebär att ett semistrukturerat intervjusamtal genomförs med patienten i syfte att skapa ett dokument om dennes liv. Deltagarna avgör sedan själva om de vill behålla eller lämna över dokumentet till sina närstående. Resultat från en pilotstudie och preliminära resultat från en internationell randomiserad kontrollerad studie tyder på att interventionen har betydelse för patienten såväl som för de närstående. I en nationell multicenter genomförbarhetsstudie kommer interventionens relevans prövas med ca 75 deltagare med cancerdiagnoser. Både patientens, de närståendes och vårdpersonalens upplevelse av interventionen undersöks med frågeformulär och intervjuer. Projektet jan 2014: Under våren 2012 avslutades pilotstudien om klinisk implementering av DT (i Västerbotten). Projektet är slutrapporterat till anslagsgivare och återkopplat till den aktuella kliniska verksamheten. Ett bokkapitel, baserat på projektet, är publicerat och vi skriver för närvarande på 2 vetenskapliga artiklar om erfarenheter av att använda livsberättelser i palliativ vård, tillsammans med kollegor i Australien.

16 Forskningsprocessen: Att understödja individens känsla av värdighet, mening och välbefinnande vid cancersjukdom i livets slutskede: en intervention för patienter och deras närstående Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

17 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Bättre vård i livets slutskede genom mentorsbaserat lärande. Projektledare: Staffan Lundström Medarbetare: 3 projektgruppsmedlemmar 2-3 handledare Projektstart: 2011 Beräknat avslut: 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Pick Up SLL : Pick Up SLL : Projektets syfte: Att genom mentorsbaserat lärande permanenta ett arbetssätt som leder till en förbättrad vård i livets slutskede på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus samt ta fram en modell för kunskapsöverföring. Projektbeskrivning: Ett mentorsteam bestående av läkare och sjuksköterskor skapas på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus. Detta sker under ledning av projektteamet samt kliniska handledare från Stockholms Sjukhem. Teamet får utbildning i mentorsbaserat lärande och medverkar under 2013 i återkommande fokusgruppsdiskussioner samt fallseminarier. Dessa utgår från aktuella fall i vården samt kliniska situationer och baseras på den palliativa vårdens hörnstenar kommunikation, symtomkontroll, teamarbete och närståendestöd. Deltagarna utmanas till reflektion. Det lokala mentorsteamet stöttar i sin tur sina kollegor i det dagliga arbetet huvudsakligen genom bedsideundervisning. Genom registrering i Svenska Palliativregistret och fokusgruppsdiskussioner mäts om insatserna leder till en förbättrad vårdkvalitet. Parallellt med projektet pågår ett konsultarbete som riktar sig till samtliga tre vårdavdelningar vid kirurgkliniken. Samtliga vårdavdelningar kommer att registrera i Svenska Palliativregistret. Projektet jan 2014: Projektet har löpt på bra under 2013 och är nu i slutfasen. Datasammanställning och redovisning sker under första halvåret 2014.

18 Forskningsprocessen: Mentorbaserat lärande Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

19 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Ger tillägg av lågdos Metadon till annan opioid en bättre smärtlindring? Projektledare: Staffan Lundström Medarbetare: Per Fürst Projektstart: 2012 Beräknat avslut: 2013 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Att undersöka om tilläggsbehandling med lågdos Metadon till en redan etablerad opioidbehandling hos patienter med svårbehandlad cancerrelaterad smärta leder till en förbättrad smärtlindring. Projektbeskrivning: Vid palliativa sektionen Stockholms Sjukhem har vi sedan början av talet behandlat patienter med svår cancerrelaterad smärta med låga doser Metadon i tillägg till en redan pågående opioidbehandling. Detta grundar sig på vetskapen att Metadon kan lugna ner ett stressat smärtsystem genom att blockera en specifik receptor i ryggmärgens bakhorn, den så kallade NMDAreceptorn. Behandlingen finns inte beskriven i litteraturen och inga studier har genomförts. Vi har genom åren behandlat åtskilliga patienter med goda resultat och vill nu beskriva detta genom att göra en retrospektiv journalstudie på samtliga patienter på SSH som har fått denna kombinationsbehandling. Resultatet ska sedan publiceras och kan ligga till grund för en randomiserad dubbelblind multicenterstudie. Projektet jan 2014: Projektet har utvecklats till ett avhandlingsarbete där detta projekt blir första delarbetet. Doktorandregistrering planeras ske i början av 2014.

20 Forskningsprocessen: Smärtlinding med Metadon Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

21 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Palliativa forskningsnätverket i Sverige PANIS Projektledare: Staffan Lundström Medarbetare: 3 styrgruppsmedlemmar, 45 nätverksdeltagare Projektstart: 2002 Beräknat avslut: Fortlöpande arbete Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Johanniterorden : Projektets syfte: Att spegla förekomst av symtom, behandlingstraditioner samt aktuella problem inom den specialiserade palliativa vården i Sverige genom regelbundet återkommande tvärsnittsstudier inom ramen för nätverket. Projektbeskrivning: PANIS startade hösten 2002 i Stockholm-Uppsala området med syfte att samla data från ett stort antal patienter för att få svar på frågor om förekomst av symtom, behandlingstraditioner samt aktuella problem inom den specialiserade palliativa vården i Sverige. Nätverket har vuxit successivt och omfattar i dagsläget 45 palliativa enheter på 35 orter över hela landet. Cirka 2000 patienter finns inskrivna på dessa enheter och nätverket täcker in minst 50 % av den specialiserade palliativa vården i Sverige. Web baserade enkätundersökningar genomförs regelbundet där samtliga patienter på deltagande enheter registreras avseende en specifik frågeställning. 11 enkäter samt en reliabilitetsstudie har hittills genomförts och data från över patienter har samlats in. Resultaten har hittills publicerats i sju vetenskapliga artiklar, ytterligare artiklar är under bearbetning. Resultaten har dessutom presenterats på Läkarstämman samt på internationella kongresser. Nätverket har en egen hemsida, PANIS samarbetar med andra forskargrupper kring enskilda enkätundersökningar. Nätverket har hittills arbetat oberoende av läkemedelsindustrin och har under uppstarten fått visst ekonomiskt stöd av Stockholms Sjukhem ( kr för utveckling av ett web verktyg). Nätverket har ingen motsvarighet i världen och har rönt mycket uppskattning för sitt innovativa sätt att främja forskning och kunskapsutveckling inom den palliativa vården. Det har dessutom en strategisk betydelse för Stockholms Sjukhem eftersom initiativet till bildandet av nätverket kommer härifrån och det fortlöpande arbetet i nätverket drivs av medarbetare på SSH. Projektet jan 2014: Studie om nutritionsbehandling i palliativ vård är publicerad. Planer på att tillämpa PANIS arbetsmetodik i en studie kring svår cancerrelaterad smärta i samarbete med Svenska Palliativregistret.

22 Forskningsprocessen: PANIS Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

23 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med fokus på VFU inom palliativ vård Projektledare: Maria Mjörnberg Medarbetare: Britta Kjellgren Pia Hakola Projektstart: 2012 Beräknat avslut: 2013 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År SLL : Projektets syfte: Projektets syfte är utveckla VFU inmom den palliativa vården genom att kraftigt utöka antalet VFU- platser och samtidigt akademisera VFU genoem teretiska och forskningsförankrade inslag. Projektbeskrivning: I utredningen Framtidens hälso- och sjukvård (SLL) uttalas att palliativ vård såväl i form av slutenvård som i form av ASIH är ett förväntat utvecklingsområde. I det Nationella Vårdprogrammet för palliativ vård (2012) poängteras betydelsen av att alla yrkeskategorier får kunskap om palliativ vård under sin grund-utbildning. Mot bakgrund av centrumbildningen och och den snabba och expansionen som sker inom palliativ vård på SSH vill kraftigt utöka antalet VFU- platser för studenter och samtidigt åstadkomma en kvalitetshöjning genom att införa teoretiska och forskningsförankrade inslag i form av case - och refelktionsseminarier under VFU. (Jan 2013) Sammanställning av basline-data. Planering av de teoretsika och foskningsförankarade inslagen under VFU. Kontakt med högskolorna för ett ökat antal beställningar av VFU-placeringar. En utökning har skett avseende VFU-platser ( 60 jmf 28) samt antal veckor (282 jmf 111) inom palliativt centrum- jämfört med år Samarbetet med högskolorna har begränsats- från ett samarbete med samtliga högskolor som var tänkt från början till samarbete med två högskolor som erbjuder obligatorisk palliativ kurs i grundutbildningen, Sophiahemmets högskola samt Ersta Sköndal högskola. Utbildningsdagar har anordnats fortlöpande under året Även en testomgång med caseseminarie. Studenterna har fyllt i två utvärderingsenkät under året, en enkät efter utbildningstillfället samt en efter sin VFU-placering. Handledarna fyllde även i en enkät för utvärdering av projektåret och huruvida intresset fanns för en fortsatt studentsatsning i verksamheten. Projektslut jan 2014: Studentprojektet förvaltas i verksamheten, palliativt centrum. Var god se slutrapport för projektet.

24 Forskningsprocessen: VFU Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

25 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioidinduced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-the-clock opioid-therapy Projektledare: Marie Nordström Medarbetare: Marie-Louise Ekeström Projektstart: Beräknat avslut: Avser 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Klinisk studie, opioidinducerad obstipation. Att utvärdera behandling av opioidinducerad förstopppning Projektbeskrivning: Att behandla och utvärdera behandling av opioid-inducerad förstoppning på ett systematiskt sätt där man jämför behandlingen i olika länder. Detta skser genom notering i dagböcker förda av patienten. Projektet jan 2014:

26 Forskningsprocessen: Läkemedelsstudie Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

27 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Stöd till närstående inom palliativ vård Projektledare: Mariann Olsson Medarbetare: Carl Johan Furst Tina Lundberg Projektstart: 2007 Beräknat avslut: 2013 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Cancerfonden, Stockholms Sjukhem lönemedel ,2013 Projektets syfte: Att skapa ökad kunskap om närståendes erfarenheter och upplevelser av stöd i samband med en anförvants palliativa vård och död i cancer samt om anhörigstödets betydelse för sorgeutvecklingen hos närstående Projektbeskrivning: Uppföljande intervjuer inom vårdutvecklingsprojektet Närstående i palliativ vård utfördes 6-9 månader efter patientens död med hjälp av intervjuguide kompletterad med två sorgeinstrument (TRIG Texas Revised Inventory of Grief samt AAG Adult Attitudes to Grief ). Intervjudata har analyserats med hjälp av induktiv kvalitativ innehållsanalys samt beskrivande statistik. Projektet jan 2014: Projektet avslutades under Rapporter har tidigare redovisats. Under 2013 publicerades en vetenskaplig artikel. Resultaten underlag för närståendeprocessen vid SSH.

28 Forskningsprocessen: Stöd till närstående inom palliativ vård Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

29 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Utvärdering av stödgrupp för unga vuxna i sorg Projektledare: Mariann Olsson Medarbetare: Carl Johan Furst, Tina Lundberg Ulla Forinder, Joakim Öhlen Solveig Hultkvist, Annica Charoub, Maria Kullberg Projektstart: 2010 Beräknat avslut: 2018 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År SSH Oskar Hirsch Minne Celsingsstiftelsen Groschinsky SLL/KI Ersta PFC Lönemedel lönemedel, forskarskola lön, delt doktorand ; Projektets syfte: Målsättningen med projektet är att skapa kunskap om psykologiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser hos unga som förlorat en förälder i cancer, kunskap om effekten av en stödgrupp och förståelse för betydelsen av sådan grupp för den unges välbefinnande. Projektbeskrivning: Unga vuxna har identifierats som en sårbar grupp med risk för psykiskt ohälsa och sociala problem i samband med förlust av förälder. Stödgrupper för unga vuxna som förlorat en förälder i cancer har utvecklats vid Stockholms sjukhem. En effektstudie pågår till vilken unga vuxna (16-28 år) rekryteras från SSH (Kungsholmen och Bromma), från Ersta samt från och med hösten 2013 från Göteborg till stödgrupper (interventionsgrupp). En jämförelsegrupp kommer att rekryteras med hjälp av palliativregistret. De två grupperna följs med enkäter (psykisk hälsa, självkänsla, livstillfredsställelse, social utveckling) vid tre tillfällen fram till 14 månader efter dödsfallet. Gruppdeltagare tillfrågas om egenupplevd nytt.a. Ett urval kommer att djupintervjuas. Gruppprocessen dokumenteras och analyseras. Projektet jan 2014: Stödgrupperna såväl i Stockholm som i Göteborg liksom utvärderingsstudien finansieras av externa medel. Datainsamling pågår och omfattar i januari 2014 deltagare och dokumentation från åtta stödgrupper. Fullständiga dataset finns för ca 25 unga vuxna. Första databearbetning samt arbete med publikationer planeras äga rum Datainsamlingen pågår t o m 2015 innan power nås. Under doktorandens planerade föräldraledighet finns ersättare för datainsamling.

30 Forskningsprocessen: Utvärdering av stödgrupp för unga vuxna i sorg Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

31 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Att ge stöd till patienter och närstående under en existentiell kris. Fortbildning för personal i palliativ cancervård. Projektledare: Lisa Sand Medarbetare: Mariann Olsson Peter Strang Annica Charoub Projektstart: 2012 Beräknat avslut: 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Cancerfonden : : Projektets syfte: Pröva en utbildningsmodell som har till syfte att göra personal i palliativ vård väl förberedda och därmed trygga i mötet med patienter och närstående som befinner sig i en existentiell kris som väckts av en cancersjukdom. Projektbeskrivning: Utbildningsmodellen som är uppbyggd i seminarieform har prövats i fasta, flerprofessionellt sammansatta grupper som träffats vid sju tillfällen 2 timmar varje gång. Projektet jan 2014: Utvärderingen av de seminarieserier med personal från Stockholms Sjukhem, Kungsholmen och Bromma, ASIH Nordväst och ASIH Södertälje som genomförts under hösten 2012, har avslutats. Resultaten bearbetas, sammanställs och presenteras i en slutrapport till Cancerfonden och i en vetenskaplig artikel. Delar av resultaten kommer att presenteras i form av en magisteruppsats.

32 Forskningsprocessen: Att ge stöd till patienter och närstående under en existentiell kris. Fortbildning för personal i palliativ cancervård. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan

33 16. EBC Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: SPN Svenskt Palliativt Nätverk Projektledare: Sylvia Sauter Medarbetare: CJ Fürst Projektstart: Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Kanslistöd SSH Projektets syfte: Svenskt Palliativt Nätverk - SPN har till syfte att sprida information om palliativ vård i Sverige samt göra dokument och länkar lättillgängliga för alla intresserade av palliativ vård. Projektbeskrivning: SPN ger ut ett månatligt nyhetsbrev som skickas ut kostnadsfritt med e-post 10 gånger /år. Dessutom finns en hemsida med aktuell och uppdaterad information SPN utgör en del av det Nationella Rådet för Palliativ Vård och bidrar till det Nationella Rådet med att sprida nyheter och annan information om palliativ vård. Projektet jan 2014: Nummer 115 av nyhetsbrevet skickades ut i december 2013 till drygt 3700 e- postadresser.

34 Forskningsprocessen: SPN Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

35 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Bokprojekt: Utveckling av den kliniska handboken - Sjukgymnastik i palliativ vård. Projektledare: Sylvia Sauter Medarbetare: Erika Franzén Projektstart: 2013 Beräknat avslut: 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Syftet med att utveckla handboken är att ge en mer heltäckande och aktuell översikt av sjukgymnastik i palliativ vård ur ett kliniskt perspektiv. Boken som vänder sig till universitets- och högskolestudenter inom sjukgymnastik bör också ha en pedagogisk strimma där läsaren /studenten reflekterar och diskuterar. Mål: Att höja kunskapsnivån inom området sjukgymnastik för patienter som vårdas i livets slutskede. Att sprida kunskap om palliativ sjukgymnastik till sjukgymnastutbildningar samt till vården där patienter vårdas inom allmän och specialiserad palliativ vård Projektbeskrivning: En klinisk handbok - Sjukgymnastik i palliativ vård, är skriven 2009 av tre sjukgymnaster vid Stiftelsen Stockholms Sjukhem. Sedan boken skrevs har kunskapsläget gått framåt. Boken har även sina begränsningar genom att den endast berör palliativ sjukgymnastik utifrån ett cancerperspektiv. Därför behöver boken uppdateras samt breddas till att även inkludera andra diagnoser än cancer. Bokens forskningsförankring behöver utveckla bokens och det pedagogiska upplägget är i behov av förbättring. Projektet jan 2014: Projektplanering samt finansieringsplan har påbörjats under hösten Kontakt har tagits med Studentlitteratur som är intresserade av att trycka och distribuera en utvecklad och förbättrad handbok.

36 Forskningsprocessen: Bokprojekt palliativ sjukgymnastik Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

37 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården Projektledare: Peter Strang SSH, Lena Törnkvist CeFAM Medarbetare: Erika Berggren, Ann Ödlund Olin, Ylva Orrevall Projektstart: 2011 Beräknat avslut: 2017 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Anslag sökes Projektets syfte: Att utvärdera effekten av en interprofessionell fortbildningsintervention utformad utifrån primärvårdens förutsättningar. Projektbeskrivning: För att svårt sjuka patienter skall kunna vårdas i sitt hem behöver de ha god symtom-kontroll och en känsla av trygghet i vården. Detta gäller inte minst nutritions-problem som är vanligt bland kroniskt sjuka patienter i palliativt skede. Trots vikten av symtomkontroll har det visat sig att undernäring ofta är ouppmärk-sammat inom hemsjukvården. Sådana brister kan få konsekvenser och leda till onödigt lidande för patienter och anhöriga. Kompetens hos omvårdnads-ansvariga distriktssköterskor och medicinskt ansvariga distriktsläkare för att uppmärksamma, utreda och åtgärda nutritionsproblem, samt följa upp och utvärdera nutritions-insatser är därför av stor betydelse. För detta krävs effektiva fortbildnings-program anpassade för primärvården, något som idag är en utmaning och som det saknas studier om. Detta trots att denna vårdform funnits under lång tid och att allt fler svårt sjuka patienter vårdas här. Kunskapsbristen gör det svårt att få en bild av vilka förbättringsinsatser som behövs för god nutritionsvård av patienter i palliativt skede. Projektet jan 2014: Planering: dataanalys, anslagsansökan. Pågår: datasammanställning, utvärdering samt manusskrivande.

38 Forskningsprocessen: Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

39 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: 223-radium, an alpha-emitter for hormone-refractory prostate cancer with bone metastases and pain. Projektledare: Peter Strang Medarbetare: Sten Nilsson KI Projektstart: 2004 Beräknat avslut: 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År ALGETA (norskt bolag som saluför radioaktiva substanser för cancer) Totalfinansierar alla delstudier 2011 Projektets syfte: Att studera om en alfastrålare, 223 radium kan ha effekt på tumörförloppet (i form av PSA sänkning mm) och på smärta och överlevnad vid skelettmetastaserande prostatacancer Projektbeskrivning: BAKGRUND: Skelettmetastaserande prostatacancer är en mycket allvarlig form av sjukdom som drabbar många män. Dödligheten i prostatacancer i Sverige är betydligt högre än för bröstcancer (2700 fall versus 1700 fall). Idag behandlas metastaser med hormoner, palliativ cytostatikabehandling och konventionell palliativ strålbehandling. Alpharadin (223-radium) är en ny form av substans och första gången man kan ge systemisk behandling med hjälp av en Alfa-partikelstrålare (vanlig strålbehandling är fotoner/gammastrålning eller beta-partiklar). Alfa-strålning har unika egenskaper i form av mycket hög strålenergi och extremt kort räckvidd (0.1 mm) vilket gör att frisk vävnad skonas, om man lyckas få in strålningen i tumörerna Alpharadin ges i form av en injektion och den binds på ställen med osteosklerotisk metastasering i skelettet. MIN DEL I PROJEKTET: Studien består av flera delstudier och går i 7 EU länder. Jag är projektets Medical advisor i frågor gällande smärta och livskvalitet, samt medförfattare i övriga delar. PROJEKET: Flera delprojekt pågår, för att utvärdera om preparatet har effekt på PSA, benmarkörer såsom bone-specific ALP, CTX-1 mm. Vidare utvärderas smärta med dagböcker, BPI mm. Projektet jan 2014: 2007 publicerade vi en första rapport i LANCET ONCOLOGY och visade att preparatet har en tumörbiologisk effekt mätt i sänkta PSA och ALP värden. Ett rent smärtmanuskript publicerades i European Journal of Cancer (2012). Fortsatt utvärdering pågår.

40 Forskningsprocessen: 223-radium Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

41 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Att avsluta verkningslös palliativ cytostatikabehandling: onkologläkares och palliativa läkares perspektiv. Projektledare: Peter Strang Medarbetare: Lisa Sand, Margareta Randén, Jonas Hallgren Projektstart: 2009 Beräknat avslut: 2015 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Att studera svårigheterna att avsluta 3e och 4e linjens cytostatikakurer, trots att patienten är i livets slutskede Projektbeskrivning: Bakgrund: I takt med behandlingsframgångarna behandlas cancerpatienter allt längre med cytostatika, även i livets slutskede. Detta har ifrågasatts av den palliativa vården, medan onkologerna ser fördelar. Studier som jämfört palliativ cytostatika med best supportive care har visat fördel för cytostatika, även i sena fall. Datainsamling: perioden för djupintervjuer, för journalstudier och kvantitativa enkäter. Material: Läkare på onkologiska kliniker och palliativa kliniker. Metod: Delstudie 1 utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Delstudie 2 handlar om journalgranskning på Radiumhemmet och delstudie 3 handlar om kvantitativa enkäter till onkologer (n=700) och palliativa läkare (n=350). Frågeställningarna handlar om varför det är svårt att avsluta behandlingar, vilka situationer som gör det särskilt svårt och vilken nytta man tror att fortsatta behandlingar trots allt har- för att kontrollera sjukdomen eller för att bibehålla hoppet. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Journalgranskning och deskriptiv statistik samt enkäter och sedvanlig statistisk bearbetning. Resultat: Projektet jan 2014: Samtliga intervjuer är genomförda: drygt 30 djupintervjuer med onkologer och drygt 30 intervjuer med palliativa läkare, från olika delar av Sverige. Preliminära data presenterades i 2 fördrag på Läkarstämman Fördjupad analys pågår, manusskrivande påbörjades HT 2011 och fortsätter I journalstudien har ett manus färdigställts och är under publicering. Nästa manus är på gång. I delstudien med enkäter är datainsamlingen klar. Analys pågår.