* * * * * Bioenergigårdar i ett nytt landskap Lägesrapport. 1. Inledning. Övergripande om projektet. ringförframtiden * * 1.1
|
|
- Kurt Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En in ringförframtiden * * * * * * * * * * * * EUROPEISKA UNIONEN Europeiska reg ionala utvecklingsfonden Bioenergigårdar i ett nytt landskap Lägesrapport 1. Inledning 1.1 Övergripande om projektet Insatserna i projektet genomförs i fyra delprojekt med s k utförare som utformar förslag till insatser för godkännande i projektstyrelsen. Projektstyreisen har ett övergripande ansvar för resursanvändning, samordning och extern informationsspridning. Projektet ska skapa samarbetsformer som involverar alla berörda intressegrupper. Det ska bidra till att utveckla skötselsystem inom skogsbruket som optimerar en hållbar produktion av biomassa utan att hämma produktionen av timmer och massaved, och av odlingssystem inom jordbruket med avseende på energigräs som inte hämmar foder - och livsmedelsproduktion. Ett viktigt inslag i denna process är en fortlöpande funktionsstyrd teknik-, metod -, system-, och processutveckling. Projektet syftar också till att skapa en modell för ekologisk landskapsutveckling och förutsättningar för ökad sysselsättning på landsbygden. Projektet har nu kommit till den fas där vi kan påvisa konkreta resultat och det årliga resultatmålet på 100 GWh uppnåddes och passerades i september månad. Det kan finnas anledning till att justera resultatrnålen, men det är en fråga för projektets styrelse. Resultaten är främst kopplade till delprojekt skog, men även de övriga delprojekten börjar sakta redovisa resultat trots den tid det tar att upparbeta åkermark från obrukat tillstånd till skörd.
2 1.2 Allmänna händelser Sedan den 1 augusti 2009 har det skett några personella förändringar inom projektet bl.a. har en ny projektkoordinator och en ny projektekonom tillkommit. Orsaken till de personella förändringarna är att tidigare koordinator och ekonom har gått vidare till nya uppgifter, men både tidigare koordinator och ekonom kommer att finnas kvar som stöd under kvarvarande projekttid. Utöver personella förändringar har Tillväxtverket genomfört en revision där projektet som helhet granskades. Vid granskningen framkom en del brister som till går att relatera till otydlighet i såväl styrdokument som i projektets dialog med Tillväxtverket. Tillväxtverket har upprättat en revisionsrapport innehållande några frågor som behöver förtydligas. Efter genomförd revision har nytillträdd projektkoordinator tillsammans med styrelseordföranden för projektet och delprojektledama arbetat med de punkter/områden som ytterligare behöver förtydligas. Huvuddelen av områdena kommer att kunna åtgärdas och rapporteras direkt till Tillväxtverket, men några områden där förändringar är föreslagna behöver först presenteras för styrelsen. Nästa styrelsemöte är inplanerat till den 24 november. Projektet har genomfört ett andra referensgruppsmöte under två dagar i Skellefteå. Projektet har från referensgruppen erhållit en rad värdefulla förslag och det är nödvändigt att tidigt inarbeta dessa förslag i projektet för att möjliggöra de långsiktiga effektrnålen. Framförallt handlar det om att förtydliga kommunikationsplanen som lyfter fram uppnådda resultat men, framförallt belyser den enskildes plats i projektet dvs. att både markägaren och entreprenören tydligt kan identifiera de incitament som gör att de väljer att kliva på projektet. Ytterligare kan den enskildes röst bidra till att fler väljer att ansluta sig till de åtgärder som ligger inom ramen för projektet. 2. Skog Efter att i sex månader haft ingående diskussioner med finansiärer om utformningen av projektet kom det igång juni Bildande av Skötselsamverkansområden gått bra och det finns ett stort intresse bland markägare att vara med i projektet. Fältpersonalen som är knutna till skogsdelen i projektet blev snabbt uppdaterade och verksamheten startade enligt planerna. I området ekonomi och redovisning har det varit svårigheter att få grepp om vilka regler som gäller. Efter personliga kontakter med tjänstemän från Tillväxtverkat och Länsstyrelsen har frågetecknen rätats ut och förhoppningsvis kommer redovisning av fakturor att flyta friktionsfritt och i samförstånd. Fältverksarnheten har fortgått bra och resultatet för upparbetade volymer har hitintills överträffat budget. De maskingrupper och entreprenörer som knutits till projektet längre eller kortare tid har vid personliga samtal uppgett att de fått till sig nya och viktiga kunskaper. De ekonomiska insatserna av projektmedel har varit små om de sätts i förhållande till vad som kommit ut i volymer och erfarenheter. Följeforskare och personer i referensgruppen som är knutna till skogsdelen har vid personliga kontakter gett bra och värdefulla kommentarer. Avslutningsvis känns det att projektet ligger rätt i tiden och att det kommer att tillföra relevant kunskap till aktörer inom biobränslemarknaden.
3 3. Åker Inom ramen för projektet "Ökad produktion av biobränsleråvara - minskat oljeberoende" som avslutades 2007 etablerades 420 ha rörflensodling i länet varav 160 ha i Umeå-området och 260 ha i Skellefteå-området. Drygt 20 odlare deltar i respektive område. Ytterligare arealer har tillkommit under 2008 och Garanterad avsättning genom kontrakt med Umeå Energi och Skellefteå Kraft var avgörande för etableringen. Maskinring Norr fungerar som kontraktspart mellan odlarna och energibolagen. Denna verksamhet fortsätter nu genom Delprojekt Åker inom ramen för projektet "Bioenergigårdar i ett nytt landskap". Genom att grödan slås av under sen höst och ihopsamlas under våren så sträcker sig odlingssäsongen från vår till vår. Den första odlingssäsongen kan nu summeras. Antal odlare, skördad areal, skördenivåer och energiinnehåll framgår av följande tabell: sammanfattning odlingssasongen 2008 I 2009 Område Etablerad areal Antal odlare Skördad areal EJ skördad areal Skörd, ton Skörd, tonjha Energimängd Mvh Energimängd perha KWh Umeå 172, ,26 25,52 581,4 3, Skellefteå 267, ,90 922,6 4, Summa 440, ,74 81, ,0 4, Som framgår av tabellen har skörd på 359 ha gett totalt ton energiråvara. Med den genomsnittliga vattenhalt som uppmätts för leveranserna i Skellefteå, 24,3 procent (mätning i Umeå fungerade inte), uppgår energimängden till 3,24 MWh per ton eller sammantaget 4800 MWh = KWh. Vid ett värmebehov om KWh per år för en villa på våra breddgrader räcker skörden 2008/09 till uppvärmning av 240 villor. Medelskörden 4,19 tonlha ligger något under 5 tonlha som angetts som riktmärke för första skörd. Variationerna mellan odlarna är dock mycket stora eller från ca 3,0 till 7,9 ton per ha. Det finns därför mycket stor potential för ökade skördar genom anpassad gödsling, bra skördeteknik och noggrannhet vid kommande nyanläggning. Erfarenheterna från den första odlingssäsongen har bekräftat att de avgörande parametrarna för lönsamhet utgörs av skördenivå, vattenhalt, gödselkostnader och transportkostnader. Åtgärder behöver dock vidtas för att minimera alla kostnader i hela kedjan från fält till panna. För att hantera alla dessa frågor inrättades under vårvintern 2009 ett odlarutskott med representanter för odlarna inom Maskinring Norr som är kontraktspart. Odlarutskottet har sökt och erhållit medel till ett flertal s. k särskilda insatser som alla syftar till att förbättra odlingens lönsamhet och därmed möjliggöra ökade arealerlfler odlare i enlighet med de mål som är uppsatta för Bioenergigårdar i ett nytt landskap. För Maskinringens odlarutskott
4 4. FoU FOU AKTIVITETSOMRÅDE l: Sortprovning av rörflen Rörflen som bioenergigröda har andra önskvärda egenskaper än som fodergröda. De flesta sorter som finns på marknaden är framtagna som fodergrödor. Brist på finansiering har gjort att det bara tagits fram en industrisort av rörflen i Sverige, Bamse. Inom Bioenergigårdar har några befintliga sortförsök kunnat förlängas och skördas år 4 och 5. Dessutom har fyra nya sortförsök såtts, tre st. år 2008 (varav ett blev misslyckat på grund av kvickrot) och ett år I det mest lovande av de äldre sortförsöken har prov från skörden delats upp i blad och strå. En stor stråandel är önskvärd eftersom det mest är bladfraktionen som bryts ned under vintern när man praktiserar vårskörd. Vi har också sortförsök i rörflen finansierade av Värmeforsk och Stiftelsen lantbruksforskning. FOU AKTIVITETSOMRÅDE 2: Produktion av åkerbränsle Gödslingskostnaderna är en av de största kostnaderna i rörflensodling. I detta projekt vill vi undersöka möjligheterna att minska dessa kostnader genom gödsling med rörflensaska och samodling med baljväxter, som fixerar kväve från luften i samarbete med bakterier. Ett försök, som påbörjades år 2002, jämför gödsling med ren rörflensaska, och aska från förbränning av rörflen och sopor med handelsgödsel. Detta försök avslutades våren 2009 och skörde- och markprover togs. Dessa prover har analyserats på tungmetaller, ph och näringsämnen. Även skördeprover från tidigare år har analyserats. Markproverna tyder på att kalium och fosfor har anrikats i det översta jordlagret i alla behandlingarna, däremot har mängden tungmetaller (bara kadmium, bly och zink) bara ökat där aska från rörflen/sopor var tillsatt. Detta försök finansieras även av Värmeforsk. Ett samodlingsförsök med rörflen och baljväxter såddes Det visade sig dock att det var för mycket kvickrot i marken och ett nytt försök såddes därför på Röbäcksdalen 2009 för att ersätta det. I det första försöket var den sammanlagda konkurrensen från kvickrot och baljväxter för stor och rörflen förekom i vissa ytor bara fläckvis I det andra försöket bekämpades kvickroten med Roundup före försöksstarten och den kemiska bekämpningen av de ettåriga ogräsen blev också mer effektiv. Därför etablerade sig rörflenet, rödklöver och Alsikeklöver bra. De två mer exotiska arterna kuraklöver och getärt var dock mycket småväxta. Ett parallellt försök i Jämtland (sått 2008) finansierat av Värmeforsk visade att samodling av baljväxter kan ersätta hälften av kvävegödslingen utan minskad skörd.
5 FOU AKTIVITETSOMRÅDE 3: Åkerbränsle miljöaspekter Just nu är utsläppen av växthusgaser till atmosfären den främsta drivkraften för att övergå från olja till biobränslen. Därför är kolbalansen i jorden för olika grödor en viktig faktor. Rörflen och andra vallgräs binder mycket kol i sina rotsystem, både på grund av hög rotproduktion och på grund av att man inte plöjer jorden. På mulljordar finns dock en risk att nedbrytningen av själva jordens organiska material ökar när man har en gröda och håller dikena öppna. I Fårträsk i Malå kommun har en gammal igenväxande myrodling restaurerats med tre olika sorters dikningssystem. Ett är öppna diken, ett är vanlig täckdikning och ett är täckdikning där grundvattennivån kan höjas under växtsäsongen. På de tre olika åkrarna ska produktionen av rörflen och grundvattennivån jämföras. Vi ska också göra pilotundersökningar av avgången av växthusgaser och också jämföra med intilliggande mark som inte restaurerats. På befintliga åkrar på Röbäcksdalen ska nedbrytningshastigheten av rörflensrötter och kolinlagringen i äldre rörflensvallar på mineraljord studeras. En studie av vad som händer med kolet i marken när en rörflensvall avslutas och plöjs upp ska också göras. FOU AKTIVITETSOMRÅDE 4: Skörde- och transportsystem Kostnaderna för skörd och transport utgör en stor del av kostnadsmassan för produktion och leverans av rörflen. Det är därför intressant att jämföra olika skördemetoder och transportformer till värmeverk. Formen balar (rundbal eller fyrkantsbal) jämförs med på fältet direkthackad rörflen. Det har visat sig att några bränsleköpare ej kan ta emot balformen och hacka upp den vid kraftvärmeanläggningen på grund av risk för brand eller störningar för omgivande bebyggelse. Lagring av rörflen under sommaren förutsätter dock balning i dagsläget. Mätningar av pressningskapacitet, hackningskapacitet och transportkapacitet har genomförts för olika maskinkombinationer. Mätningarna har samordnats med de stora förbränningsförsök som genomförs inom Värmeforsk -programmet" Grödor från åker till energiproduktion". FOU AKTIVITETSOMRÅDE 5: Bränsleförädling och förbränning Kända komplikationer vid speciellt småskalig förbränning av rörflen är höga askhalter och sintrande askor. Särskilt stor risk för asksintring föreligger för rörflen odlade på organiska jordar. Annan forskning har visat att blandningar av rörflen med torv minskar risken för asksintring. I detta projekt genomförs brikettering av rörflen tillsammans med olika torvsorter. Provförbränningar har genomförts och utvärderats i en mindre brännare. Generellt så gav mixarna med torv och rörflen eller ren rörflen från Glommersträsk (Organisk jord), bättre förbränningar än de med det askrikare Röbäcksdals - rörflenet. Det var lättare att upprätthålla en optimal nivå på COz (ca 11-12), att hålla nere CO och därmed också få ett högre värde på C02/CO-kvot, högre NOx och något högre uppmätta temperaturer. Resultaten visar på bättre förbränning i mixarna med torv. Med ett par undantag hade de askrikare mixarna med Röbäcksdals-rörflenet som grund större förbränningsrester, medan mixar med Glommersträsk-rörflen alla hade betydligt större andel sintrat i askan. Där var också det sintrade materialet hårt som sten, medan det lilla som finns i askresterna från Röbäcksdals-rörflenet var mjukt och går att smula sönder med fingrarna. Den förväntade minskningen av andelen sintrad aska i torvmixarna uteblev således och kan förklaras av att temperaturen blev högre. Projektet skall kompletteras under 2010.
6 5. Inland Målsättningen med delprojekt inland är att bygga upp kunskap som kan bidra till att introducera en ny näring i inlandet genom kompetensutveckling av markägare, odlare och entreprenörer bl.a. genom att anlägga demonstrationsanläggningar för odling och värdehöjande åtgärder av rörflen. Metod - och teknikutveckling är två viktiga komponenter i delprojektet. Sedan projektstart har olika metoder för markberedning och dikesrensning prövats och under våren 2010 kommer sådd av rörflen att ske på bearbetade marker. Utöver detta kommer delprojektet att studera olika gödslingsmetoder i syfte att erhålla referensvärden inför fortsatt verksamhet. 6. Projektkoordinators sammanfattning Projektet kan nu identifiera några områden som kan framhållas som goda exempel och som skulle kunna fungera som ambassadörer för projektet. Projektets pågående arbete med att förtydliga vår kommunikationsplan blir allt viktigare i sammanhanget och är en viktig komponent för att projektets långsiktiga effektrnål skall uppnås. Projektet har kommit till den fas där rutinerna för rapportering och verksamhetssynkronisering börjar ge resultat i from av skriftliga rapporter som kan användas i kommunikationen med projektets målgrupper och finansiärer. Projektet i sin helhet behöver dock utveckla förmågan att kommunicera uppnådda resultat i syfte att fler aktörer ska kunna identifiera de incitament som avgör om de ska ansluta sig till de åtgärder som ligger inom ramen för projektet. Lyckas projektet med kommunikation och marknadsföring, både internt och externt, finns goda förutsättningar att effektrnålen kommer att uppnås. Ivan Sundström Styrelseordförande Bioenergigårdar
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merDelrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering
Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merFöljeforskning (FF) Denna första månadsrapport beskriver och kommenterar projektet utifrån i huvudsak tillgänglig dokumentation.
Följeforskare Kenneth Sahlén SLU Inst f skogens ekologi & skötsel 90183 Umeå 070-655 36 33 Följeforskning (FF) Månadsrapport 1, 2009-03-15 Denna första månadsrapport beskriver och kommenterar projektet
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merBIOENERGI NORD- ASKA, SLAM, AVFALL
BIOENERGI NORD- ASKA, SLAM, AVFALL Slutrapport Projektägare: Arvidsjaurs kommun Rörflensodling, Järvträsk Projektet är utfört av Glommers Miljöenergi AB i samarbete med Bioenerginords forum för strategisk
Läs merEtt åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merwww.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning
www.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning Foto: Lennart Svedlund ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning Författare Kristina Landfors och Ronnie Hollsten, KanEnergi Sweden AB Omslagsbild
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merOdling av rörflen Sortförsök, odlingsåtgärder och klimatpåverkan Projekt Bioenergigårdar i ett nytt landskap Slutrapport 1 Delprojekt FoU
Odling av rörflen Sortförsök, odlingsåtgärder och klimatpåverkan Projekt Bioenergigårdar i ett nytt landskap Slutrapport 1 Delprojekt FoU Reed canary grass cropping. Variety trials, management and climate
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs merIdentifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merRörflensodling en handbok
Rörflensodling en handbok Glommers Miljöenergi AB 2008 Energiproduktion, Öppna Landskap och kretslopp Innehållsförteckning Rörflen...3 1.2 Energigräsodling...4 1.2.1 Val av odlingsplats...4 1.2.2 Odling
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merSven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018
BIOKOL OCH RIKTIGT GRÄS VÅRT BIDRAG TILL VATTEN Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018 3500 (5400 HA) VALL- & GRÖNYTEFRÖ 33 ANSTÄLLDA STARTADE 1928 OMSÄTTNING MILJONER SEK 200 8000 MWh VÄRME-
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merSALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar
SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik
Läs merUppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merAvloppshantering och miljömålen 2012-02-27
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merTIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Läs merDelrapport 8. Bioenergigårdar
Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT
PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merHur använder jag min CombCut? Tips & Råd
Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär
Läs merRörflen till Strö och Biogas
Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merAskåterföring till skog några erfarenheter från Sverige
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merAskor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid
Läs merFörgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd
Förgröningsstöd Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd Presentationen omfattar Allmänna frågor Diversifiering av grödor Permanent gräsmark Arealer med ekologiskt fokus Tre krav: Diversifiering av grödor
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merSå kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna
Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna eller Så här gjorde vi för att komma fram till de projekt som fick stöd initialt KanEnergi Sweden AB Mål 1. Ge pengarna till rätt projekt effektiv
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merAnvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt
Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt Fält Fråga Anvisning Projektbeskrivning 1.1 Projektbenämning Ange samma projektnamn som angavs i ansökan. 1.2 Typ av projekt
Läs merDifferensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha
Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merHandbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet
Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merMot horisonten vad finns där? Optimering i dag
Mot horisonten vad finns där? Odlingssystem Nya möjligheter - Conservation Brukningssystem Ny teknik Utveckling precisionstänkande Mångfald Klimatpositivt fossilfritt Optimering i dag Grödor sorter priser
Läs merMarin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t
Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se Olle Stenberg olle@marinbiogas.se t. 0706 45 72 71-1 - Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende av fossil
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merLöpande granskning av rutin för upphandling
Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen
Läs merAnsökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014
Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs mer