Slutrapport - Tranellska gymnasiet. Bilagor Slutrapport - Tranellska gymnasiet 2011/187-UAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport - Tranellska gymnasiet. Bilagor Slutrapport - Tranellska gymnasiet 2011/187-UAN"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Pedagogiska nämndernas stab Dnr: 2011/187-UAN-666 Lars-Erik Lund - PFLL02 E-post: Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Slutrapport - Tranellska gymnasiet Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar godkänna slutrapporten för fortsatt handläggning av ärendet. Ärendebeskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare beslutat om utredning kring Tranellska gymnasiet. En slutrapport finns nu färdig att redovisa. Bilagor Slutrapport - Tranellska gymnasiet 2011/187-UAN Skickad av: Lars-Erik Lund - PFLL02

2 1 Sm Utbildning Tranellska Gymnasiet Lokaler och organisation Bo Stenström,

3 2 Innehåll Sammanfattning sid 3 1 Uppdrag och bakgrund sid 4 2 Servicecollege sid Grundkriterier sid Certifieringsprocessen sid Befintliga servicecollege sid Aktuella utbildningar sid 6 3 Lokala programråd och branschsamarbete sid7 4 Marknadsföring sid 8 5 Elevunderlag och bemanning sid Personal sid Elevunderlag sid 8 6 Lokalisering och organisation sid Lokaler, krav sid Lokaler. Kvm sid Kursplaner och bestämmelser sid Lokalisering sid 12 7 Synpunkter från skola och intressenter sid Branschrepresentanter sid Västmanlands Kommuner och Lt. sid Elevperspektiv sid 15 8 Slutsatser och rekommendationer sid 15 Källor sid 16 Bilagor sid 16

4 3 Sammanfattning Utredningen rekommenderar en fortsatt information och diskussion med intressenter och kommuner avseende Servicecollege eftersom ett sådant kan förbättra bransch- och kommunsamverkan samt bidra till marknadsföring av ingående utbildningar. För att förbättra branschsamarbetet rekommenderas att en avsiktsförklaring tillsammans med arbetslivet skrivs och en styrgrupp med klart definierade mandat upprättas. Nuvarande och framtida lokalbehov styrs av prognoser, lagar och förordningar. Den övervägande argumentationen talar för att en samlokalisering med Wijkmanska och helst även Hahrska av ett sammanhållet Tranellska i Kopparlunden skulle ge de bästa synergieffekterna och ge Tranellska de bästa förutsättningarna att bedriva skarp verksamhet. En uppsplittring med lokalisering av Hotell och Turism till Carlforsskas lokaler i Mdh skulle inte ge den kursplanesamverkan som förutskickats och skulle heller inte vara förenligt med önskemål från de avnämare som har både restaurang och hotellverksamhet.

5 4 1.Uppdrag och bakgrund Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang-och livsmedelsprogrammet och Gymnasiesärskolan är lokaliserade till Tranellska gymnasiet. Vuxenutbildningen finns på Sjöhagsvägen. Det är tveksamt om denna programsammansättning är optimal i GY Ett Servicecollege är tänkbart och skall utredas där exempelvis Hotell och Turism kan ingå tillsammans med Ekonomi, Handel- och Administration samt andra intressenter. Restaurang och Livsmedelsprogrammet skall ses över med hänsyn till branschkoppling, lokalprogram, volym och koppling till vuxenutbildning. Tranellskas lokaler på Vedbovägen (fd Wenströmska) och vid Sjöhagsvägen är slitna och inte ändamålsenliga i den nya gymnasieskolan varför nya lokallösningar är aktuella. Tranellskas Restaurang- och Livsmedelsprogram ska samlokaliseras med Wijkmanska gymnasiet. Hotell- och turism kan endera lokaliseras tillsammans med Restaurang- och Livsmedel eller separeras och samlokaliseras med Carlforsskas Ekonomi- och handelsskola. 2.Servicecollege 2.1 Grundkriterier Servicecollege är en regional sammanslutning av olika utbildare. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar ska ingå i ett college. Minst tre certifierade utbildningar ska ingå. En regional styrgrupp ska bildas med representanter för minst tre kommuner. Det finns inga krav på att alla ingående kommuner ska ha egna utbildningar utan en samverkanskommun utan egna utbildningar kan enligt ServiceCollege nationella kansli sitta i ledningsgruppen. En gemensam kärna med grundläggande kompetens och grundläggande värderingar ska finnas i alla utbildningar. Samverkan på bredden genom att olika program inom servicesektorn samverkar. Samverkan på höjden genom att gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar samverkar. Samverkan på djupet genom samverkan med branscherna i regionen om lärande i arbetslivet. Samverkan inom skolan genom integration av kärn- och karaktärsämnen så att Servicecollege blir en samlad utbildning. Kostnaden är per år under ansökningsarbetet.

6 5 2.2 Certifieringsprocessen 1.Kontakt med kansliet: Innan beslut har tagits bör kontakt tas med Servicecolleges nationella kansli för information om processen. 2.Information till politiker och tjänstemän: Nationella Styrgruppen bör kontaktas för att ge underlag till beslut om att inleda certifieringsprocessen. 3.Samarbetsavtal : Om beslut fattas bildas en interimsstyrgrupp som sluter samarbetsavtal med Nationella Styrgruppen innehållande planering av processen. 4.Förstudie, strategiarbete och regional styrgrupp: En förstudie/behovsanalys identifierar intresse och kompetensbehov hos företag och fackliga parter. Därefter diskuteras strategier för att kartlägga resursbehov och målsättning. Avsiktsförklaring undertecknas av deltagande kommuner. Regional styrgrupp skapas med arbetslivsmajoritet och representanter från minst fem företag i tre kommuner. När beslut om ingående utbildningar har tagits börjar arbetslag från respektive utbildning att arbeta med ansökan om certifiering. 5.Ansökan om certifiering: -En övergripande regional ansökan utformas av den regionala styrgruppen -Lokala ansökningar utformas av lärararbetslagen -Samarbetsavtal upprättas mellan samverkande parter Deadline för ansökan om certifiering till Nationella Styrgruppen är 15 mars och 15 oktober. Checklista finns för ansökan. 6. Certifiering: Servicecolleges varumärke får användas. Avgifter är under 10 utbildningar, för utbildningar och för flera utbildningar. 7.Utvärdering och uppföljning: Den regionala styrgruppen skickar årligen in verksamhetsrapport med uppföljning till Nationella Styrgruppen. 8.Återcertifiering sker vart tredje år. 2.3 Befintliga servicecollege Malmö startade En lokal inriktning finns på Handel och Administrationsprogrammet. Efter ett basår i skolan genomförs 1000 poäng ute på företag. Företagen har majoritet i ledningsgruppen. Inga eftergymnasiala utbildningar finns med. Umeå förbereder certifiering inom Hotell o Turism, Handel och administration samt Livsmedel och Restaurang. Samverkansgrupp har bildats. Inga eftergymnasiala utbldningar finns med hittills. Servicecollege Södra Norrland består av gymnasiala program i Sundsvall, Timrå och Ånge med tonvikt på handel och ekonomi. (gamla gymnasiets programindelningar.)

7 6 Servicecollege Värmland består av gymnasieutbildningar (gamla gymnasiets indelningar) inom handel, ekonomi, hotell/restaurang samt Barn och Fritid. 2.4 Aktuella utbildningar Tranellska: Hotell och turism, inriktning Hotell och konferens samt Turism och resor Livsmedel och Restaurang, inriktning Bageri och konditori samt Kök och servering. Komvuxutbildning Restaurang och storhushåll Särskoleutbildning: Hotell, restaurang, bageri. Carlforsska: Ekonomi- och handelsskolan Mälarakademin: Yh-utbildning Ledarskap för mötesindustrin : Mälarakademin kan inte ta ställning förrän frågan har kommit upp i ledningsgruppen efter årsskiftet. Ytterligare information bör ges till ledningsgruppen som har att ta beslut i frågan. Risk finns alltid att YH-utbildningen inte får starttillstånd i nästa ansökningsomgång som kommer Sala kommun har Restaurang o Livsmedel samt startar Handelsprogrammet i höst. Sala kan inte lämna positivt besked i nuläget, men kan tänka sig att medverka i fortsatta diskussioner med skolledning och politiker. Hallstahammar är intresserade av att delta i ledningsgrupp under förutsättning att positivt beslut tas i den lokala nämnden efter ytterligare kontakter och diskussioner. Hallstas medverkan blir då endast i ledningsgruppen vilket är en svaghet. Eskilstuna skulle i ett senare skede kunna kontaktas för att utröna eventuellt intresse eftersom samarbete redan sker i form av Teknikcollege. Detta skulle vidga intressesfären till en region Mälardalen. Även Kungsör är samverkanskommun men har inte visat intresse vid kontakter. Fagersta har inte kontaktats, men är enligt erfarenhet mera intresserade av att vända sig mot södra Dalarna. Köping är inte intresserade av samarbete med Västerås utan driver KAK-konceptet. Sala, Hallsta/Sura och Eskilstuna skulle alltså kunna vara intressanta samarbetspartners, men beslut bör inte tas förrän mera konkreta diskussioner kan föras. En viktig fråga är vilka utbildningar som bör ingå i Servicecollege. Hotell och Turism samt Handelsprogrammet är givna. Restaurang och Livsmedel finns med i andra collegebildningar liksom Ekonomiprogrammet. Carlforsska anser att Ekonomiprogrammet inte passar in i college eftersom det är högskoleförberedande. Restaurang och Livsmedel innehåller delvis servicefunktioner och skulle kunna vara aktuellt. Sammansättningen av Servicecollege måste alltså diskuteras ytterligare innan beslut tas.

8 7 Eventuellt kan nya YH-utbildningar sökas som komplement till gymnasieutbildningar. Detta torde vara speciellt intressant för restaurangsidan som skulle kunna utbilda köks- eller restaurangchefer. Viktigt är i så fall att gymnasieutbildningen efterföljs av praktik i branschen. Ett Servicecollege verkar intressant och skulle om man arbetar igenom värdegrunderna kunna ge bra marknadsföring. Sannolikt skulle det bästa vara att ett sådant hade formen av ett paraply där de enskilda utbildarna skulle ingå med sina respektive organisationer. En gemensam drifts organisation verkar tungrodd och är knappast aktuell. Den regionala ledningsgruppen skulle kunna fungera även om de olika utbildarna har egna styrgrupper. Förutom den befintliga yrkeshögskoleutbildningen Ledarskap inom mötesindustrin skulle en eftergymnasial Yh- utbildning på restaurangsidan vara intressant. Väsentligt är då att de sökande har praktik mellan gymnasie/komvuxutbildningen och ansökan till YH. Restaurangbranschen ger ut en broschyr om detta inom kort. Certifieringsprocessen är som synes ovan ganska omständlig och kräver antagligen en projektledare för att hållas igång. Detta drar med sig extra kostnader för intressenterna. Den regionala styrgruppen för Servicecollege bör omfatta representanter för alla ingående programråd förutom arbetslivsrepresentanter och representanter för deltagande kommuner. Styrgruppen måste givetvis utformas enligt Servicecolleges nationella styrgrupps anvisningar. Det finns skäl att driva frågan om Servicecollege vidare även om de tillfrågade samarbetspartnerna i nuläget inte vill ge några bindande löften om deltagande. 3.Lokala programråd och branschsamarbete Ett väl utvecklat samarbete med branscherna är avgörande för utbildningarnas framtid. Enligt Skollagen 8 ska ett lokalt programråd/branschråd finnas i varje program. Problemet är att branschråd, yrkesråd och andra rådgivande funktioner nästan aldrig har fungerat tillfredsställande. Anledningen har dels varit att näringslivet ofta har skickat fel personer och att skolorna inte har strävat efter att ge råden tillräckligt inflytande. Information har oftast gått i en riktning och förslag från näringslivet har negligerats. Detta är en generell iakttagelse verifierad i tidigare utredningar och alltså inte signifikativ för Tranellskas branschråd. Lyckade konstruktioner har varit Edströmskas styrgrupp som började med att komma överens om en avsiktsförklaring och där arbetslivet hade majoritet. Styrgruppen har inte beslutsrätt men väl rätt att rekommendera åtgärder och beslut till Utbildningsnämnden. Ett annat bra exempel är Ledningsgrupperna inom KY-(numeraYH)-utbildningarna, som har den reella makten över utbildningen och alltså övertar både UN:s och rektors beslutsrätt. Nyckeln i båda fallen är att arbetslivet ska känna att man har ett reellt inflytande. Programrådet ska bestå av lärare, skolledare, elever och representanter för näringsliv och fackliga organisationer. Ordförandeskap bör tas från de externa medlemmarna och företag/fack bör enligt min mening ha majoritet. Tydliga mandat i form av avsiktsförklaring bör ges där rektors och UAN:s befogenheter klargörs men där rådets/styrgruppens rekommendationsrätt också accentueras. Kunskapsinnehåll, APL-frågor, handledarfrågor,

9 8 elevuppföljning, kvalitetsfrågor, marknadsföring med mera bör tas upp. Ett intimt samarbete mellan speciellt ordföranden och skolledningen är nödvändigt för att driva frågorna framåt. Det förordas också att man ska inrätta regionala programråd. Här kommer Servicecolleges krav på regional styrgrupp in. 4.Marknadsföring Marknadsföringen måste intensifieras eftersom sökandefrekvensen är relativt låg framför allt beroende på vikande elevunderlag och tendenser att elever föredrar högskoleförberedande program. En certifiering i Servicecollege och möjlighet att erbjuda YH-utbildningar som komplement bör tillsammans med mässor, annonser med mera hjälpa upp siffrorna. Marknadsföringsmaterial och aktiviteter bör inte inkräkta på de enskilda skolornas integritet om man exempelvis bestämmer sig för att formera ett Servicecollege. Tranellska gymnasiet, medlem i Servicecollege Västmanland (alt. Mälardalen) kan vara exempel på hur man kan uttrycka samverkan i marknadsföringen. 5.Elevunderlag och bemanning 5.1 Personal I nuläget finns 14 lärare i yrkes- och allmänna ämnen anställda. Därtill kommer 1 rektor och 1 administratör. Övriga tjänster (idrottslärare, naturkunskapslärare, elevhälsoteam, vaktmästare och bibliotekspersonal är samordnade med övriga enheter på fd Wenstömska. Tranellska servar hela skolan med 2 biträden i cafeterian. Inom vuxenutbildningen finns 5 lärare anställda (åretruntverksamhet). 5 lärare är anställda i Gymnasiesärskolan. Sammanlagt beräknas personalen i framtiden uppgå till cirka 25 medarbetare (lärare, rektor, administratör), enhetsgemensam personal icke inräknad. Vissa samordningsvinster bör kunna uppnås om skolenheterna samlokaliseras. 5.2 Elevunderlag Beräkningarna är osäkra på grund av minskande elevkullar de närmaste åren, nya högskolebehörigheter om har inverkat negativt på rekryteringen till yrkesprogrammen, upphandlingsresultat, konkurrens från friskolor med mera. Sett på ett par års sikt framåt kommer kullarna att öka igen. Totalt uppskattas elevunderlaget till ungdomselever och vuxenstuderande fördelade enligt nedan: Livsmedel: Bageri/konditori: Ungdomsgymnasiet 18 elever per år, vuxenstuderande deltagare vid två antagningstillfällen per år. Restaurangutbildningen: Ungdomsgymnasiet kök,servering 32 elever per år. Vuxenstuderande: Kockutbildning deltagare vid två antagningstillfällen per år, kallskänksutbildning 6-8 deltagare vid två antagningstillfällen per år.

10 9 Hotell-och turism utbildningen: Ungdomsgymnasiet 18 elever per år. Vuxenstuderande oklart. Gymnasiesärskolans hotell- och restaurangutbildning: 17 elever. 6.Lokalisering och organisation 6.1 Lokaler, krav avseende miljö, säkerhet, tekniska krav Miljökrav: Miljöstation, halkfria avspolningsbara golv i kök och bageri, godkänd ventilation, avskildhet för matvaror, disk, rotsaker och övrig mathantering. Bestämmelser angående kök av olika slag. Säkerhet: Lagenliga nödutgångar, brandsäkerhet samt speciella krav mot brand, inbrott zonindelning i kök med mera. Tekniska krav: Hög takhöjd i kök och bageri, dagsljusinsläpp. (Byggnormer för övrigt). 6.2 Lokaler kvm Restaurang gymnasie/vux Kök 1: Metodkök, förberedelse Kök 2: Matlagning för lunchservering Kök 3: Matlagning för á la cartematsal Matsal 1: Bricklunch, buffé Matsal 2: A la carte inkl VIP 2 lektionssalar I anslutning till köken 1000 Elevmatsals ytan beror på hur många enheter som ska servas. Köken ska vara intill varandra med så lite väggar som möjligt. Matsalarna ska vara intill varandra för samutnyttjande. Köksmästarhytt 8 Renseri 20 Avsvalningsrum 15 Diskrum 30 Bar/loggia Torrförråd 10 Frysrum 2 st 10

11 10 Kylrum 2 st 10 Förråd förbrukningsartiklar 4 Linneförråd 8 Porslinsförråd 8 Förråd för arbetskläder 8 Städförråd 6 Omklädningsrum inkl duschar och toaletter st á 12 kvm: Vux 1 kv, 1 m,gysär 1 kv 1 m,, HoT 1 kv 1 m, Gy 3 kv 2 m, personal 1 kv 1 m 219 Kapprum o toa för gäster, 2 st 18 Tvätt o strykrum 10 2 uppehållsrum, 1 i anslutn till rest, 1 t allm ämnen 30 Samtalsrum 10 Vilrum 7 Personalrum 30 Butik 80 Café 80 Varuintag Gy-sär 4 kök modell hemkunskap lektionssalar 120 Grupprum 3 st Gemensamma förråd Bageri 2 bagerilokaler rum för mjölfritt (chokladtillv.) 60 Diskrum 20 Lektionssal i anslutn. till bageri 60

12 11 Förråd torrvaror 12 Kylrum 10 Frysrum 10 Förråd redskap 8 Förråd förbrukningsart Hotell och turism 1 konf.rum pers grprum/mötesrum/klassrum 240 Reception inkl lounge 40 Klädförråd Gymnasiegemensamma ämnen 4 klassrum grprum i anslutn. till klassrum öppen studiehall 250 Lärararbetsplatser (22-24 lärar) Övrigt Rektorsexp 20 Adm 15 Arkiv 6 Kontorsförråd 4 Skolsköterska 20 Kurator 15 Syv Totalbehov lokaler: 4183 kvm Ovanstående beräkningar baserar sig på en verksamhet av nuvarande och framtida omfattning. Prognoser för befolkningsutveckling visar att elevkullarna kommer att öka igen i framtiden från nuvarande låga nivå. Vuxenutbildningen flyttas från Sjöhagsvägen och är inräknad i kalkylerna. Livsmedelsstadga och andra bestämmelser gör att många lokaler, bland annat kök, måste åtskiljas. En samlokalisering med Wijkmanska och helst även Hahrska

13 12 skulle kunna generera en hel del samordningsvinster när det gäller klassrum för allmänna ämnen. Expeditioner, syv, skolsköterska, kuratorsutrymmen bör också kunna samordnas. Det bör noteras att reglerna är mycket stränga när det gäller undervisningskök. Man får inte blanda restaurangverksamhet och undervisning i samma kök och olika kategorier av undervisningskök måste åtskiljas. Detta innebär att externa kök av olika slag inte kan användas för undervisning. 6.3 Kursplaner och bestämmelser Kursplanerna skiljer sig mer än tidigare på Restaurang/Livsmedel och Hotell/Turism. Detsamma är fallet med Handelsprogrammet. Entreprenörskap 100 p är programgemensamt i HT och Handel men programfördjupning i RL. Försäljning och kundservice förekommer i olika former i alla programmen. Se vidare bilaga 1-3, Program. För övrigt har de aktuella programmen inte mycket gemensamt när det gäller de ingående kurserna förutom givetvis de allmänna ämnena. 6.4 Lokalisering Alternativ 1 innebär att Tranellskas verksamhet hålls ihop i en skolenhet. Argumenten är följande: Branschrepresentanter med både hotell-konferens- och restaurangverksamhet hävdar bestämt att restaurang- och hotellutbildningarna hör ihop eftersom helhetsperspektivet inte får tappas bort. Restaurangägare utan annan verksamhet har av naturliga skäl ingen åsikt i frågan. Turism och reseinriktningen är i och för sig mera udda, men av samutnyttjandeskäl finns ingen anledning att bryta ut denna inriktning. Särlokaliseringen av vuxenutbildningen har historisk bakgrund och är inte optimal. All restaurang- och livsmedelsutbildning bör samlokaliseras även om vuxengrupperna har egna schemor. Vuxenutbildningen har på Sjöhagen genererat 75 % förädlingsgrad jämfört med ungdomsutbildningen som genererat endast 34 %. Med förädlingsgrad menas restaurangförsäljning av de inköpta råvarorna. Ju mera skarp verksamhet som kan bedrivas, desto högre förädlingsgrad kan uppnås, vilket i sin tur genererar kostnadsreduceringar. Detta har visats av vuxenutbildningen som till stor del hittills har inriktats på att driva servering även för allmänheten. Vuxenutbildningen utnyttjar för närvarande 1091 kvm. Denna siffra kan reduceras en hel del beroende på hur mycket vuxenutbildning som Tranell får i framtiden. Särskoleutbildningen är känslig och bör ha möjlighet att arbeta avskilt även om faciliteterna kan samutnyttjas. Den skarpa verksamheten är som ovan visats mycket viktig. Tranellska skulle enligt sin verksamhetsbeskrivning kunna erbjuda konferensverksamhet, restauranger, butiker och service både till omkringliggande skolor och allmänheten för att träna eleverna i praktiskt arbete. Receptionsverksamhet kan ge praktik åt hotellutbildningen. En branschrepresentant ansåg att otillbörlig konkurrens måste undvikas varför riktlinjer måste finnas. (Extern verksamhet är vanlig både på bygg- och fordonsprogrammen och riktlinjer finns säkerligen redan nu). Om den skarpa verksamheten ska fungera krävs samlokalisering med Wijkmanska

14 13 och helst även med Hahrska. En samlokalisering ger också möjlighet att dela resurser, exempelvis elevhälsa, bibliotek, lärare i allmänna ämnen med mera. Argument emot denna lösning har angetts vara att skolan blir för stor för att få plats i de relativt små ytor som finns till förfogande och att en uppsplittring ger större möjlighet till variation när det gäller lokalplacering. Alternativ 2 innebär att Tranellska behåller Restaurang och Livsmedel medan Hotell och Turism läggs under Carlforsskas Ekonomi och Handelsskola och samlokaliseras på våning tre i lokalerna vid Mdh. Denna våning kan frigöras eftersom den hyrs på korttidskontrakt och Carlforsska har option på ytorna. (Optionen verifieras av CG Karlsson ansvarig för lokalfrågorna). Argument för denna lösning är att Carlforsskas säljutbildningar till viss del även kan appliceras på hotell och turismutbildningarna genom att lärarkompetensen kan samutnyttjas. I realiteten är dock samverkansmöjligheterna begränsade förutom de programgemensamma entreprenörkurserna på 100 poäng. Se kursplanebilaga 1-3. Lokalytan på Mdh, F-byggnaden våning 3, är beräknad till 2000 kvm. Om hotell och Turism lokaliseras till F-byggnaden behövs cirka 500 kvm under förutsättning att alla administrativa utrymmen och klassrum för allmänna ämnen samutnyttjas. Argument emot denna lösning är att helhetsperspektivet som är viktigt för de stora avnämarna som har både hotell och restaurangverksamhet går förlorat och att Tranellska inte kommer att ha möjlighet att arbeta med skarp konferensverksamhet. Dessutom blir synergieffekterna mindre än vid en samlokalisering. Risk finns också för överetablering i F- byggnaden vilket försvårar för Carlforsskas Ekonomi- och Handelskola att expandera i framtiden även om behoven för Hotell och Turism är relativt små. Med stöd av ovanstående argument förordas att Tranellska gymnasiet etableras tillsammans med Hahrska och Wijkmanska gymnasierna i Kopparlunden där de största samverkansmöjligheterna och därmed den bästa ekonomin finns. 7.Synpunkter från skola och intressenter Tranellska framhåller att man har planer på att skapa ett konferenscentrum med restaurang, livsmedels- och hotellutbildningen. Turismutbildningen har mera oklar hemvist. Den externa verksamheten är mycket viktig inte minst ur ekonomisk synpunkt. En tanke skulle kunna vara att Tranellskas utbildningar ingår i ett Servicecollege utan att programmen bryts isär. Servicecollegetillhörigheten kanske kan förbättra sökandesiffrorna som svänger från tid till tid. Carlforsska anser att ekonomiutbildningen inte alls passar in i ett servicecollege: Ekonomiprogrammet är en teoretisk utbildning som framför allt riktar sig till blivande jurister och civilekonomer. Rekryteringen till denna utbildning är god. Ekonomi och Handel hänger dock ihop vilket komplicerar collegetanken. Både Hotell och Turism samt Handel och Administration har få sökande och svaga elever vilket skulle kunna tala till fördel för ett college om detta kan bidra till en bättre marknadsföring.

15 Branschrepresentanter Restauranginriktningen och hotellinriktningen bör hållas ihop eftersom helhetsperspektivet är viktigt: Även om hotellpersonalen och restaurangpersonalen har olika arbetsuppgifter så måste alla känna till och ha förståelse för varandras arbete. Kombinationen hotell och restaurang är klassisk! Turism och resor är däremot lite udda i sammanhanget. Säljfunktionen blir mer och mer aktuell. En bra receptionist måste kunna sälja in olika alternativ och aktiviteter till gästerna. Detta tangerar i viss mån Carlforsskas handelsutbildning. Utbildningen måste vara uppdaterad exempelvis när det gäller bokningssystem och annat. Detta kan bara ske i skarp verksamhet i samarbete med företagen. Praktiken måste vara verklighetsanknuten. Skyddad verkstad får inte förekomma. IT-sidan är mycket viktig i all verksamhet. Lärarbesök fungerar bra under praktikperioder. En genomtänkt strategi bör vara att handledaren uppdaterar inte bara eleverna utan också lärarna och att lärarna delger handledarna sina pedagogiska erfarenheter bland annat för att handledaren ska vara med och sätta betyg. Handledarutbildningar har alltid varit ett komplicerat område eftersom företagen har svårt att släppa till tid för detta. Här har även företagen ett ansvar. Bättre respons skulle behövas från skolans sida när det gäller framtagande av praktikplatser. Detta är ur näringslivets perspektiv viktigt ur rekryteringssynpunkt. Elevrekryteringen är problematisk: Risk finns att eleverna är för svaga när de kommer ut på praktik. Den sociala kompetensen måste tränas betydligt bättre än idag. Här ligger friskolorna klart före. Rätt inställning är viktigare än avancerade kunskaper även om grunderna måste behärskas. Tempot i arbetslivet är ofta hårt, speciellt på restaurangsidan. Eleverna måste förberedas på detta genom arbete i skarpt läge. Branschrådet fungerar inte. Representanterna har inget reellt inflytande och upplever att förslag och idéer rinner ut i sanden. (Detta är ett generellt problem som har funnits i alla tider oavsett om råden har hetat yrkesråd, vuxenutbildningsråd eller andra beteckningar). Notabelt är att flera intressenter på restaurangområdet inte ansåg sig ha tid att träffa utredaren, vilket tyder på ganska ljumt intresse för skolans utbildningar från de lokala restaurangerna. Trots detta framhåller branschen att bristen framför allt på kockar börjar bli besvärande. I Stockholm fattas för närvarande 400 kockar och bristen börjar bli akut även i Västerås. Därför måste restaurangutbildningen försöka fylla behovet. 7.2 Västmanlands Kommuner och Landsting Avgörande för en serviceutbildnings framgång är att säljperspektivet beaktas: Varje serviceperson är en försäljare av inte bara varor utan också aktiviteter med anknytning till den aktuella branschen. Kedjan Värdskap-information-säljbara alternativ-merförsäljning är viktig. VKL lyfter fram turismutbildningen som särskilt intressant för länet. VKL har tidigare engerat sig i collegeverksamhet och kan tänka sig att förmedla kontakter med gymnasiechefer och politiker i samband med interkommunala träffar.

16 15 Sala, Hallsta/Sura och Kungsör har redan nu samverkansavtal med fri sökrätt på alla utbildningar. Dessa kommuner skulle alltså vara intressanta samverkanspartners. YHutbildningar har riksintag och kan alltså sökas av personer i alla kommuner. VKL ser gärna en regional styrgrupp för alla utbildningar. 7.3 Elevperspektiv Elevernas synpunkter på utbildningarna är av stort intresse varför det är motiverat att återge dessa. Intresset för utbildningen är helt avgörande. Många är omotiverade och måste pushas på av lärarna. En bra lärare med personligt intresse för eleverna är A och O för att utbildningen ska fungera. Lärarna måste åka ut till eleverna under praktikperioderna. Utrustningen på skolan måste vara uppdaterad för att eleverna ska känna igen sig när de kommer ut på praktiken. Den skarpa praktiken är livsviktig för utbildningen. Studiebesök med små grupper på olika ställen tillsammans med lärare ger både insyn i branschen och kontaktmöjligheter för arbete efter utbildningen. Hygienutbildning (HACP) och grundläggande livsmedelshantering är ett oeftergivligt krav. Eleverna måste behärska grundläggande matlagning men den avancerade och speciella matlagningen lärs bäst ut av restaurangerna som ofta har sina specialiteter. Därför är varierad praktik extra viktigt. 8.Slutsatser och rekommendationer När det gäller Servicecollege så skulle detta kunna vara en utvidgning av de collegebildningar, exempelvis på teknik- och vård och omsorgssidan, som redan finns i kommunen. Främst skulle ett Servicecollege vara en kvalitetsgarant och ett sätt att säkra branschmedverkan i utbildningarna. Marknadsföringen som är väsentlig då flera utbildningar är svårrekryterade skulle kunna effektiviseras i en collegebildning. Intressenterna är i nuläget relativt skeptiska, framför allt skolorna på grund av det merarbete när det gäller certifieringar och annat som kräver insatser samtidigt som gymnasieskolan står inför en stor omdaning. De kontaktade kommunerna är intresserade men avvaktande och måste givetvis hänskjuta frågan till respektive politiska nämnder vilket kräver ytterligare information. Det finns goda skäl att gå vidare med information och ytterligare diskussioner angående Servicecollege med framför allt nämnder och ledningsgrupper i kommuner och skolor. I flesta fall fungerar yrkesråd, branschråd och andra sammanslutningar mellan skola och branscher ganska bristfälligt. Ledningsgrupper med klart definierade mandat och reeellt inflytande har hittills visat sig vara det bästa receptet när det gäller att samverka mellan skolan och det lokala näringslivet. En styrgrupp grundad på en avsiktsförklaring är att rekommendera. Genomgången av lokal- och personalbehov grundar sig på nuvarande situation och prognosticerad utveckling. Många av lokalerna styrs dessutom av lagar och bestämmelser. Vuxenutbildningen bör kunna inlemmas i de nya lokalerna.

17 16 Lokalisering av Tranellska gymnasiet har diskuterats med två utgångspunkter: Dels en samlokalisering av hela verksamheten tillsammans med Wijkmanska och Hahrska för att kunna ta tillvara dels synergieffekter och dels Tranellskas möjligheter att serva med matservering både för de övriga skolorna och för allmänheten i form av restaurang, butiker och konferensverksamhet. Den andra utgångspunkten är att Tranellskas Hotell och Tursimprogram skulle kunna inlemmas i Carlforsskas Ekonomi- och Handelsskola vilket skulle ge synergieffekter när det gäller samordning av kurser. När detta skrivs är det fortfarande oklart var Wijkmanska ska lokaliseras. Skrapan och Kopparlunden tillsammans med Hahrska har nämnts. Ovanstående argument talar för att synergieffekterna blir störst vid en samlokalisering Tranellska Wijkmanska Hahrska, medan en utbrytning av Hotell och Turism ger ganska begränsade effekter. En lokalisering av de tre gymnasieskolorna i Kopparlunden förefaller mest logisk, dels ur ovannämnda samverkanssynpunkter och dessutom för att en anhopning av elever centralt i kommunen inte förefaller optimal ur social synpunkt. Källor Servicecollege nationella kansli och hemsida. Representanter för VKL, Sala kommun, Hallstahammars kommun, Carlforsska, Wijkmanska, Hahrska, Mälarakademin, Tranellska. Verksamhetsbeskrivningar och lokalgenomgångar. Aktuella lagar och förordningar. Bransch- och elevrepresentanter. C-G Karlsson, fastighetsansvarig för skollokaler. Bilagor Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, bilaga 1 Hotell- och turismprogrammet, bilaga 2 Handels- och Administrationsprogrammet, bilaga 3

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Slutrapport - Hasslögymnasiet. Bilagor Slutrapport - Hässlögymnasiet 2011/187-UAN

Slutrapport - Hasslögymnasiet. Bilagor Slutrapport - Hässlögymnasiet 2011/187-UAN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Pedagogiska nämndernas stab 2013-01-07 Dnr: 2011/187-UAN-666 Lars-Erik Lund - PFLL02 E-post: lars-erik.lund@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Slutrapport

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 14 september 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:56 Sekreterare

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Verksamhet under fortsatt projekttid 2011-2012

Verksamhet under fortsatt projekttid 2011-2012 Vård- och omsorgscollege Västmanland /Regional styrgrupp April 2011 En kvalitetssäkrad samverkan mellan arbetsliv och utbildning Vård- och omsorgscollege Västmanland Verksamhet under fortsatt projekttid

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Bakgrund: risk för personalbrist i branschen. Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper

Bakgrund: risk för personalbrist i branschen. Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper Bakgrund: risk för personalbrist i branschen Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper Syfte: Med samlade krafter arbeta för en god kompetensförsörjning inom vård och

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522)

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522) YTTRANDE 1(7) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

PRESENTERAR VÅRA YRKESPROGRAM PÅ AF CHAPMANGYMNASIET

PRESENTERAR VÅRA YRKESPROGRAM PÅ AF CHAPMANGYMNASIET PRESENTERAR VÅRA YRKESPROGRAM PÅ AF CHAPMANGYMNASIET af Chapmangymnasiet af Chapmangymnasiets yrkesprogram ger dig en gedigen grund att stå på inför ditt framtida yrke. Du får breda och fördjupade kunskaper

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Fjällbyns Gymnasieskola i Funäsdalen om att få starta Restaurangoch livsmedelsprogrammet med inriktningarna

Läs mer

Kartläggning av förutsättningar för utveckling av service/besöksnäringscollege i Örebro län. Förstudie

Kartläggning av förutsättningar för utveckling av service/besöksnäringscollege i Örebro län. Förstudie Dnr 12-271 Kartläggning av förutsättningar för utveckling av service/besöksnäringscollege i Örebro län Förstudie Innehåll Förord 3 1. Inledning 4 2. Sammanfattning 5 2.a Något om begreppen ServiceCollege

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning Eda Gymnasieskola - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning 2 Eda Gymnasieskola Eda Gymnasieskola erbjuder följande: Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

RESTAURANG OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET KOCK SERVITRIS ELLER SERVITÖR BAGARE OCH KONDITOR BUTIKSSÄLJARE INOM FÄRSKVAROR OCH DELIKATESS.

RESTAURANG OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET KOCK SERVITRIS ELLER SERVITÖR BAGARE OCH KONDITOR BUTIKSSÄLJARE INOM FÄRSKVAROR OCH DELIKATESS. FRANS SUELL OCH JÖRGEN KOCKS GYMNASIUM VÄRNHEMSSKOLAN RESTAURANG OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET KOCK SERVITRIS ELLER SERVITÖR BAGARE OCH KONDITOR BUTIKSSÄLJARE INOM FÄRSKVAROR OCH DELIKATESS. RESTAURANG OCH

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL EK EKONOMI HA HANDEL & SERVICE HT TURISM & RESOR LÄRLING HANDEL HOS OSS ÄR BÅDE DU OCH UTBILDNINGEN I CENTRUM! Du får något att göra efter gymnasiet! Under flera år har vi placerat oss i topp när det gäller

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se VIRGINSKA SKOLAN På Virginska skolan finns följande program Hantverksprogrammet HV Hotell- och turismprogrammet HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Vård- och omsorgsprogrammet VO För att spetsa

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Programmet för administration, handel och varuhantering

Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering är till för dig som vill arbeta inom handel, administration eller kommunikation. Du kan också

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Förstudie - delrapport 2012-12-21

Förstudie - delrapport 2012-12-21 - delrapport 2012-12-21 Sammanställning av befintliga ytor i Häggviksskolans skolbyggnader samt ytbehov för Kulturskolan, Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser. Prisindikation för tre olika om- och

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen SAMVERKANSAVTAL VO-College Göteborgsregionen 2013-2017 Samverkansavtal Vård- och omsorgscollege i Göteborgsregionen Bakgrund Göteborgsregionens vård- och omsorgscollege (GR VO-College) Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Efter examen

Läs mer

GYMNASIE- SÄRSKOLAN 2015 2016

GYMNASIE- SÄRSKOLAN 2015 2016 PROGRAM INOM GYMNASIE- SÄRSKOLAN 2015 2016 Skolverksamheter Välkommen till gymnasiesärskolan i Västerås Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar i gymnasieåldern med utvecklingsstörning. Utbildningen

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) 178 gymnasieskola 2011 (RL) Examensmål för restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs

Läs mer

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum sektion genom förskole ovan kapprum EN PLATS FÖR ALLA en skola för mig Vår uppgift är främst att utforma en skola för stora som för små med en flexibilitet som skall kunna följa med stadens behov och skiftningar

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

VÄRNHEMSSKOLAN. Hantverksprogrammet Florist Mode & design Hår, makeup och styling Hantverk, konsthantverk och design Frisör

VÄRNHEMSSKOLAN. Hantverksprogrammet Florist Mode & design Hår, makeup och styling Hantverk, konsthantverk och design Frisör VÄRNHEMSSKOLAN Hantverksprogrammet Florist Mode & design Hår, makeup och styling Hantverk, konsthantverk och design Frisör HANTVERKSPROGRAMMET Hantverksprogrammet På hantverksprogrammet hittar du många

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Traineegymnasiet. - låt din yrkesdröm bli verklighet

Traineegymnasiet. - låt din yrkesdröm bli verklighet Traineegymnasiet - låt din yrkesdröm bli verklighet Gymnasiebroschyr2.indd 1 2011-09-27 15:51:59 Låt din yrkesdröm bli verklighet! Lärlingsutbildning vid Traineegymnasiet passar dig som vill få ut mesta

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Välkommen till Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Vad är gymnasiesärskolan? Gymnasiesärskolan är en egen skolform med egna kursplaner

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 kontaktinformation Gymnasieintagningen Västerås stad Stadshuset 721 87 Västerås Telefon: 021-39 06 00 E-post: gymnasieintagningen@vasteras.se Gymnasieintagningens

Läs mer

Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015-02-16

Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015-02-16 Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015-02-16 1. Presentation av Grillska Gymnasiet i Sundbyberg. 2. Framtiden för branschen. Peter Thomelius från Visita

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

www.halmstad.se/larlingsutbildning

www.halmstad.se/larlingsutbildning Gymnasial lärlingsutbildning är en del av den gymnasiereform som trätt i kraft hösten 2011. Skälen att ta emot en lärling är många och goda. är en utmärkt rekryteringsväg som låter en ny medarbetare formas

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Projektgrupp Områdeschef Lokalförvaltningens projektledare Utvecklingsavdelningen Intressenter & konsulter Brukargrupp Med representanter för: medarbetare, facken

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Plats och tid Konferensrum Gunnarsbyskolan, Charlottenberg kl 13.00-17.10 Beslutande Övriga deltagare Annika Hugne (C), ordförande Birgitta Olsson (M) Frida

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 183.8 30 16 0 14 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20141

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20141 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (198) period 2141 14-4-9 14:2:22 BA-HH Bygg- och anläggningsprogrammet Hahrska gymnasiet 84 6 12.5 72 178 BF-RU Barn- och fritidsprogrammet Rudbeckianska

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Högskoleförberedande program

Högskoleförberedande program Mjölby Gymnasium Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan Vi skapar möjligheter Våra styrkor: Utbildning av hög kvalitet Personal med kompetens och engagemang Elever som ges förutsättningar att

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 5

Läs mer

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas.

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas. Gymnasieprogram Alla yrkesprogram leder till en yrkesexamen. Du kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Du kan också välja extra kurser för att studera vidare

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 188.8 30 29 0 1 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR)

HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR) HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR) Ämne: HOTELLKUNSKAP Blommor och dekorationer HOTKU200 Eleven arrangerar på ett personligt och konstnärligt sätt blomsteruppsättningar och andra dekorationer med anknytning

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Skola arbetsliv i samverkan i Leksand.

Skola arbetsliv i samverkan i Leksand. Nyhetsbrev September 2013 Skola arbetsliv i samverkan i Leksand. September månad har varit en spännande månad när det gäller skola-arbetslivsarbete här i vår kommun. Skola-arbetslivsgruppen har haft sitt

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Uppföljning av programråd och yrkescollege

Uppföljning av programråd och yrkescollege KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Björn Bylund 2014-11-25 UAN-2014-0318 2014-12-03 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av programråd och yrkescollege

Läs mer