INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-0104_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning och naturbeskaffenhet Tab. A. Provinsialläkaredistrikten i Södermanlands län år Invånare 4. Tab. B. Folkmängdsförändringarna i Södermanlands län åren Tab. C. Lagsökningsmål samt exekutiva fastighetsförsäljningar i Södermanlands län åren Tab. D. Antalet af de vid underdomstolarna i Södermanlands län afdömda växel- och andra fordringsmål, anhängiga konkursoch urarfvamål samt saluvärdet af vid dem på grund af köp lagfarna fastigheter, åren Tab. E. Taxeringsvärden och intecknad gäld i Södermanlands län åren Tab. F. Insättare och deras behållning i sparbankerna samt Södermanlands enskilda banks och aktiebankernas inlåning vid kontor inom Södermanlands län vid slutet af åren Tab. G. Bevillning af fast egendom och af inkomst inom Södermanlands län åren Tab. H. Inkomstskatt i Södermanlands län åren Näringar 19. Tab. I. Landtbruksingenjörens i Södermanlands län verksamhet åren Kommunikationsanstalter och varubyten Kameralförhållanden Politi. 46. Tab. K. Antal vårdade och kostnaderna för sjukvården vid lasaretten och sjukstugorna i Södermanlands län, åren Tab. L. Öfversikt af Södermanlands enskilda banks rörelse åren Tab. M. Municipalsamhällen i Södermanlands län år

4 Sid. Tabellbilagor Tab. 1. Folkmängden i Södermanlands län åren Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning i Södermanlands län åren Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m. i Södermanlands län år Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur i Södermanlands län år Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, i Södermanlands län år Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande makters undersåtar, i Södermanlands län år Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, icke registrerade sjukkassor samt därmed jämförliga inrättningar i Södermanlands län år

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 10. ÅREN SÖDERMANLANDS LÄN. 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet. Under de fem år, som denna berättelse afser, hafva länets gränser icke förändrats, och förutom en och annan mindre jordvinning till följd af vattenafledningsföretag har ej heller under perioden inträdt någon förändring i fråga om länets areal i land och vatten. I länets kommunala indelning har den förändring ägt rum, att sedan de förut ej särskildt skattlagda torpen Sandtorp, Långvik och Kärrsäter, hvilka i kyrkligt hänseende räknats till Gryts socken, af 1900 års pröfningsnämnd blifvit såsom' dåmera i mantal satta delar af frälsehemmanet Stora Skinvalla i Gåsinge socken särskildt taxerade inom sistnämnda kommun, Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 31 juli 1908 förordnat, dels att hemmanen 3 / 20 mantal Kärrsäter och 2 / 25 mantal Långvik siulle med ingången af år 1904 såväl i kyrkligt och kommunalt hänseende som i jordeboken öfverföras från Gåsinge socken till Gryts socken, dels ock att hemmanet 9 / 60 mantal Sandtorp skulle från sagda tidpunkt i alla hänseenden tillhöra Gåsinge socken, allt under villkor, som i det nådiga brefvet närmare omförmälas. Inom länet finnas 91 landskommuner, 6 städer och 1 köping. Den ytterst betydelsefulla och' under en lång följd af år behandlade frågan om införlifvande med Eskilstuna stad af angränsande landsbygdsområden har undor femårsperioden 1M V«. K. May.ts Befaliningshafvandcs femårsberättelser Södermanlands län. förts helt nära sin lösning. Sedan Riksdagen i skrifvelso till Konungen den 15 maj 1903 meddelat, att den i anledning af nådig proposition medgifvit, att vissa områden af Eskilstuna Kungsladugård i Klosters socken och kronohemmanen Gredby n:r 1 och' 2 i Fors socken finge till Eskilstuna stad försäljas, anhöllo vederbörande kommunalmyndigheter i Eskilstuna stad, att Konungens Befallnings'hafvande ville utlysa kommunalstämmor med Klosters och Fors socknar för erhållande af kännedom om den ståndpunkt, socknemännen dåmera intoge till den med frågan om stadens jordförvärf sammanhängande frågan om införlifvande med staden af delar utaf nämnda socknar eller till äfventyrs af socknarnes hela områden. Vid i anledning däraf inför Konungens Befallningshafvande den 27 oktober 1903 hållna kommunalstämmor uttalade sig socknemännen för införlifvande med Eskilstuna stad af de båda sockn,arne i dess helhet. För frågans vidare utredning utsågs sedermera en kommitté af tolf personer, valda till lika antal af stadsfullmäktige i Eskilstuna samt kommunalstämmorna i Klosters och 1 Fors socknar, hvarjämte landskamreraren m. m. E. Ploman af Konungens Befallningshafvande förordnades till kommitténs ordförande. Sedan denna kommitté afgifvit utlåtande i ärendet, hafva stadsfullmäktige i Eskilstuna, kommunalstämmorna i Klosters och 1 Fors socknar samt municipalstämman i det inom Fors l

6 2 Södermanlands län. Municipalsamhällen. Länets indelningar. socken belägna Nyfors municipalsamhälle under år 1904 för sin del sammanstämmande beslutit, att nämnda socknar, däri jämväl inbegripet Nyfors municipalsamhälle, finge under vissa, i besluten angifna villkor förenas med Eskilstuna stad till en kommun. Från dessa kommunalmyndigheter inkommo därefter till Konungens Befallningshafvande underdåniga ansökningar om nådigt medgifvande till den beslutade sammanslagningen och blefvo af Konungens Befallningshafvande jämte eget underdånigt utlåtande och infordrade yttranden till Kungl. Maj:t öfversända den 17 december Efter inhämtande af ytterligare utlåtanden i ärendet har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 augusti 1906 funnit godt förordna, att Fors socken, inberäknadt Nyfors municipalsamhälle, samt Klosters socken skola med hela deras nuvarande områden och med iakttagande af vissa, i det nådiga beslutet gifna bestämmelser från och med ingången af år 1907 i kommunalt, administrativt och judieiellt hänseende införlifvas med Eskilstuna stad. Som det nådiga beslutet emellertid ej trädt i tillämpning eller gifvits under nu ifrågavarande femårsperiod, anser sig Konungens Befallningshafvande ej böra i denna berättelse närmare redogöra för det nådiga beslutets innehåll. Två nya municipalsamhällen hafva inom länet bildats under femårsperioden Sedan Konungens Befallningshafvande, i anledning af därom väckt förslag och efter det vederbörande blifvit hörde, genom resolution den 16 augusti 1901 förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan ocli brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket i hvad den afser stad skulle i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse å ett område, som innefattades af Flens järnvägsstation och densamma närmast omgifvande delar af kronoskattehemmanet Orresta eller Åhrsta n :r 1 samt de under Stenhammars säteri lydande hemmanen Va mantal kronoskatte Nybble n:r 1 och 1 l /a mantal frälse Salsta n:r 1 och 2 i Flens socken med de gränser, som å en af kommissionslandtmätaren Oskar B. Déhn år 1900 upprättad karta funnes utmärkta med röd färg och bokstafsbeteckningarna a n, har Kungl. Maj :t enligt nådigt breif den 31 december 1901 gillat samma beslut att lända till efterrättelse för nyssnämnda område, dock med undantag af det staten tillhöriga järnvägsområdet vid Flen, för hvilket område endast hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skulle blifva gällande. Genom nådigt bref den 4 april 1903 har Kungl. Maj:t, med fastställande af Konungens Befallningshafvandes beslut den 28 juli 1902, förordnat, att ofvan angifna stadgar skulle i tillämpliga delar lända till efterlefnad inom ett område, som innefattades af Vingåkers järnvägsstation och densamma närmast omgifvande delar af säteriet Säfstaholm n:r 1 i Västra Vingåkers socken med de gränser, som å en af kommissionslandtmätaren E. Indebetou åren 1901 och 1902 upprättad karta funnes utmärkta med röd färg, dock rörande det staten tillhöriga, järnvägsområdet vid Vingåker med samma inskränkning som den i fråga om statens järnvägars område vid Flen här ofvan angifna. Ordningsföreskrifter hafva af Konungens Befallningshafvande utfärdats för Flens municipalsamhälle den 7 februari 1902 och för Vingåkers municipalsamhälle den 22 maj Oxelösunds municipalsamhälles område har under perioden utvidgats. Genom nådigt bref den 31 oktober 1902 har nämligen Kungl. Maj:t, med gillande af Konungens Befallningshafvandes underställda beslut af den 31 juli samma år, förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket i hvad den afser stad skulle i tillämpliga delar gälla till efterrättelse jämväl för Oxelösunds hamnkajer och därintill gränsande mark, Krooks petroleum- och oljeaktiebolags anläggningar vid hamnen samt ett område vid Oxelöviken nordost om Oxelösunds municipalsamhälles nuvarande område, på sätt funnes med gröna streckade linjer angifvet å en af kommissionslandtmätaren Oskar B. Déhh år 1901 upprättad karta. Konungens Befallningshafvande har därefter förordnat och den 21 november 1902 kungjort, att 1 i de för Oxelösunds municipalsamhälle den 2 oktober 1899 utfärdade ordningsföreskrifter skulle med anledning af utvidgande af samhällets område erhålla förändrad lydelse, samt att nämnda ordningsföreskrifter äfvensom de af Konungens Befallningshafvande den 20 februari 1902 fastställda byggnads- och brandordningarna för Oxelösunds municipalsamhälle skulle lända till efterrättelse jämväl inom ofvan omförmälda enligt nådiga brefvet den 31 oktober 1902 till municipalsamhället lagda områden. Fråga har under perioden väckts om förvärfvande af stadsrättigheter åt Katrineholms municipalsamhälle. I fråga om länets städer, köpingen Malmköping och mùnicipalsamhällena skall särskild redogörelse lämnas i slutet af denna berättelse. Länets judiciella indelning är oförändrad. Sedan underdånig framställning gjorts om att den af fyra härad bestående Nyköpings domsaga skulle indelas i två tingslag med tingsställen i Nyköping och Gnesta, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1901, enär fråga uppkommit, att en statsbana skulle genom domsagan framdragas från nuvarande stambanan i riktning mot Nyköping samt, därest sådan förbindelse komme till stånd, möjligt vore, att förening af domsagans tingslag på annat sätt än det då föreslagna kunde för framtiden blifva mera ändamålsenlig, funnit den ifrågasatta åtgärden för det dåvarande icke böra äga rum. Enligt nådigt bref den 17 juni 1904 har Kungl. Maj:t ej funnit skäl bifalla en af åtskilliga tingshusbyggnadsskyldige inom Lifgedingets domsaga gjord underdånig framställning, att Kungl. Maj:t täcktes förordna, att nämnda domsaga, som består af Åkers och Selebo härad med tingsstad i Strängnäs samt Väster- och Öster-Rekarpe härad med tingsställe i Eskilstuna, skulle utgöra ett tingslag med tingsstad i Eskilstuna. Därefter har Konungens Befallningshafvande genom resolution den 10 augusti 1905 förordnat, att för Åkers och Selebo härad skulle i stället för det nuvarande tingshuset på häradenas tingshusbyggnadsskyldiges bekostnad uppföras i Strängnäs nytt tingshus, inrymmande jämväl arkiv och häradsfängelse. Den administrativa indelningen af länet är oförändrad me"d undantag däraf, att jämlikt nådigt bref den 7 juli 1905 inom Flens municipalsamhälle, liksom förut i Katrineholm, Gnesta och Nyfors, anställts en vice länsman med befogenhet att inom Flens municipalsamhälle jämte ett om-

7 Länets indelningar. Södermanlands län. 3 rade närmast däromkring af 1 kilometer handhafva ordnings- och säkerhetspolisen samt åtala därstädes begångna brott och förseelser af den art, att allmän åklagare äger dem beifra, dock med ordinarie länsmannen i distriktet obetagen rätt att, då anledning därtill förekommer, själf öfvervaka ordning och säkerhet inom ifrågavarande område och beifra därstädes begångna brott och förseelser. Särskild polisbevakning å länets landsbygd har under perioden varit med bidrag af statsmedel anordnad inom länets sex municipalsamhällen, i de närmast intill Eskilstuna belägna delarna af Klosters socken samt under sommarmånaderna vid Tullgarns slott. Den ecklesiastika indelningen har ej undergått andra ändringar, än att, på sätt ofvan omnämnts, hemmanen Kärrsäter och Långvik öf ver förts från Gåsinge till Gryts församling Jsamt att enligt nådigt bref den 3 juni 1904 Öfver-Selö pastorat upphört att vara prébende och komministerstjänsten i samma pastorat indragits. Länet i dess helhet utgör ett landstingsområde och har -i Riksdagens första kammare 5 representanter. Indelningen i valkretsar för utseende af 8 ledamöter i Riksdagens andra kammare har under perioden bibehållits oförändrad. I fråga om den militära indelningen hänvisas till nästföregående femårsberättelse, dock under erinran att Lifregementet till fot numera benämnes Lifregementets grenadjärer. Jämlikt kungl. förordningen den 12 augusti 1901 bildar länet i dess helhet Södermanlands inskrifningsområde och är indeladt i Katrineholms, Nyköpings och Eskilstuna rullföringsområden n:r Sjömanshusen inom länet tillhöra Stockholms sjörullföringsområde. Länet är fortfarande indeladt i 8 provinsialläkaredistrikt, nämligen Nyköpings, Eskilstuna, Vingåkers, Trosa, Daga, Strängnäs, Malmköpings och Katrineholms distrikt. Provinsialläkaren i Nyköpings distrikt har innehaft förordnande såsom förste provinsialläkare. De förut inrättade 5 extra provinsialläkaredistrikten, nämligen Julita, Björnlunda, Nj'fors, Kungsörs och' Björkviks distrikt, hafva under hela perioden bibehållits, och därutöfver hafva jämlikt nådiga bi-ef den 16 november 1900 och den 7 november 1902 tillkommit ännu 2 extra provinsialläkaredistrikt, nämligen Oxelösunds distrikt, omfattande Oxelösunds municipalsamhälle af Nyköpings provinsialläkaredistrikt, och Aspa distrikt, bestående af Ludgo, Spelviks, Ripsa, Lids, Runtuna och Bogsta socknar af Nyköpings provinsialläkaredistrikt och' med station vid eller i närheten af Aspa gästgifvaregård i Ludgo socken. Stadsläkare äro anställde två i hvar och en af städerna Nyköping, Eskilstuna och Strängnäs samt en i hvar och en af länets öfriga städer. I Nyköping, Eskilstuna och Flen finnas lasarettsläkare samt i Nyköping två hospitalsläkare. Enskilda praktiserande läkare hafva under perioden funnits i Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm, Flen, Gnesta, Vingåker och Stigtomta. Angående provinsialläkaredistriktens omfattning hänvisas till tabell A. Länet tillhör Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Östra bergmästaredistriktet, Örebro yrkesinspektionsdistrikt, östra postdistriktet, östra telegrafinspektörsdistriktet, Statens järnvägars första distrikt med undantag af den inom länet belägna delen af stambanan Katrineholm Nässjö, som tillhör tredje distriktet, Tullstatens centraldistrikt, Mellersta och Östra lotsdistrikten, Skogsstatens Östra öfverjägmästaredistrikt samt i afseende å döfstumundcrvisningen Första distriktet. Den af Kungl. Maj:t den 30 september 1904 beslutade förändring af indelningen i lotsdistrikt trädde i kraft med 1905 års början. Länets indelning i 3 revir, Daga, Gripsholms och Jönåkers, är ännu bestående. Sedan Eskilstuna stad genom nådigt bref den 26 april 1901 tillerkänts stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt, finnas inom länet tullkammare i Nyköping och Eskilstuna. Det senare tullkammaredistriktet omfattar de vid Mälaren belägna stränderna af Södermanlands län med undantag af Selebo härad, som tillhör Södertälje tullkammaredistrikt. Länet tillhör Nyköpings och Södertälje sjömanshusområden, af hvilka Nyköpings sjömanshus omfattar Jön- Tab. A. Provinsialläkaredistrikten i Södermanlands län år 1905.

8 4 Södermanlands län. Mälarens vattenstånd. Fornminnesföreningen. Folkmängd. åkers, Rönö, Hölebo, Oppunda, Villåttinge och Daga härad jämte städerna Nyköping och Trosa samt Södertälje sjömanshus inom detta län Öster-Rekarne, Väster-Rekarne, Åkers och Selcbo härad jämte städerna Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred. Länet utgör ett lasarettsdistrikt och är jämte Kalmar läns norra landstingsområde distrikt för en statens landthruksingenjör. Landtmäteristaten inom länet utgjordes år 1!)05 af en förste landtmätare, två kommissionslandtmätarc, tre auskul tanter och två elever. Länet bildar justeraredistrikteii 6 och 7. Fångvårdsanstalterna inom länet äro länscellfängelset i Nyköping och kronohäktet i Eskilstuna. Länets landsbygd är indelad i 10 väghållningsdistrikt, h vart och ett omfattande ett härad. Indelningen i veterinär distrikt är oförändrad, sådan densamma å sidorna 35 och 36 i senaste femårsberättelsen finnes angifven. I fråga om länets naturbeskaffenhet, klimat och' nedeifbörd hänvisas till berättelsen för nästföregående femårsperiod. Nautisk-meteorologiska byråns i Stockholm iakttagelser öfver sjön Mälarens vattenstånd hafva fortgått äfven under ifrågavarande period. Länets hushållningssällskap har bidragit till undersökningskostnaden med 100 kronor om året. Någon berättelse öfver resultaten af de efter år 1900 i nämnda hänseende gjorda iakttagelserna är ej tillgänglig. Den i senaste femårsberättelsen omnämnda undersökningen angående reglering af Mälarens vattenstånd m. m. har varit anförtrodd åt majoren m. m. L. Broomé. Denne inlämnade den 13 oktober 1903 sitt i ärendet afgifna förslag till Väg- och 1 Vattenbyggnadsstyrelsen, som emellertid ej under periodens lopp till Kungl. Maj:t inkommit med yttrande i frågan. Ledamoten af -Riksdagens andra kammare godsägaren m. m. Knut Almqvist har uti en vid 1906 års riksdag väckt motion föreslagit, att som regleringsdammar i Norrström vid Stockholm antagligen blefve nödvändiga i och för reglering af vattenståndet i Mälaren,, men i ett af Riksdagens fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret upprättadt, till Riksdagen för godkännande öfverlämnadt förslag till aftal med Stockholms siad om utförande genom stadens försorg af en bro öfver Stora Norrström mellan Helgeandsholmen och Norrmalm icke funnes några föreskrifter om, att vid brobyggnadens utförande sklulle vidtagas sådana byggnadsanordningar, som möjliggjorde, att dammluckor för Mälarvattnets reglering kunde byggas under bron, så snart frågan om sjöns reglering blefve beslutad, Riksdagen måtte, med godkännande i öfrigt af fullmäktiges förslag, i af talet intaga en bestämmelse om, att ifrågavarande bro skulle förses med anordning för dammluckors anbringande under densamma. Sedan sammansatta stats- och bankoutskottet, enär den väckta frågan om anordning för dammluckors anbringande under den föreslagna bron syntes sammanhänga med frågan om en blifvande reglering af Mälarens vattenstånd och först i samband därmed böra tagas under ompröfning, hemställt om afslag å motionen, blef utskottets förslag af Riksdagen bifallet. Det ekonomiska kartverket öfver hela länet har fullbordats åi Hushållningssällskapets utgifter för ändamålet hafva under femårsperioden uppgått till 20,295 kr. 10 öre. Södermanlands fornminnesförening har under perioden utgifvit två häften (XII och XIII) af»bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria», innehållande det förra»strängnäs stads tankebok för 1590-talet med inledning och anmärkningar», och det senare»om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan Bormans verkstad i Bryssel» med en mängd illustrationer samt tredje upplagan af»strängnäs kyrkomuseum». Dessutom har föreningen lamna't understöd till forskningar i landskapets historia såsom till förtecknande af Södermanlands topografiska litteratur och till sockenbeskrifningar. Genom utdelande och försäljning af sina skrifter här föreningen sökt sprida kännedom om våra kulturminnen och' väcka kärlek till dem. föreningens samlingar hafva under dessa fem år ökats genom gåfvor och inköp. Af de senare märkas ett par vackra bronsringar från den yngre bronsåldern, funna å Sundby gärde på Tosterön vid Strängnäs. Genom bidrag eller direkt ingripande här föreningen tillvaratagit två runstenar. I föreningens kyrkomuseum i Strängnäs domkyrka hafva några äldre kyrkliga föremål deponerats. Kyrkomuséet har under denna period flitigt besökts af forskare, skolungdom och lustresande. Föreningen, h var s medlemmar år 1905 utgjordes af 3 hedersledamöter, 17 ständiga och 43 årligen betalande medlemmar, har utom medlemsafgifter, uppgående till 96 kronor per år, och omkring 100 kronor årligen af fjörsålda skrifter, haft till sitt förfogande anslag af Södermanlands läns landsting å 250 kronor för år och' af Stockholms läns landsting årligen 200 kronor. För landsmålsundersökningar i Södermanland har Landstinget beviljat för hvart och ett af åren ett belopp af 300 kronor att mot redovisningsskyldighet öfverlämnas till styrelsen för undersökning af Södermanlands och Närkes folkmål Länets kyrkoskrifna folkmängd, som den 31 december 1900 uppgick till 167,428 personer, däraf 140,309 på landsbygden,,,och 27,119 i städerna, hade, enligt hvad bilagda tabell 1 utvisar, vid 1905 års slut ökats med 2,148 personer och utgjorde då 169,576 personer, däraf 83,943 manlige och 85,633 kvinnliga, äfvensom 141,612 på landsbygden och 27,964 i städerna, samt hade ökats på landsbygden med 1,303 och 2. Invånare. i städerna med 845 personer. Den mantalsskrifna befolkningens antal var vid 1905 års slut 169,393 personer, eller 183 personer mindre än den kyrkoskrifna. På landsbygden har folkmängden ökats i de orter, där municipalsamhällen samt mera betydande järnvägsstationer eller fabriker äro belägna,.äfven^om i trakterna närmast Eskilstuna, men annorstädes med högst få undantag minskats.

9 Folkmängdsförändringar. Hälsotillståndet. Södermanlands län. 5 Så har folkmängden ökats i S:t Nikolai socken, där Oxelösunds municipalsamhälle är beläget, med 614 personer, i Stora Malms socken (Katrineholm) med 873 personer, i Flens socken (Flens municipalsamhälle) med 381 personer samt i Fors och Klosters socknar invid Eskilstuna med 759 i den förra och 904 personer i den senare. Inom Lilla Mellösa socken, där rörelsen vid Hällefors bruk under perioden nedlagts, har befolkningen minskats från 2,422 till 2,145, eller med 277 personer. Minskning i landsbygdens befolkning har inträdt i Eönö härad med 473 personer, i Hölebo härad med 137 personer, i Åkers härad med 182 personer och i Seleho härad med 152 personer. Städernas folkmängd har ökats i Nyköping med 988, i Strängnäs med 260, i Mariefred med 21 och i Trosa med 27 personer, men minskats i Torshälla med 30 och i Eskilstuna med 421 personer. Folkmängdens minskning i Eskilstuna torde hafva berott bland annat däraf, att inom själfva staden rådt brist på billiga bostäder samt att åtskilliga arbetare vid stadens fabriker uppfört egna bostäder i stadens närhet. Angående länets folkmängdsförhållanden under de senaste femtio åren hänvisas till följande tabellariska sammanställning 1 : Antalet från främmande land, mestadels Amerikas förenta stater, till länet inflyttade utgjorde enligt den officiella statistiken 63 år 1901, 61 år 1902, 71 år 1903, 92 år 1904 och 104 år 1905, eller tillhopa 391, under det att motsvarande antal under femårsperioden utgjorde 492. Antalet ingångna borgerliga äktenskap, som under de fem axen utgjorde 175, har under nu ifrågavarande period uppgått till 247, däraf i Nyköpings fögderi 12 Eskilstuna 47 Vingåkers > 67 Torshälla 8 Rekarne > 84 Strängnäs 3 Gripsholms > 5 Mariefred 13 Nyköping 6 Trosa 2 Hvad angår hälsotillståndet bland länets invånare anmärkes, att åtskilliga epidemiska sjukdomar, särskildt difteri, äfvensom influensa, scharlakansfeber och nervfeber, haft ganska stor utbredning, i synnerhet under periodens första år. Enligt förste provinsialläkarens årsberättelse hafva följande antal fall af nämnda sjukdomar blifvit under perioden anmälda: Folkmängdstätheten beräknades år 1900 hafva för hela riket utgjort 12-5 på 1 kvadratkilometer land samt för Södermanlands län (landsbygd och städer) 27 och för länets landsbygd 23 på samma ytenhet. År 1905 utgjorde folkmängdstätheten för hela länet samt, hvad särskildt angår landsbygden, för Nyköpings fögderi 18'64, för Vingåkers fögderi 24-4, för Eekarne fögderi och för Gripsholms fögderi Till jämförelse meddelas, att folkmängdstätheten i angränsande län var år 1900, för länen i dess helhet beräknad, i Stockholms län 23, i Uppsala län 24, i Västmanlands län 23, i Örebro län 23 och i Östergötlands län 28. I tabell B lämnas, med ledning delvis af förste provinsialläkarens årsberättelse, en öfversikt öfver folkmängdens tillväxt samt nativitets- och mortalitetsförhållandena under perioden. Enligt den officiella statistiken utvandrade från länet till utrikes ort, hufvudsakligen Norra Amerika, 375 personer år 1901, 501 personer år 1902, 358 personer år 1903, 248 personer år 1904 och 294 personer år 1905, eller tillhopa 1,776 personer. Under nästföregående femårsperiod utgjorde hela antalet emigranter från länet 987. Under år 1905 anmäldes ej mindre än 54 fall af sjukdomen akut barnförlamning, samtliga fallen å länets landsbygd. Sjukdomsfallen i epidemiska sjukdomar torde i verkligheten hafva varit afsevärdt flere än det hos läkare anmälda antalet. För epidemisjukvården hafva numera genom Landstingets försorg tillkommit åtskilliga epidemisjukhus, som längre fram i denna berättelse skola utförligare omnämnas. Tab. B. Folkmängdsförändringarna i Södermanlands län åren

10 6 Södermanlands län. Det ekonomiska tillståndet. Religiösa förhållanden. Äfven här i länet förekomma kraft- och tuberkelsjukdomarna i ganska stor utsträckning. Tuberkulosen är särskildt spridd i Eskilstuna och dess förstäder. I nämnda stad uppgifves tuberkulosen vara så allmän, att hvart fjärde dödsfall därstädes härrör af sagda sjukdom. Såsom orsaker till tuberkulosens stora utbredning i Eskilstuna anföras bland annat stadens jämförelsevis sänka läge, fabrikernas, i synnerhet sliphusens, damm, den rökbemängda yttre luften, det vid tidiga år började fabriksarbetet, dåliga bostäder och inneboendesystem. I Eskilstuna och Nyköping har man såsom i de i slutet af denna berättelse intagna särskilda redogörelserna för dessa städer kommer att omnämnas under perioden börjat vidtaga särskilda åtgärder för beredande af sanatorievård åt tuberkelsjuka. Om antalet dödsfall under perioden har uppgift lämnats här ofvän i tabell B, hvaraf framgår, att mortalitetsprocenten blifvit för hvarje år mindre. Någon tillbakagång i hälsovårdshänseende har ingalunda under perioden ägt rum i länet. Tvärtom hafva afsevärda förbättringar i de hygieniska förhållandena inträdt såväl i städerna och andra mera tätt befolkade samhällen som äfven å den egentliga landsbygden. H vad angår det ekonomiska tillståndet bland befolkningen, hafva jordbrukarne haft att kämpa med ganska stora svårigheter, i det att skörden i början af perioden under flera år i följd varit dålig eller mindre tillfredsställande samt äfven under periodens femte år ej varit god. En ändring till det bättre torde emellertid hafva inträdt redan under år Handel och handtverkerier hafva rönt inverkan af landtbrukarnes minskade köpförmåga. Under periodens två eller tre första år voro på det industriella området konjunkturerna tämligen tryckta, men åren 1904 och 1905 torde hvad industrien vidkommer böra betecknas såsom goda. De kroppsarbetande klassernas ställning har äfven under denna period förbättrats genom stegring af arbetslönerna på de allra flesta arbetsområden. För smärre pensions- eller lifräntetagare och för småkapitalister, äfvensom för tjänstemän och betjänte, som ej under senaste tiden erhållit afsevärd löneförhöjning, torde de under perioden alltjämt växande lefnadskostnaderna i många fall hafva medfört ganska stora bekymmer. I det stora hela torde det ekonomiska tillståndet inom länet under ifrågavarande period böra betecknas såsom jämförelsevis godt. Till belysande af den ekonomiska ställningen inom länet intagas följande tabellariska redogörelser, tabellerna C H. Vid 1900 års slut voro hos Länsstyrelsen registrerade 38 föreningar för ekonomisk verksamhet. Under perioden hafva 77 dylika föreningar registrerats och 6 enligt ingången anmälan upphört med sin verksamhet, hvadan vid periodens slut de bestående föreningarnas antal utgjorde 109. Af dessa voro de här nedan närmare omnämnda landtmanna- och mejeriföreningarna 53, samtliga med begränsad personlig ansvarighet. Nästan alla de öfriga registrerade föreningarna voro föreningar utan personlig ansvarighet: 17 voro uteslutande konsumtionsföreningar, hufvudsakligen med ändamål att åt medlemmarne anskaffa lifsförnödenheter och husbehofsvaror, 10 bostads- eller egnahemsföreningar samt 24 föreningar med ändamål förnämligast att åt medlemmarne anskaffa samlingslokaler, däribland ordenshus åt nykterhetsföreningar och s. k. folkets hus. Några af dessa konsumtionsföreningar, särskildt de af arbetare i Eskilstuna grundade, hade högt medlemsantal och stor omsättning. I Eskilstuna fanns äfven ett kooperativt företag under form af bolag, nämligen Arbetarnes handelsaktiebolag, som drifver såväl speceri- och' diversehandel som äfven manufakturaffär och mjölkförsäljning. Bolagets omsättning år 1905 uppgick till 472,784 kronor, mot 143,082 kronor år 1900 och 30,890 kronor år I fråga om del religiösa lifvet hafva ej under perioden inträdt några större förändringar. De allmänna gudstjänsterna, äro på många orter fåtaligt besökta. Antalet deltagare i nattvardens sakrament har minskats och de odöptas antal är stort. Bland det uppväxande släktet, särskildt den manliga ungdomen, förekommer mycken likgiltighet eller Tab. C. Lagsökningsmål samt exekutiva fastighetsförsäljningar i Södermanlands län åren Tab. D. Antalet af de vid underdomstolarna i Södermanlands län af dömda växel- och andra fordringsmål, anhängiga konkurs- och urarfvamål samt saluvärdet af vid dem på grund af köp lagfarna fastigheter, åren ) Däraf 14 i Ny fors mnnicipalsamhälle. 2) Antalet afdömda växel- och andra fordringsmål uppgick för femårsperioden i ärligt medeltal till 294, mot 240 åren ,. 309 åren och 274 åren ') Antalet»nhängiga konkurs- och urarfvamål uppgick för femårsperioden i årligt medeltal till 84, mot 71, 72 och 71 under de tre närmast föregående perioderna. 4 ) Slutsumman för perioden utgjorde 33,141,03699 kr.

11 Det ekonomiska tillståndet. Religiösa förhållanden. Södermanlands län. 7 rent af ringaktning för det religiösa, men å andra sidan hafva inom statskyrkan mångenstädes såväl hos prästerskapet som lekmännen ådagalagts större nit och kraft än hittills i det kyrkliga lifvet, till exempel genom gudstjänsters hållande äfven å andra ställen än i kyrkorna och genom anordnande af barn- eller ungdomsgudstjänster m. m. Bland kristna dissenters och s. k. frireligiösa råder fortfarande religiös lifaktighet. Glädjande är ock det stora intresse, som hos statskyrkoförsamlingarna och enskilda församlingsmedlemmar visat sig för kyrkornas restaurerande och prydande. Under perioden hafva nya kyrkor invigts i Björkviks församling och i Katrineholm samt en mängd kyrkor tillbyggts, försetts med torn eller restaurerats. Ritningar äro fastställda för restaurering af ytterligare ett flertal kyrkor, bland annat för invändig restaurering af Strängnäs domkyrka, till hvilket företag Riksdagen anvisat bidrag. I Strängnäs har bildats en förening med ändamål att uppföra en s. k. församlingssal, hvilken skall disponeras af pastor i Strängnäs för de olika församlingsvårdande uppgifter, som Tab. E. Taxeringsvärden och intecknad gäld i Södermanlands län åren kräfva en annan lokal än kyrkan, såsom bibelförklaringar, ungdoms- och missionsverksamhet m,, m. Mellan de olika religiösa riktningarna synes hafva inträdt större fördragsamhet. Därtill torde bland annat hafva bidragit, att man insett eller anat vikten af de religiöst intresserades sammanhållning mot de religionsfientliga element, som under senare åren allt mera framträdt. Af egentliga dissenters förekomma inom länet förnämligast metodister och baptister. Metodisterna hafva i regel utträdt ur statskyrkan och tillhöra egna, af staten erkända församlingar. Här i länet finnas fortfarande metodistepiskopala församlingar i Nyköping och Eskilstuna samt i Mörkö socken af Hölebo härad och i Dunkers socken af Villåttinge härad. I Nyköping hade metodistförsamlingen 104 medlemmar vid periodens början och 107 vid dess slut. Motsvarande antal utgjorde i Eskilstuna och Dunkers församlingar 402 och 380 samt i Mörkö församling 85 och 108. De möten, som af församlingen i Eskilstuna under nästföregående femårsperiod och början af den nu ifrågavarande varit Tab. G. Bevillning af fast egendom och af inkomst inom Södermanlands län åren Tab. F. Insättare och deras behållning i sparbankerna samt Södermanlands enskilda banks och aktiebankernas inlåning vid kontor inom Södermanlands län vid slutet af åren Tab. H. Inkomstskatt i Södermanlands län åren ') Insättarnas antal har alltså under perioden ökats ined 4,168 personer och deras behållning med 3,514,734 kr. 82 öre.

12 8 Södermanlands län. Arbetarerörelsen. Fackföreningar. anordnade i Torshälla, haf va upphört. Församlingen i Mörkö har år 1902 byggt eget kapell, benämndt Tabor. I metodistförsamlingarnas 6 söndagsskolor lämnades år 1905 undervisning åt 755 barn. Taxeringsvärdet å församlingarnas kyrkoegendomar utgjorde 87,600 kronor år Ungdomsföreningarna voro vid samma års slut 4, med 276 medlemmar. Den i senaste femårsberättelsen omnämnda s. k. epworthföreningen i Eskilstuna har fortsatt sin verksamhet äfven under denna period och hade vid slutet af densamma 38 manliga och 50 kvinnliga medlemmar. Af baptisterna har det stora flertalet icke utträdt ur statskyrkan. Deras antal uppgifves hafva utgjort vid samfundet i Nyköping 280 vid periodens början och 286 vid dess slut, i Eskilstuna 664 och 670, i Torshälla 69 och 74, i Strängnäs 113 och 116, i Mariefred 106 och 103, i Trosa 70 och 47. Äfven å landsbygden hafva baptisterna flera egna bönehus och äro ganska talrika, särskildt inom municipal- och stationssamhällen. Antalet församlingar, tillhörande svenska baptistsamfundet, utgjorde 29 år 1905 med 2,845 medlemmar. I församlingarnas 76 söndagsskolor undervisades i kristendom 4,071 barn år Ungdomsföreningarna voro då 26 med 807 medlemmar, och de 27 kapellens taxeringsvärde uppgick till 209,500 kronor. Till Svenska missionsförbundet anslutna friförsamlingar eller missionsföreningar funnos vid 1905 års slut inom länets olika delar till ett antal af 39, med 3,444 medlemmar. I föreningarnes 97 söndagsskolor undervisades 4,525 söndagsskolbarn. Inom dessa samfund hade bildats 26 ungdomsföreningar med 941 medlemmar. Missionshusens antal utgjorde 40 och deras taxeringsvärde 217,000 kronor. Några af dessa föreningar hafva i sin tjänst anställda s. k. bibelkvinnor till hjälp åt föreningarnas sjuka och behöfvande medlemmar. De äldre, under evangeliska fosterlandsstiftelsens ledning bildade missionsföreningarna hafva i allmänhet uppgått i de till Svenska missionsförbundet anslutna föreningarna. I Eskilstuna fanns vid periodens slut en sådan äldre förening, som emellertid försålt sitt bönehus och för sina gudstjänster använder förhyrd lokal. Medlemsantalet utgjorde 38 vid periodens början och 37 vid dess slut. Den s. k. frälsningsarmen synes ej hafva under perioden vunnit ökad terräng, ehuru dess möten, åtminstone i de större städerna, fortfarande varit ganska talrikt besökta. Antalet aktiva medlemmar uppgifves hafva vid periodens början och slut utgjort vid afdelningen i Nyköping 90 och 100, i Eskilstuna 231 och 143, i Strängnäs 26 och 33, i Mariefred 15 och 3 samt i Trosa 25 och 35. Af dessa medlemmar äro åtskilliga bosatta inom landskommuner i närheten af nämnda städer. I Torshälla har frälsningsarmen ej haft annan verksamhet, än att dess Eskilstunaafdelning stundom anordnat möten därstädes. A länets landsbygd fanns vid periodens utgång s jälf ständig af delning af armén endast i Katrineholm. Bland landtbefolkningen lär armén hafva vunnit endast ett fåtal anhängare. Arméns medlemmar föra en stillsam och oförvitlig vandel, och det länder dem till beröm att de söka och lyckas i religiöst hänseende verka (till väckelse på sådana hall, dit religiösa intryck eljest kanske icke skulle framtränga. Den välgörande verksamhet, som armén, särskildt genom sina s. k. slumsystrar, utöfvar bland de fattiga, sjuka och lägst fallna inom samhället, vittnar om stor människokärlek och personlig uppoffring. Den i de två senaste femårsberättelserna omnämnda s. k. sprängbataljonens verksamhet lär hafva under perioden upphört. Mormoner finnas numera till ganska stort antal i Nyfors municipalsamhalle, där de hvarje vecka i förhyrd lokal hålla offentlig gudstjänst. Dessutom förekomma mormoner, såsom i förra femårsberättelsen omnämnts, inom Oppunda härad samt i Näshulta socken af Öster-Eekarne härad, hvarjämte några få personer inom Svärta socken af Rönö härad uppgifvas hafva omfattat mormonismens lära. Arbetarerörelsen har vunnit betydligt ökad utbredning i de städer och orter, där industri bedrifyes, t. ex. Nyköping, Eskilstuna, Torshälla, trakterna närmast Eskilstuna, Katrineholm, Men och Sparreholm, eller där af annan anledning finnes större arbetarebefolkhing, t. ex. i Oxelösund. De socialdemokratiska och socialistiska lärorna hafva å dessa orter erhållit allt flere anhängare, särskildt bland de yngre arbetarne. Från socialistiskt håll hafva genom utsända, personer gjorts försök att förmå äfven jordbruksarbetare till bildande af fackföreningar. Dessa försök hafva ej under denna period medfört några större resultat. Det socialdemokratiska arbetarepartiet har under slutet af år 1905 vidtagit åtgärder för att genom utgifvande i Eskilstuna af ett eget tidningsorgan erhålla ett kraftigt medel för de socialistiska åsikternas spridande. Denna tidning, benämnd»folket, tidning för Sörmland och Västmanland. Organ för Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti», har från och 1 med år 1906 börjat utkomma med fyra nummer i veckan. Fackföreningarna hafva i allmänhet till ändamål att genom sammanslutning af alla inom ett visst fack sysselsatte arbetare å den ort, där föreningen bildas, och' genom samverkan med liknande organisationer söka förbättra arbetarnes ställning i socialt, ekonomiskt m. fl. hänseenden. Dessa föreningar, som sålunda egentligen äro fackliga organisationer, ingå i regel såsom underafdelningar i ett fackförbund, omfattande likartade föreningar inom större delar af riket. Fackförbunden åter ingå med få undantag i den s. k. landsorganisationen i Stockholm, hvilken är medelpunkten för de flesta fackliga arbetareorganisationerna inom landet. Enligt inkomna uppgifter funnos här i länet vid 1905 års slut följande fackföreningar:

13 Fackföreningarna äro alltså tillhopa 54, med 4,402 medlemmar, mot 41 fackföreningar med 2,780 medlemmar vid förra femårsperiodens slut. Ett stort antal arbetare från trakten af Eskilstuna tillhöra fackföreningarna i nämnda stad. Några af fackföreningarna hafva både manliga och kvinnliga meddlemmar. Den första och vid periodens utgång enda uteslutande kvinnliga fackföreningen inom länet är den år 1904 bildade Eskilstuna kappsömmerskefackföre Arbetarekommuner. Södermanlands län. 9 ning. Under perioden har, särskildt i Eskilstuna, verkats ganska kraftigt från socialdemokratiskt håll för kvinnliga arbetares organiserande. Fackföreningarna hafva i allmänhet anslutit sig till det socialdemokratiska arbetarepartiet och sålunda blifvit jämväl politiska, föreningar. Af här of van uppräknade fackföreningar tillhörde mureri-, måleri-, kvarn- och tapetserarearbetarnes fackföreningar i Nyköping samt sadelmakare- och tapetserarefackföreningen i Eskilstuna och Svenska järnvägsmannaförbundets afdelning därstädes icke vid periodens utgång nämnda städers socialdemokratiska lokalorganisationer, de s. k. arbetarekommunerna, och således ej heller det (socialdemokratiska arbetarepartiet. I fråga om arbetarekommunerna i Eskilstuna och Nyköping hän visas till en början till Länsstyrelsens senaste femårsberättelse. Å det socialdemokratiska arbetarepartiets sjätte kongress i Stockholm antogos nya grundstadgar för de till partiet hörande arbetarekommunerna, utan att dock därigenom gjordes någon ändring i afseende å arbetarekommunernas uppgift och villkoren för inträde i desamma. Till arbetarekommunen i Eskilstuna hörde vid periodens slut dels stadens samtliga fackföreningar med undantag af två, dels Eskilstuna kvinnoklubb, som här nedan skall närmare omnämnas, dels ock tre enskilda personer, hvilka ej voro medlemmar af någon till kommunen ansluten förening. Medlemsantalet hade ökats med 807 personer och uppgick vid 1905 års slut till 3,044 personer, däribland 103 kvinnor. Det i senaste femårsberättelsen omnämnda s. k. representantskapet har under perioden upphört. Biblioteket har ökats från 984 till 2,034 band; under år 1905 har låntagarnes antal varit 352 och boklånens 5,277. Af kommunens tillgångar hafva 4,790 kronor användts till inköp af andelar i»föreningen Folkets hus i Eskilstuna utan personlig ansvarighet». Arbetarekommunen ägde vid 1905 års slut en kapitalbehållning af omkring 12,500 kronor. Kommunen har under perioden utvecklat liflig verksamhet för spridande såväl inom Eskilstuna stad som på landsbygden af de socialdemokratiska åsikterna. Den har för sådant ändamål, i synnerhet i Eskilstuna, anordnat agitationsmöten, bland annat för värnpliktige, och föredrag. Framför allt har dock kommunen riktat sin verksamhet på arbetet för allmän rösträtt. För detta ändamål liksom för normalarbetsdag hafva med stor anslutning hållits demonstrationsmöten såväl årligen den 1 maj som äfven vid flera andra tillfällen, bland annat under de s. k. storstrejkdagarne år Arbetarekommunen har ock kraftigt tagit del i politiska och kommunala val i Eskilstuna samt verkat för anskaffande af eget socialdemokratiskt tidningsorgan i Eskilstuna och för den kooperativa rörelsens utveckling. Arbetarekommunen i Nyköping hade vid periodens slut 588 medlemmar samt ägde ett mindre bibliotek, men icke några fonder. Denna arbetarekommuns verksamhet har varit af samma art som arbetarekommunens i Eskilstuna. Af fackföreningarna i Torshälla bildades år 1902 en arbetarekommun, som emellertid åter upphört. Fackföreningarna i Katrineholm sammanslöto sig år 1902 till en arbetarekommun. Oxelösunds arbetarekommun bildades år 1900 och hade vid 1905 års slut 273 medlemmar. 12,1 /o8. K. Maj-.ts Hefallningshafvandes femårsberätteher W0I Södermanlands län. 2

14 10 Södermanlands län. Socialistklubbar. Arbetareföreningar. Arbetarekommunerna inom länet bilda en sammanslutning under namn af Södermanlands läns distrikt af Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Denna organisation, som bildades år 1905, har till,ändamål att jämlikt stadgarne för nämnda parti sammansluta arbetarekommunerna i länet till gemensamt arbete för de socialdemokratiska idéernas spridande och förverkligande, hvarjämte denna distriktsorganisation skall på allt sätt främja den politiska och kommunala valrörelsen inom distriktet. Hvarje arbetarekommun inom länet är skyldig att ansluta sig till distriktsorganisationen. Styrelsen består af 7 personer, af h vilka 3 skola vara bofasta å samma plats. För närvarande äro sistnämnda tre styrelsemedlemmar, som bilda styrelsens verkställande utskott, boende i Eskilstuna. Socialdemokratiska ungdomsklubbar, utgörande underafdelningar af socialdemokratiska ungdomsförbundet, hafva under perioden bildats i Eskilstuna, Nyköping, Torshälla, Gnesta, Sparreholm, Flen, Katrineholm, Oxelösund, Stigtomta och Baggetorp. Ungdomsförbundet uppgifves hafva till ändamål: att på den internationella socialdemokratiens program inom sig sammansluta alla Sveriges socialdemokratiska ungdomsorganisationer för vinnande af större stadga i agitationen för socialdemokratiens idéer samt att väcka intresse för sociala och politiska frågor; att bedrifva en kraftig antimilitaristisk agitation, gående ut på att i landet skapa en stämning mot militärutgifterna, för att dessa medel i stället må komma det mindre jordbruket, folkupplysningen och arbetareförsäkringen till godo; samt att genom en väl utvecklad förlagsrörelse verka för spridande af god och fostrande litteratur. Förbundets centralstyrelse, som har sitt säte i Malmö, äger att på platser, som vid undersökning befinnas lämpliga, förlägga agitationshärdar. Ungdomsklubben i Eskilstuna har enligt dess stadgar till ändamål att genom muntlig och skriftlig agitation verka för de socialdemokratiska idéernas spridning, att bibringa medlemmarne kunskap om parlamentariskt skick och ordning, att genom diskussioner etc. öfva Inedlemmarne att offentligt uttrycka sina tankar, att söka väcka håg för allmänbildning och vid alla tillfällen befrämja nykterhet samt med alla till buds stående medel höja medlemmarne i såväl moraliskt som intellektuellt hänseende. En hvar, som fyllt 15 år och vill ställa sig stadgarne till efterrättelse, kan blifva medlem af klubben, äfven kvinnor. Klubben har ett s. k. arbetsutskott, bestående af 12 medlemmar, 8 manliga och 4 kvinnliga, med uppgift bland annat att handhafva och för klubben ordna all agitation. Klubbens ordinarie möten hållas två gånger i månaden, och medlem äger rättighet att dit medtaga minderårig. Klubben uppgifves hafva vid 1904 års slut ägt 32 manliga och 10 kvinnliga medlemmar samt vid 1905 års slut 162 manliga och 63 kvinnliga medlemmar. Klubbens verksamhet har närmast gått ut på att agitera för de socialdemokratiska idéernas spridande samt att genom föredrag och anordnande af kurser i praktiska.ämnen höja medlemmarnes allmänbildning. Därjämte har klubben, som icke är ansluten till Eskilstuna arbetarekommun, allt sedan början af november 1905 å söndagarna under namn af söndagsskola anordnat särskilda möten för barn. Omkring 500 barn lära hafva besökt dessa möten. Antalet medlemmar i öfriga ungdomsklubbar uppgifves vid 1905 års slut hafva utgjort i Nyköping 70, i Torshälla omkring 60, i Gnesta omkring 50, i Sparreholm 40, i Katrineholm 15, i Flen omkring 40, i Oxelösund 87, i Stigtomta 46 ocli i Baggetorp 30. Eskilstuna kvinnoklubb, bildad år 1901, har till ändamål att tjäna som samlingspunkt för den socialdemokratiska kvinnorörelsen, framför allt genom att verka för att arbeterskorna organiseras i fackföreningar och där uppfostras till att inse solidaritetens betydelse för underklassens frigörelse. Vidare skall klubben deltaga i det politiska lifvet och söka förmå såväl sina medlemmar som kvinnor i allmänhet att inse betydelsen häraf. Klubbens uppgift är äfven att söka bidraga till medlemmarnes höjande i intellektuellt hänseende. Till medlem antages hvarje kvinna, som fyllt 16 år samt erkänner klubbens program och stadgar. Klubben, hvars verksamhet ledes af en styrelse af 5 ledamöter, hade vid periodens utgång 30 medlemmar, mot 39 vid 1902 års slut. Såsom ofvan nämnts, har klubben anslutit sig till Eskilstuna arbetarekommun och tagit initiativet till bildandet af Eskilstuna kappsömmerskors fackförening. Den i sammanhang med arbetarerörelsen i senaste femårsberättelsen omnämnda reformvänliga föreningen Eskilstuna stads med omnejd vänster förening, som har till syfte att i demokratisk riktning främja samhällsutvecklingen inom stat och kommun, och i hvilken förening socialdemokrater icke tillåtas vinna inträde, bar fortsatt sin verksamhet äfven under nu ifrågavarande period och hade vid dennas slut omkring 100 medlemmar. Svenska arbetareförbundet, som har till ändamål att sammansluta arbetare inom skilda yrken för att förbättra deras ställning i ekonomiskt, socialt och intellektuellt hänseende, att fostra medlemjnarne till nyktra, moraliskt goda och samhällsnyttiga medborgare samt att på fredlig väg söka förekomma och bilägga tvister mellan arbetsgifvare och arbetare, men som icke tager befattning med politiska eller religiösa frågor, hade, såvidt kunnat inhämtas, år 1905 två afdelningar inom länet, nämligen en i Eskilstuna med omkring 230 medlemmar, fördelade på tre olika yrkessektioner (järn och metallarbetare, verktygsarbetare samt träoch grofarbetare), samt en afdelning i Katrineholm med 12 medlemmar. I Nyköping finnes en af arbetare bildad förening, benämnd Nyköpings arbetaresamfund, som står utanför den socialistiska rörelsen och har ungefär enahanda ändamål som Svenska arbetareförbundet, utan att dock hafva anslutit sig till detta förbund. Samfundets uppgift är att befordra och stärka förtroendet och ett godt förhållande mellan arbetsgifvare och arbetare, att verka för hvarje arbetares frihet såväl att själf få underhandla med arbetsgifvaren om arbetets erhållande som ock att själf få öfverenskomma om aflöning därför, att verka för en måttlig arbetstidslängd utan någon som helst inblandning af utomstående agitatorer, att till förekommande af strejker arbeta på att möjligen uppkommande tvistefrågor mellan arbetsgifvare och arbetare af göras genom af båda parterna utsedda förtroendemän, att inrätta kassor för understöd vid arbetsbrist, sjukdom och dylikt samt om möjligt söka åstadkomma egna bostäder för

15 Arbetsinställelser. Södermanlands län. 11 arbetare, äfvensom att verka för allt. som kan bidraga att höja samfundsmedlenrmarne uti moraliskt, intellektuellt och' ekonomiskt hänseende, särskildt genom anordnande, i den man sådant kan ske, af föredrag eller diskussioner i ämnen al' allmänt intresse. Denna förening, som bildades år 1896, hade vid 1905 års slut 31 medlemmar. Eskilstuna arbetsgivareförbund, som omnämndes i senaste femårsberättelsen och består af järn- och metallindustriidkare i Eskilstuna stad och dess omnejd, hade vid periodens början 38 och vid dess slut 28 medlemmar. I öfrigt funnos icke några endast för länet eller delar däraf afsedda arbetsgivareförbund, utan arbetsgifvare voro anslutna till föreningar, omfattande hela riket eller större delar däraf. Vid ifrågavarande periods utgång voro hos Länsstyrelsen registrerade 4 föreningar för uppförande af s. k. folkets hus i Nyköping, Eskilstuna, Sparreholm och Katrineholm. Arbetarebefolkningen har under perioden åt sig anordnat särskilda samlings- och förlustelseplatser under den varmare årstiden, benämnda folkets park. Dylika parker funnos vid periodens slut i Eskilstuna och Oxelösund, och förberedande åtgärder hade vidtagits för anordnande af en folkets park i Nyköping. Om de äldre arbetareföreningarna lämnas uppgifter under afdelningen 6 E) i slutet af denna berättelse. Under perioden hafva flere arbetsinställelser ägt rum. Strejkerna hafva i Nyköping varit till antalet 3, omfattat 8 arbetsgifvare och 110 arbetare samt i två fall afsett löneförhållanden och i ett fall föranledts af arbetsgifvårens vägran att underskrifva ett arbetsaftal, hvari enligt arbetarnes yrkande skulle ingå en bestämmelse, som innebar hinder för arbetsgifvaren att fritt antaga och afskeda arbetare. Sistnämnda strejk, som varade blott några timmar, afslutades, sedan arbetsgifvaren undertecknat ett skriftligt arbetsaftal, hvarur den omtvistade bestämmelsen uteslutits. Af de två öfriga strejkerna i Nyköping varade den ena, som omfattade 15 arbetare, i det närmaste nio månader, men den andra blott några dagar. Båda dessa strejker upphörde, sedan arbetsgifvarne gjort vissa eftergifter i fråga om arbetarnes löneförmåner. I fråga om Eskilstuna har magistraten därstädes lämnat närmare redogörelse för 4 strejker, omfattande 5 arbetsgifvare och 193 arbetare. I ett af dessa fall hade 14 mureriarbetare vid ett hotellombyggnadsarbete yrkat, att hvarje murare skulle få sin timlön garanterad vid ackordsarbete samt arbetsgifvaren förklarat sig villig att ingå på denna begäran endast under förutsättning, 'att de vid bygget anställde murarne, som' från början varit 8, minskades till detta antal, eftersom större antal murare icke damera lämpligen kunde beredas sysselsättning vid bygget. Efter sex dagars strejkande antogs arbetsgifvarens villkor. De tre öfriga af dessa särskildt o!mnämhda strejker gällde lönekonflikter. En af dem upphörde efter fem veckors förlopp, sedan eftergifter gjorts ifrån såväl arbetsgifvarens som arbetarnes sida ; en annan varade fjorton dagar och slutade med, att arbetsgifvarne utan vidhållande af förut af dem uppställda villkor godkände den af arbetarne framlagda prislistan. Strejken vid Eskilstuna träförädlingsaktiebolags fabrik började den 6 april 1903 och omfattade 110 träarbetare, däraf omkring 50 organiserade Den framkallades af arbetsgifvarens vägran att ingå på arbetarnes yrkande att återfå de lönevillkor, som varit gällande under början af år 1901, men då blifvit nedsatta. Efter arbetets nedläggande nyssnämnda dag förklarades fabriken af svenska träarbetareförbundets styrelse blockerad på arbetskraft. Underhandlingar bedrefvos gång efter annan angående såväl lönefrågan som åtskilliga andra under konflikten tillkomna tvistepunkter, men städse utan resultat. Äfven ifrågasattes att genom skiljedom afgöra tvistefrågorna, men ej heller därom kunde enighet uppnås. Slutligen beslöts å bolagsstämma den 22 april 1904 att nedlägga fabrikens verksamhet och upplösa bolaget, hvilket beslut också blifvit genomfördt. Ett flertal af de strejkande hade under tiden sökt och erhållit arbete på andra håll. I Torshälla har förekommit en strejk, som omfattade 1 arbetsgifvare och 20 arbetare, afsåg löneförhöjning, varade sex veckor och afslutades, sedan arbetarnes yrkanden blifvit delvis bifallna. Under perioden hafva två gånger förekommit lockout. Med anledning af en vid Hvilans mekaniska verkstad i Kristianstad utbruten strejk angående löneförhöjning proklamerade Sveriges verkstadsförening den 29 juni 1903 lockout, som till en början omfattade endast mekaniska verkstäder, hörande till verkstadsföreningens södra krets, men den 7 juli 1903 utsträcktes till samtliga verk inom föreningen. Denna lockout, som häfdes den 3 augusti 1903, berörde här i länet 3 verkstäder i Eskilstuna och 1 i Nyköping med tillhopa omkring 800 arbetare. Sedan strejker utbrutit på olika orter och inom skilda fack, proklamerade Sveriges verkstadsförening den 10 juni 1905 lockout vid samtliga föreningen tillhörande verk. Stridigheterna gällde förhandlingsordnings undertecknande före vidare underhandling om arbetsvillkor, minimilöner m. m. Af denna arbetsafstängning berördes här i länet 9 verkstäder i Eskilstuna, 1 i Nyköping och 1 i Torshälla äfvensom Näfvekvarns bruk, med sammanlagdt omkring 1,200 arbetare. Lockouten upphöride den 11 november 1905, hvarefter de förut vid ifrågavarande verkstäder sysselsatte arbetarne åter erhöllo anställning därstädes i mån af behof och af tillgång på arbete. Vid flera tillfällen under strejken vid Eskilstuna träförädlingsfabrik infunno sig strejkande och andra personer vid arbetsplatsen i tydlig afsikt att förmå de personer, som fortfarande arbetade vid fabriken, att nedlägga arbetet. Särskildt voro de arbetare, som under strejken biträdde med lossning af en i närheten af fabriken liggande virkespråm, utsatta för obehag och förföljelse från de strejkandes sida, hvarför arbetet måste verkställas under skydd af polisbevakning och sådant skydd äfven beredas arbetarne vid deras hemgång från arbetsstället. Äfven under verkstadskonflikterna åren 1903 och 1905 plägade i Eskilstuna arbetare, särskildt mot aftonen då arbetet för dagen upphörde, talrikt infinna sig vid de verkstäder, där arbete trots konflikten pågick, i uppenbar afsikt att söka förmå de få arbetare, som kvarstodo i arbetet, att nedlägga detsamma. Då polismyndigheten i anledning däraf måste inskrida för ordningens upprätthållande, möttes den ofta, särskildt under den senare verkstadslockouten, af trots från folkmassans

16 12 Södermanlands län. Arbetsinställelser. sida. I öfrigt hafva arbetsstrejker och lockouter icke under période» föranledt ingripande af polismyndighet. Mellan arbetsgifvare och arbetare hafva under perioden i åtskilliga fall äfven förekommit stridigheter, hufvudsakligen lönetvister, som blifvit lösta genom godvillig öfverenskommelse eller genom skiljedom utan arbetsinställelse. I detta sammanhang torde äfven böra erinras om de arbetsnedläggelser, som här i länet liksom i öfriga delar af riket under namn af storstrejk förekommo den 15, 16 och; 17 maj 1902 i det uteslutande politiska syftet att från arbetarehåll gifva uttryck åt vissa önskemål beträffande den på Eiksdagens behandling då beroende frågan om utsträckning af den politiska rösträtten. Det socialdemokratiska arbetarepartiets verkställande utskott i Stockholm hade i ett til] Sveriges arbetare den 9 maj 1902 riktadt upprop uppmanat vederbörande arbetarekommuners styrelser att, så snart konstitutionsutskottets utlåtande inkommit till Eiksdagens kamrar, anordna offentliga möten för fattande bland annat af beslut om allmän arbetsnedläggelse, intill dess Eiksdagen beslutit i rösträttsfrågan. Vid arbetaremöten, som med anledning däraf höllos i åtskilliga orter, beslöts att, om arbetsnedläggelse komme att äga rum i Stockholm, arbetarne skulle göra gemensam sak med stockholmsarbetarne samt nedlägga arbetet från och med den dag rösträttsdebatten började i Eiksdagen. Sedan därefter i Stockholm fattats beslut om arbetsinställelse därstädes, utsändes till orterna underrättelse om nämnda beslut och om att debatten i rösträttsfrågan skulle i Eiksdagen taga sin början den 15 maj. I Eskilstuna, där vid nämnda tid arbetarerörelsen inom länet var längst hunnen, utsände arbetarekommunens styrelse den 14 maj ett tryckt meddelande, hvari klubbstyrelser och kommitterade anmodades tillse, det arbetet afstannade samma, dags afton, samt alla de, som inställde arbetet, uppmanades att sammanträda i Folkets park följande dag kl. 11 f. m. Arbetsinställelserna togo därefter i Eskilstuna sin början den 15 maj och fortgingo hela den dagen och nästfoljande äfvensom större delen af den 17 maj (pingstaftonen) eller till klockan 6 e. m. Arbetsnedläggelsen upphörde då enligt ett af arbetarekommunens styrelse i dagens nummer af tidningen Eskilstunakuriren infördt tillkännagifvande af följande lydelse:»arbetsnedläggelsen upphör från och med i afton klockan sex. På grund af det oss sent tillhandakomna telegrammet har meddelandet härom ej i dag kunnat delgifvas arbetsgifvarne på annat sätt än genom detta tidningsmeddelande.» Typograferna i Eskilstuna hade från början beslutit att ej deltaga i den ifrågasatta arbetsinställelsen, men frångingo den 15 maj detta beslut samt nedlade arbetet samma dag vid ett-tiden på middagen, hvarefter arbetet af dem återupptogs lördagen den 17 maj omkring klockan 1/2 3 e. m. Inom Eskilstuna hufvudnäring, järn- och metallindustrien, var arbetsinställelsen så godt som allmän. Endast å en och annan sådan arbetsplats kvarstodo några få arbetare på sina poster, merendels för utförande af sådana arbeten, som voro af natur att ej böra uppskjutas, t. ex. reparation af ångpannor. Lika allmän var arbetsnedläggelsen vid J. O. Öberg & Sons stora kontorsboksfabrik, gasverket, bryggerierna, snickeri- och möbelfabriker, tryckerier och bokbinderier, hvarjämte samtliga måleri- och soteriarbetarc, flertalet bageri-, skomakeri-, skrädderi-, sien-, trä-, mureri- och åkeriarbetare äfvensom åtskilliga af stadens arbetare deltogo i arbetsinställelsen. Arbetarne vid Eskilstuna elektricitetsverk samt vid stadens vattenlednings- och renhållningsverk nedlade icke arbetet. Antalet deltagare i arbetsinställelsen i Eskilstuna har af magistraten därstädes beräknats till omkring 3,400 personer, däraf en del kvinnor (omkring 260) och minderåriga. Arbetarne vid de i Eskilstuna stads omedelbara närhet inom Klosters och Fors socknar af Eekarne fögderi belägna många fabrikerna tillhörde i regeln fackföreningar i Eskilstuna och kommo äfven denna gång att talrikt deltaga i den beslutade demonstrationsstrejken. Antalet deltagare i arbetsinställelsen från fabrikerna i nämnda två socknar uppgifves hafva uppgått till inemot 1,000 personer, däraf 394 af de vid statens gevärsfaktori då anställda 471 arbetare. Äfven vid en fabrik inom Husby-Eekarne socken af Eekarne fögderi nedlades arbetet af alla arbetarne, ungefär 65. I Torshälla deltogo omkring 70 fabriksarbetare i arbetsinställelsen. I Nyköping strejkade vid 5 fabriker eller arbetsföretag alla arbetarne till sammanlagdt antal af 150. Vid 8 andra fabriker eller företag nedlade endast en del af arbetarne, omkring 100, sitt arbete. Vid stadens dåvarande två största fabriker med tillhopa 450 arbetare och vid flere af de mindre fabrikerna hade arbetarne utan eget initiativ erhållit ledighet under den tid, strejken komme att pågå. I Oxelösund deltogo i strejken 300 till 400 personer, däraf de flesta hamnarbetare, och nästan allt arbete vid hamnen var inställdt. Vid Kungshagens tegelbruk, beläget omedelbart invid Nyköping, infunno sig den 15 maj på förmiddagen några hundratal arbetare från Nyköping och Oxelösund samt uppmanade de vid tegelbruket sysselsatte arbetarne, 24 personer, att genast nedlägga arbetet, och denna anmaning åtlyddes.., ; På många arbetsplatser lär påbudet om arbetsnedläggelse halva af arbetarne ganska ogärna efterkommits, och ett stort antal af de strejkande arbetarne torde hafva deltagit i arbetsinställelsen endast af eftergifvenhet för andra arbetares uppmaningar eller påtryckningar samt af rädsla för de efterräkningar, som vägran ätt efterkomma partiledningens föreskrifter kunde komma att medföra. Såsom exempel på dylika påtryckningar utöfver den här ofvan omnämnda i fråga om arbetsinställelsen vid Kungshagens tegelbruk må anföras, att den 16 maj omkring 350 rösträttsdemonstranter från Eskilstuna begåfvo sig till Torshälla, där emellertid flertalet fabriksarbetare nedlagt arbetet redan före demonstranternas väntade ankomst. Samma dag omkring kl. 4 e. m. infunno sig 500 till 600 demonstranter från Nyköping vid Hargs bomullsspinneri i Helgona socken, hvarvid ungefär 100 demonstranter inträngde i en af fabrikslokalerna isamt uppmanade där sysselsatte arbetare och /arbeterskor att nedlägga arbetet. De arbetande syntes ej hafva någon lust att åtlyda uppmaningen, men då arbetet i de öfverfyllda fabrikslokalerna ej lämpligen kunde fortgå, läto arbetsgifvarne af sluta fabriksverksamheten för dagen, hvarpå demonstranterna, sedan några tal hållits, aflägsnade sig. Som man befarade, att samma uppträde, om fabrikerna hölles i gång, skulle följande dag upprepas, arbetades då

17 Nykterhetsföreningar. Södermanlands län. 13 endast några timmar på morgonen. Af den vid Hargs fabriker anställda, till omkring 160 uppgående arbetspersonalen deltog ej någon i demonstrationerna eller yrkade på arbetets nedläggande. Arbetsgifvarne inom länet sökte i allmänhet ej hindra arbetarne i deras förehafvanden, utan läto lugnt saken hafva sin gång. I några fall föranstaltade arbetsgifvarne själfva utan arbetarnes initiativ om arbetets nedläggande, för att på så sätt förebygga konflikter mellan deras arbetare och andra, som sökt eller kunde väntas söka förmå dem till arbetsinställelse. Vid statens gevärsfaktori begärdes från arbetarnes sida ledighet; sedan denna framställning a,f slagits, blef arbetet, såsom här of van omnämnts, nedlagdt af 394 utaf faktoriets 471 arbetare, enligt hvad ombud för arbetarne uppgåfvo på grund af påtryckningsåtgärder från vederbörande fackförenings sida. Vid Nyby bruk i Torshälla socken begärde arbetarne ledighet på middagen den 16 maj, men, då denna begäran afslogs, fortgick arbetet som Vanligt, och någon strejk kom! där icke till stånd. Under strejkdagarne anordnades många demonstrationsmöten äfvensom demonstrationståg genom gatorna. Af deltagarne i dessa tåg höjdes gång efter annan lefverop för den allmänna rösträtten och dylikt samt sjöngs»arbetets söner», men något egentligt störande af den allmänna ordningen eller något särskildt trots mot myndigheterna förekom därvid icke. Krogar och ölstugor samt brännvinsutminuteringsställen höllos på order af polismyndigheterna stängda under arbetsinställelsen. Några nämnvärda rubbningar i den allmänna rörelsen, kommunikationerna, belysningsförhållandena, renhållningens behöriga skötande eller i tillgången på lifsmedel och dricksvatten hafva ifrågavarande arbetsinställelser icke här i länet förorsakat. I fråga om befolkningens laglydnad och sedlighet hafva ej under perioden iakttagits några mera anmärkningsvärda förändringar. Gröfre brott förekomma fortfarande mycket sällan. Äfven i fråga om ringare brott och förseelser äro förhållandena här i länet bättre än uti riket i dess helhet. Fylleriförseelserna äro fortfarande ganska talrika, men i detta hänseende torde böra bland annat bemärkas, att till följd af de genom lagen den 8 juni 1904 vidtagna ändringarna i 11 kap. 15 och 18 kap. 15 strafflagen fylleri numera är straffbart i långt flera fall än förr samt att fylleriförseelser antagligen blifva nu för tiden mera beifra.de än förr. Själfsvåld och trots mot myndigheters bud synas vara i tilltagande bland yngre samhällsmedlemmar, särskild! å orter med större industri. I förhållandet mellan könen råder fortfarande i många fall mycken lösaktighet. Af hela antalet födda barn är procenttalet barn af oäkta börd ganska stort. Äfven om, till följd af förbättrad ekonomisk ställning för stora delar af befolkningen, förbrukningen af starka drycker icke skulle hafva under perioden minskats, synes dock dryckenskapen eller det omåttliga bruket af sådana drycker alltjämt, om ock sakta, aftaga inom alla samhällsklasser. Den allmänna uppfattningen utvecklas allt mera i den riktningen, att det är en skam att uppträda onykter. Bland dem, som arbeta för nykterhetssakens framgång, böra i denna berättelse liksom i de närmast föregående särskildt omnämnas de s. k. nykterhetsföreningarna. Deras verksamhet står fortfarande under nitisk och kraftig ledning, och den stora betydelsen af deras insats i det sociala arbetet blir med hvarje år allt mera erkänd. Enligt hitinkomna uppgifter funnos vid 1905 års slut inom länet följande nykterhetsföreningar med nedannämnda antal medlemmar: x ) Dessutom 2 ungdomsloger med 543 medlemmar. s ) Dessutom ett ungdomstempel med 46 medlemmar. 3) Dessutom en baruafdelniiig, benämnd»hoppets här>, med 80 medlemmar. 4 ) Dessutom en ungdomsloge,»torshslla framtid», med 80 medlemmar.

18 14 Södermanlands län. Nykterhetsföreningar. Nykterhetsföreningar, lemmar. Rönö härad. Goodtemplarlogen»Hargs välfärd» i Helgona socken >» Blåbandsföreningen»Nynäs framtid» i Bälinge socken >» Templet»Eriks minne> i Lästriuge socken 40 Hölebo härad. Tullgams blåbandsföreuing i Hölö socken 60 > > Mörkö d:o i Mörkö socken 115 >» Blåbandsföreningen >Västerljungs framtid» i Västerljungs socken 25 Oppunda härad. Goodtemplarlogen»Vikingasätet» i Västra Vingåkers socken 150»» D:o»Lindbols seger» i d:o 20 >» l):o»baggetorps framtid» i d:o 35»» Templet»Vikingaborgen» i d:o 105»» D:o»Marsjö lycka» i d:o 36»» D:o»Högsjö framtid» i d:o 57 > > D:o»Vårdkasen» i d:o 35 >» Nästorps blåbandsförening i d:o 97 >» Goodtemplarlogen»Östra Vingåkers väl» i Östra Vingåkers socken 70»» D:o»Värmbohls hopp» i d:o 82»» Blåbandsföreningen > Klippan» i Österåkers socken > > D:o»Majblomman» i Skyllinge socken.. 20»» D:o»Valla sköld» i d:o.. 62»» Templet»Segerpalnien» i d:o. 85 >» Goodtemplarlogen»Kantorps väl» i d:o.. 25»» D:o»Flöda framtid» i Flöda socken >» Templet»Gränsvakten» i d:o »» D:o»Skogsblomman» i d:o »» D:o»Rena källan» i d:o »» D:o»Fridspalmen» i d:o »» D:o»Jnlita framtidshopp» i Juli ta socken 150»» Goodtemplarlogen»Alphyddan» i Bettna socken... 41»» D:o»Trohet» i Vrena socken 4»» D:o»Husby alpros» i Husby-Oppunda socken 36 >» D:o i Katrineholm, Stora Malms socken > > Templarorden i d:o d:o.. 40»» Verdandiorden i d:o d:o.. 85» > Blåbandsföreningen i d:o d:o.. 51» > Järnvägsmännens helnyktcrhetsförbund i d:o d:o 53 Villåttinge härad. Goodtemplarlogen»Helge» i Helgesta socken 53»» Templet»Sparreholms lycka» i Hyltinge socken > >»Skanderns näckros» i Duukers socken 36» > Goodtemplarlogen»Malmköpings vakt» 45» > Templet»Majblomman» i Malmköping 30 >» Goodtemplarlogen»Hällefors ros» i Lilla Mellösa socken 125 >» Ungdomslogen»Rosens framtid» i d:o 111»» Goodtemplarlogen»Allmänt väl» i Flens socken > > Templet»Flens aftonsällskap» i d:o 27 > > Järnvägsmännens helnykterhetsförbnnds afdelning n:r 3 i Flen 10»» Ungdomslogen»God vilja» i Flen 80 Oster-Rekarne härad. Goodtemplarlogen»Jäders fäste» i Jäders socken.. 87» > D:o»Skogsblomman» i Barfva socken. 74»» D:o»Arild» i d:o. 102 > > Barfva blåbandsförening i d:o. 100»» Ungdomslogen»Mimer» i d:o 74» > Goodtemplarlogen»Skogsliljan» i Kjula socken »» Templarlogen»Evighetsblomman» i Snndby socken. 21 Nykterhetsföreningar., ' n lemmar. Oster-Rekarne härad. Goodtemplarlogen»Vallby endräkt» i Vallby socken. 103»» Vallby blåbandsförening i d:o. 77»» Goodtemplarlogen»Vänskapsbandet» i Stenkvistasocken 42»» Templarlogen»Kumla borg» i d:o 44» > Goodtemplarlogen»Arila jubileumsminne» i Arla socken 45»» D:o»Skogsrosen» i Hnsby-Rekame socken 35»» D:o»Husby värn» i d:o 30»» D:o»Hedblomman» i d:o 33»» Ryningsbergs blåbandsförening i d:o 36»» Goodtemplarlogen»Hedensö framtid» i NäBhulta socken 65»» Blåbandsföreningen»Syskonkedjan» i d:o 108»» D:o»Syskonringen» i d:o 115 > > D:o»Stjärnan i skogen» i d:o 30 >» Templarlogen»Gränsvakten» i Klosters socken Väster-Rekarne härad. Templet,»Frihet» i Kors socken 40 >» Blåbandsföreningen i Torshälla socken 65»» Templarorden i d:o 40»» Nykterhetsarmén i d:o 32»» Goodtemplarlogen»Det godas framgång» i Gillberga socken 66»» D:o»Lista lycka» i Lista socken 35 >» Nykterhetsarmén i d:o 40»» Goodtemplarlogen»Endräkt» i Tumbo socken... 40»» D:o»Råby lilja» i Råby-Rekarne socken 54 > > Ungdomslogen»Majblomman» af goodtemplarorden i Råby-Rekarne socken 29 >» Råby-Rekarne blåbandsförening i Råby-Rekarne socken 10» > Goodtemplarlogen»Sanningens röst» i Öja socken.. 87 > D:o»Ungdomens hopp» i d:o.. 12»» D:o»Fram» i d:o.. 20»» Öja blåbandsförening i d:o.. 86» > Blåbandsföreningen»Liljan i skogen» i d:o.. 80» > Västermo blåbandsförening i Västermo socken »» Blåbandsföreningen»Strid» i d:o... 43»» Goodtemplarlogen»Fridens rö8t» i d:o... 67»» D;o»Fast» i d:o... 46»» D:o»Karmel» i d:o... 10»» D:o»Hjälmarsborg» i d:o Åkers härad.»åkers Frihet» i Åkers socken 115»» Templet»Frid» i d:o 30»» Ungdomsföreningen i d:o 68»» Templet»Fridsvännen» i Liinna socken 59 > > Länna blåbandsförening i d.o 100 > > Härads > i Härads socken 40»» Helgarö goodtemplarloge i Helgarö socken 19»» Liljelunds» i Strängnäs socken 48 > >»Svärdsliljan» i d:o 7 Selebo härad. Templet»Toresunds frid» i Toresnnds socken 20»»»Blåbandet» i d:o 107»»»Hopp och seger» i Öfver-Selö socken 90»» Templet»Mälarringen» i Aspö socken 18»» Blåbandsföreningen i d:o 27» > D:o i Kärnbo socken 14» > Templet»Förgät mig ej» i Ytter-Enhörna socken 11»»»Blåbandet» i d:o,

19 Kristliga föreningar. Spritdrycker. Södermanlands län. 15 Enligt dessa uppgifter skulle hela antalet medlemmar i nykterhetsföreningarna hafva vid 1905 års slut varit 12,620, af hvilket antal öfver 1,000 tillhörde ungdomsloger och barntempel. I senaste femårsberättelsen uppgafs hela medlemsantalet i länets nykterhetsföreningar till 10,318. Alla dessa föreningar hafva till mål att verka för absolut nykterhet och rusdryckernas afskaffande såsom njutningsmedel. Åtskilliga af dem, särskildt Verdandiordnarna, syssla enligt sina stadgar äfven med politiska frågor. Inom många af dem finnas understöds- och försäkringsföreningar. Om sättet för nykterhetsföreningarnas verksamhet år föga att tillägga, till hvad därom yttrats i Länsstyrelsens senaste femårsberättelse. I de större orterna, såsom t. ex. Eskilstuna och Nyköping, hafva bildats s. k. lokalnykterhetskommittéer, med uppgift att vid alla inom samhället förekommande frågor t. ex. val af kommunala och politiska förtroendemän, ordnande af rusdrycksförsäljningen m. m. som i något hänseende beröra nykterhetssaken, representera nykterhetsintressena samt att, då ett allmänt uppträdande från nykterhetsvännernas sida anses erforderligt, påkalla, oidna, leda och sammanhålla denna gemensamma verksamhet. Till dessa lokala sammanslutningar höra ej blott egentliga nykterhetsföreningar utan äfven metodist- och baptistförsamlingar samt missionsföreningar inom samhället. Södermanlands läns allmänna nykterhetskommitté sträcker sin verksamhet öfver hela länet. Liksom förut skett i Eskilstuna och Strängnäs, har under denna period i Nyköping andrdnats ett mycket besökt nykterhetskafé. I Eskilstuna har på lokalnykterhetskommitténs initiativ och med understöd af staden inrättats en s. k. läse- och värmestuga, af sedd särskildt såsom tillflyktsort för sådana arbetare, som äro inneboende hos andra. Stugan hålles öppen endast under den kallare årstiden, och där tillhandahållas för billigt pris varm mjölk och kaffe jämte bröd. Det här of van omnämnda, år 1900 i Stockholm stiftade sällskapet Svenska kvinnors kristna nykterhetssällskap Hvita bandet har till ändamål att på kristlig grund verka ej blott för nykterhet utan äfven för sedlighet. Landstinget har för hvart och ett af åren beviljat ett förslagsanslag af högst 500 kronor at1 mot redovisningsskyldighet utbetalas för hållande af nykterhetsföredrag i Malmköping under pågående militäröfningar på tid och plats, som af vederbörande mililärbefäl bestämmes. Hvad angår de i senaste femårsberättelsen i detta sammanhang omnämnda Kristliga föreningarna af unge män och af unga kvinnor, har Kristliga föreningen af unge män i Eskilstuna under perioden upphört på grund af bristande intresse för föreningen. Däremot har Kristliga föreningen af unga kvinnor i Eskilstuna fortsatt med sin verksamhet efter hufvudsakligen samma plan och i samma syfte som under föregående period. Eegelbundna andaktsstunder med bibelsamtal samt missions-, sång- och symöten m. m. hafva hållits, hvarjämte vid flera tillfällen anordnats särskilda möten för döfstumma. Föreningen har en s. k. ungdomsgren, som en gång i månaden samlat flickor mellan 10 och 14 år till arbete till förmån för Gammal-Svenskby i Ryssland. Till föreningen höra kvinnor af alla samhällsklasser, och den hade vid 1905 års slut 76 medlemmar. Kristliga föreningens af unga kvinnor i Nyköping verksamhet har fortgått under större delen af perioden, men i slutet af år 1905 blifvit nedlagd. Viskänkning och utminutering af brännvin och andra spritdrycker förekomma i länets sex städer och i köpingen Malmköping samt utöfvas på alla dessa ställen af särskilda föi- ändamålet bildade bolag. Dessutom hafva under perioden utöfvats under sommartiden tillfälliga utskänkningsrättigheter å Oxelösunds badhotell, vid Mälarbaden i Torshälla socken och å utvärdshuset Höjden å Strängnäs stads område, samt under åren vid ett utvärdshus å Djurgården invid Eskilstuna. Genom resolution den 18 april 1905 af slog Konungens Befallningshäf vande en framställning om dylik utskänkningsrättighet,å Djurgården under 1905 års sommar, öfver denna resolution anfördes besvär hos Kungl. Maj.t, som enligt skrifvelse den 15 juli 1905 ej fann skäl att göra ändring i det öfverklagade beslutet. Under seglationstiden har utskänkning af spritdrycker ägt rum å en stor del af de passagerareångfartyg, som anlöpa länets hamnar. Brännvinshandeln har utöfvats i Nyköping å 1 minuthandelsställe och 4 utskänkningsställen, äfvensom medelst utskänkning å teatern, då föreställningar där gifvits; i Eskilstuna å 2 minuthandels- och 6 utskänkningsställen samt i hvar och en af städerna Strängnäs, Mariefred, Torshälla, Trosa och i köpingen Malmköping under senare delen af perioden å 1 minuthandels- och 2 utskänkningsställen. De förut gällande bestämmelserna om tider för utskänkning af och minuthandel med brännvin hafva under perioden ändrats hufvudsakligen så till vida, att utskänkningstiden å vissa restauranter i Eskilstuna och Nyköping utsträckts från klockan 10 e. m. till klockan 11 e. m., att i Eskilstuna tiderna för de s. k. krogarnas och minuthandelsställenas öppenhållande afsevärdt inskränkts, särskildt å fredagseftermiddagarne, då arbetarne där i staden vanligen erhålla sin aflöning, samt att i Mariefred utskänkningen, där den bedrifves såsom krogrörelse, ej får å dagar före sön- eller helgdag fortgå efter klockan 7 e. m. Förbrukningen af spritdrycker har med all sannolikhet under perioden aftagit, åtminstone hafva utskänkningsbolagens i länet försäljningar af dylika drycker betydligt minskats, på sätt framgår af nedanstående, med ledning af bolagens revisionsberättelser sammanställda uppgift: öfver de inom länet influtna brännvinsförsäljningsmedlen och deras fördelning hänvisas till följande tabell:

20 16 Södermanlands län. Vin och maltdrycker. Den länets landstingsområde tillkommande andelen af de till Statskontoret från rikets skilda delar influtna brännvinsförsäljningsmedlen har för de olika försäljningsåren under perioden uppgått till nedannämnda belopp och fördelats sålunda : Städernas och köpingen Malmköpings andelar i brännvinsiörsäljningsmedlen angifvas i följande tabell: Huruvida konsumtionen af vin under perioden ökats eller minskats, kan ej med ledning af tillgängliga uppgifter af göras. Utskänkningsbolagen inom länet hafva under försäljningsåret sålt 26,407 liter vin samt under de fyra följande försäljningsåren 23,678 liter, 22,428 liter, 21,177 liter och 22,145 liter. Utskänkning af vin har, förutom på de ställen, där rättighet till utskänkning af spritdrycker utöfvats, varit under hela perioden eller delar däraf medgifven i Eskilstuna å ett ställe i förening med konditorirörelse och å ett ställe i samband med matservering medelst automat och å ytterligare ett ställe till spisande gäster, i väntsalarna å Eskilstuna järnvägsstation, å ett hotell i Katrineholm, å järnvägshotellen i Vingåker, Oxelösund, Gnesta och Sparreholm samt sommartiden vid Bie badanstalt och Hällby brunn i förening med matservering, i restauran tvagnarna å vissa statsbanetåg samt enligt medgifvande från Styrelsen för statens järnvägar å järnvägsrestaurationerna i Gnosta, Elen och Katrineholm. Det tillstånd till sådan utskänkning, som lämnats en innehafvare af Vingåkers hotell, har under perioden återkallats. Särskild rättighet till försäljning af vin till afhämtning i mindre myckenhet än 10 liter har å landsbygden varit medgifven endast åt en person i Katrineholm. I städerna, där, enligt den under perioden gällande lagstiftningen, särskildt tillstånd ej erfordrats för försäljning af vin i mindre myckenheter, har försäljning af vin till afhämtning idkats i ganska stor omfattning af ett flertal handlande, nämligen, enligt hit inkomna uppgifter, i Nyköping af 12, i Eskilstuna af 15, i Torshälla af 2, i Strängnäs af 7, i Mariefred af 4 samt i Trosa af 2 handlande. Förbrukningen af malldrycker kan ej exakt angifvas, men har varit stor och torde knappast hafva i mera afsevärd grad aftagit..förutom å de ställen, där brännvinseller vinutskänkning förekommit, har försäljning af maltdrycker till förtäring på stället utan samband med servering af mat varit tillåten i Nyköping å 7, i Eskilstuna å 10, i Strängnäs å 2 och i Mariefred å 2 ställen samt i Trosa, Malmköping, Katrineholm och Flen å 1 ställe på hvarje plats. Tiderna för dessa försäljningsställens öppenhållande hafva genom af Konungens Befallningshafvande utfärdade bestämmelser ganska strängt begränsats. Hättighet att i samband med värdshusrörelse vid måltider utskänka maltdrycker har liksom under föregående period varit af Konungens Befallningshafvande medgifven i omkring 25 fall Gästgifvare och skjutsstationsföreståndare hafva i allmänhet icke begagnat sig af den enligt skjutsstadgan dem tillkommande rättigheten att till vägfarande försälja maltdrycker till förtäring på stället. Under perioden har Konungens Befallningshafvande i tre fall med anledning af oordningar förbjudit gästgifvare att fortsätta med sådan försäljning. Hvad angår försäljning af maltdrycker till afhämtning, halva på landsbygden endast 9 personer innehaft tillstånd att sälja maltdrycker till myckenhet under tio liter, och af dessa tillstånd hafva 8 gällt allenast försäljning af svagdricka. Å landsbygden har ölförsäljningen i handelsbodarna eller den s. k. tiolitersförordningens tillkomst alltlnera sällan; förekommit. I städerna däremot har försäljning af maltdrycker till afhämtning fortfarande bedrifvits fritt och i mycket stor omfattning af speceri- och diversehandlande, i Nyköping af omkring 20 handelsidkare, i Eskilstuna af omkring 50 samt äfven i de öfriga städerna af ett flertal handlande. Därjämte hafva maltdrycker för afhämtning tillhandahållits från bryggerierna samt deras nederlag och tappningsaffärer såväl i städerna som på landsbygden. De genom kungl. kungörelsen den 28 november 1902 meddelade bestämmelserna angående kringföring å landet af maltdrycker hafva visat sig nyttiga, och klagomålen öfver de s. k. rullande ölkrogarne hafva betydligt aftagit. De i senaste femårsberättelsen påpekade olägenheterna i många fall af den i städernas handelsbodar bedrifna ölhandeln hafva under perioden kvarstått. Sedan kungl. förordningen om försäljning af vin och öl den 9 juni 1905 trädt i kraft, äro myndigheterna emeller-