Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar"

Transkript

1 Rapport 2012 Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar Anna-Belle Ericsson Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 1(79)

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och bakgrund Disposition Avgränsningar och metod Begrepp och definitioner Unga som varken arbetar eller studerar - Situationen i länet i siffror KOMMUNERNAS VERKSAMHET Kommunernas verksamhet riktad mot vilka åldersgrupper? Det kommunala informationsansvaret Organisation och ansvarsfördelning Hur kommunerna håller sig informerade om vilka som omfattas av informationsansvaret Hur kommunerna kontaktar de som omfattas av informationsansvaret Åtgärder Stödjande/vägledande åtgärder Utbildning Praktik Arbete Insatser för unga upp till 24 år Framgångsfaktorer, svårigheter och förslag gällande arbetet med informationsansvaret samt arbetet med unga upp till 24 år Framgångsfaktorer - Insatser och åtgärder Svårigheter i arbetet Vad efterfrågas? Förslag från kommunerna på regionala samverkansområden DISKUSSIONSSEMINARIUM MED KOMMUNER Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 2(79)

3 4 OMVÄRLD - REGIONAL OCH NATIONELL NIVÅ Regionala aktörer Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Länsstyrelsen i Stockholms län Nationella aktörer Regeringskansliet Temagruppen Unga i arbetslivet Ungdomsstyrelsen Arbetsförmedlingen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) DISKUSSION FÖRSLAG PÅ REGIONALA SAMVERKANSOMRÅDEN. 70 Referenser Bilagor Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 3(79)

4 Sammanfattning KSL:s kansli genomförde under 2011/12 en förstudie kring arbetsmarknad och sysselsättning i syfte att ge Arbetsmarknadsberedningen underlag för beslut om vilka regionala frågor som kan lyftas till en samverkansnivå inom KSL. Förstudien visade att kommunerna ser unga som varken arbetar eller studerar som en viktig målgrupp samt att det finns ett intresse av att samarbeta kring frågan. Mot den bakgrunden har kansliet genomfört denna fördjupningsstudie. Syftet med denna studie - Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar - är att ge en fördjupad förståelse för arbetet med målgruppen i Stockholms län för att därigenom kunna föreslå möjliga regionala samverkansområden. Begreppet unga som varken studerar eller arbetar är vidlyftigt och svåranvänt och därför används exempelvis unga eller målgruppen här som synonymer till begreppet. Frågan kring unga rymmer två aspekter. Den ena är förebyggande och handlar om att undvika att unga personer hamnar i arbetslöshet. Den andra inriktas på aktiva åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar. Denna studie undersöker vilka åtgärder kommunerna erbjuder målgruppen som varken arbetar eller studerar och studiens tyngdpunkt ligger därmed främst på den senare aspekten. För studien har fyra källor använts: Intervjuer med operativt ansvariga för arbetet med målgruppen i samtliga kommuner i länet, diskussionsseminarium med kommuner, omvärldsstudier främst i form av intervjuer med regionala och nationella aktörer samt dokumentstudier. Studien har företrädesvis fokuserat på Kommunernas arbete med det kommunala informationsansvaret för unga upp till 19 år angivet i skollagen Kommunernas riktade insatser till unga upp till 24 år Regionalt/nationellt arbete med frågan Förslag på regionala samverkansområden Studien visar att det finns stora skillnader i länet gällande arbetet med aktiva åtgärder. I flera kommuner finns ett väl utbyggt arbete med ett brett åtgärdsutbud och samverkan mellan olika berörda aktörer och i andra kommuner finns mycket lite insatser för unga. Ett stort antal kommuner uppger att de har svårigheter att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de som omfattas av informationsansvaret. 12 av 26 kommuner tar i minst en verksamhet ett samlat grepp om hela målgruppen unga mellan 16 och 24 år. I rapporten redogörs för centrala framgångsfaktorer gällande aktiva åtgärder och statistik från verksamheter som visar på goda resultat presenteras. Vad kommunerna efterfrågar i arbetet lyfts fram och studien redovisar förslag från kommunerna på regionala samverkansområden. Samverkan kring utbudet av åtgärder riktade mot arbete och studier efterfrågas av flest kommuner. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 4(79)

5 Påtagligt gällande omvärldsbevakningen är att de olika regionala och nationella aktörerna lyfter fram samma problematik avseende frågan samt i stort sett samma lösningar, främst: utökad samverkan mellan berörda aktörer, ett mer långsiktigt arbetssätt, tidiga insatser och stöd i skolan samt mer vägledning. I diskussionsavsnittet diskuteras den bild av kommunernas arbete som har framkommit i studien. Tydligt är att mer insatser på området är nödvändigt. Bland annat behovet av ett helhetsgrepp och samverkan i arbetet lyfts fram och innebörden av det lagstadgade informationsansvaret diskuteras. Studien presenterar avslutningsvis sex förslag på möjliga regionala samverkansområden: Samverkan kring utbudet av åtgärder Skolpeng för de som omfattas av det kommunala informationsansvaret Mobila enheter som resurs för hela länet Flera center med samlade kompetenser i länet Samarbete med Arbetsförmedlingen På politisk nivå i länet finna en samsyn kring uppdraget för att underlätta samverkan Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 5(79)

6 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund Syfte Studiens syfte är att ge en fördjupad förståelse för arbetet med unga i Stockholms län som varken arbetar eller studerar för att kunna föreslå möjliga regionala samverkansområden. Bakgrund Minska gapet! Förstudie om arbetsmarknad och sysselsättning På uppdrag av KSL:s arbetsmarknadsberedning genomförde kansliet under höst och vinter 2011/12 en förstudie kring arbetsmarknad och sysselsättning. Syftet med studien var att ge beredningen underlag för beslut om vilka regionala frågor som kan lyftas till en samverkansnivå inom KSL. Studien baserades huvudsakligen på intervjuer med chefer i kommunerna inom områdena arbetsmarknad, socialtjänst, utbildning, näringsliv och personal. Förstudien visade att svaren på frågorna om de prioriterade målgrupperna samt de viktigaste samverkansområdena berörde varandra starkt. Unga som varken arbetar eller studerar lyftes fram som en viktig målgrupp och det var också en fråga man ville samarbeta kring. Frågan om ungas situation kom upp som ett samarbetsområde i nästan samtliga intervjuer. På frågan om vilka aktuella frågor som man vill utveckla, förbättra eller samverka kring nämndes oftast målgruppen unga, både år som hoppar av gymnasieskolan eller går ut med ofullständiga betyg, och unga vuxna som är arbetslösa eller inte deltar i andra insatser, av chefer för socialtjänst, arbetsmarknad och vuxenutbildning. Samtliga chefsgrupper angav unga som den viktigaste målgruppen för samverkan. Sammanfattningsvis lyftes ungas situation i intervjuerna upp som ett samverkansområde utifrån två aspekter: Kommunens informationsansvar angivet i skollagen. Situationen för äldre unga som befinner sig i arbetslöshet och har brist på skolbakgrund m.m. Mot bakgrund av förstudiens resultat så beslutade KSL:s kansli att genomföra en fördjupningsstudie om arbetet med unga i Stockholms län som varken arbetar eller studerar. 1.2 Disposition I kapitel två ges en beskrivning av hur kommunerna i länet arbetar med aktiva åtgärder för unga. I kapitlet beskrivs inledande mot vilka åldergrupper kommunerna riktar sina verksamheter, sedan hur kommunerna arbetar med det Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 6(79)

7 kommunala informationsansvaret för unga upp till 19 år och därefter beskrivs de riktade insatserna för unga upp till 24 år. Genomgående i rapporten görs beskrivningarna av kommunernas arbete med hjälp av illustrerande exempel. Efter de beskrivande avsnitten i kapitlet följer sammanfattningar samt förteckningar över framgångsfaktorer. Framgångfaktorer gällande insatser och åtgärder samt statistik från verksamheter som visar på goda resultat presenteras i ett separat avsnitt. Kapitlet avslutas med en beskrivning av vilka svårigheter kommunerna upplever i arbetet idag, vad de efterfrågar samt vilka förslag på regional samverkan de framför. I kapitel tre redovisas en sammanställning av de synpunkter som fördes fram vid ett diskussionsseminarium där ett första resultat av studien redovisades för kommunerna. I kapitel fyra redovisas en omvärldsbevakning. Kapitlet fokuserar på hur regionala och nationella aktörer arbetar med unga, på deras syn på problematiken samt på regional samverkan. Ett urval av de rapporter som aktörerna har publicerat kring området unga sammanfattas även. Efter kapitlet följer en sammanfattning. Rapporten avslutas med en diskussion kring resultatet samt presentation av studiens förslag på regionala samverkansområden. 1.3 Avgränsningar och metod Avgränsningar Frågan kring unga som varken arbetar eller studerar rymmer två aspekter. Den ena är förebyggande och handlar om att undvika att unga hamnar i arbetslöshet. Den andra inriktas på aktiva åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar. En avgränsning i denna studie är att kommunernas verksamhet främst har undersökts utifrån den andra aspekten: aktiva åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar. I kapitlet med omvärldsbevakning samt i diskussionen tas de båda aspekterna upp. I vilken utsträckning kommunerna erbjuder unga feriejobb, vilket kan ses som en förebyggande insats, har studien ej undersökt. Gällande kommunernas insatser för de som inte omfattas av informationsansvaret, unga upp till 24 år, har studien undersökt åtgärder som är särskilt riktade till unga. Studien beskriver inte reguljära arbetsmarknadsinsatser för försörjningsstödstagare eller studier via den kommunala vuxenutbildningen. Metod För studien har fyra metoder använts: Intervjuer med operativt ansvariga för det kommunala informationsansvaret i länets samtliga 26 kommuner. Även operativt ansvariga för arbetet i de kommuner som har särskilt riktade insatser för Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 7(79)

8 unga upp till 24 år har intervjuats. Ofta är det dock samma personer som arbetar med informationsansvaret och särskilda insatser för unga upp till 24 år. Intervjuerna har fokuserat på tre frågeställningar: - Hur arbetar kommunerna med det kommunala informationsansvaret? - Har kommunerna några riktade insatser till unga upp till 24 år? - Vad har kommunerna för förslag på regionala samverkansområden? Även ett antal operativt ansvariga för arbetet med unga försörjningsstödstagare har intervjuats, dessa intervjuer har handlat om förslag på regional samverkan. Totalt har 61 personer på kommunal nivå intervjuats för studien. Diskussionsseminarium dit kommunerna bjöds in då samtliga kommuner hade intervjuats för att diskutera ett första delresultat av studien. Vid seminariet deltog 33 personer och 20 av länets 26 kommuner fanns representerade. Deltagarna var operativt ansvariga för arbetet med unga samt förvaltnings- och enhetschefer för utbildning och arbetsmarknad. Omvärldsstudier främst genom intervjuer med sex centrala aktörer på nationell och regional nivå som på olika sätt arbetar med frågan unga som varken arbetar eller studerar: Temagruppen Unga i arbetslivet, Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Skolverket, Länsstyrelsen i Stockholm och Sveriges Kommuner och Landsting. Intervjuerna fokuserade på hur aktörerna arbetar med unga som varken arbetar eller studerar, deras syn på problematiken samt på regional samverkan. I bevakningen av nationell och regional nivå redogörs även kortfattat för arbete kring frågan på Regeringskansliet samt KSL. Dokumentstudier av rapporter kring unga som varken arbetar eller studerar, samt redovisningar och utvärderingar av olika verksamheter riktade mot unga. 1.3 Begrepp och definitioner Begreppsanvändning Begreppet unga som varken studerar eller arbetar är långt och svåranvänt och därför används exempelvis unga, de unga eller målgruppen som synonymer till begreppet. Ibland har benämningen unga utanför eller unga utanför studier och arbete använts för målgruppen, t.ex. i regeringskansliets utredning från 2003 med titeln Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 8(79)

9 Unga utanför 1. Här används medvetet inte detta begrepp då det kan bidra till att skapa exkluderande associationer kring målgruppen. Vidare förkortas ett antal andra begrepp för att underlätta läsningen: Det lagstadgade kommunala informationsansvaret som omfattar unga mellan 16 och 19 år som inte går i gymnasieskolan skrivs ibland som informationsansvaret. Operativt ansvariga för arbetet med det kommunala informationsansvaret benämns ibland som ansvariga. Definition av begreppet långt från arbete och studier Flera verksamheter i regionen riktas enbart till målgruppen unga långt från arbete och studier. Verksamheterna definierar innebörden på lite olika vis. Att en person står långt från arbete och studier kan innebära att personen har en komplex problematik utifrån exempelvis oavslutade studier, psykisk ohälsa och svåra hemförhållanden. Generellt gör verksamheter som vänder sig till denna målgrupp en bedömning om personen står långt från arbetsmarknaden och därför är i behov av en specifik insats. Vanligt är att unga kommer till sådana verksamheter via remiss från exempelvis skola eller socialtjänst. 1.4 Unga som varken arbetar eller studerar - Situationen i länet i siffror Det finns en osäkerhet kring gruppens nuvarande exakta storlek men nedanstående studie från Temagruppen för Unga i arbetslivet och statistik från Skolverket kan dock ge en god uppfattning om situationen. I Temagruppen för Unga i arbetslivets rapport 2012 Års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar används ett mått som är särskilt framtaget för att synliggöra ungas aktivitet/inaktivitet. Statistiken som används publiceras med viss eftersläpning och måtten kan därför inte användas för att ge en precis nulägesbild. Studien visar att det fanns drygt unga mellan 16 och 25 år som varken arbetade eller studerade i Stockholms län år 2010, motsvarande nio procent av den totala befolkningen mellan 16 och 25 år i länet. Bland dessa saknade nästan personer känd aktivitet 3 i de offentliga registren. Andelen som saknade känd aktivitet var relativt sett högre bland åringarna än bland åringarna och det totala antalet åringar som varken arbetade eller studerade och saknade känd aktivitet uppgick till nästan 2600 personer. 1 Utbildningsdepartementet (2003) SOU 2003:92 2 Av dessa personer var cirka 4000 personer mellan år och cirka personer mellan år. 3 Med känd aktivitet menas exempelvis att personer är i statliga eller kommunala arbetsmarknadsåtgärder, är sjukskriven, har omvårdnad av barn etc. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 9(79)

10 Avseende avhopp från gymnasieskolan så visar Skolverkets statistik gällande studieresultat läsåret 2010/2011 att 74 procent av eleverna hade fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år i Stockholms län (man studerade de elever som påbörjade sina studier år 2007) 4. Var fjärde elev fullföljer med andra ord inte sina gymnasiestudier inom fyra år. Svårigheten att beräkna antalet som omfattas av det kommunala informationsansvaret beror delvis på kommunernas varierande användning av egna register och databaser i kombination med den stora rörligheten av gymnasieelever mellan kommuner i länet. Inom KSL har ett arbete pågått för att ta fram en regional ungdoms- och elevdatabas (UEDB) (se sid 52)och den första körningen av systemet gjordes i maj Databasen kommer att underlätta kommunernas arbete med att informera sig om vilka ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som inte går i någon skola. 4 Skolverket (2011), Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 10(79)

11 2 Kommunernas verksamhet I detta kapitel ges en beskrivning av hur kommunerna i länet arbetar med aktiva åtgärder för unga. Inledande beskrivs mot vilka åldergrupper kommunerna riktar sina verksamheter, därefter hur kommunerna arbetar med informationsansvaret för unga upp till 19 år och sedan de riktade insatserna för unga upp till 24 år. Framgångfaktorer gällande insatser beskrivs i ett separat delavsnitt. Kapitlet avslutas med en beskrivning av vilka svårigheter kommunerna upplever i arbetet idag, vad de efterfrågar samt vilka förslag på regional samverkan de framför. 2.1 Kommunernas verksamhet riktad mot vilka åldersgrupper? Det lagstadgade kommunala informationsansvaret omfattar unga mellan 16 och 19 år. Flera kommuner i länet har dock insatser riktade till unga som är äldre än de som omfattas av informationsansvaret. Bilden här nedan visar mot vilka åldersgrupper kommunerna riktar sina verksamheter. Kommunernas verksamhet utifrån ålder på målgrupp Antal kommuner Info-ansvar år år år Stapeln till höger visar hur många kommuner som i minst en verksamhet inom kommunen riktar sig till unga mellan 16 och 24 år och på det viset tar ett samlat grepp om hela åldersgruppen. Stapeln i mitten tillsammans med den till höger illustrerar hur många kommuner som har verksamhet för unga upp till 24 år. Den vänstra stapeln visar antalet kommuner som har en enhet enbart för unga som omfattas av informationsansvaret och ingen verksamhet för unga över 19 år. Diagrammet visar att 12 av 26 kommuner i minst en verksamhet tar ett samlat grepp om hela målgruppen unga 16 till 24 år. Av dessa 12 tar fyra kommuner ett samlat grepp i en verksamhet som är helt finansierad av kommunen. I sex kommuner tar man ett samlat grepp om åldergruppen via ESF-projekt och i två av kommunerna finns verksamhet både finansierad av kommunen och verksamhet delfinansierad av ESF. (För information om ESF-projekt se sida 23.) Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 11(79)

12 I mittenstapeln finns Salems kommun där socialförvaltningen har tagit beslut om att en stor del av arbetsmarknadsenhetens tjänster ska erbjudas även till de unga från 18 år som inte är försörjningsstödstagare. 2.2 Det kommunala informationsansvaret I detta delavsnitt presenteras hur kommunerna i länet arbetar med det lagstadgade informationsansvaret 5. Det kommunala informationsansvaret regleras i Skollagen 29:9: En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Kommunernas arbete med informationsansvaret kan delas upp i tre steg, se illustration i figuren nedan. Längst ned i figuren finns organisation och ansvarsfördelning som berör alla tre stegen. Presentationen i denna rapport är disponerad utifrån denna figur. Först presenteras hur organisering och ansvarsfördelning ser ut i kommunerna och därefter hur kommunerna arbetar med de tre stegen. Informera sig om vilka Kontakta Åtgärder Organisation och ansvarsfördelning Organisation och ansvarsfördelning Hur har kommunen valt att organisera arbetet med informationsansvaret? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Vem är det som möter den unge? Vad görs inom de olika stegen? Steg 1 Kommunen informerar sig om vilka personer som omfattas av informationsansvaret. 5 Ett uppföljningsansvar fanns lagstadgat fram till år Sedan togs denna bestämmelse bort för att återinföras år 2005 under benämningen informationsansvaret. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 12(79)

13 Steg 2 Kommunen kontaktar de som omfattas av informationsansvaret för att få information om vad de har för sysselsättning, samt för att informera dem om vilka åtgärder kommunen har att erbjuda. Steg 3 - Kommunen erbjuder åtgärder i form av utbildning, arbete eller åtgärd som syftar till att personen ska komma närmare studier eller arbete Organisation och ansvarsfördelning Informera sig om vilka Kontakta Åtgärder I detta avsnitt presenteras var ansvaret det övergripande respektive det operativa - för informationsansvaret finns i länets kommuner. Dessutom finns ett kortare stycke om resurser avsatta för uppdraget. Övergripande ansvar Oftast, i 20 av 26 kommuner, finns det övergripande ansvaret för informationsansvaret på utbildningsförvaltningen. I två kommuner finns det övergripande ansvaret på arbetsmarknadsförvaltningen. I en kommun är ansvaret delat mellan utbildnings- och socialförvaltningen, och en annan kommun har gjort på ett liknande sätt genom att dela ansvaret mellan utbildningsförvaltningen och ett projekt där socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen samverkar. I en kommun har enheten för arbetsmarknad och daglig verksamhet under förvaltningen för vård och omsorg fått uppdraget av utbildningsnämnden och slutligen har en kommun delegerat ansvaret från gymnasieskolan till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen. Operativt ansvar Organisation och ansvarsfördelning Var har kommunerna valt att lägga det operativa ansvaret? Antal kommuner SYV Kurator Flera kompetenser Övrigt Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 13(79)

14 Vanligast är att det operativa ansvaret ligger på en studie- och yrkesvägledare (SYV), i 13 kommuner ser det ut på det viset. I åtta av dessa kommuner arbetar ansvarig SYV på gymnasieskolan, i två kommuner arbetar denne på vuxenutbildningen, i en kommun på grundskolan och i två kommuner är ansvarig SYV direkt anställd som uppföljnings-/operativt ansvarig centralt hos kommunen. I två kommuner har man valt att lägga det ansvaret på kuratorer. I en av dessa kommuner så delar två kuratorer på ansvaret. I den andra kommunen är avsikten att även en ungdomscoach ska anställas för att tillsammans med kuratorn arbeta med uppdraget. Sju kommuner har lagt ansvaret på verksamheter där flera olika kompetenser finns, så som ungdomscoacher, socionomer och även studie- och yrkesvägledare. Ett exempel är Norrtälje kommun där det ansvaret ligger på verksamheten Ung på väg, en enhet med en studie- och yrkesvägledare, en beteendevetare och två ungdomskonsulenter. Enheten har även tillgång till en socionom. Resurser avsatta för informationsansvaret För att få en uppfattning om hur mycket resurser som är avsatta för informationsansvaret har studien undersökt hur stor del av respektive operativt ansvarigs tjänst som är avsatt för uppdraget. Resultatet varierar stort mellan kommunerna. I de kommuner där en SYV i ordinarie verksamhet är ansvarig är mellan 10 och 60 procent av en heltidstjänst avsatt för uppdraget. I flera fall är ingen särskilt andel av tjänsten avsatt för uppdraget. I kommuner där flera kompetenser delar på det ansvaret så är en betydligt större andel av tjänsterna avsatta för uppdraget. Tidigare nämnda verksamheten Ung på väg i Norrtälje kommun fungerar som ett illustrerande exempel: I verksamheten arbetar en studie- och yrkesvägledare 100 procent, en beteendevetare 100 procent och två ungdomskonsulenter 100 respektive 50 procent. Verksamheten har även tillgång till en socionom som arbetar cirka 30 procent med uppdraget. Framgångsfaktorer Organisation och ansvarsfördelning Här nedan redovisas vad kommunerna har lyft fram som centrala framgångsfaktorer avseende organisering och ansvarsfördelning av arbetet med informationsansvaret. Samverkan mellan olika förvaltningar och myndigheter I några kommuner har man utifrån uppdragets bredd valt att dela det övergripande ansvaret mellan flera förvaltningar, alternativt uttalat ett krav om samverkan mellan förvaltningar och nämnder. Stockholms stad är ett exempel på det senare. Där finns det samordnande ansvaret på arbetsmarknadsförvaltningen vilket Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 14(79)

15 innebär att förvaltningen ska samordna arbetet med informationsansvaret och samarbeta med alla berörda nämnder. Arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete och båda förvaltningarna erbjuder insatser till de som omfattas av informationsansvaret. Ett annat exempel på samverkan är Samordningsförbundet Östra Södertörn som driver och medverkar i flera projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden. Samordningsförbundet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. I Tyresö kommun finns en samverkan mellan olika förvaltningar och myndighet kring informationsansvaret. Ansvaret delas mellan gymnasieskolan i Tyresö och projektet Ung i Tyresö, ett projekt som Samordningsförbundet Östra Södertörn driver och där Arbetsförmedlingen fungerar som huvudman. Arbetsförmedlingen och flera enheter inom den kommunala socialförvaltningen samarbetar i projektet och personalen sitter fysiskt i samma lokaler. Att socialförvaltningen på det viset är samlokaliserad med en myndighet leder till snabba beslut, snabba insatser och ger en sammansvetsad arbetsgrupp. Att olika förvaltningar och myndigheter är samlokaliserade eller placerade nära geografiskt främjar samverkan och kommunikation mellan enheterna. Olika kompetenser i organisationen Att olika kompetenser finns i organisationen hänger ofta samman med det ovanstående, samverkan mellan olika förvaltningar och myndigheter. En bred kompetens bland personalen blir ofta en effekt av samverkan. Framgångsfaktorn är att inte enbart en person från en yrkeskategori, exempelvis en studie- och yrkesvägledare, arbetar med ungdomen utan att det i organisationen finns olika kompetenser som kan möta olika behov. Sammanfattning Organisation och ansvarsfördelning Oftast, i 20 av 26 kommuner, finns det övergripande ansvaret för informationsansvaret på utbildningsförvaltningen. Vanligast är att det operativa ansvaret finns på en studie- och yrkesvägledare, i 13 kommuner ser det ut på det viset. I sju kommuner finns det operativa ansvaret på en verksamhet med blandad och bred kompetens, exempelvis ungdomscoacher arbetar tillsammans med en socionom och en studie- och yrkesvägledare. Hur mycket resurser som är avsatta för arbetet med informationsansvaret verkar variera stort mellan kommunerna. Framgångsfaktorer är att samverka mellan olika förvaltningar och myndigheter samt att ha en bred kompetens i organisationen som arbetar med denne unge. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 15(79)

16 2.2.2 Hur kommunerna håller sig informerade om vilka som omfattas av informationsansvaret Informera sig om vilka Kontakta Åtgärder Organisation och ansvarsfördelning En kommun ska enligt skolagen hålla sig informerad om vilka kommuninvånare som omfattas av informationsansvaret. I detta avsnitt beskrivs hur kommunerna i länet går tillväga. Information via elevregister och fakturor Det vanligaste sättet bland kommunerna att söka hålla sig informerad på är att jämföra elevregister och fakturor från gymnasieskolor med folkbokföringen, för att på det viset få information om vilka personer som inte är registrerade på en gymnasieskola. 25 kommuner anger att de jämför elevregister och fakturor mot folkbokföringen. Dock så är elevregistret ofta inaktuellt då eleverna kan ha bytt till en annan skola. Ett fåtal kommuner uppdaterar inte sitt elevregister mot friskolor eller skolor i andra kommuner. Inom KSL har ett arbete pågått för att ta fram en länsgemensam ungdoms- och elevdatabas och den första körningen av systemet gjordes den 15 maj Se mer om databasen på sida 51 i denna rapport. Information från socialförvaltningen Ansvariga för informationsansvaret i 15 kommuner uppger att de får information från socialförvaltningen i kommunen. Det kan exempelvis vara information om att en person är placerad på ett behandlingshem och därför inte studerar. I sex kommuner tillämpas samtycke för att bryta sekretessen. I nio kommuner tillämpas samtycke delvis, detta genom att socialförvaltningen informerar enheten för informationsansvaret först då den unge blir utskriven från en åtgärd. Möjligt är att informationsutbyte mellan socialförvaltning och enhet för informationsansvar sker i fler än de 15 kommunerna som explicit har uttryckt att ett sådant samarbete finns. En kommun uttrycker att ingen samverkan med socialförvaltningen förekommer och nio kommuner uttrycker att samverkan bör utvecklas, främst utifrån hanteringen av sekretessregler. Information från gymnasieskolan 16 kommuner uppger att de får information om vilka som omfattas av det kommunala informationsansvaret genom att gymnasieskolor meddelar då en elev är på väg att hoppa av skolan eller redan är utskriven. Bilden som kommunerna ger är att gymnasieskolorna är olika bra på att ge besked, generellt är skolor i den egna Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 16(79)

17 kommunen eller skolor som ligger geografiskt nära bättre på att ge besked än andra skolor. Ett fåtal kommuner anger att de har ett väl utvecklat samarbete med de gymnasieskolor där kommunens elever går. Ett exempel är Tyresö kommun där informationsansvaret är delat mellan gymnasieskolan i Tyresö och Ung i Tyresö, ett ESF-projekt där Arbetsförmedlingen och kommun samverkar. Gymnasiet i kommunen ska kontakta Ung i Tyresö redan när en elev börjar vackla eller åtminstone vid avhopp och tillsammans med Ung i Tyresö ha ett möte med eleven. Ekerö kommun, som inte har någon gymnasieskola med nationella program inom kommunen, har upparbetat ett system där man har en dialog med gymnasieskolor utanför kommunen i syfte att förebygga skolavhopp. Studie- och yrkesvägledarna på grundskolan har i sin tjänst uppdraget att ha en dialog med de gymnasieskolor där elever från Ekerö går. De stämmer av med gymnasieskolorna att eleverna får det stöd de har rätt till, bland annat att de får ett åtgärdsprogram vid behov. Studie- och yrkesvägledarna har särskild fokus på de elever som bedöms vara i riskzonen för avhopp, vilket definieras som att eleven har icke godkänt betyg i tre kurser. Information från grundskolan Sex kommuner anger att de får information från grundskolan. I ett fåtal kommuner har man ett möte för informationsutbyte mellan grundskola och enheten för informationsansvaret under vårterminen innan övergången till gymnasiet. Ett exempel är Sigtuna kommun där man under mötet tar upp elever som är i riskzonen för att inte börja gymnasiet. Under mötet talar man även kring de elever som på olika vis har särskilda behov. Ett annat exempel är Täby kommun där man tar kontakt med alla grundskolor där elever från kommunen går för att få ett pedagogiskt överlämnande av de elever som inte kommer att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. Kommunen kallar även eleven i fråga och föräldrar till ett samtal. Andra informationsvägar Andra informationsvägar är genom kontakt med vänner till ungdomen, genom att de som arbetar med informationsansvaret är i miljöer där ungdomar vistas exempelvis fritidsgårdar, via Arbetsförmedlingen, via projekt som arbetar med unga, via psykiatrin, via föräldrar samt att ungdomen själv hör av sig. Karriärgallerian i Nacka kommun, en enhet som bland annat innehar det operativa ansvaret för informationsansvaret, är ett illustrativt exempel på hur en aktiv kontakt med miljöer där unga befinner sig kan se ut. Enheten har anställt två ungdomsombud på 75 procent, unga personer som befinner sig där andra unga befinner sig exempelvis på fritidsgårdar och i Folkets hus. Ungdomsombuden fungerar som en bro mellan ungdomar och kommunanställda. Ombuden hjälper även unga att bilda ungdomsråd och föreningar och har i uppdrag att undersöka livskvaliteten bland unga. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 17(79)

18 Framgångsfaktorer - Informera sig om vilka som omfattas av informationsansvaret Här nedan redovisas vad kommunerna har lyft fram som centrala framgångsfaktorer i arbetet med att hålla sig informerad om vilka kommuninvånare som omfattas av informationsansvaret. Tät förebyggande kontakt med gymnasieskolor och grundskolor Som ovan nämnt har ett fåtal kommuner ett väl utvecklat samarbete med gymnasieskolorna där kommunens elever går. Tidigare nämnda Tyresö och Ekerö kommun är exempel på kommuner som tillsammans med gymnasieskolor arbetar förebyggande mot skolavhopp samt har ett väl fungerande informationsutbyte mellan informationsansvar och gymnasieskola kring de unga som väljer att hoppa av skolan. I ett fåtal kommuner har man ett möte mellan grundskola och enheten för informationsansvaret under vårterminen innan övergången till gymnasiet. Under mötet sker informationsutbyte kring elever som är i riskzonen för att inte börja gymnasiet. Goda exempel är tidigare nämnda Sigtuna respektive Täby kommun. Nära samarbete med socialförvaltning Informationsutbyte mellan operativt ansvarig för informationsansvaret och socialtjänst är en nödvändighet för att kommunen ska kunna utföra det uppdrag som informationsansvaret innebär. Exempel på en svårighet och utvecklingsområde gällande informationsutbytet som kommunerna tar upp är sekretessen. Sex av 26 kommuner uppger att de använder sig av samtycke för att bryta sekretessen. Ytterligare nio kommuner uppger att de använder sig av samtycke men i begränsad utsträckning. Att vara i miljöer där unga är/ha samverkan med sådana miljöer Generellt är samverkan med andra aktörer och enheter, både inom den kommunala organisationen och utanför, en genomgående framgångsfaktor i hela arbetet med informationsansvaret. Nacka kommuns arbete med ungdomsombud (se sid 17) är ett exempel på hur en aktiv kontakt med miljöer där unga befinner sig kan se ut. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 18(79)

19 Sammanfattning Hur kommunerna informerar sig om vilka som omfattas av informationsansvaret Det vanligaste sättet bland kommunerna att söka hålla sig informerad på är att jämföra elevregister och fakturor från gymnasieskolor med folkbokföringen, 25 kommuner anger att de gör på det viset. I 15 kommuner får enheten för informationsansvaret i varierande grad information från socialförvaltningen. 16 kommuner uppger att gymnasieskolor meddelar då en elev är på väg att hoppa av skolan eller redan är utskriven, sex kommuner får information från grundskolor om elever som riskerar att inte börja gymnasiet. Andra informationsvägar är exempelvis genom kontakt med vänner till ungdomen, via fritidsgårdar, via Arbetsförmedlingen, via projekt som arbetar med unga och via psykiatrin. Knappt 10 kommuner uppger att de använder sådana olika informationsvägar. Framgångsfaktorer är att ha en tät förebyggande kontakt med grund- och gymnasieskolor, nära samarbete med socialförvaltning samt att ha en samverkan med miljöer där unga är. Kommunerna upplever generellt att det är svårt att informera sig om vilka unga som omfattas av ansvaret. En regional elev- ungdomsdatabas införs under 2012 vilket kommer att underlätta kommunernas arbete Hur kommunerna kontaktar de som omfattas av informationsansvaret Informera sig om vilka Kontakta Åtgärder Organisation och ansvarsfördelning I detta avsnitt beskrivs hur kommunerna kontakter de som omfattas av informationsansvaret. Generellt upplever kommunerna att det är svårt att nå de unga. Den vanligaste kontaktvägen är via brev, med en förfrågan om nuvarande sysselsättning samt information om vad kommunen kan erbjuda för åtgärder. Breven skickas vanligen ut någon eller ett par månader efter skolstart. Sedan skickas ofta löpande påminnelsebrev. Svarsfrekvensen på de brev kommunerna skickar varierar mellan 10 och 90 procent. Vanligt är också att kommunen försöker nå de unga per telefon, då ofta efter flera obesvarade brevutskick. Sju kommuner gör hembesök. En handfull kommuner uppger att de gör allt för att nå de unga. Facebook är ny kontaktväg som fyra kommuner uppger att de använder sig av. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 19(79)

20 Antal kommuner Vilka kontaktvägar använder kommunerna? Brev Telefon Miljö där unga är Hembesök Via vänner Facebook Hur många kontaktvägar använder kommunerna sig av? Enbart brev (1 Enbart telefon) Brev och ringer 3 eller fler kontaktvägar Antal kommuner Det finns en stor variation gällande hur många kontaktvägar kommunerna använder sig av, några få kommuner skickar enbart brev medan andra kommuner använder sig av ett stort antal kontaktvägar inklusive uppsökande verksamhet. Ett fåtal kommuner riktar sig även till elever i årskurs nio i grundskolan respektive årskurs ett i gymnasiet och informerar om enheten för informationsansvaret. Framgångsfaktorer - Kontakta de som omfattas av informationsansvaret Följande framgångsfaktorer har kommunerna lyft fram som centrala i arbetet med att kontakta de som omfattas av informationsansvaret. Fördjupningsstudie Unga som varken arbetar eller studerar 20(79)

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 (7) Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 Inledning Kommunerna i Stockholms län har i dokumentet Överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Grenverket Södertörn redovisar 2010-3. Resultatredovisning. Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010. Pernilla Unell Projektsamordnare

Grenverket Södertörn redovisar 2010-3. Resultatredovisning. Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010. Pernilla Unell Projektsamordnare Grenverket Södertörn redovisar 2010-3 Resultatredovisning Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet Östra Södertörn

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

!"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström

!#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström !"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström 24% av Sveriges ungdomar har fyra år efter uppropet inte fått slutbetyg i gymnasiet.!"#$%&' !"#$%&' Elever som är 16 år eller äldre och

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga

Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga Jobbtorg Stockholm Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga stockholm.se Publikationsnummer: 10407 Utgivningsdatum: September 2013 Utgivare: Stockholms stad, arbetsmarknadsförvaltningen Omslagsfoto:

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade 2014-01-20 Karin Jacobsen Dnr KSL/12/0020-59 Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-01-30 Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade Förslag till beslut Arbetsmarknadsberedningen

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Kommunernas informationsansvar EN GUIDE OM LAGSTIFTNING, EKONOMI OCH INSATSER FÖR UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR

Kommunernas informationsansvar EN GUIDE OM LAGSTIFTNING, EKONOMI OCH INSATSER FÖR UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR Kommunernas informationsansvar EN GUIDE OM LAGSTIFTNING, EKONOMI OCH INSATSER FÖR UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR Kommunernas informationsansvar EN GUIDE OM LAGSTIFTNING, EKONOMI OCH INSATSER FÖR

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70)

Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-06-04 0424/13 Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70) Ungdomsstyrelsens yttrande utgår från regeringens mål att alla unga ska ha verklig tillgång

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Omvärldsbevakning. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Omvärldsbevakning. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Omvärldsbevakning Uppdrag: Omvärldsbevakning avseende yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen. Vuxenutbildningsnätverket enades om att tillsätta en tjänst under 2014-09-01 2014-12-31 motsvarande 20 %

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Grenverket Södertörn redovisar 2013-1. Metodbeskrivning Supported Employment. Pernilla Unell Projektsamordnare

Grenverket Södertörn redovisar 2013-1. Metodbeskrivning Supported Employment. Pernilla Unell Projektsamordnare Grenverket Södertörn redovisar 2013-1 Metodbeskrivning Supported Employment Pernilla Unell Projektsamordnare Innehåll Sammanfattning... 3 1 Supported Employment grundläggande information... 4 2 Supported

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Återrapportering angående helhetslösning för studie- och yrkesvägledning

Återrapportering angående helhetslösning för studie- och yrkesvägledning Rapport 1 (5) Datum 2015-09-06 Chef Antagning/SYV -enheten Håkan Smidvall 0410-73 36 03 hakan.smidvall@skola.trelleborg.se Återrapportering angående helhetslösning för studie- och yrkesvägledning Sammanfattning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Välkommen till en dag om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten! 10.00-10.45 Inledning 10.45 12.00

Läs mer

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014.

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. Ung i Ängelholm EN VÄG IN Från projekt till mötesplats Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. 9/12-2014 Allt material tillhör respektive upphovsman och får ej modifieras.

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

hela vägen Inspiration & information för dig som behöver särskola, skola, LSS-insatser, arbete & stöd.

hela vägen Inspiration & information för dig som behöver särskola, skola, LSS-insatser, arbete & stöd. välkommen till mässan hela vägen Inspiration & information för dig som behöver särskola, skola, LSS-insatser, arbete & stöd. Nämnden för hälsa och omsorg Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Mässan

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2013. Sundbybergs stad. Granskning av stadens insatser för unga arbetslösa

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2013. Sundbybergs stad. Granskning av stadens insatser för unga arbetslösa Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2013 Sundbybergs stad Granskning av stadens insatser för unga arbetslösa Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...4 2.1. Bakgrund...4

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Frågor och svar. En bakgrundsbeskrivning. Frågor om beslutsprocessen

Frågor och svar. En bakgrundsbeskrivning. Frågor om beslutsprocessen 2014-03-26 1(5) Frågor och svar En bakgrundsbeskrivning Region Halland äger och driver fyra skolor, varav två är gymnasieskolor, Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. På de båda skolorna går i dagsläget

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2014

Gysam Verksamhetsplan 2014 2014-01-27 Gysam Verksamhetsplan 2014 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Vuxenutbildning 2014 Grundläggande och gymnasial vux Danderyd

Vuxenutbildning 2014 Grundläggande och gymnasial vux Danderyd Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vux Samtliga 26 kommuner medverkar i den gemensamma enkätundersökningen för studerande inom i länets vuxenutbildning. Här redovisas resultat från den gemensamma

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar. Pedagogisk omsorg styrs av

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Granskning av kommunala insatser mot ungdomsarbetslöshet

Granskning av kommunala insatser mot ungdomsarbetslöshet Granskning av kommunala insatser mot ungdomsarbetslöshet Fredrik Ottosson Jard Larsson Emmaboda, Tingsryd och Uppvidinge 2013-09-19 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten 2014-03-31 AVN-2014.0101. Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten 2014-03-31 AVN-2014.0101. Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014 Verksamhetsplan 2014-03-31 Verksamhetsplan 2014 för arbetsmarknadsenheten AVN-2014.0101 Antogs av chefen för arbetsmarknadskontoret den 31 mars 2014 I dokumentet redovisas aktiviteter som arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer