Förstudie. Underlagsrapport 3: diarienr: F /SA20 Götalandsbanan delen Linköping - Borås Underlagsrapport stadspassage Borås
|
|
- Ann-Charlotte Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstudie Underlagsrapport 3: diarienr: F /SA20 Götalandsbanan delen Linköping - Borås Underlagsrapport stadspassage Borås
2 Beställare Banverket Bo Lindgren Projektchef Mårten Zetterman Projektledare Konsulter Railize International AB Kungsholmsgatan Stockholm Telefon: John Fridlund Lena Hesselgren Frida Johansson Jennifer Warg Raja Ilijason Mirjam Lundberg Magdalena Lundberg Anders Lundberg Utredningsledare Projektassistent Teknikutredningar samt rapportredaktör Trafikanalys Resecentrum- och tillgänglighetsanalys Stationsanalys Stadsanalys Projektsamordnare Rapporten är skriven av Railize International AB, Juni 2009
3
4 1. Sammanfattning Railize International AB har i uppdrag av Banverket utvärderat olika sträcknings- och stationsalternativ för stadspassagen av Borås, som en del i pågående Förstudie Götalandsbanan, avsnittet Linköping Borås. Arbetet skall resultera i möjliga lösningar som uppfyller projektmålen. Liknande studier genomförs i Jönköping och Ulricehamn. I Banverkets förstudie för etappen Bollebyggd-Borås från 2005, presenterades ett antal principalternativ för stadspassage genom Borås. Banverket har sedan beslutat att fortsätta utreda de alternativ som följer utmed Riksväg 40, dvs att de sträckningar som går norr om Viaredssjön utredas ej vidare. De alternativ som därmed fortfarande är med i processen är blå sträckning genom centrala Borås med station lokaliserad bredvid dagens läge samt lila-rött alternativ (beskrivs som lila alternativ) med en kraftig sväng genom staden. Det senare kan kombineras med en snabbare förbigång för passerande tåg. Borås Stad har 2008 på egen hand genomfört en fördjupad utredning av alternativ blå korridor, station i markplan, som presenteras i Staden och Järnvägen- En studie av Götalandsbanan genom Borås, december Railize har utvärderat Borås Stads utredning och preciserade förslag och konstaterar att: utredningen är omfattande och ambitiös förslaget innehåller vissa brister för tågtrafiken både på Götalandsbanan och de övriga bansystemet genomgående höghastighetståg klarar inte restidsmålet 2 tim och 15 minuter mellan Stockholm och Göteborg (med rekommenderade värden för spårgeometri) för den studerade delsträckan mellan Ulricehamn och Bollebygd andra tidigare beslutade utredningsalternativ inte är belysta enligt Lag om byggande av Järnväg Railize International AB har idémässigt utvecklat ett antal utredningsalternativ som vidareutvecklar Banverkets och Borås Stads utredningar samt studerat alternativa dragningar: Alternativ Ljusblå: Enligt Borås stads utredning samt förstudie Bollebygd-Borås Alternativ Lila: Enligt förstudie Bollebygd-Borås (med passagespår för passerande tåg) Alternativ Röd och Grön: Tunnelalternativ under centrala Borås Alternativ Gul: Passage söder om Borås centrum med stationsläge vid Göta Karta 1 Av Railize utarbetade sträckningsalternativ för stadspassage Borås. För att kunna jämföra alternativen med varandra har en lista på utvärderingskriterier utvecklats. Samtliga alternativ har således utvärderats utifrån tekniska, tillgänglighetsmässiga och trafiktekniska konsekvenser samt stadsutveckling, genomförbarhet och kostnader. Rapporten skall ge förutsättningar för att jämföra alternativen samt inför vidare utredning utesluta de alternativ som är markant sämre. Vår utvärdering visar att tunnelalternativen, dvs alternativ Röd och Grön är förenade med stora anläggningskostnader vars fördelar sannolikt inte kan motiveras ur samhällsekonomiskt synpunkt. Vidare konstaterar vi att det vidareutvecklade alternativ Ljusblå har precis tillgodosett uppsatt restidsmål för passerande höghastighetståg utmed Götalandsbanan. För alternativ med ett separat passagespår och utvecklat centralt stationsläge (alternativ Lila) finner vi att restidsmålen för tåg med uppehåll inte infrias. Vi konstaterar också att ett stationsläge Göta (alternativ Gul) innebär en betydlig sämre tillgänglighet till stadskärnan vilket kommer att negativt påverka färdmedelsvalet för Götalandsbanan. Resultatet av utvärderingen samt konsekvenser av respektive alternativ redovisas i utvärderingstabellen nedan. För att överskådligt få en bild av hur alternativet påverkar har de tilldelats en färg: Grön: Genomförbart, Mycket bra Gul: Genomförbart med risker, Ok Röd: Svårt att genomföra, Mindre bra 4
5 Tabell 1Utvärderingstabell, efter bedömning av Railize. 5
6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Bakgrund Utvärdering av alternativ Mål Götalandsbanan ändamål Projektmål Borås förutsättningar Marknad Stadsutveckling Topografi Järnvägssystemet och trafikeringsförutsättningar Dagens järnvägssystem Godstrafik Götalandsbanan Borås i jämförelse med Jönköping, Linköping och Norrköping Götalandsbanans stationer De stora stationerna viktiga knutpunkter Trafikflödet på Götalandsbanan Resegenerering Resandeflöden i Resecentrum Bytet är en del av den totala resan dörr till dörr Funktionella krav för en bra totalresa Lokalisering aspekter att värdera Utredningsalternativ Förutsättningar Borås stads förslag Resecentrumförslag Alternativ Blå Alternativ Lila Alternativ Centraltunnel, Grön/Röd Alternativ Gul Utvärdering Lokal tillgänglighet Utformningsmöjlighet och ytor för: Trafikering och möjlighet för genomgående IR-tåg/regionaltåg Möjlighet för genomgående godståg (tekniskt) Restid Spårutrymme för tillräcklig och punktlig tågtrafik kapacitet Gestaltnings- och utformningsmöjlighet och ytor för tillhörande reseservice center Exploateringsmöjlighet i staden Miljökonsekvenser Genomförande och risker Anläggningskostnad Samhällsekonomi Sammanställning och Utvärdering Slutsats Referenslista
7 2. Bakgrund Railize International AB arbetar med en underlagsrapport för sträcknings- och stationsalternativ som en del i pågående Förstudie Götalandsbanan, avsnittet Linköping Borås. Bilden visar den planerade höghastighetsbanan mellan Stockholm och Göteborg, Götalandsbanan. Bild 1Götalandsbanan, Källa: Banverket. I Railize uppdrag ingår att utvärdera den underlagsrapport Borås kommun tagit fram; Staden och Järnvägen- En studie av Götalandsbanan genom Borås. I uppdraget ingår även att studera ytterligare utredningsalternativ mot bakgrund av de ändamål och måltal för restid som Götalandsbanan skall uppfylla och slutligen en jämförelse med förhållandena i Norrköping, Linköping och Jönköping Utvärdering av alternativ En Förstudie syftar till att utreda möjliga alternativ som skall utredas vidare i nästa skede Järnvägsutredning. Lika viktigt är att på goda grunder avfärda alternativ som inte bedöms rimliga att genomföra. Ett sådant arbete har redan företagits av Banverket i samband med genomförd Förstudie delen Bollebygd Borås. Nu har systemperspektivet breddats och Banverket utreder delen Borås- Linköping, varför det är lämpligt att pröva huruvida ändamål, tillgänglighet och måltal för trafikförsörjning klaras med en rimlig samhällsekonomi. Utredningsarbetet är således i första hand inte drivet av teknik eller av exploaterings -möjligheter utan av trafikfunktion, tillgänglighet och möjligheter till stadsutveckling Denna utredning syftar till att göra en utvärdering av samtliga alternativ som Banverket tagit fram i sin förstudie samt att presentera nya alternativa dragningar med exempel på stationslösningar. En utvärdering av alternativens fördelar respektive nackdelar kommer därmed att göras. I studien beskrivs ett antal kriterier som ligger till grund för den samlade utvärdering och bedömning som görs. Utvärderingen består av kriterier som behandlar lokal tillgänglighet, markytor för olika trafiksätt samt exploateringsmöjligheter och stadsutveckling. Tidigare beslutade alternativ skall utvärderas och under arbetet har ett antal nya tillkommit. Dessa är inte helt nya utan har tidigare i olika varianter förekommit i framtagna idéstudier och utredningsunderlag. För att gemensamt komma överens om vad som borde ingå i en samlad utvärdering av alternativen samt hur en sådan skall utformas genomfördes en workshop med medverkande från Banverket och kommunen med underkonsulter inför arbetet med denna underlagsrapport. Workshopen frambringade bra synpunkter och givande diskussioner som resulterade i att följande kriterier satts upp: 1. Lokal tillgänglighet för gående till och från och passerande i Borås anslutning med lokal och regional kolltrafik bilangöring cykel parkerande bilister 2. Utformningsmöjlighet och ytor för Breda gångstråk Cykeldepå Bussterminal för lokal-, regional- och snabb-buss trafik Bilangöring Bilparkering och hyrbilscentral 3. Trafikering och möjlighet för genomgående IR-tåg /regionaltåg Trafikering för Göteborg -Borås Götalandsbanan (österut)- Kust till kustbanan Viskadalsbanan- Götalandsbanan (österut) Götalandsbanan (österut) Älvsborgsbanan Spårkorsningar Lämplig för integrerade system? 4. Möjlighet för genomgående godståg (tektiskt) Via befintlig Kust- till Kustbanan Viskadalsbanan Älvsborgsbanan 5. Restid Passerande HHT HHT med kort uppehåll IR-tåg på Götalandsbanan Restid på Kust- till Kustbanan 6. Spårutrymme för tillräcklig och punktlig tågtrafik kapacitet Genomfart, Uppehåll Tågvändning Servicespår för trafikutsättning 7. Gestaltnings- och utformningsmöjlighet och ytor för tillhörande reseservice center Ikon i staden Vy av Staden 8. Exploateringsmöjlighet i staden Exploateringsytor Expansion av centrum 9. Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser under byggskedet Buller Barriärer 10. Genomförande och risker 11. Anläggningskostnad 12. Samhällsekonomi 7
8 3. Mål 3.1. Götalandsbanan ändamål Regeringen och Banverket utreder förutsättningarna för höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Planerna har kommit längst på en ny sådan järnväg mellan Stockholm och Göteborg, Götalandsbanan. Regeringen betonar att höghastighetsbanor ska vara samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar samt främja transportpolitiska mål genom förbättrad kapacitet, framkomlighet och tillgänglighet. Mot denna bakgrund har Banverket tagit fram följande förslag till ändamålsbeskrivning för Götalandsbanan: Götalandsbanans ändamål (syfte) är att genom snabba, energieffektiva transporter knyta samman Sveriges två största städer och mellanliggande befolkningstäta regioner för att stärka näringslivets konkurrenskraft samt ge fler människor tillgång till arbete, utbildning och kultur samt att som en helt ny bana frigöra kapacitet på befintliga banor Götalandsbanans strategi för att nå ändamålen är att: o föra Sveriges två största städer Stockholm och Göteborg närmare varandra, o binda ihop stråket av befolkningstäta regioner på sträckan med konkurrenskraftiga restider, o förbättra de internationella kopplingarna, o ge snabb, pålitlig, trygg, bekväm och stimulerande resa, o beakta landskap som en resurs för människor och ekonomisk utveckling. Götalandsbanan behöver därför o en gen sträckning och strategiska bytespunkter med god tillgänglighet, o kopplingar till strategiska flygplatser, o en hög kapacitet med hög teknisk standard för hög och jämn hastighet, o en utbyggnad och användning som medger att funktionen av höghastighetsbana kan behållas med en hög säkerhet. o en hög ambition i gestaltning och utformning, Preciserad beskrivning av strategin Som konkurrenskraftig höghastighetsbana ökar Götalandsbanan andelen järnvägstrafik. Som smidigt och bekvämt transportmedel ger Götalandsbanan ökad närhet med flera möjligheter till arbete, boende, utbildning, kultur och friluftsliv. Götalandsbanan minskar risker för trafikolyckor och kan även i övrigt bidra till trygghet. Detta samlat bidrar till jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Det förstärker även Göteborg och Stockholm som motorer för Sveriges näringsliv totalt och i förhållande till internationell konkurrens, liksom de viktiga mellanmarknaderna Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping. Järnvägen är ett mycket resurseffektivt transportmedel i förhållande till markintrång och energiförbrukning. Energikällan är förnyelsebar och transporternas utsläpp av hälsoskadliga luftutsläpp är försumbar. Det bidrar till god hushållning och främjar miljökvalitetsmål. Götalandsbanan ska anpassas till kringliggande landskaps kvaliteter och därigenom även ge goda resenärsupplevelser till nytta för människor och näringsliv. Stockholm Göteborg närmas Götalandsbanan ger effektivare resor mellan städerna. De kommer därmed närmare varandra i tid och deras funktion som motorer i Sveriges utveckling förstärks. Befolkningstäta regioner förstoras Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping är större strategiska regionala centra och bytespunkter. Genom effektiva resor inom mellanmarknaderna och genom att länka dem med varandra och med Stockholm och Göteborg, kan såväl nationella motorer som regionförstoring och lokala arbetsmarknader stödjas. Därför ska bytes- och kopplingspunkter utformas så att konflikter och kapacitetsåtgång på Götalandsbanan minimeras samt lokaliseras så att god tillgänglighet till städerna uppnås. Internationell tillgänglighet vidgas Götalandsbanan ska förbättra internationell tillgänglighet. Därför ska järnvägskopplingar och byten mellan transportslag förbättras samt frigjord kapacitet nyttiggöras även för internationellt perspektiv. God koppling skall göras till Landvetter och Skavsta flygplatser. Järnvägstrafiken förbättras Konkurrenskraft i förhållande till flyg och bil beror i hög grad på priset, vilket Götalandsbanan inte styr över. Konkurrensfördelar förutsätter därför särskilt god effektivitet och kvalitet i övrigt, för att Götalandsbanan ska leda till beaktansvärd ökning av andelen järnvägstransporter. Exempel på kvalitet är lugn arbetssituation på tåget med möjlighet till Internet samt stimulerande vyer. Landskapen synliggörs Landskapen mellan Stockholm och Göteborg har intressant variation och höga värden även i internationellt perspektiv. Landskap påverkar människors välbefinnande och kvalitéerna är även en resurs för ekonomisk utveckling. Götalandsbanan behöver därför samverka med de olika landskapskaraktärerna och ha hög ambition i gestaltning Preciserad beskrivning av behoven Götalandsbanans behov - funktioner och kapacitet utgår från det som prioriteras i strategin för att nå ändamålen. Detta behöver utvecklas och preciseras i den fortsatta planeringen. Götalandsbanans delprojekt ska därför ange projektmål med olika ambitionsnivåer för t.ex. restid, resemarknad, bytespunkter och bankapacitet, som stöd för att finna olika alternativ som främjar ändamålen. Effekterna utvärderas i förhållande till ändamålen. Banverket råder inte över alla styrmedel, t ex prissättning, men planeringen av Götalandsbanan kan peka på åtgärder som behövs i samhället för att nå ändamålen. Placera linjen strategiskt Götalandsbanan ska lokaliseras med gen bana mellan Göteborg och Stockholm och mellan regionala centra. Det handlar både om linjens läge och om förutsättningar för att utforma en bana med hög teknisk kvalitet. Flygplatserna Landvetter och Skavsta skall kunna nås liksom Södra stambanan och den kommande Europabanan med förbindelse med Danmark och Tyskland. Vägledande för projektmålen är att regioncentrum förstärks, lokala arbetsmarknader utökas och får ökade möjligheter till regionala kontakter, järnvägstrafik blir konkurrenskraftigt alternativ till vägtrafik inom mellanmarknader samt att målpunkter med utbildning, kultur- och naturupplevelser får utökat upptagningsområde. 8
9 Konkurrenskraftig teknisk kvalitet Konkurrenskraft och effektiva resor förutsätter hög hastighet. Delprojekten skall utvärdera restidsmål för effektivisering regionalt utan att det minskar effektiviteten mellan ändpunktsmarknaderna Stockholm och Göteborg. Delprojekten bör även utvärdera möjligheterna med restidsmål mellan Stockholm och Göteborg dels omkring 2 timmar och 15 minuter med två stopp, dels ner mot 2 timmar utan stopp. Götalandsbanan ska fungera för både snabba höghastighetståg och snabba regionaltåg, med god accelerationsförmåga och hög topphastighet samt kunna användas även för godstransporter som passar in i sådana trafikmönster. Spåren ska dimensioneras för höga och jämna hastigheter. Höghastighetståg ska prioriteras framför regional trafik när banan är fullt utbyggd. Under etappvis utbyggnad av banan måste regional trafik kunna medges, dock utan framtida låsningar för höghastighetstågens behov. Teknisk standard: Uppfyllelse av Beslut: Gemensamma riktlinjer för Götalandsbanan (Diarienummer HK /BA00) Uppfyllelse av BVH Spårgeometrihandboken, En så hög ambitionsnivå som möjligt skall eftersträvas. Detta innebär att rekommenderade (ej minimikrav) värden för spårgeometri eftersträvas vilket medför att framtida hastighetshöjningar kan medges. Götalandsbanan som en helt ny bana frigör kapacitet på befintliga banor. Detta möjliggör mer godstrafik och regionaltrafik på Södra och Västra stambanorna samt ökad turtäthet för lokal och regional trafik. Den frigjorda kapaciteten innebär att järnvägstransporter till och från Göteborgs hamn och många andra terminaler kan förbättras. Kvaliteter i resandet i övrigt Götalandsbanan ska bidra till punktlighet och ringa förseningar och ge bekväm resa. Den ska medge trafik med moderna tåg, som både ger möjlighet till arbete och avkoppling. Att resa med järnväg är säkert men för resans samlade trygghet behöver även plattformar och stationer utformas för bekväma byten för alla, kvinnor och män, äldre och yngre, barn samt funktionshindrade. Detta styrs i mindre grad av Götalandsbanans utformning, men planeringen av banan behöver uppmärksamma behoven för kommunal planering, för fastighetsägare och trafikoperatörer, så att möjligheterna rätt tas till vara. Götalandsbanan ska lokaliseras med tanke på att samverka med och tydliggöra landskapens karaktär. Det handlar både om vetenskapliga värden i landskapen och om människors uppfattning om sina landskap. Landskapet som resurs syftar därför på såväl kultur- och naturvärden som ekologiska, sociala och ekonomiska funktioner. Götalandsbanan ska ge en stimulerande resa, bl.a. genom att följa landskapen så att variationen kan upplevas Projektmål En så god måluppfyllelse som möjligt av uppställda utvärderingskriterier definierade i kapitel 2. Bytestiden mellan olika trafikslag vid stationen bör inte överstiga 3 min. Utifrån det övergripande restidsmålet Stockholm-Göteborg med två mellanliggande stopp (2 tim och 15 min) har följande nedbrutna restidsmål definierats: Passerande HHT (höghastighetståg) på Götalandsbanan: 14:17 min Stoppande HHT på Götalandsbanan: 19:26 min Stoppande IR-tåg på Götalandsbanan: 22:07 min Restidsmålen för HHT fås genom körda gångtider i RailSys för hela sträckan Stockholm till Göteborg på 2 h och 15 minuter. Med detta som underlag erhålls restidsmålen för delsträckan mellan Ulricehamn och Bollebyggd. Restidsmålen för IR-tågen baseras på tiderna i Banverkets referensmodell. 9
10 4. Borås förutsättningar 4.1. Marknad Av kommunens invånare bor mer än hälften i Borås tätorts stadsdelar. Norrby, Sjöbo, Brämhult, Trandared, Göta och Centrum har vardera omkring invånare. Brämhult och Sjöbo ligger i tätortens yttre delar med ett avstånd till resecentrum på ungefär 5 km. Norrby, centrum och Göta är områden som ligger närmast stationen inom en radie på 1 km. Viskafors, Sandhult, Fristad och Dalsjöfors ligger ungefär en mil utanför Borås C och har vardera en befolkning på mellan invånare. Bild 2 RITAD ILLUSTRATION ÖVER STADSDELAR OCH AVSTÅND. Källa: Borås stad. En befolkningsutveckling: Det finns närmare sysselsatta i Borås. De största arbetsgivarna i Borås är kommunen (9220), Västra Götalandsregionen (4320, främst genom sjukhuset), Ericsson (1020) och Ellos (1020). I Viared industriområde finns runt 4000 arbetstillfällen. Över människor pendlar in till kommun och antalet utpendlare är 7570 stycken. Inpendling Utpendling Ulricehamn Göteborg Mark Mark 716 Göteborg Bollebygd 501 Bollebygd 854 Ulricehamn 462 Svenljunga 743 Tranemo 389 Alingsås 483 Härryda 350 Tranemo 457 Mölndal 298 Herrljunga 409 Svenljunga 293 Härryda 339 Stockholm 275 Vårgårda 222 Alingsås 229 Varberg 158 Herrljunga 170 Mölndal 138 Vårgårda 117 Lerum 129 Varberg 107 Kungsbacka 117 Jönköping 106 Övriga platser Övriga platser Totalt in Totalt ut Tabell 2Pendling in och ut från kommunen 2007 Källa: Borås Stad Inpendling och utpendling per kommundel 2006 kommundel In Ut Dalsjöfors Fristad Sandhult Viskafors Brämhult Centrum Göta Norrby Sjöbo Trandared På förs.skr 0 29 Växlande, restförda Samtliga näringsgrenar & ospec Kommunen Tabell 3Källa: SAM 101B Pendlingsutbytet är störst med kommunerna Ulricehamn, Mark och Göteborg Inpendling till kommundelarna Norrby (där Viared industriområde ingår) och Centrum är störst med en sammanlagd inpendling på över Hur många av dessa som är pendlare från andra kommuner finns inga uppgifter på. Hur många av dessa som tar bil respektive tåg finns inte heller. Av sammanlagda antalet utpendlare från kommundelarna pendlar ungefär 20 % till andra kommuner. 10
11 4.2. Stadsutveckling Hur vill Borås växa? Hur mycket väntas Borås växa med Götalandsbanan och hur omfattande stadsutveckling kan bli aktuell? Borås som stad är stor till ytan och en strävan efter att koppla samman centrumdelen med omgivande stadsdelar finns, som Knalleland i norr, Norrby i väster och regementet i söder. Järnvägen bidrar idag till ett glapp mellan dessa delar. Enligt det stadsbyggnadsprogram som togs fram 2002 av Borås Stad finns central attraktiv mark i Borås med exploateringsmöjligheter. Det är främst Nedre Norrby samt området mellan centrum och Knalleland som har identifierats som prioriterade utvecklingsområden i stadsbyggnadsprogrammet. I Borås Stads rapport Staden och Järnvägen- En studie av Götalandsbanan genom Borås presenteras potentiella exploateringsytor längs järnvägen som sträcker sig från regementet i söder till Simonsland i norr. Borås Stad har i sin rapport visat förslag på exploateringsbar mark där exploateringstal för olika områden presenteras. För att klargöra hur stor exploateringsbar mark som kan bli aktuell ges exempel på exploateringssiffror som Borås Stad har tagit fram i sin rapport. Området närmast järnvägen mellan riksväg 40 och högskolan ger möjlighet till cirka 1000 nya bostäder med sammanlagt 2500 boende. Borås Stad konstaterar vidare i sin rapport att efterfrågan på byggrätter för bostäder, kontor och butiker varit relativt låg de senaste åren men antas stiga i och med Götalandsbanan. Viktiga frågor som kvarstår är hur mycket Borås förväntar sig växa i och med Götalandsbanan. Alternativen ger möjlighet till olika exploateringsetapper. Hur stor andel exploateringsbar mark som rimligen kan bli aktuell för nya bostäder, verksamheter och kontor är osäker då prognoser saknas. Ett bättre underlag som behandlar dessa frågor behöver presenteras. Visionära och rimliga stadsutvecklingsplaner måste förenas för att Borås ska få ett så pass bra läge för järnvägen genom staden Lokal tillgänglighet riktlinjer Resan börjar från det att man kliver utanför dörren tills när man är framme vid målet. Detta innefattar inte enbart tågresandet utan det kan röra sig om bil, buss, gång eller cykel. Det är viktigt att ta med i beräkningarna när man planerar ett framtidens resecentrum. Hur kan man enklast ansluta till resecentrum? Viktigt är ett väl fungerande lokalt bussnät, cykelvägar och gångvägar samt bilvägar och tillhörande parkering. I järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C- Linköping C har ett planeringsmål för bytestiden satts till tre minuter, vilket förklarar hur viktig utformningen av resenärs- och bytesfunktionerna är. Kollektivtrafik i direkt anslutning och cykel- och bilparkering inom m från plattformarna är korta avstånd och därmed bra förutsättningar för att uppnå dessa mål (enligt järnvägsutredningen). Inga uppskattningar om hur stora markytor som behövs för att skapa bra resenärs- och bytesfunktioner i Borås har gjorts. I Ostlänkens järnvägsutredning har sådana uppgifter för Norrköping och Linköping uppskattats, uppgifter att relatera till Borås. Linköping Norrköping Cykel P Bil- P Markyta kvm kvm Tabell 4Behov av markytor, kan relateras till Borås. Källa: Ostlänkens järnvägsutredning. Baserat på statistiska uppgifter om inpendling och arbetsplatser görs ett antagande om tänkbara målpunkter i staden för pendlare som finns på olika platser, för att sätta de olika alternativen i relation till lokal tillgänglighet Topografi Det topografiska landskapet i och runt Borås bildar en kuperad terräng. Landskapet innehåller ett flertal knallar som är ett karaktäristiskt inslag i Borås kommun. Genom Borås kommun och Borås stad som ligger över högsta kustlinjen rinner Viskan och fortsätter söderut. Den kuperade terrängen bidrar till de olika alternativens utformning. Bild 3. Främst punkt 3, 6, 7 är relevanta för järnvägens lokalisering. Dessa innefattar stadsutveckling från högskolan mot Knalleland, Norrby samt Regementet som ska binda samman stadsdelarna med stadskärnan. Källa: Staden vid Viskan- stadsbyggnadsprogram för Borås, 2002, Borås Stad Bild 4 Topografikarta över Borås. Källa: Railize 11
12 5. Järnvägssystemet och trafikeringsförutsättningar 5.1. Dagens järnvägssystem Borås har redan idag bra anslutningar till järnvägsnätet. Från stadskärnan utgår fyra regionalbanor: - Älvsborgsbanan som går från Borås norrut mot Herrljunga - Viskadalsbanan som går i sydvästlig riktning mot Halmstad - Kust till kustbanan som går i sydöstlig riktning mot Skåne och Kalmar/Karlskrona - Kust till kustbanan västerut mot Göteborg 5.2. Godstrafik Götalandsbanans planeras inte trafikera med tunga godståg eller tåg med farligt gods. De planerade lutningar gynnar inte trafik med tunga godståg, transport av farligt gods tillåts inte genom underjordiska stationen under Landvetter flygplats. Dessutom begränsar den omfattande persontrafiken kapaciteten på banan så at det inte finns plats för långsamma godståg. Lätta godståg utan farligt gods kan trafikera banan när persontrafiken tillåter detta. Godstrafiken genom Borås (7 st tåg) går idag framför allt på Kust till kustbanan. De stora godsflödena får längs med Södra- och Västra stambanorna, vilket tydligt framgår av figuren nedan. Bild 6 Total godstrafik vår 2005, antal godståg/vardagsdygn Källa: Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, men tyngdpunkt Del Banverket, Borlänge Bild 5 Dagens järnvägssystem genom Borås. Källa Staden och järnvägen, en studie av Götalandsbanan genom Borås, Borås Stad Huvudrelationerna genom Borås idag är: - Varberg-Borås-Herrljunga-Uddevalla (Viskadals-/Älvsborgsbanan) - Göteborg-Borås-Värnamo-Alvesta-Växsjö-Emmaboda-Karlskrona/Kalmar Godstrafiken genom Borås har ökat sedan 2005 (11 tåg/dygn 2008) och förväntas öka ytterligare fram till Götalandsbanans öppnande. Banorna idag är enkelspåriga och kurviga. Hastigheten och trafikutbudet är begränsade så att turtätheten är låg och restiderna lite konkurrenskraftiga. Till Göteborg förstärks tågtrafiken därför till exempel med många bussar som beroende på uppehållsmönstret delvis kan offerera kortare restider än tåget. Borås trafikeras endast av regionaltåg. Fram till 2007 fanns det direktförbindelse med X2000 till Stockholm per dag, idag måste resande mot Stockholmsregionen byta till snabbtåg i Herrljunga. Att resa tåg till Ulricehamn, Jönköping eller Östergötland är med dagens trafiksystem väldigt oattraktivt eller nästan omöjligt eftersom det innebär en oproportionerlig lång resa med många byten. 12 Bild 7 Förändring av antal godståg per dygn enligt Banverkets basprognos (förändring från 2005 till 2020) Källa: Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, men tyngdpunkt Del Banverket, Borlänge
13 En stor positiv effekt med Götalandsbanan är avlastningseffekten på befintliga banor. Detta bidrar till utvecklingsmöjligheter för den tunga godstrafiken på de befintliga banorna. All persontrafik mellan Göteborg och Borås ska gå på den nya Götalandsbanan. Det är idag inte bestämt än om den befintliga banan Kust till kustbanan ska finnas kvar på denna sträcka. De tunga godstågen kan således antingen få gå på den befintliga banan eller via Herrljunga och Västra stambanan till Göteborg. Att köra godset via Herrljunga medför en restidsförlängning med ca 30 min samt större kapacitetsbelastning på Älvsborgsbanan. Detta kan kräva upprustningar på denna banan. Att behålla av den befintliga banan mellan Göteborg och Borås kan dock medföra ökade underhållskostnader. Detta är en avvägning som behöver göras i den fortsatta planeringen med Götalandsbanan. I denna rapport antas att alla befintliga banor finns kvar. Möjligheter finns även i samtliga studerade alternativ (kap.7) att framföra tung godstrafik genom Borås. Skillnaden för godstrafiken är ytterst liten för de olika alternativen, vilket framgår i utvärderingen (kap.8) Götalandsbanan Den nya höghastighetsjärnvägen Götalandsbanan ska sträcka sig mellan Gerstaberg söder om Södertälje fram till Almedal. Banan kommer gå via Vagnhärad, Nyköping, Norrköping, Linköping och Jönköping vidare mot Borås, Landvetter och Göteborg. Götalandsbanan ska trafikeras av både höghastighetståg (HHT) med maxhastighet upp mot 320 km/h och regionala och interregionala tåg med maxhastigheter mellan 200 och 250 km/h. Även lättgodståg, dvs snabba godståg med persontågsegenskaper ska kunna gå på den nya banan. Götalandsbanan och de nya snabba tågen kommer att möjliggöra en förkortad restid till 2h för direkttåg mellan Stockholm och Göteborg (2:15 h med 2 stopp). Även orterna utmed sträckan kommer varandra och storstadsområdena närmare. Detta kommer att gynna regionerna genom att hela flödet av tjänster och resurser effektiviseras. Sveriges järnvägsnät är idag stark belastat vilket leder till störningar. Efterfrågan är delvis högre än vad som kan erbjudas. Götalandsbanan kommer att skapa utrymme för nya tågförbindelser på den nya linjen samtidigt som kapacitet frigörs på de befintliga banorna. Götalandsbanan kommer även att effektivisera resandet till utlandet. Landvetter och Skavsta, två av de största svenska flygplatserna, kommer att bli kopplade till höghastighetsnätet. Dessutom planeras Götalandsbanan vara första delavsnittet av den så kallade Europakorridoren. På en framtida Europabanan ska höghastighetstrafiken kunna fortsätta från Jönköping till södra Sverige och vidare till Danmark och kontinenten, se kartan nedan: Bild 8 Framtidens järnvägssystem. Källa: Svenska höghastighetsbanor. Banverket. Maj 2008 Borås är en av de fyra städerna där höghastighetstågen ska stanna. Genom nya resrelationer, minskade restider samt ett mycket större trafikutbud kommer Götalandsbanan att öppna helt nya möjligheter för staden. Inte bara snabba förbindelser till storstäderna utan även nya regionala och interregionala relationer kommer att skapas. Att banan kommer att trafikeras av olika trafiksystem med olika hastigheter och uppehållsmönster ger stora valmöjligheter för sättet att resa. De befintliga banorna som ansluter i Borås ska finnas kvar, men det nya systemet kommer att medföra förändringar för dem också. Beslut om Kust till kustbanan mellan Borås och Göteborg skall vara kvar, och i så fall med vilka funktioner saknas. Ett alternativ är att den i framtiden endast användas för godstrafik. Resandet från och till Borås kommer att förenklas mycket. Till Göteborg förkortas restiden exempelvis till mellan 30 och 40 min och många fler avgångar kommer att kunna väljas bland. Banverket har tagit fram principiella trafikeringsförslag i samband med kapacitetsanalyser under våren Statistik över dagens resande i regionen samt prognoser för framtidens trafik och pendling användes för att skapa ett koncept för trafikeringen på Götalandsbanan. Integrerade och separerade system testades. Trafikuppläggen som användes för kapacitetsanalyserna visas i de följande bilderna. De utgör exempel för hur trafiken kan komma se ut. Varje linje motsvarar en tur per riktning i rusningstrafiken. Alla linjer som trafikerar den nya banan på ett delavsnitt är med. Bilderna visar även vilka stationer som planeras trafikera av de olika trafiksystemen. 13
14 Antal tåg per h och riktning genom Borås Älvsborgsbanan Götalandsbanan Götalandsbanan 1 Kopplingspunkt GLB-SSB Separerat system Viskadalsbanan Kust- till Kustbanan HHT IR Regionaltåg Eventuell regionaltåg Eventuell godståg Bild 9 Separerat trafiksystem. Källa: Trafikupplägg Götalandsbanan, Banverket, mars HHT IR Regionaltåg Eventuell regionaltåg Eventuell godståg Bild 11Trafikupplägg för analyserna av sträckningarna genom Borås Källa: Railize De streckade linjerna visar linjer som inte finns med i Banverkets integrerade trafikupplägg. Dessa användes för att utreda hur dessa relationer kan köras i respektive alternativ samt för att kunna ta hänsyn till dessa vid dimensioneringen av stationen. Utöver detta testades även hur det påverkar om alla regionaltåg från Göteborg vänder i Borås. I figuren går all trafik genom samma station. De olika sträckningsutformningarna kan dock medföra inskränkningar i möjliga trafikmönster samt separeringar, dvs. olika stationer för olika system. Kopplingspunkt GLB-SSB Kopplingspunkt GLB-SSB Integrerat system där Götalandsbanan fungerar som ett snabbt rör som nyttjas av ett stort antal trafikupplägg HHT IR Regionaltåg Eventuell regionaltåg Eventuell godståg Bild 10Integrerat trafiksystem. Källa: Trafikupplägg Götalandsbanan, Banverket, mars Den här analysen utgick ifrån huvudalternativet för det integrerade systemet. Ett integrerat trafikupplägg ställer större krav än ett separerat därför att systembyten mellan olika banor måste möjliggöras. Såväl fördelarna med olika stationslösningar som eventuella svårigheter med vissa stationslösningar skulle visas. Den i analysen för de olika stadspasseringsalternativen använda trafikeringen visas i bilden nedan. 14
15 6. Borås i jämförelse med Jönköping, Linköping och Norrköping 6.1. Götalandsbanans stationer Götalandsbanan passerar 15 stationer varav fyra städer står i särklass med hänsyn till storlek och trafikering: Norrköping Linköping Jönköping Borås Därutöver planeras banan för att trafikförsörja två flygplatser Landvetter Skavsta Övriga kommunhuvdorter/stationsorter vilka utreds att försörjas med snabba inter-regionala/regionala tåg längs eller i omedelbar anslutning till banan är: Flemingsberg Södertälje Syd Vagnhärad Nyköping C Mjölby Tranås Ulricehamn Kråktorp/Bollebygd Mölnlycke I storstadsområdena finns pendeltåg/regionaltågsystem i stråket GL, ÖTRAF och SL, men som trafikerar regionaltågstationer utmed Södra stambanan respektive Kust till Kust banan. Nya resecentra planeras uppföras i Vagnhärad Skavsta Flygplats Norrköping C Linköping Jönköping Munksjön Ulricehamn Borås Kråktorp Landvetter flygplats En stor ombyggnad med samordnat tåg - buss resecentrum planeras i Nyköping C, medan anpassningar kommer att ske på ett flertal orter, t.ex. i Flemingsberg och eventuellt Tranås De stora stationerna viktiga knutpunkter Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping är stora knutpunkter med ett omfattande trafikunderlag genererat från en kommunstorlek över innevånare. Med en utbyggnad av Götalandsbanan kommer de att samtliga tillhöra landets 10 största stationer, inte bara på grund av sitt eget omfattande trafikunderlag, men också på grund av städernas roll som centra i det regionala trafiksystemet. Dessutom har orterna stora inpendlings-överskott och breda arbetsmarknader. Antal Innevånare Kommunbefolkning Götalandsbanans stationer Flemingsber g S ödertä lje S yd V agnhärad Nyköping C Tabell 5Kommunbefolkning Götalandsbanans stationer. Källa SCB. Skavsta Flygplats N o rrköping C Link öping Mjölby Tranås Jönköping Station U lr icehamn Borås B ollebygd Landvetter M ölnlycke Landvetter har idag ca 3 miljoner passagerare per år i utrikestrafik och Skavsta hela 2,5 miljoner på årsbasis. Dessa stora trafik-knutpunkter kommer att generera en omfattande trafik med Götalandsbanan och tvärtom. Karta 2 Befolkning per kommun efter storlek och befolkningsutveckling fram till 2020; Källa SCB och SIKA 15
16 Pendling mellan större kommuner, båda riktningar, 1995, 2006 samt prognos 2020, källa SCB Antal pendlare båda riktningar Progn Tabell 6Pendling mellan större kommuner, Källa: SCB Lund-Malmö Södertälje-Stockholm Uppsala-Stockholm Norrköping-Linköping Göteborg-Stockholm Borås-Göteborg Helsingborg-Malmö Västerås-Stockholm Lkp/Nkp-Stockholm Malmö-Stockholm Lund-Helsingborg Västerås-Eskilstuna Eskilstuna-Stockholm Nyköping-Stockholm Linköping-Stockholm Örebro-Stockholm Norrköping-Stockholm Trosa-Stockholm Västerås-Uppsala Jönköping-Göteborg Västerås-Örebro Eskilstuna-Örebro Borås-Jönköping 6.3. Trafikflödet på Götalandsbanan En trafikprognos för antalet tågresor per år har utarbetats, i samband med Banverkets inriktningsplanering, för nästa framtidsplan I denna framgår, med tidshorisont 2030, att antalet resor, som ett belastningssnitt i höjd med Ulricehamn, kommer att uppgå till ca 5 miljoner per år. Det anmärkningsvärda är att belastningen mellan Borås och Göteborg ökar från knappt 5 miljoner till 9 miljoner resor per år. Detta indikerar ett omfattande regionalt och Inter Regionalt pendlingsresande. Götalandsbanan kommer år 2030 att vara det största järnvägsstråket för persontrafik i Göteborgsområdet. Bild 12 Resandeflöden i tusental. Trafikprognos 2030, BV Inriktningsplanering Källa: Banverket Resegenerering Ser man till var långväga resor genereras så uppstår ett tydligt mönster. Bilden visar tydligt att Götalandsbanans trafikunderlag för långväga nationella resor till stor del genereras förutom i Stockholm och Göteborg, i Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping. Av figuren framgår också en viss överföring av resegenereringen från området kring Västra Stambanan till förmån för Götalandsbanan. Karta 3Trafikprognos (Inregia) Skillnad i antal resor per år med alla färdmedel och resegenererande upptagningsområde med en Götalandsbana, Grönt visar en trafikökning, rött en trafikminskning av långväga resor Källa: Idéstudie Götalandsbanan
17 I Trafikprognosen redovisas också förändringen i antalet genererade tågresor inklusive byten. Av figuren kan noteras att Nyköping får en kraftig resandeökning med en stor tillgänglighetsförbättring både söderut och norrut. Vidare framgår tydligt de omfattande trafikökningar till följd av Götalandsbanan som uppstår även på regionaltågstationer. Vidare noteras att Nässjö s roll som bytespunkt till viss del övertas av Jönköping Resandeflöden i Resecentrum Ett samordnat resecentrum har ett komplext mönster av resandeflöden i byten mellan olika färdmedel och transportsätt. I Norrköping, Linköping och Jönköping är busstationen nav i buss-linjesystemet och samordnad med tågtrafiken. I Borås är södra torget nav och nya Resecentrum en kompletterande bussnod, samlokaliserad med tågtrafiken. Med Götalandsbanan följer en stark förändring av tågreseflödena som spiller över på övriga transportsätt. En samordnad planering vid ett tidtabellskifte leder också till att den regionala och lokala trafiken byggs ut med högre frekvens och i vissa fall fler linjer. En kraftigt ökad pendling genererar också ett behov. hög tillgänglighet för gående och cyklister, vilket i första hand innebär att korta avstånd ska eftersträvas mellan resecentrum och stadskärnan. Förbindelserna ska vara tydliga, säkra och trygga hela dygnet. Väderskydd utgör en stor förbättring och en upplevelse av kortare väg. Närmast resecentrums plattformar behövs stora ytor för cykelparkeringar och effektiva interna gångförbindelser för att underlätta snabba byten. Hög tillgänglighet genom korta avstånd för gående, cyklister och kollektivresenärer samt snabba byten är en viktig ansats för att undvika ökningar av det lokala bilresandet som följd av ett ökat tågresande. Detta sätt att planera ligger helt i linje med kommunernas miljöintensioner på trafikområdet och är också ett viktigt bidrag till att motverka de ökande problemen att klara uppställda mål för miljökvaliteten i städerna. Gjorda trafikprognoser visar att antalet av och påstigande med tåg i Borås kommer att öka med mer än fyra gånger jämfört med idag, vilket i sin tur ger minst lika många anslutande resor. Därför är det utomordentligt viktigt att dessa anslutande resor sker miljöanpassat, genom att många människor väljer att gå, cykla och åka kollektivt. Dålig tillgänglighet för dessa resandekategorier innebär för övrigt risk för ett minskat resandeunderlag, eftersom många människor saknar tillgång till bil. För Borås stad gäller t.ex. att ca hälften av hushållen saknar bil. På motsvarande sätt visar prognoserna en tredubbel ökning av resandeflödet i Jönköping. Vi har försökt att göra en bedömning på basis av gjorda trafikprognoser av resandeflödet år 2030 med tåg i form av antal av- och påstigande vid resecentrum per årsmedeldygn år 2030: Antal av- påstigande 2030 per årsm.dygn Borås Jönköping Linköping Norrköping Bild 13 Trafikprognos Inregia; Förändring i antal tågresor inklusive byten med Götalandsbanan; ökning grönt, minskning rött. Borås, Jönköping och Linköping blir stora knutpunkter, varför vissa närliggande orter får färre påstigande och resenärer som byter färdmedel. Sandared (utanför Borås), Malmslätt (utanför Linköping) samt i ett antal andra orter minskar antalet påstigande då resenärer väljer att använda de stora knutpunkterna istället. Källa. Idéstudie Götalandsbanan. 17 Trafikprognos GB Tabell 7 Railize bedömning resandeflöde 2030 av gjorda prognoser. Erfarenhetsmässigt kan flödena vid ett samlokaliserat busscentrum vara lika stora. Den regionala trafiken har nav i samtliga dessa städer. Volymerna är således ett resultat av mycket starka trafikökningstal, men en utveckling som således genereras av både En kraftigt ökat långväga nationellt resande utmed Götalandsbanan En påtaglig tillgänglighetsförbättring för regional och interregional pendling till och från storstadsområdena och mellan ovanstående städer och kommunala centra inom de utvidgade regionerna Östergötland har landets fjärde största pendeltågsystem och Linköpings storlek, tillsammans med rollen som storregionalt litet storstadscentrum gör att stationen bedöms bli drygt 50 % mer frekventerad jämfört med de övriga.
18 6.6. Bytet är en del av den totala resan dörr till dörr I den genomförda utredningen (Järnvägsutredning) om Ostlänken har en omfattande process för planering av fem nya resecentra genomförts i samverkan och parallellt mellan Banverket och berörda kommuner, trafikhuvudmän och regionförbund. Det har därvid framkommit att planeringen för ett tillgängligt och funktionellt integrerat resecentrum är av väsentlig betydelse för att dels hålla nere restiden, dels underlätta bytet mellan de olika färdsätten. Byten sker mellan: Vår bedömning av fördelningen mellan de olika trafikslagen till och från tåget grundar sig på de huvudförslag till lokalisering som finns i planerna: Borås Central Jönköping Linköping Norrköping Munksjön Stångån Central Gående Cykel TÅGTRAFIK LOKAL ANSLUTNING Höghastighetståg Inter Regionala Snabbtåg Regionaltåg Bild 14 Byte mellan olika färdmedel Stadsbuss/ Spårväg Gående till och från centrum Cykel Bilangöring, Privat el taxi Bilparkering BUSSTRAFIK Snabbuss Regionala Stomlinjer Landbygdslinjer Kollektivt Bil Parkering och angöring Tabell 8 Railize International AB s bedömning av fördelning av lokala anslutningsresor till och från tåget Funktionella krav för en bra totalresa Götalandsbanans bytespunkter planeras utifrån ett hela resan perspektiv, där tågresan betraktas som en del i en längre resekedja. Det är därför viktigt att en parallell regional och lokal trafikplanering sker för att uppnå väl fungerande anslutningsresor. För Borås resecentrum gäller att: Den regionala tågtrafiken mellan Borås och Göteborg, och mellan Linköping och Norrköping avgår var 15e minut i vardera riktningen Den interregionala snabbtågtrafiken avgår var 30e minut Höghastighetstågen går varje timme De regionala tågen på övriga banor går varje timme Tågen möts inte alltid på stationen, vilket innebär att tåg ankommer stadsbusstrafiken gå ofta, var 10e minut den regionala stomlinjetrafiken var 15e minut Vidare måste framkomligheten vid planeringen av gångstråk, cykelbanor och prioriterade kollektivtrafikkörfält ingå i den fortsatta planeringen av tillgänglighetsförbättringar i hela resekedjan. Städernas lokala ansvar är viktig för den fortsatta planeringen och i samarbetsavtalets anda måste denna kommunala planering skjuta fart i nästa skede. Korta bytestider är den enskilt viktigaste faktorn för resecentrum, eftersom bytestiden är hårt knuten till tågets attraktivitet bland resenärerna. Som ett styrmedel för att klara effektiva byten har därför ett mål för bytestiden ansatts till maximalt tre minuter i planeringen av resecentrum i Norrköping och Linköping. Innebörden av detta är bl.a. krav på mycket korta gångavstånd mellan de olika trafikslagen vid resecentrum. 18
19 6.8. Lokalisering aspekter att värdera Att lokalisera ett resecentrum i Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås längs en ny stambana; Götalandsbanan har så här långt genomförts med ett antal grundläggande hörnstenar: 1. Tillgängligheten för boende och verksamma skall vara den bästa möjliga på alla orter 2. Restiden för ett höghastighetståg längs Götalandsbanan med två stopp får inte överstiga två timmar och 15 minuter mellan Stockholms Central och Göteborg Central 3. Bytesmöjligheter till anslutande tågtrafiksystem skall vara möjliga inom uppställt mål för bytestid; tre minuter 4. Utrymmen för en funktionell spåranläggning med tillhörande vändspår och spår för service och trafikutsättning skall finnas 5. Bytesmöjligheter till anslutande lokal trafikförsörjning i staden skall vara möjligt inom uppställt mål. tre minuter 6. Tillräckliga utrymmen och möjligheter till attraktiv gestaltning för nödvändiga funktioner, faciliteter och service skall finnas 7. Det lokala trafiksystemet med gångstråk, cykelbanor, nät för kollektivtrafik och biltrafik skall kunna anpassas så att tillgängligheten till lokaliseringen bidrar till tågets attraktivitet 8. Goda möjligheter till en stadsförnyelse eller ny utveckling med goda exploateringsmöjligheter skall frigöras 9. Nivå på anläggningskostnader för järnvägen inkl spårdragning genom staden skall vara samhällsekonomiskt rimliga 10. Genomförbarhet, byggrisker och miljökonsekvenser skall vara hanterbara Det är helt givet att samtliga uppställda hörnstenar inte kan infrias till fullo. Det blir en avvägning och ett resultat av en nära dialog mellan Banverket och berörda parter där alla har ett brett samrådsansvar. I det följande kommenteras situationen i Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping: Tillgänglighetsjämförelse I Borås finns tre olika lokaliseringsalternativ relativt nära stadskärnan. Station med lokalisering vid stadsdelen i Göta, drygt 1 km från själva stadskärnan medan de andra tangerar eller ansluter direkt till denna. Samtliga alternativ frigör stora ytor för stadsutveckling. lokalisering som idag, men kommunen och Länsstyrelsen har av stadsbyggnads- och miljöskäl starkt avrått från en sådan linjedragning. Således ligger samtliga lokaliseringar inne i städerna, relativt och i jämförelse med många andra städer väl belägna mellan olika stadsdelar och arbetsplatsområden. Jönköping Munksjön och Borås station Göta, är dock starkt beroende av en utbyggd trafikplanering för att kompensera från den sämre tillgängligheten till stadskärnan för gående och cyklister. I Jönköping planeras lokala stombusslinjer för att stärka kollektivtrafiken. Å andra sida är dessa två lokaliseringar extremt väl belägna i förhållande till genomgående Riks- och Europaväg med motorvägsstandard med goda anslutningar till det övriga vägnätet. Både Borås och Jönköping har en topografiskt betingad struktur med något mer spridda stads- och kommundelar Restid för Höghastighetståg Borås har med nuvarande lokalisering en bedömd hastighetsnedsättning till 160 km/h. Jönköping har en bedömd hastighetsnedsättning till 200 km/h. Linköping har en bedömd hastighetsnedsättning till 160 km/h. Norrköping har en bedömd hastighetsnedsättning till 115 km/h. Sammantaget innebär dessa hastighetsnedsättningar att restiden för ett genomgående Höghastighetståg förlängs med ca:16 minuter mellan Stockholm och Göteborg. Medelhastigheten för ett höghastighetståg med två mellanliggande stopp måste vara drygt 208 km/h eller en restid på två timmar och 15 minuter för att klara det uppställda måltalet. Måltalet är väl analyserat i en utvecklad konkurrensanalys för tåget mellan ändpunkterna. Det samhällsekonomiska bidraget från trafik med Höghastighetståg är mycket högt till följd av stor potential, högt affärsreseinslag och hög genomsnittlig prisnivå. Förenklat kan man säga att höghastighetstrafiken står för 40 % av flödena men 60 % av intäkterna för hela Götalandsbanan. De övriga trafiksystemen står för 60 % av resandeflödena men endast 40 % av intäkterna till följd av höga rabatter med pendlingskort och relativt stort inslag av privatresor. Om Götalandsbanans utformning blir sådan att konkurrenskraften mellan ändpunkterna faller med ökad restid, så äventyras hela projektet genom dålig samhällsekonomi. I Jönköping finns tre olika alternativ, nuvarande Resecentrum i direkt anslutning till stadskärnan, Jönköping Munksjön, i direkt anslutning till en helt ny stadsdel söder om Munksjön och ett alternativ kopplat till Tenhultsdalen. Alternativet i Tenhultsdalen ingår inte i vår jämförelse då tillgängligheten i jämförelse med övriga två alternativ bedöms som mycket låg. Jönköping Munksjön ligger knappt två kilometer från stadskärnan förutsätter en bra bytespunktutformning och utbyggda anslutningsförbindelser till övriga trafiksystem. I Linköping har fyra olika lokaliseringsalternativ värderats (GIS modell) av staden i förstudie. Två alternativ har visat på i stort samma tillgänglighet ca 500 meter från stadskärnan och staden har därefter av stadsutvecklings- och utrymmesskäl fattat beslut om att förorda en flytt och ny lokalisering på andra sidan Stångån i direkt anslutning till ett nytt stadsutvecklingsområde, på samma avstånd från stadskärnan som dagens resecentrum. I Norrköping har kommunen fattat beslut om lokalisering intill nuvarande resecentrum och i direkt anslutning till stadskärnan och ett nytt stadsutvecklingsområde. En Idé-studie har studerat olika linjedragningar som alternativ till Förstudie utredda korridorer, med i stort samma Det skarpa måltalet har medfört att hastighetsstandarden har definierats av Banverket till 320 km/h, något som är en generell inriktning för de flesta höghastighetsprojekten i EU- området idag. Både Borås, och Jönköping ligger i svackor med långa max. lutningar i båda riktningar. Stationerna bör därför planeras för genomfart i 200 km/h, vilket t.ex. är fallet för passerande X2000 vid Skövde. Linköping är tack vare sitt planläge den minst besvärande och restidskrävande hastighetsnedsättningen. Hastighetsnedsättningen vid Norrköping C är stor för passerande höghastighetståg, men klarar det delmål (35 minuter) för restid som ställts upp för delsträckan mellan Järna och utfart Linköping C. 19
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merGÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING
Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merOstlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik
Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans
Läs merGötalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare
Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.
Läs mer2 Förutsättningar marknad och trafik
2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella
Läs merNy stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00
oktober 2015 Ny stambana - 2:28-2:00 STOCKHOLM NYKÖPING/SKAVSTA GÖTEBORG LANDVETTER BORÅS LINKÖPING NORRKÖPING JÖNKÖPING VÄXJÖ ÄLMHULT HÄSSLEHOLM LUND MALMÖ KÖPENHAMN/CPH KASTRUP läs mer om vårt förslag
Läs merOstlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg
Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan
Läs merOstlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt
Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna
Läs merKustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merFörstudie. Bollebygd-Borås
Förstudie Bollebygd-Borås Beslutshandling December 2007 Innehåll 1 Inledning 5 2 Banverkets beslut 6 3 Beslutsmotivering 7 Måluppfyllelse Miljö och samhällsutveckling 7 7 4 Förstudiens förslagshandling
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merYttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till
Läs merGröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft
Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merSektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs merOstlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen
Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-
Läs merFastigheter längs den svenska järnvägen
Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas
Läs merEn ny generation järnväg
En ny generation järnväg Aktuellt om höghastighetsjärnväg TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Nordic Rail 2017-10-12 Peter Uneklint Programchef Dagens presentation En ny generation järnväg Varför
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merTranås stationsläge på HH
11 mars 2016 Tranås stationsläge på HH En knutpunkt mellan Södra stambanan och Götalandsbanan anders.rosen@tranas.se 1 Sverigeförhandlingens bud I budet ingår även medfinansiering 300 mkr, förskottering
Läs merRapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist
Läs merPlanskildhet Regional och lokatrafik Götalandsbanan Bro/Tunnel. Plattformar. Tunnel. Stadspassage Borås
7.6. Alternativ Centraltunnel, / Vid planering av en ny höghastighetsbana genom Sveriges två största städer är det viktigt att olika alternativa dragningar undersöks så det alternativ som beslutas har
Läs merDärför behöver vi Götalandsbanan
Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet
Läs merVärnamo. alternativa stationslägen
Värnamo alternativa stationslägen Ingemar Braathen ATKINS Sverige AB 2010-05-04 Alternativa stationslägen i Värnamo Nuvarande trafikering Antagen framtida trafikering Europabanan öster om Värnamo Kopplingsalternativ
Läs merHöghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö
RAPPORT 2017:133 Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö Översiktlig sammanställning av effekter Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Projekt Göteborg Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 6 december 2016 Inledning Åsa Lindell, moderator Göteborg Borås, en
Läs merFunktionsutredning för tågstråket Jönköping-Borås- Göteborg år 2050
Funktionsutredning för tågstråket Jönköping-Borås- Göteborg år 2050 Samt i bilaga 1 förslag till etappvis utbyggnad av infrastruktur och tågtrafik (1 mars 2016) Datum 2015-10-14 Diarienummer KTN 69-2015
Läs merBorås HH-bana genom staden
Borås HH-bana genom staden Trafikverket planerar en höghastighetsbana Göteborg-Borås med olika möjliga korridorer, se Youtube-film. Två av dessa korridorer leder till en station 5-10 km från Borås stadscentrum.
Läs merEuropakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi
Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merProjekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg
Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående
Läs merStråket Göteborg - Borås
Kompletterande trafikutredning Stråket Göteborg - Borås Delrapport Alternativ 1 2016-04-27 Dokumenttitel: Kompletterande Trafikutredning stråket Göteborg Borås Delrapport Alternativ 1 Datum: 2016-04-27
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs merTrafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer
Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef
Läs merMalmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad
Malmö-Stockholm En effektiv etapputbyggnad Maj 2017 Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, kap. 6.3.3 Regeringen Utbyggnaden kommer att ske etappvis
Läs merEn ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs merYttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan
Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket 405 33 Göteborg TRV 2015/23954 Datum 2016-12-06 2016KS620 530 Dnr Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan
Läs merSamråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum
Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs merHUR KLARAR VI DETTA?
HUR KLARAR VI DETTA? Stadsplanering ska ge sammanhang och närhet Den stadsplanering som bedrivs i Sverige idag syftar inte till att skapa närhet och underlätta företagande, utan till det motsatta: att
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Projekt Göteborg Borås Malin Odenstedt Lindhe Projektledare Roland Mårtensson Inköpsansvarig Maria Hermansson Projekteringsansvarig Lisa Ronstad Projektingenjör
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merTrafik och bankapacitet
Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merSÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen
Läs merJärnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29
Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare
Läs merGröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se
Gröna tåget 14 maj 2008 08-790 83 79 1 Gröna tåget ett forskningsoch utvecklingsprojekt SWEDTRAC Gröna Tåget Regina 250 och några fler 2 Syften med Gröna tåget Att ta fram ett attraktivt koncept för nästa
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merREGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET
1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:
Läs merKommunledningskontoret
Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merProjekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet
Projekt Göteborg-Borås Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås Sex mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer. Film om projektet VAR: Göteborg Borås VAD: 6 mil dubbelspårig
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs mer7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping
DATUM DIARIENR Styrelsen 7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2009-03-05 ( 5/09) enligt följande: Banverket har
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merRemissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Sverigeförhandlingen N2014:04 2017-09-21 Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 BAKGRUND Regeringen gav den 23 mars 2017 Trafikverket i uppdrag att
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merReflektion från seminarium 3
Reflektion från seminarium 3 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Stationslägenas betydelse ur resenärssynpunkt och ur stadsbyggnadsperspektiv - PG Andersson, Trivector Stationsnärhetsprincipen:
Läs merREMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)
REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget
Läs merVad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27
Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Jag tänkte prata om: Kort om cykel i nationell plan Varför har vi genomfört studien? Presentation av genomförd
Läs merCYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad
CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,
Läs merFörstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling
Nytt resecentrum i Linköping Ny pendeltågsstation i Malmslätt Götalandsbanan mellan Linköping och Mantorp Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling En region att växa i Götalandsbanan
Läs mer2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum
2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i
Läs merSödertälje kommun Hur bör fortsättningen från Järna in mot Stockholm utformas
Södertälje kommun Hur bör fortsättningen från Järna in mot Stockholm utformas Södertälje växer, idag över 95 000 innevånare Två globalt framgångsrika företag med nära 20 000 anställda 37 000 pendlar dagligen
Läs merBesök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB
Besök från trafikutskottet 30 mars 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB Nyköping- Östgötalänken AB Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merStatus. Södra Stambanan efter Nationell plan
Status Södra Stambanan efter Nationell plan 2018-2029 januari 2019 Nationell plan, Järnvägsobjekt >100 Mkr Södra stambanan med förbindelsebanor BORLÄNGE GÄVLE OSLO UPPSALA KARLSTAD ÖREBRO Kardonbanan ny
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs mer20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
Läs merRAPPORT. Trafikeringsrapport. Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv. Underlag till Sverigeförhandlingen
RAPPORT Trafikeringsrapport Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv Underlag till Sverigeförhandlingen 2016-01-22 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Trafikeringsrapport, trafikering
Läs merReferat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15
Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15 Vid höstens kommundelsstämma i Mölnlycke informerade Trafikverket om planeringsprocessen för utbyggnaden av sträckan Göteborg-Borås. Vid mötet fanns
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merHandlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019
Handlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019 Hållbar samhällsplanering Korta restider med hög punktlighet för personer och gods Minska klimatpåverkan
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merYttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merProjekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss
Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg
Läs merDetta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
Läs merReflektion från seminarieserien
Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN. Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen
SVERIGEFÖRHANDLINGEN Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 BAKGRUND... 4 3 TIDIGARE REDOVISAT OM UTBYGGNADSSTRATEGIN... 4 4 UTBYGGNADSORDNING... 6 4.1
Läs merSå bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet
Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merJÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15
JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merPersontrafik på TGOJbanan
Persontrafik på TGOJbanan Trafikanalyser 2030 Kerstin Pettersson och Siv Schéele Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Region Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband med järnvägsutredning
Läs mer