Årlig plan mot kränkande behandling För Sävstaskolans verksamheter (Skola, Skolbarnsomsorg, särskola) Läsåret

Transkript

1 Årlig plan mot kränkande behandling För Sävstaskolans verksamheter (Skola, Skolbarnsomsorg, särskola) Läsåret (6) Deklaration: På vår skola ska alla känna: Jag vill, jag kan, jag vågar. Vi arbetar för en likvärdig skola för alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller socioekonomisk status. Vi tar avstånd från alla former av kränkningar och särbehandling. Denna plan gäller för grundskolan, fritidshemmet, särskolan och förberedelseklasserna. Nulägesanalys Vi har under föregående läsår arbetat systematiskt med elevernas språkbruk Vid utvecklingssamtal, i elev- och föräldraenkäter under ht 2010 och vt 2011 framkommer att betydligt färre elever uppger att de blivit verbalt kränkta än föregående läsår, vilket visar att vårt arbete varit framgångsrikt. Den enkät som genomfördes i maj 2011 visar att ingen elev uppger att de blivit verbalt kränkt. Föregående läsår uppgav 14 elever att de blivit verbalt kränkta. Således en stor förbättring. Målsättnigar läsåret : Alla vuxna ingriper när någon uttalar nedsättande uttryck eller gester mot någon annan (nolltolerans). Detta diskuteras kontinuerligt på arbetslagsträffar, personalkonferenser och i elevgrupperna. Elevernas upplevelse av hur detta fungerar kontrolleras genom enkäter och utvecklingssamtal. På vår skola/fritidshem känner sig ingen diskriminerad, kränkt eller mobbad. VK300S v , Likabehandlingsplan Barn- och utbildningsförvaltningen Sävstaskolan Vingåkers kommun, Vingåker Källstugugatan Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

2 Förebyggande åtgärder: Personalens förhållningssätt, tydligt ledarskap (läraren bestämmer t.ex. klassplacering, grupparbeten, matsalsplacering), arbetsro ska råda i lektionssalarna. Vi arbetar med Lions Quest och projekt Charlie (etik, moral relationsfrågor). Vi arbetar med faddergrupper år 0-2. Vi har livskunskap, gruppsamtal. Vi arbetar med Drömmen om det goda i de lägre årskurserna. (Yoga, massage, livssamtal) Vi har ett trygghetsteam bestående av lärare och rektor som sammanträder var fjortonde dag. Vi har kompisgrupper, tvärgrupper F-åk 6, som träffas på olika aktiviteter. Vi har vuxna ute på rasterna. Vi har två elevråd, det Lilla för F-åk 3 och det Stora för åk 4-6. Vi har ett antimobbingteam som arbetar enligt vår plan mot mobbning. En gång i månaden lyfts antimobbningsteamet /trygghetsteamets arbete under personalkonferens. Vi kommer att inrätta Disa-grupper. DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) är en evidensbaserad, förebyggande kurs som riktar sig mot tjejer, främst i högstadiet och gymnasiet men den går även att tillämpa på årskurs 6 samt på killar. Kursen förebygger nedstämdhet, stärker självförtroendet och självkänslan, lär ut stresshantering och problemlösning samt lär eleverna att vända negativa tankar till positiva. Vi har ett elevhälsoteam bestående av specialpedagoger, SSA-lärare, skolsköterska, kurator och rektor som sammanträder en gång per vecka. Socialförvaltning och polis bjuds in varje termin. Personalen får regelbunden kompetensutveckling kopplad till den aktuella situationen på skolan och Fritidshemmet. Utbildning kring Disa-projektet pågår. Elever, personal och förälder ska ha god kännedom om skolans regler, organisation och handlingsplaner. Vårdnadshavare informeras om detta på föräldramöten. Information skickas även hem. Eleverna informeras genom att man i klasserna diskuterar skolans regler och handlingsplaner i början av varje termin. Ansvarig för detta är rektor, klassföreståndare, antimobbingteam och övrig skolpersonal. Sävstaskolans enkät vad gäller kränkande behandling/mobbning omarbetas i verktyget Esmaker. Enkäten ska även omfatta Fritids och särskolans verksamheter. 2 (6)

3 Hur ska vi arbeta? Vi avslutar varje skoldag med genomgång med eleverna om hur dagen varit. Vi stärker barnens egen förmåga att säga ifrån när någon säger otrevliga saker. Vi ingriper alltid när otrevligt språkbruk uppmärksammas. Vi ingriper alltid när någon elev utsätts för nedsättande kommentarer. Vi arbetar aktivt i elevgrupperna med vikten av trevligt språkbruk. Vi uppmärksammar och uppmuntrar positiva beteenden. Vi använder sociala berättelser och seriesamtal. Vi ger barnen handlingsalternativ vid ilska (t ex ART, träning i ilskekontroll). Vi är många vuxna ute på raster och på Fritids utevistelsetid.vi gör kontinuerliga skolgårdsobservationer. Vi har ett antimobbningsteam och trygghetsteam. Se nedan. Elevråden diskuterar kontinuerligt situationen i elevgrupperna. Vi informerar kontinuerligt elever och vårdnadshavare om denna plan. Alla vuxna i skolan arbetar efter konsekvenspedagogiken. När elev bryter mot ordningsreglerna innebär detta: 1. Direkt tillsägelse 2. Allvarssamtal med eleven (ev hänvisning till antimobbinggrupp). Dokumenteras. 3. Samtal med vårdnadshavare. 4. Samtal med vårdnadshavare och elev. 5. Samtal med vårdnadshavare, elev och rektor. 6. Uppföljning med vårdnadshavare, elev och rektor. 3 (6) Uppföljning och utvärdering Varje termin genomförs mobbingenkät med elever och vårdnadshavare Elevens sociala situation i skolan diskuteras alltid på utvecklingssamtalet. Denna plan ska revideras inför varje nytt läsår med resultatet av mobbingenkäterna och annan information som grund för vidare insatser. Elevhälsoteamet (rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagoger, SvAlärare) träffas regelbundet då även elevernas psyko-sociala situation tas upp. Trygghetsteamet träffas varje vecka (rektor, kurator, lärare, fritidspersonal). Att upptäcka kränkande behandling: Utvärdering av situationen på skolan görs utifrån enkäter, utvecklingssamtal, skolsköterskans hälsosamtal år fsk, 2, 4, 6, kuratorns psykosociala samtal i år 1, 3, 5, och samtal med vårdnadshavare, elever och personal. Att utreda och åtgärda kränkande behandling Den utsattes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av, och utredning kring, vad som hänt. Så snart vi får kännedom om att kränkningar har, eller kan ha, inträffat utreder vi den uppgiften. Om det föreligger misstanke om mobbning aktiveras antimobbningsgruppen, som arbetar enligt Sävstaskolans handlingsplan mot mobbning.

4 Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras. Om personal misstänks för kränkning av en elev ansvarar rektor för utredningen. Rektor kallar då vårdnadshavare och elev, samt berörd personal, till möte för upprättande av handlingsprogram. Skolan dokumenterar och följer upp alla fall av kränkande behandling. I vissa fall kan dokumentationen sekretessbeläggas enl 7 kap 9 Sekretesslagen. I varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänsten/polis skall göras. 4 (6) Sävstaskolans handlingsplan mot mobbning Klassföreståndarens ansvar (vid första tillfället): Allvarssamtal med mobbaren/na. Antimobbningsgruppens ansvar (om mobbaren/na fortsätter): Antimobbningsgruppen samlar med hjälp av klassföreståndaren och annan personal information om mobbningen. Någon/några ur antimobbningsgruppen kallar mobbaren/na till enskilda samtal. Samtalet avslutas med att mobbaren/na uppmanas berätta om samtalet för sina vårdnadshavare. Att så skett kontrolleras genom att klassföreståndaren tar telefonkontakt med mobbarens vårdnadshavare påföljande dag. Klassföreståndaren/någon i antimobbningsgruppen tar kontakt med den utsattes vårdnadshavare och berättar vad som har hänt och att arbete pågår för att råda bot på situationen. Mobbaren/na erbjuds samtal med representant från elevhälsan. Ytterligare samtal med mobbaren/na förs. Uppföljning under lång tid för att säkerställa att mobbningen har upphört. Allt dokumenteras Rektors ansvar (om mobbaren/na ändå fortsätter): Vårdnadshavare, rektor, klassföreståndare och elev träffas för att upprätta åtgärdsprogram. Tänkbara åtgärder kan vara: säkerhets avstånd delade raster resurser utifrån t ex. skolhälsovård, kurator, psykolog, socialsekreterare, BUP (om vårdnadshavare så önskar) Fortsatt samtal med föräldrar, rektor, klassföreståndare och mobbaren/na. Om mobbaren/na ändå fortsätter: Byte av klass (rektor beslutar) Byte av skola (förvaltningschef beslutar, ev. nämnd) Polisanmälan Efter ett år avskrivs ärendet om inget anmärkningsvärt har uppkommit.

5 Vad innehåller Lagen om förbud mot all kränkande behandling: Förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. 5 (6) Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs. 1. kön 2. etnisk tillhörighet 3. religion/trosuppfattning 4. sexuell läggning 5. funktionshinder Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Instruktioner att diskriminera: Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. Trakasserier: Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn eller en elev. Trakasserier är diskriminering och trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Förbud mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och kopplad till diskrimineringsgrunderna. För att täcka in alla former av kränkningar införs därför även ett förbud mot annan kränkande behandling. Förbudet gäller uppträdanden gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. Det flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet annan kränkande behandling, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Vissa beteenden kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket kränkande utan att det skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottmål. Därför går det inte att avgränsa den kategori handlingar som avses med annan kränkande behandling till enbart brottsliga handlingar. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Förbud mot repressalier Förbudet gäller bestraffningar av ett barn eller en elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen.

6 Definitioner Vad är kränkande behandling? I skollagen, läroplanerna och förarbetena till dessa används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen (1 kap 2 ). Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet är betydelsefulla faktorer i de maktstrukturer som finns i samhälle och skola. Strukturerna upprätthålls av normer. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta en grund för kränkning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner, som t.ex. skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 6 (6) Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala ( t.ex.att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Mobbning Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattnig, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.