Likabehandlingsplan för Simrislundsenheten Beslutad i personalgruppen, elevrådet och föräldraföreningen i maj 2007

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Simrislundsenheten Beslutad i personalgruppen, elevrådet och föräldraföreningen i maj 2007 Främsta syftet är att förebygga och motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Vi strävar mot att ha ett gott psykosocialt klimat där barn och vuxna känner sig respekterade och trygga. Innehållsförteckning 1. Vad säger våra styrdokument 2. Definitioner 3. Vårt förebyggande arbete 4. Rutiner för upptäckt, kartläggning och åtgärder 5. Organisation 6. Utvärdering och revidering av handlingsplanen 1. Vad säger våra styrdokument Lagen (2006:67) Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen ska främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen trädde i kraft den 1 april Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Lagens tre delar 1. Förbud mot diskriminering på grund av: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 2. Förbud mot annan kränkande behandling som: Mobbning, misshandel, ofredande eller olaga hot. 3. Förbud mot repressalier som: Bestraffningar av ett barn eller elev som anmält någon ansvarig person eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen. Lagen omfattar all verksamhet som omfattas av nuvarande skollag (1985:1100). Lagen innebär att kravet på aktiva åtgärder mot mobbning och annan typ av kränkande behandling skärps samtidigt som alla verksamheter får regler om förbud mot diskriminering. Härmed förstärks och förtydligas verksamheternas värdegrundsuppdrag. För varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan. I denna ska planerade åtgärder redovisas. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna ska ske varje år i kvalitetsredovisningen. Planen ska fungera som ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och den ska ständigt hållas aktuell. 1

2 Om de planer och andra dokument som redan finns i verksamheten uppfyller lagens krav på innehåll och funktion som förebyggande instrument och att de omfattar såväl diskriminering som annan kränkande behandling, så kan de ingå i likabehandlingsplanen och behöver inte göras om. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling ska ske så snabbt som möjligt när det har blivit känt. Delad bevisbörda gäller i den nya lagen. Om den som företräder barnet eller eleven kan visa att barnet eller eleven blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, så ska huvudmannen för verksamheten för att undgå skadestånd visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits med avsikt att förebygga eller förhindra behandlingen. För diskriminering och repressalier är preskriptionstiden två år. För trakasserier och annan kränkande behandling gäller preskriptionslagen. I skollagen kap 1, 2 står det bl a; "Verksamheten i skolan ska utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. Främja jämställdhet mellan könen 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden Inledning av avsnittet Förståelse och medmänsklighet i läroplanerna Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. (LpFö) "Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser". (Lpo) I Lpfö 98 sägs under rubriken 2.1 Normer och värden: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 2

3 Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet och stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. I Lpo 94 sägs under rubriken 2.1 Normer och värden: Alla som arbetar i skolan skall * Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen * I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor * Aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer eller grupper * Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren skall * Klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet * Öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, * Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling * Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen * Samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet. Rektors ansvar * Rektor har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas och för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Ur skolplanen Skolans personal handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet/eleven kan växa och utvecklas. Detta sker genom att personalen skapar ett arbetsklimat där eleven känner trygghet, öppenhet och ärlighet. Ur regeringsformen 1 kap 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning 3

4 2. Definitioner Kränkning, mobbning Definition av kränkande behandling: Med kränkande behandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. (AFS 1993:17) I dagligt tal kallar vi detta för mobbning. Exempel på kränkande behandling: - förtal, förolämpningar, hån - att medvetet undanhålla information eller lämna felaktig sådan - att sabotera eller försvåra arbetets utförande - utfrysning, åsidosättande behandling - trakasserier, förnedring, hot Definition av mobbning: Mobbning är en individs eller grupps upprepade fysiska och psykiska våld mot en individ. Kränkande behandling är negativa handlingar som riktas mot enskild individ på ett kränkande sätt så att individen ställs utanför gemenskapen. Prof. Dan Olweus menar att det är mobbning när en eller flera individer upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Mobbning kan ske genom direkta angrepp fysiskt, verbalt eller indirekt genom utfrysning och den som är utsatt befinner sig i underläge. Kränkningar kan också vara Fysiska knuffar, slag, sparkar Verbala hot, hån, glåpord, förtal Psykosociala utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburna klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms Definitionen gäller i lika hög grad kränkningar mellan elever/barn, som mellan vuxen och elev/barn. Diskriminering Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, nämligen kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. 4

5 3. Vårt förebyggande arbete FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Vi har en lyssnarkultur och ett kommunikationsmönster som bygger på respekt för att alla människor har lika värde och uppfattar världen på ett subjektivt sätt. De vuxna på enheten ska vara goda förebilder för barnen/eleverna. Kommunikationsmönster enligt lyssnarkultur och jag-form. Se bil. Regelbundna samtal och drama, rollspel, lekar, högläsning t ex: Gruppen som grogrund och Livsviktigt Föräldrakontakter (föräldramöten, utvecklingssamtal) där tillfälle ges att diskutera relationer. Vara observant om barnen/eleverna gör egna lag/grupperingar. Rast/utetillsyn Elevenkät varje år. Diskutera/revidera våra ordningsregler vid varje läsårsstart. Gemensamma aktiviteter för hela skolan. Klassråd strukturerade och regelbundna. 4. Rutiner för upptäckt, kartläggning och åtgärder STEG 1 Samtalen ska ske enskilt med alla inblandade. Innan samtalet börjar kom överens om de spelregler som gäller för samtalet (se bilaga) Samtalen leds av en/två vuxna, en från arbetslaget och en från teamet. Samtala i trivsam miljö. Eleven får möjlighet att ta med sig valfri vuxen från skola/fritids. Be barnet/eleven berätta vad som hänt berätta hur han/hon upplevt händelsen/händelserna Samtalsledaren ställer följdfrågor så att det står klart att ni förstår varandra. Föräldrakontakt tas. Dokumentera samtalet. Bestäm tid för nytt möte. Bestäm tid för uppföljning av steg ett, gå annars till steg två. STEG 2 Samtal i grupp med alla inblandade. Dokumentera samtalet. Innan samtalet börjar var överens om de spelregler som gäller för samtalet (se bilaga). Samtalen leds av en/två vuxna. Var och en berättar utifrån sin upplevelse Fortlöpande samtal med de inblandades föräldrar. STEG 3 Fortsätter med samtal i grupp tills situationen förändrats i rätt riktning. Dokumentera. STEG 4 Ansvariga har en långsiktig uppföljning t ex 1 gång/månad under ett halvt år. 5

6 5. Organisation Teamets sammansättning Karin Markström Gröhn (sammankallande) Ulrika Arnell Johnsson Marie Andersson Helen Nilsson Kristina Hagander Kerstin Carlbom-Nordfors 6. Utvärdering och revidering av handlingsplanen Planen följs upp och revideras vid läsårsstart i klass/elevråd, på arbetsplatsträffar och på Föräldraföreningens möte. Ansvarig för detta är rektor. Spelregel: Prata i jag-form. Skrivet för personal och gäller både barn och vuxna: Syfte: få fram vad jag själv tycker, känner och tänker. Bemötande: träna genom att vi vuxna leder samtalet genom att fråga: Tycker du så här? Är det så här du menar eller känner? leder över till jaget.. Målet är att barn även ska kunna leda. Acceptera/respektera att alla tycker olika eller upplevt situationen olika. (du behöver inte förstå) Ett sätt att göra detta: Fråga innan ett samtal om parterna accepterar att ni ser det på olika sätt. Kan detta inte accepteras (för tillfället) är det inte lönt att prata då. Vid konflikt ska det vara okej med en vilopaus innan diskussion. Fråga vad menar du om du känner dig osäker på vad personen menar så att du har uppfattat det rätt eller vice versa. Ingen ska behöva känna sig osäker för att fråga. Det ska vara okej att ha en samtalsledare med om någon part önskar. Samtalsledarens roll blir att leda över samtalet till jaget. Få fram vad alla tycker och tänker genom att fråga vad tycker du, vad känner du osv? Eller om någon inte uttrycker sig, fråga: Är det så här du menar, känner? för att kunna få fram vad alla tycker. Det kan vara okej att säga Jag tycker att detta är så jobbigt så jag vill inte prata om det. 6