Likabehandlingsplan mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering för Granbackaskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering för Granbackaskolan Solna Stad den 15 september 2009

2 Inledning Likabehandling är en angelägenhet för oss alla. Möten mellan människor av olika bakgrund och med olika erfarenheter ger upphov till en mångfald av tankar och idéer och detta samspel mellan människor är berikande och utvecklande. Målsättning är att personal och elever skall bemötas och behandlas med respekt och att alla bedömningar av var och ens arbets- och studieinsatser skall ske på saklig grund. Likabehandling gäller främjandet av jämlikhet, jämställdhet och mångfald och handlar också om att bekämpa diskriminering 1 och trakasserier 2 i alla dess former och uttryck. I detta arbete har vi alla ett ansvar, för det är vi människor som diskriminerar och trakasserar; det är vi som blir offer för dessa handlingar, och det är vi som tysta ser på när någon annan är förövare eller offer. Ansvaret innebär att vi alla tittar på våra attityder och handlingar. Möter jag alla med respekt? Har jag genom tanklöshet diskriminerat eller trakasserat utan att vara medvetna om hur mina handlingar påverkar en medmänniska? I denna Likabehandlingsplan 3 fokuseras först de insatser som görs och skall göras för att främja likabehandling av elever och barn i Granbacka skolområde. Planen beskriver även hanteringsrutiner vid kränkande behandling. Vad säger lagen? Skollagen 1 kap. 2 och 9 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. Främja jämställdhet mellan könen 2. Aktivt motverka alla former av trakasserier och diskriminering, men även annan kränkande behandling 4 såsom mobbning 5 och rasistiska 6 beteenden. 1 Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 2 Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. 3 Likabehandlingsplanen: Syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. 4 Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. 5 Mobbning: År när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera elever. Även när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. 6 Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån upp- fattningen om a tt det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. 2

3 I lagen 2006:67 införs förbud mot diskriminering och kränkande behandling av elever i svenska skolor. Förebyggande arbete Att skolområdets verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste i det förebyggande arbetet mot mobbning, trakasserier, kränkande behandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering vid Granbackas skolområde. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet i skolområdet. Tillgänglighet till vuxna är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande behandling rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. All skolans personal är viktig i det förebyggande arbetet. Alla personal i Granbackas skolområde tar avstånd från alla former av trakasserier, kränkande behandling rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Varje år informeras skolområdets nya elever och deras föräldrar om skolans likabehandlingsplan. För ny personal i skolområdet ingår samma information i introduktionen. Skolledningen ansvarar för att elever och personal regelbundet utbildas i frågor som mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Utbildningen innehåller följande moment. Målsättning Ingen i Granbacka skolområde ska utsättas för mobbning. Ingen får utsätta annan för trakasserier eller kränkningar. All personal skall vara engagerad i att förebygga mobbning. All personal fungerar som förebilder och har ett beteende som ger positiva signaler till eleverna. 3

4 Definition av mobbning i Granbacka skolområde Den vanligaste är Dan Olweus definition: "En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer". De kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Med mobbning menar vi: Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera elever. Det är mobbning, när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Bakom mobbning ligger ibland gruppdynamiska processer, men de finns även psykologiska processer bakom mobbning. Så här förebygger vi mobbning, kränkande behandling och diskriminering i det dagliga arbetet i skolan: Vi har social träning på schemat en eller flera gånger i veckan. Vi utgår från bland annat Birgitta Kimbers böcker: Social Emotionell Träning, Lars Edlings Kompis samtal och Gruppen som grogrund av Gunilla O. Wahlström. Arbetet med socialträning strävar mot att stärka självbilden hos varje barn och att lära sig respektera sig själv och andra. I varje arbetslag finns en expert på SET som fungerar som handledare till de övriga i arbetslaget. Vi har ett faddersystem mellan äldre och yngre barn. På elevrådet inventeras stämningen i skolan genom enkätundersökning. Ett samarbete med organisationen Friends har skolans personal utbildats i att upptäcka kränkande beteende. En utbildning har genomförts för skolans kompisstödjare. Under utvecklingssamtalet ställs frågan om det förekommer på mobbning på skolan. Information om särskolans verksamhet på skolan ges till grundskolans elever. Vi vuxna i skolan: Många vuxna ska synas på rasterna. Alla vuxna på skolan skall lyssna när elev vill ta upp egna eller andras relationsproblem i skolan. Alla vuxna visar att de klart och tydligt tar avstånd från all form av mobbning och trakasserier. Föräldrar uppmanas att vara lyhörda för hur deras barn har det med kamratrelationerna i skolan, men även vara lyhörda för elevernas relationer med de vuxna. Vid minsta misstanke om mobbning kontakta skolan. 4

5 Vi elever i skolan: I varje klass från år 3 till 5 utses tre kompisstödjare. Dessa möts en gång i månaden tillsammans med en representant från kompisstödjartaemet. På klassråd och elevråd skall punkten trivsel på skolan finnas. Antimobbningsteam/grupp: Personerna i gruppen besöker alla klasser i början av höstterminen och berättar om sin funktion. Personalen informerar om mobbingteamet på höstens första föräldramöte. Antimobbningteamet träffas en gång i veckan samt vid akuta behov. Gruppen fungerar som stöd till personalen i arbetet mot mobbning och som speciella kontaktpersoner för elever och föräldrar i mobbningsärenden. Medlemmar ur antimobbingteamet pratar med elever vid behov. Kontaktperson på skolan är skolsyster Gertrud Åkervall tel: gertrud.akervall@solna.se Man kan, förutom antimobbningsteamet, vända sig till all personal på skolan vid mobbningsproblem. Detta kan t ex vara den person, som barnet/föräldern känner störst förtroende för. Skolledning Skolledningen utvärderar och summerar vid läsårets slut både förebyggande åtgärder och vad som har hänt under året via kontakt med både personal och barn. Detta redovisas i skolans årsredovisning. 5

6 Åtgärder vid alla former av trakasserier och diskriminering, men även annan kränkande behandling 7 såsom mobbning 8 och rasistiska 9 beteenden. : (Se även fig. 1) 1. Den personal som först blir varse att mobbning och kränkande behandling ägt/äger rum informerar berörd klasslärare. 2. Pedagoger i klassen försöker själva reda ut situationen med hjälp av samtal med berörda elever. 3. Berörda pedagoger informerar varandra i arbetslaget om situationen och tar beslut om kontakt med antimobbningteamet behövs. 4. Om teamet kontaktas möts deltagarna och inventerar läget och beslutar om eventuella åtgärder. Teamet utser kontaktperson. Alla åtgärder dokumenteras och återkopplas till teamet och till berörda pedagoger. På skolan används följande modell vid trakasserier och diskriminering, men även vid annan kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Kortfattat kan den beskrivas på följande sätt: 1. Skolan får reda på att en viss elev troligen blir mobbad. Inom teamet pratar man med varandra och bestämmer hur man ska arbeta med situationen. Är det mobbning? Vilka är mobbarna? Ytterligare information samlas försiktigt in via ex. lärare och mobbning offrets föräldrar. 2. Försiktigt samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade? 3. En morgon när alla mobbarna finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. Mobbarna får absolut inte känna till detta i förväg, eller ens veta att skolan uppmärksammat fallet. De upplyses om att man vet att de mobbar, att man ser mycket allvarligt på situationen och att mobbningen omedelbart måste upphöra. Man talar om konkreta saker mobbaren gjort sig skyldig till. Man moraliserar inte och ställer inte några varför - frågor. Atmosfären i samtalen är varken straffande eller förlåtande. Den som leder samtalet frågar och påstår endast sådant som de själva är säkra på har hänt. Det får inte råda någon tveksamhet om dessa fakta. Man samtalar om hur mobbaren kan hjälpa den mobbade att få det bättre. Det är alltid två vuxna med vid samtalet. En samtalar och en för anteckningar. 7 Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. 8 Mobbning: År när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera elever. Även när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. 9 Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån upp- fattningen om a tt det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. 6

7 Detta samtal är den viktigaste delen av arbetet. Mobbarna får här också veta att de blir kallade till ett nytt samtal inom en snar framtid, ett uppföljningssamtal. 4. Den personal som är närmast eleven ringer hem och berättar i positiv anda vad barnen har lovat och hur duktiga barnen har varit. 5. Dessa 5-15 minuters samtal upprepas efter en kort tid och man pratar vidare om mobbningen. Vi hör oss för om mobbaren klarat det vi kommit överens om. 6. Under de följande veckorna har man kontakt med den mobbade och får reda på hur det går. Hela problemet är mycket känsligt. Fel information vid fel tillfälle kan försvåra eller sabotera hela arbetet. Vi vill än en gång påpeka vikten av att mobbarna ej vet om att de ska bli kallade till samtal. De bygger då upp ett försvar och möjligheten att ha samtal med framgång försvåras eller omintetgörs. Varje fall är unikt och samarbete med föräldrarna är viktigt. Hur informationen till föräldrarna ska gå till avgörs från fall till fall och beroende av hur grov mobbningen är. Det som är viktigast i början är att mobbningen upphör. Att plötsligt få reda på att ens barn blir mobbat innebär för de flesta föräldrar en chock som medför att man handlar panikartat ex. genom att ta direkt kontakt med mobbarnas föräldrar. Eftersom detta är en chock även för dem, vet man av erfarenhet att det lätt uppstår osämja mellan föräldrarna. Om mobbarnas föräldrar går i starkt försvar för sina barn, utan att först ta reda på vad som egentligen hänt, blir det fortsatta arbetet helt omöjligt. Mobbning offret ska stöttas. I vissa fall kan mobbarnas skam - och skuldkänslor resultera i att de anklagar offret för "tjallning" Ibland skickas en medlöpare" för att anklaga och hota. Om detta inträffar brukar det upphöra inom 1-2 dagar. Det kan av offret och dennes föräldrar uppfattas som en bekräftelse på att "det blir bara värre när skolan lägger sig i". Även mobbarna upplever en lättnad av att problemet upptäckts och att de får hjälp med att sluta. Mobbningsfriskola.nu finns beskriven i boken "Att Stoppa Mobbning Går" Gothias förlag, Stockholm Hanteringsrutiner Alla som arbetar i skolan har till uppgift att dokumentera allt arbete som görs för att motverka förekomsten av kränkandebehandling. Föräldrar har till uppgift att bevaka sina barnsrättigheter och i fall man upptäcker brister anmäla dessa tills skolan. Utifall man känner att skolan inte tillräckligt svarar upp mot de som beskrivs i planen kan man enligt 18 väcka talan. Detta skall vara gjort senast två år efter händelsen till någon av nedan stående instanser. Jämställdhetsombudsmannen JämO Ombudsmannen mot etnisk DO diskriminering 7

8 Ombudsmannen mot diskriminering på HomO grund av sexuell läggning Handikappombudsmannen HO 8