Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. På lättläst svenska

Transkript

1 Sällan sedda Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning På lättläst svenska 1

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad oktober

3 Sällan sedda Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning På lättläst svenska Förord Regeringen har bett Socialstyrelsen att skriva ett utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utbildningsmaterialet är för personer som arbetar med kvinnor med funktionsnedsättning. De kan vara personal som ska handlägga och personal som ska ge vård, stöd och service. De kan vara personliga assistenter, personal inom socialtjänsten, habiliteringen, rehabiliteringen och sjukvården. Men studiematerialet kan också vara för personal som arbetar med våldsutsatta kvinnor, till exempel handläggare i andra delar av socialtjänsten. Materialet är också för personer som arbetar i ideella organisationer, i kvinnojourer och brottsofferjourer och funktionshindersorganisationer. Materialet kan också vara bra för personer som arbetar hos polisen och i domstolar. Vi vill att fler personer ska känna till detta våld och kunna mer om det så att de ska kunna hjälpa dessa kvinnor mer och bättre. I materialet skriver vi om hur våld kan vara mot kvinnor med funktionsnedsättning. Vi har läst litteratur och forskning om dessa frågor. Vi har gjort intervjuer och studiebesök hos personer 3

4 som arbetar med kvinnor som har blivit utsatt för våld. Vi har också studerat metoder från andra länder om hur man kan arbeta med det här problemet. Detta är ett av Socialstyrelsens fem utbildningsmaterial som handlar om grupper av våldsutsatta kvinnor. De andra utbildningsmaterialen handlar om kvinnor i missbruk och beroende, äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningsmaterialet är skrivet av Ann Jönsson med stöd av Maria Boustedt Hedvall och Kjerstin Bergman. Per Arne Håkansson har tittat på metoder i andra länder. Shriti Radia har gett oss råd om lagar och regler. Alla arbetar vid Socialstyrelsen. Flera personer har läst texterna och sagt vad de tycker. Stort tack till AnnCharlott Carlberg, leg psykolog, Anita Eriksson, biståndshandläggare vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad, Christina Silfverstolpe, biståndshandläggare och kvinnofridsinstruktör i Trollhättans stad, Wiveca Holst, utbildare, Ann-Marie Stenhammar, utredare och skribent, Carin Bergström, verksam i EU-projektet Carpe i Stockholms stad, Alison Hultqvist, socionom, Marie Aspensjö, kurator vid dövteamet i Stockholms län, Kerstin Kristensen, projektledaren vid Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni, Denise Cresso, informationsansvarig vid Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni och Hans Hallerfors, redaktör. Lars-Erik Holm Generaldirektör 4

5 Innehåll Sammanfattning Kapitel 1 Inledning Ett osynligt problem Våld är en kränkning av mänskliga rättigheter FN-konventioner Europakonventionen Behov av stöd Vilka personer vi skriver för, vilka personer vi skriver om och vilka ord vi använder De här personerna kan använda utbildningsmaterialet Våld och annan utsatthet Närstående Våld mot kvinnor Funktionsnedsättning och funktionshinder Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning Så har vi lagt upp materialet Förslag till utbildning Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal Tvärprofessionell utbildning Att tänka på Kapitel 2 Våldsutsatthet, vad är det Våld i nära relationer Olika våldsmönster Våld mot kvinnor i nära relationer Hur vanligt är det med våld mot kvinnor i nära relationer Barn som upplever våld i familjen Varför sker våld i nära relationer - några olika sätt att förklara det Våld mot särskilt utsatta grupper Kvinnor med risk för särskild sårbarhet 5

6 Risker med att börja tala om särskilt utsatta grupper Att diskutera Personer med funktionsnedsättning och våld Barn Kvinnor Män Äldre Svåra liv gör det svårt att ändra sitt liv Att diskutera Kapitel 3 Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Särskild utsatthet Beroende Osynlighet Sårbarhet Hur vanligt är våldet? Våld mot kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar Våld mot kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning Ett nytt synsätt Vara som andra Var tredje kvinna utsatt för våld Våld mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar "Dubbelt utsatta damer" Mer kunskap behövs Var sker våldet och av vem? Hur ser våldet ut och vilka skador ger det? Våldet ser olika ut Våldet sker igen och igen Vilka skador ger våldet? Varför stannar kvinnan? Svårt att bryta upp Det traumatiska bandet Skam och skuld 6

7 Få kvinnor söker hjälp Vilken kunskap finns om stöd och hjälp? Tillgänglighet till socialkontor och vårdcentraler Tillgänglighet till kvinnojourer och skyddade boenden Typ av funktionsnedsättning är viktig för vilken hjälp som är tillgänglig Det behövs vetenskapliga metoder som fungerar Att diskutera Kapitel 4 Att uppmärksamma och möta kvinnorna Mötet med kvinnorna Respekt och förståelse är viktiga i samtalet Göra samtalet lättare Samtal via tolk Andra sätt att tala med varandra på -om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Hur upptäcka och fråga om våld? Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om sexuellt våld Viktiga frågor för personal att ställa sig Tecken och symtom på våldsutsatthet Fysiska skador Psykiska reaktioner Missbruk Tillgänglighet - en förutsättning för mötet Olika aspekter på tillgänglighet Kunskapsstöd för arbetet med tillgänglighet Att diskutera Det arbete som pågår just nu mot våld Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Kunskapsstöd till personal Tillgänglighet och alternativ kommunikation Utbildningssatsning i Stockholms län Checklista på arbetsplatsen är ett sätt att stoppa våldet 7

8 Att diskutera Kapitel 5 Samhällets ansvar Vad säger lagarna om våld mot kvinnor? Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning Besöksförbud Detta är lika i flera lagar Icke-diskrimineringsprincipen Samarbete Så blir samarbetet enklare Ge samarbetet tid och undersök vilka som ska vara med Samarbeta och sekretess Anmälningsskyldighet Att lämna uppgifter till åklagare och polis Att anmäla eller avslöja brott Att diskutera Socialtjänstens ansvar Kommunen har det största ansvaret Olika ansvar för kommunen du bor i och kommunen du är i Socialtjänstens ansvar för vissa målgrupper Personer med funktionsnedsättning Brottsoffer och våldsutsatta kvinnor Personer som vårdar eller stödjer närstående Kompetens Kommunala handlingsplaner Uppsökande verksamhet och information Utredning Akuta och långsiktiga behov Om kvinnan inte vill ha utredning, stöd och hjälp Bedömningsinstrument som stöd för arbetet Insatser Tillfälligt boende Råd och stöd Ekonomiskt bistånd Insatser med stöd av LSS 8

9 Säkerhetsplanering Barn som ser våld Lex Sarah säger att personal måste anmäla missförhållanden Att diskutera Hälso- och sjukvårdens ansvar Om Hälso- och sjukvårdens ansvar God kvalitet i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor Akuta insatser Insatser under längre tid Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som far illa Habilitering och rehabilitering Ungdomsmottagningar Att diskutera Polis och domstolars ansvar Samarbete mellan polis och andra myndigheter och organisationer Säkra lagar och funktionsnedsättning Hur personer kan reagera vid förhör Att diskutera Bilaga Checklista för arbetsplatser 9

10 Sammanfattning Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld minst lika ofta som andra kvinnor. Under lång tid har detta varit ett osynligt problem, både för forskare, för dem som ger vård och för dem som skriver om sådana frågor. Men på senare år har allt fler personer börjat förstå att det finns ett problem. Troligen är det också så att kvinnor med funktionsnedsättning kan ha det ännu svårare med detta problem än vad andra kvinnor har. Beroende Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra människor. De får vård, stöd och service av sin familj av personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att kvinnan utsatts för våld. Men de kan också vara förövarna, de som utsätter kvinnan för våld. Osynlighet Problemet kan vara osynligt på så sätt att de brott som kvinnorna blir utsatta för inte kallas brott. Istället kallar man det för brister i en verksamhet. Många gånger ser inte människor på kvinnor med funktionsnedsättning som kvinnor: Man ser på dem som personer utan kön och utan sexualitet. 10

11 Sårbara Sårbarheten handlar om vilken sorts funktionsnedsättning kvinnan har. Forskare säger att kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar lättare blir offer för våld. Kvinnor med funktionsnedsättning blir som andra kvinnor oftast utsatta för våld i en parrelation, alltså av den partner som de lever med. Våld kan vara på olika sätt Våldet i nära relationer ser olika ut. Det sker fysiskt våld, sexuellt våld och hot om våld. Men våldet kan också vara psykiskt, känslomässigt, socialt, ekonomiskt och materiellt. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning har också beskrivit hur våldet ofta handlar om funktionsnedsättningen. Många olika delar av samhället ska arbeta mot våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Socialtjänsten har ansvar för att våldsutsatta kvinnor får det stöd och den hjälp de behöver. Nya lagar som kom år 2007 har gjort kommunernas ansvar ännu tydligare. Personal i hälsovården och sjukvården är mycket viktig. Det är också viktigt hur personal i polis och domstolar är för att kvinnorna ska känna sig trygga och vilja anmäla brottet och sedan också vara med i en rättgång. Om kvinnan har funktionsnedsättning kan personalens kunskaper till och med leda till om hon kan vara med på rättegången överhuvudtaget. 11

12 Ideella organisationer som kvinnojourer och brottsofferjourer kan ge hjälp. När en kvinna som blivit utsatt för våld ska ta emot hjälp, ska personal ha stor kunskap och veta vad de gör. Det är ännu viktigare att personalen har kunskap om kvinnan har funktionsnedsättning. Det blir extra viktigt för att hon ens ska kunna komma in på polisstationen eller i domstolen. Kvinnan ska kunna förstå den information som hon får. Men hon ska också själv kunna berätta om vad som har hänt. Hon ska också kunna få ett skyddat boende som passar hennes behov. Detta utbildningsmaterial vill ge personal mer kunskap så att de kan ge kvinnorna det stöd som de behöver. Kapitel 1 Inledning Ett osynligt problem Det är först på senare år som man har börjat att tala om att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld. Problemet har länge varit osynligt. Det finns kanske flera förklaringar till att problemet har varit osynligt, att ingen vetat om det. En förklaring är hur samhället ser på personer med funktionsnedsättning. Ofta ser samhället på personer med funktionsnedsättning som personer utan kön och utan sexualitet. När människor möter andra människor sorterar vi dem efter om de är man eller kvinna, 12

13 varifrån de kommer, hur gamla de är och så vidare. Men när en människa möter en människa med funktionsnedsättning blir den andra människan lätt en person bara med funktionsnedsättning, och utan kön, land, utbildning och så vidare. En annan förklaring till osynligheten är att ingen forskar om det. Samhället verkar inte heller tycka att det är så farligt med brott mot dessa personer. Samhället verkar också tro att ingen människa utsätter personer med funktionsnedsättning för brott. Våld är en kränkning av mänskliga rättigheter Att vara utsatt för våld är på många sätt en kränkning av en människas rättigheter. Sverige har sagt ja till flera konventioner och överenskommelser som säger att Sverige ska arbeta för att stoppa våld mot kvinnor. Dessa konventioner och överenskommelser finns också för kvinnor med funktionsnedsättning. FN-konventioner Att diskriminera betyder att behandla en människa annorlunda och orättvist. Förenta Nationerna, FN, har skrivit en konvention om att stoppa all slags diskriminering av kvinnor. Konventionen förkortas CEDAW. CEDAW säger att staterna ska säga nej till diskriminering av kvinnor på alla områden. Staterna ska skriva nya lagar eller ta bort gamla lagar för att stoppa diskriminering av kvinnor. 13

14 Konventionen skriver om diskriminering av kvinnor men inte om våld mot kvinnor. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, säger FN att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Konventionen säger att staterna måste arbeta med lagar, regler och utbildning för att skydda personer med funktionsnedsättning från att bli utnyttjade och utsatta för våld. Staterna ska se till att staten kallar våldet för brott, ser dessa brott, anmäler och utreder brotten och straffar den person som gjort brottet. Eftersom detta utbildningsmaterial även handlar om unga kvinnor under 18 år, är det viktigt att känna till att Sverige har sagt ja till konventionen om barnets rättigheter. Där står det bland annat att staterna ska göra allt de kan för att skydda barn mot alla former av våld, och annat som kan skada dem. Europakonventionen Europarådets konvention för skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kallas också Europakonventionen. Europakonventionen vill skydda kvinnors rättigheter och stoppa diskriminering. Svenska lagar ska följa Europakonventionen. 14

15 Behov av stöd På senare tid har allt fler människor sett att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld och att kvinnorna inte får något bra stöd. Flera statliga utredningar visar att samhället måste få mer kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kommunerna har det största ansvaret för att ge stöd till människor som har det svårt. Socialstyrelsens och länsstyrelserna har undersökt hur Sveriges kommuner arbetar med detta. Kommunerna behöver lära sig mer om detta problem. Många kommuner saknar boenden till skydd och stöd för kvinnor med funktionsnedsättning. Många kommuner är dåliga på att ge information som är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Många kommuner samarbetar inte med myndigheter och organisationer. De samarbetar heller inte i kommunens egna organisationer. Vilka personer skriver vi för, vilka personer skriver vi om och vilka ord använder vi De här personerna kan använda utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet är för personal som arbetar med kvinnor med funktionsnedsättning. Det kan vara personal som ska handlägga samt ge vård, stöd och service. Exempel är personliga assistenter, personal inom socialtjänsten, rehabiliteringen och sjukvården. Men materialet kan också vara bra 15

16 för handläggare inom socialtjänsten, personal i ideella organisationer om kvinnojourer och brottsofferjourer och handikapporganisationer. Personal i polis och domstolar kan också använda materialet. Våld och annan utsatthet Det är viktigt att redan så här i början säga att kvinnor med funktionsnedsättning kan bli utsatta för sådant som lagen säger är brott. Det kan vara fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Men kvinnorna kan också utsättas för handlingar som inte kallas för brott, men som ändå kan vara mycket plågsamt. Det kan vara att hon blir kallad elaka saker, inte får träffa andra människor, måste ge sina pengar till någon annan eller inte får den vård och behandling som hon ska ha. För att ge socialtjänsten stöd i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd och en handbok. I detta utbildningsmaterial talar vi ofta om båda dessa texter. Om du vill veta mer om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor ska du läsa handboken och de allmänna råden. Närstående Närstående är en person som en människa har en nära relation till och som människan litar på. De kan vara makar, sambor, pojkvänner eller flickvänner, föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det är oftast kvinnans partner som utövar våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. 16

17 Men kvinnor med funktionsnedsättning kan också bli utsatta för våld av andra personer, till exempel av personer som ska ge kvinnorna vård, stöd och service. Kvinnan är ofta mycket beroende av dessa personer. Våld mot kvinnor Våld finns i alla relationer. Våld finns mellan kvinnor och män, mellan män och män och mellan kvinnor och kvinnor. Det sker också våld mot män där kvinnor är förövare. I det här materialet skriver vi om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Vad gäller ordet kvinna så menar vi också unga kvinnor under 18 år. Funktionsnedsättning och funktionshinder Funktionsnedsättning betyder nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan en människa få av sjukdom eller skada. Funktionsnedsättningen kan finnas kvar hela livet eller försvinna efter ett tag. Funktionshinder är det som hindrar en människa med funktionsnedsättning att klara sig själv. Funktionshinder handlar framför allt om dålig tillgänglighet och anpassning. Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning En utvecklingsstörning är en diagnos. En person får diagnosen genom att göra en utredning för att se hur personens IQ är. Utvecklingsstörningen kan vara lindrig, medelsvår eller svår, som också kallas grav. 17

18 I svenska lagar står ordet utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen är medfödd eller har skett tidigt i livet, det vill säga under de åren som barnets hjärna fortfarande växer. Intellektuell funktionsnedsättning handlar om personer som har en något högre IQ än utvecklingsstörning. En person som fått en begåvningsmässig funktionsnedsättning i vuxen ålder har inte utvecklingsstörning. I detta utbildningsmaterial skriver vi om personer med utvecklingsstörning och personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så har vi lagt upp materialet Kapitel 1 handlar om varför våld mot kvinnor med funktionsnedsättning länge varit ett osynligt problem. Kapitel 2 och 3 handlar om vad vi vet idag om våld mot kvinnor. Kapitel 2 börjar med att beskriva våld mot kvinnor i nära relationer. I kapitlets sista del skriver vi om våld mot särskilda grupper, och om funktionsnedsättning och våld. Kapitel 3 handlar om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Det handlar om vad vi vet, hur vanligt det är och varför så få kvinnor söker hjälp. Kapitel 4 handlar om bemötande och tillgänglighet. Kapitel 5 beskriver samhällets ansvar. Efter varje kapitel finns exempel och frågor att diskutera. 18

19 Förslag till utbildning Det här materialet är gjort för att du ska kunna använda det på två sätt: 1. Du kan använda det för att ge kunskaper till personal i verksamheter som arbetar med dessa frågor. Personalen kan läsa om det som de vill veta mer om. 2. Du kan använda det i tvärprofessionell utbildning. Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal Utbildningsmaterialet ger information om vilka lagar som gäller och hur man kan förstå, upptäcka och arbeta med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Frågorna som finns i materialet kan ni fundera över ensamma eller i grupp på era arbetsplatser. Det går bra att läsa de olika kapitlen i materialet var för sig. Tvärprofessionell utbildning Du kan göra en utbildning i en kommun eller region för personal i socialtjänsten, hälso- och sjukvården, ideella organisationer, ungdomsmottagningar. En gemensam utbildning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan vara ett bra sätt att lära av varandra och se hur era olika verksamheter kan samarbeta. Ni kan dela upp utbildningen utifrån materialets tre stora delar: 1. Första gången ni träffas Tala om våld mot kvinnor och om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Tala om hur vanligt det är, var det sker och vem som utövar våld. 19

20 Tala om hur våldet ser ut och vad det kan göra med människor. 2. Andra gången ni träffas Tala om hur ni ska upptäcka våldet och möta våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Prata om hur ni ska ställa frågor om våld. Hur har ni ett samtal med personer som behöver hjälp med att tala? Tala också om tillgänglighet till samhällets stödinsatser för kvinnor med funktionsnedsättning. 3. Tredje gången ni träffas Tala om samhällets ansvar, om socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och polis och domstolar ansvar för våldsutsatta kvinnor. Använd frågor och exempel Frågorna och exemplen som finns i de olika kapitlen är bra att diskutera i mindre grupper. Låt personer från olika yrken vara med i de olika grupperna när ni träffas. Att tänka på Det är bra att välja en eller flera personer som leder utbildningen. Bjud in personer som kan berätta om hur de arbetar i kommunen eller i regionen. Ungdomsmottagningar kan berätta om sitt arbete med att stärka ungdomars självkänsla och lära ungdomar hur man säger nej och inte gör sådant som man inte vill. Socialtjänsten kan berätta om ansvaret för särskilda grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Tala om socialnämndens ansvar för att skyddade boenden ska vara bra. 20

21 Låt dem berätta om anmälningsskyldigheten om barn som far illa. Vuxenpsykiatrin kan tala om psykisk ohälsa och behandling. Ideella föreningar, till exempel brottsofferjourer, kvinnojourer och funktionshindersorganisationer kan berätta om hur det är att arbeta med våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Tala också om bemötande. Missbruks- och beroendevården kan berätta om tecken på missbruk och behandling av missbruk. Polisen kan berätta om våldsutsatta kvinnor. Skriv en plan för hur ni ska kunna fortsätta att träffas och fortsätta att lära er av varandra och ge varandra stöd. Fundera på hur stort ansvar och makt ni har för att kunna arbeta med frågor om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning i din verksamhet. Fundera på om det finns någon särskild handlingsplan i er verksamhet. Kapitel 2 Våldsutsatthet, vad är det? Våld i nära relationer Både män och kvinnor blir utsatta för våld i nära relationer, men oftast är det kvinnor som blir det. Oftast är den som utsätter kvinnan för våldet en man. Vi vet fortfarande mycket lite om hur vanligt det är att män blir utsatta för våld i nära relationer. Men alla som blir utsatta för våld i nära relationer, både kvinnor och män har rätt till stöd och skydd och ett gott bemötande från samhället. Våld mot kvinnor sker oftare flera gånger, det är ett grövre våld och leder också till värre skador och problem för kvinnan. 21

22 I den nationella trygghetsundersökningen om hur våld i nära relationer ser ut säger män att de blir utsatta för trakasserier. Kvinnor säger att de bli misshandlade och hotade. När det gäller dödligt våld i nära relationer är det stora skillnader mellan män och kvinnor. Det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av sin partner eller före detta partner än att män blir det. Olika våldsmönster Socialstyrelsens folkhälsorapport från år 2009 beskriver två olika sätt att utöva våld. Det finns det kontrollerande partnervåldet och det situationsbetingade partnervåldet. Det kontrollerande våldet börjar som lite våld ibland och blir med tiden mer våld som händer oftare. Det kontrollerade våldet innehåller en blandning av olika former av våld, terror, trakasserier och hot. Framför allt är det kvinnor som blir utsatta för denna typ av våld av en manlig partner. Situationsbetingat våld kan utövas av både kvinnor och män, och sker vid stressiga situationer. Stress och ilska gör att personen tappar kontrollen över sina känslor och slår sin partner. Ofta är det situationsbetingade våldet något som bara händer en enda gång till skillnad från det kontrollerande våldet. 22

23 Våld mot kvinnor i nära relationer I betänkandet av Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor står det att mäns våld mot kvinnor i nära relationer inte längre ses som något privat som bara sker i familjen. Idag ser vi det mer som ett stort och viktigt samhällsproblem. Då måste också samhället göra något åt problemet. Våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem för polis och domstolar men också ett hälsoproblem, som ger skador på kroppen och i själen. Vi kan se våldet som ett folkhälsoproblem, och som något som kan leda till svåra sociala problem. Världshälsoorganisationen, WHO säger att mäns våld mot kvinnor är en folkhälsofråga. Människor lider men också hela samhället drabbas. Socialstyrelsen tror att det kostar samhället ungefär 3 miljarder kronor varje år. För kvinnan leder våldet till isolering, arbetslöshet, och ekonomiska problem. Kvinnan kan också bli hindrad från att söka hjälp från exempelvis sjukvården. Dessutom kan våldet ses som ett jämställdhetsproblem, och som något som tar ifrån kvinnan hennes mänskliga rättigheter och friheter. Hur vanligt är det med våld mot kvinnor i nära relationer? Det är svårt att veta exakt hur vanligt det är med våld mot kvinnor. Man kan hitta siffror från polisens statistik över brott, det finns information från sjukhus; 23

24 register över vad människor dör av, intervjuer med brottsoffer och annat. Om man studerar dessa siffror får man olika svar. Det kan bero på vad man vill veta. Det kan bero på vad man vill kalla våld. Det kan bero på vilka frågor man ställer. När en person ska svara på frågor om våld kan det vara svårt. Vissa brott skäms många personer för. Sexualbrott är ett sådant exempel. Det kan vara extra svårt att anmäla ett brott som du skäms över. Det är nog också svårare att berätta om våld som sker i en relation som kvinnan är i än att berätta om våld hon har utsatts för av en tidigare partner. Socialstyrelsen har sagt att minst kvinnor varje år utsätts för våld av en partner eller före detta partner. 1,6 procent av kvinnorna i Sverige utsattes för våld i bostaden under åren 2008 och Under samma tid var det 1 procent av männen som utsattes för våld i bostaden. Den mycket stora undersökningen som heter Slagen dam från år 2001 visade att 46 procent av de tillfrågade kvinnorna hade utsatts för våld någon gång under livet sedan de var 15 år. Det är nästan hälften av kvinnorna i undersökningen. Mer än var tionde kvinna hade blivit utsatt för våld av sin partner. 35 procent av kvinnorna hade varit med om fysiskt våld, sexuellt våld 24

25 eller hot från en tidigare partner. Det är en tredjedel av kvinnorna i undersökningen. År 2010 gjordes anmälningar om grov kvinnofridskränkning visar Brottsförebyggande rådets siffror. Samma år anmäldes fall av misshandel mot kvinnor, 18 år och äldre. Men många kvinnor som blir utsatta för våld får vi aldrig får veta något om. Bara var fjärde händelse blir anmäld till polisen. Många kvinnor låter bli att anmäla eftersom de är rädda och känner sig maktlösa. Personen som blir utsatt för våldet känner förövaren och tror inte att han eller hon orkar vara med i en rättegång och berätta vad som har hänt. Barn som upplever våld i familjen Vi tror att tio procent av alla barn har varit med om våld hemma. Fem procent av barnen är med om det ofta. Svenska studier och studier från andra länder visar att det är större risk att barn som lever i familjer där våld förekommer själva blir utsatta för fysisk misshandel. Barn till våldsutsatta kvinnor har ofta samma symtom som barn som far illa av andra orsaker. En del barn har inga symtom alls, och åldern kan vara viktig för om symtomen blir synliga och på vilka sätt de kommer till uttryck. 25

26 Barnen kan drabbas av svåra hälsoproblem. Dessa barn har ofta levt länge med hot och våld i familjen. De kan då få posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Även när barnen blir vuxna blir de offer för våld eller börjar att slå andra. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning är, som andra kvinnor, föräldrar. Därför är det viktigt att tänka på att det kan finnas barn som lider av det våld som kvinnan blir utsatt för. Eftersom vi har forskat så lite på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning vet vi väldigt lite om hur deras barn har det. Varför sker våld i nära relationer några olika sätt att förklara det Det går att diskutera på olika sätt om varför våld sker i nära relationer. Man kan tala om det ur ett strukturellt perspektiv, som handlar om dålig jämställdhet mellan män och kvinnor och om hur männen har mer makt i samhället. Det går också att tala om våld ur ett samhällsperspektiv som handlar om vem som har mest pengar i samhället. Det går att tala om våld ur ett socialpsykologiskt perspektiv, som handlar om hur relationen är mellan två människor. Det går att tala om våld ur ett individualpsykologiskt perspektiv, där det mer handlar om hur en människa är. Det kan alltså finnas strukturella orsaker till att våld uppkommer. Men ofta kan man försöka tänka på andra sätt för att göra bilden mer lik verkligheten för att vi ska förstå det svåra i våldet. 26

27 Det finns mycket i våra liv som påverkar hur vi lever. Det arbete som våra föräldrar hade och det arbete vi själva har, om vi är arbetare eller tjänstemän; om vi är fattiga eller rika, om vi är homosexuella eller heterosexuella, vilket land vi är födda i och hur gamla vi är. Världshälsoorganisationen, WHO använder en modell som de kallar en ekologisk eller holistisk modell. Då försöker man förstå våld utifrån flera synsätt på en gång. Ingen person som utövar våld eller som blir utsatt för våld är lik någon annan människa. Det finns inte ett svar på varför våldet sker. Våld mot särskilt utsatta grupper Inom vetenskapen kriminologi talar man om sårbarhet för att utsättas för brott. Denna sårbarhet kan vara olika under olika tider i livet och kan finnas i vissa situationer men inte i andra. Det går också att tala om en särskild sårbarhet hos vissa personer och grupper. Det är den utsatta situationen som gör att en person blir mer sårbar. Människor som står utanför samhället på något sätt, för att de inte har arbete eller pengar eller är sjuka eller annorlunda blir oftare utsatta för brott. Det är särskilt tydligt när det gäller våld och hot. En människa med lite pengar 27

28 har svårare att ändra på sitt liv om något blir fel i det. Men det behöver inte betyda att våldet inte förekommer i alla samhällsklasser. Samhället måste kunna ge stöd åt alla men också för dem som har stört risk att råka ut för det. De som är mest sårbara. Kvinnor med risk för särskild sårbarhet Regeringen säger att vissa grupper av kvinnor är särskilt sårbara. Det är kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och äldre kvinnor. Kvinnor ur dessa grupper kan många gånger ha svårare än andra kvinnor att ta sig ur en våldsam relation och att söka stöd och hjälp. De har inga egna pengar eller så har de ingen som kan hjälpa dem. Vissa kvinnor behöver sin familj mer än andra. En kvinna som inte kan tala svenska så bra är beroende av sin partner för att kunna tala med svenska myndigheter. Olika funktionsnedsättningar och missbruk kan på samma sätt göra en människa mer beroende av andra och då också mer sårbar. Kvinnorna kan även utsättas för fördomar och okunskap i mötet med myndigheter och andra hjälpinstanser. 28

29 Risker med att börja tala om särskilt utsatta grupper När vi talar om särskilt utsatta grupper i det här studiematerialet är det för att berätta om det ovanliga i just deras liv. Vi vill berätta om när samhället inte är bra på att ge dem stöd. Men det finns en risk med det. Man kan börja se dessa människor som en grupp istället för olika människor. Man kanske också gör dem ännu mer maktlösa och sårbara. Bara för att en kvinna har funktionsnedsättning och kommer från ett annat land behöver det inte betyda att hon är utsatt för våld. Nu när vi börjar tala om särskilda grupper som särskilt utsatta för våld ska vi inte heller sluta tala om den som utövar våldet. Att diskutera 1. Vad tänker du på när du hör ordet våld? 2. Vad tror du det beror på att vissa grupper av kvinnor är mer utsatta för våld än andra? 3. Finns det fler omständigheter än de som nämns här? Personer med funktionsnedsättning och våld I Sverige har lite fler än personer mellan 16 och 64 år funktionsnedsättning, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Fler kvinnor än män säger att de har funktionsnedsättning. Rörelsenedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen. I detta utbildningsmaterial skriver vi inte om alla funktionsnedsättningar. Vi skriver om sådana funktionsnedsättningar som kan göra det svårt att fly, 29

30 förflytta sig snabbt, hitta i ett rum eller på en plats, eller att förstå att det sker något farligt. Idag vet vi ganska lite om våld mot personer med funktionsnedsättning. De studier som finns är ofta små, och använder olika sätt att beskriva våld och funktionsnedsättning. Myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt vilken kunskap som finns om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Brå tror att våldet kan ha att göra med om olika grupper i samhället kan vara med i samhället eller inte. Brå kan också se att det finns likheter bland vissa grupper av personer med funktionsnedsättning. Barn Forskare har studerat hur ofta barn utsätts för mobbning, sexuella övergrepp och att ingen tar hand om dem. Forskare vet mer om sexuella övergrepp mot flickor än om pojkar. Forskning kan inte visa om barn med funktionsnedsättning oftare utsätts för sexuella övergrepp jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Men så verkar det vara när det gäller mobbning och att ingen tar hand om dem. Flera studier verkar kunna visa det. Särskilt utsatta för olika former av övergrepp tycks barn med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar vara. 30

31 Kvinnor Forskare säger att kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar har störst risk att bli utsatta för sexuella övergrepp. Det är kvinnans partner som utövar våldet och våldet sker ofta. Men det kan också finnas andra utövare. De kan vara anställd personal och andra vårdtagare. Män Det finns nästan ingen forskning alls om män med funktionsnedsättning. Män med stora och svåra rörelsehinder, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar är mest utsatta i sina hem, i särskilda boenden eller på institutioner. Äldre Ålder är viktigt när det gäller sjukdomar och funktionsnedsättningar eftersom de flesta typer av funktionsnedsättningar är vanligare bland äldre personer än bland yngre personer. Vi vet mycket lite om våld mot äldre personer. Studier som har gjorts i Sverige visar att funktionsnedsättning ökar risken att utsättas för övergrepp för äldre kvinnor, men inte för äldre män. Äldre kvinnor utsätts oftare för våld än äldre män. Det är svårare att upptäcka våld mot äldre eftersom tecken för våld också kan vara tecken för normalt åldrande. 31

32 Svåra liv gör det svårt att ändra sitt liv Forskare använder olika sätt för att förklara risken att utsättas för brott. Ett sätt att förklara är att se på vem som har makten. Man kan använda ordet makt också för att beskriva levnadsnivå och handlingsresurser. Levnadsnivå betyder ungefär hur mycket makt och pengar en person har. Handlingsresurser betyder ungefär hur lätt eller svårt en människa har att ändra på sitt liv. Orden handlar om hur en person kan kontrollera och styra sitt liv. Vi måste försöka förstå levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Igen måste vi här påminna om att alla dessa människor inte är lika. Men många i gruppen har en lägre levnadsnivå och försämrade handlingsresurser, vilket kan göra det svårare att kontrollera och styra sitt liv. Av de lite fler än personer som enligt Statistiska centralbyrån har sagt att de har funktionsnedsättning säger lite fler än en halv miljon att deras arbetsförmåga är nedsatt. De kan inte arbeta fullt. Fler kvinnor än män säger att de har funktionsnedsättning, och att de inte kan arbeta fullt. Personer med funktionsnedsättning har oftast kortare utbildning än andra människor i Sverige. Socialstyrelsen har gjort en levnadsnivåundersökning bland personer som får stöd och bistånd från Socialtjänstlagen, SoL, 32

33 och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS personer i åldern 20 till 64 år var med i undersökningen. Personerna fick själva säga vilken funktionsnedsättning som de har. Personerna som fick stöd enligt LSS säger att de har utvecklingsstörning och rörelsenedsättning. Talsvårigheter och synnedsättning är vanliga tillägg. De är personer som har svårt att klara sig själva och med stora behov av stöd och service i det dagliga livet. Endast 10 procent av personerna i gruppen hade inkomster av lönearbete. De gör sällan något roligt på fritiden. De har för lite pengar och har svårt att komma till det roliga. De använder mer läkemedel mot depression, ångest och sömnproblem jämfört med andra människor i Sverige. Vuxna personer med funktionsnedsättning som har stöd från socialtjänsten lever alltså på andra sätt än andra människor i Sverige idag. Det gäller särskilt för personer som får bistånd från SoL, och som är i åldern 20 till 29 år. I denna grupp finns många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Även myndigheten Statens folkhälsoinstitut har visat att det finns skillnader i hur personer med funktionsnedsättning lever jämfört med andra i Sverige. Det finns stora skillnader när det handlar om att ha arbete, utbildning och hälsa. 33

34 Att ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är så mycket högre än i resten av befolkningen förklarar forskarna med att personer medfunktionsnedsättning inte kan vara med och bestämma över sina liv, de har dåligt med pengar, de blir diskriminerade och kan inte komma i kontakt med olika delar av samhället. Utredningsinstitutet HANDU:s levnadsnivåundersökning år 2005 bland döva personer och personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och hörselnedsättning visade att få personer i denna grupp arbetar. Kvinnor arbetar mindre än män. Det är också vanligare att ha utsatts för våld inom denna grupp av personer med funktionsnedsättning jämfört med andra personer i Sverige. Att diskutera Hur tror du att det våld som kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för skiljer sig från våld mot andra kvinnor? Kapitel 3 Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Att vara kvinna med funktionsnedsättning och utsättas för våld kan innebära en särskild utsatthet. I detta avsnitt beskriver vi hur våldet och utsattheten kan se ut och följderna av det. Vi skriver också om varför få av kvinnorna söker hjälp. Vi skriver också om olika sätt att hjälpa kvinnorna. 34

35 Särskild utsatthet Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld lika ofta som andra kvinnor. Men det finns sådant som kan göra kvinnor med funktionsnedsättning särskilt utsatta. Brottsförebyggande rådet har tittat på den forskning som finns om våld mot personer med funktionsnedsättning. Brottsförebyggande rådet visar tre saker som ledet till särskild utsatthet. Det handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet. Beroende Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra människor. De är beroende av personer som ger dem vård, stöd och service. De kan vara anhöriga, personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att kvinnan är utsatt för våld. Men de kan också vara dem som utsätter kvinnan för våldet. Det beroende som kan finnas mellan kvinnan och den person som ger vård och service kan bli mycket farligt om det sker våld. Kvinnan behöver den andra personens stöd och hjälp för att kunna fungera. Ju mer beroende hon är desto värre blir det om hon blir utsatt för hot eller våld. Just att vara beroende av andra människor är en förklaring till att kvinnor med funktionsnedsättning lättare kan utstå våld jämfört med andra kvinnor. Kvinnan kan också vara beroende av sin mans pengar. Hon kan till exempel ha sjukersättning 35

36 och tycka det är svårt att bygga upp ett nytt liv, särskilt om hon och mannen har barn ihop. En annan form av beroende är när kvinnan inte kan tala med andra på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan göra att hon blir beroende av några få personer för att kunna tala. I värsta fall kan den person som utövar våldet vara den enda person som förstår vad kvinnan säger. Kvinnor med utvecklingsstörning kan ha svårt att skydda sig själva och säga nej. När en person är beroende av en annan person är risken stor att våldet sker igen. Därför är det viktigt att någon upptäcker våldet så fort som möjligt. Osynlighet Osynlighet kan handla om att samhället inte tycker att det som kvinnan blir utsatt för är ett brott utan istället kallar det för missförhållanden eller brister i olika verksamheter. Det blir en fråga för vården istället för en fråga för polisen och domstolen eftersom man inte vill se det som hänt som ett brott. Det kan också vara svårt att upptäcka brott ifall kvinnan själv inte tycker att hon varit utsatt för brott. Det är svårt att göra ett brott synligt när funktionsnedsättningen uppfattas som så lindrig att den inte räknas vid en brottsutredning. Det kan göra att kvinnor med lindriga psykiska funktionsnedsättningar eller med intellektuella funktionsnedsättningar 36

37 kan vara svåra att nå för läkare, poliser och forskare. Ofta ser inte samhället på kvinnor med funktionsnedsättning som kvinnor. Man ser på dem som personer utan sexualitet. Man talar inte om sex med dem eftersom man tror att de inte har sex. Många människor verkar också tro att personer med funktionsnedsättning är skyddade mot våld. Sårbarhet Sårbarheten är olika för personer med olika funktionsnedsättning. Forskare säger att det blir allt bättre för personer med funktionsnedsättning eftersom samhället arbetar för att de ska passa in mer. Men det kan också göra att de lättare blir offer. Personer med funktionsnedsättning lever idag mer som andra människor och tillsammans med andra människor. Det gör det lättare för dem att bli utsatta för våld. På samma gång saknar många personer med funktionsnedsättning kunskap om de risker som finns i dagens samhälle. Fyra saker som kan öka sårbarheten för kvinnor att utsättas för våld och övergrepp: 1.Ingen eller dålig sexualundervisning 2. Personer som vårdar kvinnorna kan lätt använda kvinnornas kroppar. 3. Kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar har vårt att säga nej. 4. Kvinnan kan också på grund av sin funktionsnedsättning, 37

38 ha en svag sexuell självkänsla. Kvinnor med utvecklingsstörning har svårt att förstå tid, orsak och verkan, rätt och fel. Det gör att de lätt kan hamna i situationer som de inte kan förstå. De kanske står ut med ett övergrepp eller till och med gör det som förövaren vill, för at vara snälla. De kanske inte förstår att det som händer är ett brott. De vågar inte anmäla personen om de är beroende av personen. Många kvinnor kan inte berätta vad som hänt. Att kvinnor med utvecklingsstörning utnyttjas sexuellt, kanske mot lite pengar eller kläder eller godis, har man nu börjat att tala om. Under år 2009 har Rikskriminalpolisen tagit emot information om flera fall av koppleri där flickor och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning varit utsatta. Koppleri är när en eller flera personer kopplar samman kunder som vill köpa sex med personer som säljer sex. Hur vanligt är våldet? Det är idag svårt att säga hur vanligt det är med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. När polisen skriver ned uppgifter om brott skriver de aldrig om brottsoffret har funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning kommer inte med i de stora undersökningarna om brott eftersom kvinnornas funktionsnedsättning kan göra det svårt för dem att svara på frågor. Ingen har forskat om detta. Det finns några studier som visar att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för brott lika ofta som andra kvinnor. 38

39 Men vi tror att många kvinnor med funktionsnedsättning inte anmäler brott, särskilt inte de kvinnor som har svårt att tala på grund av sin funktionsnedsättning. Den ideella föreningen Forum Kvinnor och Funktionshinder har gjort en studie där poliser, advokater, personal i sjukvården, personal i kommuner och länsstyrelser, brottsofferjourer och kvinnojourer i hela Sverige har blivit intervjuade. Föreningen intervjuade dessutom kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar. Föreningen hittade kvinnorna genom att sätta in annonser i funktionshindersorganisationernas tidskrifter, på möten och från tips från brottsofferjourer och andra organisationer. År 2007 presenterade Utredningsinstitutet HANDU rapporten Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Det är den första större studien bland kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar som någon har gjort i Sverige. Kvinnor med funktionsnedsättning från fem funktionshindersorganisationer fick svara på frågor kvinnor var med i undersökningen. Alla kvinnorna har en fysisk funktionsnedsättning som gör det svårt att fly, förflytta sig snabbt eller att veta var de är om det skulle ske våld. Våld mot kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar HANDU:s undersökning handlar om kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar. Kvinnorna har rörelsenedsättning, synnedsättning eller hörselnedsättning. Tre fjärdedelar av kvinnorna använde hjälpmedel. 39

40 Hälften av kvinnorna fick hjälp av någon anhörig eller annan närstående. Ju svårare funktionsnedsättning, desto vanligare var det att utomstående gav olika former av stöd och service. En tredjedel av kvinnorna sa att de hade varit med om hot, våld eller sexuella trakasserier från män. 14 procent av kvinnorna har fått fysiska skador av män som utsatt dem för våld och sexuella övergrepp. De personer som utsatt kvinnorna för våldet var oftast en partner, en förälder eller ett syskon. Men även av personal, som färdtjänst- eller taxichaufförer, hemtjänstpersonal eller personliga assistenter. Många av de intervjuade kvinnorna berättade att de känt skam och skuld. Få av kvinnorna hade sökt hjälp från samhället på grund av det våld de utsatts för. Våld mot kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning HANDU intervjuade också 156 kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning om utsatthet för våld. Det är för få intervjuer för att ge bra svar på om och hur de här kvinnorna blir utsatta för våld. Men svaren kan visa att dessa kvinnor oftare är utsatta för våld än andra grupper av kvinnor. Kvinnorna i studien var i åldrarna 18 till 64 år. De äldsta av kvinnorna har vuxit upp på institutioner och gått på särskoleinternat. På den tiden såg samhället dessa människor som en grupp inte som olika människor. 40

41 Vad kvinnan själv ville var ingen intresserad av på den tiden och kvinnornas familjer skämdes över dem. Rapporten tror att detta kan ha påverkat kvinnornas sätt att se på sig själva och då också ökat deras utsatthet. Ett nytt synsätt Nuförtiden ser samhället på dessa personer på ett annat sätt. Det ser man också på lagarna. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska en människa få stöd utifrån vem hon är och vad hon klarar av. Lagen ska respektera varje människa och tänka på hans eller hennes privatliv och vad de själva vill. De gamla institutionerna finns inte längre. Idag finns bland annat gruppbostäder för vuxna. Det finns idag bättre stöd till människorna och deras familjer. Men fortfarande finns det gamla sättet att tänka kvar. Det gamla sättet att se på människor kan påverka om kvinnorna får stöd eller inte. Vara som andra Det handlar om flickor och pojkar, kvinnor och män. Kvinnor med funktionsnedsättning har själva berättat om hur de ser medias kvinnobilder och drömmer om att vara som andra. Även ungdomar med utvecklingsstörning har beskrivit sin önskan att få vara som andra. Ungdomarna drömmer om vänskap och kärlek och att kunna möta någon annan 41

42 utan att personal och anhöriga är med. Att umgås på internet har för en del ungdomar blivit ett sätt att vara ensam med andra. Men längtan efter en partner kan också leda till att man inte tänker på riskerna med att träffa okända personer hemma i sin bostad och att lämna ut personliga uppgifter på nätet. Var tredje kvinna utsatt för våld Hälften av kvinnorna som intervjuades i HANDU:s undersökning hade någon ytterligare funktionsnedsättning utöver utvecklingsstörningen. Nio av tio kvinnor var beroende av stöd och hjälp i vardagen. Det kunde exempelvis vara från personal i gruppbostaden eller boendestödjare. Några hade personlig assistans. Andra hade ledsagare eller kontaktperson. Kvinnorna fick också hjälp av anhöriga. En tredjedel av alla kvinnorna hade blivit utsatta för våld efter att de fyllt 15 år. Våldet hade gett dem fysiska och psykiska skador. De vanligaste psykiska skadorna är rädsla, ilska, skuldkänslor, depressioner, trötthet och dålig självkänsla. Våld mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar Många kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar har få vänner och är beroende av andra för att klara sin vardag. Våld och övergrepp kan göra det ännu värre för dem. Den psykiska funktionsnedsättningen kan också vara en följd av våldet. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, gjorde en undersökning bland kvinnor som har kontakt med psykiatrin. 42

43 1 364 kvinnor i region Skåne svarade på enkäten. 70 procent av kvinnorna sa att de varit utsatta för någon form av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp eller blivit lurade på sina pengar. 31 procent hade utsatts för övergrepp under det senaste året. Vanligast var att övergreppen skett inom familjen. De flesta kvinnor som utsatts för övergrepp när de var vuxna säger att skett flera gånger. 5 procent svarade att de utsatts för övergrepp inom vården. Dubbelt utsatta damer I studien Slagen dam kunde kvinnorna svara på om de hade funktionsnedsättning eller sjukdom. Det visade det sig att 50 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning hade varit med om våld någon gång efter 15 års ålder. Mer kunskap behövs Som vi redan har skrivit är våld mot kvinnor med funktionsnedsättning något som det finns mycket lite forskning om. De studier som finns visar att det finns våld. Men undersökningarna är små. Undersökningarna har heller inte frågat alla kvinnor med olika funktionsnedsättningar. Vi vet inte heller om våldet ändras efter en tid. Vi behöver större studier som också görs ofta för att få mer kunskap om hur våldet är. Vi behöver veta om ålder på kvinnan är viktigt, 43