Utvärdering av sjökalkningens eventuella effekter på öring och röding i jämtländska fjällsjöar
|
|
- Fredrik Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av sjökalkningens eventuella effekter på öring och röding i jämtländska fjällsjöar Joakim Norberg Student Examensarbete i biologi 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 16 september 2009 Handledare: Jens Andersson
2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte Material och metod Studerade sjöar Kalkningshistorik Provfiske och provfiskemetodik Resultat Kalkade sjöar mot kontrollsjöar Detaljstudie Övre Stapelsjön Diskussion Tack till Referenser...17 Bilagor 2
3 1. Introduktion Problemet med försurning började uppmärksammas på 1960-talet. Den främsta orsaken till försurningen var nedfallet av luftföroreningar, främst svaveldioxid från förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen (Naturvårdsverket, 2002). Lägg därtill att stora delar av den svenska berggrunden består av sura bergarter, vilket innebär en låg toleransnivå mot surt nedfall då buffringskapaciteten i vissa områden är låg. Detta fick som följd kraftiga negativa effekter hos den vattenlevande floran och faunan (Almer et al., 1978; Munitz et al., 1984; Skogheim & Rosseland, 1984). Kalkningsåtgärder inleddes på försök 1976 i försurade sjöar över hela Sverige med tyngdpunkten förlagd till viktiga fiskesjöar i söder. Denna insats var en av många i ledet att försöka bromsa utbredningen av försurade sjöar. Resultaten av kalkningsinsatserna var övervägande positiva och 1982 påbörjades den storskaliga kalkningsverksamheten i Sverige (Naturvårdsverket, 2002). Vid försurning sker en sänkning av ph-värdet, vilket bland annat får som effekt att metaller frigörs. Fisk är bland annat känslig för oorganiskt aluminium som är en ph-beroende metall, vilken fäster på gälarna och leder till nedsatt funktion hos dessa. Höga halter eller lång exponering av oorganiskt aluminium leder till döden för fisk (Naturvårdsverket, 2002). Oftast är det rom- och yngelstadierna som är känsligast, då ett enzym som behövs för kläckning inaktiveras vid låga ph-värden. Följden blir att rommen inte utvecklas och att fiskyngel får skador. Vid ett ph-värde på 4,5 försvinner i stort sett all fisk, liksom de bottenlevande djur och mikroorganismer som livnär sig på dött organiskt material (Naturvårdsverket, 2009). Försurningen leder även till att antalet djur- och växtarter minskar. Förändringarna i djur- och växtsamhällen påverkar i sin tur konkurrensförhållanden och tillgång på föda för vissa arter, vilket leder till allvarliga förändringar i hela ekosystemets struktur och funktion (Naturvårdsverket, 2002). Olika uppföljningsprogram är vanliga efter genomförda kalkningsinsatser, som exempelvis provfisken i sjöar. Resultat från provtagningar och provfisken efter kalkningsinsatser på 1980-talet visade att kalkning hade positiva effekter på vattenkvalité, fiskfaunan vad gäller föryngring, artdiversitet och tätheter (Degerman et al., 1991). Det har även visat sig att eventuell återhämtning hos fiskpopulationer i en sjö efter kalkning beror på vilka arter som är närvarande innan kalkningsåtgärderna genomfördes. Som exempel visade Nyberg et al. (1986a) och Eriksson & Tengelin (1987) att uppgången i abborrepopulationen var tio gånger större i sjöar där andra fiskarter som är konkurrenter och predatorer på abborre var utslagna som en följd av försurning, än i sjöar där dessa fortfarande fanns kvar (Degerman et al., 1991). Problematiken med försurning i vissa delar av Jämtlandsfjällen uppmärksammades på allvar i början av 1970-talet. Vintern noterades bland annat kraftigt försurade snötäcken med höga svavelhalter. Snöprover tagna 1978 från Lofsdalen visade på ph-värden kring 4,5 och året därpå hade ph-värdet sjunkit ytterligare till 4,0 (Åslund, pers. medd.). I samband med detta rapporterade Sveriges fiskeskola som låg i Offerdalsfjällen från 1973 fram till 1981, stora fiskfångster i en sjö under tidiga 70-talet men under senare delen fram till 1979 hade fångsterna reducerats till närmare noll. Detta befarades först bero på utfiskning men samtidigt upptäcktes det också att bottenfaunan slagits ut i sjön.vidare reagerade samerna 1982 på att öringen i princip försvunnit ur sjön Bielnejaure, vilket även var sista året denna sjö fiskades med nät (Åslund, pers. medd.). I ett led att stoppa den negativa utvecklingen hos många 3
4 fiskebestånd gjorde länsstyrelsen i Jämtland försök med våtmarkskalkning i liten skala åren 1983 och Försöken var positiva med avseende på att höja ph-värdet och storskaliga kalkningsinsatser inleddes på allvar. På länsstyrelsen i Östersund valde man att angripa försurningsproblemen utifrån ett avrinningsområdesperspektiv, istället för att fokusera på enskilda sjöar och vattendrag. En väl genomtänkt arbetsplan utarbetades i ett försök att minimera misstagen från start. Kalkningen skedde i sådan ordning att i ett avrinningsområde kalkades den suraste sjön först, därefter den näst suraste osv. För att få största möjliga effekt av kalkningsinsatsen påbörjades denna också så högt upp i vattensystemet som möjligt. I Jämtlands län sprids det idag årligen ut omkring ton miljökalk i 500 sjöar och 2450 km vattendrag. Kalkningsverksamheten har sin tyngdpunkt i de södra länsdelarna, men även i länets nordvästra fjällområden finns områden som kalkas idag. Det är länsstyrelsen som är huvudansvarig för kalkningsverksamheten samt effektuppföljning av verksamheten. I effektuppföljningsprogrammet ingår årligen tusentals vattenkemiska undersökningar och hundratals biologiska undersökningar av insekts- och fisklivet i kalkade såväl som okalkade vattensystem ( 2. Syfte Syftet med denna rapport var att utvärdera om öring- och rödingbestånd, i jämtländska fjällsjöar som sannolikt påverkats negativt av försurning, genom kalkningsinsatser kan återskapas till att likna ett fiskbestånd i system opåverkade av antropogen försurning. I studien ingår fem historiskt sett försurade sjöar som kalkats samt fyra kontrollsjöar obetydligt påverkade av antropogen försurning. Denna rapport utvärderar effekterna på fiskbestånden av utförda kalkningsinsater genom standardiserade provfisken utförda före och efter kalkning i både försurningpåverkade sjöar och i kontrollsjöar. 4
5 3. Material och metod 3.1 Studerade sjöar Totalt har nio sjöar inkluderats i utvärderingen av kalkningens effekter på fiskebestånden (tabell 1, figur 1 och 2). Sju av sjöarna: Gråsjön, Dunsjön, Härjångssjön, Bielnejaure, Stapelsjön, Tjåurejaure och Kruppejaure provfiskades 2008 av författaren (tabell 2). Utöver dessa sju sjöar inkluderades ytterligare två sjöar, Trondtjärn och Svartvikstjärn, som provfiskats enligt samma metodik 2005 respektive Förutom vid de två redovisade provfisketillfällena (tabell 1) har Stapelsjön dessutom provfiskats vid ytterligare två tillfällen mellan de två provfisketillfällena. Data från alla fyra provfiskena har använts för att beskriva utvecklingen i denna sjö. Figur 1. Karta över södra provfiskeområdet. De undersökta sjöarna är belägna inom två olika områden i Jämtlandsfjällen (figur 1 och 2). De är båda oligotrofa och ligger i kalfjällsmiljö med en variation i höjden över havet mellan 690 och 1120 m.ö.h. Sjöarna ligger i ett område som domineras av svårvittrad berggrund vilket leder till att marken är känslig för försurning då den inte kan motverka det försurade nedfallet. I fem av de sjöar som länsstyrelsen ansåg vara försurade genomfördes kalkningsåtgärder medan fyra sjöar bedömdes vara lite eller obetydligt påverkade av försurning och kalkades därför inte. Figur 2. Karta över norra provfiskeområdet. 5
6 Tabell 1. Provfiskedatum för respektive sjö. provfiske 1 provfiske 2 Sjö natt 1 natt 2 natt 1 natt 2 Bielnejaure 7/8/1992-6/8/2008 7/8/2008 Dunsjön 3/9/ /7/ /7/2008 Stapelsjön 23/8/1991-8/8/ Tjåurejaure 16/8/ /8/ Kruppejaure 12/8/ /8/ Trondtjärn 8/9/1992-1/8/ Härjångssjön 8/9/ /7/ Gråsjön 22/9/ /9/ /7/ /7/2008 Svartvikstjärn 9/8/ /7/ Tabell 2. Fakta provfiskade sjöar. Namn Geografisk position x-y M.ö.h. Yta (ha) Maxdjup (m) Arter Kalkad Tot. antal nät Bielnejaure öring JA 32 Dunsjön öring + röding JA 24 Stapelsjön öring JA 16 Tjåurejaure öring JA 16 Kruppejaure 996 3,2 5 TOM JA 6 Trondtjärn öring NEJ 3 Härjångssjön ,5 25,5 öring + röding NEJ 8 Gråsjön öring + röding NEJ 24 Svartvikstjärn öring NEJ 8 6
7 3.2 Kalkningshistorik Tjåurejaure, Stapelsjön och Bielnejaure kalkades första gången 1992, sjöarna har sammanlagt kalkats 14 gånger, kalkmedlet som användes var av sorten kalkstensmjöl < 0,2 mm. Dessa tre sjöar kalkades senast 2008 och denna gång användes granulerad kalk som kalkningsmedel. Kalkmängden vid respektive kalkningsinsats varierar, från 8,2 ton i Stapelsjöarna 2005, till 73 ton i Bielnejaure Samtliga kalkningar utfördes med helikopter. Till skillnad från de tre tidigare sjöarna kalkades Dunsjön första gången 1999, med typen grovkalk 0,2-0,8 mm. Mängden utspridd kalk i denna sjö varierade kraftigt, från 2,7 ton till 42,6 ton vid de följande sex kalkningstillfällena. 3.3 Provfiske och provfiskemetodik Sjöarna har vid alla provtagningstillfällen provfiskats enligt fiskeriverkets standardiserade metodik för provfiske (Fiskeriverket informerar 2001:2).Näten som användes för provfiskena var av typen översiktsnät. Det finns flera olika typer av översiktsnät, bottennät och pelagiska skötar. Vidare har typen av bottennät utvecklats så att det idag finns tre olika typer: Norden med (12 olika maskstorlekar), Drottningholm (14 olika maskstorlekar) och Drottningholm (12 olika maskstorlekar). Vid det första provfisket användes Drottningholm (14 maskstorlekar) medan i det senare provfisket användes nät av typ Norden (12 maskstorlekar). Ingen hänsyn har tagits till skillnader i nättyp vid jämförelsen av provfiskeresultaten mellan fiskena innan respektive efter kalkning. Nätens tid i vattnet skall täcka in skymningen och gryningen, d.v.s. de perioder då de flesta fiskarter has sina aktivitetstoppar (Westin & Anér, 1987). Detta innebär en nättid i vattnet på cirka timmar. För 2008 års provfiske har näten lagts i vattnet mellan 17:30-20:00 samt tagits upp 06:30-08:00, beroende på nättiderna från det tidigare provfisket. Tiderna varierar mellan sjöarna. Enligt fiskeriverkets standard skall fisket utföras under senare delen av juli eller i augusti. Detta för att minimera mellanårsvariationer beroende på skillnader i fiskens aktivitet. Årets provfiske skedde från 25 juli till 9 augusti. Tidigare provfisken sträckte sig i vissa fall så långt som in i september (tabell 1). Efter att näten har tagits ur vattnet avlägsnades fisken så snabbt som möjligt ur dessa. Fångsten artbestämdes och noterades för varje enskilt nät för att möjliggöra beräkning av fångst per ansträngning i termer av medelbiomassa och medelantal fisk per nät. All fångad fisk längdmättes till närmaste millimeter med stjärtfenans flikar sammanförda varefter den vägdes. Fångsten sorterades i längdklasser uppdelade i fem centimeters intervall. Därefter valdes slumpmässigt tio individer ut från varje längdklass med start i klassen centimeter och på dessa individer hos både öring och röding togs otoliterna ut i fält för senare åldersbestämning i laboratorium. Detta genom att skallen klövs med ett längdsnitt. Hjärnan togs försiktigt bort och otolitparet plockades ut bakom och från sidorna av hjärnhålans botten med en spetsig pincett. De insamlade otoliterna studerades sedan under lupp och åldern för respektive individ bestämdes genom att räkna antalet sommar och vinterzoner på otoliterna. Konditionen hos fångade individer beräknades med Fultons formel, där V är vikten i gram och L är längden i cm enligt K = V 100 / L 3 7
8 Resultaten analyserades med Repeated measure ANOVA med avseende på förändringar i uppmätta variabler mellan kalkade och okalkade kontrollsjöar. Följande fyra responsvariabler testades: medelantal fångad öring/nät (F/A), medelbiomassa av öring (g)/nät, medellängd av öring (mm)/sjö samt CV (variationskoefficienten) för fångade öringars längd. Provfiskeresultaten för rödingpopulationerna redovisas endast som diagram i bilagorna 5-6 och 11-12; dessa skall endast ses som beskrivande resultat då inga enskilda statistiska test genomförts på grund av att för få individer infångats. 4. Resultat 4.1 Kalkade sjöar mot kontrollsjöar Fångst per ansträngning (F/A) av öring var högre i kalkade sjöar efter kalkning jämfört med före kalkning medan okalkade sjöar uppvisade en liten minskning mellan de olika provfisketillfällena. (Repeated measure ANOVA; sjötyp, F a_b = 0,8; p = 0,39; tid, F a_b = 15,7; p = 0,007 och kalk*tid F a_b = 30,1; p = 0,002) (figur 3). Figur 3. Medelfångst (± 1 standardavvikelse) per ansträngning (F/A) i antal öring från provfiske före och efter kalkning. 8
9 Biomassan av öring var högre i kalkade sjöar vid andra provfisketillfället jämfört med första provfisketillfället, medan okalkade sjöar uppvisade en svag nedgång mellan de olika provfisketillfällena (Repeated measure ANOVA; sjötyp, F a b = 0,63; p = 0,46; tid, F a_b = 3,79; p = 0,1 och kalk*tid F a_b = 8,62; p = 0,026) (figur 4). Figur 4. Medelfångst (± 1 standardavvikelse) per ansträngning (Gram/A) i biomassa öring från provfiske före och efter kalkning. Medellängden för öring uppvisade inga skillnader eller förändringar över tiden mellan kalkade sjöar och kontrollsjöar. (Repeated measure ANOVA; sjötyp, F a b = 0,073; p = 0,798; tid, F a_b = 2,63; p = 0,166 och kalk*tid F a_b = 0,06; p = 0,941) (figur 5). Figur 5. Medellängd öring (± 1 standardavvikelse) för kalkade respektive kontrollsjöar. 9
10 Variationskoefficienten (CV) för medelstorleken hos öringpopulationen i respektive sjö skilde sig ej åt mellan kalkade sjöar och kontrollsjöar och förändrades inte heller mellan fisketillfällena (Repeated measure ANOVA; sjötyp, F a b = 0,79; p = 0,42; tid, F a_b = 5,66; p = 0,063 och kalk*tid F a_b = 0,076; p = 0,79) (figur 6). Figur 6. Medelvariationskoefficienten (± 1 standardavvikelse) för medelstorleken öring per sjö för kalkade respektive kontrollsjöar. Konditionsvärdet för öring, inom längdintervallet mm, var generellt lägre i kontrollsjöar samt vid det andra provfisketillfället jämfört med det första provfisketillfället. Dessutom var minskningen större i de sjöar som kalkats jämfört med de sjöar som inte kalkats. (Repeated measure ANOVA; sjötyp, F a b = 15,84; p = 0,016; tid, F a_b = 21,82; p = 0,010 och kalk*tid F a_b = 10,69; p = 0,031) (figur 7). Figur 7. Medelkonditionen hos öring/sjö i storleksklassen mm för kalkade sjöar respektive kontrollsjöar. 10
11 4.2 Detaljstudie Övre Stapelsjön Resultaten för de ovan testade faktorerna från tidsserien utifrån de fyra provfiskena i Övre Stapelsjön redovisas i form av diagram och skall endast ses som beskrivande resultat då inga enskilda statistiska test genomförts. F/A öring uppvisar en långsam ökning fram till 2001 följt av en kraftig ökning från 2001 till 2008 (figur 8). På motsvarande sätt ökar biomassan av öring under denna period (figur 9). Figur 8. Medelantal fångad öring i Övre Stapelsjön vid respektive provfiskeår. Figur 9. Medelbiomassa fångad öring per nät i Övre Stapelsjön vid respektive provfiskeår. 11
12 Medellängden för öringen i Övre Stapelsjön uppvisar först en ökning fram till 1996 och därefter har medellängden sjunkit fram till 2008 (figur 10). Figur 10. Öringens medellängd i Övre Stapelsjön vid respektive provfiskeår. Variationskoefficienten (CV) för medellängden i Övre Stapelsjön visar på en uppgång perioden mellan 1991 och 1996 varefter CV är ganska konstant (figur 11). Figur 11. Variationskoefficienten (CV) för medellängden i Övre Stapelsjön vid respektive provfiskeår. 12
13 Öringens kondition är relativt hög och uppvisar en liten variation fram till 2001 varefter den sjunker till 2008 till relativt låga värden (figur 12). Figur 12. Öringens medelkondition vid respektive provfiskeår i Övre Stapelsjön. 5. Diskussion Jag fann att antalet och biomassa av öring (mätt i F/A) ökade i kalkade sjöar medan den i princip var oförändrad i de sjöar som inte kalkats (kontrollsjöarna). Detta tyder med största sannolikhet på att kalkning varit positivt för öringbeståndens utveckling. Huruvida F/A i det senare provfisket speglar hur beståndet såg ut före försurningens påverkan på sjöarna går dock inte att fastlägga då inget liknande provfiske genomfördes innan försurningen hade identifierats som ett problem. Däremot kan man konstatera att fångsterna efter kalkning i de tidigare försurade sjöarna låg på ungefär samma nivå som i de okalkade kontrollsjöar vid andra provfisketillfället (figur 3). Öringbestånden i de kalkade sjöarna har med andra ord återhämtat sig till nivåer som i liknande system har varit opåverkade av försurning. Detta indikerar också sannolikt att öringbestånden i dessa kalkade system har återhämtat sig till nivåer som fanns i dessa sjöar innan försurningen påverkade bestånden. För att kunna dra säkrare slutsatser och göra en komplett analys av kalkningens positiva effekter skulle dock ett antal sjöar vilka klassificerats som försurningspåverkade men där ingen kalkning genomförts behövts inkluderats i denna analys. En sådan grupp hade då fungerat som en ytterligare kontroll för att undanröja möjligheten att de sjöar som ansetts försurningskänsliga ändå skulle kunnat återhämta sig utan kalkning. Tyvärr är tillgången på sådana sjöar liten i Jämtlands län och de har därför ej varit möjliga att inkludera i detta arbete. De inkluderade okalkade sjöarna fungerar dock som en referens för att kontrollera att ökningen av antalet öringar i de kalkade sjöarna inte berodde på andra storskaliga förändringar i t.ex. klimat eller produktionsförutsättningar. Tidigare utförda studier av bland annat Hasselrot & Hultberg (1984), Hultberg & Andersson (1982), Eriksson et al. (1983) och Nyberg (1984), visar på 13
14 samma positiva effekter vad gäller kalkningsinsatsernas inverkan på åsterställandet av försurningspåverkade sjöar. Att kalkningen varit positiv för öringbestånden styrks även av resultaten som erhölls från Övre Stapelsjöns detaljstudie. Resultaten från denna sjö indikerar dock att förändringen i fiskantal till en början går långsamt men sedan ökar vilket indikerar att populationen till en början var mycket liten och initialt långt ifrån sjöns carrying capacity. Öringens medellängd uppvisar relativt små skillnader mellan provfisketillfällena, det går dock att urskilja en svag nedgång av medellängderna främst då för kalkade sjöar, denna nedgång är dock inte statistiskt säkerställd. De kalkade sjöarna hade vid första provfisketillfället ett litet öringbestånd huvudsakligen bestående av ett fåtal stora individer och låg eller ingen rekrytering. Efter kalkningsinsatserna har öringpopulationen återhämtat sig i antal och rekryteringen är relativt god vilket även lett till att beståndet som tidigare varit förskjuten mot ett fåtal stora individer nu består av individer med varierande storlek och ålder. I Övre Stapelsjön ökar först medellängden för att sedan avta. Detta resultat skulle kunna bero på att sjön i princip var tom på små öringar då kalkningen påbörjades och att resultaten av lyckad reproduktion först började märkas vid provfisket Vid provfisket 1996 fångades enligt denna hypotes i princip samma årsklasser som vid 1991 men då något större på grund av tillväxt under denna tidsperiod. Vad gäller variationskoefficienten för medellängden (CV) fann jag att det för öringpopulationerna i respektive sjö inte skilde sig mellan fisketillfällena även om det finns en tendens för en generell ökning i CV. Det är förvånande att CV-värdet vid första provfisketillfället var högre i de ännu okalkade försurade sjöarna jämfört med kontrollsjöarna, eftersom populationerna borde varit mer homogena i dessa sjöar. I en frisk och opåverkad öringpopulation bör det finnas individer från alla längdklasser representerade, dock med en större andel mindre öringar. En ökning av CV-värdet i kalkade sjöar hade varit ett positivt tecken för kalkningsinsatsen då detta hade indikerat en större bredd i storleksfördelningen hos öringpopulationen än tidigare. Kanske säger detta resultat inte annat än att CV är ett för trubbigt mått för att kunna detektera de eventuella förändringar som sker i storleksfördelningen i de undersökta sjöarna. Jag fann att konditionen för öringen i kalkade sjöar har blivit sämre medan den i princip var oförändrad i kontrollsjöarna. Detta skulle kunna förklaras av att ökningen i antal öringar har inneburit en ökad konkurrens om resurserna i de kalkade sjöarna. Denna konkurrens kan i sin tur ha lett till en rad konsekvenser för öringpopulationen, varav en är sämre kondition för individer i det undersökta storleksintervallet. Innan kalkningen påbörjats fanns ett litet antal, konditionsmässigt sett, välmående stora öringar. Ytterst få infångade individer var mindre än 250 mm. Efter kalkningsinsatserna har antalet öringar mindre än 250 mm ökat kraftigt (Bilaga 1). En ökning av antalet öringar leder till en minskning av resurser och därmed ökad konkurrens och sämre kondition, främst då hos de större individerna. Det troliga är att öringarnas kondition i de kalkade sjöarna idag ligger på mer naturliga nivåer jämfört med den tidigare då konkurrensen kan antas ha varit väldigt liten. Denna tes styrks av att konditionen hos öringen i de kalkade sjöarna utvecklades mot den nivå som konditionen för öringarna uppvisade i kontrollsjöarna. Vidare styrks denna hypotes av resultaten från Övre Stapelsjön där öringarnas kondition är relativt konstant så länge antalet öringar inte är så stort men då antalet ökar kraftigt fram till 2008 så minskar på motsvarande sätt konditionen. 14
15 Kalkning i försurningspåverkade sjöar orsakar en initial störning av ekosystemet men också en chans till återhämtning från miljöbetingad stress som försurningen inneburit (Nyberg et al. 1986a; Degerman & Nyberg, 1989). Vad gäller förändringar i tillväxtmönster i de kalkade sjöarna finns inga tydliga mönster och inte heller framträder några tydliga skillnader mellan de kalkade sjöarna och kontrollsjöarna. Detta kan åter indikera att öringpopulationerna i de kalkade sjöarna har återhämtat sig och både funktionellt och strukturellt är likvärdiga idag med öringbestånd som inte drabbats av försurning. Överlag har denna undersökning fastslagit effekterna av kalkningsinsatser som positiva för öringbestånden. Resultaten för biomassa och F/A visar detta på ett tydligt sätt. Det är dock viktigt att komma ihåg att kalkning endast är ett upprätthållande försvar i avvaktan på en mer permanent lösning av försurningsproblemet (Naturvårdsverket 2002). Tills den lösningen är framtagen kommer kalkningen ändå lokalt som regionalt att ha stor betydelse för bevarandet av hotade arter. 6. Tack Stort tack till min handledare Jens Andersson för hans stora tålamod och ovärdeliga hjälp med sammanställandet av denna rapport, Jan-Erik Åslund för hans engagemang och hjälp med erfarenheter inom kalkningsområdet, Per Byström för hjälp med statistiken och mycket annat, Per Anders Jämting för all hjälp ute i fält. 7. Referenser Litteratur Almer, B., Dickson, W., Ekström, C. & Hörnström, E Sulfur pollution and the aquatic ecosystem. I: Nriagu, J.O. (red.). Sulfur in the environment. Part II. Ecological impacts. John Wiley & Sons, New York: Degerman, E., Appelberg, M., & Nyberg, P Effects of liming on the occurrence and abundance of fish populations in acidified swedish lakes.hydrobiologia 230: Degerman, E. & P. Nyberg, Long-term effects of liming on fish populations in lakes. Inform. Inst. Freshwater Res, Drottningholm 54: Eriksson, F., E. Hörnström, P. Mossberg & P. Nyberg, Ecological effects of lime treatment of acidified lakes and rivers in Sweden. Hydrobiologia 101: Eriksson, M.O.G. & Tengelin, B Short-term effects of liming on perch Perca fluviatilis populations in acidified lakes in south-west Sweden. Hydrobiologia 146: Hasselrot, B. & H. Hultberg, Liming of acidified lakes and streames and its consequences for aquatic ecosystems. Fisheries 9: 4-9. Hultberg, H. & I. Andersson, Liming of acidified lakes: induced long-term changes. Wat. Air Soil Poll. 18: Kinnerbäck, A Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket Informerar 2001(2): Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsebroschyr. AB47-D83C80E8AC7C/0/Lansstyrelsebroschyr.pdf Munitz, I.P., Seip, H.M. & Sevaldrud, I.H Relationship between fish populations and ph for lakes southernmost Norway. Wat. Air Soil Poll. 23: Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2002:1. Naturvårdsverket förlag. Naturvårdsverket Färre försurade sjöar. (senast uppdaterad: ). Nyberg, P Effects of liming on fisheries. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B305:
16 Nyberg, P., Appelberg, M. & Degerman, E Effects of liming on crayfish and fish in Sweden. Wat. Air Soil Poll. 31: Nyberg, P. & Degerman, E Standardiserat fiske med översiktsnät. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, 1988(7): Rosseland, B.O. & Skogheim, O.K Attempts to reduce effects of acidification on fishes in Norway by different mitigation techniques. Fisheries 9: Westin, L. & Anér, G Locomotor activity patterns of nineteen fish and five crustacean species from the Baltic Sea. Env. Biol. Fish. 20:
17 Bilaga 1 Storleksklasser kalkade sjöar Figur 1. Storleksfördelning av öring i Dunsjön endast vid andra provfisketillfället då ingen öring fångades vid första provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. Figur 2. Storleksfördelning av öring i Bielnejaure vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. 17
18 Bilaga 2 Figur 1. Storleksfördelning av öring i Övre Stapelsjön vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. Figur 2. Storleksfördelning av öring i Tjåurejaure vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. 18
19 Bilaga 3 Storleksklasser kontrollsjöar Figur 1. Storleksfördelning av öring i Trondtjärn vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. Figur 2. Storleksfördelning av öring i Svartvikstjärn vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. 19
20 Bilaga 4 Figur 1. Storleksfördelning av öring i Gråsjön vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. Figur 2. Storleksfördelning av öring i Härjångssjön vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. 20
21 Bilaga 5 Storleksklasser röding Figur 1. Storleksfördelning av röding i Härjångssjön vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. Figur 2. Storleksfördelning av röding i Gråsjön vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. 21
22 Bilaga 6 Figur 1. Storleksfördelning av röding i Dunsjön vid första och andra provfisketillfället. Staplarna visar antal individer i resp. längdklass. 22
23 Bilaga 7 Tillväxt öring, kalkade sjöar Figur 1. Öringens medellängd vid resp. ålder i Tjåurejaure, före och efter kalkning. Felstaplar visar SE (standard error). Figur 2. Öringens medellängd vid resp. ålder i Bielnejaure, före och efter kalkning. Felstaplar visar SE (standard error). 23
24 Bilaga 8 Figur 1. Öringens medellängd vid resp. ålder i Övre Stapelsjön, före och efter kalkning. Felstaplar visar SE (standard error). Figur 2. Öringens medellängd vid resp. ålder i Dunsjön, efter kalkning. Felstaplar visar SE ( standard error). 24
25 Bilaga 9 Tillväxt öring, kontrollsjöar Figur 1. Öringens medellängd vid resp. ålder i Gråsjön vid första och andra provfisketillfället. Felstaplar visar SE (standard error). Figur 2. Öringens medellängd vid resp. ålder i Härjångssjön vid första och andra provfisketillfället. Felstaplar visar SE (standard error). 25
26 Bilaga 10 Figur 1. Diagrammet visar öringens medellängd vid resp. ålder i Trondtjärn, vid första och andra provfisketillfället. Felstaplar visar SE (standard error). 26
27 Bilaga 11 Tillväxt röding Figur 1. Rödingens medellängd vid resp. ålder i Dunsjön, före och efter kalkning. Felstaplar visar SE (standard error). Figur 2. Rödingens medellängd vid resp. ålde i Gråsjön, efter första och andra provfisketillfället. Felstaplar visar SE (standard error). 27
28 Bilaga 12 Figur 1. Rödingens medellängd vid resp. ålder i Härjångssjön, vid första och andra provfisketillfället. Felstaplar visar SE (standard error). 28
29 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Umeå, Sweden Telefon Texttelefon
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merTillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merÅldersbestämning Övre Boksjön
217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort
Läs merRapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010
211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merSjöprovfisken Planering och utförande i korthet
Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Uppdaterad 2016-02-10 Metodik för provfiske i sjöar finns beskriven i Undersökningstyp: Provfiske i sjöar, version 1:3, 2013-04-11. (https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e828c/1369232502309/
Läs merRädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Läs merProvfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Läs merResultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merTillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merSlammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merFISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005
FISKEPLAN Rapport av utförda provfisken i Bielite 2011 Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 Bakgrund och syfte Bielite kfo genomför provfisken i enlighet med den fiskevårdsplan föreningen antagit.
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merFisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merRapport Provfiske Järvsjön 2010
21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merProvfiske i sjöar år
Provfiske i sjöar år 2007-2008 Foto: Magnus Dahlberg Bakgrund Sötvattenslaboratorium genomförde provfisken i sjöar på uppdrag av Naturvårdsverket under 2007 och 2008. Sjöarna ingår antingen i den nationella
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708 290923 tomas@kraftmannen.se
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merNora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:
Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merVäxjösjön, Trummen och Barnsjön
Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merHållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla
Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.
Läs merNätprovfiske i Västra Götalands län 2004
Rapport :1 Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten www.o.lst.se Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merRapport Provfiske Tängvattnet 2009
2009-12-17 Rapport Provfiske Tängvattnet 2009 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt Elner Burman, ordförande i Rönäs-Tängvattnets FVO, håller öringen och rödingen i Tängvattnet på att försvinna. De senaste
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merKräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merProvfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010
Provfiske i Långsjön Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: stockholm@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merNätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön
Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merRedovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merInga förändringar i alkaliniteten 1996 2007
Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merVi kalkar för en levande miljö
Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merProvfiske i Järlasjön 2008
Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20
Läs merLötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård
Lötsjön Sundbybergs stad En rapport som redovisar utfört inventeringsfiske beställt av Stadsmiljö- och serviceförvaltningen, Sundbybergs stad 2016 Inventeringsfiske 2016 Adoxa Naturvård Adoxa Naturvård
Läs merKalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merRämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson
Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna
Läs merKalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merSOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017
Datum 2018-05-18 Johan Ahlgren 010-225 33 33 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs merDelprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012.
Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012. Foto: Lars Brevitz Senast uppdaterad: 2013-09-05
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merAVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson 2017:09 Titel: Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson Vattenfunktionen Avdelningen
Läs merNätprovfiske i Kalmar län 2009
Nätprovfiske i Kalmar län 29 2 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Nätprovfiske i Kalmar län 29 Länsstyrelsens meddelandeserie 21:4 ISSN: 348-8748 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län och respektive fotograf Författare:
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merAqua reports 2013:18
Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,
Läs mer