livet som nar'ltoman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "livet som nar'ltoman"

Transkript

1 nvartor slutar narkomanerna inte knarka? Ar det drogerna som hiller dem kvar eller iir det den narkomana livsstilen? Forflattaren har pi nira hall foljt med narkomaner i'deras virld och studerat deras sociala identitet. En av hans slutsatser ir att det vanliga livet ur narkomanensynvinkel i sjdlva verket kan vara ett sdmre och torftigare alternativ iin livet som narkoman. BENGT SYENSSON livet som nar'ltoman \ /"d dr det som gor att mdnniskor fortsdt- V t.t att leva som narkomaner 5.t efter ir? De som siiker sig dll vird berdttar mycket om allt lidande de frr utsti fiir att fttagi narkotikan. Varfor utsi.tter mdnniskor sig for nigot sidant? Ar det narkotikans djavulska kraft som har grepp om dem eller finns det trots allt nigot anraktivt i sjilva knarkarlivet? Det var frigor som jag stiillde mig under sjunio- och ittiotalet nar iq arbetade med att vi.rda narkomaner. Mellan 1989 och 1995 genomforde jzg en studie bland narkotikaanviindare i Mdmii fijr att ft warl. Jag undersiikte vardagslivet i en narkomangrupp ftir att se vad det hade for fordelar och nackdelar jiimftirt med ett liv i det vanliga samh?illet. Efterhand dtik en tredje viktig friga upp: ligger ftirklaringen, eller delforklaringen, i det liv som erbiuds narkomanerna i det vanliga samhzillet, i alternativet till att leva som narkoman? Materialet samlades in genom ett etnografiskt filtarbete i de milioer ddr narkomaner uppehiller sig och bygger frdmst pi observationer, samtal och djupintervjuer. I centrum for undersiikningen finns en grupp pi tio informanter, itta mdn och wi kvinnor. Gruppen iir uwald ftir att utgdra Personer med oli- L.yp av narkotikaanvdndning, olika bakgrund och olika levnadsvillkor. I denna artikel tar jqupp sju av de do huvudinformanterna. Fiirutom tiogruppen har iagintervjuat ytterligare ett tjugotal narkotikaanvdndare mellan en och tio ginger. Sammanlagt bokftirde jag under perioden mer?in femhundra observationstillfillen. Teoretiskt utgir min studie frin den symboliska interaktionismen - att miinniskor akdvt konstruerar och uppritthiller sin verklighet och handlar i termer av den qymboliska innebiird som de ger den. Mdnniskor kan bast forstis i sin naturliga miljo. For att forskaren ska kunna ft kunskap om vilken innebtrrd olika ftireteelser i tillvaron har ftir miinniskor ska han/hon delta i deras milio fiir att ftjrstika NoRDfsK ArKoHoL. & NARK.TTKATIDsKRTFT vor. t4. t997 (4) izl9

2 forsti hur de tolkar sina sociala viirldar. Frln moderna interaktionister som Shibunni, Strauss och Biernacki hiimtar jag begrepp som sociak uiirldar, organiserande pergehtiu och sciala identiteter. Narkomanerna har sina egna sociala vdrldar och uttrycker sociala identiteter som motsvarar dessa. Eftersom narkotikavdrldarna dr avskilda frin det vanliga samhdllet, fiirst och fr:imst som en ftiljd av narkodkdagstiftningen, si utmlrks de - som Shibutani (I95, sdger - av en sdrskild organisering, siirskilda kommunikationssystem, siirskilda regler, ett statussystem, ett facksprik. Livet i de narkomana vdrldarna formas av en sirskild kultur, en subkultur. Det dr frin den som narkomanerna hemtar sina organiserande perspektiv, den kulturella matris som styr deras dagliga liv. Pensonerna H"try dr en nyckelperson i informantgruppen. Han placeras pi ungdomsvirdsskola som trettonfing och ftiljer sedan en traditionell anstdtsvdg innan han, via behandlingshem och ett par irs drogfrihet, som tjugofemiring frr arbete inom narkomanvirden. Di lever han tillsammans med en kvinnlig socialarberare som han har traffat ndr han var klient och hon hans behandlare. Si lange ftirhillandet till Sonja pigir gir det oclsi bra pi arbetet. Han uppfattas som handlingskraftig, engagerad och terapeutiskt kunnig. Nar fitrheilandet till Sonja spricker blir Harry av med sin materiella platdorm, han bor provisoriskt, borjar dllbringa kviillarna efter jobbet pi puben. Efter ett iterfall i amfetaminmissbruk under sommarsemestern bestdmmer han sig fiir att sluta sitt arbete. I stdllet iterviinder han till sitt tidigare liv som amfetaminist pi heltid. Jag ftiljer Harrypi hans v?ig mellan olikahotellrum, knarkarkvartar och andra llgenheter, hdkte, fingelse och sjukhus. Han ftiljer em fiirsorjningssdtt som jag kallar for "fixare", en person som anvdnder en mingd olika v?igar fiir att fr in pengar. Han sdljer amfetamin i liten skala, han ftirmedlar afrarer, giir inbrott pi kontor, i bilar och nigon ging i legenheter, om han ser en obevakad vdska eller iiverrock hugger han till snabbt, han fungerar som mellanhand vid hdlerier, han linar pengar om han hittar nigon som vill l5.na ut, ibland har han socidbidrag, han blir bjuden pi amfetamin av kamrater, han bor hemma hos kvinnor som hjiilper honom med mat och cigarener. Pengar kommer in men nrllar ut snabbt. Om han g<ir en god affar skjuter han i sig extra mycket amfetamin i st:illet ftir att lagga undan pengar eller narkotika ftir senare behov. Hans livsstil kan kallas bohernish han tar va\e dag ftir sig, planerar inte f<ir framtiden och sciker hela tiden andra md.nniskors siillskap. Livsstil anviinds hiir som ett desluiptivt begrepp. De wi kvinnor som dllhor informantgruppen dr bida f.d. flickvi.nner till Harry Anna och Katrin. Varken Anna eller Katrin har barn. Arrna 1r en driftig, sjdlvstiindig kvinna som har samma tfp av bakgrund som Harry med ungdomsvi'rdsskola och minga ir i f:ingelse. Hon anvd.nder amfetamin men har ett fcirflutet som heroinist. Hon har en rtirlig, omvdxlande, aktionsinriktad livsstll med relativt hoga inkomster frin bedriigerier och narkotikaformedling och en amfetaminanv?indning som inte tillits ta civer hela vardagslivet. Katrin har under minga ir levt tillsamman med Martin, en kdnd och respekterad langare pi mellannivi. Hon har hj:ilpt till i "rdrelseri' och parallellt varit "hemmafru". Hennes liv ftirandrades niir Martin och hon smittades av HIV. Manin har avlidit i aids men Katrin iir dnnu relatiw symtomfri. Katrin har en omsorgsinriktadlivsstil och hittar fortfarande nya mdn att ta hand om. Hon har ftirtidspension men gcir ocksi smiafflirer med amfetamin. Erik och Nils iir wi amfetaminister med en bohemisk livsstil. Erik ir i fynioirsildern, har en vdlmiiblerad bostad och ett ftirflutet som kvdificerad yrkesman, men kan inte arbeta efter en svir arbemskada. Nu lever han ett liv z2ol NoRDrsK ALKoHor.- ' NARKoaKATTDSKRTFT vot. r4,

3 med fasta rudner, med pension som en viktig forscirjningskilla men oclsi med smistdlder och omfattande snatterier. Nils, som?ir tjugo ndr undersiikningen b6rjar,?ir bostadslii storre delen av tiden och efter ftlrsta flngelsestraffet som tjugoettiring ",.t1?itt- han i rask ftiljd ynerligare fyra f:ingelsesraff. Han dr en fixare som Erik och Harry men 6verdoserar med tabletter, blir klumpig och oftirsiktig och iker fast. I informantgruppen ingir ocksi wi heroinister, David och Stefan. Bida giir forsiik att Limna livet som narkoman i samband med att de tr:iffar kvinnor som inte knarkar. David?ir disciplinerad, skaffar sig en fin bostad som han inreder med smak och finess. Socidbyran betdar hyra och uppehrlle. Han har en firrindringsiniktad livssttl, strdvar efter att lzimna det narkomana livet och leva ett viirdigt liv. N?ir forhillandet till kvinnan spricker itergir han till heroinet. Han rycker att det iir fiir riskfyllt an sj:ilv siilja heroin och finansierar i stdllet sitt missbruk genom att siilja tabletter och ftirmedla heroinaffdrer. Stefan gifter sig med Evy och de ftr wi barn tillsammans. NIr Stefan drabbas av en svir sjukdom upphtir i realiteten hans forstik att ft arbete. Han iir en tr6tt narkoman som inte langre orkar med det slitsamma livet som heroinist. I stiillet orienterar han sig mot det lokda AJaget och gir tiver till alkohol. Problemen i relation till Evy iikar, hon biirjar anviinda amfetamin, barnen blir omhmdeftagna och familjen upploses. Hans livsstil ar tillbakapressad, iiuerhunadsinriktad- Han har nog med att klara varje dags elementiira behov' Kvar finns drijmmen om att familfen ska iterforenas. En kirleksrelation till drcgen An vara drogpiverkad kallas i narkotikaanviindarnas eget sprikbruk "att vara pitdnd"' Om drogtillfiirseln plotsligt upphtir blir man si smlningom "avtdnd". Den metafor som ligger i botten ar kxaftfull - aft man "brinnei', har "tagit eld". Att brinna for nigot i.r am omfatra det med passion. Bildspriket antyder an ftir den som dr pitand overgir normaltillstindet i glod, hetta, lidelse. Motsatsen - aft vara "awdnd" - iir ett tillstand frllt av pliga och obehag, att kdnna sig som en avbrdnd, utbrunnen tiindsticka. Det forknippas med aska och dod. Det iir ett tillstlnd fyllt av lidande och ingest. Narkotikan anvdtrds med olika syften av olika m?inniskor. De som oftast ndmns i litteraturen dr njutning, sjiilvmedicinering, flykt, grupptillhorighet och identitet (Tirnving 1982; Ramstrtim 1983; Lindgren 1989). Drogen kan ha flera olika funktioner samtidigt ftir anvdndaren. Dessa sdtts samman i mcinster som ftirdndras civer tiden. Om drogen overgir frin att vara njutning till att bli sjllvmedicinering ftr den en st<irre plats i vardagslivet, vilket kan medfora att individen tar ett steg fran bruk till missbruk. I"ghu genom metaforen att se ftirhillandet till narkotikan som en kerleksafflr velat betona drogens berydelse. Det kan ryckas som en sjdlvklarhet att drogen ir berydelsefrrll ftir narkomanen, men i litteraturen tonas ofta drogens roll ner pi bekostnad av t.ex. sociala faktorer (se t.ex. Ramstriim 1983; Goldberg tg93;taylor 1993). Detta stfu i kontrast till den stora berydelse som drogen ges i biografiska texter (Pepper 1983; Striimstedt 1987; Crosby 1988; Fletcher 1991; Faithful 1994 m.fl.), liksom till de beskrivningar som mina informanter ger. David ger sin syn pi heroinet: Min drog dr och kommer ju alltid att vara heroinet, ddrf6r an den har gett mig si jiivla mycket vdrme, samtidigt som den har gett mig ett sinr helvete. Det iir riim konstigt, men si dr det. Det ir en jd' vulusisk drog, den har sin javla kraft den hdr jiivla heroinen. Ibland ligger jag och tlnker sihlr, om jag finge vllia pi arrft ett sdck heroin si att jag hela tiden, ror.tt "r, min liv, skulle kunna ta heroin konti- NORDISK ALKOHoL' e, NARKOTIKATIDSKRIFT vol' ( 4 ) l22l I

4 nuerligt, di skulle jag nog fan valt det hellre tu att ta kampen ftir,ett virdigt liv och leva drogfrin. Allui hade jag haft dllgang till heroin hela tiden och slippa oroa mig ftir snuten och andra grerer... Kirleksmetaforen innebdr ocks,i en 6ppning i forhillande till mitr antagande om att en grundlaggande rationditer sryr mdnniskor och siledes dven narkotikamissbrukare. I kerleken Zir vi mer beredda In vanligt att ftjrzindra virt etablerade sdtr att mrita livet. Ftir atr ftjrsti kjirleken behciver vi komplettera rationditeatiinkandet med andra synsltt. Nar fttrhellandet till drogen ses som en karleksaftir blir dess slitstarka karaktiir rydlig. Visserligen fiirkastar m?inniskor droger, precis som de g<ir med kiirlekspartners, men ofta ftirbps forkastandet i nya kirleksftirklaringar, ibland sker en iterftirening, kanske i hopp om att iterfr den ursprungliga ftiriilskelseklinslan. Drogen Limnar ett tomrum efter sig ndr man har lamnat den. Fiir mlnniskor vars personliga relationer ofta gir i kras - som lever i en viirld utan solidaritet - utgiir relationen till drogen nigot som bestir, "en kompis som aldrig wiker" som David sziger. Andi uttrycker David minga ginger en ambivalens gentemor "det skitet" som han da kdlar heroinet. Mcitet med drogen har frin btlrjan karaktdr n av en tillfillig ftirbindelse. Den kan ge upphov till en fiirdlskelse, som iivergi.r i ett beslut att vara sdrbo eller sambo. Fiirhillandet kan sedan komma att etableras som en dktenskapsrelation, prdglad av trygghet, vanor och rutiner, stunder av uppflammande foriilskelse, wivel och eventuellt beslut om uppbrott. Detta uppbrott kan leda till skilsmdssa frin drogen, men ftirhillandet kan ocksi iterupptas efter en tids separation. Om skilsmiissan blir bestiende kan den medftira att man i fortsdnningen lever ensarn, dvs. utan droger. (Ibland blir denna ensamhet hogst verklig och inte bara metaforisk). Resultatet kan ocksi bli an man gi.r in i en nyft forhalhnde, med en ny drog, t.ex. alkohol, eller - i biista fall - med en levande mdnniska, i en ny gemenskap och ett n),tc kdrleksftirhillande som kan ersl*a drogen. Aven om man gir in i em nytt forhillande finns risken ftir snedsteg, otrohet di fttrhillandet till det gamla karleksobjektet tillfilligt iterupptas. Socialitet utan solidaritet Fran borjan utgcir socialiteten kring droganviindningen nigot som attraherar nykomlingar (Rosenbaum 1981; Glassner & Loughlin 1987; Thylor 1993). Glassner och Loughlin visar att drogerna fcir ungdomar har en dubbel funktion i umgingesliver, som ett mdl niir gruppen samlas runt drogerna och som ett medelgenom att samvaron i sig oclsi underldttas genom de effekter som tillskrivs drogerna. Att hilla pi med droger dr inledningwis ftirknippat med nojesliv, festande, med ett intensiw umgi.nge. Den som dr piverkad av narkotika eller dkohol har lattare ftir att ta kontakt med andra miinniskor eftersom blygheten tonas ner, sjiilvftirtroendet <ikar. Drogupplevelsen forstiirks n1r man eir tillsammans med andra. De narkomana viirldarna 1r miljcier med ett intensiw, "hdr och nu"-inriktat umgiinge i grupp mellan vuxna mi.nniskor. Det kan ses som en fortsdttning pi ungdomsirens samvaro i g?ing, i kontrast dll det borgerliga idealet med satsning pi familj, arbete och uppbyggnad av en materiell plattform i form av "volvo, villa och vowe". Samtalandet 1r en viktig bestindsdel, ett gemensamt intagande av droger en annan. Deltagarna umgis flitigt, visar stort intresse fcir varandras ftirehavanden, ger varandra olika typer av hj2ilp (jfr Kdderstam 1979;Bourgois 1996). Tillftilliga grupper sdfis samman ute i kvartarna. Dit kommer mdnniskor frin de narkomana vdrldarna, inhandlar droger, stannar en stund, drar vidare tillsammans med en bekant ftir att genomftira en gemensam aktivitet - till nigons bostad ftir att ta en "knullsil" tillsam- 222 NORDTSK ALKOHOT-, NARKOTTKATTDSKRIFT vol. t4. tsst ( 4 '

5 mans, till en hdlare ftir att silja tjuvgods, ut fbr att giira ett inbroc. De narkomana vdrldarna har sina speciella mcitesplatser - kvartar och hotellrum, parker och krogar - men ocksi i stor utstrdckning vlrdsamhiillets arenor - flingelserna, avgiftningsenheterna, ungdomshemmen, behandlingshemmen liksom mer offentliga milj6er som vdntrum pi socidbyrier, frivirden och sprutbytesmonagningar. Pi dessa mcitesplatser manifestera sociditeten, gdrna pi ett sitt som infor en utomsteende blir en markering av samhtirighet och kamratskap. Att visa sitt avstindstagande gentemot fiender som polis och krimindvird blir viktiga markeringar av gruppkinsla. Gruppen ftirenas av en stor skepsis till myndigheter och vird, av ett eget sprikbruk, av vissa gemensamma normer, av vilka den starkaste dr att inte "tjdld'. I Harrys liv framstlr socialiteten som sdrskilt rydlig. Niir han och jag rtir oss tillsammans i Malmii triffar vi st2indigt pi mdnniskor som han klnner, mlnniskor frin de narkomanavdrldarna. Det ir en grupp som i stor utstrlckning riir sig i_det offendig" iot t*.r. Fiir minga dr det av nddwing efteriom de dr bostadslosa, men att riira sig ute ir ocksi am gcira sig tillg:inglig for kontakt, i sig en markering av sociditet. Der finns en samh6righet mellan Personer fran de narkomana vdrldarna gentemot omvdrlden, en solidaritet utilt. Det finns ocksi omfattande personliga kontakter, men det finns ingen inre solidaritet (jfr Preble & Casey 1969, lo3). Efterhand uppticker nykomlingarna att de narkomana vlrldarna utmdds av en "socialitet utan solidaritec'. Man kan inte lita pi nlgon. Var och en iir sig sjdlv ndrmast. Yttringar av kamratskap mellan narkomaner som mcits i narkotikav?irldarna beskrivs av gruppmedlemmarna som frdmst betingade av ekonomiska overvdganden. Det handlar om afflrstaktik - inte om vdnskap. Den som ftr for sig att "syna", att prtiva relationens bdrighet kommer att mlrka att den inte bar larrgt. Nar David erbjuder Viktor husrum si 1r motprestationen att Viktor bjuder pi heroin och mat. Det?ir i sjiilvaverket ett hiigt pris han betalar for sin boende, flera hundra kronor om dagen. Det?ir i de stindiga affxrsrelationerna mellan vlnner och bekanta som den bristf?illiga solidariteten har sin grund. De ekonomiska transaktionerna utmdrlcs av ett virrvarr av ftirbindelser, tjiinster och gentjdnster, fiirfelade projekt, blisningar, oklara bytesaffdrer, misslyckade redovisningar, generositet och snilhet, hjiilpsamhet och djavulskap. Narkomanerna tdnker pi den egna civerlevnaden ftirst och frdmst. I Lrig- och karlek- tu allting tilllitec Virdsliisa affdrsrelationer raserar kdnslan av solidaritet. Med Nils ord: Det finns ndstan ingen sammanhalning bland pundare. Det gir ut pi att tj?ina si mycket som molli$ pi varandra och vara bdttre dn andra och ligga bast dll, giira sig bdare pi. andras bekostnad. Oltt t "" man-stiill"iill med lite djavulskap si :ir det helt perfekt, dra in dom i intriger si tu det dnnu bettre, sammanhillningen dr noll eller ingen. Enda folket som jryhu nigon sammanhillning med $ dr det folk som jag inte giir affirer med. /...i Skulle man di se ett sallskap ddr man tycker "whaou vilken sammanhillning!", biirjar man di sijka i sallskapet si dr det nin som sitter med en stor pise. Der?ir diirftir sammanhillningen dr ddr. Sammanhillningen gir ut pi att plocka pisen av den som har den. Det ir den sammanhillning d:ir finns' Kompetens och siilvstindighet Hur mdnniskor fors6rjer sig plverkar deras vardagsliv. Forsorj ningssdtten bestdmmer levnadsstandard, hur fritiden tillbringas, sjiilvkinslan. De som vet med sig att de gor ett kvalificerat jobb mir bra av der Minga forskare har pekat pi att de narkomana f<irsiirjningssdtten stdller stora krav pi utcivarna (Preble& Casey 1969; Agar 1973; Thylor 1993; Bourgois 1996). Erfarna narkomaner kan sli mynt av sitt omfattande kontaktndt, sin branschk'linnedom och sitt kunnande infiir noviser. NoRDlsK ArKoHoL. ' NARKoTtKATtDsKRIFT vol. t4. tset ( 4 \ 223 I

6 Den framgingsrike langaren, smugglaren, tjuven eller fixaren kinner sig som en betydande person, en klinsla som bekriiftas i umg?inget med mdnniskor i den egna gruppen. De'kriminella narkomanerna dr inte anstiillda. De tillhar vad Htijrup (1989) kdlar en sjllvstlndig livsform, till skillnad frin l<inearbetarlivsformen och den karriiirinriktade livsformen. De dr "smiftiretagare", entrepreniirer som kiiper, sziljer, byter och stjiil varor och tjinster, som lurar personer som liter sig luras. Arbete och fritid gir ihop. De arbetar utan chef och arbetet engagerar ofta ocksi man eller hustru. Nlr Kauin lever tillsammans med langaren Martin har hon wi huvuduppgifter: Hon ska skiita marktjdnsten, se till att det dr rent i lagenheten och att det finns mat pi bordet. Men hon i.r ocksi Martins stillftiretrddare i narkotikafbrsiljningen. Niir Martin inte dr hemma dr det hon som vlger upp "Hon amfetaminet och som inkasserar pengarna. var minst lika tuffaa ha att gcira med i affdrer som Martin", berlnar Harry. Entreprentirskapet har fordelar - man dr sin egen och itnjuter en hcig grad av sj2ilvstdndighet. Man har miijlighet att berusa sig niir helst man har lust. Begriinsningen dr inte moralisk utan praktisk. Det dr en h:indelserik tillvaro d:ir man trdffar mycket folk. Goldberg (1993) menar att narkotikdivet 2ir langtrikigt, men det stdmmer inte med mina forskningsresultat och inte heller med nyare etnografiska studier (Sfilliams 1989, 1992; Taylor 1993; Grapendaal et al. 1995; Bourgois 1996). Akerstr<im (1983) lat 101 interner svara pi ftig* om vilken typ av arbete de helst skulle vilja ha: 95 procent angav "egen liten firma, t.ex. aff:ir, bilverlstad". I botten pi listan kom fabriksarbetare, ett arbete som 4 procent kunde thka sig. Internerna vdde det arbete som de ansig vara det mest sjdlvstilndiga och vdde bort det mest bundna arbetet. Sjiilvstindigheren, oberoendet anges ocksi i Akerstrijms underscikning som en av de mest positiva sidorna med det kriminella livet. Narkotikakompetensen dr virdefirll i de narkomana vdrldarna, utanftir iir den i det ndrmaste vdrdelcis. Den som ldmnar de narkomana vdrldarna kan inte langre dra ftirdel av sin narkotikakompetens f<ir att ft erkdnsla och uppskattning fr"" sin nya omgivning. Det som kommer i stillet ftir den kriminella akdviteren iir oftast arbetsliishet. Att vara arbetslos innebdr ftir minga em liv fyllt av syssloloshet, ekonomiska problem, tomhet och otillfredsst:illelse. Den erfarne narkomanen som kimnat narkotikav?irldarna b:ir med sig sitt narkotikakunnande och sitt kontaktniit - potentiella inkomstkdllor som kan aktualiseras dven efter flera 6.rs bortavaro. En sommarkvdll niir Harry har semester fran sitt arbete traiffar han pi puben ett lararpar dair bida har anvlnt amfetamin i ungdomsiren. De frigar om Harry kan skaffa amfetamin, vilket han giir och tillsammans med paret och en lwinna som han har i sitt slllskap tar Harry amfetamin fdr forsta gingen pi ndstan fyrairr. Han blir bjuden eftersom han har skaffat narkotikan. Vid det har laget dr han ganska triitt pi sitt liv som skotsam virdarbetare och han har langtat efter att ta amfetamin en tid. Atefaller ger upphov till en process diir han siiger upp sitt arbete och gir in i ett intensivt amfetaminmissbruk, finansierat i fiirsta hand genom st6lder och narkodkaftirsiilj ning. Den personkontinuitet som finns i de narkomana vdrldarna gtir att minga gamla kontakter fortfarande?ir gangbara. Den som vill bli iterftirsiljare av amfetamin "pi redovisning' beh6ver inte skicka in nigra anscikningshandlingar, som ndr man sijker jobb i det omgivande samhiillet. Bland smilangare finns ingen arbetslcishet. Ramstrom (1983) anvdnder bilden aa uppbrottet fran ett narkotikamissbruk ar som att emigrera till ett friimmande land. Det dr en metafor som missar en viktig po:ing - "hemlandet" finns hela tiden dldeles i nirheten. Samtidigt som man konfronteras med anpassningswirigheterna i den vanliga 224 I NORDTSK ATKOHOL- ' NARKOTTKATTDSKRTFT VOt. t4. te97 ( 4 )

7 v?irlden finns narkotikaviirldarna lattillg:ingliga i samma stad, i samma stadsdel. Kung fiir en dag En skillnad mellan det vanliga samh:illet och de narkomana viirldarna dr kravet pi planering. I det vanliga samhiillet ftl man l<in eller bidrag en gang i minaden vilket kriiver att pengar sdtts av till hyra, andra riikningar och till uppehiille i tre*io d"g*. I narkotikavzirldarna iir tidsperspektiven mycket kortare. Visserligen miste hyran betdas men det dagliga uppehillet kan ordnas pi annat siitt dn genom undanlag& pengar. Minga tilleimpar "kung fiir en dagi'-strategin, vilket innebiir att minadsinkomsterna snabbt rinner iviig' Denna strategi kopplas till en "det ordnar sig dltid"- instdllning, ett synsdtt som inrteblr att man av erfarenhet vet att det gir att fr tag i pengar dll droger, mat och cigaretter dag for dag. Inkomswiigarna ir i dlmhhet illegala och innehsller allt fran narkodkafcirs?iljning till snatterier. En iiverging till en lagligt liv lriiver en annan planeringsstrategi. Det?ir wi.rt att ging efter annan ersd.tta ftirlorade pengar pi laglig veg. Det kan gi att ft nya pengar frin socialbyrin en enstaka ging, man kan lina av goda vd.nner, man kan s:ilja av sina tillhtirigheter eller tigga mat av sl?ikdngar och vilnner. Dessa forstirjningsstrategier dr svira att tilliimpa under en ldngre tid: Harry lemnar Malmii och iterviinder dll hemstaden. Han lyckas ordna en ldgenhet som han inreder trivsamt med pengar frin socialbyrin. Han har TV, stereo och nya miibler. Hans ambition dr aft vara drogfri och lwa pi sitt sjukbidrag. Det-gir inte so* hao har tiinkt sig. Efter en kort tid har han biirjat med amfetamin igen, men han vill dll.en btirjan inte ltergi till sitt tidigare kriminella.liv. Fiiiatt ft ihop pengar till narkotikan anviinder han hela pensionen, han siljer TV:n, sin slereo, sin nya cykei. Efter nigra minader missar han att betda hyran fiir forsti gingen. En shkting hjilper honom, men vid ndsta hyresskuld vill han inte ga till henne. Han siiker hiiilp pi socidbyrin som ger ho- nom wi hyror, men samtidigt l'clver att han ska gi pi regelbundna samtd och Det vill 4roganalyser. L"n inte och han slepper darfiir kontakten med socialbyrin. De kriminella inkomstkillorna ftr undan ftir undan dlt stiirre berydelse fdr honom. Miitet med omvirlden Sociaia identiteter forbleknar om de inte ftr pifyllning av aft man 16r sig i motsvarande socida vzirld (Biernacki 1986). Men precis som man har kvar vissa grundliggande fardigheter (att cykla eller att simma) dven om man inte har tillampat dem pi minga ir, si kan slumrande socida identiteter v?ickas till liv. Nlr Hrtry efter sju ir iterigen trdder in i matsalen pl ett flingelse?ir det som om iren som gitt inte har nigon berydelse. Han trdder in i sin gamla sociala identitet, som en ftnge bland fhgo- Det iir liittare att viicka liv i gamla identiteter dn att bygga UPP nya. Fijr att den vanliga vdrlden ska vara amraherande kravs aft man har en bild av sig sj?ilv i den vdrlden. Den som har htirt hemma dar kan gora bilden konluet, den som inte haft dllhorigheten ftr bygga en bild ur fantasin. Det finns risk att drtimbilden blir naiv, retuscherad, forenklad och att den sedan brutalt slis siinder ndr o<narkomanen forsiiker gtlra entri i de vanliga viirldarna. Stefan har stora fiirhoppningar fiir framtiden ndr han har traffat Evy. Nu ndr han har familj ska han skaffa sig en arbete. Tillsammans med hustrun ska han bygga ett trivsamt hem och skaffa-sigtt tft umgiingi. Men han flr inget arbete, familjen ftr leva pi socialbidrag. Papparollen och familjelivet visar sig,n"r"-y"l, mir krevande in vad han hade vdntat sig. Han hittar inga nya vdnner utanfdr missbruls*it1ti". Mdtet med den vanliga virlden leder till en kiinsla av an inte hiira dit. Thomas Scheff (1994) har analyserat den socida interaktionen mellan minniskor med utgingspunkt i de grundliiggande kanslorna stolthet och sham. Varie mcite med en annan NORDTSK ATKOHOL' ' NARKOTIKATIDSKRIFT VOL t4' tssl ( 4 \ I 225

8 miinniska innefattar en risk ftir ftirlagenhet, risk an man "ftirlorar ansiktet". Om m6tet forl<iper dllfredsstallande, om aktorerna kdnner kdnslom?issig kontakt och respekt uppstir samsfuimmighct (arrunement), "en iimsesidig ftirstielse som inte bara d.r inrellektuell utan oclrsi kiinslomd.ssig" (a.a.,7). Det stdrker de sociala banden mellan aktorerna. Scheff ser uppriimhillandet av sociala band som det grundlaggande motivet bakom mlinskliga handlingar. I interaktionen byggs bandet; det bevaras, repareras eller ftirstcirs. Banden misre anviindas for att bibehillas intakta. Fiirdelningen av skam och srolthet i en reladon mellan tvi miinniskor utgdr en mitare pi. temperaturen i ftjrhillandet. Om man stdtrdigt under vistelsen i en viss social viirld upplever frustradon och skam minskar intresset att uppehilla sig dar. Om man har tillgang dll alternativa socida v?iildar kan rnan s<ika sig ifrin den virld som upplevs som frammande. Scheffs begrepp om samstdmmigher kan ocliss. anvdndas ftir att ftirst5. beslutet att sluta med drogen. li.n en gang valjer jag att personifiera drogen och ser dess intagande som ett miite mellan minniska och drog. Fcirvdntningar har byggtr upp om att drogen ska ge en positiv upplevelse, i Scheffs terminologi "srolthet". Men om mritet med drogen dessutom priiglas av andra klinslor, som art man har att gora med nigot skuldbelagt och forbjudet, nigot ohiilsosamt och alltfttr dyrbart, kan mritet i stdllet komma att prdglas av skuld och skam. Pitiindningen blir ett mrite som praglas av brisr pi samst?immighet. Om flera "mijteri' med drogen ger samma negativa resultat leder det till ett ifrigaslrtande av bandet till drogen. Det kan inneb:ira inledningen till en uppbrottsftirscik. Men ftjrhillandet till drogen i.r slitstarkt, ftlri.lskelsen kan blomma upp igen efter en.tids bortavaro frin den en ging iilskade. Utbfi ninggfiirstik med ftirhinder Det dr bara Erik bland informanterna som aldrig pratar om art slura knarka. Fdr honom dr livet som amfetaminisr dll synes det basta tinkbara. Han kan leva som "kung f6r en dag", eftersom han tar sig ri.men att stjc.la mat nlr han inte har nagra pengar, han kan kcipa sex direkt genom prostituerade eller indirekt genom att lira en lcvinna bo hos honom en tid. Han har efi scorr umgdnge. Fcirmodligen skulle livet som vanlig ftinidspensiondr vara rimligen handelsefaaigt. De fdngelsestraff som numera kommer regelbundet tar han liitt pi. och beskriver som "semesrer". Narkomanerna i min undersijkningsgrupp besftriver att de undan for undan har blivit alh mer kritiska till den narkomana livsstilen. Det d.r siirskilt rydligt ftir amfetaministerna. De sdger sig ha trcitmat pi mdnniskorna och pi umgdtrgesformerna. De dr m?itta pi den ryp av relationer och upplevelser de har varit med om. Det har likheter med trettioirsluiser, fyrtioirskriser och andra ryper av vanliga ompriivningar i livet. Vad blev det av mitt liv egentligen? Hur vill jag ha der framijver? Bristen pi verklig solidaritet Zir i.nnu ett skil till att narkomanerna vill lamna knarkarlivet. For heroinisterna finns framfor dlt en trcitthet och uppgivenhet inftlr det stindiga j^g*- det efter pengar och heroin. Visserligen har det pi senare i.r varit lettare att fi tag i heroin men linga tider har de ftn ftirnedra sig och "kjusa" ftir atr ft kopa. Heroinmissbruket innebdr en bundenhet som de vill bli kvitt. For Harry David och Stefan var mritet med en kvinna som inte anvdnde narkotika inledningen till ett ftirs<ik dll etablering i det vanliga livet. Tvn mlnniskor som har ett karleksfttrhillande anstringer sig ftir att kunna upprdtthilla en samstammighet. Den narkoman som hittar en drogfri partner mciter en person som acceprerar och fi;rliter och som ocksi i allm?inhet iir beredd am jlmna vigen inf<ir intriidet till det vanliga samhiillet. Men Alberoni (1988, i01) framhiller att klirleken snarare styrs av iinsketiinkande d.n av realireter: "Den 226 NoRDlsK ALKOHoL- & NARKoTtKAT DsKRIFT vol. 14, tsst ( 4 \ i

9 mystiska klirleken visar klart och rydligt att fdrzilskelsestadiet inte pi nigot vis beror pi den andres egenskaper Vi ser inte saker och dng som de dr utan som det vi g<ir dem till". Nar fordlskelsen ir iiver itergir livet tilvardagens realiteter. Di framtriider de skillnader mellan wi md'nniskor som tidigare har dolts. Om de ir tiverbryggbara kan ftirhillandet fortsltm, annars riskerar det atr falla stinder. "Vi har si lite gemensamt", var socialarbetaren Sonjas motivering niir hon gjorde slut med Harry. Informantgruppens forsiik att llmna knarkarlivet har visat nigra av de wirigheter som mijter den narkoman som vill etablera sig i det vanliga livet. Under minga ir har drogen varit en klilla till kraft, till njutning, till trdst och samtidi$ ocksi varit ett objekt att samlas kring, en kt"pp resurs vars itkomst Ir si lciivande att den strukturerar hela dygnet' Nu dr varje befattning med drogen kriminaliserad. De sdker sig till den vanliga viirlden med ett hopp om att finna en hemhtirighet dar. De vill ha arbete, bostad och kontakt med miinniskor som inte hiller pi med droger. Bostad gir att ordna. Arbete 5r svirare. I en period med hog arbetsldshet tu arbetsgivarna temligen ointresserade av personer i trettioirsildern som vare sig har yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet. Att skapa nya sociala kontakter ir ocksi svirt. Efter en fengelsestraff hmnar Anna Malmii och hyr ett hus pi landet i sodra Norrland. Hon llgger av med amfetaminet pi egen hand, skaffar sig kiirkon och lever ensam dllsammans med sin hund. Hennes umgdnge bestir av hyrewdrden och hans familj. Hon gir en kortare utbildning pi AMU. Niir Harry tar kontakt efter flera irs rystnad blir hon mycket glad, och hon ser en iippning i sin ensamhet. N?ir utbildningen dr avslutad iker hon ner till Skane och hdlsar pi Harry gamla kinslor flammar upp och det slutar med att Harry bestdmmer sig for att hmna sin kigenhet och flpta med Anna upp till Norrland. Efter ett par veckor spricker det o-h Harry itervdnder till sin bostad. De har borjat knarka tillsammans och di har gamla konflikter vlckts till liv. En fiiljd av den kona romansen blir am Anna itervdnder till sim tidigare liv som amfetaminist och laiminell. De kommer som kompetenta narkomaner' med ett stort kontaktni.t, korta planeringsperspektiv, en vana att se Pengarna snabbt rulla mellan fingrarna till en virld d:ir deras narkotikakompetens inte har nlgot viirde, ddr stora lrav stdlls pi an de ska kunna planera sin ekonomi, till en v?irld dar de k:jnner mycket fr som inte knarkar. De forflptar sig till en ny vdrld, men den gamla vdrlden, narkotikaviirlden finns hela tiden kvar vid sidan om, parallellt. Aven om de flyr."t till en annan stad kan de se mdnniskor av sarnma sort' deras eger folk, runt omkring sig. Narkotikan som under langa perioder har haft en central plats i indivi&rnas livsprojekt stzills undan pi ftirsiik. Om den tas fram igen beror pi hur det nya livet uwecklas' Stryktiligheten varierar infor de motgingar och pifrestningar som individen stdlls inftir. Utfallet bestlms ftirst och fr:imst av hur det tomrum fylls som blir kvar nlr den narkomana livsstilen iiverges. Slutord Jag har hiir vdnt pi den traditionella frigan "varfdr slutar inte narkomanerna med sitt missbruk" for att i stdllet undersoka varftir de fortsaterattleva som narkomaner. Jag har s<ikt waret "der ute", i deras vardagsliv och inte i deras patologi eller i vlrdens brister och for- {ilnster. Jag har ftirsokt visa att det finns rimliga ftirklaringar till att narkomanerna stannar i de narkomana vdrldarna utan att man behiiver ta till psykologiska edketter som att de dr impulssryrda, sjdlvdestruktiva eller tidigt storda. Min studie visar pi de bedngelser som m6- ter informanterna. Den visar pi de relativa fordelar som deras knarkarliv kan ha och de brister som det alternativa, "vanliga" livet ofta NORDISK ALKOHOL- ' NARKOTIKATTDSKRIFT VOL. t4, t997 ( 4 ) I 227 I

10 fdr med sig. De hi.ller inte till godo med en margindtillvaro i fattigdom och ensamhet. Si uselt dr inte deras vardagsliv som narkomaner. Si torftigt och gladjelost zir det inte. NarkomanErna har sina skil att stanna lwar. Visserligen innebzir knarkarlivet elande, svek, bristande solidaritet, sjukdom, lidande och ddd, men det har oclsi andra inslag - socialiteten, hiindelserikedomen, de kona perspekdven,?det ordnar sig alltid"-instzillningen, klnslan av kompetens, qnselslttningen i form av kriminella ftirs6rjningsformer, drogernas artificiella vllbehag. Det kan stdllas mot det som ofta iir det vanliga livets alternativ ftir dem - ensamher, arbetsliishet, fattigdom, sysslolcishet, upplwelsen av aff vara overfl<idig. Tiots wirigheterna 96r flera av informanterna sdndiga forstik att brfa sig in i det vanliga livet. Jag ser det som em uaryck ftir att de har samma grundliggande mil i livet som miinniskor i dlmdnhet, att de vill leva ett vanligr liv med familj, ft hem, ett arbete och omgivningens respekt. Med Davids ord: J"g h* kunnat dverleva det liv jag har levt och det har inte varit nigon dans pi rosor. Men jag Ir iiverrygad om an om jagbara kan bli accepterad och erklind som mdnniska, gingbar som miinniska i samhdllet, si ska det inte vara nigra problem ftir mig ac etablera mig som mlnniska och bli trygg och lugn och komma i harmoni. Hina en livsrytrn som passar mig med arbete och fritid. -- Jag vet ju hur livet dr f6r Svensson, jag vill vara en Svensson. Fiirr ville man ju inte det, "Svensson, det dr ju ndmer", ryckte man, men egendigen dr det ju inte Svensson som sitter fast, utan narkomanen. Fdr han kan ju ddrig planera nigonting. Han vet ju aldrig nigonting frin dmme till timme. 1{OT 1. Studien, som utgtir min doktorsavhandling i socidt arbete vid Lunds universitet, publicerades 1996 under titeln "Pundare, jonkare och andra - med narkodkan som ftiljeslagare". Min forskning har finansierats av Socialvetenskapliga forskningsridet. REFERElISER Adamson, M. & Mattso n, B. (1977): Nu nik jag iir vanlig. Stockholm: Prisma Agar, M. (1973): Ripping and Running. New York Seminar Alberoni, F. (1988): Fdrrlskelse och karlek. Goteborg: Korpen Berger, P.L. (1977): Facing up to Modernity. NewYork Basic Boola Biemacki, P. (1986): Pathwap from HeroinAddiction. Philadelphia: Temple Universiry Press Bourgois, P. (1996): In Search of Respect. New York Cambridge University Press Crosby, D. & Gotdieb, C. (1988): Long Time Gone. NewYork Doubleday Faithful, M. (1994): Faithfirl. London: Penguin Bools Fletcher R & Mayle, P (1991): Dangerous Candy. Reading: Corgi Books Glassner, B. & Loughlin, J. (1987): Drugs in Adolescent'Worlds. London: MacMillan Press Goldberg, T ( 1993) : Narkotikan avrnlntifierad. Stockholm: Carlssons Grapendad, M. et al. (1995): A 'World of Opportunities. Albany: State Universiry of New York Press Grund, J.P. (1993): Drug Use as a Social Ritual. Rotterdam: IVO Hojrup, T. (i989): Det glemte folk. Kopenhamn: SBI lqlderstam, J. 0979): De laglosa. Lund: Studenditteratur Lindgren, H. (1989): Det fruktbiirande samtalet. Stockholm: Liber Pepper, A. & L. (1933): Straight Life. NewYork: Schirmer Books Preble, E. & CaseyJJ. (1969): "Thking Care of Business". I: Smith, D. & Gay, G. (Eds.): Itt so good dont even try it once. Englewood Cliffs: Prendce-Hall Ramscrdm, J. (1983): Narkomani. Stockholm: Tiden/Folksam Rosenbaum, M. (1981): 'W'omen on Heroin. Brunswick NJ: Rutgers Universiry Press Scheff, T. (1994): Microsociology. Chicago: Universiry of Chicago Press Shibutani, T. (1955): Reference Groups as Perspectives. American Journal of Sociology 60:. 522' 29 Stephens, R. (1991): The SreetAddict Role. Albany: State University of New York Press Strauss, A. (1978): 'A Social World Perspective". 228 NoRDtsK ALKoHoL- ' NARKorlKATlDsKRltr vol. t4' t997 ( 4 t

11 Studies in Symbolic Interaction l: Striimstedt, L. (1987): Brott och skratt. Stockholm: Hammarstr6m ec Aberg/Tiden Svensson, B. (1996): Pundare, jonkare och andra. ' Stockholm: Carlssons Thylor, A. (1993):'Women Drug Users. Oxford: Clarendon Press Tirnving, K. (1932): Vird av narkomaner. Stockholm: Liber Villiams, T. (1989): The Cocaine Kids. Reading, Mass: Addison-WesleY 't0fili"*t, T. (1992): Crackhouse' Reading, Mass: Addison-'\?'esley Akerstr6m, M. (1933): Crooks and Squares. Lund: Studentlitteratur. Summarv Bengt Svensson: Life as a druguser This anicle is based on a field study I made in trying to understand the everyday life of drug users. I tried to answer the question why drugs stay in addicts' lives. Is it because of the power of the drug? Or has life on the drug scene any advantages compared to the available life in ordinary society? The materid, which was collected through ethnographic fieldwork in the milieus where the drug users spend their time, is based primarily on observations, conyersations, and indepth interviews. In this article I focus on a. group of seven key informants, five men and two women, whom I met during the fieldwork. In between 1989 and 1995I met these and other informants more than five hundred times. I introduce a metaphor by which I look at the addict's relation to the drug as a love affair. The relationship begins with a phase offalling in love, which leads to a decision either to live separately or to live together. In the latter case, the relationship is established as a marital relation, characterized by security, habits and routines, moments when passionate love flares up again, periods of doubt, and possibly a decision to break up. This break-up can lead to divorce from the drug, but the relationship can also be resumed after a period of separadon. '\tr7hen I began my study after having worked for many years as a social worker, one of my basic assumpdons was that there was a solidarity among drug addicts and that it was one of the main attractions of a life on drugs. I have since arrived at the conclusion that there is extensive sociality, but without solidariry. There is outward solidariry' vis-ir-vis outsiders, authorities of various kinds. The primary expression of this ourward solidarity is the principle of not to I'snitch". There is no inward solidariry, however' People let others down, trick their friends, steal from each other, expos others to risk, ignore pleas for help, and so on. The lack of solidarity is due to the fact that the addicts all do business with each other. The most important ways of making a living are based on deals: selling drugs to other addicts, doing break-ins together and sharing the looq receiving goods from others and offering to sell them, exchanging goods for drugs, treadng someone to a fix and expecting a fix in return' charging people who use their flat as a crash-pad, arranging contacts with pushers, selling on a commission basis for a pusher. Relations between *te actors in the drugs world are generally permeated with economic relations. The lack of red solidarity is perhaps the main reason why addicts want to leave drugs behind. Only one of the key informants never talked about kicking the habit. Quite a few of them have tried to break out of their addiction. These attempts to break out - or to break into normd sociery - have demonstrated some of the difficulties facing an addict who wants to get established in ordinary life. fu competent drug addicts, with a large network of contacts and a short planning Perspecdve, they come to a world where this competence has no value, where it is essential to be NORDISK ALKOHOL- ' NARKoTIKATIDSKRItT vot ( 4 ) 1229

12 able to plan one's economy, and where they know very few people who do not take drugs. They move to a new world, but the old world of drugs is always alongside it. Even if they move'to a new town, they can recognize people of "their own kind" around them. Although staying in the addicts' world means misery betrayal, and even death, it has other features: the socialiry eventfirlness, the short perspectives, the everphing-will-workout-fine attitude, the sense ofcompetence, having something to do (in the form of criminal ways of making a living), and the artificid pleasure of the drugs. This can be contrasted with the alternadves offered to them by ordinary life: solitude, unemployment, poverty, idleness, the sense of being superfluous. Despite the difficulties, many of the informants make constant attempts to break into ordinary life. I see this as an expression of their having the same basic gods in life as people in general: that they want to live a normal life and be respected by normal people. The result of their efforts depends to a large extent on how they can fill the emptiness they meet when they quit drugs and a lifesryle completely connected with drugs. Kqt uords: Drug addicts, lifesryle, everyday life, solidariry, drug trafficing, social interaction, interview, observation, field study, Sweden 230 NORDTSK ATKOHOL- & NARKOTTKATTDSKRTFT VOL. t4. t997 ( 4 )

v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter

v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter DVarf6r slutar narkomanerna inte knarka? Ar det drogerna som håller dem kvar eller ar det den narkomana livsstilen? F6rfatlaren har på nara håll f61jt med narkomaner ideras varld och studerat deras sociala

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu Inspir a tio n Si gordu IT II LffiTLfi$I $ilyogi Ett tydligt och enkelt typsnitt vars flode litt gir att folja behover inte vara motsatsen till snygg,cool eller nytankande form. Vi triffar tre formgivare

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999

Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999 Alkohol och narkotika politik, vhrd bch dilemman En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999 Centralforbundet for socialt arbete Svenska Kommunforbundet Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsridet

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003)

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003) ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET Thomas Thomell & Gunnar Olofsson En grekisk invandrares livshistoria (2003) En grekisk invandrares livshistoria av Thomas Thomell & Gunnar Olofsson, forskningsassistent

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

ALz ry. Stockholms lhns sjukv6rdsomr6de Neurop syki atri ska enheten. Patientinformation I L (2) - fiirekomst/diagnos/behandling/uppftiljning

ALz ry. Stockholms lhns sjukv6rdsomr6de Neurop syki atri ska enheten. Patientinformation I L (2) - fiirekomst/diagnos/behandling/uppftiljning Stockholms lhns sjukv6rdsomr6de Neurop syki atri ska enheten ALz ry L (2) Patientinformation I ADHD hos intagna inom Kriminalvfirden - fiirekomst/diagnos/behandling/uppftiljning Steg I: Undersiikning av

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

a) r, l rt at I'yl,tt,, ol d4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN TJANSTEUTLATANDE 2013-tt-12 it Socialniimnden Oversyn av socialtjiinstens hantering av bostadsfrfrgor samt ftirslag till ftiriindring Socialniimnden ltireslis besluta: 3j! f'dresli Kommunstyrelsen att

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Stadgar. for Rikrbyggens. b o s ta d sr 2ittsf 6r enitg Gunnared.sterrassen. %Riksbyssen

Stadgar. for Rikrbyggens. b o s ta d sr 2ittsf 6r enitg Gunnared.sterrassen. %Riksbyssen Stadgar for Rikrbyggens b o s ta d sr 2ittsf 6r enitg Gunnared.sterrassen Forvaltade BRF Insats 9- Arsavgifterna fordelas ut pa sriitterna i forhallande till insatserna %Riksbyssen INNEHALLSFORTECKNING

Läs mer

Vdgledning for underhallsansvaret

Vdgledning for underhallsansvaret Vdgledning for underhallsansvaret I en bostadsrittsforening gdller i stora drag att bostadsrittshavaren ansvarar for att underhilla ligenhetens inre, med undantag for ledningar for avlopp, virme, gas,

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

-fest i dagarna. tre. ls n

-fest i dagarna. tre. ls n Kungsfotor 30 -fest i dagarna tre ls n Festi dagarna tre blev det nir Kungsfoto fyllde 30 ir. Den 2 decembertrdffades man pi Sheraton i Stockholm, fredagen direfter var det dags fiir Malmiilabbet, som

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

I SKANE VILDA NYHETER VILDA VIKINGAR KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VAD TYCKER DU ÄR DET BÄSTA MED SCOUTING? ONSDAG 6 AUGUSTI

I SKANE VILDA NYHETER VILDA VIKINGAR KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VAD TYCKER DU ÄR DET BÄSTA MED SCOUTING? ONSDAG 6 AUGUSTI VILDA NYHETER KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VILDA VIKINGAR I SKANE På en ö, i en park mitt i stan och på ansvariga på Vilda vikingar. en helt vanlig lägeräng Vildaläger Nu används platsen inte längre

Läs mer

How to format the different elements of a page in the CMS :

How to format the different elements of a page in the CMS : How to format the different elements of a page in the CMS : 1. Typing text When typing text we have 2 possible formats to start a new line: Enter - > is a simple line break. In a paragraph you simply want

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

2006-06-07. Till Jordbruksdepartementet Registratom 103 33 Stockholm

2006-06-07. Till Jordbruksdepartementet Registratom 103 33 Stockholm 2006-06-07 Till Jordbruksdepartementet Registratom 103 33 Stockholm Aven scint som e-post till registrator@agricu lture. min istry.se Remissyttrande i Jo2006l 632 ang fiirslaget till Nordiska samekonventionen

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare & ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO E!roFd*r lodtrildoldco t( hnd$todrdt idloo; bropa h sbrr i hfldrty$bof,&.0 BeSlut 2013-12-18 Beslutsnummer 2013-81655 Beslut om projektstitd Ldnsstyrelsen beslutar att

Läs mer

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning.

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. POWER GOALSET Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. OM MÅL Forskning visar att framgångsrika personer är mer framtidsorienterade

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden The Swedish Swimming Federation have the honour and pleasure of inviting the best swimmers of your federation to participate

Läs mer

FiSSc målsättningar 2015-2016. Malin Lindholm malin.lindholm@scout.fi @mallulind

FiSSc målsättningar 2015-2016. Malin Lindholm malin.lindholm@scout.fi @mallulind FiSSc målsättningar 2015-2016 Malin Lindholm malin.lindholm@scout.fi @mallulind If you want to walk fast walk alone, if you want to walk far walk together Ordspråk från Afrika If you want to walk fast

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Life is passing by. We hurrying and rarely stay up and evaluate and reevaluate our lives. How do we live? What is important for us? Too many people think through their life when they get a disease vengeance.

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera)

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera) Share w2 Exit Questionnaire version 2.7 2006-09-29 XT001_ INTRODUCTION TO EXIT INTERVIEW [Namn på den avlidne] medverkade i SHARE-projektet innan [han/hon] gick bort. [Hans/Hennes] bidrag var mycket värdefullt.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm.

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. Stadgar f6r Bostadsrdttfdreningen Tegn6rgatan 1 g Fi5reningens Firma och sdfe sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. i.* l.; gl. :* 3.. re g i sre rades stdgar, stadgeindring

Läs mer

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat.

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. PAPP Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. Förberedelser inför en turnering. Ladda ner papp för windows, spara zipfilen på lämpligt ställe på din dator och lägg

Läs mer

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION Registrerade / Registered No 00300-0001 KHIM - KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN GEMENSKAPSVARUMÄRKEN OCH GEMENSKAPSFORMGIVNING REGISTRERINGSBEVIS Registreringsbevis utfärdas för nedan angivna,

Läs mer

Enkätundersökning Abu Dis Läsestuga 2011

Enkätundersökning Abu Dis Läsestuga 2011 Underlaget till denna sammanställning är en enkätundersökning med frågor formulerade av PGS utförd av Sara Ayyad i juli 2011. Sammanställningen är PGS egen. Enkätundersökningen är uppdelat på fem grupper

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Den fcirsta musikfcireningen.

Den fcirsta musikfcireningen. Den fcirsta musikfcireningen. 15 Fredrik Granstrortr var dett forste irrom fdrsamlingen, som genom strdngmusik hojde stdmningen pn motena. Han fick snart en,,vapenbroder" i Josef Karlsson f rin Fagerstir.

Läs mer

Finansiella risker 1

Finansiella risker 1 Finansiella risker 1 Koncernen Finansieringsrisk Högst 35 % av den totala externa låneskulden får förfalla inom kommande 12 månader. Risk? 9 000 8 000 7 000 35% 6 000 5 000 4 000 3 000 4 336 3 336 3 998

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN

BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN BILAGA 1 - Friday TV hade ingått ett avtal med moderbolaget Metronome kring BUMP Productions TV-programförslaget: Minute Winner. Friday TV och Metronomes hade skapat ett annat

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF - Are you searching for Ikea Sverige Books? Now, you will be happy that at this time Ikea Sverige PDF is available at our online library.

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial

SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial Vs 2, 31.03.14 Vad är SJ Prio Vad är SJ Prio? SJ Prio är SJ:s lojalitetsprogram för alla som tar eller vill ta tåget. Med SJ Prio får våra

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Hur man skyddar sig på internet

Hur man skyddar sig på internet Hur man skyddar sig på internet Säkerhet är obehagligt Men vi har ju virusskydd!! Webbläsare Webbläsare Vårt största hot idag Tydligare vid fel, phishing, flikar SSL Tunnlar och certifikat, brutna certifikat,

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Regler Övriga regler:

Regler Övriga regler: Introduktion Flamestorm Duals II är Legend Spelbutiks andra dubbelturnering i Warhammer Fantasy Battles och spelas i lag med två spelare på varje lag. Syftet med denna typ av arrangemang är att stärka

Läs mer

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS DRIVERS PG 2-9 Glasögonen i vårt Drivers sortiment har Blue blocker linser som passar bra för bilkörning. Linsen har ett gul-orange filter som förhöjer kontrasterna. Baksidan av linsen har en blå spegel-yta

Läs mer

Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Saknar. HALMSTAD UNIVERSITY Lars-Olof Johansson. Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Tentamen

Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Saknar. HALMSTAD UNIVERSITY Lars-Olof Johansson. Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Tentamen Saknar 5 råd inför projektet! Tentamen Tis 9 dec 13:15-17:00 MMD3, INF300, VIP3 Tentamen LOJO D215 A Ljungberg och E Larsson, 2001, 1:a upplagan, Processbaserad verksamhetsutveckling, Kap 6-10 Jan Recker,

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

VERDION LOGISTIK PARK

VERDION LOGISTIK PARK VERDION LOGISTIK PARK Ö R E S U N D ATT HYRA ELLER ÄGA VI BYGGER FÖR ATT PASSA ER FRÅN 4,000 M 2-35,000 M 2 EXPERTER INOM LOGISTIK FASTIGHETER 1. 2. EN UTVECKLARE MED GEDIGEN BAKGRUND Verdion är en stor

Läs mer