livet som nar'ltoman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "livet som nar'ltoman"

Transkript

1 nvartor slutar narkomanerna inte knarka? Ar det drogerna som hiller dem kvar eller iir det den narkomana livsstilen? Forflattaren har pi nira hall foljt med narkomaner i'deras virld och studerat deras sociala identitet. En av hans slutsatser ir att det vanliga livet ur narkomanensynvinkel i sjdlva verket kan vara ett sdmre och torftigare alternativ iin livet som narkoman. BENGT SYENSSON livet som nar'ltoman \ /"d dr det som gor att mdnniskor fortsdt- V t.t att leva som narkomaner 5.t efter ir? De som siiker sig dll vird berdttar mycket om allt lidande de frr utsti fiir att fttagi narkotikan. Varfor utsi.tter mdnniskor sig for nigot sidant? Ar det narkotikans djavulska kraft som har grepp om dem eller finns det trots allt nigot anraktivt i sjilva knarkarlivet? Det var frigor som jag stiillde mig under sjunio- och ittiotalet nar iq arbetade med att vi.rda narkomaner. Mellan 1989 och 1995 genomforde jzg en studie bland narkotikaanviindare i Mdmii fijr att ft warl. Jag undersiikte vardagslivet i en narkomangrupp ftir att se vad det hade for fordelar och nackdelar jiimftirt med ett liv i det vanliga samh?illet. Efterhand dtik en tredje viktig friga upp: ligger ftirklaringen, eller delforklaringen, i det liv som erbiuds narkomanerna i det vanliga samhzillet, i alternativet till att leva som narkoman? Materialet samlades in genom ett etnografiskt filtarbete i de milioer ddr narkomaner uppehiller sig och bygger frdmst pi observationer, samtal och djupintervjuer. I centrum for undersiikningen finns en grupp pi tio informanter, itta mdn och wi kvinnor. Gruppen iir uwald ftir att utgdra Personer med oli- L.yp av narkotikaanvdndning, olika bakgrund och olika levnadsvillkor. I denna artikel tar jqupp sju av de do huvudinformanterna. Fiirutom tiogruppen har iagintervjuat ytterligare ett tjugotal narkotikaanvdndare mellan en och tio ginger. Sammanlagt bokftirde jag under perioden mer?in femhundra observationstillfillen. Teoretiskt utgir min studie frin den symboliska interaktionismen - att miinniskor akdvt konstruerar och uppritthiller sin verklighet och handlar i termer av den qymboliska innebiird som de ger den. Mdnniskor kan bast forstis i sin naturliga miljo. For att forskaren ska kunna ft kunskap om vilken innebtrrd olika ftireteelser i tillvaron har ftir miinniskor ska han/hon delta i deras milio fiir att ftjrstika NoRDfsK ArKoHoL. & NARK.TTKATIDsKRTFT vor. t4. t997 (4) izl9

2 forsti hur de tolkar sina sociala viirldar. Frln moderna interaktionister som Shibunni, Strauss och Biernacki hiimtar jag begrepp som sociak uiirldar, organiserande pergehtiu och sciala identiteter. Narkomanerna har sina egna sociala vdrldar och uttrycker sociala identiteter som motsvarar dessa. Eftersom narkotikavdrldarna dr avskilda frin det vanliga samhdllet, fiirst och fr:imst som en ftiljd av narkodkdagstiftningen, si utmlrks de - som Shibutani (I95, sdger - av en sdrskild organisering, siirskilda kommunikationssystem, siirskilda regler, ett statussystem, ett facksprik. Livet i de narkomana vdrldarna formas av en sirskild kultur, en subkultur. Det dr frin den som narkomanerna hemtar sina organiserande perspektiv, den kulturella matris som styr deras dagliga liv. Pensonerna H"try dr en nyckelperson i informantgruppen. Han placeras pi ungdomsvirdsskola som trettonfing och ftiljer sedan en traditionell anstdtsvdg innan han, via behandlingshem och ett par irs drogfrihet, som tjugofemiring frr arbete inom narkomanvirden. Di lever han tillsammans med en kvinnlig socialarberare som han har traffat ndr han var klient och hon hans behandlare. Si lange ftirhillandet till Sonja pigir gir det oclsi bra pi arbetet. Han uppfattas som handlingskraftig, engagerad och terapeutiskt kunnig. Nar fitrheilandet till Sonja spricker blir Harry av med sin materiella platdorm, han bor provisoriskt, borjar dllbringa kviillarna efter jobbet pi puben. Efter ett iterfall i amfetaminmissbruk under sommarsemestern bestdmmer han sig fiir att sluta sitt arbete. I stdllet iterviinder han till sitt tidigare liv som amfetaminist pi heltid. Jag ftiljer Harrypi hans v?ig mellan olikahotellrum, knarkarkvartar och andra llgenheter, hdkte, fingelse och sjukhus. Han ftiljer em fiirsorjningssdtt som jag kallar for "fixare", en person som anvdnder en mingd olika v?igar fiir att fr in pengar. Han sdljer amfetamin i liten skala, han ftirmedlar afrarer, giir inbrott pi kontor, i bilar och nigon ging i legenheter, om han ser en obevakad vdska eller iiverrock hugger han till snabbt, han fungerar som mellanhand vid hdlerier, han linar pengar om han hittar nigon som vill l5.na ut, ibland har han socidbidrag, han blir bjuden pi amfetamin av kamrater, han bor hemma hos kvinnor som hjiilper honom med mat och cigarener. Pengar kommer in men nrllar ut snabbt. Om han g<ir en god affar skjuter han i sig extra mycket amfetamin i st:illet ftir att lagga undan pengar eller narkotika ftir senare behov. Hans livsstil kan kallas bohernish han tar va\e dag ftir sig, planerar inte f<ir framtiden och sciker hela tiden andra md.nniskors siillskap. Livsstil anviinds hiir som ett desluiptivt begrepp. De wi kvinnor som dllhor informantgruppen dr bida f.d. flickvi.nner till Harry Anna och Katrin. Varken Anna eller Katrin har barn. Arrna 1r en driftig, sjdlvstiindig kvinna som har samma tfp av bakgrund som Harry med ungdomsvi'rdsskola och minga ir i f:ingelse. Hon anvd.nder amfetamin men har ett fcirflutet som heroinist. Hon har en rtirlig, omvdxlande, aktionsinriktad livsstll med relativt hoga inkomster frin bedriigerier och narkotikaformedling och en amfetaminanv?indning som inte tillits ta civer hela vardagslivet. Katrin har under minga ir levt tillsamman med Martin, en kdnd och respekterad langare pi mellannivi. Hon har hj:ilpt till i "rdrelseri' och parallellt varit "hemmafru". Hennes liv ftirandrades niir Martin och hon smittades av HIV. Manin har avlidit i aids men Katrin iir dnnu relatiw symtomfri. Katrin har en omsorgsinriktadlivsstil och hittar fortfarande nya mdn att ta hand om. Hon har ftirtidspension men gcir ocksi smiafflirer med amfetamin. Erik och Nils iir wi amfetaminister med en bohemisk livsstil. Erik ir i fynioirsildern, har en vdlmiiblerad bostad och ett ftirflutet som kvdificerad yrkesman, men kan inte arbeta efter en svir arbemskada. Nu lever han ett liv z2ol NoRDrsK ALKoHor.- ' NARKoaKATTDSKRTFT vot. r4,

3 med fasta rudner, med pension som en viktig forscirjningskilla men oclsi med smistdlder och omfattande snatterier. Nils, som?ir tjugo ndr undersiikningen b6rjar,?ir bostadslii storre delen av tiden och efter ftlrsta flngelsestraffet som tjugoettiring ",.t1?itt- han i rask ftiljd ynerligare fyra f:ingelsesraff. Han dr en fixare som Erik och Harry men 6verdoserar med tabletter, blir klumpig och oftirsiktig och iker fast. I informantgruppen ingir ocksi wi heroinister, David och Stefan. Bida giir forsiik att Limna livet som narkoman i samband med att de tr:iffar kvinnor som inte knarkar. David?ir disciplinerad, skaffar sig en fin bostad som han inreder med smak och finess. Socidbyran betdar hyra och uppehrlle. Han har en firrindringsiniktad livssttl, strdvar efter att lzimna det narkomana livet och leva ett viirdigt liv. N?ir forhillandet till kvinnan spricker itergir han till heroinet. Han rycker att det iir fiir riskfyllt an sj:ilv siilja heroin och finansierar i stdllet sitt missbruk genom att siilja tabletter och ftirmedla heroinaffdrer. Stefan gifter sig med Evy och de ftr wi barn tillsammans. NIr Stefan drabbas av en svir sjukdom upphtir i realiteten hans forstik att ft arbete. Han iir en tr6tt narkoman som inte langre orkar med det slitsamma livet som heroinist. I stiillet orienterar han sig mot det lokda AJaget och gir tiver till alkohol. Problemen i relation till Evy iikar, hon biirjar anviinda amfetamin, barnen blir omhmdeftagna och familjen upploses. Hans livsstil ar tillbakapressad, iiuerhunadsinriktad- Han har nog med att klara varje dags elementiira behov' Kvar finns drijmmen om att familfen ska iterforenas. En kirleksrelation till drcgen An vara drogpiverkad kallas i narkotikaanviindarnas eget sprikbruk "att vara pitdnd"' Om drogtillfiirseln plotsligt upphtir blir man si smlningom "avtdnd". Den metafor som ligger i botten ar kxaftfull - aft man "brinnei', har "tagit eld". Att brinna for nigot i.r am omfatra det med passion. Bildspriket antyder an ftir den som dr pitand overgir normaltillstindet i glod, hetta, lidelse. Motsatsen - aft vara "awdnd" - iir ett tillstand frllt av pliga och obehag, att kdnna sig som en avbrdnd, utbrunnen tiindsticka. Det forknippas med aska och dod. Det iir ett tillstlnd fyllt av lidande och ingest. Narkotikan anvdtrds med olika syften av olika m?inniskor. De som oftast ndmns i litteraturen dr njutning, sjiilvmedicinering, flykt, grupptillhorighet och identitet (Tirnving 1982; Ramstrtim 1983; Lindgren 1989). Drogen kan ha flera olika funktioner samtidigt ftir anvdndaren. Dessa sdtts samman i mcinster som ftirdndras civer tiden. Om drogen overgir frin att vara njutning till att bli sjllvmedicinering ftr den en st<irre plats i vardagslivet, vilket kan medfora att individen tar ett steg fran bruk till missbruk. I"ghu genom metaforen att se ftirhillandet till narkotikan som en kerleksafflr velat betona drogens berydelse. Det kan ryckas som en sjdlvklarhet att drogen ir berydelsefrrll ftir narkomanen, men i litteraturen tonas ofta drogens roll ner pi bekostnad av t.ex. sociala faktorer (se t.ex. Ramstriim 1983; Goldberg tg93;taylor 1993). Detta stfu i kontrast till den stora berydelse som drogen ges i biografiska texter (Pepper 1983; Striimstedt 1987; Crosby 1988; Fletcher 1991; Faithful 1994 m.fl.), liksom till de beskrivningar som mina informanter ger. David ger sin syn pi heroinet: Min drog dr och kommer ju alltid att vara heroinet, ddrf6r an den har gett mig si jiivla mycket vdrme, samtidigt som den har gett mig ett sinr helvete. Det iir riim konstigt, men si dr det. Det ir en jd' vulusisk drog, den har sin javla kraft den hdr jiivla heroinen. Ibland ligger jag och tlnker sihlr, om jag finge vllia pi arrft ett sdck heroin si att jag hela tiden, ror.tt "r, min liv, skulle kunna ta heroin konti- NORDISK ALKOHoL' e, NARKOTIKATIDSKRIFT vol' ( 4 ) l22l I

4 nuerligt, di skulle jag nog fan valt det hellre tu att ta kampen ftir,ett virdigt liv och leva drogfrin. Allui hade jag haft dllgang till heroin hela tiden och slippa oroa mig ftir snuten och andra grerer... Kirleksmetaforen innebdr ocks,i en 6ppning i forhillande till mitr antagande om att en grundlaggande rationditer sryr mdnniskor och siledes dven narkotikamissbrukare. I kerleken Zir vi mer beredda In vanligt att ftjrzindra virt etablerade sdtr att mrita livet. Ftir atr ftjrsti kjirleken behciver vi komplettera rationditeatiinkandet med andra synsltt. Nar fttrhellandet till drogen ses som en karleksaftir blir dess slitstarka karaktiir rydlig. Visserligen fiirkastar m?inniskor droger, precis som de g<ir med kiirlekspartners, men ofta ftirbps forkastandet i nya kirleksftirklaringar, ibland sker en iterftirening, kanske i hopp om att iterfr den ursprungliga ftiriilskelseklinslan. Drogen Limnar ett tomrum efter sig ndr man har lamnat den. Fiir mlnniskor vars personliga relationer ofta gir i kras - som lever i en viirld utan solidaritet - utgiir relationen till drogen nigot som bestir, "en kompis som aldrig wiker" som David sziger. Andi uttrycker David minga ginger en ambivalens gentemor "det skitet" som han da kdlar heroinet. Mcitet med drogen har frin btlrjan karaktdr n av en tillfillig ftirbindelse. Den kan ge upphov till en fiirdlskelse, som iivergi.r i ett beslut att vara sdrbo eller sambo. Fiirhillandet kan sedan komma att etableras som en dktenskapsrelation, prdglad av trygghet, vanor och rutiner, stunder av uppflammande foriilskelse, wivel och eventuellt beslut om uppbrott. Detta uppbrott kan leda till skilsmdssa frin drogen, men ftirhillandet kan ocksi iterupptas efter en tids separation. Om skilsmiissan blir bestiende kan den medftira att man i fortsdnningen lever ensarn, dvs. utan droger. (Ibland blir denna ensamhet hogst verklig och inte bara metaforisk). Resultatet kan ocksi bli an man gi.r in i en nyft forhalhnde, med en ny drog, t.ex. alkohol, eller - i biista fall - med en levande mdnniska, i en ny gemenskap och ett n),tc kdrleksftirhillande som kan ersl*a drogen. Aven om man gir in i em nytt forhillande finns risken ftir snedsteg, otrohet di fttrhillandet till det gamla karleksobjektet tillfilligt iterupptas. Socialitet utan solidaritet Fran borjan utgcir socialiteten kring droganviindningen nigot som attraherar nykomlingar (Rosenbaum 1981; Glassner & Loughlin 1987; Thylor 1993). Glassner och Loughlin visar att drogerna fcir ungdomar har en dubbel funktion i umgingesliver, som ett mdl niir gruppen samlas runt drogerna och som ett medelgenom att samvaron i sig oclsi underldttas genom de effekter som tillskrivs drogerna. Att hilla pi med droger dr inledningwis ftirknippat med nojesliv, festande, med ett intensiw umgi.nge. Den som dr piverkad av narkotika eller dkohol har lattare ftir att ta kontakt med andra miinniskor eftersom blygheten tonas ner, sjiilvftirtroendet <ikar. Drogupplevelsen forstiirks n1r man eir tillsammans med andra. De narkomana viirldarna 1r miljcier med ett intensiw, "hdr och nu"-inriktat umgiinge i grupp mellan vuxna mi.nniskor. Det kan ses som en fortsdttning pi ungdomsirens samvaro i g?ing, i kontrast dll det borgerliga idealet med satsning pi familj, arbete och uppbyggnad av en materiell plattform i form av "volvo, villa och vowe". Samtalandet 1r en viktig bestindsdel, ett gemensamt intagande av droger en annan. Deltagarna umgis flitigt, visar stort intresse fcir varandras ftirehavanden, ger varandra olika typer av hj2ilp (jfr Kdderstam 1979;Bourgois 1996). Tillftilliga grupper sdfis samman ute i kvartarna. Dit kommer mdnniskor frin de narkomana vdrldarna, inhandlar droger, stannar en stund, drar vidare tillsammans med en bekant ftir att genomftira en gemensam aktivitet - till nigons bostad ftir att ta en "knullsil" tillsam- 222 NORDTSK ALKOHOT-, NARKOTTKATTDSKRIFT vol. t4. tsst ( 4 '

5 mans, till en hdlare ftir att silja tjuvgods, ut fbr att giira ett inbroc. De narkomana vdrldarna har sina speciella mcitesplatser - kvartar och hotellrum, parker och krogar - men ocksi i stor utstrdckning vlrdsamhiillets arenor - flingelserna, avgiftningsenheterna, ungdomshemmen, behandlingshemmen liksom mer offentliga milj6er som vdntrum pi socidbyrier, frivirden och sprutbytesmonagningar. Pi dessa mcitesplatser manifestera sociditeten, gdrna pi ett sitt som infor en utomsteende blir en markering av samhtirighet och kamratskap. Att visa sitt avstindstagande gentemot fiender som polis och krimindvird blir viktiga markeringar av gruppkinsla. Gruppen ftirenas av en stor skepsis till myndigheter och vird, av ett eget sprikbruk, av vissa gemensamma normer, av vilka den starkaste dr att inte "tjdld'. I Harrys liv framstlr socialiteten som sdrskilt rydlig. Niir han och jag rtir oss tillsammans i Malmii triffar vi st2indigt pi mdnniskor som han klnner, mlnniskor frin de narkomanavdrldarna. Det ir en grupp som i stor utstrlckning riir sig i_det offendig" iot t*.r. Fiir minga dr det av nddwing efteriom de dr bostadslosa, men att riira sig ute ir ocksi am gcira sig tillg:inglig for kontakt, i sig en markering av sociditet. Der finns en samh6righet mellan Personer fran de narkomana vdrldarna gentemot omvdrlden, en solidaritet utilt. Det finns ocksi omfattande personliga kontakter, men det finns ingen inre solidaritet (jfr Preble & Casey 1969, lo3). Efterhand uppticker nykomlingarna att de narkomana vlrldarna utmdds av en "socialitet utan solidaritec'. Man kan inte lita pi nlgon. Var och en iir sig sjdlv ndrmast. Yttringar av kamratskap mellan narkomaner som mcits i narkotikav?irldarna beskrivs av gruppmedlemmarna som frdmst betingade av ekonomiska overvdganden. Det handlar om afflrstaktik - inte om vdnskap. Den som ftr for sig att "syna", att prtiva relationens bdrighet kommer att mlrka att den inte bar larrgt. Nar David erbjuder Viktor husrum si 1r motprestationen att Viktor bjuder pi heroin och mat. Det?ir i sjiilvaverket ett hiigt pris han betalar for sin boende, flera hundra kronor om dagen. Det?ir i de stindiga affxrsrelationerna mellan vlnner och bekanta som den bristf?illiga solidariteten har sin grund. De ekonomiska transaktionerna utmdrlcs av ett virrvarr av ftirbindelser, tjiinster och gentjdnster, fiirfelade projekt, blisningar, oklara bytesaffdrer, misslyckade redovisningar, generositet och snilhet, hjiilpsamhet och djavulskap. Narkomanerna tdnker pi den egna civerlevnaden ftirst och frdmst. I Lrig- och karlek- tu allting tilllitec Virdsliisa affdrsrelationer raserar kdnslan av solidaritet. Med Nils ord: Det finns ndstan ingen sammanhalning bland pundare. Det gir ut pi att tj?ina si mycket som molli$ pi varandra och vara bdttre dn andra och ligga bast dll, giira sig bdare pi. andras bekostnad. Oltt t "" man-stiill"iill med lite djavulskap si :ir det helt perfekt, dra in dom i intriger si tu det dnnu bettre, sammanhillningen dr noll eller ingen. Enda folket som jryhu nigon sammanhillning med $ dr det folk som jag inte giir affirer med. /...i Skulle man di se ett sallskap ddr man tycker "whaou vilken sammanhillning!", biirjar man di sijka i sallskapet si dr det nin som sitter med en stor pise. Der?ir diirftir sammanhillningen dr ddr. Sammanhillningen gir ut pi att plocka pisen av den som har den. Det ir den sammanhillning d:ir finns' Kompetens och siilvstindighet Hur mdnniskor fors6rjer sig plverkar deras vardagsliv. Forsorj ningssdtten bestdmmer levnadsstandard, hur fritiden tillbringas, sjiilvkinslan. De som vet med sig att de gor ett kvalificerat jobb mir bra av der Minga forskare har pekat pi att de narkomana f<irsiirjningssdtten stdller stora krav pi utcivarna (Preble& Casey 1969; Agar 1973; Thylor 1993; Bourgois 1996). Erfarna narkomaner kan sli mynt av sitt omfattande kontaktndt, sin branschk'linnedom och sitt kunnande infiir noviser. NoRDlsK ArKoHoL. ' NARKoTtKATtDsKRIFT vol. t4. tset ( 4 \ 223 I

6 Den framgingsrike langaren, smugglaren, tjuven eller fixaren kinner sig som en betydande person, en klinsla som bekriiftas i umg?inget med mdnniskor i den egna gruppen. De'kriminella narkomanerna dr inte anstiillda. De tillhar vad Htijrup (1989) kdlar en sjllvstlndig livsform, till skillnad frin l<inearbetarlivsformen och den karriiirinriktade livsformen. De dr "smiftiretagare", entrepreniirer som kiiper, sziljer, byter och stjiil varor och tjinster, som lurar personer som liter sig luras. Arbete och fritid gir ihop. De arbetar utan chef och arbetet engagerar ofta ocksi man eller hustru. Nlr Kauin lever tillsammans med langaren Martin har hon wi huvuduppgifter: Hon ska skiita marktjdnsten, se till att det dr rent i lagenheten och att det finns mat pi bordet. Men hon i.r ocksi Martins stillftiretrddare i narkotikafbrsiljningen. Niir Martin inte dr hemma dr det hon som vlger upp "Hon amfetaminet och som inkasserar pengarna. var minst lika tuffaa ha att gcira med i affdrer som Martin", berlnar Harry. Entreprentirskapet har fordelar - man dr sin egen och itnjuter en hcig grad av sj2ilvstdndighet. Man har miijlighet att berusa sig niir helst man har lust. Begriinsningen dr inte moralisk utan praktisk. Det dr en h:indelserik tillvaro d:ir man trdffar mycket folk. Goldberg (1993) menar att narkotikdivet 2ir langtrikigt, men det stdmmer inte med mina forskningsresultat och inte heller med nyare etnografiska studier (Sfilliams 1989, 1992; Taylor 1993; Grapendaal et al. 1995; Bourgois 1996). Akerstr<im (1983) lat 101 interner svara pi ftig* om vilken typ av arbete de helst skulle vilja ha: 95 procent angav "egen liten firma, t.ex. aff:ir, bilverlstad". I botten pi listan kom fabriksarbetare, ett arbete som 4 procent kunde thka sig. Internerna vdde det arbete som de ansig vara det mest sjdlvstilndiga och vdde bort det mest bundna arbetet. Sjiilvstindigheren, oberoendet anges ocksi i Akerstrijms underscikning som en av de mest positiva sidorna med det kriminella livet. Narkotikakompetensen dr virdefirll i de narkomana vdrldarna, utanftir iir den i det ndrmaste vdrdelcis. Den som ldmnar de narkomana vdrldarna kan inte langre dra ftirdel av sin narkotikakompetens f<ir att ft erkdnsla och uppskattning fr"" sin nya omgivning. Det som kommer i stillet ftir den kriminella akdviteren iir oftast arbetsliishet. Att vara arbetslos innebdr ftir minga em liv fyllt av syssloloshet, ekonomiska problem, tomhet och otillfredsst:illelse. Den erfarne narkomanen som kimnat narkotikav?irldarna b:ir med sig sitt narkotikakunnande och sitt kontaktniit - potentiella inkomstkdllor som kan aktualiseras dven efter flera 6.rs bortavaro. En sommarkvdll niir Harry har semester fran sitt arbete traiffar han pi puben ett lararpar dair bida har anvlnt amfetamin i ungdomsiren. De frigar om Harry kan skaffa amfetamin, vilket han giir och tillsammans med paret och en lwinna som han har i sitt slllskap tar Harry amfetamin fdr forsta gingen pi ndstan fyrairr. Han blir bjuden eftersom han har skaffat narkotikan. Vid det har laget dr han ganska triitt pi sitt liv som skotsam virdarbetare och han har langtat efter att ta amfetamin en tid. Atefaller ger upphov till en process diir han siiger upp sitt arbete och gir in i ett intensivt amfetaminmissbruk, finansierat i fiirsta hand genom st6lder och narkodkaftirsiilj ning. Den personkontinuitet som finns i de narkomana vdrldarna gtir att minga gamla kontakter fortfarande?ir gangbara. Den som vill bli iterftirsiljare av amfetamin "pi redovisning' beh6ver inte skicka in nigra anscikningshandlingar, som ndr man sijker jobb i det omgivande samhiillet. Bland smilangare finns ingen arbetslcishet. Ramstrom (1983) anvdnder bilden aa uppbrottet fran ett narkotikamissbruk ar som att emigrera till ett friimmande land. Det dr en metafor som missar en viktig po:ing - "hemlandet" finns hela tiden dldeles i nirheten. Samtidigt som man konfronteras med anpassningswirigheterna i den vanliga 224 I NORDTSK ATKOHOL- ' NARKOTTKATTDSKRTFT VOt. t4. te97 ( 4 )

7 v?irlden finns narkotikaviirldarna lattillg:ingliga i samma stad, i samma stadsdel. Kung fiir en dag En skillnad mellan det vanliga samh:illet och de narkomana viirldarna dr kravet pi planering. I det vanliga samhiillet ftl man l<in eller bidrag en gang i minaden vilket kriiver att pengar sdtts av till hyra, andra riikningar och till uppehiille i tre*io d"g*. I narkotikavzirldarna iir tidsperspektiven mycket kortare. Visserligen miste hyran betdas men det dagliga uppehillet kan ordnas pi annat siitt dn genom undanlag& pengar. Minga tilleimpar "kung fiir en dagi'-strategin, vilket innebiir att minadsinkomsterna snabbt rinner iviig' Denna strategi kopplas till en "det ordnar sig dltid"- instdllning, ett synsdtt som inrteblr att man av erfarenhet vet att det gir att fr tag i pengar dll droger, mat och cigaretter dag for dag. Inkomswiigarna ir i dlmhhet illegala och innehsller allt fran narkodkafcirs?iljning till snatterier. En iiverging till en lagligt liv lriiver en annan planeringsstrategi. Det?ir wi.rt att ging efter annan ersd.tta ftirlorade pengar pi laglig veg. Det kan gi att ft nya pengar frin socialbyrin en enstaka ging, man kan lina av goda vd.nner, man kan s:ilja av sina tillhtirigheter eller tigga mat av sl?ikdngar och vilnner. Dessa forstirjningsstrategier dr svira att tilliimpa under en ldngre tid: Harry lemnar Malmii och iterviinder dll hemstaden. Han lyckas ordna en ldgenhet som han inreder trivsamt med pengar frin socialbyrin. Han har TV, stereo och nya miibler. Hans ambition dr aft vara drogfri och lwa pi sitt sjukbidrag. Det-gir inte so* hao har tiinkt sig. Efter en kort tid har han biirjat med amfetamin igen, men han vill dll.en btirjan inte ltergi till sitt tidigare kriminella.liv. Fiiiatt ft ihop pengar till narkotikan anviinder han hela pensionen, han siljer TV:n, sin slereo, sin nya cykei. Efter nigra minader missar han att betda hyran fiir forsti gingen. En shkting hjilper honom, men vid ndsta hyresskuld vill han inte ga till henne. Han siiker hiiilp pi socidbyrin som ger ho- nom wi hyror, men samtidigt l'clver att han ska gi pi regelbundna samtd och Det vill 4roganalyser. L"n inte och han slepper darfiir kontakten med socialbyrin. De kriminella inkomstkillorna ftr undan ftir undan dlt stiirre berydelse fdr honom. Miitet med omvirlden Sociaia identiteter forbleknar om de inte ftr pifyllning av aft man 16r sig i motsvarande socida vzirld (Biernacki 1986). Men precis som man har kvar vissa grundliggande fardigheter (att cykla eller att simma) dven om man inte har tillampat dem pi minga ir, si kan slumrande socida identiteter v?ickas till liv. Nlr Hrtry efter sju ir iterigen trdder in i matsalen pl ett flingelse?ir det som om iren som gitt inte har nigon berydelse. Han trdder in i sin gamla sociala identitet, som en ftnge bland fhgo- Det iir liittare att viicka liv i gamla identiteter dn att bygga UPP nya. Fijr att den vanliga vdrlden ska vara amraherande kravs aft man har en bild av sig sj?ilv i den vdrlden. Den som har htirt hemma dar kan gora bilden konluet, den som inte haft dllhorigheten ftr bygga en bild ur fantasin. Det finns risk att drtimbilden blir naiv, retuscherad, forenklad och att den sedan brutalt slis siinder ndr o<narkomanen forsiiker gtlra entri i de vanliga viirldarna. Stefan har stora fiirhoppningar fiir framtiden ndr han har traffat Evy. Nu ndr han har familj ska han skaffa sig en arbete. Tillsammans med hustrun ska han bygga ett trivsamt hem och skaffa-sigtt tft umgiingi. Men han flr inget arbete, familjen ftr leva pi socialbidrag. Papparollen och familjelivet visar sig,n"r"-y"l, mir krevande in vad han hade vdntat sig. Han hittar inga nya vdnner utanfdr missbruls*it1ti". Mdtet med den vanliga virlden leder till en kiinsla av an inte hiira dit. Thomas Scheff (1994) har analyserat den socida interaktionen mellan minniskor med utgingspunkt i de grundliiggande kanslorna stolthet och sham. Varie mcite med en annan NORDTSK ATKOHOL' ' NARKOTIKATIDSKRIFT VOL t4' tssl ( 4 \ I 225

8 miinniska innefattar en risk ftir ftirlagenhet, risk an man "ftirlorar ansiktet". Om m6tet forl<iper dllfredsstallande, om aktorerna kdnner kdnslom?issig kontakt och respekt uppstir samsfuimmighct (arrunement), "en iimsesidig ftirstielse som inte bara d.r inrellektuell utan oclrsi kiinslomd.ssig" (a.a.,7). Det stdrker de sociala banden mellan aktorerna. Scheff ser uppriimhillandet av sociala band som det grundlaggande motivet bakom mlinskliga handlingar. I interaktionen byggs bandet; det bevaras, repareras eller ftirstcirs. Banden misre anviindas for att bibehillas intakta. Fiirdelningen av skam och srolthet i en reladon mellan tvi miinniskor utgdr en mitare pi. temperaturen i ftjrhillandet. Om man stdtrdigt under vistelsen i en viss social viirld upplever frustradon och skam minskar intresset att uppehilla sig dar. Om man har tillgang dll alternativa socida v?iildar kan rnan s<ika sig ifrin den virld som upplevs som frammande. Scheffs begrepp om samstdmmigher kan ocliss. anvdndas ftir att ftirst5. beslutet att sluta med drogen. li.n en gang valjer jag att personifiera drogen och ser dess intagande som ett miite mellan minniska och drog. Fcirvdntningar har byggtr upp om att drogen ska ge en positiv upplevelse, i Scheffs terminologi "srolthet". Men om mritet med drogen dessutom priiglas av andra klinslor, som art man har att gora med nigot skuldbelagt och forbjudet, nigot ohiilsosamt och alltfttr dyrbart, kan mritet i stdllet komma att prdglas av skuld och skam. Pitiindningen blir ett mrite som praglas av brisr pi samst?immighet. Om flera "mijteri' med drogen ger samma negativa resultat leder det till ett ifrigaslrtande av bandet till drogen. Det kan inneb:ira inledningen till en uppbrottsftirscik. Men ftjrhillandet till drogen i.r slitstarkt, ftlri.lskelsen kan blomma upp igen efter en.tids bortavaro frin den en ging iilskade. Utbfi ninggfiirstik med ftirhinder Det dr bara Erik bland informanterna som aldrig pratar om art slura knarka. Fdr honom dr livet som amfetaminisr dll synes det basta tinkbara. Han kan leva som "kung f6r en dag", eftersom han tar sig ri.men att stjc.la mat nlr han inte har nagra pengar, han kan kcipa sex direkt genom prostituerade eller indirekt genom att lira en lcvinna bo hos honom en tid. Han har efi scorr umgdnge. Fcirmodligen skulle livet som vanlig ftinidspensiondr vara rimligen handelsefaaigt. De fdngelsestraff som numera kommer regelbundet tar han liitt pi. och beskriver som "semesrer". Narkomanerna i min undersijkningsgrupp besftriver att de undan for undan har blivit alh mer kritiska till den narkomana livsstilen. Det d.r siirskilt rydligt ftir amfetaministerna. De sdger sig ha trcitmat pi mdnniskorna och pi umgdtrgesformerna. De dr m?itta pi den ryp av relationer och upplevelser de har varit med om. Det har likheter med trettioirsluiser, fyrtioirskriser och andra ryper av vanliga ompriivningar i livet. Vad blev det av mitt liv egentligen? Hur vill jag ha der framijver? Bristen pi verklig solidaritet Zir i.nnu ett skil till att narkomanerna vill lamna knarkarlivet. For heroinisterna finns framfor dlt en trcitthet och uppgivenhet inftlr det stindiga j^g*- det efter pengar och heroin. Visserligen har det pi senare i.r varit lettare att fi tag i heroin men linga tider har de ftn ftirnedra sig och "kjusa" ftir atr ft kopa. Heroinmissbruket innebdr en bundenhet som de vill bli kvitt. For Harry David och Stefan var mritet med en kvinna som inte anvdnde narkotika inledningen till ett ftirs<ik dll etablering i det vanliga livet. Tvn mlnniskor som har ett karleksfttrhillande anstringer sig ftir att kunna upprdtthilla en samstammighet. Den narkoman som hittar en drogfri partner mciter en person som acceprerar och fi;rliter och som ocksi i allm?inhet iir beredd am jlmna vigen inf<ir intriidet till det vanliga samhiillet. Men Alberoni (1988, i01) framhiller att klirleken snarare styrs av iinsketiinkande d.n av realireter: "Den 226 NoRDlsK ALKOHoL- & NARKoTtKAT DsKRIFT vol. 14, tsst ( 4 \ i

9 mystiska klirleken visar klart och rydligt att fdrzilskelsestadiet inte pi nigot vis beror pi den andres egenskaper Vi ser inte saker och dng som de dr utan som det vi g<ir dem till". Nar fordlskelsen ir iiver itergir livet tilvardagens realiteter. Di framtriider de skillnader mellan wi md'nniskor som tidigare har dolts. Om de ir tiverbryggbara kan ftirhillandet fortsltm, annars riskerar det atr falla stinder. "Vi har si lite gemensamt", var socialarbetaren Sonjas motivering niir hon gjorde slut med Harry. Informantgruppens forsiik att llmna knarkarlivet har visat nigra av de wirigheter som mijter den narkoman som vill etablera sig i det vanliga livet. Under minga ir har drogen varit en klilla till kraft, till njutning, till trdst och samtidi$ ocksi varit ett objekt att samlas kring, en kt"pp resurs vars itkomst Ir si lciivande att den strukturerar hela dygnet' Nu dr varje befattning med drogen kriminaliserad. De sdker sig till den vanliga viirlden med ett hopp om att finna en hemhtirighet dar. De vill ha arbete, bostad och kontakt med miinniskor som inte hiller pi med droger. Bostad gir att ordna. Arbete 5r svirare. I en period med hog arbetsldshet tu arbetsgivarna temligen ointresserade av personer i trettioirsildern som vare sig har yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet. Att skapa nya sociala kontakter ir ocksi svirt. Efter en fengelsestraff hmnar Anna Malmii och hyr ett hus pi landet i sodra Norrland. Hon llgger av med amfetaminet pi egen hand, skaffar sig kiirkon och lever ensam dllsammans med sin hund. Hennes umgdnge bestir av hyrewdrden och hans familj. Hon gir en kortare utbildning pi AMU. Niir Harry tar kontakt efter flera irs rystnad blir hon mycket glad, och hon ser en iippning i sin ensamhet. N?ir utbildningen dr avslutad iker hon ner till Skane och hdlsar pi Harry gamla kinslor flammar upp och det slutar med att Harry bestdmmer sig for att hmna sin kigenhet och flpta med Anna upp till Norrland. Efter ett par veckor spricker det o-h Harry itervdnder till sin bostad. De har borjat knarka tillsammans och di har gamla konflikter vlckts till liv. En fiiljd av den kona romansen blir am Anna itervdnder till sim tidigare liv som amfetaminist och laiminell. De kommer som kompetenta narkomaner' med ett stort kontaktni.t, korta planeringsperspektiv, en vana att se Pengarna snabbt rulla mellan fingrarna till en virld d:ir deras narkotikakompetens inte har nlgot viirde, ddr stora lrav stdlls pi an de ska kunna planera sin ekonomi, till en v?irld dar de k:jnner mycket fr som inte knarkar. De forflptar sig till en ny vdrld, men den gamla vdrlden, narkotikaviirlden finns hela tiden kvar vid sidan om, parallellt. Aven om de flyr."t till en annan stad kan de se mdnniskor av sarnma sort' deras eger folk, runt omkring sig. Narkotikan som under langa perioder har haft en central plats i indivi&rnas livsprojekt stzills undan pi ftirsiik. Om den tas fram igen beror pi hur det nya livet uwecklas' Stryktiligheten varierar infor de motgingar och pifrestningar som individen stdlls inftir. Utfallet bestlms ftirst och fr:imst av hur det tomrum fylls som blir kvar nlr den narkomana livsstilen iiverges. Slutord Jag har hiir vdnt pi den traditionella frigan "varfdr slutar inte narkomanerna med sitt missbruk" for att i stdllet undersoka varftir de fortsaterattleva som narkomaner. Jag har s<ikt waret "der ute", i deras vardagsliv och inte i deras patologi eller i vlrdens brister och for- {ilnster. Jag har ftirsokt visa att det finns rimliga ftirklaringar till att narkomanerna stannar i de narkomana vdrldarna utan att man behiiver ta till psykologiska edketter som att de dr impulssryrda, sjdlvdestruktiva eller tidigt storda. Min studie visar pi de bedngelser som m6- ter informanterna. Den visar pi de relativa fordelar som deras knarkarliv kan ha och de brister som det alternativa, "vanliga" livet ofta NORDISK ALKOHOL- ' NARKOTIKATTDSKRIFT VOL. t4, t997 ( 4 ) I 227 I

10 fdr med sig. De hi.ller inte till godo med en margindtillvaro i fattigdom och ensamhet. Si uselt dr inte deras vardagsliv som narkomaner. Si torftigt och gladjelost zir det inte. NarkomanErna har sina skil att stanna lwar. Visserligen innebzir knarkarlivet elande, svek, bristande solidaritet, sjukdom, lidande och ddd, men det har oclsi andra inslag - socialiteten, hiindelserikedomen, de kona perspekdven,?det ordnar sig alltid"-instzillningen, klnslan av kompetens, qnselslttningen i form av kriminella ftirs6rjningsformer, drogernas artificiella vllbehag. Det kan stdllas mot det som ofta iir det vanliga livets alternativ ftir dem - ensamher, arbetsliishet, fattigdom, sysslolcishet, upplwelsen av aff vara overfl<idig. Tiots wirigheterna 96r flera av informanterna sdndiga forstik att brfa sig in i det vanliga livet. Jag ser det som em uaryck ftir att de har samma grundliggande mil i livet som miinniskor i dlmdnhet, att de vill leva ett vanligr liv med familj, ft hem, ett arbete och omgivningens respekt. Med Davids ord: J"g h* kunnat dverleva det liv jag har levt och det har inte varit nigon dans pi rosor. Men jag Ir iiverrygad om an om jagbara kan bli accepterad och erklind som mdnniska, gingbar som miinniska i samhdllet, si ska det inte vara nigra problem ftir mig ac etablera mig som mlnniska och bli trygg och lugn och komma i harmoni. Hina en livsrytrn som passar mig med arbete och fritid. -- Jag vet ju hur livet dr f6r Svensson, jag vill vara en Svensson. Fiirr ville man ju inte det, "Svensson, det dr ju ndmer", ryckte man, men egendigen dr det ju inte Svensson som sitter fast, utan narkomanen. Fdr han kan ju ddrig planera nigonting. Han vet ju aldrig nigonting frin dmme till timme. 1{OT 1. Studien, som utgtir min doktorsavhandling i socidt arbete vid Lunds universitet, publicerades 1996 under titeln "Pundare, jonkare och andra - med narkodkan som ftiljeslagare". Min forskning har finansierats av Socialvetenskapliga forskningsridet. REFERElISER Adamson, M. & Mattso n, B. (1977): Nu nik jag iir vanlig. Stockholm: Prisma Agar, M. (1973): Ripping and Running. New York Seminar Alberoni, F. (1988): Fdrrlskelse och karlek. Goteborg: Korpen Berger, P.L. (1977): Facing up to Modernity. NewYork Basic Boola Biemacki, P. (1986): Pathwap from HeroinAddiction. Philadelphia: Temple Universiry Press Bourgois, P. (1996): In Search of Respect. New York Cambridge University Press Crosby, D. & Gotdieb, C. (1988): Long Time Gone. NewYork Doubleday Faithful, M. (1994): Faithfirl. London: Penguin Bools Fletcher R & Mayle, P (1991): Dangerous Candy. Reading: Corgi Books Glassner, B. & Loughlin, J. (1987): Drugs in Adolescent'Worlds. London: MacMillan Press Goldberg, T ( 1993) : Narkotikan avrnlntifierad. Stockholm: Carlssons Grapendad, M. et al. (1995): A 'World of Opportunities. Albany: State Universiry of New York Press Grund, J.P. (1993): Drug Use as a Social Ritual. Rotterdam: IVO Hojrup, T. (i989): Det glemte folk. Kopenhamn: SBI lqlderstam, J. 0979): De laglosa. Lund: Studenditteratur Lindgren, H. (1989): Det fruktbiirande samtalet. Stockholm: Liber Pepper, A. & L. (1933): Straight Life. NewYork: Schirmer Books Preble, E. & CaseyJJ. (1969): "Thking Care of Business". I: Smith, D. & Gay, G. (Eds.): Itt so good dont even try it once. Englewood Cliffs: Prendce-Hall Ramscrdm, J. (1983): Narkomani. Stockholm: Tiden/Folksam Rosenbaum, M. (1981): 'W'omen on Heroin. Brunswick NJ: Rutgers Universiry Press Scheff, T. (1994): Microsociology. Chicago: Universiry of Chicago Press Shibutani, T. (1955): Reference Groups as Perspectives. American Journal of Sociology 60:. 522' 29 Stephens, R. (1991): The SreetAddict Role. Albany: State University of New York Press Strauss, A. (1978): 'A Social World Perspective". 228 NoRDtsK ALKoHoL- ' NARKorlKATlDsKRltr vol. t4' t997 ( 4 t

11 Studies in Symbolic Interaction l: Striimstedt, L. (1987): Brott och skratt. Stockholm: Hammarstr6m ec Aberg/Tiden Svensson, B. (1996): Pundare, jonkare och andra. ' Stockholm: Carlssons Thylor, A. (1993):'Women Drug Users. Oxford: Clarendon Press Tirnving, K. (1932): Vird av narkomaner. Stockholm: Liber Villiams, T. (1989): The Cocaine Kids. Reading, Mass: Addison-WesleY 't0fili"*t, T. (1992): Crackhouse' Reading, Mass: Addison-'\?'esley Akerstr6m, M. (1933): Crooks and Squares. Lund: Studentlitteratur. Summarv Bengt Svensson: Life as a druguser This anicle is based on a field study I made in trying to understand the everyday life of drug users. I tried to answer the question why drugs stay in addicts' lives. Is it because of the power of the drug? Or has life on the drug scene any advantages compared to the available life in ordinary society? The materid, which was collected through ethnographic fieldwork in the milieus where the drug users spend their time, is based primarily on observations, conyersations, and indepth interviews. In this article I focus on a. group of seven key informants, five men and two women, whom I met during the fieldwork. In between 1989 and 1995I met these and other informants more than five hundred times. I introduce a metaphor by which I look at the addict's relation to the drug as a love affair. The relationship begins with a phase offalling in love, which leads to a decision either to live separately or to live together. In the latter case, the relationship is established as a marital relation, characterized by security, habits and routines, moments when passionate love flares up again, periods of doubt, and possibly a decision to break up. This break-up can lead to divorce from the drug, but the relationship can also be resumed after a period of separadon. '\tr7hen I began my study after having worked for many years as a social worker, one of my basic assumpdons was that there was a solidarity among drug addicts and that it was one of the main attractions of a life on drugs. I have since arrived at the conclusion that there is extensive sociality, but without solidariry. There is outward solidariry' vis-ir-vis outsiders, authorities of various kinds. The primary expression of this ourward solidarity is the principle of not to I'snitch". There is no inward solidariry, however' People let others down, trick their friends, steal from each other, expos others to risk, ignore pleas for help, and so on. The lack of solidarity is due to the fact that the addicts all do business with each other. The most important ways of making a living are based on deals: selling drugs to other addicts, doing break-ins together and sharing the looq receiving goods from others and offering to sell them, exchanging goods for drugs, treadng someone to a fix and expecting a fix in return' charging people who use their flat as a crash-pad, arranging contacts with pushers, selling on a commission basis for a pusher. Relations between *te actors in the drugs world are generally permeated with economic relations. The lack of red solidarity is perhaps the main reason why addicts want to leave drugs behind. Only one of the key informants never talked about kicking the habit. Quite a few of them have tried to break out of their addiction. These attempts to break out - or to break into normd sociery - have demonstrated some of the difficulties facing an addict who wants to get established in ordinary life. fu competent drug addicts, with a large network of contacts and a short planning Perspecdve, they come to a world where this competence has no value, where it is essential to be NORDISK ALKOHOL- ' NARKoTIKATIDSKRItT vot ( 4 ) 1229

12 able to plan one's economy, and where they know very few people who do not take drugs. They move to a new world, but the old world of drugs is always alongside it. Even if they move'to a new town, they can recognize people of "their own kind" around them. Although staying in the addicts' world means misery betrayal, and even death, it has other features: the socialiry eventfirlness, the short perspectives, the everphing-will-workout-fine attitude, the sense ofcompetence, having something to do (in the form of criminal ways of making a living), and the artificid pleasure of the drugs. This can be contrasted with the alternadves offered to them by ordinary life: solitude, unemployment, poverty, idleness, the sense of being superfluous. Despite the difficulties, many of the informants make constant attempts to break into ordinary life. I see this as an expression of their having the same basic gods in life as people in general: that they want to live a normal life and be respected by normal people. The result of their efforts depends to a large extent on how they can fill the emptiness they meet when they quit drugs and a lifesryle completely connected with drugs. Kqt uords: Drug addicts, lifesryle, everyday life, solidariry, drug trafficing, social interaction, interview, observation, field study, Sweden 230 NORDTSK ATKOHOL- & NARKOTTKATTDSKRTFT VOL. t4. t997 ( 4 )

v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter

v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter DVarf6r slutar narkomanerna inte knarka? Ar det drogerna som håller dem kvar eller ar det den narkomana livsstilen? F6rfatlaren har på nara håll f61jt med narkomaner ideras varld och studerat deras sociala

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

RRCET. tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug

RRCET. tbotoexxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug RRCET tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996 Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug ronscnema 12.w 13.00 14.00 15.00 r6.00 t7.w 18.00 19.00 20.00 2r.w 22.ffi 23.00 24.00 Den glada ankan-tiiltet Gustaf Adolf-tiiltet

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328 =dfg. ffilsl',mn' I (1) Socialfdrvaltningen I ndivid- och familjeomsorg Abdollahi Setare Tel: 0498 269000 Avierfiird, Urban Salomon Jungmansgatan 953tr, 62152 VISBY Hej Urban! Oversiinder utredningen till

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s.

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. According to one account, the rebellious hot rod youth wanted to show that

Läs mer

Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning

Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Helene Hellmark Knutsson Utbi ldningsdepartementet I nfor rege ri ngens fors kn i ngspropositio n 201,6-2020 overld m na r Svens k sjukskdterskeforening

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu Inspir a tio n Si gordu IT II LffiTLfi$I $ilyogi Ett tydligt och enkelt typsnitt vars flode litt gir att folja behover inte vara motsatsen till snygg,cool eller nytankande form. Vi triffar tre formgivare

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31 il HH I,UI[Llf[JtllIll nni INTRPRSS 372G03 RTURVcKA 31 2 JIrl A N cii rc brjade jbba vid l6-iring ch frtsatinm psten under mi.nga fyttade till Thailand. Dir in skapat sig ett helt nytt liv, fast han sitter

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön 84 Stevie Stevie Khosa är en trettioårig Ngoni från östra provinsen. Han och hans fru är självmedvetna och stolta, men de kämpar en ojämn kamp mot sina ekonomiska problem i en storstad med galopperande

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och Till Socialstyrelsen Stockholm 2015-09-01 Svensk sj ukskdterskeforening Dnr 121 1 81 1 5 Remiss avseende lorslag - Socialstyrelsens foreskrifter och allmiinna rid (2015:XX) om behandling av personuppgifter

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999

Alkohol och. narkotika politik, vhrd bch dilemman. En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999 Alkohol och narkotika politik, vhrd bch dilemman En konferens i Goteb org 12-1,3 aprtl 1999 Centralforbundet for socialt arbete Svenska Kommunforbundet Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsridet

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Travel General. General - Essentials. General - Conversation. Asking for help. Asking if a person speaks English

Travel General. General - Essentials. General - Conversation. Asking for help. Asking if a person speaks English - Essentials Can you help me, please? Asking for help Do you speak? Asking if a person speaks Do you speak _[language]_? Asking if a person speaks a certain language I don't speak_[language]_. Clarifying

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2 Chapter: SPORTS Kunskapskrav: Texts to work with in your textbook (texter vi jobbar med i textboken): Nr 1. Let s talk Sports p 18-19 Nr 2. The race of my life p 20-23 Workbook exercises (övningar i workbook):

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Listen to me, please!

Listen to me, please! Till pedagogen Syfte: Eleverna ska ha roligt tillsammans i situationer där eleven är ledare. Eleverna ska träna sig på att läsa och förstå en engelsk text. Eleverna ska lockas att läsa och tala högt på

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

En region full av mingfald - och motsdttningar

En region full av mingfald - och motsdttningar i' t : :..tu), * f l En region full av mingfald - och motsdttningar 22 nationaliteter och 300 miljoner minniskor - arabvdrldens befolkning iir ingen homogen grupp. Hiir finns nigra av virldens rikaste

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9)

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar är en gedigen uppsättning övningar som kombinerar träning i muntlig språkproduktion med grammatik- och frasträning.

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people -

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - The story Världen förändras allt snabbare och vi behöver göra saker på ett annorlunda sätt Tänk dig en arbetsplats som

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

The Costly Pursuit of Self Esteem

The Costly Pursuit of Self Esteem The Costly Pursuit of Self Esteem Vad är självkänsla för dig? Vad gör du för att öka den? Definition av självkänsla Självkänsla? Självförtroende? Oxford Dictionary of Psychology 2009 Self esteem (självkänsla)

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Vad är Anonyma Narkomaners program?

Vad är Anonyma Narkomaners program? Vem är en beroende? De flesta av oss behöver inte fundera särskilt länge på den frågan. VI VET! Hela vårt liv och tänkande kretsade kring droger i en eller annan form hur vi skulle få tag på och använda

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Magnus Bergqvist Tekniskt Säljstöd Magnus.Bergqvist@msb.se 072-502 09 56 Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Funktionen Förutsättningar Funktionen

Läs mer

Tänder din grill på sextio sekunder. Lights your grill in sixty seconds.

Tänder din grill på sextio sekunder. Lights your grill in sixty seconds. LOOFTLIGHTER Tänder din grill på sextio sekunder. Lights your grill in sixty seconds. Hur den fungerar Med Looftlighter behöver du aldrig mer använda tändvätska för att tända din grill. Istället används

Läs mer

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Maria Pettersson Civil utredare. Arbetar med ungdomsutredningar, Lokalpolisområde Södermalm, Polisen Stockholm city. E-post: maria-y.pettersson@polisen.se.

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart

Läs mer

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003)

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003) ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET Thomas Thomell & Gunnar Olofsson En grekisk invandrares livshistoria (2003) En grekisk invandrares livshistoria av Thomas Thomell & Gunnar Olofsson, forskningsassistent

Läs mer