För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar,

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar,"

Transkript

1 Förvilda För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar, vildhästar, bison och uroxar formade naturen. text Jesper Nyström

2 Europa På fri fot igen. Spaniens stridstjurar härstammar från de hjordar av frilevande djur som länge levde på den iberiska halvön. Staffan Widstrand/ Wild Wonders of Europe Forskning & Framsteg 37

3 Förvildade. Två Konikhingstar slåss under brunsten. De lever i frihet på Oostvaardersplassen, i Nederländerna. Oostvaardersplassen är ett naturreservat i Nederländerna vars skönhet och rika växt- och djurliv lockar mängder av besökare varje år. Naturen består av en mosaik av sjöar, våtmarker, träddungar, gräs- och örtrika ängar. Oostvaardersplassen ser ut som ett uråldrigt ekosystem, orört av människan. Men egentligen är det ett storskaligt ekologiskt experiment. Från början var området en del av en sjö som torrlades i samband med ett dammbygge. Det var tänkt att bli ett industriområde, men de våta markerna lockade till sig tiotusentals grågäss, och 1968 beslutade man sig för att göra naturreservat av området. Med tiden skapades ett sjösystem i reservatet. Det var gässen som öppnade upp vattenytorna genom att beta ner all vass. Sjöarna lockade i sin tur till sig en rad nya fågelarter. Gässen behövde även öppna ytor. I stället för att använda maskiner för att röja marken beslutade myndigheterna att introducera betande djur. Man ville ha vilda, ursprungliga gräsätare och satte ut konikhästar, en ras som anses vara nära släkt med vildhästarna, samt Heck-boskap, som har många drag gemensamma med den numera utdöda uroxen. Gräsätarna lever helt fritt i reservatet och ganska många av dem dör under vintrarna. Det gör att gräset hinner växa sig långt på våren. Möss trivs i det långa gräset, vilket gynnar rovfåglar och hägrar som äter dem. Man har även planterat in taggbuskar som hagtorn. I skydd av dem kan nya lövträd gro. Buskarna hålls i schack av kronhjortar som också satts ut i parken. De processer som styr Oostvaardersplassen är betningen från gässen och de stora gräsätarna som är funktionella ersättare för den ursprungliga megafaunan, säger ekologen Frans Vera vid skogsvårdsstyrelsen i Nederländerna. Oostvaardersplassen är ett exempel på ett nytt sätt att se på naturvård. Man försöker bevara mångfalden och rädda hotade arter genom att återskapa de naturtyper som fanns innan människan började påverka naturen. Processen kallas rewilding, eller pleistocene rewilding, efter den geologiska tidsepok som avslutas med äldre stenåldern, då människan levde i jägar- och samlarkulturer. Pleistocen var megafaunans era. Storvuxna växt- 38 Forskning & Framsteg

4 Fem försöksområden i projektet Rewilding Europe Västra Iberiska halvön Spanien/Portugal Velebit-området Kroatien Östra Karpaterna Polen/Slovakien Donau-deltat Rumänien Södra Karpaterna Rumänien johan jarnestad Staffan Widstrand/ Wild Wonders of Europe Mark Hamblin/Wild Wonders of Europe Visent. Europas bisonoxe, visenten, var mycket nära att dö ut på 1920-talet. Nu lever ett par tusen individer i frihet, bland annat i Polen, Rumänien och Slovakien. Hjortflock. Kronhjortar äter gräs, blad från buskar samt trädens bark. Deras varierande diet bidrar till den biologiska mångfalden. Mark Hamblin/Wild Wonders of Europe ätare som mammutar, ullhåriga noshörningar, jättehjortar, vildhästar, bison och uroxar dominerade landskapet. Deras betestryck och varierade diet, och också trampet från deras hovar och klövar, skapade ett öppet och artrikt gräslandskap. Skog var en relativt sällsynt naturtyp. När människan blev bofast jordbrukare innebar det slutet för många av megafaunans arter. I Europa var mönstret tydligt: i samma takt som människan bredde ut sig, dog arterna ut. Några av megafaunans djur överlevde dock som husdjur, till exempel tamhästar och nötboskap. I viss mån fortsatte dessa att hålla landskapet öppet. Men nu pågår en kraftig avfolkning på Europas landsbygd. En miljon hektar jordbruksmark läggs årligen i träda, och boskapen försvinner. I urbaniseringens spår breder skogarna ut sig. Proces- Vi har dragit undan mattan för den biologiska mångfalden. sen utgör ett hot mot den biologiska mångfalden; en stor del av de växt- och djurarter som en gång levde tillsammans med megafaunan har haft jordbrukslandskapet som sin sista tillflyktsort. Vi har dragit undan mattan för den biologiska mångfalden, säger Carl-Gustaf Thulin, föreståndare för Centrum för vilt- och fiskforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Att fortsätta bruka landskapet på ett traditionsenligt och lågintensivt vis är kostsamt, arbetskrävande och kräver ofta ett ideellt engagemang från Forskning & Framsteg 39

5 Vissa forskare vill gå ännu längre och hävdar att man även borde införa elefanter, vattenbufflar, noshörningar och flodhästar i Europas ekosystem. många människor. Områden som Oostvaardersplassen visar att rewilding kan vara en effektivare metod för att bevara mångfalden i övergivna jordbruksregioner, och inom Europas naturvård har man nu beslutat att prova metoden i större skala. Sedan ungefär ett år tillbaka pågår projektet Rewilding Europe. Det är sannolikt världens största rewilding-projekt. Initiativtagare är Världsnaturfonden i Nederländerna. Flera stora miljöorganisationer och finansiärer stöder verksamheten. Projektets mål är att förvilda en miljon hektar övergiven jordbruksmark i Europa till Det ska ske genom att man skapar naturreservat på minst hektar vardera, där megafaunan ska stå för naturvården. Ett problem med den här typen av projekt är att så många av megafaunans ursprungliga arter har dött ut. Lösningen är att hitta arter som kan fylla samma funktion i ekosystemen. Den utdöda jätte hjorten skulle kunna ersättas med kronhjort. Tarpanen, Europas vildhäst, dog ut under 1800-talet. I modern tid har dock arten återskapats olika raser av vild- och tamhästar har korsats. På 1600-talet försvann uroxen, men vissa vildraser av kor skulle kunna ersätta den. Det finns även arter av megafaunan som har överlevt i fångenskap. Ett exempel är visenten, Europas bison. Vissa forskare vill gå ännu längre och hävdar att man även borde införa elefanter, vattenbufflar, noshörningar och flodhästar i Europas ekosystem. Dels för att sådana arter faktiskt förekom i Europa under pleistocens varmare perioder, dels för att många av dem är hotade i sina nuvarande utbredningsområden. Man kan se det som en etisk fråga. Kanske borde länder som har plats och resurser hjälpa de fattigare länderna att bevara arterna genom att ta hit dem, säger Carl-Gustaf Thulin. Inom Rewilding Europe har man valt ut fem försöksområden där storskaliga rewilding-projekt nu påbörjats: Velebit-området i Kroatien, västra Iberiska halvön mellan Spanien och Portugal, Donau-deltat samt södra och östra Karpaterna (se kartan på sidan 17). Vi planerar att återinföra arter som gems, visent, vildhäst, kronhjort och bäver, säger Wouter Helmer i Rewilding Europes styrelsegrupp. Inget ekosystem är komplett utan rovdjur. Wouter Helmer hävdar att man välkomnar rovdjurens återkomst inom projektet. I de flesta fall kommer inga utsättningar att behövas, de stora rovdjuren kommer att återvända ändå. Det handlar mer om att stoppa jakt och tjuvjakt genom att visa lokalbefolkningen att levande rovdjur är värdefullare än döda, säger han. Inom Rewilding Europe poängterar man att den nya, vildare naturen inte bara är bra för den biologiska mångfalden, den kan också skapa nya ekonomiska förutsättningar i glesbygden. Storslagna naturupplevelser och viltsafari ska locka stadsborna till reservaten, och ekoturismen som 40 Forskning & Framsteg

6 Staffan Widstrand/Wild Wonders of Europe följer kan i sin tur skapa nya arbetstillfällen och på så sätt stärka den lokala ekonomin. Man kan ta Finland som exempel. Där har man byggt upp en ekonomi runt björnskådning som omsätter mer än sex miljoner euro årligen, och det i en glesbygd som nästan helt saknar arbetstillfällen, säger Staffan Widstrand, som är naturfotograf och engagerad i Rewilding Europe. Rewilding är ett relativt nytt begrepp, men försök med att återskapa förhistoriska naturtyper har gjorts tidigare. Ett av de mest intressanta pågår för fullt i Sibirien. Sergej Zimov är permafrostforskare och driver sedan 1989 ett forskningsprojekt som kallas Plei- stocene Park i nordöstra Sibirien. I en 160 kvadratkilometer stor inhägnad på den sibiriska tundran försöker han återskapa mammutstäppen, det vill säga det produktiva och artrika gräslandskap som dominerade norra Eurasiens natur under den senaste istiden. När megafaunan försvann från Sibiriens mammutstäpp skedde ingen förskogning. Det berodde på att permafrosten i marken hindrade trädens rötter från att nå tillräckligt djupt. I stället ersattes gräset och örterna med mossa och buskar. Sergej Zimovs teori är att när inga djur betade markerna längre, blev gräset så långt att det lade Turism. Ett mål med projektet Rewilding Europe är att främja ekoturismen i Europa. Här en grupp vandrare i Södra Karpaterna, Rumänien Forskning & Framsteg 41

7 Vild get. Iberisk stenbock är en hotad getart som lever på Iberiska halvön. Ett område som Rewilding Europe vill skydda. sig ner. Ett allt tjockare täcke av vissnat gräs hindrade solljuset från att nå markytan, vilket medförde att inget nytt gräs kunde gro. Näringsämnena stannade i det vissnande gräset och jorden blev magrare eftersom den inte längre göddes av djurens spillning. Detta gynnade mossor och buskar, som har lägre näringskrav än gräs och örter. Megafaunan i Pleistocene Park består för närvarande av bison och myskoxe, wapitihjort, vildhäst, älg och ren. För att efterlikna effekten av mammutens tunga fötter i landskapet kör man runt med en stridsvagn i parken. Än så länge stödutfodras djuren periodvis. Men ju mer de trampar sönder mossan och göder marken med sin spillning, desto mer gräs och örter blir det. Djuren skapar alltså sina egna förutsättningar. I parkens äldre delar syns redan tydliga förändringar med mera gräs och mindre mossa och videsnår, säger Sergej Zimov. Om han, med megafaunans hjälp, lyckas återskapa Staffan Widstrand/Wild Wonders of Europe det gräsdominerade landskapet, så har han visat att tundrastäppen kan existera i det klimat vi har i dag. Tillsammans med Oostvaardersplassen visar Pleistocene Park också att det går att skapa, eller återskapa, produktiva ekosystem med hög artrikedom, och att megafaunan har en central roll i den processen. Men hur ser det ut i Sverige? Skulle vår natur gynnas av rewilding-projekt och nya arter av gräsätare? Tanken är lockande, vi har ju både resurserna och utrymmet, säger Carl- Gustaf Thulin. Faktum är att den urbaniseringsprocess som nu hotar den biologiska mångfalden i Europas glesbygd, redan har ägt rum i Sverige. Vi har på ett sekel förlorat 99 procent av vår ängsmark, samtidigt som skogen har ökat med 60 procent. Enligt Naturvårdsverket är två tredjedelar av våra hotade växtarter knutna till jordbrukslandskapet. Vi har visserligen stora mängder älg och rådjur, och även hjortar i delar av landet. Men Carl-Gustaf Thulin anser att det behövs mer flocklevande gräsätare om vi vill öppna upp landskapet och skapa en artrikare miljö. Vi skulle till exempel kunna introducera visenter. Dessutom har vi vår ursprungliga hästras gotlandsrusset, säger han. Till det kommer myskoxen. Den lilla grupp som finns i Härjedalen skulle behöva förstärkas med hjälp av nya utsättningar eller avelsprogram. En annan tänkbar art är saigaantilopen, Europas enda antilopart. En av grundtankarna inom rewilding är att de stora växtätarnas antal ska regleras av födotillgång och rovdjur människans påverkan ska vara så liten som möjligt. Carl-Gustaf Thulin anser dock att den inställningen är orealistisk. Människan utgör en del av naturen och vi har alltid påverkat megafaunan, säger han. Han får medhåll av Fredrik Widemo, ekolog och naturvårdsstrateg på Svenska Jägareförbundet. I Sverige har vi en aktiv förvaltning av både växtätare och rovdjur. Rewilding fullt ut är nog inte möjligt här, säger han. Fredrik Widemo anser också att den biologiska mångfalden skulle gynnas av nya arter som exempelvis visenten. Men han poängterar att även sådana arter måste regleras genom jakt och stödutfodring. Ett av målen med vår nuvarande viltförvaltning, förklarar han, är att hålla beståndens storlekar konstanta över tiden för att minska skador på jordbrukets grödor och, inte minst, antalet trafikolyckor. Jesper Nyström är frilansjournalist och fil. dr i biologi. 42 Forskning & Framsteg

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

MAMMUT. Utställningsfakta

MAMMUT. Utställningsfakta MAMMUT Utställningsfakta 1 Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden har kommit

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

En utställning från Megalodon Creations AB MAMMUTAR PAPPUTAR ELLER UTSTÄLLNINGSFAKTA

En utställning från Megalodon Creations AB MAMMUTAR PAPPUTAR ELLER UTSTÄLLNINGSFAKTA En utställning från Megalodon Creations AB MAMMUTAR PAPPUTAR UTSTÄLLNINGSFAKTA ELLER 3000m Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för

Läs mer

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Skogens trivsel- och upplevelsevärden Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Galleri sid 44 51. öga mot öga med djur och natur. foto

Galleri sid 44 51. öga mot öga med djur och natur. foto Galleri sid 44 51 öga mot öga med djur och natur foto Johan Hammar Ta ditt största intresse. Multiplicera med två och du kommer upp i samma kvot som Johan Hammar uppnått. Han har naturen både som intresse

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Motion från Staffan Widstrand Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Rovdjursturismen skördar stora framgångar världen över. Det är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid. För

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo.

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. EFFEKTRAPPORT 2015 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns idag på IUCN:s röda lista

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse 349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Naturarven i Norge internasjonalt potensial

Naturarven i Norge internasjonalt potensial Naturarven i Norge internasjonalt potensial Staffan Widstrand Fotograf och författare Natur-reseledare och reseproducent i hela världen, i 20 år Grundare av Svenska Ekoturismföreningen Grundare av kvalitetsmärkningen

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper. Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen.

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Effektrapport 2016 Effektrapport 2016

Effektrapport 2016 Effektrapport 2016 Effektrapport 2016 Side 2 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneoorangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns sen april 2016 på

Läs mer

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Restaurering av Wikparken

Restaurering av Wikparken Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma kommun Data Områdets namn Alkärret i Haboljung Läge RT90 - E: 6176943, N: 1327233 Län Skåne län Kommun Lomma Församling/socken Lomma Berörda fastigheter

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

European Bison Management

European Bison Management Konferensrapport European Bison Management Lessons from the past Interna'onal Scien'fic Conference Organised by BioConsus Bialowieza, 10-12 oktober, 2012 Text: Carl- Gustaf Thulin visenter - snart i var

Läs mer

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog. VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens

Läs mer

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,

Läs mer

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Kalkbarrskog: Hur sköta för att bevara unika marksvampar och annan hotad biologisk mångfald?

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Adina Björck heter jag, är 25 år. Jag är uppvuxen på landet med djur och natur omkring mig, så mitt djurintresse har alltid funnits där och har alltid

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni 31 maj - 3 juni 1. Matresa med ekolunch på Osaby 2. Skogsbruk och stormskog på Osaby 3. Gökotta i hagarna på Höö 4. Söndagmorgon i Bokhultet 5. Huseby bruk och nationalparken Åsnen 6. Biparadiset i Bokhultet

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer