Sveriges Lantbruksuniversitet

Transkript

1 Sveriges Lantbruksuniversitet Långsamtgående fordon i trafiken olycksutveckling, trafiksäkerhet och trafikutbildning Peter Lundqvist Stefan Pinzke Anslag från Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond Temagrupp Arbetsvetenskap Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi Slutrapport November 27 Alnarp

2 Sammanfattning Trafikolyckor med långsamtgående (LGF) fordon under perioden har bearbetats och analyserats. I föreliggande studie räknas traktorer, motorredskap, hästekipage och ryttare som LGF-fordon. Totalt inom perioden inträffade det 2542 olyckor där LGF-fordon varit inblandad i. Av dessa var 7% traktorolyckor, 24% olyckor med motorredskap, 3% olyckor med hästekipage och 3% med ryttare. I genomsnitt inträffar det årligen 182 olyckor med LGF-fordon och med svåraste skadeföljd, 9 dödsolyckor, 48 olyckor med svårt skadade och 125 med lindrigt skadade. Vid olyckorna dödades och skadades årligen 262 personer (9 döda, 61 svårt skadade och 192 lindrigt skadade. En neråtgående trend i antalet olyckor under perioden kan noteras, medan antalet dödade och skadade var konstant. Antalet svårt skadade minskade medan antalet lindrigt skadade ökade. En viktig del i projektet var att redovisa och diskutera framtagna resultat med berörda parter på en workshop som arrangerades i samverkan med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) i Landskrona den 14 juni 27. I workshopen deltog ett 2-tal företrädare från Polisen, LRF, STR, Arbetsmiljöverket, Länsförsäkringar, NTF, SLU, Lantmännen Maskin AB, Kommunal och media. Baserat på workshopen och projektets resultat föreslås följande åtgärder och fortsatt forskning: Permanenta det nätverk som etablerats kring långsamtgående fordon i trafiken kompletterat med företrädare från Vägverket m fl Praktiska övningar i trafiksituationer med långsamtgående fordon bör införas i all trafikutbildning på körskolor En översyn av utbildarnas egen utbildning, t ex för dem som utbildar för traktorkörkort på Naturbruksgymnasier är nödvändig Läromedel bör ses över och förnyas vad gäller långsamtgående fordon Information bör inriktas på såväl allmänhet som förare av LGF gällande beteende och synlighet Lagstiftning bör ses över och förnyas med avseende på dagens trafiksituation för trafik med LGF Problematiken med minderåriga i trafiken bör få speciell uppmärksamhet Fordonen bör ses över gällande säkerhetsbälte, underhåll, rätt registeringsform och synlighet, t ex vid dubbelmontage Statistik bör bearbetas gällande de ungas (15-24 år) inblandning i olyckorna med avseende på beteende och kön. En informationsfilm bör utarbetas (ev. i samarbete STR & LRF) Problematiken med vajervägar (2 + 1) för LGF bör undersökas vidare De senaste årens skadeutveckling med fyrhjuliga motorcyklar (ATV) bör föranleda fördjupad forskning och samarbete inom sektorn Kontinuerlig uppföljning av statistik om olyckor med långsamtgående fordon 2

3 Innehåll Sammanfattning Långsamtgående fordon i trafiken Workshop Förslag på åtgärder och fortsatt forskning Resultatsförmedling Referenser

4 LÅNGSAMTGÅENDE FORDON I TRAFIKEN Bakgrund Temagrupp Arbetsvetenskap vid område Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi, SLU i Alnarp har tidigare genomfört ett projekt kring trafikolyckor med långsamtgående fordon finansierat av Stiftelsen. I samarbete med SCB genomfördes en bearbetning av polisens rapportering av trafikolycksfall, där lantbruksfordon och/eller andra långsamtgående (LGF) fordon varit inblandade under 5-årsperioden Resultaten visade bl a att det varje år i genomsnitt dödades 1 personer, 66 skadades svårt och 192 fick lindrigare skador i trafikolyckor med lantbruksfordon och andra LGF-fordon. Detta motsvarade ca 1,3 % av alla skadade i trafiken under denna tidsperiod. Mer än 5% av de som dödades och skadades färdades i personbil vid olyckstillfället. Den näst största skadegruppen var förare och passagerare i traktorer (med eller utan släp) med drygt 2% av de dödade och skadade trafikanterna. Därefter följde gruppen gående och cyklister med ca 1% av de drabbade följt av MC-trafikanter och mopedister (ca 5%). De vanligaste trafiksituationerna vid olyckstillfället var upphinnande och omkörningsolyckor samt avsvängningsolyckor, främst vid vänstersvängar. Vidare genomfördes en brevenkät till trafikskolor gällande deras erfarenheter och synpunkter på lantbruksfordon i trafikmiljön. Trafiklärarna påpekade främst två speciellt riskfyllda situationer: - vänstersvängar (utan eller mycket sen användning av blinkers) - skapandet av efterföljande köer där förarna inte släpper fram trafiken, vilket leder till farliga omkörningssituationer För att minska och minimera trafikolyckor med lantbruksfordon och andra LGF-fordon visade studien att det är angeläget att: - lantbruks- och LGF-fordonen görs så synliga som möjligt - utbildningen på trafikskolor förbättras - informationsinsatser för olika trafikantgrupper utvecklas - forskningsinsatser fortsätter Mål och syfte Syftet med föreliggande studie var att göra en fördjupad uppföljning med analyser kring trafikolyckor där lantbruksfordon och andra långsamtgående fordon varit inblandade. Vidare avsågs allmänhetens, lantbrukarnas och trafikskolelärarnas attityder, erfarenheter och idéer kring ökad trafiksäkerhet studeras och analyseras som underlag och förslag på konkreta trafikutbildningar och informationssatsningar. Målsättningen var att skapa fördjupade kunskaper om problemområdet som grund för ökad trafiksäkerhet och förbättrad trafikutbildning vad gäller långsamtgående fordon i trafiken. 4

5 Metod och uppläggning Projektet har i huvudsak genomförts i två steg: 1) Bearbetning av 9 års polisrapporter av vägtrafikolyckor för att analysera olycksutveckling och 2) Anordna ett trafiksäkerhetsseminarium för att utarbeta konkreta förslag till satsningar vad gäller trafikutbildningar och trafiksäkerhet. 1. Olycksutveckling 9 års polisrapporter ( ) av vägtrafikolyckor med inblandade lantbruksfordon och andra långsamtgående fordon har bearbetats och analyserats. I samarbete med Statistiska Centralbyrån har polisens informationsunderlag vid vägtrafikolycka bearbetats. Då det inte existerar specificerad statistik för dessa trafikolyckor har manuell bearbetning utförts på blankettnivå (bilaga 2). Resultaten från analysen av ovannämnda trafikolyckor ( ) har därefter jämförts med resultaten från vår tidigare studie av trafikolyckor för perioden för att studera hur trafikolyckorna förändrats med avseende på frekvens och olycksmönster. 2. Trafiksäkerhetsseminarium I samarbete med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) i Landskrona inleds projektet med ett seminarium där tidigare studier, lagstiftning och utbildningsmaterial för långsamtgående fordon i trafiken redovisas. Vidare presenteras uppläggning av föreliggande projekt, där deltagarna ges möjlighet att lämna synpunkter på uppläggning och genomförande. Till seminariet inbjudes representanter från Vägverket, Polisen, Motororganisationer, Trafiksäkerhetsorganisationer, Länsförsäkringar m fl. I anknytning till seminariet fastställes en mindre referensgrupp som fortsätter att följa projektets genomförande. Resultat I det följande redovisas resultat av trafikolyckor med långsamtgående (LGF) fordon under perioden Som LGF-fordon räknas traktorer, motorredskap, hästekipage och ryttare. Totalt inom perioden inträffade det 2542 olyckor där LGF-fordon varit inblandad i. Av dessa var 7% traktorolyckor, 24% olyckor med motorredskap, 3% olyckor med hästekipage och 3% med ryttare. I genomsnitt inträffar det årligen 182 olyckor med LGF-fordon och med svåraste skadeföljd, 9 dödsolyckor, 48 olyckor med svårt skadade och 125 med lindrigt skadade. Vid olyckorna dödas och skadas årligen 262 personer (9 döda, 61 svårt skadade och 192 lindrigt skadade (Bilaga 1, tabell 1). Figur 1 visar en neråtgående trend i antalet olyckor under perioden medan antalet dödade och skadade är konstant (figur 2). Antalet svårt skadade minskar medan antalet lindrigt skadade ökar (figur 2). 5

6 Totalt Figur 1. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd. År Totalt Figur 2. och skadade personer i vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon. År Olyckor med LGF-fordon inträffar i en mängd olika trafiksituationer. De vanligaste olyckssituationerna är vid avsvängningar (vänster- och högersvängar) (19%) följt av i vägkorsningar (17%) och vid upphinnandesituationer (16%). Singelolyckorna står för ca 15% av de inträffade LGF-olyckorna (Figur 3, Bilaga 1, tabell 2). Flest dödsfall inträffar i vägkorsningar (24%). 6

7 singelolycka omkörning, filbyte upphinnande möte avsväng korsväg övrigt okänd Figur 3. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och olyckstyp. År Tidpunkt för trafikolyckan När man gör en fördelning av trafikolyckorna på årets månader, finner man totalt för hela perioden att de flesta inträffar i September, Oktober och Juni, Figur 4. Bilaga 1, tabell 3. Vid en granskning av olyckornas fördelning över veckodagarna finner vi en ganska jämn fördelning, med en något lägre frekvens under helgen, Figur 5, Bilaga 1, tabell 4. Fördelningen över dygnet visar att tämligen få olyckor inträffar före klockan 6 på morgonen och efter klockan 21 på kvällen. En något förhöjd olycksfrekvens förekommer på eftermiddagen mellan klockan 15 och 16, Figur 6, Bilaga 1, tabell 5. Flest dödsolyckor med LGF-fordon inträffar mellan 1 och 11 på förmiddagen januari februari mars april maj juni juli augusti septemper oktober november december Figur 4. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och månad. År

8 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Figur 5. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och veckodag. År Totalt Figur 6. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och klockslag. År Plats och förhållanden vid trafikolyckan Alla trafikolyckor med traktorer och andra LGF-fordon inträffar inte på landsvägar. Ca 34% förekom inom tättbebyggt område, i byar, mindre samhällen och i städer, Figur 7, Bilaga1 tabell 6. De allra olyckorna inträffade dock på allmän väg (67%), Figur 8, Bilaga1 tabell Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område Okänt Figur 7. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och trafikmiljö. År

9 Motorväg Motortrafikled Annan allmän väg Gata Enskild väg Övrig väg, torg etc. Okänt Figur 8. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och vägtyp. År Ca 82% av trafikolyckorna inträffar vid uppehållsväder. Endast en mindre andel inträffar när det regnar, snöar eller är dimma, Figur 9, Bilaga1, tabell 8. Oftast är vägbanan torr (drygt 6%), men det är också i många fall vått, fuktigt eller vinterväglag, Figur 1, Bilaga1, tabell 9. Ca 73% av trafikolyckorna inträffar i dagsljusoch 2% i mörker, Figur 11, Bilaga1, tabell uppehåll dis/dimma regn snöblandat regn snöfall Uppgift saknas Figur 9. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och väderfårhållande. År

10 Vägbanan torr Vägbanan våt/fuktig Tjock is / packad snö Tunn is, vägbanan synlig Lös snö / snömodd Uppgift saknas Figur 1. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och väghållande. År Dagsljus Mörker Gryning/ skymning Uppgift saknas Figur 11. Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon efter skadeföljd och ljusfårhållande. År Geografisk fördelning av trafikolyckor Ett intressant perspektiv för regionala och lokala insatser med syftet att sänka antalet trafikolyckor är den geografiska fördelningen. Av Tabell 1, Bilaga 1, tabell 11 framgår att det antalsmässigt inträffat flest trafikolyckor i Västra Götalands län (16%) och i Skåne län (16%). Lägst antal inträffar på Gotland (drygt 1%). Tabell 1. Polisrapporterade vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon och med personskada efter skadeföljd och län. År

11 Län Olyckor Summa därav med dödlig utgång personskada svår lindrig Hela riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Fördjupad analys av LGF-fordons olyckor och inblandade trafikelement I genomsnitt inträffar det årligen 128 olyckor med traktorer och med svåraste skadeföljd, 7 dödsolyckor, 34 olyckor med svårt skadade och 88 med lindrigt skadade. I traktorolyckorna är personbilar oftast inblandade (58%). Singelolyckor med traktorer står för 15%, Figur 12, Bilaga 1, tabell 1. Det inträffar i genomsnitt 43 olyckor per år med motorredskap (2 med dödade, 11 svårt skadade och 31 lindrigt skadade som följd). I dessa olyckor är personbilar inblandade (57%) men också cyklar (1%) och gående (9%), Figur 13, Bilaga 1, tabell 1. Ca 5 olyckor inträffar med hästekipage per år (inga dödade, 2 svårt skadade och 3 lindrigt skadade). Hästekipagen är framförallt inblandade i olyckor med personbil (48%) och singelolyckor (2%), Figur 13, Bilaga 1, tabell 1. 6 ryttarolyckor inträffar per år med inga dödade som följd, 2 svårt skadade och 4 lindrigt skadade. I ryttarolyckorna är framförallt personbil (65%) och lastbil (17%) inblandade. 11

12 singel personbil lastbil buss motorcykel moped cykel gående djur traktor motorredskap hästekipage ryttare övrigt okänt Figur 12. Vägtrafikolyckor med traktorer efter skadeföljd och inblandade trafikelement. År singel personbil lastbil buss motorcykel moped cykel gående traktor motorredskap övrigt okänt Figur 13. Vägtrafikolyckor med motorredskap efter skadeföljd och inblandade trafikelement. År singel personbil lastbil buss motorcykel moped cykel gående traktor övrigt okänt Figur 14. Vägtrafikolyckor med hästekipage efter skadeföljd och inblandade trafikelement. År

13 singel personbil lastbil buss motorcykel moped gående traktor Figur 15. Vägtrafikolyckor med ryttare efter skadeföljd och inblandade trafikelement. År WORKSHOP OM LÅNGSAMTGÅENDE FORDON I TRAFIKEN En viktig del av föreliggande projekt var att redovisa och diskutera framtagna resultat med berörda parter på en workshop som arrangerades i samverkan med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) i Landskrona den 14 juni 27. I workshopen deltog ett 2-tal företrädare från Polisen, LRF, STR, Arbetsmiljöverket, Länsförsäkringar, NTF, SLU, Lantmännen Maskin AB, Kommunal och media. Christer Wickman, VD, hälsade välkommen till och informerade om STR, Sveriges trafikskolors riksförbund verksamhet. Peter Lundqvist presenterade projektet, dess bakgrund och vikten av att få ut budskapet och informera om långsamtgående fordon i trafiken. Vad kan vi göra åt olycksfallen - Skadeutveckling och lösningar? Marie Bengtsson presenterades som representant för finansiären Länsförsäkringars avd. för Forskning och Framtid. Presentationsrunda av deltagare under seminariet se deltagarlista på Stefan Pinzke presenterade statistiken över skadade och döda i trafiken där LGF varit involverade. Åhörarkopior finns på ovanstående hemsida. 13

14 Kommentarer: Trenden för antalet dödade och skadade i LGF olyckor är konstant, ca 26 per år. Uppåtgående trend för lindrigt skadad, nedåtgående för svårt skadade varför? Bättre bilar, bättre vägar Svår / lindrig skada var går gränsen? Polisen gör denna bedömning själva vid olyckstillfället, svårigheter finns då alvarlig skada kan upptäckas vid senare tillfälle detta syns då inte i statistiken. Hästolyckor sker främst i Skåne och Västra Götaland. De flesta dödsolyckor sker mellan kl vad beror det på? Blodsockret... Pia Söderlund, STR, berättade om Eco Driving ett sätt för privatbilister och yrkesförare att köra smartare för att spara pengar och miljön. Diskussion - LGF i trafiken Hur går vi vidare? Vad gör vi gällande t ex: 1. Utbildning (körkort och övrigt) Önskvärt med praktiska övningar Körkorts teorin kostar inte mer än 18 kronor, många testar tills de klarar provet utan att ha läst allt. Går utbildarna utbildning? Vid trafiksituation - skrämmande okunskap. Böckerna skall ses över också i förhållande till genusperspektivet. Naturbruksgymnasierna är viktiga. Rätt miljö för teori och praktik. 2. Info och påverkan Allmänhetens beteende, säsongsberoende semester. Belysningens placering fram och bak inte alltid så bra vid mörkerkörning. 3. Lagstiftning, kontroll och påföljd Lagstiftningen är en katastrof fritt att köra mellan ägor. Minderåriga i traktorerna, 7-8 åringar vanligt. 4. Fordon Höftbälte inte så vanligt skotare har. Dubbelmontage måste synas bättre. Traktorer är ofta felregistrerade 1 månad på fält/ 11 månader till annat Underhåll är viktigt 14

15 5. Vägar Förare får betalt för närmsta transport - inte säkraste. 6. Forskning Önskvärt att ta fram statistik om de ungas (15-24 år) inblandning i olyckorna med avseende på beteende och kön. 7. Vem gör vad? STR - En film i informationssyfte föreslogs och togs positivt emot. Eventuellt samarbete STR + LRF föreslogs. NTF vägar, släpp kommer att stängas för säkrare körning. Detta kommer ställa till problem för traktorer som behöver ta sig mellan åkrar. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER OCH FORTSATT FORSKNING Permanenta det nätverk som etablerats kring långsamtgående fordon i trafiken kompletterat med företrädare från Vägverket m fl Praktiska övningar i trafiksituationer med långsamtgående fordon bör införas i all trafikutbildning på körskolor En översyn av utbildarnas egen utbildning, t ex för dem som utbildar för traktorkörkort på Naturbruksgymnasier är nödvändig Läromedel bör ses över och förnyas vad gäller långsamtgående fordon Information bör inriktas på såväl allmänhet som förare av LGF gällande beteende och synlighet Lagstiftning bör ses över och förnyas med avseende på dagens trafiksituation för trafik med LGF Problematiken med minderåriga i trafiken bör få speciell uppmärksamhet Fordonen bör ses över gällande säkerhetsbälte, underhåll, rätt registeringsform och synlighet, t ex vid dubbelmontage Statistik bör bearbetas gällande de ungas (15-24 år) inblandning i olyckorna med avseende på beteende och kön. En informationsfilm bör utarbetas (ev. i samarbete STR & LRF) Problematiken med vajervägar (2 + 1) för LGF bör undersökas vidare De senaste årens skadeutveckling med fyrhjuliga motorcyklar (ATV) bör föranleda fördjupad forskning och samarbete inom sektorn Kontinuerlig uppföljning av statistik om olyckor med långsamtgående fordon 15

16 KOMMUNIKATIONS- OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING PROJEKTINFO PÅ WEBBEN Resultaten från studien och seminariet redovisas på en projekthemsida: INTERVJUER OCH REPORTAGE De resultat som framkom i studien föranledde intervjuer och reportage i media. Se vidare under avsnittet referenser. MEDVERKAN I REGERINGSUPPDRAGET / RAPPORTEN MOTVERKA OLYCKSFALL I LANTBRUKET Studiens resultat var en av flera viktiga orsaker till regeringsuppdraget Motverka olycksfall i lantbruket som gavs till Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Forskare från föreliggande projekt vid SLU Alnarp deltog i det arbete som utmynnade i rapporten Motverka olycksfall i lantbruket där projektresultat också finns publicerade Rapporten föreslår bl a insatser gällande: Gårdsrådgivning Kunskapscentrum Barnolycksfall Olycksfall bland äldre Högre krav på maskinhandeln Bättre statistik Deltagande i standardiseringsarbetet Utbildning Forskningsinsatser Jordbruksdepartementet har skickat rapporten på remiss och för närvarande (november 27) arbetar Departementet med att konkret förslag på insatser 16

17 REFERENSER Populärvetenskaplig publicering & mässa 1. Lantbruk nr 28/29, 6 juli 27. Körkort för färre traktorolyckor på väg 2. ATL nr 46, 21 juni 27. Rör inte våra traktorkörkort. 3. Lundqvist, P. & Pinzke. S. 26. Långsamtgående fordon (LGF) I trafiken. Poster på Borgeby fältdagar, 28-29/6, Pinzke, S. & Persson, H. 26. Trafiksäkerhet till häst. olycksutveckling, attityder och beteenden. Seminarium rörande hästhållning och samhällsplanering 3/6, 26. Alnarp Konferens 1. Lundqvist, P & Pinzke, S. 27. Road accidents involving slow moving vehicles in Sweden. Abstract. Ag Eng28. Submitted. Utredning 1. Jordbruksverket. 27. Motverka olycksfall i lantbruket - rapport från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Rapport RA7:8. Jönköping. 17