Tema Arbetsmiljö. Arbetsgivaren vållade av oaktsamhet anställds död frias ändå från ansvar

Transkript

1 Tema Arbetsmiljö Nr Årgång 5 Arbetsgivaren vållade av oaktsamhet anställds död frias ändå från ansvar En anställd på Transformator Service i Hässleholm dödades när en transformator som tagits in för reparation exploderade. Hässleholms tingsrätt anser att olyckan uppstått på grund av mycket olyckliga omständigheter och därför frias företagets två delägare, trots att de enligt tingsrätten av oaktsamhet vållat den anställdes död. Brister i arbetsmiljön, bland annat beträffande kontroll och underhåll av hängbanor där djurkroppar transporteras, har lett till att Delsbo Slakteri AB fått förelägganden med viten på totalt kronor. Den 4 december 2008 fick E.ON Elnät larm om att en transformator vid ett ställverk i Bromölla stängts ner. Transformator Service i Hässleholm AB fick i uppdrag att titta närmare på transformatorn. De undersökningar som gjordes ledde till bedömningen att det var ett allvarligt fel och att transformatorn skulle tas in på Transformator Services verkstad för vidare felsökning. Där tömdes dagen efter transformatorn på det mesta av sina liter olja. En av företagets anställda, en 49-årig reparatör, skulle sedan med en gasollåga värma packningsförbanden på transformatorlocket för att kunna öppna transformatorn. Metoden hade använts i tiotals år utan problem, men den här gången fanns i transformatorn stora mängder acetylen och vätgas som antändes av gaslågan och exploderade. Det 700 kilo tunga transformatorlocket, som reparatören satt på, slungades upp i taket. 49-åringen dog. Hässleholms tingsrätt konstaterar att de explosionsfarliga gaserna uppstått på grund av ett fel i en så kallad lindningsomkopplare, och att det felet uppstått i samband med ett underhållsarbete ett halvår före olyckan. Felet har sedan fått skiljeväggen mellan lindningsomkopplaren och transformatorn att spricka. Olja från lindningsomkopplaren, som innehöll enorma mängder acetylen och vätgas, rann sedan igenom sprickan när transformatorn tömdes på olja. I den oljefria delen av huvudtanken frigjordes därefter de explosiva gaserna. Kammaråklagare Lotten Loberg hävdade att Transformator Services båda delägare gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, och yrkade att bolaget skulle betala företagsbot på en miljon kronor. De båda delägarna hade inte i tillräcklig grad riskbedömt reparationsarbetet för att förebygga brand och explosion. De hade heller inte vidtagit säkerhetsåtgärder, som säker arbetsmetod och arbetsutrustning, för att förhindra olycksfall och inte gett arbetstagaren tillräcklig kunskap och instruktioner för ett säkert arbetssätt. Om man fyllt transformatorn med olja eller inert gas hade de explosiva gaserna tryckts undan och olyckan förhindrats påpekade åklagaren. Man hade också kunnat förhindra olyckan genom att använda en annan arbetsutrustning än gaslåga, till exempel kil och hammare, vid öppnandet av transformatorn. Även tingsrätten konstaterar att det saknats skriftliga instruktioner för arbetet och att det inte dokumenterats några allmänna riskbedömningar. Delägarna hade heller inte riskbedömt användningen av gasollåga som arbetsmetod och arbetsutrustning för att lossa packningarna på porslinsisolatorerna vid demonteringen av transformatorlocket. Hade man inte använt en gasollåga utan exempelvis en värmepistol, som man använder i dag, så är det enligt tingsrätten i hög grad sannolikt att olyckan inte inträffat. Slutsatsen är att de båda delägarna genom åsidosättande av sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen av oaktsamhet har vållat reparatörens död. Det är emellertid inte varje avvikelse från det helt aktsamma som är straffbart utan för straffbarhet krävs att avvikelsen är klandervärd förklarar tingsrätten. Arbetsmetoden att med gasollåga värma packningsförbanden har använts på företaget i över 40 år, och är väl inarbetad. Varken företrädarna för Transformator Service eller andra i branschen hade hört talas om någon liknande olyckshändelse eller incident före den aktuella olyckan. Felet i lindningsomkopplaren, som ledde till att explosiva gaser bildades och sedan läckte till transformatorns huvudtank, bedöms som mycket ovanligt. Sammantaget leder detta tingsrätten till åsikten att olyckan uppstått på grund av mycket olyckliga omständigheter och att avvikelsen från det helt aktsamma inte varit så klandervärd att de båda delägarna ska hållas ansvariga för vållande till annans död. Således ogillas åtalet, liksom talan om företagsbot. Läs mer: Hässleholms tingsrätt, mål nr B Slakteri föreläggs att rätta till brister i kontroll och underhåll Förra våren vek en högbana i chockkylen ner sig på grund av materialbrott, och tunga djurkroppar kom i okontrollerad svängning. Vid Arbetsmiljöverkets efterföljande inspektion upptäcktes bland annat att slakteriet saknade rutiner för kontroll, riskbedömning och underhåll av banorna. Delsbo Slakteri har nu fått ett föreläggande om att kontrollera att alla banor där det hänger djurkroppar håller för de vikter som transporteras. Kontrollerna ska göras regelbundet och dokumenteras, och där ska även göras en bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas. Slakteriet ska också se till att banorna underhålls så att inte materialbrott uppstår, och risken för ras elimineras. Föreläggandet är förenat med vite. För den första punkten är vitet på kronor, och för den andra kronor. Senast 31 mars ska bristerna vara åtgärdade. I ett annat föreläggande, med vite på kronor, tar Arbetsmiljöverket upp andra brister som Delsbo Slakteri måste göra något åt senast 29 februari. Man ska bland annat se till att golvbrunnarna är täckta för att eliminera risken för fall, att tryckluftsdriven utrustning ljuddämpas, att arbetet med klassning/stämpling planeras och ordnas så att det inte är för många stora djurkroppar i rummet samtidigt och att nödutgångarna har fri passage. 1

2 Fyra åtalas efter olycka där 16-årig elev skadades i gradsax med trasigt skydd En 16-årig elev på Polhemsskolan i Lund fick en del av ett finger avklippt i en gradsax med trasigt skydd. Nu åtalas gymnasiechefen, rektorn, en utvecklingsledare och en lärare för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Olyckan inträffade i januari 2010 när eleven, som gick på energiprogrammet, skulle klippa av en plåt i gradsaxen. Skyddet till saxen var trasigt, och det bar sig inte bättre än att även yttersta delen av långfingret klipptes av. Arbetsmiljöverket förbjöd Polhemsskolan att använda gradsaxen om den inte försågs med ett skydd som hindrar operatören att komma i kontakt med skär och anhåll. Arbetsmiljöverket konstaterade också vid sin inspektion att det fanns en rad arbetsmiljöbrister på skolan. Det var oklart hur arbetsuppgifter, befogenheter och resurser fördelats i organisationen. Det saknades rutiner för regelbundna riskbedömningar och för handlingsplan för de arbetsmiljörisker som inte kan åtgärdas omedelbart. Det fanns heller inga rutiner för att genomföra riskbedömningar när eleverna ska ut i annan verksamhet för att genomföra sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU. Och det hade inte gjorts någon undersökning och riskbedömning av de maskiner som användes vid energiprogrammet. Nu har bristerna lett till att kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö väckt åtal mot fyra personer: Gymnasiechefen har genom delegation haft ett övergripande ansvar för elevernas arbetsmiljö. Han hålls ansvarig för att han vid delegering av arbetsmiljöuppgifter till rektorn och utvecklingsledaren inte tydligt angett hur ansvaret skulle fördelas beträffande maskinerna i verkstaden, för att inte ha sett till att de båda hade tillräcklig kompetens för uppgiften och för att han inte årligen följt upp och förbättrat det systematiska arbetsmiljöarbetet för energi- och teknikprogrammen på skolan. Rektorn har genom delegation och i sin ställning som rektor för energi- och teknikprogrammen haft ansvar för dessa elevers arbetsmiljö. Hon hålls ansvarig för att det inte har genomförts fortlöpande undersökningar och riskbedömningar av maskinerna i verkstaden och inte har införts rutiner för kontroll av maskinernas skyddsanordningar. Utvecklingsledaren har genom delegation haft ett visst ansvar för elevernas arbetsmiljö. Han hålls ansvarig för att han inte sett till att införa säkerhetsföreskrifter och kontroll av säkerhetsanordningar för gradsaxen. Läraren har i sin ställning som lärare varit ansvarig för den omedelbara tillsynen i verkstaden, och därmed för elevens arbetsmiljö under lektionen. Han hålls ansvarig för att vid tillfället ha utsatt eleven för fara genom att tillåta honom att arbeta vid gradsaxen, trots det trasiga och bristfälliga skyddet. Målet kommer att avgöras av Lunds tingsrätt senare under året. Får böta för missad besiktning Systemglas Produktion i Burträsk AB har fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Vid en inspektion den 23 april 2010 i Örnsköldsvik upptäckte en av Arbetsmiljöverkets inspektörer att det inte fanns något besiktningsintyg tillgängligt för den bakgavellyft som var monterad på företagets Volvo FH12-lastbil. Dessutom saknade föraren skriftligt tillstånd att använda maskindriven lyftanordning. Enligt 27 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar, AFS 2003:6, ska en arbetsgivare som använder en besiktningspliktig anordning bland annat förvara det senaste besiktningsintyget, besiktningsintyg från första besiktning om anordningen genomgått sådan samt de instruktioner för användning, drift och skötsel som är väsentliga. Dokumentation enligt 27, eller kopia av den, skall finnas tillgänglig för kontroll i eller i närheten av anordningen. Systemglas Produktion hade inte besiktat bakgavellyften och hade följaktligen inget besiktningsintyg att visa upp, och kunde då heller inte förvara det. Därmed bröt man mot två direkt straffsanktionerade regler i föreskrifterna, vilket gör att man nu tvingas betala företagsbot. Företagsboten jämkas för bilplåtslageri med bara ägaren anställd I Eije Bjuhr AB:s verksamhet i Malå (bilplåtslageri och billackering) finns risk för skadlig exponering för luftföroreningar som bildas vid termisk nedbrytning av härdplast eller härdplastkomponent. Trots det har företaget inte ordnat att arbetstagare genomgått föreskrivna läkarundersökningar, och därför har Eije Bjuhr AB fått ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Beloppet har jämkats på grund av att det i verksamheten endast funnits en anställd, som tillika är ensam ägare till företaget. I annat fall skulle företagsboten ha uppgått till kronor, påpekar åklagaren. Eije Bjuhr AB har godkänt strafföreläggandet. Kommun får företagsbot för takbyte i semesterby Våren 2009 lät Oskarhamns kommun utföra byggnadsarbete på Gunnarsö semesterby. Taket på 33 stugor lades om. Kommunen var av den uppfattningen att det räckte med de arbetsmiljökrav som ställdes på entreprenören vid upphandlingen, och förutsatte att entreprenören skulle följa gällande regler. Men när Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatsen visade det sig att entreprenören saknade godkända fallskydd. Det fanns heller ingen arbetsmiljöplan, trots arbete med risk för fall på två meter eller mer. Oskarshamns kommun har därför fått, och godkänt, ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Obesiktad bakgavellyft gav i företagsbot Z-Signaler AB använde i maj 2011 en bakgavellyft på en byggarbetsplats i Lycksele. Bakgavellyften, som var monterad på en lätt VW-lastbil av typen LT 35, hade inte genomgått föreskriven besiktning. Z-Signaler har därför fått ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Föreläggandet har godkänts. Tvingas betala för missad förhandsanmälan ALAB Fastigheter AB lät under februarimars 2010 utföra byggnadsarbete vid Gyllenheimsgatan i Vänersborg. Trots att arbetet i omfattning översteg 500 persondagar gjordes ingen förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket. ALAB Fastigheter har därför fått ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. 2

3 Partihandel fi ck maximal jämkning av företagsboten nu överklagas domen Bazar i Sollefteå AB dömdes av tingsrätten för brott mot arbetsmiljölagen för att bakgavellyften på företagets skåpbil inte besiktats. Företagsboten jämkades dock till lägsta möjliga belopp. Ett klart avsteg från en etablerad praxis hävdar åklagaren och överklagar domen. Bazar i Sollefteå AB bedriver partihandel med livsmedel och använder en VW Crafter skåpbil till att leverera varor till restauranger, pizzerior och gatukök. Bilen, som är försedd med en bakgavellyft, införskaffades i februari Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar, AFS 2003:6, ska återkommande besiktning av bakgavellyften ske med 24 månaders intervall. Senast under andra månaden efter att det gått 24 månader sedan lyften togs i bruk ska besiktning ske. Bazars bakgavellyft skulle alltså ha genomgått återkommande besiktning senast under april 2009 men besiktning gjordes först 20 september, efter påpekande från Arbetsmiljöverket. Bestämmelsen om återkommande besiktning är direkt straffsanktionerad och verket gjorde därför en anmälan till åklagare. Anmälan ledde till att kammaråklagare Stig Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund väckte talan om företagsbot. Han yrkade att Bazar i Sollefteå AB skulle betala kronor i företagsbot. Bazar motsatte sig yrkandet och hävdade att ingen på företaget gjort sig skyldig till brott mot arbetsmiljölagen, och att beloppet under alla förhållanden var för högt. Inför Ångermanlands tingsrätt förklarade Bazars VD att han och övriga inom företaget utgått från att hela bilen, inklusive bakgavellyften, blivit besiktad när bilen besiktats. Och varken bilbesiktningen eller bilverkstaden som regelbundet servade bilen hade sagt något om att bakgavellyften måste genomgå en särskild besiktning. Därför kände han inte till detta. Ångermanlands tingsrätt konstaterar att ett företag som bedriver näringsverksamhet måste sätta sig in i de regler som gäller för den verksamhet som företaget bedriver. Bazar skulle alltså ha tagit reda på vad som gällde för användandet av bakgavellyftar. Det hade nu inte Bazar gjort. Som en följd av detta hade man heller inte sett till att bakgavellyften genomgått återkommande besiktning, och brutit mot arbetsmiljölagen. Bazar får dock medhåll i fråga om företagsbotens storlek. Tingsrätten konstaterar att företaget besiktade lyften direkt efter Arbetsmiljöverkets påpekande. Brottsligheten har inte inneburit någon skada och faran får anses ha varit mycket liten. Omfattningen av brottsligheten har också varit liten. Sammantaget anser därför tingsrätten att företagsboten kan stanna vid lägsta möjliga belopp, nämligen kronor. Beloppet avviker kraftigt från vad som är normalt för användande av lyftanordningar som inte besiktats och därför har kammaråklagare Stig Andersson överklagat domen. Tingsrätten har i sin dom bedömt straffvärdet av gärningen felaktigt. På området finns en etablerad praxis, inga av de argument som framförts är unika för Bazar i Sollefteå AB utan det rör sig om ett normalfall där inga skäl för jämkning föreligger hävdar han. I sin inlaga till Hovrätten för nedre Norrland hänvisar Stig Andersson till ett par domar och ett stort antal godkända strafförelägganden där företagsboten, med något enstaka undantag, bestämts till kronor och det är också det belopp han anser ska gälla för Bazar i Sollefteå AB. Fotnot: TYA (Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd) har tagit fram en Besiktningsguide för transportbranschen som ger vägledning om vilken utrustning som ska besiktigas, när besiktningen ska utföras och hur resultatet ska tolkas. Kyrkobygge kan kosta halv miljon i vite Arbetsmiljöverket förbjöd i oktober Syrisk-ortodoxa församlingen att fortsätta byggnadsarbetet vid Tensta kyrka om inte vissa villkor var uppfyllda. Vid en uppföljning visade det sig att församlingen bröt mot förbudet och verket har därför vänt sig till Förvaltningsrätten och begärt att ett vite på kronor ska dömas ut. Arbetsmiljöverket har vid upprepade inspektioner under sommaren och hösten kunnat konstatera brister i arbetsmiljön på kyrkobygget. Det har brustit i fråga om tidsplanering av arbetena. Skyddsanordningar som fallskydd, tillträdesleder, avspärrningar och ställningar har saknats eller varit dåligt underhållna. Arbetsmiljöplanen har inte uppdaterats. Informationen till underentreprenörer och inhyrd personal om gällande skyddsföreskrifter har varit dålig. Det har brustit i kontrollen av att underentreprenörerna följer arbetsmiljöreglerna. Inga dokumenterade skyddsronder. Dessutom klarade den byggarbetsmiljösamordnare, BAS-U, som utsetts inte av uppdraget (Tema Arbetsmiljö nr 13/2011). Vid en inspektion 6 oktober beslöt Arbetsmiljöverket om ett omedelbart förbud. För att församlingen skulle få fortsätta byggnadsarbetet krävdes att man vidtog åtgärder på hela arbetsstället till skydd mot fall till lägre nivå, att arbetet planerades så att olika arbeten inte sammanföll i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa och olycksfall uppkommer och att ställning inte användes innan den uppfyller gällande krav på hållfasthet och stabilitet. Förbudet var förenat med vite på kronor. När två av verkets inspektörer gjorde en uppföljande inspektion den 15 november kunde de konstatera att arbetstagare från en entreprenör fanns på taket till byggnaden utan att ställningen var färdigbyggd. Det Läs mer: Ångermanlands tingsrätt, mål nr B saknades bitvis skyddsräcken längs husets kortsidor som arbetstagarna passerade till och från arbetena som utfördes på ett gavelhörn. För att nå arbetsplatsen gick man dessutom på taket, som var mycket halt. Arbetstagare från en annan entreprenör höll på med fasadarbeten. De tvingades klättra utanpå ställningen för att komma till det ställningsplan där arbetet bedrevs, på grund av att ställningen höll på att byggas om. Byggherren kände inte till vilka arbeten som skulle utföras och hade därför inte planerat arbetena i tid och rum på så sätt som krävts. Villkoren i förbudet av den 6 oktober var inte uppfyllda sammanfattade en av inspektörerna resultatet av uppföljningen. Arbetsmiljöverket har därför vänt sig till Förvaltningsrätten i Stockholm och ansökt om att den ska döma ut vitet på kronor. Något skäl för jämkning av beloppet finns inte anser man. 3

4 4 BUTIKSRÅN Kraftig minskning av antalet rån även 2011 Butiksrånen minskar för andra året i följd. Förra året anmäldes 781 butiksrån enligt preliminära uppgifter från Brottsförebyggande rådet, Brå. Jämfört med toppåret 2009 är det en minskning med drygt 30 procent. Framför allt rån med skjutvapen minskar. Jämfört med 2009 har de i det närmaste halverats i antal. Fack- och arbetsgivarorganisationerna inom handeln, Arbetsmiljöverket och polisen har under senare år arbetat intensivt för att öka säkerheten i och kring butikerna. Branschen har jobbat med och genom det som kallas handelns 13-punktsprogram, Skydd mot rån i handeln. Programmet har tagits fram av polisen, handeln och företrädare för de handelsanställda och syftar till att förebygga rån och stölder och förbättra säkerheten för alla som jobbar i butik. Arbetsmiljöverket har genomfört en riktad informationskampanj till ägare av mindre butiker. I fjol inspekterades dessutom närmare butiker. Och nu minskar alltså butiksrånen för andra året i följd enligt Brås preliminära statistik. Toppåret 2009 anmäldes butiksrån, 2010 var det 902 och förra året 781. Det visar att våra gemensamma ansträngningar börjat få effekt, säger Boel Callermo, chef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Mitt (distrikten i Stockholm, Örebro och Linköping). Upplevelsen av ett rån kan påverka en människa resten av livet. Det är en oerhört traumatisk händelse. Därför är det viktigt att alla berörda: fack, arbetsgivare och myndigheter samverkar i arbetet med att skapa trygga och säkra arbetsmiljöer. Entréer, varumottag, möjligheter att hålla sig gömd, ensamarbete, tillgång till larm, hantering och förvaring av kontanter, belysning, placering av kassor är exempel på sådant man vill få handlarna att se över. Liksom hur och när öppning och stängning av butikerna görs. Anmälda butiksrån Antal Källa: BRÅ utan skjutvapen med skjutvapen Grafik: Tema Arbetsmiljö Osäkra effekter av slutet kontantsystem Det finns ingenting som säger att ett slutet kontanthanteringssystem påtagligt minskar riskerna för att personalen utsätts för våld eller hot om våld hävdar butikskedjan Netto. Kammarrätten ger nu Netto rätt, och upphäver Arbetsmiljöverkets föreläggande om att skaffa ett slutet kontanthanteringssystem i en butik i Malmö. Nettobutiken vid Värnhemstorget i Malmö har funnits i området sedan 2004, och har varit utsatt för ett rån 2006 och ett rånförsök Personalen har begränsad tillgång till kontanter genom användande av så kallad sedelbox. Som förebyggande åtgärd räcker inte det ansåg Arbetsmiljöverket, och förelade Netto i oktober 2009 att införa ett slutet kontanthanteringssystem. Netto överklagade beslutet, men Förvaltningsrätten i Malmö ansåg att ett slutet kontanthanteringssystem medför att kontanterna i öppen penninghantering minskar, och därmed också riskerna för att personalen utsätts för våld eller hot om våld. Mot bakgrund av att butiken de senaste åren utsatts för både rån och rånförsök anser förvaltningsrätten i likhet med Arbetsmiljöverket att det inte är en tillräckligt förebyggande åtgärd av butiken att använda sedelbox. Arbetsmiljöverket har således haft fog för sitt beslut. Netto överklagade igen. Det finns, hävdade man, inte några studier eller utredningar som stöder Arbetsmiljöverkets antagande att ett slutet kontanthanteringssystem påtagligt minskar riskerna för att personalen utsätts för våld eller hot. I de butiker där Netto infört slutna kassasystem hade man istället märkt att våldet trappats upp. Vid tre tillfällen har två butiker i Landskrona och Helsingborg utsatts för rån, och när gärningsmännen upptäckt att det inte funnits några kontanter hade både kunder och personal utsatts för våld. Det har gjort att det i dag finns personal som är oroliga för att sitta i en kassa med sluten kontanthantering. Även om sluten kontanthantering minskar antalet råntillfällen är det ingen garanti för att personalen kommer lindrigare undan, påpekade Netto. Netto påpekade också att man utformat kassaarbetsplatserna med hänsyn till risken för rån eller tillgrepp. I den aktuella butiken -11 prel År förekommer inte ensamarbete, och den har inte öppet sent på kvällar eller nattetid. Man använder sedelboxar, har kameraövervakning och regelbundna besök av bevakningspersonal. Och Kammarrätten i Göteborg fann, tvärtemot Förvaltningsrätten, att Arbetsmiljöverket inte haft fog för sitt beslut att förelägga bolaget att införskaffa ett slutet kontanthanteringssystem. Vid en sammantagen bedömning av de åtgärder som bolaget har vidtagit i butiken, de övriga åtgärder som bolaget har förelagts att genomföra, den osäkerhet som finns när det gäller vilka effekter och resultat som kan uppnås med ett slutet kontanthanteringssystem och den förhållandevis höga kostnad som det medför för bolaget, anser kammarrätten att föreläggandet inte står i rimlig proportion till det eftersträvade syftet. Kammarrätten bifaller därför Nettos överklagande, och upphäver Arbetsmiljöverkets beslut. Läs mer: Kammarrätten i Göteborg, mål nr

5 De fl esta rån utförs sent på kvällen och drabbar butiker med ensambemanning De flesta butiksrånen begås i något av de tre storstadslänen, under vintermånaderna november till och med februari, mellan klockan 18 och 22 och riktar sig mot någon butik som har ensambemanning. Störst risk att utsättas för rån löper videobutiker och butiker som rånats tidigare. Butiksrån medför ekonomiska förluster. Utsatt personal kan också få både fysiska och psykiska skador. Kunskap om hur butiksrånen ser ut och har utvecklats ger förutsättningar för att förebygga och minska antalet butiksrån, och för att hjälpa dem som riskerar att drabbas. Därför har handeln (Handelns Arbetsmiljökommitté, Livsmedelshandlarna och Handelns Utvecklingsråd) tagit initiativ till en uppföljande studie av butiksrånen under 2000-talet jämfört med och 90-talen. Studien har tagits fram av utredarna Madeleine Blixt och Lisa Wallin vid Brottsförebyggande rådet, Brå. Studien (Butiksrån. Utvecklingen fram till Brå-rapport 2011:14) visar att en stor del av butiksrånen begås i storstäderna. 75 procent av de anmälda butiksrånen 2008 begicks i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Även antalet rån per invånare är fler i storstadsregionerna. Fler människor innebär också att fler brott begås. Storstäderna ger större anonymitet, vilket skapar fler råntillfällen, och där finns fler butiker. Risken att utsättas för butiksrån var 2008 ungefär 1 procent sett över hela landet. I storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö var risken tre gånger högre. De flesta butiksrån riktas mot livsmedelshandeln. Följt av kiosker och tobakshandlare, bensinstationer och videobutiker. Absolut störst risk att utsättas för rån löper videobutiker. Mer än en av tio videobutiker (13,3 procent) rånades under 2008, en fördubbling jämfört med år Bland livsmedelsbutiker kiosker och tobakshandlare utsattes ungefär fem av hundra för rån år En butik som utsatts för rån löper närmare tio gånger högre risk att rånas igen under samma kalenderår. I många fall redan inom en vecka. Rånen följer ett säsongsmönster. Över 40 procent begås under perioden november-februari. Vintertid innebär mer mörker, färre människor utomhus och mindre risk Brås rapport 2011:14 Butiksrån.Utvecklingen fram till för upptäckt. Butiksrånen följer också ett tydligt dygnsmönster, ungefär hälften sker mellan klockan 18 och 22 på kvällen. Vid råntillfället var närmare 60 procent av butikerna ensambemannade, men skillnaderna är stora mellan branscherna. Videobutiker som rånades var i nästan nio Rapportens viktigaste resultat finns sammanfattade i foldern Butiksrån - var, när, hur och vem? av tio fall ensambemannade. Bensinstationer och kiosker var ensambemannade vid tre av fyra rån. Ett skäl till att många rån begås mot butiker där personal arbetar ensam kan vara att gärningsmännen tror att sådana rån har BUTIKSRÅN större chans att lyckas, vilket inte tycks vara fallet enligt Brå-studien. Beväpning i någon form förekommer vid nästan alla butiksrån. Skjutvapen är vanligast, framför allt bland misstänkta gärningsmän under 25 år. Trots att skjutvapen är så vanligt förekommande är det ovanligt att de används, annat än som tillhygge. I ungefär en sjättedel av polisanmälningarna från 2008 finns uppgifter om att rånade utsatts för våld, som regel rör det sig om slag och knuffar. Våldet har vid drygt var tionde rån medfört att rånoffret fått någon form av fysisk skada, främst rispor, rodnader, svullnader eller sveda. Polisanmälningarna ger däremot sällan information om huruvida rånoffret skadats psykiskt. Enligt studien så ger rånen sällan några större summor i utbyte, och värdet av rånbytet har också sjunkit kraftigt från år 2000 till Andelen butiksrån där man kommit över större summor (över kronor) har minskat samtidigt som andelen där bytet är mindre (under kronor) har ökat. De allra flesta butiksrånare, närmare åtta av tio, är under 25 år. Andelen misstänkta ungdomar i åldern år har ökat över tid. Under 1980-talet utgjorde de i genomsnitt 29 procent och under 1990-talet 38 procent. År 2008 var 47 procent av de misstänkta år. De rånmisstänkta är nästan uteslutande män, 98,5 procent år En stor andel av rånarna är också kriminellt belastade, vanligast är att man åkt dit för stöld följt av narkotika-, vålds- och trafikbrott. År 2008 var den vanligaste påföljden för rånarna fängelse. En stor del av de yngre döms till skyddstillsyn. För de allra yngsta, år, är ungdomsvård vanligast. Risken för rån beror på många olika saker. Som att butiken har ett utsatt läge, att insynen är skymd eller att endast få människor passerar utanför. Men det går att förebygga riskerna med en kombination av tämligen enkla åtgärder påpekar rapportförfattarna, och anger Handelns 13-punktsprogram Skydd mot rån i handeln som exempel. 13-punktsprogrammet kan hämtas på och Brå-rapporten Butiksrån. Utvecklingen fram till 2010 och den sammanfattande foldern kan laddas ned som pdf-er på I en kommande rapport planerar Brå att närmare beskriva och analysera polisens utredningsarbete och uppklarning av butiksrånen. 5

6 Slipper betala tillbaka a-kasseersättning Kan inte a-kassan visa att en förlikningsersättning i sin helhet eller till viss bestämd del utgör lön eller ekonomiskt skadestånd så kan man heller inte kräva återbetalning av arbetslöshetsersättning. Det är innebörden av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen. SKTF:s a-kassa beslutade att en nu 63-årig man skulle betala tillbaka kronor, motsvarande 68 ersättningsdagar för tiden 15 januari 13 maj Skälet var att mannen i efterhand fått kronor i ersättning av sin tidigare arbetsgivare Coompanion Göteborgsregionen ekonomisk förening. Ersättningen var resultatet av en förlikning, sedan mannens fackliga organisation SKTF begärt tvisteförhandling och å hans vägnar yrkat såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd för brott mot LAS och mot semesterlagen. A-kassan motiverade beslutet om återbetalning med bestämmelserna i 68a i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Där sägs att om någon som fått ersättning från en a-kassa senare fått lön eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för samma tid ska ersättningen från a-kassan betalas tillbaka. Beslutet överklagades. Mannen och hans ombud hänvisade till förarbetena till 68a, där det sägs att om det är oklart vad exempelvis beloppet i en överenskommelse om förlikning avser så ska det inte betraktas som lön eller ekonomiskt skadestånd. Och då kan återbetalning av a-kasseersättning heller inte krävas. Det engångsbelopp som mannen fått var ett typiskt allt-i-ett-belopp avsett att en gång för alla lösa en tvist hävdade man. 6 Summan var inte närmare specificerad och det framgår inte någonstans av överenskommelsen att den skulle utgöra lön. Engångsbeloppet grundade heller inte rätt till vare sig tjänstepension eller semester, vilket lön typiskt sett gör. Länsrätten i Stockholms län tolkade överenskommelsen och bestämmelserna på samma sätt, och konstaterade att a-kassan inte haft fog för beslutet om återbetalning och upphävde beslutet. A-kassan överklagade. Man påpekade att konsekvensen av länsrättens bedömning är att den uppmuntrar till svepande och otydliga formuleringar i överenskommelser om förlikning, och att bestämmelsen om återbetalning i 68a i lagen om arbetslöshetsförsäkring aldrig kan användas vid förlikningar. Detta eftersom ingen av parterna vid förlikningen är intresserade av att medverka i kassans utredning för eventuell återbetalning, och eftersom arbetstagaren/a-kassemedlemmen och fackförbundet båda torde verka för att det överenskomna beloppet alltid ses som allt-i-ett-överenskommelser och aldrig som ekonomiskt skadestånd. A-kassan ansåg att i förlikningssituationer ska den som sökt ersättning kunna visa att förlikningsbeloppet inte är ekonomiskt skadestånd, utan ideellt skadestånd eller ersättningsbelopp allt-i-ett. Av den aktuella överenskommelsen framgick inte att någon del av beloppet avsåg ideellt skadestånd utan snarare att det rörde sig om ett ekonomiskt skadestånd. Därför var kravet på återbetalning befogat. Men även Kammarrätten i Stockholm såg det som att arbetsgivaren löst en tvist genom att åta sig att betala ett ersättningsbelopp allt-i-ett som inte tydligt kan klassas som ekonomiskt skadestånd för utebliven lön. Överklagande avslogs. Ärendet överklagades genom Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till Högsta förvaltningsdomstolen. IAF påpekade att en förutsättning för ideellt skadestånd är att arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot LAS. Men i detta fall hade den 63-årige mannen och hans arbetsgivare kommit överens om att frångå huvudregeln i LAS om tillsvidareanställning, mot att mannen fick ekonomisk ersättning av arbetsgivaren. Då kan det inte ses som ett lagbrott, och ersättningen inte betraktas som ett ideellt skadestånd. Man hävdade också att bevisbördan, skyldigheten att visa att ersättningen var ideellt skadestånd, låg på mannen. Högsta förvaltningsdomstolen gör en helt annan bedömning. Mannen hade hävdat att arbetsgivaren brutit mot LAS, och begärt att arbetsgivaren skulle betala allmänt och ekonomiskt skadestånd. Han hade också hävdat att arbetsgivaren brutit mot semesterlagen, och begärt allmänt och ekonomiskt skadestånd även för detta. Parterna hade sedan gjort en överenskommelse om att arbetsgivaren skulle betala ett belopp om kronor, och att samtliga mellanhavanden, såväl ekonomiska som rättsliga därmed skulle vara slutligt reglerade. Högsta förvaltningsdomstolen påpekar att bevisbördan för krav på återbetalning ligger på a-kassan. Och utredningen i målet visar enligt domstolen inte att ersättningen från arbetsgivaren i sin helhet eller till ett visst belopp utgör ekonomiskt skadestånd. Därför avslås IAF:s överklagande, och 63- åringen slipper kravet på återbetalning. Fick livshotande klämskador i robotcell En operatör på Fueltech Sweden AB fick en livshotande klämskada över bröstkorgen i en robotcell för svetsning. Hålldonen var byglade, och därmed fungerade inte skyddsanordningarna. Fueltech har nu fått ett straffföreläggande med företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott. Fueltech Sweden AB i Ronneby ingår i den österrikiska industrikoncernen Salzburger Aluminium Group, SAG. Fueltech är specialiserat på svetsade bränsletankar i aluminium till den tunga fordonsindustrin. Volvo och Scania hör till de största kunderna. Olyckan inträffade 16 november 2010 då operatören gick in i svetsrobotcellen för att kontrollera ett munstycke. Maskinens hålldonsenheter var sedan många år byglade, varför säkerhetsfunktionerna med förreglad grind och ljusbom var satta ur funktion. Operatören klämdes mellan svetsbordet och robotenheten och fick en mycket allvarlig och livshotande klämskada över bröstkorgen. Bygling av hålldonsenheterna var ingen tillfällighet utan har pågått under en längre tid. Bland personalen har detta varit ett vedertaget körsätt, konstaterade Arbetsmiljöverket efter olyckan. I en begäran om åtalsprövning skriver verket att detta förfarande borde ha uppmärksammats vid skyddsronder eller andra uppföljningar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr Kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål gör samma bedömning. Arbetsgivaren har brustit i fråga om riskbedömning av arbetet vid maskinen och har inte gjort tillräckligt för att förebygga olycksfall. Ett sådant förebyggande arbete hade varit dels att se till att maskinen inte kan köras utan skydd som hindrar tillträde till maskinens riskområde eller stoppar farliga funktioner innan man når riskområdet, dels tydliga instruktioner om att det är förbjudet att manipulera skyddsanordningarna och köra utan dem påpekar hon i det strafföreläggande Fueltech fått. Strafföreläggandet, med företagsbot på kronor, avser arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada och har godkänts av Fueltech.

7 Vilseledd byggherre fi ck dagsböterna jämkade En privatperson i Umeå skulle bygga om och till sitt hus. För att vara säker på att allt var i sin ordning och alla regler följdes så ställde han frågor till bland annat kommunen och till olika leverantörer och entreprenörer inför bygglov, planering och inköp med mera. Och fick beskedet att allt var OK. Det ingen berättade för honom var att eftersom en del av arbetet skulle utföras på höjd med risk för fall mer än två meter så måste han också upprätta en arbetsmiljöplan. Alternativt anlita en entreprenör för byggprojektet och låta denne ansvara även för arbetsmiljöplanen. När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatsen upptäckte man att det saknades både arbetsmiljöplan och fasta fallskydd. Takarbetet förbjöds till dess fallskydd var ordnade, och avsaknaden av arbetsmiljöplan anmäldes till åklagare. Anmälan har nu lett till att kammaråklagare Christer B Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål gett byggherren ett strafföreläggande för brott mot arbetsmiljölagen. Påföljden blir 30 dagsböter á 200 kronor. Beloppet är jämkat påpekar åklagaren. Det skulle normalt ha varit 40 dagsböter men jämkas eftersom mannen med viss rätt känner sig vilseledd av myndigheter. Den vilseledde byggherren har godkänt det jämkade strafföreläggandet. Företagsbot för Volvo för brister i arbetsmiljöplan Volvo Personvagnar AB i Göteborg lät under perioden januari juni förra året utföra byggnads- och anläggningsarbete utmed Torslandavägen/Sörredsvägen i Göteborg. Här förekom såväl arbete med risk för fall på mer än två meter som arbete med montering av tunga byggelement. Ansvarig företrädare för bolaget såg till att det upprättades en arbetsmiljöplan, men i den fanns ingen beskrivning av de särskilda åtgärder som skulle vidtas vid de riskfyllda arbetena. Volvo Personvagnar har därför fått, och godkänt, ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Saknade arbetsmiljöplan för husbygge i Lycksele Franklin Fastigheter AB har fått, och godkänt, ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Företaget etablerade i maj 2011 en byggarbetsplats i Lycksele utan att upprätta någon arbetsmiljöplan, trots att man utförde arbeten med risk för fall på två meter eller mer. Friande dom efter liftolycka oklart varför golvhäll brast När golvhällen brast under bomliften kastades en elektriker ur liftkorgen och skadades svårt. Det är inte klarlagt varför hällen inte höll hävdar Västmanlands tingsrätt och friar därför Sandvik Heating Technology AB och NEA Installation AB från misstankarna om arbetsmiljöbrott. Takbelysningen i varmvalsverket i Hallstahammar behövde bytas ut och utökas. Kanthal AB (numera Sandvik Heating Technology AB) gav Västmanlands Elektriska AB (numera NEA Installation AB) i uppdrag att göra installationen. Det mesta av jobbet gjordes från en befintlig travers, men traversen hade inte tillräcklig räckvidd för att man skulle komma åt att montera belysning över hela området. Därför hyrde NEA in en bomlift. Golvet i valsverket bestod till hälften av metallhällar och till hälften av betong. När en elektriker 22 maj 2008 körde in den inhyrda bomliften i valsverket brast en golvhäll och ena hjulparet gick igenom golvet. Liften välte och elektrikern slungades ur liftkorgen och skadades så illa att han gick sjukskriven i tre månader. Arbetsmiljöverket utredde olyckan och konstaterade att det brustit i fråga om riskbedömning och samordning. Därför gjordes en åtalsanmälan. I oktober 2009 åtalades såväl NEA som Sandvik Heating för arbetsmiljöbrott. Åklagaren hävdade att företrädare för de båda bolagen av oaktsamhet vållat elektrikerns skada genom att bland annat inte undersöka golvets bärighet och inte bedöma riskerna med att köra liften på golvet trots att golvets bärighet tidigare varit ifrågasatt. Västmanlands tingsrätt har en helt annan syn på arbetsgivarens undersökningsplikt. En anställd vid Lagerberg i Norjeby AB skadade i höstas högra handen i en oskyddad maskin i kycklingslakteriet. Arbetsmiljöverket har nu anmält olyckan till åklagare. Olyckan inträffade några minuter efter sex på morgonen den 21 september. Den anställde hade startat slaktlinjen (kedjetransportören) och skulle kontrollera rengöringen innan slaktlinjen användes till produktion. Mannen fastnade då med höger hands överdel, och tumme och fingrar klämdes av. Tingsrätten konstaterar att någon egentlig teknisk undersökning inte gjorts efter olyckan, och att man därför delvis tvingas att spekulera i vad som kan ha orsakat den. Tingsrätten kan tänka sig två olika grundorsaker. Den ena är att just den golvhäll som gick sönder inte orkade med tyngden av liften, för att den skilde sig i konstruktion från övriga eller för att den var skadad. Den andra grundorsaken är att golvet rakt igenom var för vekt för den 6,5 ton tunga liften. I utredningen saknas uppgifter om hällarnas konstruktion, dimensionering eller vilken tyngd de kunde förväntas tåla. Det går alltså inte att objektivt konstatera att den del av golvet som var hällbelagd i sig inte kunde klara den använda liften förklarar tingsrätten. I och för sig verkar det ha varit en allmän uppfattning bland de som arbetade på valsverket att golvet inte höll för att köra på, men det saknas alltså objektiv bevisning som visar att så verkligen var fallet, att den allmänna uppfattningen var grundad på fakta. Enligt tingsrätten är resultatet av resonemanget att det är oklart varför golvhällen inte höll. Vet man inte det så går det heller inte att avgöra hur ingående kontroll av golvet som hade behövts för att upptäcka den eller de svagheter som fanns. Hade en normalt godtagbar kontroll inte avslöjat denna svaghet går det heller inte att säga att någon anställd varit försumlig om någon sådan kontroll inte hade gjorts.. Om olyckan hade skett oavsett kontroll är avsaknad av kontroll inte orsak till olyckan. När tingsrätten avslutar tankekedjan är slutsatsen att ingen i de inblandade bolagen kan göras straffrättsligt ansvarig för olyckan, och därför blir det friande dom rakt över. Skadade fingrar i oskyddad slakterimaskin Vid en inspektion några dagar efteråt kunde Arbetsmiljöverket konstatera att företaget inte hade gjort någon riskbedömning av den så kallade slakt- och plocklinjen, och att det saknades skriftliga utbildnings- och hanteringsinstruktioner och bruksanvisningar. Dessutom saknades avskärmningsskydd eller annan skyddsanordning som hindrar att arbetstagare når eller befinner sig i riskområdet för farliga maskinrörelser. Arbetsmiljöverket anser att det finns en klar koppling mellan bristerna i företagets arbetsmiljö och olyckan och har därför vänt sig till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål med en begäran om åtalsprövning. 7

8 Instruktion till anställda om att uppföra byggnadsställning tillräcklig riskbedömning 18-åringen arbetade med att lägga plåttak på en villa. När han skulle skruva fast en plåt på taknocken tappade han balansen, föll till marken och skadades allvarligt. Åklagaren ansåg att arbetsgivaren gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott och yrkade på kronor i företagsbot, men Värmlands tingsrätt friar plåtslageriet. Den unge mannen utbildade sig till plåtslagare på Spångbergsgymnasiet. Han hade gjort praktik hos Lyréns Plåt AB i Filipstad och hade bett om att få arbeta på sin praktikplats under höstlovet. Tillsammans med handledaren åkte han ut till ett fritidshus i Persberg där det skulle läggas plåt på taket. Deras chef hade gett order om byggnadsställning, och en byggnadsställning fanns också på plats när de kom dit. Men på fel sida av huset. De byggde därför en ny provisorisk träställning för att kunna börja jobba. Handledaren langade sedan plåt, medan 18- åringen var uppe på nocken och skruvade. När han skulle skruva fast sista skruven i en plåt halkade han till, tappade balansen och kanade utefter plåttaket. Eftersom ställningen saknade skyddsräcken så åkte 18-åringen rakt igenom och föll mot marken med huvudet före. Han bröt en ryggkota och fick skador på nerver till båda benen. Skadorna har medfört nedsatt känsel och muskelkraft i benen. Han var länge rullstolsbunden, men Kapade fingrar kostar fönstertillverkare Den 11 januari 2010 inträffade en olycka i en hyvellinje vid Svenska Fönster AB:s anläggning i Edsbyn. En operatör fick sårskador på tre av den högra handens fingrar när han stack in handen i en så kallad dubbeltappmaskin och kom åt ett roterande verktyg. Två fingrar kapades av. Olyckan berodde på att maskinen saknade skyddsanordning som hindrar att man kommer åt rörliga delar eller stoppar maskinen innan någon når riskområdena. Svenska Fönster AB har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott. kan numera gå kortare sträckor med hjälp av rollator. Olyckan inträffade i oktober För några månader sedan väckte kammaråklagare Maria Johansson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg talan om företagsbot. Hon hävdade att företrädare för Lyréns Plåt av oaktsamhet orsakat 18-åringens skador genom att takarbetet utfördes utan föregående riskbedömning och med en ställning utan ordentligt fallskydd. Man har därmed gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada och ska åläggas företagsbot på kronor ansåg hon. Värmlands tingsrätt ser dock annorlunda på saken. Företrädare för plåtslageriet hade instruerat anställda att uppföra byggnadsställning, och denna instruktion är att betrakta som en riskbedömning. Den omständigheten att ställningen, företrädaren ovetande, inte utrustats med fallskydd kan inte läggas bolaget till last. Därför ogillas åtalet. Men tingsrätten var inte enig. Rådmannen och en nämndeman var skiljaktiga i skuldfrågan. Den av bolaget lämnade instruktionen att montera en byggnadsställning kan inte betraktas som en riskbedömning. Två vittnesmål ger också stöd för att det inte förekommit någon riskbedömning av projektet. De båda skiljaktiga anser att bolaget gjort sig skyldigt till arbetsmiljöbrott och ska åläggas företagsbot. Företagsboten bör främst med hänsyn till den skada brottsligheten inneburit inte sättas lägre än kronor. Skäl för jämkning föreligger inte.. Bandgrävare var varken besiktad eller åtgärdad I augusti 2010 inspekterade Arbetsmiljöverket grävningsarbeten på väg 805 ett par mil utanför Skellefteå. Då upptäcktes att Skellefteå Entreprenad AB använde en Caterpillar 320BL bandgrävmaskin som inte genomgått återkommande besiktning inom föreskriven tid. Brister som påtalats vid senaste besiktningen i mars 2009 var heller inte årgärdade. Verket gjorde en anmälan till åklagare, och Skellefteå Entreprenad AB har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Stora arbetsmiljöproblem på de fl esta akutsjukhus Hög arbetsbelastning och överbeläggningar är ett problem i hela landet. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket där resultatet av en tillsynsinsats vid 60 akutsjukhus redovisas. 54 sjukhus hade brister som måste åtgärdas. Undersköterskor och sjuksköterskor tillhör de yrkesgrupper som drabbas mest av arbetsrelaterad ohälsa. Den pressade arbetssituationen har fått många att gå ned i arbetstid. Det är helt oacceptabelt att de som vårdar sjuka ska behöva offra sin egen hälsa eller minska sin arbetstid för att klara av jobbet, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar. Arbetssituationen ska självklart vara sådan att man orkar arbeta heltid utan att få besvär. Ansvariga politiker och tjänstemän ute i landstingen måste nu tillsammans med sjukhusledningarna komma till rätta med problemen. I verkets slutrapport ges exempel på sådant som man anser att de ansvariga för sjukvården behöver arbeta aktivt med: Vid politiska beslut måste hänsyn tas till regler om såväl arbetsmiljö som patientsäkerhet. Bemanning bestäms efter vårdbehov och antalet vårdplatser. Hela vårdkedjan ska fungera. Åtgärder ska vidtas, som gör det möjligt för personalen att orka arbeta till uppnådd pensionsålder, eller längre. Alla personalkategorier behöver medverka i arbetsmiljöarbetet en förutsättning för en fungerande organisation. Kontakta redaktionen! Har du synpunkter på innehållet? Frågor, tips eller önskemål? Hör då av dig till redaktionen. Enklast genom e-post, eller telefon. Svårt att få tag i domar och annat material som det refereras till i nyhetsbrevets texter? Hör av dig så hjälper vi till. Har du frågor som rör arbetsmiljö, din egen eller andras? Vi hjälper till att finna svar och lösningar efter bästa förmåga. Saknar du något nummer av nyhetsbrevet, eller behöver du fler ex av någon utgåva? Kontakta redaktionen! Redaktör och ansvarig utgivare: Hans Olof Wiklund Prenumeration: Helår, 14 nr, kostar 2 900:- + moms (3 074:-) PlusGiro: Bankgiro: Nr 1/ januari Tema Arbetsmiljö Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan. Tema Arbetsmiljö produceras, trycks och ges ut av Tema Arbetsmiljö AB. Adress: Skolvägen 1, Flen Telefon: Fax: e-post: temanyhetsbrev@telia.com