Bilaga 3. Figurer till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2

Transkript

1 Bilaga 3. Figurer till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V2001:49. Dnr Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket medgivande Dnr /1423. (Spridningstillståndet gäller samtliga kartor i figurbilagan.) Götabåten 47

2 Fig. 2. Plan och foto över undersökningsområdet, vid Lilla Bommen i Göteborg, som visar Götabåtens belägenhet. Övriga intilliggande lämningar som kom fram vid undersökningarna för Götatunneln är också markerade. Foto: C. Bramstång. 10 m 48 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

3 Fig. 3. Karta över Göteborg, daterad 1684, på vilken fyndplatsen för Götabåten har markerats. Fyndplatsen är belägen mellan den s.k. kurtinmuren och den pålspärr som finns utritad på kartan. Göteborgs stadsmuseum. Götabåten 49

4 Fig. 4. På bilden ses Anna-Lena Gerdin och Henrik Zedig från länsstyrelsen diskutera båtfyndet kort efter upptäckten i juli Vid fötterna anas den delvis frilagda akterstäven. Foto mot öster. Foto: C. Bramstång. 50 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

5 Fig. 5. På grund av den sena årstiden och risken för regn och snö kom undersökningen av Götabåten att ske under tält. Foto från etableringen, mot söder. I bakgrunden ses S:t Eriksgatan och Hasselbladshuset. Foto: S. von Arbin. Fig. 6. På bilden ses Ola Kadefors, Staffan von Arbin och Andréas Olsson i färd med att rensa fram Götabåtens skrov. I bakgrunden anas kurtinmurens stödtimring. Foto mot söder. Foto: C. Bramstång. Götabåten 51

6 Fig. 7. Bilden visar Götabåten helt frilagd inför den fotogrammetriska uppmätningen. Bilden, som tagen mot nordväst, ger en god bild av båtens bevarandegrad. Foto: S. von Arbin. Fig. 8. Personal från Metimur AB under arbetet med den fotogrammetriska uppmätningen. Foto: S. von Arbin. 52 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

7 Fig. 9. Parallellt med den fotogrammetriska uppmätningen färdigställdes på manuell väg också en enklare arbetsritning över den sammanhängande delen av fartygskonstruktionen. På bilden, som är tagen snett uppifrån och mot nordväst, syns Staffan von Arbin och Sara Wranne. Foto: A. Olsson. Fig. 10. Vid varje arbetsdags slut övertäcktes frilagda partier av Götabåtens skrov med mattor och geotextil, vilka begöts med vatten för att förhindra uttorkning av trävirket. På bilden syns också den byggnadsställning som uppfördes runt lämningen. Foto mot söder. Foto: S. von Arbin. Götabåten 53

8 Fig. 11. Demonteringen av Götabåten skedde under överinseende av konservatorer från SVK, vilka också ansvarade för hanteringen och emballeringen av timren. På bilden syns konservatorerna Inger Nyström och Monica Gustafsson i färd med att flyttförpacka ett bord inför transporten till förvaringslokalen i Angered. Foto: S. von Arbin. 54 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

9 Fig. 12. Bild från lokalen i Angered där Götabåtens timmer förvarades i vattenbad i avvaktan på rengöring och kompletterande dokumentation. På bilden syns konservator Sara Wranne. Foto: C. Bramstång. Götabåten 55

10 Fig. 13. Götabåtens akterstäv var avbruten i två delar. På bilden syns den undre delen av stäven med dess spunningshak och tätning med mossa. Fotot, som är taget i samband med demonteringen av skrovet, är taget mot öster. Foto: S. von Arbin. 56 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

11 Fig. 14. Bild av Götabåten mot nordväst som visar det översta bordet på babordssidan. Bordet är klinkat på insidan av underliggande bord, dvs. i omvänd klink. Sannolikt har man med denna konstruktion velat förhindra att bordet hakade i och skadades vid förtöjning. I bakgrunden anas den avbrutna akterstäven, den v-formade aktersta bottenstocken ( käringen ) samt den till pållare formade upplänga som hör samman med denna. På bilden syns också de två parallella vägarna. Foto: S. von Arbin. Götabåten 57

12 Fig. 15. Detalj av den uppskjutande delen av upplängan A1494, vilken tjänat som förtöjningspållare. Notera det genomgående hålet för förtöjningståget. Foto mot nordost. Foto: S. von Arbin. Fig. 16. En av de mystiska spantklossarna. Bilden, som är tagen mot söder, visar klossen A1389 som var spikad till den förliga delen av bottenstocken A1393. Foto: A. Olsson. 58 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

13 Fig. 17. De många skrovreparationerna visar att Götabåten var väl använd och förmodligen också av relativt hög ålder när den övergavs. Bilden visar lagningsbrädan A2124 som täckte ett skadat parti av den förliga delen av bordet A1954. På utsidan av bordet fanns en korresponderande lagningsbräda. Foto mot öster. Foto: S. von Arbin. Fig. 18. Bilden visar ännu en reparation i form av en lagningsbräda (A2240). Brädan satt fastspikad över en rötskada/spricka i den förliga änden av bordet A2081. I likhet med lagningsbrädan A2124 är det troligt att det är frågan om en del av ett återanvänt bord. Fotot är taget snett uppifrån och mot nordost. Foto: S. von Arbin. Götabåten 59

14 Fig. 19. På ovansidan av den mittersta kölsektionens (A2173) aktre ände påträffades denna skoning i form av två små blybleck. Skoningens funktion är inte klarlagd. Fotot är taget snett uppifrån och mot nordost. Foto: S. von Arbin. 60 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

15 Fig. 20. Stenar i Götabåtens akterparti tolkade som barlaststenar och möjliga dito. De två aktersta stenarna, A293 och A301, är prydligt placerade i akterskarpen mellan bottenstockarna och har sannolikt utgjort en form av trimbarlast. Foto mot nordväst. Foto: S. von Arbin. Götabåten 61

16 62 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning Fig. 21. Ortofotomosaik, steg 1, över Götabåten. Bilden visar den sammanhängande delen av fartygskonstruktionen som den såg ut efter friläggningen. Skala 1:50. Foto och bearbetning: Metimur AB.

17 Fig. 22. Ortofotomosaik, steg 2. Här har kölsvin, innergarnering och övre vägare ( relingsföljare ) avlägsnats. Skala 1:50. Foto och bearbetning: Metimur AB. Götabåten 63

18 64 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning Fig. 23. Ortofotomosaik, steg 3. På denna bild visas bordläggning, köl, akterstäv och undre vägare. Skala 1:50. Foto och bearbetning: Metimur AB.

19 Akterstäv Fig. 24. Schematisk plan över Götabåten vilken visar fördelningen mellan ek- och furubord i bordläggningen. Även akterstäven och kölen är av ek, men för att göra planen mera lättöverskådlig har de markerats med en något mörkare brun nyans. Spant, vägare, kölsvin och innergarnering avlägsnade. Skala 1:50. Bordläggning Ek Fur Köl och akterstäv av ek Köl Götabåten 65

20 Fig. 25. Schematisk plan över Götabåten med dokumenterade skrovreparationer markerade. Spant, vägare, kölsvin och innergarnering avlägsnade. Skala 1:50. Lagningsbräda Fartygskonstruktion A2124 A2240 A m 66 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

21 Fig. 26. Schematisk plan över Götabåten med samtliga inmätta spantklossar de flesta fortfarande in situ markerade. Kölsvin och innergarnering avlägsnade. Skala 1:50. Spantklossar Fartygskonstruktion 0 2 m Götabåten 67

22 Fig. 27. Schematisk plan över Götabåten vilken visar samtliga inmätta större stenar/barlaststenar. Skala 1: Sten/barlaststen Fartygskonstruktion m 68 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

23 Bilaga 4 Figurer till bilaga 1, Från vrak till båt Fig. 28. Andréas Olsson mäter med FARO-armen, Mats Lindqvist sitter vid datorn. I bakgrunden syns de vattenfyllda bassänger där delarna från Götabåten låg i väntan på digitalisering och efterföljande konservering. Foto: B. Westergaard. Fig. 29. Ett exempel på hur färdigdigitaliserade timmer kan se ut. Överst ett bord (A2155) som visas både uppifrån och i profil, underst ett spant (A1444). I bilden har inte profilerna som också dokumenterades i anslutning till varje timmer tagits med. Götabåten 69

24 Fig. 30. Samma timmer som i den föregående figuren, fast nu med pålagda ytor. Notera hur förbindningarna nu sticker ut från bordet. Fig. 31. Kölen monteras. Snedlaskar och dymlingar vittnar om hur delarna ursprungligen suttit ihop med varandra. I köldelen längst till höger (A2003) illustreras tydligt en av nackdelarna med att lägga ytor över timren med kommandot PATCH. Metoden inn dock hur tydligt spunningen framträder tack vare ytorna. 70 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

25 Fig. 32. Akterstäven monteras på kölen. Kölens anliggningsyta, akterstävens förhållandevis flata undersida och riktningen på dymlingen som förbundit de två delarna med varandra var avgörande för akterstävens placering. Notera än en gång spunningen och hur dess form förändrar sig akterut. Fig. 33. Vinkeln mellan akterstäv och köl var enligt denna rekonstruktion ca 119, vilket gör stäven något mer upprest än vad som tidigare antagits. Götabåten 71

26 Fig. 34. Den digitala rekonstruktionen av Götabåten genererade en mängd olika förslag på hur båten kan ha sett ut. Här syns sex olika rekonstruktionsförslag på akterskeppet. Längst upp de allra första rekonstruktionerna bordläggningen var i dessa fall alldeles för indragen längst ned till höger den slutliga. 72 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

27 Fig. 35. Längst ned syns kölen och till höger i bilden akterstäven. Bordläggningen representeras här av linjer. Det centrala med bilden är alla förbindningar som sammanfogade borden och bordgångarna med varandra. De gröna cylindrarna representerar spikar/klinknaglar och de lila spikarnas omböjda spetsar. De turkosa cylindrarna är tränaglar som förbundit spanten med bordläggningen. Spanten har inte tagits med i bilden. En cylinder gav både en bild av själva förbindningen och dess riktning genom timret. Centralt i rekonstruktionsarbetet var att få alla förbindningarna att passa samman med varandra. Överensstämmelsen var bäst midskepps och något sämre akterut. Götabåten 73

28 Fig. 36. Den slutliga rekonstruktionen av Götabåtens babordssida, här betraktad mot styrbord och i perspektiv. Fig. 37. Den rekonstruerade förstäven monterades med ledning av den lask som fanns på den förligaste delen av kölen (A2355). 74 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

29 Fig. 38. Det rekonstruerade förskeppet. I bakgrunden syns en del av den rekonstruerade översta bordgången. Fig. 39. Bilden visar tio stycken tvärsnitt genom babords sida av Götabåtens akterskepp. Utifrån dessa lades linjer in för hand vilka beskrev båtens form i profil. I bilden är linjerna röda. Över 20 stycken sådana linjer skapades längs babordssidan och användes för att skapa en modell av skrovets form. Götabåten 75

30 Fig. 40. Den slutgiltiga rekonstruktionen av Götabåten sedd mot styrbord och i perspektiv. Fig. 41. Vid rekonstruktionen av Götabåten uppstod glapp mellan laskarna i de aktersta borden i de övre bordgångarna. Glappet finns sammanställt i tabell UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

31 Fig. 42. Profiler genom babords sida av samtliga spantrutor samt spantet A1481, zittran, som var beläget för om spantruta 2. Borden är svarta, spanten är röda och kölen är blå. Passformen mellan spanten och bordläggningen är sämre i de översta bordgångarna vilket bör tolkas som att denna rekonstruktion av Götabåtens form sannolikt är något för bred. Skala 1:40. Götabåten 77

32 78 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning Fig. 43. Götabåten betraktas uppifrån, aktern är ned i bilden. Bilden visar den rekonstruerade babordssidan och en spegelbild av denna illustrerar båtens styrbordssida. Eftersom hela förskeppet saknades fick detta rekonstrueras digital i efterhand. Den förliga delen av de bevarade borden vittnar om att Götabåten haft ett förhållandevis fylligt förskepp.

33 Fig. 44. En jämförelse mellan de digitalt framställda rekonstruktionsförslagen. Till vänster den slutgiltiga rekonstruktionen, i mitten det första förslaget på förskeppets form, till höger Mattias Nestorssons rekonstruktion från år Rekonstruktionerna Nestorssons rekonstruktion. Formen på det första förskeppet utgick ifrån en naturlig förlängning av respektive bordgång fram till för flatbottnad långt föröver och att bordläggningen därför bör ha vikit av mot förstäven förhållandevis nära förstäven. Götabåten 79

34 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 2. Plan och foto över under-sökningsområdet, vid Lilla Bommen i Göteborg, som visar Götabåtens belägenhet. Övriga intilliggande lämningar som kom fram vid undersökningarna för Götatunneln är också markerade. Foto: C. Bramstång Fig. 3. Karta över Göteborg, daterad 1684, på vilken fyndplatsen för Götabåten har markerats. Fyndplatsen är belägen mellan den s.k. kurtinmuren och den pålspärr som finns utritad på kartan. Göteborgs stadsmuseum Fig. 4. På bilden ses Anna-Lena Gerdin och Henrik Zedig från länsstyrelsen diskutera båtfyndet kort efter upptäckten i juli Vid fötterna anas den delvis frilagda akterstäven. Foto mot öster. Foto: C. Bramstång Fig. 5. På grund av den sena årstiden och risken för regn och snö kom undersökningen av Götabåten att ske under tält. Foto från etableringen, mot söder. I bakgrunden ses S:t Eriksgatan och Hasselbladshuset. Foto: S. von Arbin Fig. 6. På bilden ses Ola Kadefors, Staffan von Arbin och Andréas Olsson i färd med att rensa fram Götabåtens skrov. I bakgrunden anas kurtinmurens stödtimring. Foto mot söder. Foto: C. Bramstång Fig. 7. Bilden visar Götabåten helt frilagd inför den fotogrammetriska uppmätningen. Bilden, som tagen mot nordväst, ger en god bild av båtens bevarandegrad. Foto: S. von Arbin Fig. 8. Personal från Metimur AB under arbetet med den fotogrammetriska uppmätningen. Foto: S. von Arbin Fig. 9. Parallellt med den fotogrammetriska uppmätningen färdigställdes på manuell väg också en enklare arbetsritning över den sammanhängande delen av fartygskonstruktionen. På bilden, som är tagen snett uppifrån och mot nordväst, syns Staffan von Arbin och Sara Wranne. Foto: A. Olsson Fig. 10. Vid varje arbetsdags slut övertäcktes frilagda partier av Götabåtens skrov med mattor och geotextil, vilka begöts med vatten för att förhindra uttorkning av trävirket. På bilden syns också den byggnadsställning som uppfördes runt lämningen. Foto mot söder. Foto: S. von Arbin Fig. 11. Demonteringen av Götabåten skedde under överinseende av konservatorer från SVK, vilka också ansvarade för hanteringen och emballeringen av timren. På bilden syns konservatorerna Inger Nyström och Monica Gustafsson i färd med att flyttförpacka ett bord inför transporten till förvaringslokalen i Angered. Foto: S. von Arbin Fig. 12. Bild från lokalen i Angered där Götabåtens timmer förvarades i vattenbad i avvaktan på rengöring och kompletterande dokumentation. På bilden syns konservator Sara Wranne. Foto: C. Bramstång Fig. 13. Götabåtens akterstäv var avbruten i två delar. På bilden syns den undre delen av stäven med dess spunningshak och tätning med mossa. Fotot, som är taget i samband med demonteringen av skrovet, är taget mot öster. Foto: S. von Arbin Fig. 14. Bild av Götabåten mot nordväst som visar det översta bordet på babordssidan. Bordet är klinkat på insidan av underliggande bord, 80 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning

35 dvs. i omvänd klink. Sannolikt har man med denna konstruktion velat förhindra att bordet hakade i och skadades vid förtöjning. I bakgrunden anas den avbrutna akterstäven, den v-formade aktersta bottenstocken ( käringen ) samt den till pållare formade upplänga som hör samman med denna. På bilden syns också de två parallella vägarna. Foto: S. von Arbin Fig. 15. Detalj av den uppskjutande delen av upplängan A1494, vilken tjänat som förtöjningspållare. Notera det genomgående hålet för förtöjningståget. Foto mot nordost. Foto: S. von Arbin Fig. 16. En av de mystiska spantklossarna. Bilden, som är tagen mot söder, visar klossen A1389 som var spikad till den förliga delen av bottenstocken A1393. Foto: A. Olsson Fig. 17. De många skrovreparationerna visar att Götabåten var väl använd och förmodligen också av relativt hög ålder när den övergavs. Bilden visar lagningsbrädan A2124 som täckte ett skadat parti av den förliga delen av bordet A1954. På utsidan av bordet fanns en korresponderande lagningsbräda. Foto mot öster. Foto: S. von Arbin Fig. 18. Bilden visar ännu en reparation i form av en lagningsbräda (A2240). Brädan satt fastspikad över en rötskada/spricka i den förliga änden av bordet A2081. I likhet med lagningsbrädan A2124 är det troligt att det är frågan om en del av ett återanvänt bord. Fotot är taget snett uppifrån och mot nordost. Foto: S. von Arbin Fig. 19. På ovansidan av den mittersta kölsektionens (A2173) aktre ände påträffades denna skoning i form av två små blybleck. Skoningens funktion är inte klarlagd. Fotot är taget snett uppifrån och mot nordost. Foto: S. von Arbin Fig. 20. Stenar i Götabåtens akterparti tolkade som barlaststenar och möjliga dito. De två aktersta stenarna, A293 och A301, är prydligt placerade i akterskarpen mellan bottenstockarna och har sannolikt utgjort en form av trimbarlast. Foto mot nordväst. Foto: S. von Arbin Fig. 21. Ortofotomosaik, steg 1, över Götabåten. Bilden visar den sammanhängande delen av fartygskonstruktionen som den såg ut efter friläggningen. Skala 1:50. Foto och bearbetning: Metimur AB Fig. 22. Ortofotomosaik, steg 2. Här har kölsvin, innergarnering och övre vägare ( relingsföljare ) avlägsnats. Skala 1:50. Foto och bearbetning: Metimur AB Fig. 23. Ortofotomosaik, steg 3. På denna bild visas bordläggning, köl, akterstäv och undre vägare. Skala 1:50. Foto och bearbetning: Metimur AB Fig. 24. Schematisk plan över Götabåten vilken visar fördelningen mellan ek- och furubord i bordläggningen. Även akterstäven och kölen är av ek, men för att göra planen mera lättöverskådlig har de markerats med en något mörkare brun nyans. Spant, vägare, kölsvin och innergarnering avlägsnade. Skala 1: Fig. 25. Schematisk plan över Götabåten med dokumenterade skrovreparationer markerade. Spant, vägare, kölsvin och innergarnering avlägsnade. Skala 1: Fig. 26. Schematisk plan över Götabåten med samtliga inmätta spantklossar de flesta fortfarande in situ markerade. Kölsvin och innergarnering avlägsnade. Skala 1: Götabåten 81

36 82 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2. Arkeologisk undersökning Fig. 27. Schematisk plan över Götabåten vilken visar samtliga inmätta större stenar/barlaststenar. Skala 1: Fig. 28. Andréas Olsson mäter med FARO-armen, Mats Lindqvist sitter vid datorn. I bakgrunden syns de vattenfyllda bassänger där delarna från Götabåten låg i väntan på digitalisering och efterföljande konservering. Foto: B. Westergaard Fig. 29. Ett exempel på hur färdigdigitaliserade timmer kan se ut. Överst ett bord (A2155) som visas både uppifrån och i profil, underst ett spant (A1444). I bilden har inte profilerna som också dokumenterades i anslutning till varje timmer tagits med Fig. 30. Samma timmer som i den föregående figuren, fast nu med pålagda ytor. Notera hur förbindningarna nu sticker ut från bordet Fig. 31. Kölen monteras. Snedlaskar och dymlingar vittnar om hur delarna ursprungligen suttit ihop med varandra. I köldelen längst till höger (A2003) illustreras tydligt en av nackdelarna med att lägga ytor över timren med kommandot PATCH. Metoden innebar att det uppstod glapp mellan de olika delytorna inom ett timmer i det här fallet går det att se rakt genom kölen. Notera dock hur tydligt spunningen framträder tack vare ytorna Fig. 32. Akterstäven monteras på kölen. Kölens anliggningsyta, akterstävens förhållandevis flata undersida och riktningen på dymlingen som förbundit de två delarna med varandra var avgörande för akterstävens placering. Notera än en gång spunningen och hur dess form förändrar sig akterut Fig. 33. Vinkeln mellan akterstäv och köl var enligt denna rekonstruktion ca 119, vilket gör stäven något mer upprest än vad som tidigare antagits Fig. 34. Den digitala rekonstruktionen av Götabåten genererade en mängd olika förslag på hur båten kan ha sett ut. Här syns sex olika rekonstruktionsförslag på akterskeppet. Längst upp de allra första rekonstruktionerna bordläggningen var i dessa fall alldeles för indragen längst ned till höger den slutliga Fig. 35. Längst ned syns kölen och till höger i bilden akterstäven. Bordläggningen representeras här av linjer. Det centrala med bilden är alla förbindningar som sammanfogade borden och bordgångarna med varandra. De gröna cylindrarna representerar spikar/klinknaglar och de lila spikarnas omböjda spetsar. De turkosa cylindrarna är tränaglar som förbundit spanten med bordläggningen. Spanten har inte tagits med i bilden. En cylinder gav både en bild av själva förbindningen och dess riktning genom timret. Centralt i rekonstruktionsarbetet var att få alla förbindningarna att passa samman med varandra. Överensstämmelsen var bäst midskepps och något sämre akterut Fig. 36. Den slutliga rekonstruktionen av Götabåtens babordssida, här betraktad mot styrbord och i perspektiv Fig. 37. Den rekonstruerade förstäven monterades med ledning av den lask som fanns på den förligaste delen av kölen (A2355) Fig. 38. Det rekonstruerade förskeppet. I bakgrunden syns en del av den rekonstruerade översta bordgången Fig. 39. Bilden visar tio stycken tvärsnitt genom babords sida av Götabåtens akterskepp. Utifrån dessa lades linjer in för hand vilka beskrev båtens form i profil. I bilden är linjerna röda. Över 20 stycken sådana linjer skapades längs babordssidan och användes för att skapa en modell av skrovets form....75

37 Fig. 40. Den slutgiltiga rekonstruktionen av Götabåten sedd mot styrbord och i perspektiv Fig. 41. Vid rekonstruktionen av Götabåten uppstod glapp mellan laskarna i de aktersta borden i de övre bordgångarna. Glappet var minst längst ned och ökade uppåt; i bilden markerar pilarna glappen. Det exakta avståndet mellan förbindningarna i laskarna finns sammanställt i tabell Fig. 42. Profiler genom babords sida av samtliga spantrutor samt spantet A1481, zittran, som var beläget för om spantruta 2. Borden är svarta, spanten är röda och kölen är blå. Passformen mellan spanten och bordläggningen är sämre i de översta bordgångarna vilket bör tolkas som att denna rekonstruktion av Götabåtens form sannolikt är något för bred. Skala 1: Fig. 43. Götabåten betraktas uppifrån, aktern är ned i bilden. Bilden visar den rekonstruerade babordssidan och en spegelbild av denna illustrerar båtens styrbordssida. Eftersom hela förskeppet saknades fick detta rekonstrueras digital i efterhand. Den förliga delen av de bevarade borden vittnar om att Götabåten haft ett förhållandevis fylligt förskepp Fig. 44. En jämförelse mellan de digitalt framställda rekonstruktionsförslagen. Till vänster den slutgiltiga rekonstruktionen, i mitten det första förslaget på förskeppets form, till höger Mattias Nestorssons rekonstruktion från år Rekonstruktionerna uppvisar två skilda tolkningar av båtens form. Notera likheten mellan det första förslaget på förskeppets form och förskeppet i Nestorssons rekonstruktion. Formen på det första förskeppet utgick ifrån en naturlig förlängning av respektive bordgång fram till förstäven. Denna tog dock inte hänsyn till att formen på bottenstocken i den förligast bevarade spantrutan antydde att båten varit flatbottnad långt föröver och att bordläggningen därför bör ha vikit av mot förstäven förhållandevis nära förstäven Götabåten 83

38