Krishantering, industripolitik och jämställdhet i en skakig ekonomisk miljö

Transkript

1 Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S) Ledamot i utskottet för sysselsättning och sociala frågor Suppleant i utskottet för ekonomi och valutafrågor Uträttat aug 2010 juli 2011: Krishantering, industripolitik och jämställdhet i en skakig ekonomisk miljö» GENERELLT Efter en relativt lugn sommar 2010 eskalerade eurokrisen under hösten. Irland tvingades så småningom ansöka om nödlån och i början av 2011 kunde Portugal inte längre undvika att gå samma väg. Därmed fick krisen större proportioner än tidigare. Vad som till att börja med varit ett i huvudsak grekiskt problem blev ett i högsta grad europeiskt dilemma. När ordentliga frågetecken började sättas för de spanska och italienska statsfinanserna i juli 2011 blev denna bredare bild ännu tydligare. Olles arbete under det andra året som parlamentariker präglades av krisen. Han ägnade mycket tid åt den intensiva dagordningen i ekonomiutskottet. Det handlade om tillsyn och reglering av finanssektorn, om förstärkning av den ekonomiska styrningen samt om en rad frågeställningar kopplade till EU-budgeten. Viktiga ärenden vid sidan av själva krishanteringen rörde utvecklingen av miljöräkenskaper på europeisk nivå och översynen av momsregelverket inom EU. Även i Olles huvudutskott, sysselsättningsutskottet, hanterades ett flertal krisrelaterade ärenden. Olle involverade sig särskilt i utformningen av den europeiska terminen för budgetkoordinering på EU-nivå samt i fackligt relaterade frågor inom ramen för den ekonomiska styrningen. Huvudfokus låg på att se till att de grundläggande fackliga rättigheterna och den fria lönebildningen kunde garanteras i de nya system som växte fram. Utöver detta engagerade sig Olle i revideringen av mammaledighetsdirektivet samt en mer framåtblickande rapport om den europeiska industripolitiken i en globaliserad värld. Med koppling till de industripolitiska frågorna följde Olle utvecklingen inom fordonsindustrin på nära håll. Han besökte Saab i Trollhättan och Volvo i såväl Göteborg som Gent. Han arrangerade två seminarier i Göteborg på aktuella fordonsteman. Det första i november där Automotive Sweden var medarrangör blev en värdefull genomgång av läget i elbilsutvecklingen i både Sverige och Europa. Det andra i april tillsammans med säkerhetsforskningsinstitutet SAFER gav en bra bild av hur till exempel mobiltelefoner kan störa förare och av vad som kan göras för att begränsa riskerna. Till detta ska läggas att Olle i februari höll ett längre anförande om den gröna omställningen inom den europeiska fordonsindustrin på ett stort seminarium i Bryssel. Olle hade under både höst och vår ett omfattande besöks- och mötesprogram. Ambitionen var att hela tiden behålla den så viktiga kontakten med verkligheten och att stegvis bygga upp ett nätverk för en ömsesidig dialog i EU-frågor. Han tog i Bryssel och Strasbourg emot ett stort antal svenska besökare. Nästan varje fredag var han på arbetsplatsbesök, möten och konferenser i Sverige.

2 Olle deltog aktivt i den svenska EU-debatten. Eftersom eurokrisen stod överst på agendan behandlade de flesta av Olles debattinlägg olika ekonomiska frågeställningar, men hans kommentarer rörde även jämställdhetsaspekter, fordonsindustrin, skatter och EU-projekt.» SPECIFIKT Sysselsättningsutskottet Olle särskilt ansvar: Europeisk industripolitik i en globaliserad värld utskottets synpunkter I egenskap av s k rapportör hade Olle huvudansvaret för att sammanställa sysselsättningsutskottets synpunkter på ett betänkande som låg i industriutskottet. Globaliseringen har skapat nya förutsättningar för europeiska företag när det gäller att konkurrera på den internationella arenan. Syftet med betänkandet var att bidra till en samordnad europeisk strategi för att möta existerande och framtida utmaningar. Den allt hårdare internationella konkurrensen kommer alltid att medföra förändringar. Det är naturligt att företag flyttar verksamheter till andra delar av världen. Det är dock inte acceptabelt att vissa företag väljer andra länder bara för att de anställda där har sämre villkor, arbetsmiljö och fackliga rättigheter. I de fallen finns det all anledning att se över vilken utformning handelsavtal och andra instrument har. De punkter som Olle i första hand valde att betona var vikten av att säkra trygga och rimliga arbetsvillkor, av att främja den gröna omställningen genom satsningar på vidareutbildning och energieffektivisering samt av att skapa ett fungerande system för gränsöverskridande kollektivavtal. Den europeiska terminen Detta betänkande om parlamentets roll i den europeiska terminen hanterades gemensamt av ekonomi- och sysselsättningsutskotten. Olle hade som rapportör ansvaret för att leda sysselsättningsutskottet i frågan. Terminen går ut på att varje vår i en gemensam europeisk procedur koordinera de nationella budgetprocesserna. I januari gör EU-kommissionen en övergripande analys av de ekonomiska förutsättningarna i Europa. Den godkänns i mars av Europeiska Rådet. På grundval av bl a den analysen presenterar medlemsländerna i april sina stabilitets- eller konvergensprogram (om hur de ska arbeta för att uppnå målen i Stabilitets- och tillväxtpakten) samt sina nationella reformprogram (om hur de ska jobba med EU strategin). Efter att kommissionen i månadsskiftet maj/juni presenterat sina analyser/rekommendationer för vart och ett av medlemsländerna avslutas terminen med att hela paketet antas av rådet i slutet av juni. Vad som saknas i processen är en tydligare och mer aktiv roll för parlamentet. Det var denna roll som mejslades ut i betänkandet. Vid sidan av mer praktiskt inriktade kommentarer om hur arbetet borde läggas upp betonade Olle att sysselsättningsaspekterna måste vara centrala i analyserna, att arbetsmarknadens parters synpunkter måste ges hög prioritet samt att nationella modeller för lönebildning måste respekteras.

3 Olle särskilt aktiv: Mammaledighetsdirektivet En fråga som väckte en hel del uppmärksamhet under hösten var revideringen av det s k mammaledighetsdirektivet. Det rörde sig om en förstärkning av de existerande minimikraven på medlemsstaterna på detta område. Den centrala punkten var att förbättra mammors rättigheter och ställning i allmänhet i förhållande till arbetsgivaren. Parlamentet röstade sig efter heta diskussioner fram till en position som därutöver gick ut på att förlänga mammaledigheten från 14 till 20 veckor, att öka antalet veckor som måste tas ut direkt efter födseln från 2 till 6 samt att höja ersättningen till närmare 100 procent av lönen. Olles gjorde tydliga markeringar i debatten. Han underströk att vissa detaljer i parlamentspositionen behövde rättas till, men att revideringen som helhet var positiv. Den skulle stärka jämställdheten inom EU, göra det möjligt att nå EU 2020-strategins mål om att höja sysselsättningen för kvinnor från omkring 60 till 75 procent samt förbättra incitamenten för barnafödande och familjebildning. Efter det att parlamentet tagit sin position hamnade frågan i ett vakuum. Vissa medlemsstater däribland Sverige och Storbritannien vägrade att ens sätta sig i ordentliga förhandlingar med parlamentet för att nå fram till en lösning. Huvudargumentet var att det skulle bli för dyrt med en jämställdhetssatsning av det slaget. Ekonomiutskottet Olle särskilt ansvar: EU-budgeten 2012 utskottets synpunkter Olles roll som rapportör för arbetet med 2012 års EU-budget innebar att han ansvarade för utskottets inspel i budgetprocessen. Utskottet hanterade frågan i flera steg med början i mars och med en avslutande omröstning i slutet av augusti. De punkter som Olle lyfte fram och dessutom fick gott gehör för var att de nya europeiska myndigheterna för finanstillsyn borde ges ökade ekonomiska ramar för att kunna fungera på ett effektivt sätt, att resurserna till den ekonomiska statistiken borde förstärkas samt att arbetet mot skattefusk och liknande problem måste kunna fortsätta med oförminskad kraft. Europeiska miljöräkenskaper utskottets synpunkter Olle förde som skuggrapportör S&D-gruppens talan i arbetet med att ta fram utskottets synpunkter på en förordning om europeiska miljöräkenskaper. Huvudansvaret för ärendet låg i miljöutskottet. Poängen med de nya miljöräkenskaperna är att som ett komplement till de vanliga nationalräkenskaperna skapa ett system för insamling av miljörelaterad statistik. Med hjälp av solida miljödata gällande utsläpp till luft, miljöskatter och naturresurser ska ekonomi och ekologi kopplas samman. Miljöfaktorer ska kunna integreras i de ekonomiska analyserna, vilka på det sättet blir bredare och mer relevanta. Denna breddning av perspektivet är i själva verket en viktig del i den nödvändiga omställningen till en grön ekonomi. Skapandet av miljöräkenskaperna ingår i ett större projekt med syfte att utöka och nyansera BNPmåttet.

4 Olles linje var att systemet för miljöräkenskaperna borde etableras så snabbt som möjligt, att det på sikt borde byggas ut samt att alla indikatorer måste vara robusta, logiska och relativt enkla att mäta. Finansiellt utanförskap Olle fick under våren ansvaret för att som skuggrapportör föra gruppens talan i denna relativt komplexa fråga. Vad det handlar om är att många människor har svårt att genomföra grundläggande finansiella transaktioner på ett rimligt sätt. Antingen nekas de att bli bankkunder, eller så tvingas de på grund av problem med att hantera den nya tekniken att betala skyhöga avgifter för vanliga banktjänster på bankkontoren. Kommissionens plan är att åtgärda problemet genom att i hela EU etablera en rätt för samtliga medborgare att kunna öppna ett bankkonto och att utifrån det kontot kunna genomföra vanliga vardagstransaktioner. Kommissionen lovade först att presentera ett fullfjädrat lagförslag på området, men valde sedan att i juli nöja sig med endast en rekommendation till medlemsstaterna. Sannolikt kommer rekommendationen av följas upp med lagstiftning på drygt ett års sikt. Olle deltog under vårmånaderna i flera förberedande diskussioner och kommer att fortsätta att nära följa utvecklingen. Olle särskilt aktiv: Ekonomisk styrning Den kanske viktigaste frågan alla kategorier under året var det lagstiftningspaket sexpacket som togs fram i syfte att stärka den ekonomiska styrningen inom EU. Paketet behandlades i såväl sysselsättnings- som ekonomiutskottet och antogs efter tuffa förhandlingar med rådet till slut i september. Paketet gick ut på att skapa bättre rutiner och ramar för det nationella budgetarbetet, att förstärka stabilitets- och tillväxtpakten samt att etablera ett nytt system för övervakning av makroekonomiska obalanser. Olles huvudfokus genom hela processen var att se till att det i systemet för obalanser inte skulle skapas möjligheter att från EU-nivån påverka lönerna på det nationella planet. Det handlade om att försvara den fria lönebildningen, kollektivavtalen samt parternas grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. Olle lade skarpa ändringsförslag i denna riktning i båda utskotten. Dessutom såg han till att få med sig både de svenska fackföreningarna och den svenska regeringen på samma linje. Resultatet blev fullt acceptabla skrivningar. I den slutgiltiga lagtexten finns starka markeringar om att EU-nivån inte ska lägga sig i den nationella lönebildningen. Det går naturligtvis aldrig att skapa några hundraprocentiga garantier i dessa typer av frågor, men formuleringarna är som de utformats i princip så solida som de kan vara. Utöver det rent fackliga perspektivet tog Olle tydligt ställning för paketet som helhet. Moms för ideella föreningar EU-kommissionen håller på att i en lång översynsprocess uppdatera momsdirektivet. En huvudfråga för Olles del är möjligheterna till momsundantag för ideella föreningar. Om regelverket inte ändras är risken stor att Sverige kan tvingas avskaffa sitt momsundantag för den ideella sektorn. Olle har därför utnyttjat varje möjlighet att försöka påverka processen i en riktning som skulle innebära att det svenska undantaget säkrades.

5 Under sommaren arbetade utskottet fram sina synpunkter på kommissionens första analys av tänkbara förändringar i direktivet. Olle drev då mycket aktivt på för att utskottet skulle ta ställning för ett stort mått av nationell flexibilitet när det gällde moms för ideella föreningar. Tillsammans med en rad andra ledamöter från flera grupper lyckades han se till att detta blev utskottets slutgiltiga ståndpunkt. Utskottet argumenterade i betänkandet för att de detaljerade momsreglerna för ideell sektor borde utformas på nationell nivå. Generella undantag som det svenska borde få finnas kvar. Utskottets markering är viktig, men det återstår att se hur stor tyngd den kommer att få i det fortsatta översynsarbetet.» INLÄGG I PLENUM Om att det är lönsamt för medlemsstaterna att i sysselsättningspolitiken göra ordentliga investeringar för att pressa tillbaka massarbetslösheten Om vikten av att implementeringen av nya kapitaltäckningsregler går snabbt och att stress-tester av banker genomförs mer regelbundet Om behovet av att i debatten om mammaledighetsdirektivet lyfta blicken och se de stora vinster som en ökad jämställdhet skulle ge i hela Europa Om att EU-subventionerna till olönsamma kolgruvor måste avvecklas, men att detta måste göras på ett varsamt sätt så att miljöskadorna och de negativa sociala konsekvenserna minimeras Om att Europeiska Investeringsbanken måste bli mer aktiv i finansieringen av miljövänlig infrastruktur Om att alla medlemsstater måste åtgärda bristerna i de nationella banksystemen för att eurokrisen ska kunna lösas Om att de europeiska tillsynsmyndigheterna, EU-statistiken och det uppdaterade systemet för ekonomisk styrning måste prioriteras i 2012 års EU-budget» DEBATT I SVERIGE (urval) Sydsvenskan: Fel tolerera arbetslöshet (med Marita Ulvskog och Martin Schulz) Dagens Industri: En samlad svensk röst ger EU:s finanstillsyn en bra start Europaportalen: Nytt debattklimat ger striktare europeisk bankpolitik (med Göran Färm) Göteborgs-Posten: Jämställdheten gynnas av nya EU-regler om föräldraledighet Dagens Nyheter: EU-debatten kvävs av medier och toppolitiker

6 Göteborgs-Posten: Bryssel hjälpte när Stockholm svek Sydsvenskan: Låga skatter förvärrar krisen (med Göran Färm) Göteborgs-Posten: Räddningspaketet gör Irland en björntjänst (med Göran Färm) Dagens Industri: Volvolån kan starta om industrin Svenska Dagbladet (svt.se): Euron klarar krisen (med Göran Färm) Göteborgs-Tidningen: Göteborgs EU-projekt är hotade (med Anneli Hulthén och Göran Färm) Svenska Dagbladet: Stoppa attacken mot lönerna (med Marita Ulvskog, Åsa Westlund, Anna Hedh och Göran Färm Göteborgs-Posten: Bankerna vägrar lära sig av krisen (med Göran Färm) Financial Times: Positive effects of a transaction tax (med Göran Färm) Sydsvenskan: Stoppa attacken mot lönerna (med Göran Färm) Svenska Dagbladet (svd.se): Politiken står enad för föreningarnas bästa (med Göran Färm) Dagens Industri: Anders Borg måste låta bli att straffa Portugals fattiga (med Göran Färm) Svenska Dagbladet (svd.se): Fel hasta in i Europakten (med Marie Granlund) Göteborgs-Posten: Stryp inte värdefulla EU-projekt i Sverige (med Anneli Hulthén och Göran Färm) Dagens Industri: Eurokrisen handlar också om slappa tyska banker (med Göran Färm) Göteborgs-Posten: Nedskrivning kräver rejäla bankbuffertar (med Göran Färm) Svenska Dagbladet: Fult spel bakom test för banker (med Göran Färm) Aftonbladet: Grekland kan inte straffas ur krisen (med Göran Färm)» EGNA SEMINARIER Elbilsracet i Europa har startat är Sverige med på banan?. Arrangerat med Automotive Sweden i Göteborg Ouppmärksamhet och olyckor. Arrangerat med SAFER i Göteborg.

7 » MÖTEN Olle utnyttjade genomgående såväl fredagar som gröna veckor (då ledamöterna arbetar på hemmaplan i sina valkretsar) till en lång rad arbetsplatsbesök, seminarier, konferenser och andra typer av möten. Sammanlagt handlade det aug 2010 juli 2011 om 115 möten på 85 mötesdagar. Några exempel: Till Valspurt med en serie besök och möten i Sundsvall Anförande Bokmässan i Göteborg: Är det närmare till Bryssel än till Stockholm? Till Besök i Serbien/Belgrad inom ramen för internationellt fackligt samarbetsprojekt ABF-seminarium om klimatfrågan i Falkenberg. Anförande på temat: Vilka är de nya miljöhjältarna? Kan EU rädda klimatet? Lunchseminarium på Göteborgs Stadsbibliotek på temat Varför bry sig om Bryssel när vi bor i Göteborg? Invigning av energisnålt passivhus i Kinna i Marks kommun Besök på Saab i Trollhättan Besök Borlänge: CCS, SSAB och fackligt möte Möte med den fackliga EU-rättskommittén i Stockholm Besök på Astra Zeneca i Mölndal Besök på Stadsmissionen i Göteborg på temat finansiellt utanförskap Seminarium på Tillväxtdagarna i Göteborg: Den svenska arbetsmarknaden efter krisen Besök på Kvinnocenter i Bergsjön, Göteborg Gästföreläsning Göteborgs Universitet, studenter på Europaprogrammet Till Norrbottenturné med Marita Ulvskog på temat råvaruindustrins utveckling. Seminarium på Luleå Tekniska Universitet. Studiebesök på SSAB Luleå och LKAB i Kiruna Seminarium om energieffektivt byggande i Bryssel. Kopplat till det gränsöverskridande EU-projektet Build with CaRe, som leds av Västra Götalandsregionen. Olle blev under våren ambassadör för projektet Även Heldag med besök på strukturfondsprojekt i Göteborg Final i tävlingen Uppdrag: Ungdomarnas Europa för gymnasieklasser i Västra Götaland. Olle i juryn och sponsor av resa för vinnarklass till Bryssel Till IF Metall-kongress i Stockholm.

8 » STATISTIK (från till ; källa VoteWatch.eu) Närvaro i plenum: 96,55 % (56 av 58 dagar) Inlägg i plenum inklusive skriftliga röstförklaringar: 35 Ändringsförslag lagda i sammanlagt 17 olika rapporter Röstat som majoriteten av S&D-gruppen: 89,45 % av omröstningarna Röstat som majoriteten av de svenska ledamöterna: 87,98 % av omröstningarna