Delrapport mars Alliansens arbetsgrupp för ett miljöoch klimatsmart landsting

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport mars 2013. Alliansens arbetsgrupp för ett miljöoch klimatsmart landsting"

Transkript

1 Delrapport mars 2013 Alliansens arbetsgrupp för ett miljöoch klimatsmart landsting

2 Innehåll Bakgrund... 3 Delrapportens disposition... 3 Utredningsfrågor... 3 Landstinget Sörmland i dag en jämförelse av nyckeltal på miljö- och klimatområdet... 4 Förskrivning av antibiotika... 5 Hållbar mat... 6 Energianvändning i verksamhetslokaler... 8 Egna transporter och kollektivtrafik... 9 Klimatpåverkan från medicinska gaser Fler vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting Minskad klimatpåverkan från landstingets inköp Länsövergripande projekt för att minimera klimatpåverkan från den offentliga maten Referenser

3 Ett miljö- och klimatsmart landsting Sedan december 2012 har partierna inom Allians för sjukvården i Sörmland (M, C, KD) inom ramen för fyra arbetsgrupper arbetat för att ta fram nya förslag inom de fyra områdena Modernt ledarskap, Kultur och utbildning i världsklass, Nutidens patient samt Miljö- och klimatsmart landsting. Föreliggande delrapport syftar till att redovisa utredningsläget i den sistnämnda gruppen den 8 mars Bakgrund Under hösten 2012 offentliggjorde partierna i Allians för sjukvården i Sörmland (M, C, KD) att vi tillsammans med Folkpartiet och Miljöpartiet vill utgöra ett gemensamt alternativ för väljarna i Sörmland nästa mandatperiod. Vårt mål är att presentera en gemensam politik i god tid inför valet. Som ett första steg i arbetet mot en gemensam valplattform tillsattes fyra arbetsgrupper med medlemmar ur Allians för sjukvårdens tre partier Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Arbetsgruppernas arbete samordnas av en styrgrupp bestående av partiernas gruppledare. Varje arbetsgrupp har enligt ett utredningsdirektiv från styrgruppen fått ett anta utredningsfrågor att besvara. Inriktningen är att arbetsgruppernas utredningsarbete under våren 2013 skall leda fram till ett antal politiska förslag, vilka ska ligga till grund för en gemensam budget hösten 2013 samt inriktning för ett kommande valmanifest Vårt mål är att göra vården enklare och snabbare för att patienten är viktigare. Landstinget är en viktig aktör när det gäller att förbättra miljö och klimat i Sörmland. Vår arbetsgrupp har ett viktigt uppdrag i att visa vägen till ett miljö- och klimatsmart landsting, och i följande delrapport kommer vi att redovisa utredningsläget såsom det ser ut den 8 mars Arbetsgruppen utgörs av Gustaf Wachtmeister (M, ordf.), Axel Wevel (C), Ingrid Brege (M), Magdalena Jerlström (C), Malin Eklånge (KD), Östen Eriksson (KD), och biträds av politiske sekreteraren David Arwe (KD). Delrapportens disposition Inledningsvis kommer utredningsfrågor samt fördjupningsfrågor att presenteras. Därefter följer en kort översikt över några av de viktigaste nyckeltalen på miljö- och klimatområdet som finns att tillgå, följt av en redovisning av resultatet av gruppens arbete i nuläget. En slutrapport innehållande skarpa politiska förslag kommer att utges i början av juni Utredningsfrågor Arbetsgruppen Miljö- och klimatsmart landsting har sedan december 2012 arbetat för att ta fram nya förslag som kan bidra till att göra Landstinget Sörmlands verksamheter mer miljövänliga och mindre klimatpåfrestande. Nu verksamma generationer har ett stort ansvar inför kommande generationer att förvalta jordens resurser på ett klokt sätt och inte förbruka mer än vad som är nödvändigt för en ansvarsfull och effektiv drift av verksamheterna i Landstinget Sörmland. Med hänsyn inte minst till kommande generationer är det av högsta vikt att all verksamhet som landstinget ansvarar för påfrestar miljö och klimat så lite som möjligt. 3

4 En snabb överblick över de nyckeltal som finns att tillgå inom miljö- och klimatområdet, ger vid handen att Sörmland idag ligger på den nedre halvan i jämförelse med hur övriga landsting i presterar inom miljö- och klimatområdet. Enligt styrgruppens utredningsdirektiv ska arbetsgruppen besvara följande utredningsfrågor: Hur kan Landstinget Sörmland bli miljöledande i Sverige? Hur kan en förbättrad miljö bidra till att stärka hälsan i Sörmland? Hur kan landstinget effektivast minska sin negativa klimatpåverkan? Efter samråd med styrgruppen har arbetsgruppen beslutat att koncentrera utredningsarbetet kring fem specificerade ämnesområden, vilka kommer att redovisas i nämnd ordning nedan. Övriga förslag har sammanfattats under punkt sex. 1. Förskrivning av antibiotika 2. Hållbar mat 3. Energianvändning i verksamhetslokaler 4. Egna transporter och kollektivtrafik 5. Klimatpåverkan från medicinska gaser 6. Fler vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting Det övergripande syftet med framtagandet av nya politiska förslag inom ramen för ovanstående frågeställningar, är att Landstinget Sörmland ska bli ledande landsting i Sverige inom miljö- och klimatområdet. Som mätverktyg för jämförelser med andra landsting föreslår arbetsgruppen Sveriges kommuner och landstings (SKL) årliga rapport om landstings och regioners miljönyckeltal. 1 Landstinget Sörmland i dag en jämförelse av nyckeltal på miljö- och klimatområdet Som huvudsakligt kunskapsunderlag för arbetsgruppens inledande diskussioner har två rapporter från SKL använts. I november 2012 gav SKL ut den första rapporten som presenterar miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner (hädanefter kallade landsting). 2 Rapporten har framtagits med hjälp av landstingens miljöchefer. Nyckeltalen i rapporten avser åren 2008 till I rapporten Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 jämförs hur landstingen presterar inom fem områden vilka får anses vara centrala för möjligheten att lyckas inom miljö- och klimatområdet: förskrivning av antibiotika, andel ekologiska livsmedel, energianvändning i verksamhetslokaler, andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken samt klimatpåverkan från medicinska gaser. Med tanke på dessa fem områdens avgörande betydelse för huruvida ett landstings lyckas med sitt miljöarbete, samt möjligheten att göra rättvisande jämförelser med andra landsting, valde arbetsgruppen att fokusera sitt utredningarbete kring dessa fem områden, med viss modifikation. Ska vårt landsting lyckas med att bli miljöledande landsting i Sverige, så gäller det att hamna i topp i de rapporter om landstingens miljönyckeltal som SKL kommer att släppa de kommande åren. Den andra rapport som använts, Nyckeltal energi och klimat 2012, jämför landstingens och kommunernas nyckeltal på energi- och klimatområdena, med tyngdpunkt på byggnader och transporter. 3 1 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner Ibid. 3 Sveriges kommuner och landsting, Nyckeltal energi och klimat Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 4

5 Förskrivning av antibiotika Överkonsumtion av antibiotika har lett till att bakterier kan utveckla resistens, vilket i sin tur orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Vidare kan utsläpp av antibiotika i naturen orsaka skador på vattendrag och miljö. Ett annat problem som uppstår utanför vårt eget närområde, är de skador som produktionen i tillverkningsländerna orsakar. Antibiotikaresistens anses i allmänhet vara en av sjukvårdens stora utmaningar i framtiden. Nuläge: Landstinget Sörmland har minskat sin förskrivning av antibiotika från 387 recept per tusen invånare 2008 till 350 år Genomsnittet bland landstingen 2011 är ca 360 recept. Mål: Regeringens nationella mål för antibiotikaförskrivning om 250 recept per tusen invånare ska vara uppnått Vill vi kunna räkna oss som miljöledande landsting inom detta område gäller det att passera Dalarna och Västerbotten, som 2011 låg på 310 recept per tusen invånare. Möjligheter: I syfte att minska antibiotikaförskrivningen i primärvården, bör möjligheten ses över att införa en prestationsbaserad del i ersättningen till vårdcentralerna inom Hälsovalet. Ekonomiska styrmedel är kraftiga och möjligheterna borde vara goda att få de resultat som önskas. Frågan är dock om det är lämpligt att isolera en enskild företeelse på detta sätt, istället för att ta ett större grepp om problematiken (med hjälp av sammanhållna vårdplaner, undvikande av akutbesök för äldre, etc.) Utbildning och information till både personal och allmänhet är fortsatt en viktig strategi för att minska överförskrivningen av antibiotika. Vårt landsting bör ta initiativ till en nationell informationskampanj (liknande strokekampanjen AKUT). Sannolikt är det viktigt att jobba med attityder till förskrivning bland läkarna. SKL konstaterar att idag sker en överförskrivning av antibiotika för övre luftvägsinfektioner. 5

6 Läkemedelstillverkningen kan vara mycket påfrestande för miljön, och SKL konstaterar att landstingen behöver bli bättre på att följa upp tillverkningen i tillverkningsländerna. De läkemedel som används på våra sjukhus idag upphandlas av landstinget. Kraven inför upphandlingarna upprättas av landstingets Läkemedelskommitté. Där finns vissa miljökrav, men återigen handlar det om att få läkarna att välja de miljömässigt bästa läkemedlen. Ett problem härvidlag är att miljöpåverkan bara är en av flera faktorer som måste vägas in vid förskrivning, och möjligen kan medicinska prioriteringar göra att miljökraven får stå tillbaka. Norrbottens läns landsting har börjat erbjuda patienter med infektioner i luftvägarna ett kostnadsfritt återbesök inom en vecka istället för antibiotika vid första besöket i vården. Landstinget i Halland har sedan tidigare infört ett liknande system. Dessa exempel bör studeras närmare för att utröna i vilken mån de fungerar. 4 Landstingets statistik om 350 recept per tusen invånare gäller endast primär- och öppenvården. För att kunna få bättre kontroll över antibiotikaförskrivningen inom slutenvården vid sjukhusen bör mätningar göras även här och förbrukningen målsättas. Hållbar mat Produktion och konsumtion av livsmedel är idag en av de faktorer som kraftigast belastar miljö och klimat genom den stora energiåtgången samt utsläppen av koldioxid. Utöver det tillkommer andra utsläpp av växthusgaser som är förenade med djurhållning (metan), produktion av mineralgödsel (lustgas) samt gödsling av åkermark (kväve). 5 Genom att köpa in ekologiska livsmedel bidrar landstinget till minskad användning och spridning av giftiga bekämpningsmedel samt till en ökad biologisk mångfald och andra positiva effekter för djur och natur. Naturvårdsverket konstaterar att köttkonsumtionens andel av livsmedelsutsläppen är betydande. Utsläppen från köttkonsumtionen i Sverige genererade ,3 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter, motsvarande 3 miljarder mil genomsnittlig körning med bensindriven bil. Trots att den svenska köttproduktionen genomgått stora förändringar och effektiviseringar under , överstiger de ökande CO 2 -utsläppen från köttkonsumtionen under samma period vida den positiva effekt som uppnåtts genom effektiviseringar. Netto innebär detta att den totala utsläppsökningen i perioden till följd av konsumtion och produktion av kött hamnar på 1,1 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. 6 Nuläge: Inom området andel ekologiska livsmedel uppvisar Landstinget Sörmland en positiv trend. Andelen ekologiska livsmedel, mätt i procent av total inköpskostnad för livsmedel, har ökat från 6 procent 2009 till 15 procent 2010 och 19 procent (Resultat för 2012 har inte gått att fastställa vid tiden för denna delrapport). 4 Dagens medicin, Återbesök istället för antibiotika. 5 Naturvårdsverket, Klimatanpassad mat. 6 Naturvårdsverket, Köttkonsumtionens klimatpåverkan. 6

7 Mål: Riksdagen har uppsatt ett mål om att 25 procent av all offentlig konsumtion ska vara ekologisk till Av landstingen presterade Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting bäst under 2011 med 35,4 procent respektive 34 procent andel ekologiska livsmedel. Det finns alltså skäl att anta att det nationella målet om 25 procent är lågt satt. I landstingets egna styrdokument figurerar två mål: i miljöprogrammet 7 från 2009 anges att 50 procent av det totala inköpsvärdet av inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade till 2013, och i den reviderade kostpolicyn 8 från 2011 sägs att andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst det nationella målet om 25 % av den totala andelen livsmedel som köps in. Det kan konstateras att vi i dag är långt ifrån målet om 50 % samtidigt som målet om 25 % är väl lågt satt om vi ska bli miljöbästa landsting. Att ta sikte på 35 % till 2014 vore inte orealistiskt. Möjligheter: Landstinget Sörmland reviderade sin kostpolicy under Den nya policyn med tillhörande handlingsplan är ambitiös och ställer bland annat kraven att maten ska tillagas lokalt, med ambitionen att tillaga mat från grunden och erbjuda ett utbud som minimerar vår miljöpåverkan. Detta ska ske bl.a. genom att kostverksamheten ska välja en större andel vegetabilier, som serveras efter årstid och säsong minska den totala mängden kött och välja rätt kött öka andelen ekologiska och rättvisemärkta produkter beakta och minska de transportsträckor som förekommer i samband med inköp bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. 7 Landstinget Sörmland, Miljöprogram Landstinget Sörmland, Kostpolicy. 7

8 Det är främst genom upphandlingen, som man kan påverka utfallet av de olika krav och önskemål som ställs upp i kostpolicyn. Mindre upphandlingar, ger möjlighet även för lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud, vilket innebär kortare transporter och minskad miljöbelastning. Ett krav på djurskydd bör även införas i kostpolicyn. På flera punkter har vi i Sverige starkare skydd för våra djur än vad minimiregleringar inom EU gör gällande. I offentliga upphandlingar av livsmedel ställs dock ofta inte samma krav. Landstinget Sörmland bör arbeta efter att det livsmedel som köps in i högsta möjliga mån producerats i enlighet med svensk lagstiftning. Miljöstyrningsrådet har utformat kriterier för att hjälpa upphandlare att ställa krav på djurskydd i upphandlingar av animaliska livsmedel. Landstinget Sörmland bör använda dessa kriterier för att ställa krav på såväl djurvälfärd, antibiotikafrihet, som bedövning och transporttider vid slakt. Med tanke på de effektiviseringar som uppnåtts på senare år i den svenska köttproduktionen, tycks potentialen att minska köttets klimatpåverkan vara större på konsumtionssidan än på produktionssidan. Naturvårdsverket konstaterar dock att styrmedel för en minskad köttkonsumtion nästan helt saknas i dag. 9 Energianvändning i verksamhetslokaler Energianvändningen i landstingets verksamheter förbrukar stora resurser och ger upphov till klimatpåverkan. En minskad energianvändning betyder mycket för att komma till rätta med klimatfrågan, samtidigt som stora summor kan sparas för landstinget. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska det offentliga vara goda förebilder för en effektiv energianvändning. 10 Nuläge: Sedan 2008 uppvisar Landstinget Sörmland totalt sett en negativ trend i den sammanlagda förbrukningen av el och värme, dvs. den har ökat under mätperioden. Användningen har dock minskat något mellan 2010 och 2011, från 224 till 222 kwh/m 2 per BRA 11. Den genomsnittliga energianvändningen bland landstingen ligger på drygt 210 kwh/m 2. 9 Naturvårdsverket, Köttkonsumtionens klimatpåverkan. 10 Sveriges kommuner och landsting, Nyckeltal energi och klimat Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 11 BRA = Bruksarea, arean av alla våningsplan exklusive omslutande konstruktionsarea, mäts från insidan av yttervägg. 8

9 Mål: Övergripande mål för regeringens klimat- och energipolitik är bland annat att energianvändningen till år 2020 ska vara 20 procent effektivare än I tillägg finns en vision om att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp till atmosfären till år Landstingets egna mål om energieffektivisering är att till 2013 ska såväl elenergianvändning som energiåtgång för uppvärmning ha minskat med 5 procent per total BRA, utgångsvärde Vid en intern jämförelse ser vi alltså inte ut att nå det målet då den totala energi användningen var högre 2011 än I förhållande till andra landsting ligger vi femma från botten när det gäller energianvändning i verksamhetslokaler på 222 kwh/m 2 och har en bit kvar till Värmlands och Dalarnas nivåer (162 respektive 176 kwh/m 2 ) Möjligheter: Minskad klimatpåverkan till följd av energianvändning kan uppnås dels genom minskad energianvändning, dels genom övergång till förnyelsebara energikällor som exempelvis solceller, vindkraft och biobränsle. SKL menar dock att det ofta är mer lönsamt att uppnå samma miljönytta genom energieffektivisering. 13 Landstinget måste styra kliniker och verksamheter mot en ökad energieffektivisering. Detta kan ske genom investeringar för byte till energisnålare belysning och annan verksamhetsutrustning samt genom utbildningssatsningar för att påverka attityder. Ett exempel från Dalarnas landsting visar att det med ekonomiska styrmedel går att minska elanvändningen i landstingets verksamheter. Där belönas verksamheterna med sänkt hyra mot att de genomför energieffektiviserande åtgärder. Detta kan vara värt att prövas även i vårt landsting. De planerade ny- och ombyggnationerna inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård måste projekteras och genomföras utifrån ett klimatsmart perspektiv. Upphandlingar, byggnationer och den framtida driften ska ha en sådan liten klimatpåverkan som möjligt. I det här sammanhanget är de så kallade passivhusen värda att uppmärksammas. Passivhus är mycket väl isolerade och värms upp endast genom den energi som redan finns i huset. Ett inomhusklimat lika bra som i traditionella hus går i dag att uppnå genom effektiv isolering och värmeväxlad ventilation. Exempel på sjukhus som är passivhus finns i dag bland annat i Norge, Tyskland och Schweiz. Gällande förnyelsebara energikällor har landstinget redan i dag ett mål om att 95 procent förnyelsebar energi ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna. 100 procent av den el som landstinget köper in ska uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande. 14 Dessa målsättningar ska stå kvar och förstärkas med tuffare krav vid upphandling av förnyelsebar el såsom solenergi och vindkraft. Landstinget Sörmland bör dock inte bygga och äga egna vindkraftverk. Andra exempel från Landstingssverige visar att det är fullt möjligt att investera stort och långsiktigt i vindkraft utan att själv äga och driva egna vindkraftverk. Egna transporter och kollektivtrafik Förbränning av fossila bränslen (olja, kol och gas) ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket är en av orsakerna till jordens klimatförändringar. Största delen av landstingets klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser kommer från transporter. 15 Landstingets eget miljöprogram innehåller mål och åtgärder för personbilstransporter, dock inte för kollektivtrafiken. Jämfört med personbilstrafik har kollektivtrafik flera miljö- och klimatmässiga fördelar, genom att vara både energieffektivare och ha en lägre klimatpåverkan Landstinget Sörmland, Miljöprogram Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, s Landstinget Sörmland, Miljöprogram Ibid. 16 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner

10 Egna transporter I genomsnitt låg andelen förnybart fordonsbränsle för användning i personbilar och lätta lastbilar i landstingen på 23 procent för år Andelen förnybart har ökat ett par procentenheter sedan Andelen miljöbilar, inklusive lätta lastbilar och exklusive ambulanser, har ökat från 67 till 72 procent mellan början och slutet av Nuläge: Statistiken för 2011 visar att Landstinget Sörmland med 16,3 % ligger under genomsnittet när det gäller andelen förnybart drivmedel i personbilar och lätta lastbilar, även om andelen har ökat med nästan 3 procentenheter sedan När det gäller andelen miljöbilar ligger vi till synes något över genomsnittet bland landstingen. Mål: I Landstinget Sörmland eget miljöprogram anges följande mål på transportområdet 18 : Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 procent, utgångsvärde procent av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. 17 Sveriges kommuner och landsting, Nyckeltal energi och klimat Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 18 Landstinget Sörmland, Miljöprogram

11 Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 procent, utgångsvärde 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Möjligheter: Personbilstransporterna bland anställda måste ner, båda bland de som arbetspendlar och de som reser inom ramen för arbetet. Möjligheterna till subventionerade busskort ska förbättras. Likaså möjligheterna till att ha telefon- och videokonferenser. Produktionen av biogas måste förstärkas, och samtidigt kompletteras med andra förnyelsebara bränslen. Fler laddstationer behöver komma på plats vid landstingets verksamheter för elbilar och elhybrider. Landstinget måste också noga följa den snabba utveckling som sker inom eldrivna fordon, elhybrider samt vätgasdrivna fordon. Ett intressant exempel från Landstinget Västernorrland är deras försök med klimatkonto och intern klimatkompensation. Kort innebär det att flygresor beläggs med ett påslag om 30 procent på kostnaden samt 3 kronor extra per mil vid användning av landstingets tjänstebilar. De extra pengarna tillförs sedan klimatkontot, som beräknas omsätta 1,5 miljoner kronor per år. Detta betyder att de som färdas med flyg och bil kommer att bidra till att resor med tåg och buss i länet blir kostnadsfria för arbetsplatserna. 19 Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Nuläge: Andelen förnybart drivmedel i kollektivtrafiken i landstinget var 16 procent 2011, vilket placerar oss på en femteplats bland landstingen. Fem landsting hade över 50 procent förnybart drivmedel samma år, däribland Västmanland och Östergötland. 19 Landstinget Västernorrland, Landstinget klimatsatsar med förnybar el och intern klimatkompensation. 11

12 Mål: Regeringens nationella mål är att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har målet om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransporter ska vara fossilfri till Stockholms läns landsting ligger högst i statistiken för 2011 med en andel på 65 procent. Landstinget har i dag tillsammans med länets kommuner, Regionförbundet och Kollektivtrafikmyndigheten antagit en vision om att 50 procent av arbetspendlingen i länet ska ske med kollektivtrafik till Möjligheter: Arbetsgruppen har konstaterat att det inom detta område är viktigt att den politiska ledningen sätter upp tydliga och tuffa mål inom ramen för en tidsplan. Sedan är det upp till verksamheterna att jobba mot dessa mål. Ett tänkbart förslag skulle kunna vara att kollektivtrafiken i landstinget ska vara fossiloberoende till år För att detta ska kunna uppnås måste landstinget tillsammans med kommunerna i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ställa hårdare miljökrav i upphandlingen av den regionala busstrafiken. I arbetet med att ställa om kollektivtrafikflottan till fossiloberoende fordon bör uppmärksamhet fästas vid de goda exempel som finns i resten av landet. Vid Umeå flygplats invigdes förra året en laddstation för världens första snabbladdningsbara bussar. Tack vare ny kraftfull teknik kan bussarna, som sedan starten trafikerar Umeås flygbusslinjer, laddas för 60 minuters körning på 6 minuter. Med den kapaciteten är den nya laddstationen 6-8 gånger snabbare än traditionella snabbladdningsstationer för personbilar. 21 Utvecklingen på området bör bevakas noggrant, med fokus på att utreda möjligheten att dylika snabbladdningsbara bussar i framtiden kan nå sådan kapacitet att de kan trafikera delar av det regionala trafiknätet i Sörmland. Klimatpåverkan från medicinska gaser Lustgas används inom sjukvården framförallt inom förlossningsvården. Lustgasens klimatpåverkan är cirka 300 ggr starkare än koldioxid. Jämförelsevis påverkar en genomsnittsförlossning med lustgas klimatet lika mycket som förbrukningen av 100 liter bensin i bil. På senare år har landstingen arbetat aktivt för att minska lustgasens klimatpåverkan, vilket bekräftas av det ständigt ökande antalet lustgasdestruktionsanläggningar. I princip alla lustgas som samlas in kan destrueras vid sådana anläggningar. Gällande övriga medicinska gaser (narkosgaserna, sevofluran, isofluran och desfluran) konstaterar SKL att arbetet inte nått lika långt. Dessa påverkar klimatet i ännu högre utsträckning, men används i mycket mindre omfattning och står därför för mellan 10 och 20 procent av den totala påverkan från medicinska gaser för de flesta landsting (mellan procent där lustgasdestruktion är installerad). 22 Nuläge: I statistiken över utsläpp från medicinska gaser ligger Sörmland sist bland landstingen med utsläpp på 8,5 kg CO 2 -ekvivalenter per invånare Detta trots att vi är ett av relativt få landsting som har lustgasdestruktion installerad. En stor läcka i slutet av 2011 verkar dock förklara en del av de höga utsläppen. Vid den här tidpunkten hade landstinget en anläggning för lustgasdestruktion endast vid en av sina två förlossningskliniker. Nyligen har en andra anläggning tagits i bruk, vilket borde bidra till kraftigt minskade utsläpp framöver. Landstinget uppger att man genom ett systematiskt arbete med att leta efter och täta läckor har resulterat i att lustgasförbrukningen minskat med 46 procent under Regionförbundet Sörmland, Hållbara transporter. 21 Infrastrukturnyheter.se, Snabbladdning av buss i Umeå. 22 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, s Landstinget Sörmland, Äntligen grönare förlossningar i Nyköping. 12

13 Mål: Nationella mål saknas inom detta område. Landstinget har egna mål om att utsläppen av lustgas ska minska med 30 procent mellan , samt att utsläppen av narkosgas ska minska under samma period. Bland övriga landsting i statistiken hamnar Stockholm och Västmanland i toppen med 2,4 respektive 2,7 kg CO 2 -ekvivalenter per invånare. Möjligheter: För att minimera klimatpåverkan från narkosgaserna sevofluran, isofluran och desfluran är det viktigt att tillse att den appartur som används är så modern som möjligt. Nya narkosapparater använder ett flöde på 0,2 liter per minut. För närvarande sker upphandling av nya apparater till Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett, och här gäller givetvis att upphandlingen optimeras ur klimathänseende. Även om nu landstingets båda förlossningskliniker har fungerande anläggningar finns fortsatta utmaningar att hantera för att minimera de klimatpåverkande lustgasutsläppen. Det viktigaste framöver blir att se till att samla in all den lustgas som används, samt regelbundet kontrollera utrustningen efter läckage. Lustgasreningen ställer också nya krav på den vårdpersonal som närvarar vid förlossningen. Eftersom reningsanläggningen kräver en annorlunda andningsteknik kan vårdpersonalen behöva coacha den födande kvinnan att andas rätt, så att smärtlindringen ger maximal effekt samtidigt som de klimatpåverkande CO 2 -utsläppen blir så små som möjligt. 13

14 Fler vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting Avslutningsvis följer ett avsnitt som innehåller två ytterligare förslag som arbetsgruppen övervägt vid sidan om de huvudsakliga fem inriktningarna. Minskad klimatpåverkan från landstingets inköp Först ut är ett intressant exempel från Sollentuna kommun. Kommunledningen tog förra året hjälp av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att genomföra en förstudie av kommunens totala klimatpåverkan, inklusive den klimatpåverkan som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster. 24 Undersökningen indikerar att Sollentuna kommun behöver titta utanför den egna organisationen för att kunna optimera sitt arbete för att minska klimatutsläppen. 25 Kort kan sägas att Sollentuna kommuns inköp under 2010 gav upphov till utsläpp av ca ton CO 2 -ekvivalenter, med byggnadsentreprenad och platsköp äldreomsorg ospecificerat som största enskilda poster på vardera ton CO 2e. Detta kan ställas mot driften av kommunens egna fastigheter och fordon, vilken genererade utsläpp med ca 8oo ton CO 2e eller endast 2,7 procent av klimatpåverkan från kommunens inköp. 26 Till synes tycks det finnas goda skäl att se bortom den egna organisationens gränser när det gäller att minska landstingets klimatpåverkan. Arbetsgruppen föreslår att landstinget bör studera exemplet från Sollentuna kommun mer i detalj, och möjligen ta kontakt med FOI i syfte att inleda ett samarbete om en motsvarande utredning av klimatpåverkande utsläpp till följd av landstingets inköp. Länsövergripande projekt för att minimera klimatpåverkan från den offentliga maten Ytterligare ett intressant projekt som landstinget bör titta närmare på är ett kommande samarbete mellan kommuner, landsting och länsstyrelser i Västmanland, Södermanland, Uppland och Stockholm. Projektet handlar om att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan från den offentliga maten, och syftar till att underlätta för kommuner och landsting att servera mat som är ekologiskt och lokalt producerad inom en rimlig budget. I den långsiktiga visionen för projektet ingår att maten ska lagas till 100 procent av ekologiska och närproducerade råvaror, samt tillagas på ett hantverksmässigt sätt av säsongens råvaror. Förutom detta ska tillagning, hantering och servering skötas på ett sätt som minimerar svinnet. 27 Projektet är tänkt att starta 2014 och pågå under 1 ½ till 2 år. Länsstyrelsen kommer att ge stöd till berörd kommun/landsting i form av projektledar- och konsultstöd. Det är arbetsgruppens mening att Landstinget Sörmland bör anmäla sitt intresse till detta samarbetsprojekt, för att på så sätt bredda målsättningen med klimatarbetet på matområdet bortom andelen inköpta ekologiska råvaror. 24 Den metod som FOI använt för att räkna ut kommunens klimatpåverkan till följd av inköp innehåller ett verktyg för energianalys som kartlägger den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. 25 FOI, Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp. 26 Dagens samhälle, Nytänkade krävs för att sänka kommuners klimatpåverkan. 27 Länsstyrelsen Västmanland, Inbjudan till seminarium och projektdeltagande offentlig mat och hållbar utveckling. 14

15 Referenser Dagens medicin. Återbesök istället för antibiotika (Hämtad ) Dagens samhälle. Nytänkade krävs för att sänka kommuners klimatpåverkan (Hämtad ) FOI. Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp %C3%A5verkan%20fr%C3%A5n%20ink%C3%B6p%20dec% pdf (Hämtad ) Infrastrukturnyheter.se. Snabbladdning av buss i Umeå (Hämtad ) Landstinget Sörmland. Äntligen grönare förlossningar i Nyköping (Hämtad ) Landstinget Sörmland. Kostpolicy (Hämtad ) Landstinget Sörmland. Miljöprogram Landstinget Västernorrland. Landstinget klimatsatsar med förnybar el och intern klimatkompensation (Hämtad ) Länsstyrelsen Västmanland. Inbjudan till seminarium och projektdeltagande offentlig mat och hållbar utveckling E-postmeddelande från Evelin Loberg, projektkoordinator. Naturvårdsverket. Klimatanpassad mat (Hämtad ) Naturvårdsverket, Rapport 6456: Köttkonsumtionens klimatpåverkan. Drivkrafter och styrmedel, Stockholm, pdf Regionförbundet Sörmland. Hållbara transporter (Hämtad ) Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, Stockholm, Sveriges kommuner och landsting. Nyckeltal energi och klimat Byggnader och transporter i kommuner och landsting, Stockholm, pdf?issuusl=ignore 15

Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING

Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Landstinget Sörmland. Alliansens arbetsgrupp för ett miljö- och klimatsmart landsting

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner

Miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltal för landsting och regioner Inledning SKL och LMC publicerade 2012 första rapporten med gemensamma miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltalen möjliggör jämförelser Fem nyckeltal

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Allians för sjukvården i Sörmland

Allians för sjukvården i Sörmland Allians för sjukvården i Sörmland Enklare och snabbare vård för att patienten är viktigare Inledning Sjukvården i Sörmland håller generellt sett hög kvalitet, samtidigt som vården präglas av en begränsad

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Förord Rapporten visar på positiva trender under de senaste fyra åren för minskad

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Andreas Hagnell www.skl.se/klimat 1 Roller i klimatarbetet Politisk arena Samhällsplanering Egen verksamhet Utbildning Rådgivning

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 4. Hållbart transportsystem 2011-11-01 Petra Bjurhall, Grontmij AB Petra.Bjurhall@grontmij.com, 070-317 17 67 Inventering av åtgärder

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge 1 Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi och socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Landstingsstyrelsen 10 nov 2014 Annika

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de Kostpolicy Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Förord Detta är den första rapporten som presenterar miljönyckeltal för Sveriges

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter? 1. Har ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från sina verksamheter? 2. Har påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland Projekttitel: Främjande av elbilar och dess infrastruktur Plats: Östergötland Submission date: 2016-01-

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Yttrande över motion 2017:15 av Malin Fijen Pacsay (MP) om värdet av att miljömärka kollektivtrafiken

Yttrande över motion 2017:15 av Malin Fijen Pacsay (MP) om värdet av att miljömärka kollektivtrafiken 1(3) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2017-10-24, punkt 10 Yttrande över motion 2017:15 av Malin Fijen Pacsay (MP) om värdet av att miljömärka kollektivtrafiken beskrivning

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Datum Dnr Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

Datum Dnr Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Regionstyrelsen BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-26 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsen Uppdatering av s miljöprogram Ordförandens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun

Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun 2015-09-08 Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020 Arvika kommun Arvika är klimatneutralt 2030 Inledning Utsläpp av koldioxid, metan och vissa andra gaser gör att vårt klimat förändras och att vår miljö

Läs mer

Klimatrapport 2013. Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2013. Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2013 Best Western Arlanda Hotellby Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner TABELLBILAGA TILL KLIMATRAPPORT Vårt dnr 07/2163 2007-10-16 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell, Martin Ström Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner Denna PM innehåller

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-04-16 p. 15 Motion (2012:75)

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer