Delegeringsordning för humanistiska nämnden

Transkript

1 Delegeringsordning för humanistiska nämnden Verksamhetsområde Individ- och familjeomsorgen Reviderad av: , 74. Dnr HN 2015/8 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Regel

2 Innehållsförteckning Allmänt om beslutanderätt och delegering Allmänna ärenden Personalärenden Ekonomiärenden Beslut enligt 10 kap. 4 Delegation till utskott Beslutanderätt enligt lag När nämndens beslut inte kan avvaktas Socialtjänstlagen m.m Vård enligt LVU Vård av missbrukare enligt LVM Föräldrabalken, FB m.m Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter Offentlighets- och sekretesslagen m.m Personuppgiftslagen (PuL)

3 Allmänt om beslutanderätt och delegering Organisationen i kommunen Styrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet enligt 6 kap. 1 kommunallagen. Styrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18, dvs. kommunala företag och föreningar. Nämnderna Enligt 6 kap. 7 KL ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Reglementen Av 6 kap. 32 KL framgår att fullmäktige ska utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Fullmäktige har även rätt att delegera åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden enligt 3 kap. 10 KL. Allmänna frågor om delegering Med delegering avses att humanistiska nämnden överför självständig beslutanderätt, dvs. ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering i ärendet saknar laga verkan, dvs. det gäller inte. Utöver delegering finns i LVU och LVM en kompletterande beslutanderätt. Till skillnad mot beslutanderätt genom delegering är den kompletterande beslutanderätten endast avsedd att användas när beslut av humanistiska nämnden eller delegat inte går att avvakta. Lagstiftningen Kommunallagen (KL) gäller. Ett viktigt syfte i lagstiftningen är att de förtroendevalda genom utökade möjligheter till delegering ska avlastas ärenden av mer rutinartad karaktär och få möjlighet att ägna mer tid och uppmärksamhet åt frågor av övergripande och principiell betydelse. Vidare har ökad delegering av befogenheter till de anställda ansetts vara ett viktigt medel för att förbättra servicen och effektiviteten inom förvaltningen. s möjlighet att delegera beslutanderätt följer av 6 kap KL som reglerar delegering inom en nämnd. Dessa regler kompletteras genom särskilda föreskrifter i annan lagstiftning, t.ex. 10 kap 4-6 socialtjänstlagen. Enligt KL beslutar varje nämnd själv inom de ramar som lagen anger vilka ärendegrupper eller enskilda ärenden som ska göras till föremål för delegering och vem som ska erhålla beslutanderätten på nämndens vägnar. 2

4 Delegering enligt 6 kap. 33 KL kan ske till ett utskott, till en ledamot eller ersättare eller till en anställd hos kommunen. KL gör ingen rättslig gradering av delegaterna. Detta är bl.a. ett uttryck för att en nämnd har det yttersta verksamhetsansvaret för alla uppgifter inom sitt uppgiftsområde. Nämnden kan också välja att själv behålla beslutanderätten i stor omfattning. Produktionschef får vidaredelegera till anställda och brådskande ärenden får delegeras till ordföranden eller annan ledamot. Vissa generella undantag från delegering finns dock i 6 kap. 34 KL. Flera specialförfattningar, t.ex. socialtjänstlagen, innehåller också uttryckliga delegeringsförbud, som grundas på en bedömning av vissa ärendens principiella betydelse. I sådana ärendegrupper eller enskilda ärenden får beslutanderätten inte delegeras från nämnden. Offentlighetsprincipen och den därmed förknippade rätten att ta del av allmänna handlingar förändras inte av att beslutanderätten delegeras. Vem man kan delegera till Allmänt Av 6 kap. 33 KL följer att en nämnd får uppdra att fatta beslut på nämndens vägnar till: Ett utskott av nämnden, t.ex. ett arbetsutskott. En enskild ledamot eller ersättare (suppleant), t.ex. ordförande. En anställd hos kommunen. Denne behöver inte nödvändigtvis vara anställd hos den nämnd som delegerar beslutanderätten. Det går inte att delegera till en grupp anställda eller till en grupp bestående av anställda och förtroendevalda att gemensamt fatta beslut, så kallad blandad delegering. Vidaredelegering I 6 kap. 37 KL finns en begränsad möjlighet till vidaredelegering. Denna möjlighet har införts för att underlätta utveckling av målstyrning av verksamheten och smidiga lösningar vid tillfälliga arbetsanhopningar eller sjukdom (prop. 1990/91:117 s. 103). Nämnden kan således genom beslut ge produktionschefen rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Produktionschefen får endast använda sin möjlighet till vidaredelegering på ett sådant sätt att nämnden hela tiden vet vem som har rätt att fatta beslut. Beslut som fattats med stöd av vidare- delegering ska anmälas till produktionschefen. Någon uttrycklig skyldighet för produktionschefen eller delegaten att vidareanmäla besluten till nämnden föreligger däremot inte, men nämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för att godkänna vidaredelegering. Vidaredelegerad beslutanderätt kan återkallas av såväl nämnden som produktionschefen. Dessa kan även föregripa ett beslut genom att ingripa i ärendet och överta beslutsfattandet. I delegeringsordningen bör ersättare för delegat vid t.ex. sjukdom och semester utses. Lämplig beslutsnivå Lagstiftningen sätter vissa yttre gränser för delegeringen, men det innebär inte att nämnden alltid bör delegera allt som är tillåtet, t.ex. till handläggaren. En avvägning måste alltid göras mellan vad som är ändamålsenligt ur verksamhetssynpunkt, lämpligt 3

5 med hänsyn till personalens kompetens och med hänsyn till att en del beslut är av ingripande karaktär för den enskilde m.m. I vissa fall bör beslutanderätten således läggas på politisk nivå, medan tjänsteman i arbetsledande ställning eller handläggande tjänsteman i andra fall är lämplig beslutsfattare. Vad man kan delegera Delegering och ren verkställighet Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Delegeringsordningen ska inte omfatta ärenden av rent verkställande art. Gränsdragningen mellan delegering och ren verkställighet är inte helt klar. Följande skillnader kan dock uppmärksammas. Delegering innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i nämndens ställe. Beslutet ska kunna överklagas, antingen genom kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär. Även att lämna yttranden innebär självständiga bedömningar, trots att yttranden normalt inte kan överklagas. Verkställighet innebär däremot en åtgärd som normalt finns inom tjänstemannens område. Ärendegrupp eller enskilt ärende Delegeringen kan avse en hel ärendegrupp, vilket är det vanligaste, eller ett enskilt ärende. Som exempel kan nämnas när nämnden tagit ställning i sak i ett visst ärende, men det krävs vissa formella kompletteringar som hindrar nämnden att fatta beslut direkt. I stället för att nämnden tar upp ärendet en gång till kan beslutanderätten delegeras (prop. 1990/91:117 s. 203). Delegationsbegränsningar i kommunallagen Av 6 kap. 34 KL följer att beslutanderätten inte får delegeras i följande ärenden Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Sådana föreskrifter är 10 kap 4 och 5. Andra punkten innebär ett förbud mot delegering av yttranden med anledning av överklaganden av beslut som humanistiska nämnden i dess helhet har fattat. Däremot är delegering möjlig om det överklagade beslutet fattats efter delegering. Rätten att lämna sådana yttranden kan delegeras till den som fattat det överklagade beslutet men däremot inte till en lägre beslutsnivå. Enligt tredje punkten är delegering av ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild i vissa fall inte tillåten. Flertalet beslut enligt LVU innebär myndighetsutövning mot enskild och är ofta av stor betydelse för denne. Bestämmelsen ska dock ses ur ett verksamhetsperspektiv. I humanistiska nämndens uppgifter ingår normalt att fatta beslut med stöd av LVU. Det är därför endast om det enskilda ärendet av någon anledning är principiellt viktigt som det inte omfattas av möjligheten till delegering. 4

6 Delegationsbegränsningar i socialtjänstlagen Vissa av humanistiska nämndens beslut är mycket integritetskänsliga för den enskilde. Därför har möjligheten till delegering i vissa fall begränsats på så sätt att beslutanderätten endast går att delegera till en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden (politiskt utskott). Detta innebär samtidigt att delegation till tjänstemän inte är tillåtet i dessa ärenden. Dessa begränsningar återfinns i 10 kap 4. Bestämmelsen syftar till att utesluta uppräknade ärendegrupper från överföring av beslutanderätt till vissa delegater. Något indirekt delegeringsförbud för andra ärenden är däremot inte avsett med bestämmelsen. Ytterligare regler om delegering finns i 10 kap 5. I denna paragraf ges delegeringsrätt i ett flertal frågor där humanistiska nämnden ska medverka enligt FB. Delegeringsrätten är dock i vissa avseenden begränsad. Vidare får uppdrag att besluta på nämndens vägnar inte omfatta befogenhet att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 17 lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Dessa föreskrifter ger humanistiska nämnden befogenhet att göra framställning hos försäkringskassan om att barnbidrag och underhållsstöd ska kunna betalas ut till annan lämplig person eller till nämnden. Delegering av besvärsrätt Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol går att delegera, liksom beslut att begära inhibition. En förutsättning är att det överklagade beslutet i sig är delegerbart. Ett ärende blir inte heller av särskild betydelse enbart på grund av att det överklagats utan avgörande är den sakfråga som är aktuell. Bemyndigandet ska vara försett med det i 6 kap. 34 KL angivna förbehållet, att vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda delegeringen inte får omfatta ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Anmälan till nämnd Samtliga beslut som fattas med stöd av delegering ska enligt 6 kap. 33 KL anmälas till humanistiska nämnden. På så sätt kan humanistiska nämnden följa hur uppdraget att fatta beslut i nämndens ställe utförs. Anmälan innebär dock inte att humanistiska nämnden omprövar eller fastställer beslutet. Delegeringsbeslut kan redovisas muntligt eller skriftligt i humanistiska nämnden. Nämnden beslutar själv de närmare formerna för hur anmälan ska göras. Innebörden av ett delegeringsbeslut Beslut med stöd av delegering innebär ett beslut på humanistiska nämndens vägnar på samma sätt som om nämnden själv fattat beslutet. Beslutet kan inte ändras av humanistiska nämnden i annat fall än när nämnden kan fatta ett nytt beslut. Finner humanistiska nämnden att delegeringsordningen bör ändras, t.ex. för att någon utövar sin beslutanderätt på ett olämpligt sätt, kan nämnden återkalla den givna beslutanderätten. Detta kan göras generellt för en viss grupp av ärenden, för en viss tjänsteman eller för ett visst ärende. kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den s om fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. 5

7 Delegering av beslut i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas I KL finns en generellt utformad möjlighet till delegering när ett beslut behöver fattas snabbt. En nämnd får enligt 6 kap. 36 KL uppdra åt ordförande eller en annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Det rör sig alltså här om ärenden som oundgängligen måste avgöras. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Frågan är därför om denna delegering även kan omfatta beslutanderätt som annars inte är delegerbar. I förarbetena (prop. 1990/91:117 s. 205) uttalas att Någon begränsning av möjligheterna att delegera enligt denna bestämmelse med hänsyn till ärendenas art finns inte. Detta skulle kunna tolkas så att begränsningarna i 6 kap. 34 KL och 10 kap 4 och 5 inte gäller vid delegering till ordförande att fatta beslut i brådskande ärenden. Socialtjänstkommittén har i sitt betänkande Ny socialtjänstlag (SOU 1994:139 s. 509) uttalat att Flera special- författningar, t.ex. socialtjänstlagen, innehåller uttryckliga delegeringsförbud, som bygger på en bedömning av vissa ärendens principiella betydelse. I sådana ärendegrupper eller enskilda ärenden får beslutanderätten inte delegeras från nämnden. Härutöver har frågan inte närmare berörts. För att undvika oklarheter bör under alla förhållanden nämnden vid delegeringen kunna ange begränsningar. Den här möjligheten till delegering till ordförande har betydelse bl.a. vid överklaganden, yttranden vid överklaganden samt begäran om inhibition. Ärenden som avgjorts med stöd av 6 kap. 36 KL ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Behovet av att kunna fatta vissa beslut med kort varsel är delvis sedan tidigare tillgodosett genom uttrycklig specialreglering i LVU. Ordförande har i flera fall rätt att fatta beslut när nämndens beslut inte kan avvaktas. Kompletterade beslutanderätt Behovet av att kunna fatta beslut snabbt inom socialtjänsten är tillgodosett genom att ordförande i humanistiska nämnden erhållit en direkt i lag angiven kompletterande beslutanderätt. Därutöver har humanistiska nämnden möjlighet att i vissa fall förordna annan ledamot eller tjänsteman att fatta beslut. Ett exempel på sådan kompletterande beslutanderätt är individ- och familjeutskottets ordförandes möjlighet att besluta om omedelbart omhändertagande. Syftet med bestämmelserna om kompletterande beslutanderätt är att det alltid ska finnas någon beslutsbehörig att tillgå. Exakt hur många som nämnden kan förordna är inte uttalat i förarbetena till, men det får anses klart att det endast ska röra sig om någon eller ett par ledamöter. Ordförandens beslutanderätt tillkommer vice ordförande när denne tjänstgör som ordförande, vilket minskar behovet av förordnanden. Förhållandena är likartade vid övrig kompletterande beslutanderätt. En viktig skillnad mellan delegering enligt KL, dvs. uppdrag att besluta på humanistiska nämndens vägnar, och förordnande med stöd av bestämmelserna i t.ex. LVU är att genom delegeringen har nämnden överlåtit arbetsuppgiften och ärendena ska i normalfallet beslutas av delegaten. Kompletterande beslutanderätt ska däremot endast användas när beslut av humanistiska nämnden eller delegat, dvs. den som i vanliga fall beslutar, inte kan avvaktas. Även ett beslut fattat med stöd direkt i LVU eller enligt förordnande gäller som nämndens beslut. 6

8 Det finns inga generella regler för hur beslut fattade med stöd av kompletterande beslutanderätt ska redovisas för humanistiska nämnden. Beslut om omedelbart omhändertagande (6 LVU) och beslut om tillfälligt flyttningsförbud (27 LVU) ska enligt respektive lagrum anmälas för nämnden vid nästa sammanträde. Beträffande övriga beslut bestämmer humanistiska nämnden själv om och hur nämnden ska informeras. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör nämnden besluta att samtliga beslut fattade med stöd av kompletterande beslutanderätt ska anmälas till nämnden. Detta kan lämpligen ske i samma ordning som gäller för delegeringsbeslut. Särskilt viktigt får det anses vara att humanistiska nämnden följer hur de som beslutar med stöd av nämndens förordnande utövar sin beslutanderätt. Delegering och samarbete mellan kommuner Enligt 6 kap. 33 KL är en nämnds delegeringsrätt begränsad till en anställd hos kommunen. Detta innebär med andra ord ett förbud för en kommun att anlita annan kommuns tjänsteman för beslutsfattande. Vem som är anställd hos en kommun avgörs på arbetsrättslig grund. 7

9 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 1. Allmänna ärenden Brådskande ärenden 1.1 Ta beslut i brådskande nämndärenden Ordförande KL kap 6 36 Gäller även beslut i ärenden av mindre vikt eller av icke principiell natur Utlämnande av allmän handling 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling 1.3 Yttrande vid överklagande av beslut att inte lämna ut allmän handling TF 2 kap 14, OSL 6 kap 1-6 Arkiv 1.4 Arkivansvarig 1.5 Utse arkivredogörare 1.6 Fastställa dokumenthanteringsplan Efter samråd med arkivmyndigheten Avtal 1.7 Underteckna avtal, förbindelser och andra rättshandlingar som beslutats av nämnden Gäller i de fall nämnden inte beslutat om annan delegat i ett ärende 1.8 Underteckna avtal och andra rättshandlingar som avser löpande ärenden inom det egna verksamhetsområdet. Under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller av större vikt Delgivning och föra kommunens talan Se även avsnitt 10, sidan 30 och framåt 1.9 Mottagande av delgivning Vid sidan av ordförande, se nämndernas reglemente 8

10 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m Väcka och föra kommunens talan vid domstol och andra myndigheter, ingående av förlikning samt antagande av ackord, med rätt att sätta annan i sitt ställe Organisation 1.11 Mindre förändringar av förvaltningens organisation Yttrande 1.12 Yttrande som på grund av ärendets innehåll kan bedömas utan behandling i nämnden 1.13 Lämna yttrande över remisser där sakkunskap efterfrågas. T.ex. besvarande av brev på nämndens vägnar. Yttrande över remiss från andra myndigheter och organisationer av principiell eller politisk karaktär besvaras av nämnden Personuppgifter 1.14 Lämna ut information enligt 26 i personuppgiftslagen 2. Personalärenden Anställning 2.1 Anställning av, förordnande av, ändring av tjänstgöringens omfattning och entledigande av enhetschef. AB 2.2 Anställning av, förordnande av, ändring av tjänstgöringens omfattning och entledigande av övrig personal (tillsvidare och viss tid). AB 9

11 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 2.3 Besluta om godkännande eller förbud mot förtroendeskadlig bisyssla socialchef enhetschef övrig personal Kommunchef AB Efter samråd med personalchef. Avstängning, disciplinpåföljd, uppsägning m.m. 2.4 Ändrad placering vid övertalighet, på egen begäran eller i andra fall socialchef enhetschef och övrig personal 2.5 Avstängning och beslut om indragning eller innehållande av lön och andra förmåner socialchef enhetschef och övrig personal 2.6 Disciplinpåföljd; skriftlig varning socialchef enhetschef övrig personal 2.7 Avveckling och utköp av personal socialchef enhetschef och övrig personal 2.8 Uppsägning från arbetsgivarens sida p.g.a. arbetsbrist eller personliga skäl socialchef enhetschef och övrig personal Kommunchef Kommunchef Kommunchef Kommunchef Kommunchef AB Efter samråd med personalchef. AB Efter samråd med personalchef. AB Efter samråd med personalchef. AB Efter samråd med personalchef. LAS 4, 7 Efter samråd med personalchef. 10

12 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 2.9 Avskedande LAS 18 socialchef enhetschef och övrig personal KSau Avsked av socialchef efter samråd med nämnd. Avsked av enhetschef och övrig personal i samråd med personalchef. Kurser, förmåner m.m Deltagande i kurs, konferens eller tjänsteresa inom Sverige och Europa socialchef enhetschef övrig personal Kommunchef Förtroendevalda regleras i kommunfullmäktiges arvodesreglemente. Vid resor utomlands för övrig personal ska samråd ske med socialchef Deltagande i kurs, konferens eller tjänsteresa utanför Europa KSau 2.12 Användande av egen bil i tjänsten socialchef Kommunchef enhetschef övrig personal Arbetsmiljöansvar 2.13 Ansvar för att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön kontoret enheten 2.14 Ansvar för att det systematiska arbetsmiljöansvaret inom nämnden fungerar. 11

13 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m Ansvar för att det inom nämndens verksamhetsområde finns kompetens inom arbetsmiljöområdet Ansvar för att genomföra konsekvensbeskrivningar av hur arbetsmiljön påverkas av förändringar Ansvar för genomförande av riskanalys, handlingsplan och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöområdet på respektive enhet. 3. Ekonomiärenden Budgetfördelning, attesträtt och representation 3.1 Omdisponering av budget mellan enhet. 3.2 Åtagande eller disposition av ekonomisk natur för den löpande verksamheten i enlighet med budget. 3.3 Utse attesträttsinnehavare för tjänstemän 3.4 Företrädande av kommunen vid representation med högst 10 % av ett basbelopp per tillfälle och inom budgetram Se attestreglemente Se representationspolicy Upphandling, inköp och avyttring 3.5 Upphandling för verksamheten inom givna budgetramar. Upphandling ska alltid ske i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) och kommunens upphandlings- och inköpspolicy. 12

14 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 3.6 Försäljning eller annan överlåtelse av lös egendom inom respektive verksamhet. 3.7 Skänka bort lös egendom till mottagare utanför kommunens organisation. Bidragsansökningar 3.8 Ansökan om externa medel (inkl. EU-medel) för projektoch utvecklingsarbete m.m. 3.9 Beslut om bidrag till organisationer upp till ett prisbasbelopp Nämnden beslutar om ansökan då en ekonomisk motprestation krävs om medlen beviljas Besluten ska alltid meddelas till ekonomienheten. Beviljade medel rekvireras av verksamhetsansvarig enhet. 13

15 4. Beslut enligt 10 kap. 4 Delegation till utskott Beslut som enligt 10 kap. 4 kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman. s individ- och familjeutskott 4.1 Medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare 4.2 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs 6 kap. 6 Ett beslut om att bereda en underårig vård i ett visst familjehem är att betrakta som ett medgivande enligt 6 kap. 6. Utredning av familjehemmet ska alltid ske. 6 kap. 8 Övervägande är inte ett beslut. Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad är skyldig att överväga om vård enligt socialtjänstlagen fortfarande behövs. 4.3 Medgivande att ta emot ett barn för adoption. 4.4 Återkallelse av medgivande att ta emot adoptivbarn 4.5 Vägran att samtycka till att adoptionsförfarande får fortsätta 6 kap 6 och 6 kap 12 6 kap 13 6 kap Beslut om att föra talan i förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVU 9 kap 3 4 LVU 14

16 4.8 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år 4.9 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 4.10 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 6 1 st. LVU Se även 5.1 om möjlighet för ordföranden eller annan som nämnden förordnat att fatta sådant beslut st. LVU 11 2 st. LVU 4.11 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 4.12 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU ska upphöra 13 1 och 2 st. LVU 13 1 och 3 st. LVU Jfr Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enligt 14 2 st. 1 och 2 fortfarande behövs 4.14 Beslut om att vården ska upphöra 4.15 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former 4.16 Prövning av om beslut om förebyggande insats ska upphöra att gälla st. LVU Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var tredje månad är skyldig att överväga om ett beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs. Jfr st. LVU 22 1 st. LVU 22 3 st. LVU Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad ska pröva om insatsen fortfarande behövs. 15

17 4.17 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 1 st. LVU ska upphöra 4.18 Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud 4.19 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs 4.20 Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra 4.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 4.22 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 4.23 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 4.24 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVM 4.25 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 22 3 st. LVU 24 LVU Jfr. 25 LVU st. LVU Jfr st. LVU 27 1 st. LVU LVU LVU 11 LVM 13 LVM Beträffande kompletterande beslutanderätt se

18 5. Beslutanderätt enligt lag När nämndens beslut inte kan avvaktas Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde 5.1 Beslut om omedelbart omhändertagande av ungdom under 20 år 6 1 och 2 st. LVU s ordf. vice ordf. ledamot Beslutet ska dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. 5.2 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 9 3 st. LVU s ordf. vice ordf. ledamot 5.3 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 11 1 och 3 st. LVU s ordf. vice ordf. ledamot Se 5.1. Beträffande umgänge se även 4.10, Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 2 och 3 st. LVU s ordf. vice ordf. ledamot 5.5 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 5.6 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 LVU ska upphöra 5.7 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 27 2 st. LVU s ordf. vice ordf. ledamot 30 2 st. LVU s ordf. vice ordf. ledamot LVU s ordf. vice ordf. Obs! Beslutanderätten kan inte delegeras till annan ledamot. 17

19 5.8 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 5.9 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 5.10 Beslut om att omedelbart omhändertagande ska upphöra LVU s ordf. vice ordf. ledamot enhetschef socialsekreterare hos socialjouren 13 LVM s ordf. vice ordf. ledamot 18 b LVM s ordf. vice ordf. ledamot Beslutet ska dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. 18

20 6. Socialtjänstlagen m.m. Vid brådskande beslut och delegats frånvaro är närmast överordnad nivå ersättare, om inget annat anges. 6.1 Beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd enligt norm och riktlinjer 4 kap. 1 4 kap 3 över norm och riktlinjer upp till kr 4 kap. 1 4 kap 3 I samråd med enhetschef, journalförs förebyggande och rehabiliterande bistånd. 4 kap 2 med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärd 4 kap 1 4 kap. 4 som förskott på förmån eller mot återbetalning 9 kap 2 med vägrande eller nedsättning av fortsatt ekonomiskt bistånd 4 kap. 1 4 kap Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel 6.3 Hyresskulder Över tre månader 4 kap. 1 4 kap Skuldsanering 4 kap Borgensåtagande/ Hyresgaranti/ Socialt kontrakt 6.6 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet 4 kap. 2 4 kap. 1 Jfr

21 6.7 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd som utgått enligt 4 kap 1 Återkrävande av komplicerad natur 9 kap Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 2 9 kap. 2, 2 st. Återkrav får endast ske om biståndet getts under villkor om återbetalning 6.9 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av stadigvarande vård och fostran utanför det egna hemmet 4 kap. 1 Jfr Beslut om jourplacering i jourfamiljehem, utrett familjehem, akuthem för barn och ungdom, HVB-hem eller beslut om tillfällig placering i hem som är känt av barn och/eller vårdnadshavare Beslut om jourplacering i utrett jourfamiljehem, utrett familjehem, akuthem för barn och ungdom eller HVB-hem under högst två månader efter avslutad utredning enligt 11 kap 2 eller om särskilda skäl föreligger, längre tid. 4 kap. 1 4 kap. 1 hos socialjouren Inte varaktig vård, högst fyra månader. Jourhavande max en vecka 6.12 Verkställighetsbeslut om hur bistånd om stadigvarande vård och fostran åt barn och ungdom utanför det egna hemmet ska genomföras. 4 kap 1 Jfr 6.9 Upphandlade HVBhem ska användas 6.13 Verkställighetsbeslut, fortsatt vård efter 18- årsdagen 4 kap 1 hos socialjouren Jourhavande max en vecka 20

22 6.14 Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende enligt kommunens riktlinjer utöver kommunens riktlinjer föräldrars kostnader i samband med placering 4 kap Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende eller i familjehem 4 kap. 1 Upphandlade HVBhem ska användas 6.16 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) enligt norm och riktlinjer över norm och riktlinjer 6.17 Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för vård eller boende eller i familjehem 4 kap. 1 Se SKL:s cirkulär 2006:76 I samråd med socialchef 6.18 Beslut om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap 14 Se SKL:s cirkulär 1997: Beslut om att inte ge samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap Beslut om bistånd i form av kontaktperson/- familj 4 kap. 1 Beslut om kontaktperson/- familj ska alltid vara tidsbegränsat under max 12 månader. 21

23 6.21 Beslut om upphörande av kontaktperson/- familj 6.22 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/-familj 6.23 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/- familj enligt norm och riktlinjer utöver norm och riktlinjer 6.24 Beslut om socialt kontrakt 4 kap. 1 4 kap. 1 Se aktuellt cirkulär från SKL 6.25 Beslut om bistånd i form av försöks- /jourlägenhet ungdomar och vuxna 4 kap. 1 I samråd med socialchef 6.26 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 8 kap. 1 2 st. och 6 kap. 2 SoF Se SKL:s cirkulär 2006: Besluta att åtgärder får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa. 6 kap.13 a FB 6.28 Vård och behandling i öppenvård behandling på hemmaplan för barn och ungdom behandling vuxna, alkohol och drogterapeut externa utförare 4 kap. 1 22

24 6.29 Beslut om ersättning för missbruksvård i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 8 kap. 1 1 st. och SoF Se cirkulär från SKL 6.30 Beslut om framställning till försäkringskassa om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag 106 kap 6 och 7 socialförsäkringsbalken 6.31 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till boförälder 106 kap 8 socialförsäkringsbalken 6.32 Fordran att enskild som har sjukpenning och som är placerad i HVBhem eller familjehem som ger behandling åt missbrukare betalar socialförvaltningen för sitt uppehälle 106 kap 13 socialförsäkringsbalken 6.33 Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden ska uppbära ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på förmån. 107 kap 5 socialförsäkringsbalken, 9 kap Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 2 och 8 kap. 1 9 kap. 3 1 st Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 2, 9 kap. 1 och 8 kap. 1 9 kap. 4 23

25 6.36 Beslut om att inleda utredning med samtycke 11 kap. 1 hos socialjouren Nämndens befogenheter och skyldigheter vid barnutredningar regleras i 11 kap. 2. oavsett den enskildes eget samtycke (barn som far illa) hos socialjouren Se även SOSFS 2006:12, Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ned (barn och vuxna) 11 kap Beslut om att utredning inte ska föranleda åtgärd 11 kap Beslut om uppföljning efter avslutad utredning utan insats då barn eller vårdnadshavare avvisar erbjuden insats 11 kap 4 a 6.40 Beslut att avsluta utredning 11 kap 1 Den som beslutar om insats i ärendet 6.41 Beslut om uppföljning efter det att en placering har upphört då barn eller vårdnadshavare avvisar erbjuden insats 11 kap 4 b 6.42 Förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn 11 kap Beslut att begära överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun 2a kap 10 24

26 6.44 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 2a kap Ansökan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om överflyttning av ärende till annan kommun 2a kap Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder. 6 kap. 11 Särskilt avtal bör ingås mellan nämnden och de nya vårdnadshavarna Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn. Enligt tidigare beslut av nämnden 6.47 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 kap 3 p. 1 SoF 6.48 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap 3 p. 2 SoF 6.49 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden betr. förvaltningen av underårigs egendom 5 kap 3 p. 3 SoF Avser all slags egendom, inkl. ATP Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap 2 SoF 25

27 7. Vård enligt LVU 7.1 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 7.2 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 7.3 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU 8 LVU 9 3 st. LVU :s ordf. vice ordf. ledamot 11 4 st. LVU T.ex. kortare vistelse utom familjehemmet eller hemmet för vård eller boende 7.4 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge ska utövas när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren och i avvaktan på utskottets beslut 7.5 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren i avvaktan på utskottets beslut 14 2 st. 1. LVU 14 2 st. 2. LVU hos socialjouren 7.6 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås 31 LVU 26

28 7.7 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 32 1 st. LVU hos socialjouren 8. Vård av missbrukare enligt LVM Se även avsnitt 4 och Beslut om att inleda utredning om det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård 8.2 Beslut om att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap. 1 7 LVM Ersättare: 7 LVM 8.3 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 8.4 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 8.5 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid vårdinstitution 9 LVM hos socialjouren LVM hos socialjouren LVM hos socialjouren Beslut om läkarundersökning ska fattas om sådan inte är uppenbart obehövlig. 8.6 Beslut om ersättning till kommunen när bistånd ges för missbruksvård i form av plats vid hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 8 kap. 1 och 6 kap 1 SoF 27

29 9. Föräldrabalken, FB m.m. 9.1 Godkännande av faderskapsbekräftelse 1 kap. 4 1 st. FB Se Socialstyrelsens allmänna råd 1988:6 Att fastställa faderskap. Utredning ska anses inledd när nämnden fått födelseanmälan eller rätten förklarat en man inte vara far enligt 1 kap. 2 FB. 9.2 Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas 9.3 Beslut om att återuppta nedlagd utredning 2 kap. 1 FB 2 kap. 1 FB 9.4 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 2 kap. 9 1 st. FB Beslut att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning ligger på 9.5 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap 3 kap. 5 2 st. och 6 2 st. FB 9.6 Beslut att godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6, 14 a 2 st., 15 a 2 st. FB Se cirkulär 1998: Beslut att inte godkänna föräldrars avtal om vårdnad och umgänge 6 kap. 6, 14 a, 2 st. 15 Beslutet kan inte överklagas 9.8 Lämnande av upplysningar inför slutligt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge. 6 kap. 19 FB 28

30 9.9 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge 6 kap. 20 FB 9.10 Beslut att utse utredare i vårdnads- och umgängesärenden 6 kap st. FB 9.11 Godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader 7 kap. 7 2 st. FB Se Kommunförbundets cirkulär 1996: 9.12 Yttrande om adoption 4 kap 10 FB 9.13 Medgivande till adoption 6 kap Återkallelse av medgivande till adoption 6 kap Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap. 14 Se Kommunförbundets cirkulär 1997: vid samtycke ej samtycke 9.16 Beslut att väcka talan i tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 9.17 Beslut att väcka talan i tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 9.18 Beslut att väcka talan i tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 9.19 Beslut att anmäla till tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap 8 FB 6 kap 8a FB 6 kap 7 FB 6 kap 9 FB 29

31 9.20 Beslut att väcka talan i tingsrätt om att överflytta vårdnad från särskilt förordnad vårdnadshavare till föräldrar. Beslut om att ansöka i tingsrätt om att entlediga och/eller utse nya vårdnadshavare. 6 kap 10 FB 6 kap 10c FB 9.21 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 9.22 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av förvaltare inte längre föreligger 42 2 st. SoF 42 2 st. SoF 10. Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter 10.1 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap. 2 Se även 1.9 och Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 Kan vara antingen ombud inom förvaltningen eller externt ombud 10.3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande i, LVU och LVMärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat 10 kap. 1-2, LVU 44 LVM 33 och KL Delegaten i ursprungsbeslutet Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (jfr. RÅ 1994 ref 67). 30

32 10.4 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsrätt och kammarrätt i, LVU och LVM- ärenden 10 kap. 1-2, LVU 44 LVM 6 kap. 36 KL :s ordf. vice ordf. Beslutet fattas av utskott men om brådska råder eller utskottssammanträ det inte kan avvaktas Beslut huruvida omprövning ska ske i brådskade fall när har fattat beslut 10.6 Omprövning av beslut i brådskade fall när har fattat beslut 10.7 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent när nämnd eller myndighetsutskott har fattat beslut 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet :s ordf. vice ordf. 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet :s ordf., vice ordf Rättelse av mindre skrivfel och liknande i protokoll i ärenden 26 FvL 24 1 st. FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Utskottssekreterare Respektive delegat 10.9 Avvisande av ombud 9 FvL Yttrande till allmän domstol i brottmål 31 kap. 1 1 st. BrB Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVMvård Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 31 2 st. BrB 46 LVM 31

33 10.13 Yttrande till åklagarmyndigheten och eller polismyndigheten 11. Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Yttrande i ärende rörande överklagande FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Överklagande och yrkande om inhibition i ärende som rör särskild avgift Yttrande till åklagare med anledning av eventuell utredning beträffande den som är under 15 år Begäran hos åklagare om förande av bevistalan Anmälan om behov av offentligt biträde Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning Yttrande enligt namnlagen Yttrande i körkortsärende kap 16 6a 31 och 33 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 37 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 3 lagen om offentligt biträde 3 lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde 45 och 46 namnlagen 3 kap. 8 och 5 kap. 2 körkortsförordningen 32

34 10.22 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande Yttrande beträffande äktenskapsdispens Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år Yttranden angående värdeautomatspel 3 2 st. passförordningen 15 kap. 1 ÄB 11 kap st. FB 44 lotterilagen Upplysningar i vapenärenden Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det (JO 1983/84 s. 188 f.) Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 29 smittskyddslagen Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 31 1 st. smittskyddslagen Dödsboanmälan och dödsboförvaltning 20 kap. 8 a ÄB 18 kap. 2 ÄB Folkbokföringsmyndighet ska underrättas om vem som är delegat Beslut att ordna gravsättning 5 kap. 2 begravningslagen Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna av dödsboet Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av kr 3 kap. 2 skadeståndslagen 33

35 10.32 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 2 Tillsynsmyndighet är Inspektionen för vård och omsorg (IVO), JO och JK. I första hand bör avge yttrande på grund av ärendets principiella betydelse Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beträffande missförhållanden inom socialtjänsten 14 kap Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter m.m.) 12 kap kap. 5 Sekr.L Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap. samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindringare straff än fängelse två år. Se även SKL:s cirkulär 2006:40. 34

36 11. Offentlighets- och sekretesslagen m.m Beslut om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild Kap tryckfrihetslag en Kap. 10, 12, 21 OSL Handläggande tjänsteman I frågan om ärenden som är föremål för handläggning hos myndigheten blir det i regel handläggande tjänsteman, som får pröva begäran om utlämnande. Är denne tveksam till om handlingen kan utlämnas, ska han, om detta kan ske utan omgång hänskjuta avgörandet till delegat som har rätt att fatta beslut om avslag. Prövningen får alltså endast uppskjutas en mycket kort tid Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet, samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 2 kap. 14 TF, Kap. 6,10, 12, 21 OSL 11.3 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap Besluta om anonymitetsskydd för anmälare 26 kap 5 OSL 35

37 12. Personuppgiftslagen (PuL) 12.1 Beslut om att avslå ansökan om information på grund av att information redan har lämnats under innevarande kalenderår 12.2 Beslut om att lämna information senare än en månad från det att ansökan gjordes, dock senast fyra månader efter ansökan 12.3 Beslut om att inte lämna information till den registrerade 12.4 Beslut om rättelse, blockering eller utplåning av personuppgifter 12.5 Beslut om att avslå begäran om underrättelse till tredje man till vilken personuppgifter har lämnats ut 12.6 Ingå avtal med och utfärda instruktioner för personuppgiftsbiträde 12.7 Beslut om att inte lämna upplysningar om behandling av personuppgifter p.g.a. att dessa är sekretessbelagda 26 PuL Vidaredelegering inte tillåten 26 PuL Vidaredelegering inte tillåten 27 PuL Vidaredelegering inte tillåten 28 PuL Vidaredelegering inte tillåten 28 PuL Vidaredelegering inte tillåten 30 PuL Vidaredelegering inte tillåten 42 PuL Vidaredelegering inte tillåten 36