Fumigation av fraktcontainrar. En rapport om fumiganter, hälsorisker, gasmätningar och förebyggande åtgärder EMELIE LYSBERG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fumigation av fraktcontainrar. En rapport om fumiganter, hälsorisker, gasmätningar och förebyggande åtgärder EMELIE LYSBERG"

Transkript

1 Fumigation av fraktcontainrar En rapport om fumiganter, hälsorisker, gasmätningar och förebyggande åtgärder Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Kemiteknik EMELIE LYSBERG Institutionen för Kemi- och Bioteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2012

2 Sammanfattning I takt med dagens alltmer globaliserade samhälle ökar ständigt transporten av varor mellan länder och världsdelar. För att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar kontrolleras livsmedel som importeras till Sverige via fraktcontainrar från länder utanför den Europeiska Unionen. En av de platser där kontroller dagligen utförs är Livsmedelsverkets Gränskontrollstation i Skandiahamnen i Göteborg. För att förhindra spridning av skadedjur och smittor via fraktcontainrar används fumigation, vilket innebär att containrar behandlas med gasformiga bekämpningsmedel. Eftersom eventuella resthalter av dessa ämnen kan innebära en hälsorisk vid mänsklig exponering vidtas på Gränskontrollstationen oskadliggörande åtgärder innan öppning av en inkommande container, som är försedd med uppgifter om att fumigation utförts, sker. Dessvärre förekommer det att sådana uppgifter helt saknas, vilket innebär att personalen i sitt arbete dagligen kan riskera att utsättas för en allvarlig hälsorisk. Syftet med detta examensarbete är att samla in nödvändig information kring fumiganter, hälsorisker, gasmätningar och förebyggande åtgärder för att öka säkerheten för personalen på Gränskontrollen. För att lyckas med detta utgörs arbetet till största delen av en teoretisk litteraturstudie, men för att kartlägga specifika risker för personalen i fråga inkluderas även egna gasmätningar av containrar på plats. Mätningar utfördes på totalt 33 containrar som anlände till Gränskontrollen och skedde med hjälp av reagensrör av märket Dräger, vilka indikerar gasförekomst genom ett färgomslag. Resultatet från litteraturstudien visar att de sex troligen vanligast förekommande fumiganterna är Metylbromid, Fosfin, Sulfurylfluorid, Klorpikrin, Vätecyanid och Formaldehyd. Dessa är samtliga toxiska för människor och en exponering kan därför innebära symptom i form av allt från lättare besvär som hosta och huvudvärk till allvarliga lungödem. Fumigantrester förekommer inte endast i fraktcontainrar utan kan även ansamlas i eller på det gods som transporteras i containern, vilket innebär att såväl lager- och kontrollpersonal som konsumenter kan riskera att exponeras för ämnena i fråga. Trots att det finns tydliga internationella regelverk och föreskrifter, där det slås fast att fumigerade fraktcontainrar måste vara varningsmärkta, följs sällan dessa. En kraftigt bidragande orsak till detta faktum torde vara bristen på möjligheten att döma någon för brott mot dessa regler. För att förhindra att människor kommer till skada måste först och främst den allmänna kunskapen inom området öka, men även tillgång till bland annat mät- och skyddsutrustning kan fungera väl i motverkande syfte. När det gäller dem egna utförda mätningarna på plats på Gränskontrollen påträffades inte i någon container förekomst av gas. Det var dock på grund av en kostnadsfråga endast fyra fumiganter som kontrollerades, varav endast reagensrör för mätning av fumiganten Fosfin kan anses vara helt tillförlitliga. Detta i kombination med det faktum att endast ett mindre antal containrar inkluderades i studien innebär att något säkert konstaterande om förekomst av fumigantrester dock blir svårt att göra. För att med säkerhet kunna fastställa förekomsten och därmed få möjlighet att kartlägga eventuella risker måste mer omfattande mätningar utföras.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Syfte Avgränsningar Precisering av frågeställningen Metod Teoretisk del Praktisk del Mätutrustning Tillvägagångssätt Resultat Allmänt om fumigation av fraktcontainrar Fumiganter och dess kemiska och fysikaliska egenskaper Fumigation av containrar i Göteborgs hamn Regelverk och föreskrifter för fumigerade fraktcontainrar IMDG-koden Övriga regelverk och myndigheter Tillsyn, straff och brister EU:s speciella krav på fumigation och olika länders registrerade fumiganter Fumiganters påverkan på människors hälsa Hälsorisker för kontrollpersonal, lagerpersonal och konsumenter Symptom och Hygieniska Gränsvärden Några rapporterade hälsostudier Några rapporterade incidenter i Sverige och övriga Europa Fumiganter och livsmedel Fumigantrester i livsmedel Fumiganters påverkan på livsmedel Mätningar Översikt utav tidigare utförda mätningar Sammanställning av misstänkt gasade containrar till Gränskontrollen i Göteborg under Egna utförda mätningar... 45

4 3.6 Förebyggande åtgärder Säkerhetsrutiner för hantering av fumigerade containrar Skyddsutrustning och omhändertagande av restfumiganter i fast form Tillgänglig mätutrustning Ventilation Om olyckan är framme Diskussion Allmänt om fumigation och fumiganter Regelverk och brister Hälsorisker Inverkan på livsmedel Mätningar Mätningar utförda av andra Egna mätningar Förebyggande åtgärder Slutsats Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Varje dag importeras olika typer av livsmedel till Sverige både från länder inom och utanför den Europeiska Unionen. Eftersom man vill undvika att icke säkrat livsmedel, som kan medföra spridning av smittsamma sjukdomar, förs in till EU finns ett regelverk för import av livsmedel från icke EU-länder. Detta regelverk innebär att alla animaliska och flertalet vegetabiliska livsmedel måste genomgå gränskontroll vid ankomst till Sverige (Livsmedelsverket 2012). I Skandiahamnen i Göteborg ligger en utav Livsmedelsverkets Gränskontrollstationer, vilken enligt Sundström 1 varje år genomför kontroll av cirka 2200 containrar. Kontrollen innebär att prov tas på allt från animaliska produkter till torkad frukt, nötter, ris och soja som sedan skickas iväg för analys. Beroende på vad provsvaren visar beslutar man sedan utifrån gällande regelverk om livsmedlen i fråga får tas in i landet eller inte. I syfte att ta död på eventuella skadedjur förekommer det att containrar som kontrolleras har utsatts för så kallad fumigation, vilket innebär att containern behandlats med gasformiga bekämpningsmedel. Eftersom rester utav dessa gasformiga bekämpningsmedel kan finnas kvar vid öppnandet, och därmed utgöra en hälsorisk för människan, är det en stor fördel om containern är försedd med varningsmärkning. Då en märkt gasad container anländer till Gränskontrollen i Göteborg anlitar man Anticimex, vilka genom mätning och eventuell luftning säkerställer att containern är säker att beträda innan personal från Gränskontrollen utför sin provtagning. Tyvärr förekommer det att containrar som utsatts för fumigation anländer utan någon som helst information om att detta utförts. Öppnandet av dem containrar som skall kontrolleras kan därmed innebära en allvarlig hälsorisk för personalen på Gränskontrollen. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att samla in och sammanställa fakta kring fumigation av fraktcontainrar för att personalen på Gränskontrollen i Göteborg skall kunna dra nytta av detta i sitt arbete. Förhoppningen är att ett examensarbete täckande områdena allmän fakta, hälsorisker, gasmätningar och förebyggande åtgärder först och främst skall bidra till att öka personalens kunskap i frågan. Arbetet syftar även till att försöka kartlägga dem specifika risker som personalen utsätts för samt att underlätta hanteringen av inkommande containrar för att på så vis öka säkerheten på arbetsplatsen. 1.3 Avgränsningar För att begränsa arbetes omfattning läggs fokus endast på de sex specifika, enligt litteraturen vanligt förekommande fumiganterna; Metylbromid, Fosfin, Sulfurylfluorid, Klorpikrin, Vätecyanid och Formaldehyd. Den sistnämnda anses inte alltid användas i 1 Annika Sundström (Stationsansvarig, Livsmedelverkets Gränskontroll, Göteborg) samtal med författaren 6 mars

6 syfte att ta död på skadedjur och kallas därför av alla inte uttryckligen för en fumigant, utan snarare för en industrikemikalie. Gasen är dock enligt litteraturen och tidigare utförda mätningar vanligt förekommande i fraktcontainrar, bland annat eftersom den anses kunna avdunsta från förpackningsmaterial. För enkelhets skull går Formaldehyd i detta arbete under beteckningen fumigant och behandlas därmed i likhet med övriga fem gasningskemikalier. Eftersom arbetet utförs för en av Livsmedelverkets Gränskontrollstationer koncentreras detta kring gasning av just livsmedelscontainrar. Även om andra typer av gods också behandlas läggs fokus kring livsmedel i form av bland annat ett separat kapitel om huruvida fumiganter kan tänkas påverka livsmedel. Dessutom sker majoriteten av de egna mätningarna på containrar som innehåller olika typer av livsmedel. När det gäller presentation av på marknaden tillgänglig mätutrustning för detektion av fumiganter, som man på Gränskontrollstationen skulle kunna använda sig av, har valet att endast inkludera mindre avancerade, snabbanvända handinstrument gjorts. Detta eftersom de mer avancerade och tidskrävande laboratorieinstrument som finns att tillgå inte anses vara relevanta för användning för Gränskontrollens del. 1.4 Precisering av frågeställningen För att uppnå syftet med examensarbetet skall följande frågeställningar besvaras under arbetets gång: Vad innebär fumigation, hur går det till och varför och vart utförs det? Vilka fumiganter är vanligast förekommande och vad har dessa för kemiska och fysikaliska egenskaper? Vad finns det för regelverk för fumigerade fraktcontainrar? Kan fumigation innebära risker för människors hälsa och i så fall på vilket sätt? Kan transporterade livsmedel påverkas av fumigation och i så fall hur? Hur vanligt är det att containrar vid öppnande innehåller resthalter av fumiganter men inte är märkta? Hur hanterar man på bästa sätt omärkta containrar och vilka förebyggande åtgärder kan vidtas? 2. Metod Examensarbetet utgjordes till största delen av en teoretisk litteraturstudie, men en mindre praktisk del inkluderades också. Den senare var i form av egna utförda mätningar på en del av de containrar som anlände till Gränskontrollstationen i Göteborg. Mer ingående information kring såväl den teoretiska som praktiska metoddelen utav arbetet presenteras nedan. 2.1 Teoretisk del För att samla in nödvändig information har olika typer av källor använts. Till största delen har vetenskapliga tidskriftartiklar och rapporter som tagits fram genom sökning i 2

7 Chalmers Biblioteks allmänna sökmodul Summon samt i olika databaser använts. En del artiklar och rapporter har också sökts upp via Google och information har även hämtats från olika myndigheter, organisationer och företag så som till exempel Transportstyrelsen, Livsmedelsverket, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) och Dräger. Vidare har anställda på Gränskontrollstationen i Göteborg samt en medarbetare på den del av Anticimex som behandlar gasning av containrar bidragit med information. Detta genom tillskott av såväl intern litterär som muntlig information och inte minst genom att ge möjlighet till fysisk närvaro vid utförande av praktiskt arbete. När det gäller den informationsdel som insamlats genom visuell observation har denna för Gränskontrollens del införskaffats genom medverkande vid hantering av inkommande containrar och provtagning ur dessa. För Anticimex del har närvaro vid utförande av gasning av containrar i Göteborgs hamn samt medverkande vid mätningar av till Gränskontrollen inkommande containrar spelat en avgörande roll. 2.2 Praktisk del För att få en uppfattning om hur vanligt det är att containrar som kontrolleras på Gränskontrollstationen i Göteborg innehåller restgas från fumigation, trots att dem inte är märkta, utfördes mätningar av 33 containrar mellan den 20 mars och 10 maj Totalt gjordes 45 stycken enskilda mätningar, då det i en del containrar undersöktes fler än en fumigant. En del mätningar utfördes inte av författaren personligen utan av Bjarne Emanuelsson (specialisttekniker) på Anticimex. Dessa mätningar skedde utav containrar som man på Gränskontrollen, baserat på tidigare erfarenheter, misstänkte kunde vara gasade och som man därför rutinmässigt anlitade Anticimex för att kontrollera. Eftersom det enligt bland annat Knol-de Vos (2002) framförallt är rumstempererade containrar som utsätts för gasbehandling inkluderades till största delen endast sådana i studien. Inga mätningar skedde således av frysta containrar och endast en kyld container kontrollerades. Samtliga containrar som studerades innehöll någon typ av livsmedel eller djurfoder, förutom ett fall där innehållet utgjordes av köksredskap i plast. I de fall där lasten bestod av någon typ av djurfoder utfördes kontrollen av personal från Jordbruksverket, vilka har en separat kontrolldel på Gränskontrollstationen i Skandiahamnen. Utav de inkluderade containrarna kom större delen från Asien, men en del härstammade även från Nordamerika (USA), Sydamerika och Afrika (Mauritius). Mätutrustning införskaffades genom lån från Anticimex och utgjordes av reagensrör av märket Dräger. Eftersom den för närvarande enda fumigant som man från Anticimex del mäter i importerade livsmedelscontainrar är Fosfin var det endast för mätning av detta ämne som helt tillförlitlig mätutrustning fanns inköpt och därmed var direkt tillgänglig. Som en följd av detta samt det faktum att mätmetoden har en relativt hög förbrukningskostnad (se avsnitt för prisuppgifter) utfördes fullt tillförlitliga mätningar endast av just fumiganten Fosfin. På grund av tillgång till kostnadsfria reagensrör, som passerat bäst före datum, för mätning av såväl Metylbromid, Sulfurylfluorid och Formaldehyd inkluderades även sådana mätningar i studien. Ett olika stort antal rör för respektive ämne fanns att tillgå, 3

8 vilket styrde valet av vilka fumiganter som mättes i varje container. En ansträngning gjordes dock för att i möjligaste mån täcka in så många olika laster och avsändarland som möjligt för respektive fumigant Mätutrustning Utrustningen som användes för att utföra mätningarna bestod av reagensrör från Dräger. Dessa tillämpar en mätteknik som bygger på det faktum att ett färgomslag indikerar att en gas är närvarande i den undersökta luften. Luft i en mängd av 100ml per pumptag sugs med hjälp av en 250 gram tung handpump med namnet Accuro genom reagensröret i fråga (Dräger 2011), se Figur 1 och 2. Genom en kemisk reaktion mellan uppmätt gas och förekommande ämnen i reagensröret ändras vid gasförekomst färgen på innehållet i röret och eftersom reagensröret är graderat kan halten uppmätt gas genast läsas av. Figur 1 och 2. Visar handpumpen Accuro med tillhörande förpackning för reagensrör samt ett inkopplat reagensrör för mätning utav Fosfin. Det krävs ett reagensrör för varje mätning och rör finns tillgängliga för ett stort antal olika ämnen (Dräger 2008). Mätutrustning med tillbehör förvaras i en speciell väska, se Figur 3, och tiden för en mätning beror på hur många pumptag som krävs. Mängden pumptag är olika beroende på vilket ämne och vilken halt som mäts och antalet utförda pumptag visas i ett fönster på pumpens ovansida. 4

9 Figur 3. Mätutrustning från Dräger i tillhörande förvaringsväska. I Tabell 1 nedan presenteras en sammanställning av viktiga egenskaper hos dem reagensrör som använts i mätningarna. Uppgifterna är hämtade från Drägers egna dokument; Dräger (2008) och Dräger (2011). För ytterligare information om Drägers reagensrör se avsnitt 3.6.3, där en sammanställning av på marknaden tillgänglig mätutrustning finns att beskåda. Fosfin 0,01/a Metylbromid 5/b Sulfurylfluorid 1/a Formaldehyd 0,2/a Mätområde 0,1-1ppm / 0,01-0,3ppm 5-50ppm 1-5ppm 0,5-5ppm / 0,2-2,5ppm Antal Pumptag 3/ /20 Tidåtgång 2,5/8 min 1 min 3min 1,5/3min Standardavvikels ±10-15% ±20-30% ±30% ±20-30% e Färgomslag Gul Röd Grön Brun Ljusblå Vit Rosa Ljusrosa Lufttemperatur 2-40 C 0-40 C 0-40 C C Reaktioner 1) PH 3 + HgCl 2 HCl + Hgfosfid 1) CH 3 Br + - SO 3 + MnO 4 Br 2 1) Pyrolys av Sulfurylfluorid HF* 2) HCl + ph indikator röd reaktionsproduk t 2) Br 2 + o- dianisidine brun rektionsproduk t 2) HF + zircon/quinalizari n rosa reaktionsprodukt *Pyrolysen äger rum i ett så kallat för-rör som blir mycket varmt under mätningens gång 1) HCHO + C 6 H 4 (CH 3 ) 2 + H 2 SO 4 rosa reaktionsproduk t Tabell 1. Några viktiga egenskaper hos de reagensrör av märket Dräger som använts i mätningarna. 5

10 2.2.2 Tillvägagångssätt Samtliga mätningar utfördes på containrar som var placerade utomhus, framför inkörsportarna till Gränskontrollstationen, se Figur 4 nedan. Figur 4. Provtagningshall på Gränskontrollstationen i Skandiahamnen i Göteborg. Containrarna körs fram till portarna och mätning och provtagning sker då containern står placerad utomhus. Mätningarna utfördes i dem allra flesta fall utan att containerdörrarna behövde öppnas genom att en metallsond med lufthål stacks in genom gummilisterna vid containerdörrarnas nedre kant, se Figur 5. Ett reagensrörs båda glasändar bröts av med hjälp av en till handpumpen ansluten behållare (kan ses i Figur 1 och 2 ovan) och röret anslöts sedan till handpumpen via ett för ändamålet avsett hål i pumpens framkant. Handpump med anslutet reagensrör kopplades därefter samman med metallsonden genom en bit plaströr, se Figur 6. Figur 5 och 6. Visar hur mätningarna utfördes på oöppnade containrar samt den anordning som användes vid mätning. I just det dokumenterade fallet i Figur 5 skedde mätning av Fosfin medan det i Figur 6 är rör för mätning av Sulfurylfluorid som är inkopplat. 6

11 I en del fall gick det inte att föra in metallsonden genom gummit vid dörrarna, eftersom containern var så pass välfylld att godset stod placerat precis innanför dörrarna. Detta resulterade i att dörrarna fick öppnas på glänt för att mätningen skulle kunna ske. För mätningar av samtliga ämnen, förutom Sulfurylfluorid, var det endast ett rör som kopplades in. Vid mätning av detta ämne krävdes dock, som noterats i Tabell 1 ovan, ett för-rör, vilket kopplades in till reagensröret med hjälp av en bit plaströr, se Figur 6. För att pyrolysen skulle äga rum och därmed värmeutveckling ske i för-röret tilläts, till skillnad från vid mätningar av övriga ämnen, inte alltid pumpen helt återgå till ursprungsläget innan nästa pumptag togs. När det gäller mätområden skall sägas att i dem fall där det gick att välja mellan flera områden (se Tabell 1 ovan) valdes alltid mätområdet med högst känslighet. Beträffande tidsåtgång för en mätning kan påpekas att en mätning i regel var genomförd inom någon eller några minuter. För mätning av Fosfin skall tidsåtgången enligt uppgifter i Tabell 1 vara cirka 8 minuter, dock genomfördes mätningen på sin höjd i regel endast på ett par minuter. Vid mätning av Formaldehyd tenderade däremot tidsåtgången att bli längre jämfört med uppgifterna i Tabell 1. Efter avslutad mätning förslöts samtliga reagensrörs ändar med tejp, märktes och sparades för att ge möjlighet till eventuell efterkontroll. För att försäkra sig om pumpens bibehållna sugförmåga samt att denna höll tätt genomfördes med jämna mellanrum under mätperioden så kallade sug- och täthetstester. Det förstnämnda skedde enligt Drägers instruktioner (2011) genom att ett fullt pumptag togs, utan att något reagensrör var inkopplat, för att göra det möjligt att försäkra sig om att pumphandtaget genast återgick till ursprungsläget. För att undersöka pumpens förmåga att hålla tätt kopplades ett oöppnat reagensrör till pumpen, varefter ett fullt pumptag togs. Efter att greppet lossats kontrollerades sedan att pumpen förblev i sitt läge under minst en minut. Mellan varje mätning rensades såväl metallsond som pump genom att ren luft sögs igenom dessa med hjälp av att tiotal pumptag. 3. Resultat 3.1 Allmänt om fumigation av fraktcontainrar I dagens globaliserade samhälle blir transport av varor mellan olika länder och världsdelar allt vanligare. Ett transportmedel som då är att föredra ur såväl miljömässig som ekonomisk synvinkel är fraktcontainrar som skeppas med båt (Wijdeveld 2004). Enligt Suidman (2010) anlände år 2009 så många som cirka 18 miljoner containrar till Europa och till Göteborgs hamn inkom år 2011 hela containrar (Göteborgs hamn 2012). Den ökade handeln länder emellan är dock inte helt oproblematisk eftersom detta också innebär ett ökat problem med risk för spridning av olika skadedjur och smittor mellan länder och världsdelar. Under transport finns även risk för att det gods som transporteras blir angripet. Enligt Berglind (2009) är exempel på oönskade resenärer 7

12 bland annat gnagare och spindlar, vilka lätt kan gömma sig i olika skrymslen mellan transportmaterialet. Vanligt förekommande är också insekter, kvalster och svampar som kan finnas i såväl trävaror och livsmedel som i olika typer av textilier. För transport av träemballage finns en internationell standard, ISPM 15, som är framtagen av The Food and Agriculture Organization of the United Nations, FAO, vilken innehåller beskrivningar av olika fytosanitära åtgärder (IPPC 2011). Enligt Wijdeveld (2004) har ett flertal länder accepterat dessa riktlinjer och flera länder har även sätt upp egna lagar och regler för detta ändamål. För att uppfylla de fytosanitära riktlinjerna krävs specialbehandling av vissa trävaror och träemballage och Wijdeveld menar vidare att en vanligt förekommande sådan, som inte innebär någon direkt risk, är värmebehandling. Trots detta används dock inte alltid denna behandlingsmetod i hamnar runt om i världen utan en annan ofta användbar behandlingsmetod är fumigation. Fumigation innebär användning av ett gasformigt bekämpningsmedel för att förhindra spridning av skadedjur eller angripning av transporterad last och används för behandling av såväl trävaror som andra typer av gods. En fumigant är en kemikalie som, när den släpps fri som en gas eller ånga, sprider sig över helt slutna områden eller tränger in i objekt i koncentrationer som är så pass höga att de är dödliga för skadedjursorganismer (Nagamine 2009). På grund av att molekylerna i en fumigant är så pass små berättar Nagamine att dessa lätt kan tränga in i material och även diffundera iväg efteråt, vilket gör denna metod väldigt snabb och effektiv. Vidare förklarar Nagamine att en fumigant dödar skadedjur genom att påverka dess förmåga att syresätta sig. De allra flesta fumiganter förhindrar respirationen genom att interagera med de enzymer som är nödvändiga för att respirationen skall kunna ske. Enligt Bohlin (2009) sker fumigation av en fraktcontainer ofta då andra former av bekämpningsmedel som är i vätske- eller pulverform inte är lämpliga att använda. När fumigation utförs innebär det att hela containerns utrymme fylls med gasen i fråga och att denna sedan får verka under ett visst antal timmar innan det är dags för utvädring, vilken ofta sker med hjälp av fläktar. För att erhålla en tillräckligt bra gasningsprocess måste containern vara ordentligt gastät (Rajendran 2008). Enligt Rajendran är ofta containrar inte tillräckligt täta, vilket innebär att man många gånger använder sig av gastäta presenningar för att erhålla en lyckad gasningsprocess. Vilken mängd gas man använder beror på vilken typ av vara man har, temperatur, myndighetskrav med mera men enligt Rajendran är vanliga mängder av Metylbromid g/m 3 under 24 timmar medan vanliga mängder för Fosfin är 1-3 g/m 3 i fem till sju dagar. Även om alla fumiganter har sin verkan i gasform tillsätts dock inte alla i form utav en gas, utan det förekommer även att fumiganter tillsätts i form utav vätskor eller fasta material som efter reaktion bildar gaser (Wijdeveld 2004). Det är framförallt vid fumigation med Fosfin som fast material används och då ofta i form utav tabletter, remsor, plattor, pellets eller pulverfyllda påsar (Bohlin 2009). Det fasta materialet utgörs då, enligt såväl Bohlin som Wijdeveld, av magnesium-, zink-, eller aluminiumfosfid, vilket genom att reagera med vattenmolekyler som finns i luften bildar Fosfin. Kvarstoden efter fumigationen blir ett gråvitt pulver bestående av en metallhydroxid, vilket i sig är helt ofarligt. Restprodukterna kan dock innehålla spår av oreagerat material och kan därmed utgöra en potentiell hälsorisk. 8

13 Fumigation kan utföras i olika led i transportkedjan. Den kan ske där varorna som skall transporteras lagras inför transport, där godset packas eller först när varorna stuvats in i containrarna (Wijdeveld 2004). I de fall där gasning sker av färdigpackade containrar utförs oftast denna i containerfraktstationer eller i containerterminaler i anslutning till den hamn från vilken godset skall skeppas. Vidare berättar Wijdeveld att fumigation även kan äga rum under transport, det vill säga ombord på fraktbåtar under sjöresans gång. Detta kan till exempel ske vid gasning med Fosfin, då fast material bestående av metallfosfid placeras uppe på eller mellan godset i nära anslutning till att containern lastas ombord. Bildandet av fumigaten Fosfin, vilket beskrivits ovan, kan sedan ske successivt under sjöresans gång Fumiganter och dess kemiska och fysikaliska egenskaper Gemensamt för alla fumiganter är att dem är toxiska och därmed giftiga för alla levande organismer (Bohlin 2009). Det existerar ett stort antal olika kemikalier som kan användas vid fumigation av fraktcontainrar, såväl Bohlin (2009) som Svedberg (2011a) talar om ett sextiotal aktuella gaser. Dock är det sex stycken fumiganter som är återkommande i litteraturen och som enligt Bohlin, baserat på tidigare utförda mätningar i Tyskland och Holland samt uppgifter om mängdanvändning, är dem som är mest relevanta för svensk del, nämligen: Metylbromid, Fosfin, Sulfurylfluorid, Klorpikrin,Vätecyanid och Formaldehyd. Metylbromid och Fosfin var så sent som år 2004 dem vanligast förekommande fumiganterna vid gasning av fraktcontainrar (Wijdeveld 2004), trots att den tidigare redan år 1985 vid en konvention i Wien utsågs tillhöra första klassens ozonnedbrytare (South 2007). I och med en revision av Montrealprotokollet år 1995 beslutades dock om förbjud mot tillverkning och import av Metylbromid för alla medlemsländer (Bohlin 2009). Man kom även överens om ett utfasningsprogram för ämnet, med ett totalt stopp för användandet år 2005 (först 2015 för utvecklingsländer) (South 2007). Dock inkluderades enligt Bohlin inte gasning av exportcontainrar i utfasningen och användandet av Metylbromid för detta ändamål existerar därför än idag, även om det inte längre är lika vanligt förekommande. I Sverige används inte Metylbromid alls eftersom det här är förbjudet att hantera, men i flertalet länder i bland annat Asien (vilka Sverige tar emot containrar ifrån) är kemikalien fortfarande tillåten (TYA 2009). Fumiganter har olika kemiska och fysikaliska egenskaper, varav vissa sammanställts i Tabell 2 nedan. Två karakteristika som spelar avgörande roll när det gäller kvaliteten hos en fumigant är dess ångtryck och dess diffusionspotential. Ju högre ångtryck fumiganten har desto högre koncentration erhålls i luften i ett slutet utrymme, vilket gör den till en allt bättre gasningskemikalie. Även hög diffusionspotential är att föredra eftersom detta innebär att gasen snabbare tränger in i materialet som skall fumigeras (Nagamine 2009). Andra egenskaper bestämmer vilken fas fumiganten är i vid rumstemperatur, vilket kan avgöra om värmetillförsel krävs eller inte under fumigationens gång (Nagamine 2009). Sådana egenskaper är kokpunkt samt tendensen att avdunsta och bli till gas, det vill säga ämnets flyktighet. Fumiganter med låg kokpunkt och hög flyktighet är ofta i gasfas vid rumstemperatur. Vid gasning med fumiganter som inte besitter dessa egenskaper, utan är i vätskefas vid rumstemperatur, kan enligt Nagamine en extern 9

14 tillförsel av värme krävas under fumigationens gång. Detta för att snabbt erhålla hög koncentration av gasen i fråga eftersom det går åt värme vid förångning av vätskan. Nagamine förklarar vidare att fumigantens gasdensitet spelar stor roll vid fumigation. Detta eftersom denna avgör om gasen tenderar att ansamlas vid containerns tak eller vid dess golv, beroende på om den är lättare eller tyngre än luft. De flesta av de allra vanligaste fumiganterna har högre gasdensitet än luft och ofta vinner man därför på att låta en container som stått ute i kall luft värmas upp i rumstemperatur innan fumigationen påbörjas. Detta eftersom ju högre temperaturen är desto mer plats tar gasmolekylerna i anspråk och därmed uppnås en lägre densitet, vilket alltså innebär en lättare gas som enklare blandar sig med luften i containern i fråga. Metylbromid Fosfin Sulfurylfluoricyanid Klorpikrin Väte- Formaldehyd Formel CH 3 Br PH 3 SO 2 F 2 CCl 3 NO 2 HCN CH 2 O Fas vid Vätska/ Gas Gas Gas Västka 20 C Gas Gas Färg Färglös Färglös Färglös Färglös Färglös Färglös Doft Vitlök* Bittermandel Ingen/Söt* Ingen Stickande * Stickande Kokpunkt 3,6 C -87,4 C -55 C 112 C 26 C -19,5 C Gasdensitet# 3,3 1,21 2,88 5,68 0, #Gasdensitet luft=1 Källa: Bond 1984, Berglind 2009 och O Neil 2001 *Vid låga koncentrationer ingen lukt, vid höga koncentrationer sötaktig lukt **Ren Fosfingas är luktfri, vid tillsatser erhålls en doft som påminner om vitlök Tabell 2. En förteckning över några kemiska och fysikaliska egenskaper hos de sex vanligaste fumiganterna. Nedan följer en allmän, något mer detaljerad beskrivning av de sex vanligaste fumiganterna: Metylbromid (CH 3 Br) Metylbromid är en mycket användbar fumigant, då den snabbt och djupt tränger in i de allra flesta material och råvaror, men dissocierar även raskt bort efter det att fumigationen utförts (Bond 1984). Bekämpningsmedlet är mycket effektivt mot insekter och har enligt Bond fördelen att det kan användas vid så låga temperaturer som ner till 4 C. Vidare berättar Bond att på 1930-talet började gasen användas och man upptäckte snart dess förmåga att ta död på insekter utan att påverka de plantor, frukter och grönsaker som då behandlades. Ytterligare en fördel med Metylbromid, jämfört med många andra fumiganter, är dess förmåga att ta död på flera olika grupper av skadeorganismer, så som insekter, ogräs och ringmaskar (Bohlin 2009). Tidigare användes Metylbromid även i frysskåp och i brandsläckare, men mindre giftiga gaser har numera tagit över denna roll (ATSDR 2011a). Metylbromid säljs i form 10

15 utav en vätska under tryck och är vid låga koncentrationer både färg- och luktfri (Nagamine 2009), men vid högre koncentrationer över 1ppm kan dock en sötaktig eller fruktig doft uppfattas (ATSDR 2011a). För att även låga koncentrationer av ämnet skall dofta tillsätts ofta mindre mängder av andra doftande och därmed varnande fumiganter, så som Klorpikrin. Metylbromid är cirka 3,3 gånger tyngre än luft och kan enligt Bohlin därför lätt ansamlas i lägre liggande utrymmen. Bohlin hävdar till och med att en skadlig koncentration kan bestå under flera dagar i ett gasat utrymme, vid icke gynnsamma förhållanden. Vidare är gasen giftig redan vid låga doser, men är inte explosiv eller lättantändlig under normala förhållanden (Bond 1984). Däremot kan metylbromid lätt reagera med aluminium och då bilda en förening som är självtändande (Bohlin 2009). Som nämnts ovan är Metylbromid numera under utfasning på grund av dess bidrag till nedbrytningen av ozonlagret och man hoppas att inom en snar framtid kunna ersätta kemikalien med den för ozonlagret ofarliga fumiganten Sulfurylfluorid (Bohlin 2009). Att använda Sulfurylfluorid är i dagsläget dock kostsamt, vilket innebär att övergången till denna fumigant i verkligheten är begränsad. Detta eftersom det endast finns ett företag, vid namn Dow Chemicals, som producerar en variant som kan användas vid containerfumigation (Rondeshagen 2 ). Enligt Rondeshagen kan dock även företag i Kina snart komma att producera ämnet, vilket kan medföra att ett lägre pris nås. Enligt Dräger (2011) används Metylbromid idag främst för att fumigera träemballage, möbler och elektronik under transport, men även för gasning utav rum och hela byggnader. Fosfin (PH 3 ) Fosfin används vid tillverkning av halvledare, inom plastindustrin, som en kemisk intermediär inom den kemiska industrin samt som fumigant inom pesticidindustrin (Beaumont 2010). När det gäller dess funktion som fumigant beskriver såväl Beaumont (2010) som Dräger (2011) att den ofta används för att ta död på insekter och gnagare i olika råvaror och livsmedel. Vanliga råvaror och livsmedel i fråga är tobak, spannmål, mjöl, nötter, grönsaker, frukt och färdigrätter. Enligt Suidman (2010) är även kakao och ris vanliga produkter som gasas med hjälp av Fosfin. Fosfin kallas ibland även för Vätefosfid eller Fosforväte och är vid rumstemperatur en färglös, lättantändlig gas som bildas genom att en metallfosfid reagerar med vatten eller syra (Bohlin 2009). De fosfinbildande reaktionerna, då fast Aluminium-, Zink- eller Magnesiumfosfid reagerar med fukt, ser enligt Bond (1984) ut enligt följande, där (s) = solid(fast ämne) och (l) = liquid(vätska): AlP (s) + 3H 2 O (l) PH 3 (g) + Al(OH) 3 (s) Zn 3 P 2 (s) + 6H 2 O (l) 2PH 3 (g) + 3Zn(OH) 2 (s) Mg 3 P 2 (s) + 6H 2 O (l) 2PH 3 (g) + 3Mg(OH) 2 (s) 2 Dirk Rondeshagen. (Doktor, Environics-IUT GmbH, Tyskland) Mejlkontakt med författaren

16 Som reaktionerna ovan visar innebär bildandet av fosfingas även uppkomsten av restprodukter beståendes av metallhydroxider i fast fas. Dessa har samtliga ett utseende som liknar ett gråvitt pulver beståendes av små kristaller. Aluminiumfosfid används oftast i form utav tabletter, pellets eller små pulverfyllda påsar, till vilka gjorts tillsatser som reglerar utvecklingen av Fosfin samt minskar brandrisken (Bohlin 2009). När det gäller användandet av Magnesiumfosfid fästs ofta detta på remsor eller plattor, vilka lätt kan placeras på önskad plats (Nagamine 2009). Enligt Nagamine är också utvecklingen av Fosfin mycket snabbare och effektivare vid användande av Magnesiumfosfid i förhållande till Aluminiumfosfid. Även om det inte är vanligt kan även direkt fumigation med fosfingas ske (Bohlin 2009). Gasen levereras då i flaskor och kan vara i ren form alternativt bestå av en blandning med kvävgas. När det gäller doft är ren fosfingas luktfri, men metallfosfiderna innehåller i regler tillsatser, vilka medför att gasen antar en lukt som påminner om vitlök eller rutten fisk (Assem 2007). Enligt Suidman (2010) behöver detta dock inte alltid vara fallet, vilket man bör vara uppmärksam på. Fosfin är högt toxisk för alla levande organismer och är något tyngre än luft (Nagamine 2009). Vid fumigation används därför ofta fläktar för att man ska kunna försäkra sig om att gasen tränger igenom alla önskade material och råvaror. Vidare är Fosfin enligt Nagamine väldigt reaktivt och verkar korroderande mot ett flertal metaller så som koppar, guld och silver. Sulfurylfluorid (SO 2 F 2 ) Sulfurylflourid (eller Sulfuryldifluorid) omtalas ofta som dess produktnamn Vikane och är en färglös och luktfri gas vid rumstemperatur (Nagamine 2009). Gasen utvecklades för att fungera bra som bekämpningsmedel mot termiter i trävaror och används än idag just för detta ändamål (Bond 1984 och Bohlin 2009). Även kackerlackor, fästningar, sniglar och råttor är djur som enligt Bohlin bekämpas med Sulfurylfluorid och gasning av torkad frukt och nötter är heller inte ovanligt. Enligt Dräger (2011) används gasen liksom Metylbromid även vid fumigation av möbler, elektroniska apparater samt för att gasa rum och byggnader. Ämnet säljs som en vätska i kapslar eller tryckbehållare och avdunstar snabbt till gas (Nagamine 2009). Vidare är gasen enligt Nagamine ovillig att reagera med dem flesta material och har heller ingen korrosiv verkan. Eftersom gasen, till skillnad från de flesta andra fumiganter, är luktfri kan den innebära en extra fara och därför tillsätts ofta andra icke luktfria fumiganter som till exempel Klorpikrin vid användning (Bond 1984). Vidare har Sulfurylfluorid enligt Bond en kokpunkt på -55 C och är relativt mycket tyngre än luft. Klorpikrin (CCl 3 NO 2 ) Klorpikrin används för att ta död på så väl insekter och nematoder (rundmaskar) som vissa slags svampdjur (Bond 1984). Enligt Nagamine (2009) var gasens användning som fumigant för livsmedel begränsad redan år 2009, eftersom den är olämplig att använda på de flesta typer av livsmedel. Klorpikrin är en tårgas, vilken enligt Bohlin (2009) användes som en stridgas redan under första världskriget. På grund av sin förmåga som tårgas samt dess kraftigt stickande lukt används ofta Klorpikrin som en slags varningsagent 12

17 (Nagamine 2009). Detta innebär att ämnet ofta blandas med andra luktfria fumiganter så som till exempel Metylbromid eller Sulfurylfluorid (Suidman 2010). Klorpikrin är enligt Suidman vid rumstemperatur en klar vätska med något oljig konsistens. I gasfas är den betydligt tyngre än luft och tenderar därför att bilda ett lager vid containerns botten under fumigation. Dess kokpunkt är 112 C (Bond 1984), men enligt Bohlin kan det redan vid 20 C avdunsta så pass mycket av substansen att en skadlig luftkoncentration uppnås. Vidare verkar Klorpikrin frätande samt korroderande mot vissa metaller vid närvaro av fukt och är svårantändlig (Bohlin 2009). Vätecyanid (HCN) Vätecyanid används vid fumigation, vid framställning av plaster, färgämnen, syntetiska fibrer och bekämpningsmedel samt som mellanprodukt vid kemiska analyser (ATSDR 2011b). Det är en av våra allra första gasningskemikalier som användes redan på slutet av 1800-talet och är även en av de fumiganter som är allra giftigast mot insekter (Bond 1984). Vätecyanid är även för människor ett mycket snabbt verkande gift som bland annat blivit känt för allmänheten då det användes i stor skala i gaskamrar under förintelsen. Enligt Bohlin (2009) användes Vätecyanid förr för gasning av bland annat torkad frukt, tobak och spannmål, men användningen har enligt Bell (2000) minskat allt mer och ämnet nyttjas numera främst för att ha ihjäl råttor. Gasen används enligt Dräger (2011) liksom både Metylbromid och Sulfurylfluorid vid fumigation av träemballage, möbler och elektronikapparater samt vid gasning av rum och byggnader. Vätecyanid har en kokpunkt på 26 C och är i såväl gasfas som vätskefas färglös (Bond 1984 och Berglind 2009). Vidare har ämnet enligt Bohlin (2009) en doft som påminner om bittermandel, som kan fungera som en varningssignal. Dock menar Bohlin att det endast är cirka 60-80% av befolkningen som har det genetiska anlaget som krävs för att känna denna doft vid koncentrationer mellan 2-10 ppm, vilket innebär att funktionen som varningssignal inte skall tas på alltför stort allvar. Vätecyanid är vidare mycket flyktigt och bildar därför lätt gas vid rumstemperatur. Gasen är också lättantändlig och tämligen explosiv (ATSDR 2011b). Till skillnad från de flesta andra fumiganter är Vätecyanid något lättare än luft och kan därför tendera att ansamlas vid taket i ett slutet utrymme (Bohlin 2009). Formaldehyd (CH 2 O) Formaldehyd är en viktig baskemikalie som framförallt används som syntesråvara vid framställning av bindemedel, vilket används vid tillverkning av bland annat spånplattor och laminat (Kemikalieinspektionen 2010). Ämnet används även för att göra bomullstextilier strykfria, för att bekämpa svamp, insekter och andra bakterier inom jordbruket samt vid desinfektion av förpackningsmaterial och som konserveringsmedel (Suidman 2010). Formaldehyd säljs vanligen i form utav en vattenlösning som stabiliseras med metanol, vilken kallas för formalin. Vid rumstemperatur är Formaldehyd en färglös gas med stickande karakteristisk lukt som i höga koncentrationer är mycket toxisk (ATSDR 2011c). Liksom Klorpikrin fungerar dess stickande lukt ofta som en varningssignal, men för speciellt känsliga 13

18 personer kan även mängder som ligger under luktgränsen på 0,5-1ppm medföra uppkomst av symptom (Bohlin 2009). Enligt Bohlin är gasen också oerhört lättantändlig och något tyngre än luft Fumigation av containrar i Göteborgs hamn Inför export av vissa livsmedel samt material som packas med hjälp av träemballage, så som till exempel träpallar, förekommer det att mottagarlandet kräver att containern behandlats, till exempel med fumigation. Enligt Emanuelsson 3, som utför gasning av bland annat sådana exportcontainrar i Göteborgs hamn, gäller detta framförallt vid export till länder som Australien, Nya Zeeland, Indien och Kina, där man har speciellt sträng lagstiftning kring import av gods som kan medföra att skadedjur förs in till landet. När det gäller gasning av livsmedel berättar Emanuelsson att det framförallt är tobak och kryddor som gasas i Göteborgs hamn och att den enda tillåtna fumiganten då är Fosfin. Den 3 april i år fick Emanuelsson i uppdrag att utföra gasning av en importerad container innehållandes risnudlar från Thailand. Detta för att man vid öppnandet av containern påträffat kryp och därför ville försäkra sig om att dessa oskadliggjordes. Jag fick möjlighet att närvara vid denna gasningsprocess, vilken inleddes med att den 20 fot långa containern i fråga togs in i en hall för uppvärmning inför fumigationen. Detta gjordes för att skadedjuren skulle lockas att krypa fram ur sina gömställen så att gasningen lättare skulle kunna äga rum samt för att gasen bättre skulle spridas i hela containerns utrymme. Containern gjordes sedan så gastät som möjligt, genom att dess samtliga ventilationshål tejpades för. Gasningen utfördes därefter genom att fasta pellets av märket Phostoxin beståendes av Aluminiumfosfid hälldes upp i plastbyttor, vilka placerades ovanpå godset inuti containern, se Figur 7 och 8. Containerdörrarna stängdes sedan och Fosfingas tilläts bildas genom, som beskrivits i avsnitt ovan, reaktion med fuktighet i luften. Figur 7 och 8. Aluminiumfosfidpellets av märket Phostoxin användes vid gasningen i Göteborgs hamn den 3 april. 3 Bjarne Emanuelsson (Specialisttekniker, Anticimex, Göteborg) samtal med författaren

19 Den lägsta godtagbara halten för att gasningen skulle bli godkänd var 300ppm i minst sex dygn. För att kontrollera att denna halt hölls utfördes därför kontinuerliga mätningar under dem förstkommande dygnen. Mätningarna sker i regel utan att containern behöver öppnas, genom att en slang kopplas in genom gummilisterna vid dörrarna, se Figur 9. Dessvärre kom slangen vid detta tillfälle i kläm, vilket gjorde en första mätning utifrån svår. Genom användning av en metallsond, se Figur 10, kunde dock konstateras att halten Fosfin inte uppgått till den önskade efter det att ett dygn förflutit, vilket resulterade i att containern öppnades och mer pellets ställdes in. Vid samtliga mätningar användes gasmask. Figur 9 och 10. Kontinuerliga mätningar utfördes under de första dygnen efter det att pellets placerats inuti containern. Efter det att sex dygn med fullgod halt förflutit avlägsnades dem kvarvarande fumigantresterna, se Figur 11. Eftersom dessa kunde innehålla rester utav oreagerad metallfosfid släcktes det gråvita pulvret i vatten innan det kaserades, vilket kan beskådas i Figur 12. Därefter vädrades containern ur genom att dess dörrar ställdes öppna och en fläkt placerades framför containerns öppning. Vädringen fortskred till dess att all Fosfingas avlägsnats. 15

20 Figur 11 och 12. Restprodukter efter gasning med Fosfin utgjordes av ett gråvitt pulver av Aluminiumhydroxid, vilket släcktes i vatten för att oskadliggöras. Vid fumigation av containrar som inte innehåller några livsmedel men någon typ av träemballage utförs gasning istället med fumiganten Sulfurylfluorid eller som den också kallas Vikane. Jag fick även möjlighet att närvara vid ett sådant tillfälle och även här utfördes gasningen i en mindre hall i Göteborgs hamn, där den lastade containern i fråga var 20 fot lång och togs in i hallen för uppvärmning under ett par timmar innan fumigationen påbörjades. Containerns luftningshål täcktes över med tejp och en smalare ledning, som anslutits till gaskällan i form av en gasflaska placerad i ett intilliggande förråd, tejpades fast på insidan av ena containerväggen, se Figur 13 och 14. Därefter stängdes containerns dörrar och området kring där ledningen löpte i dörrspringan tejpades noggrant för, se Figur 15. Iförd gasmask ställdes sedan kranen till gasflaskan i fråga in på drygt 2,1kg (4,2kg används om containern istället är 40 fot lång) och gasningen fick sedan pågå i en stängd och noga märkt (se Figur 16) och låst hall under tolv timmar. Figur 13 och 14. En smalare ledning kopplades från gastub till containern som skulle gasas med Sulfurylfluorid. 16

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances ISO 8611: 1-3 Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 1: Test methods Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 2: Performance requirements and selection of tests Pallets for

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-02-22

Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning

Läs mer

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Topp 30-listan av farliga kemikalier. Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Skalflex vattenreflex Grundning till impregnering av utvändigt murbruk Datum: 20030923 Reviderad: SKALFLEX A/S, Industrivej

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Säkert och tryggt. ...eller med lurande faror! Att arbeta i miljöer med risk för farliga gaser och syrebrist

Säkert och tryggt. ...eller med lurande faror! Att arbeta i miljöer med risk för farliga gaser och syrebrist Att arbeta i miljöer med risk för farliga gaser och syrebrist Säkert och tryggt...eller med lurande faror! En rapport om risk för ohälsa vid arbete i gasade containrar och slutna lastutrymmen Innehåll

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Instruktion till Bilaga B, hantering av brandfarlig gas Den här bilagan använder du till ansökan för brandfarlig gas. Bilagan fungerar också som ett information och kunskapsmaterial till föreståndarna

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Nödnummer: (engelsk talande) 0033 1 30 34 76 76 PREVOR MOULIN DE VERVILLE FR 957 60 VALMONDOIS FRANKRIKE

Säkerhetsdatablad. Nödnummer: (engelsk talande) 0033 1 30 34 76 76 PREVOR MOULIN DE VERVILLE FR 957 60 VALMONDOIS FRANKRIKE Uppfyller Europeiska direktivet 93/42 CE Uppfyller Europeiska direktivet 1907/2006 CE Uppfyller Europeiska direktivet 1272/2008 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produkt namn DIPHOTERINE Distributör MEDICAL

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET

1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET Handelsnamn: Användningsområde: Tillverkare: Ombud: Distributör: Telefonnummer vid nödsituation: Bekämpningsmedel mot sniglar. W. Neudorff GmbH KG

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på produkten och företaget

SÄKERHETSDATABLAD. 1. Namnet på produkten och företaget Utgåva 2, 2011-01-10 Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget 1.1 Produktidentifiering. är avsedd för brandsläckning av bränder klass A, B, C och E med vattenbaserad skumhinna. 1.2 Företagsinformation.

Läs mer

Ozonpro-3500T OZONLUFTRENARE

Ozonpro-3500T OZONLUFTRENARE Ozonpro-3500T OZONLUFTRENARE TACK FÖR ATT NI HANDLAR AV OSS! 1 ANVÄNDARMANUAL KOMMERSIELL OZONLUFTRENARE Ozonpro-3500T SPECIFIKATIONER Modell: Ozonpro-3500T Ozonutsläpp: 3500mg/tim Tidur: 1,3,5,10,20,30,40,50min

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Tarkofoam II/Tarkoflex II

SÄKERHETSDATABLAD Tarkofoam II/Tarkoflex II Produkt: Tarkofoam II/Tarkoflex II Sida 1/7 SÄKERHETSDATABLAD Tarkofoam II/Tarkoflex II 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning: Tarkofoam II/Tarkoflex II Artikelnummer:

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG Datum för utskriften: 19.01.2007 Omarbetat: 05.02.2007 1 Namnet ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produktnamn: Repair Finish Polish Användning: Används för att polera glas

Läs mer

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker 2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Bilagan till förordning 1999:382. Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol. Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga

Bilagan till förordning 1999:382. Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol. Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga Bilagan till förordning 1999:382 Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga Klassificering Riskfraser - Kemikalieinspektionens föreskrifter Riskgrupper

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Pride Chess

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Pride Chess 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Godkänt för användning HANDELSNAMN ANVÄNDN.OMR. FORMEL Aerosolförpackad Skyddskräm för händer Artikelnummer 1-5005 Producent/Importör Företag ÖBERGS INDUSTRIER AB Adress

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad

SÄKERHETSDATABLAD. 1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad SÄKERHETSDATABLAD Gorilla Clear Repair 1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Gorilla Clear Repair 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller

Läs mer

FR... P. 5 EN... P. 8 DE... P. 11 NL... P. 15 DA... P. 18 SV... P. 21 NO... P. 24 FI... P. 27 FR EN DE NL DA SV. www.krups.com F233 WWW.KRUPS.

FR... P. 5 EN... P. 8 DE... P. 11 NL... P. 15 DA... P. 18 SV... P. 21 NO... P. 24 FI... P. 27 FR EN DE NL DA SV. www.krups.com F233 WWW.KRUPS. KR_EGG-COOKER_F_Mise en page // : PageC www.krups.com FR...................... P. EN..................... P. 8 DE..................... P. NL...................... P. DA..................... P. 8 SV......................

Läs mer

HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN

HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN ANVISNING 1(7) HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN INNEHÅLL 1 Syfte 2 Definitioner 3 Allmänt 4 Rutin för införande av kemiska ämnen 4.1 Direktimport 4.2 Ersättning av befintliga kemiska produkter 4.3 Upphörd användning

Läs mer

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar Kemiska produkter i butiker Märkning och ansvar ISBN: 91-7932-057-0 Fler exemplar av broschyren kan beställas från: CM-gruppen, Box 11063, 116 11 Bromma Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99 E-post:

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Ingrediens CAS-nr. Vikt-% FM FB FH R-Fraser. Högraffinerad mineralolja Smörjbasolja >99 % Additiv <5 %

SÄKERHETSDATABLAD. Ingrediens CAS-nr. Vikt-% FM FB FH R-Fraser. Högraffinerad mineralolja Smörjbasolja >99 % Additiv <5 % 2004-06-06 1 (5) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Tabin OIL Artikel nr. Grupp: Användning: Leverantör: Industrimörjmedel Smörjolja för verktyg Nordisk Kartro AB Box 124

Läs mer

BASF Coatings Safety Week. Andning

BASF Coatings Safety Week. Andning Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX

Läs mer

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Chrome Polish Artikelnummer: 180002005 Användningsområde: Leverantör: Polering Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI MyAGA.se Varmt eller kallt - oändliga möjligheter med gasol. I den här broschyren får du veta mer om gasol och hur du med några enkla grundregler kan ta del av

Läs mer

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013 2013-09-19 Tillväxt och samhällsbyggnad Jonas Leo Jonas Andermyr Dnr 2013/1731 Miljö och Byggnadsnämnden Offentlig kontroll av kosttillskott i kommun 2012-2013 Postadress VELLINGE KOMMUN 235 81 Besöksadress

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön)

B R U K S A N V I S N I N G. Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) B R U K S A N V I S N I N G Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) 1 Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) SÄKERHETSFÖRESKRIFTER BRUKSANVISNING Läs bruksanvisningen

Läs mer

3. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Beredning med Dimetikon 92%, medellångkedjiga triglycerider, jojobavax, aromämnen

3. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Beredning med Dimetikon 92%, medellångkedjiga triglycerider, jojobavax, aromämnen Säkerhetsdatablad Nyda 1. Namn på preparatet och företaget: Handelsnamn: Nyda Navamedic AB Box 24032 400 14 Göteborg Tel. 031-335 11 90 Fax. 031-335 11 99 E-post. infose@navamedic.com Användning: Medicinteknisk

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD Art.nr 5800040

VARUINFORMATIONSBLAD Art.nr 5800040 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Tangit ABS Kemisk teknisk produktbenämning: L, metyletylketon, n-butylacetat i ABS Produkttyp/användning: Speciallim för ABS Leverantör/Tillverkare: LOCTITE

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning EG nr 1907/2006 Avsnitt 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning EG nr 1907/2006 Avsnitt 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Version 1 April 2012 SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning EG nr 1907/2006 Avsnitt 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning KRUBBITNINGSMEDEL Andra identifieringssätt 1.2.

Läs mer

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget 1. Namnet på produkten och företaget Produk tnamn Produk tkod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Anv ändningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Se Tekniskt Data Blad. Företagsnamn International

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51

Läs mer

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Säkerhetsdatablad AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning TourTurf TAG - Green and Fairway är ett 100% organiskt jordförbättringsmedel och göding innehållande

Läs mer

Stalosan F Utfärdandedatum 2012-05-04 Omarbetad: 2012-10-04 Ver 2 Ver 2. Säkerhetsdatablad

Stalosan F Utfärdandedatum 2012-05-04 Omarbetad: 2012-10-04 Ver 2 Ver 2. Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn Användning Leverantör Nödtelefonnummer Stalosan F Desinfektionsmedel Stormøllen A/S Ringsbjergvej 16 DK-4682 Tureby Danmark

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Pritt Stick Sidan 1 / 6 SDB-nr : 43182 V001.6 Reviderat den: 01.10.2013 Utskriftsdatum: 19.02.2015 1.1 Produktbeteckning Pritt Stick AVSNITT

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går

Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går Viktigt att veta om det händer en allvarlig kemikalieolycka vid Kemira Kemi AB eller Interlink AB i Helsingborg. Utgiven av Helsingborgs stad i samverkan

Läs mer

Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods

Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods Veta vad man bör göra vid en misstänkt förgiftning eller om man själv eller någon annan fått kemikalier på sig eller i sig Det här kapitlet behandlar farliga

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Huvudman Skogsstyrelsen i respektive region är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det erbjuds kurser efter behov, att

Läs mer

Marknadskontrollrapport 2012. Ädelmetallarbeten. Kontroll av stämplar och finhalt. %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr%

Marknadskontrollrapport 2012. Ädelmetallarbeten. Kontroll av stämplar och finhalt. %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr% %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr% Marknadskontrollrapport 2012 Ädelmetallarbeten Kontroll av stämplar och finhalt Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990

Läs mer

Hus utan lus. Tips och råd om både ohyra och bekämpningsmedel. www.kemikalieinspektionen.se

Hus utan lus. Tips och råd om både ohyra och bekämpningsmedel. www.kemikalieinspektionen.se Hus utan lus Tips och råd om både ohyra och bekämpningsmedel www.kemikalieinspektionen.se Skadedjuren ökar i samhället Skadedjur blir ett allt större problem i Sverige. Det kan leda till ökad användning

Läs mer

Dokument nr 16-2848-6 Utfärdat : 12/11/08 Version nr: 002.01 Ersätter 28/11/07 Utskrivet : 12/11/08 Sidan 1 av 7

Dokument nr 16-2848-6 Utfärdat : 12/11/08 Version nr: 002.01 Ersätter 28/11/07 Utskrivet : 12/11/08 Sidan 1 av 7 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

PRODUKTINFORMATION. ELFA artikelnr 80-863-65 Kabelsmörjmedel 0,2l LubI 80-863-73 Kabelsmörjmedel 0,95l LUB 2002-12-02

PRODUKTINFORMATION. ELFA artikelnr 80-863-65 Kabelsmörjmedel 0,2l LubI 80-863-73 Kabelsmörjmedel 0,95l LUB 2002-12-02 2002-12-02 PRODUKTINFORMATION Vi reserverar oss mot fel samt förbehåller oss rätten till ändringar utan föregående meddelande ELFA artikelnr 80-863-65 Kabelsmörjmedel 0,2l LubI 80-863-73 Kabelsmörjmedel

Läs mer

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods lagen (2006: 263) om transport av farligt gods Med avses de föreskrifter som reglerar transport av farligt gods. De framgår av bilagorna A, B och S till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter

Läs mer

Xxxxx Skyltar och signaler

Xxxxx Skyltar och signaler AFS 2014:XX 2014:40 Xxxxx Skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2008:13) om om skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör

Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör UNDVIK OLYCKOR! Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör Arbeta säkert vid avluftning Risker vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör Se till att u Inandning av gaser som ansamlas i fjärrkyle-/fjärrvärmerör

Läs mer

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sonagel LTHT

SÄKERHETSDATABLAD Sonagel LTHT Sida 1 (av 6) SÄKERHETSDATABLAD Sonagel LTHT 1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Sonagel LTHT 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller

Läs mer

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mx_g...

http://multimedia.3m.com/mws/mediawebserver?mwsid=sssssuun_zu8l9n9mx_g... Seite 1 von 5 3M Svenska AB Bollstanaesvaegen 3 S-191 89 SOLLENTUNA SWEDEN ======================================================================== S Ä K E R H E T S D A T A B L A D ========================================================================

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Telefon vid olycksfall: Akut: 112 Övrigt: Giftinformationscentr alen 08-33 12 31

Telefon vid olycksfall: Akut: 112 Övrigt: Giftinformationscentr alen 08-33 12 31 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Autoclean + wax Artikelnummer: 1400300 Användningsområde: Rengöring Leverantör: Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Handelsnamn: MATAKI VÄGASFALT KALLMAK Art.nr: 50135401

Läs mer

CO 2. Nödkylsystem. Säkerhet - Installation - Användning

CO 2. Nödkylsystem. Säkerhet - Installation - Användning CO 2 Nödkylsystem Säkerhet - Installation - Användning 820 9502 77 - ed0210 - 2- Säkerhet Koldioxid - CO 2 För er egen säkerhet skall rummet där frysen står vara utrustat med CO2-larm. Larmutrustning kan

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATIONSBLAD 1 Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produktnamn: X2 Production Graphics Ink - Lätt magenta Datablad nummer: 3-3032 1. 0. 0 Produktkod: 106R01040, 106R01046, 023R02464

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD enligt (EG) nr 1907/2006 - ISO 11014-1

SÄKERHETSDATABLAD enligt (EG) nr 1907/2006 - ISO 11014-1 SÄKERHETSDATABLAD enligt (EG) nr 1907/2006 - ISO 11014-1 SDB nr: 19191 V000.0 Revideringsdatum: 25.09.2009 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Namnet på ämnet eller beredningen: Användning

Läs mer

Säkerhetsdatablad. 2. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Einecs-nr. CAS-nr. Ämnen Klassificering w/w% 202-859-9 229-912-9 203-919-7 205-483-3

Säkerhetsdatablad. 2. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Einecs-nr. CAS-nr. Ämnen Klassificering w/w% 202-859-9 229-912-9 203-919-7 205-483-3 Säkerhetsdatablad 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Utarbetad den: 21-12-2005/ JP Produktanvändning: Grundrengöringsmedel och polishborttagare Leverantör: Tana-Chemie GmbH Ingelheimstrasse

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Wizz Rengoringsmedel for Badrum

SÄKERHETSDATABLAD. Wizz Rengoringsmedel for Badrum Revisionsdatum: SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn Produktnummer BLE043 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet

Läs mer

KOSMETISK PRODUKT DATABLAD HERB UK ORGANIC COLOUR SYSTEMS STATUS QUO SHAMPOO 1. PRODUKT- OCH FÖRETAGSINFORMATION. 310 Ampress Park Sockenvägen 112

KOSMETISK PRODUKT DATABLAD HERB UK ORGANIC COLOUR SYSTEMS STATUS QUO SHAMPOO 1. PRODUKT- OCH FÖRETAGSINFORMATION. 310 Ampress Park Sockenvägen 112 KOSMETISK PRODUKT DATABLAD HERB UK ORGANIC COLOUR SYSTEMS STATUS QUO SHAMPOO 1. PRODUKT- OCH FÖRETAGSINFORMATION Tillverkare Kontakt Herb UK Limited Moduline AB 310 Ampress Park Sockenvägen 112 Lymington,

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 B R U K S A N V I S N I N G Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 1 Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Asksugen/grovsugen ska inte användas nära lättantändliga eller

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 2. Sammansättning / ämnenas klassificering. 64742-48-9 100% Xn R10, R65, R66, R67 Dimetylpolysiloxan 9016-00-6 10-30% - -

SÄKERHETSDATABLAD. 2. Sammansättning / ämnenas klassificering. 64742-48-9 100% Xn R10, R65, R66, R67 Dimetylpolysiloxan 9016-00-6 10-30% - - SÄKERHETSDATABLAD 1Produktnamn: Vinylglans Tillverkare: Uniol Produkter AB Varola Solvik 541 93 SKÖVDE Tele 0500-42 12 40 2. Sammansättning / ämnenas klassificering Ämne CAS-nr Halt Farosymbol R-fraser

Läs mer

Nedan finns en sammanställning över de möjligheter som finns till undantag från reglerna i ADR.

Nedan finns en sammanställning över de möjligheter som finns till undantag från reglerna i ADR. Regler, lättnader och undantag för farligt gods Detta är en sammanställning som är framtagen och upprättad av Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Nedan finns en sammanställning

Läs mer

Ny klassificering och märkning av farliga kemikalier

Ny klassificering och märkning av farliga kemikalier Ny klassificering och märkning av farliga kemikalier Förebyggandekonferensen, Karlstad 22-23 april 2009 Lorens van Dam Fysikalisk kemist Enheten för Farliga Ämnen Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120 VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: ZIG-OPAQUE (bläck) UTFÄRDAD: 1998-04-02 OMARBETAD: 2004-03-25 ARTIKELNUMMER: TILLVERKARE/IMPORTÖR: AB THURE BÜNGER, Box 169 342

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: 2011-03-21 Produktnr.:

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: 2011-03-21 Produktnr.: 1/7 AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Förpackningsstorlek: 2 kg, 5 kg 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer