BARNHÄLSODATAPILOTEN. - ett samverkansprojekt i Kalmar Län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNHÄLSODATAPILOTEN. - ett samverkansprojekt i Kalmar Län"

Transkript

1 BARNHÄLSODATAPILOTEN - ett samverkansprojekt i Kalmar Län

2 2 Barnhälsodatapiloten - ett samverkansprojekt i Kalmar Län Förord 2006 genomförde Regionförbundet inom ramarna för EUprojektet Den digitala samhälls utvecklingen en förstudie kring informationsflödet inom barn- och skol hälso vården. In satsen gav underlag för att under år 2008 införa ett gemensamt journalsystem för skol hälso vården i länet. Regionförbundet i Kalmar har, som ett av fem pilotområden, deltagit i det nationella barnhälsodataprojektet under år Projektets utgångspunkt är enkelt uttryckt att rätt informationsmängd ska göras tillgänglig för rätt person vid rätt tidpunkt. En av de viktigaste slutsatserna från projektet är att även om olika verksamheter har olika behov av IT-stöd, behövs en gemensam grundläggande arkitektur och infrastruktur. Denna grund måste byggas så att den blir sektor- och gränsöverskridande mellan både huvudmän och verksamhetsområden. Rapportens resultat är tänkt att ge läsaren en god kunskap om verksamhetsanalyser, användningsfall, IT-arkitektur, modell för regional systemförvaltning, digital arkivering samt juridiska förutsättningar för samverkan. Slutsatser och resultat är väl dokumenterade och bedöms också vara av nationellt intresse. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Leif Larsson Ordförande Håkan Brynielsson Regiondirektör ISBN

3 3 Barnhälsodatapiloten - ett samverkansprojekt i Kalmar Län Innehållsförteckning Slutrapport Barnhälsodatapiloten... 4 Delrapporter Del 1, Processanalys och användningsfall Del 2, Regional länsgemensam plattform Del 3, Modell för regional systemförvaltning Del 4, Digital arkivering Del 5, Juridiska förutsättningar för samverkan... 82

4 4 Slutrapport Barnhälsodatapiloten Slutrapport Barnhälsodatapiloten ett delprojekt inom Kalmarpiloten (en del av nationella Barnhälsodataprojektet) Författare: Stephen Dorch, Regionförbundet i Kalmar Län. Version 2.2.

5 5 Barnhälsodatapiloten Slutrapport INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Rapportens disposition och läsanvisning Bakgrund Det nationella Barnhälsodataprojektet Skolhälsovården Nationella IT-strategin för vård och omsorg Bredband i samverkan IT-samverkan NITSVO Politiska intentioner E-delegationen EU-projektet STORK (Secure identity across borders linked) Omfattning Del 1, Processanalys och användningsfall Del 2, Regional länsgemensam plattform Del 3, Modell för regional systemförvaltning Del 4, Digital arkivering Del 5, Juridiska förutsättningar för samverkan Sammanfattning...15 För att läsa respektive delrapport i sin helhet, se följande sidor Del 1, Processanalys och användsningsfall...16 Del 2, Regional länsgemensam plattform...30 Del 3, Modell för regional systemförvaltning...64 Del 4, Digital arkivering...76 Del 5, Juridiska förutsättningar för samverkan...82

6 6 Slutrapport Barnhälsodatapiloten 1. Inledning Kalmarpiloten, som är en del av det nationella Barnhälsodataprojektet visar hur verksam hetsutveckling med IT som verktyg kan konkretiseras. I projektet beskrivs användningsfall inom barn- och skolhälsovårdsprocessen som ett av tre delprojekt. Barnhälsodatapiloten i Kalmar består av fem delprojekt, i ansökan är dessa beskrivna som leveransobjekt, men i slutrapporten använder vi genomgående begreppet delprojekt. Del 1. Processbeskrivningar / Användningsfall Del 2. Regional länsgemensam plattform Del 3. Regional systemförvaltning Del 4. Utredning digital arkivering Del 5. Samverkansanalys - Juridiska förutsättningar för interkommunalt samarbete Del 1. Användningsfall inom barn- och skolhälsovård Syftar till att ta fram systemstöd och teknisk IT-arkitektur som stödjer informationsutbyte kring en nyfödd människa genom förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälsovård. Del 2. Regional länsgemensam plattform Syftar till att etablera säker infrastruktur för samverkan och informationsutbyte. Del 3. Modell för regional systemförvaltning Syftar till att presentera en tillämpbar modell för regional systemförvaltning. Del 4. Digital arkivering Syftar till att ta fram en gemensam strategi för digital långtidslagring. Del 5. Juridiska förutsättningar för samverkan Syftar till att granska förutsättningar för samverkan mellan offentliga myndigheter. Medborgarens perspektiv Vi utgår från medborgarens förväntningar på den offentliga verksamhetens förmåga att upprätthålla god service. Medborgaren kan inta många olika roller, som t.ex. som besökare, patient, elev, anställd, nyfödd, kollega, förälder, anhörig eller som en kombination av dessa. Oavsett roll ska vi alltid ge rätt service och stöd i den process som avses. Sektor- och gränsöverskridande Ofta löper processen över huvudmannagränser, vilket gör att rätt information måste kunna göras tillgänglig på ett säkert och kontrollerat sätt, utan att informationens sekretess, riktig het och tillgänglighet på något sätt äventyras. Även om olika verksamheter har olika behov av IT-stöd, behövs en gemensam grund läggande arkitektur och infrastruktur. Denna grund måste byggas så att den blir sektor- och gränsöverskridande mellan både huvudmän och verksamhetsområden. I Kalmarpiloten utgår vi från barn- och skolhälsovårdsprocessen, men den bakomliggande arkitekturen, plattformen och samverkansmodellen är sektorövergripande. Den möjliggör smarta e- tjänster, e-förvaltning, samverkan mellan myndigheter, företag och andra organi sationer. Plattformen är gemensam för hela organisationens verksamhetsområde, vilket för en kommun innebär att den är lika tillämpbar inom skola, räddningstjänst, miljö och den tekniska avdelningen som inom det sociala och omsorgen och så vidare. Information kring individen i en livscykel Hur handskas vi med information, så att den kommer individen till största möjliga nytta och gagn genom hela livet, från vaggan till graven? I vilka register, system och organisationer kommer informationen att vara sökbar? Vem äger den, och hur länge sparas den efter indi videns död? Vad sparas och i vilket syfte? Vem förvaltar och tar ansvar för informa tionen? Dessa frågeställningar utgör grundperspektivet i Kalmarpilotens delprojekt.

7 7 Barnhälsodatapiloten Slutrapport 2. Rapportens disposition och läsanvisning Sammanfattning - inledning Inledningen av huvudrapporten riktar sig till alla läsare. Den ger en översiktlig och sammanfattande bild av Barnhälsodatapilotens omfattning och slutsatser. Delrapporter Respektive delprojekt är skrivet i sådan form att de kan presenteras var och en för sig, utan direkt kunskap om övriga delprojekt. Del 1. Användningsfall Bilaga Användningsfall Bilaga Frågeställningar Bilaga Processer Bilaga SKLs cirkulär Bilagorna riktar sig till specialister och ansvariga medarbetare som söker detaljer och resultat av tester och analyser. För att förstå bilagorna förutsätts att respektive slutrapport har lästs. Rapporten Digital arkivering riktar sig till beslutsfattare på alla nivåer, IT- och arkiv ansvariga m.fl. Rapporten Juridiska förutsättningar för samverkan riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsansvariga, jurister, samt den enskilde individen med intresse för kommunal juridik. Del 2. Regional länsgemensam plattform Bilaga 1, Avtal Bilaga 2 13, Testprotokoll, bit för bit Bilaga 14 16, Teknisk dokumentation, del för del Del 3. Modell för regional systemförvaltning Bilaga 1, mallexempel samverkansavtal Bilaga 2, mallexempel personuppgiftsbiträdesavtal Del 4. Digital arkivering Del 5. Juridiska förutsättningar för samverkan Delrapporterna är djupgående och omfattar mer saklig, utredande information som ger ökad insikt och god kunskap inom respektive område. Delrapporterna riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsutvecklare, IT-ansvariga, IT-arkitekter, arkivansvariga, jurister samt personer med ansvar för och intresse av verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Del 1, 2 och 3 har bilagor, som finns att hämta från Internet:

8 8 Slutrapport Barnhälsodatapiloten 3.1 Det nationella Barnhälsodataprojektet Denna slutrapport avser Kalmarpilotens del i det nationella Barnhälsodataprojektet. Kalmarpiloten är ett av fem pilotprojekt som ingår i det nationella projektet. 3. Bakgrund 3.2 Skolhälsovården Regionförbundet i Kalmar län har i samverkan med Landstinget i Kalmar län och länets kommuner gjort en studie av verksamhetsprocesserna och informationsflödet för nyfödda fram till arbetsför ålder ur ett vård- och omsorgsperspektiv. Studien pekar på behovet av att skapa gemensamma processer, som säkerställer informationsflödet kring individen. Projektet skapar förutsättningar för en nationellt enhetlig informationshantering inom och mellan barn- och skolhälsovården och utgör en konkret del av genomförandet av den natio nella ITstrategin för vård och omsorg i kommuner och landsting. De lösningar som utvecklas för vårdens och omsorgens behov, t.ex. när det gäller att elektroniskt säkerställa identiteter, roller och behörigheter för såväl medborgare som medarbetare, måste vara generellt tillämpbara även inom andra verksamhetsgrenar. Läs mer om det nationella Barnhälsodataprojektet på barnhalsodata Barnhälsodataprojektet finansierar, med hjälp av Dagmarmedel, fem olika pilotprojekt där kommuner, landsting och regioner i samverkan utreder och skapar förutsättningar för gene rella och nationellt tillämpbara tekniska och organisatoriska lösningar, som kan möjliggöra informationsutbyten över huvudmannagränserna på lokal, regional och nationell nivå. De fem pilotprojekten är: 1. Förutsättningar för säkert informationsutbyte via Internet. Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne. 2. Effektivisering av informationsutbytet med Folkbokföringen. Västra Götalandsregionen och VästKom. 3. Förvaltningsövergripande roll- och behörighetshantering. IT-forum Stockholm. 4. Tekniska förutsättningar för förvaltningsövergripande rolloch behörighetshantering. Västmanlands Kommuner och Landsting. 5. Regional länsgemensam plattform för barn- och skolhälsovård. Regionförbundet i Kalmar län Landstinget genomförde år 2004 en upphandling av ett journalsystem för sina verksam heter, dock med begränsat stöd för barnhälsovård. Något motsvarande verksamhetsstöd inom den kommunala skolhälsovården fanns inte. Som en följd av detta, och tillsammans med resultatet av den studie som gjorts kring verksamhetsprocesserna och informations flödet, enades länets 12 kommuner och Kalmarsunds gymnasieförbund om att gemensamt upphandla ett journalsystem för skolhälsovårdens verksamhetsbehov. Resultatet av upphandlingen har inneburit ett unikt tillfälle för Kalmar län att med ett gemensamt system för länets kommuner och gymnasieförbundet etablera ett enhetligt verk samhetsstöd för skolhälsovården. Ett gemensamt journalsystem förbereder för framtida informationsöverföring från framför allt barnhälsovården i länet, men även till och från andra aktörer inom vården. 3.3 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Strategin ligger till grund för länets utveckling inom framför allt vård och omsorg. Flertalet kommuner och landstinget har antagit strategin, som nu tillämpas i allt högre omfattning. I projektet har särskilt BIF, NPÖ och SITHS haft särskild betydelse. De säkerhetsprinciper som projektet belyser samspelar med BIFs bastjänster. Vidare ser vi att NPÖ som informationsmodell kan vara en lämplig modell för översikt. Att nyttja SITHS och HSA som behörighetsmodell i plattformen kändes naturligt, då ramverk och regelverk var satta. Det blev än mer naturligt när vi säkerställt konceptet för hela den kommunala verksamheten och inte bara för vård och omsorg. Läsare som vill veta mer om dessa delar, hänvisas i skrivande stund till samt

9 9 Barnhälsodatapiloten Slutrapport 3.4 Bredband i samverkan Kalmar län upphandlade under åren en nära hundraprocentig bredbands täckning i regionen. Nätet skapar möjligheter till samverkan och informationsutbyte för såväl medborgare och företag som offentlig sektor. Kommunerna och landstingets för valtningsnätverk ligger till stora delar i denna infrastruktur. Infrastrukturen möjliggör nya samverkansformer mellan kommunerna och landstinget, där vi förutom skoljournaler även samverkar kring andra system som t.ex. personalsystem, bibliotekssystem, räddnings tjänst och telefoni. Den process som vi nu går in i, handlar om att kvalitetssäkra dessa tjänster genom att klä infrastrukturen med en IT-arkitektur som möjliggör federationer, gemensam syn på identitetshantering etc. 3.5 IT-samverkan Regionens IT-chefer bildar en samverkansgrupp sedan början på 1990-talet. Samarbetet tilltog i samband med nätutbyggnaden och idag utgör gruppen en viktig samverkans funktion. 3.6 NITSVO NITSVO-gruppen är en samverkansgrupp för verksamhetsrepresentanter från länets kommuner och landstinget. Utgångspunkten är den nationella IT-strategin och att med den som vägledning omsätta strategin till verklig nytta för vården. NITSVO står för Nationella IT-Strategin för Vård och Omsorg. 3.8 E-delegationen I E-delegationens utredning, som offentliggjordes hösten 2009, föreslås en arkitektur som bygger på s.k. identitetsfederation, där man väljer att lita på sina federationspartners baserat på standarden SAML2. Glädjande nog var det samma slutsats som detta projekt tagit fasta på, och som testats och dokumenterats i slutrapportens Del EU-projektet STORK (Secure identity across borders linked) EU har i projektet STORK målet att jämka och sammanfoga system utan att behöva byta ut befintliga system, genom att utveckla och verifiera gemensamma specifikationer för ömsesidig acceptans av olika typer av eid. Man har valt att arbeta med STORK-PEPS (Pan-European Proxy Service) och STORK V-IDP (Virtual Identity Provider) för att tillmötesgå olika länders behov. Det valda meddelandeformatet mellan STORK-komponenter är SAML 2.0. Nödvändiga identitetsattribut som länderna ska förstå är definierade i standarden. Ovanstående inriktning inom EU-projektet stärker vårt projekts grundsyn kring federation, SAML2, IdP och SP. 3.7 Politiska intentioner Politikerna i Kalmar län, genom Regionförbundets styrelse och primärkommunala nämnden, har betonat vikten av samverkan med IT som grund. Prioriterade uppdrag är att med IT som verktyg se över samverkansmöjligheterna, samt att realisera verksamhetsnytta.

10 10 Slutrapport Barnhälsodatapiloten 4. Omfattning Den röda tråden i slutrapporten utgörs av fem olika delar som är kopplade till varandra och där det finns inbördes beroenden. Del 1. Användningsfall/Processbeskrivningar Vilka informationsmängder som ska synliggöras och presenteras beror på verksamhets område, ansvar, befogenhet, lagrum etc. Dessa är identifierade genom verksamhets processanalyser och användningsfall inom förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälso vård i del 1. ering ett område som tål att belysas ytterligare. Vi tror att regional samverkan är en god förutsättning för ett lyckat resultat, framför allt i mindre kommuner. En ansats att belysa digital arkivering har gjorts i del 4. Del 5. Juridiska förutsättningar för samverkan Under vilka förutsättningar kan kommun, landsting och andra aktörer samverka, utan att det strider mot lagstiftningen? Del 5, Juridiska förutsättningar för interkommunalt samarbete avseende Barnhälsodatapiloten belyser förutsättningar och ger konkreta råd och anvisning ar i frågor kring samverkan mellan kommuner och landsting. Del 2. Regional länsgemensam plattform För att ett system ska kunna föda ett annat system med rätt information så krävs en grund läggande IT-arkitektur, som i sin tur måste vila på en vedertagen IT-infrastruktur, vilket belyses i del 2. Del 3. Modell för regional systemförvaltning Såväl infrastruktur som system behöver en samordnad systemförvaltning. Förändrings hanteringen måste vara övergripande för att identifiera inbördes beroenden och uppnå en kontinuitet i systemen. Vi har i del 3 redogjort för en övergripande gemensam modell för regional systemförvaltning som tillämpas i Kalmar län inom verksamhetsområdet skol hälsovård. Modellen är generellt tillämpbar inte bara för gemensamma system, utan även för gemensam arkitektur och infrastruktur. Del 4. Digital arkivering Digitala informationsmängder ökar i snabbare takt än analog information. I ett verk samhetsspecifikt system finns ofta inkapslade funktioner för förändrings- och versions hantering. Informations-mängder som exporteras till nya system eller andra mottagare har vi i dagsläget ingen kontroll på eller struktur för. Överlag är dokumenthantering och elektronisk arkiv-

11 11 Barnhälsodatapiloten Slutrapport 5. Del 1. Processanalys och användningsfall Kort sammanfattning Delprojekt 1 har tagit fram processbeskrivningar och användningsfall för verksamheterna inom förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälsovård och ur det materialet kommit fram till ett antal slutsatser och rekommendationer. Det finns ett behov av att tillgängliggöra den information som skapas inom de verksamheter som ingår i barnhälsodataprocessen för andra verksamheter, både inom och utanför processen. Ett sätt att göra det är att använda någon form av översikt, dit respektive verksamhets system levererar information som ska göras tillgänglig för andra. Den tillgängliggjorda informationen kan t.ex. utgöra underlag för fortsatt journalförande i en annan verksamhet. De informations mängder som bedömts väsentliga att göras nåbara utifrån ett regionalt och/eller nationellt perspektiv är vaccinationer, tillväxtinformation, allergier/varningar, journalinformation, samt möjligen hälsoenkäter. Vaccinationer och tillväxtinformation föreslås var för sig finnas lagrade som egna informa tionsmängder utifrån ett regionalt/nationellt perspektiv, d.v.s. nåbara via en s.k. regio nal/nationell nod. Detsamma gäller hälsoenkäter som dessutom, liksom till viss del vaccinationer, ska kunna vara åtkomliga för enskilda individer på ett säkert och kontrollerat sätt. De strukturer som byggs kring informationsförsörjningen bygger på väl etablerade standarder. Dessa bör användas för att skapa nytta samtidigt som man gemensamt i Kalmar län bör vara med och verka för framtagandet av nästa generations lösningar att använda både lokalt, regionalt och nationellt. Kort bakgrund Årligen överförs ca individer från förlossningsvård till barnhälsovården och lika många barn överförs till skolhälsovården från barnhälsovården. Dessutom kan det ske ett utbyte av information med övrig hälso- och sjukvård, myndigheter och andra aktörer. Detta ställer stora krav på att informationsutbytet, som idag kan ske muntligt, pappersbaserat och elektroniskt, fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltså ett behov av att utbyta information mellan de ingående verksamheterna utan att det medför stora kostnader för systemintegration. Vilken typ av information det handlar om förväntas verksamheternas processbeskrivningar och vidhängande användningsfall visa. Juridik Delprojektet har främst utifrån patientdatalagen och tillhörande regelverk tittat på förut sättningarna för att kunna arbeta och samverka utifrån ett helhetsperspektiv för barnets bästa. Speciellt har det handlat om tolkningen av sammanhållen journal för minderåriga. Resultat och slutsatser Delprojektet har dokumenterat resultatet och givna slutsatser. Det finns ett behov av att tillgängliggöra den information som hanteras inom barnhälsodataprocessen. Den nationella patientöversikten (NPÖ) kan redan idag tillgodose en del av det behov av information kring barnet som behöver tillgängliggöras, dock inte allt. Delprojektet föreslår därför ett vidare arbete för att klargöra vilka informationsmängder det finns respektive inte finns stöd för. Vidare har en slutsats blivit att en nationell tjänst för tillväxtinformation bör etableras, samt att vaccina tioner ges motsvarande status. Tillgängliggörandet av information, oavsett om det handlar om en översikt eller en specifik tjänst, måste vara ständigt åtkomlig. Av den anledningen har delprojektet rekommenderat att tillgängliggörandet säkras genom åtkomst på nationell och regional nivå. Därigenom minskar sårbarheten kring åtkomsten till informationen. Delprojektet har också föreslagit att ett ärendehanteringssystem införs som stöttar hela barnhälsodataprocessen utifrån sammanhållen journalföring.

12 12 Slutrapport Barnhälsodatapiloten 6. Del 2. Regional länsgemensam plattform Kort sammanfattning Delprojekt 2 beskriver en federativ modell baserad på etablerad saml2-standard. Lösning en, som är leverantörsoberoende, utgör en plattform där de parter som genom avtal ansluter sig till federationen på ett kontrollerat sätt kan dela resurser, system och informations mängder. Systemet öppnar upp för samverkan med andra organisationer och utgör en väsentlig byggsten i arkitekturen för en framtida e-förvaltning. Bilden nedan åskådliggör federationen som testats, där tre kommuner har varit identity providers, d.v.s. klienter gentemot en kommun och landstinget, som är värd för tjänster på plattformen som en service provider. Samtliga förhållanden i bilden redogörs för i detalj i testprotokoll som följer med rapporten som bilagor. Plattformen möjliggör såväl en decentraliserad som en centraliserad modell. Enkelt uttryckt kan sägas att plattformen bygger på Internets principer, där värddatorns placering oftast är okänd och där åtkomst kan ske från den plats där du befinner dig. Som autentiseringsmodell har vi valt SITHS-konceptet, som etablerats i federationen. I pro jektet har vi provat inloggning och åtkomst till Apotekets edos, skolhälsovårdssystemet hos en kommun, samt landstingets portal för externa tjänster. Den senare kommer att användas för t.ex. samverkande vårdplanering, Cosmic Link. Rapporten redovisar vilka kostnader som uppstår för en medelstor kommun för att ingå i federationen och klargör även kostnader som uppstår när man lyfter medborgarperspektivet. Erfarenheterna för anslutning till SITHS-konceptet finns redovisade och övriga barnhälso datapiloter har följts upp, beaktats och analyserats utifrån denna plattforms arkitektur. Koppling till den nationella IT-strategin, E-delegationen, möjlighet med ny teknik och en särskild strategi för informationssäkerhet finns beskriven i rapporten. Rapporten är omfattande och kunskapsgivande. Avslutningsvis görs en sammanfattning, där Kalmarpiloten lämnar tio goda råd. Identity Providers Emmaboda Identity Provider emmaboda Mobility Guard Hultsfred Identity Provider hultsfred Nordic Edge Vimmerby Identity Provider vimmerby Portwise Katalog HSA Skolhälsa (Emmaboda) Service provider skolhälsa Mobility Guard Vårdsystem (Kalmar Läns Landsting) Service provider vårdsystem Nordic Edge Service Providers E-tjänster till medborgare möjlig. OBS ej prövad i projektet

13 13 Barnhälsodatapiloten Slutrapport 7. Del 3. Modell för regional systemförvaltning För att system, arkitektur och infrastruktur som delas av flera huvudmän ska fungera optimalt krävs en regional förvaltningsorganisation, en modell för regional systemförvaltning. Delprojekt 3 redogör för hur en sådan modell kan se ut, med utgångspunkt i erfarenheterna från skolhälsovårdsprojektet. Roller och ansvar, som systemägare, systemförvaltare, förändringsråd, referensgrupp, support, driftansvariga, leverantörer och inte minst slutanvändarnas inbördes beroende och omfattning är redovisade. Inom projektet har det gjorts analyser av övriga barnhälsodatapiloter, och deras relation till vår förvaltningsmodell har beskrivits. Projektet tydliggör också vikten av fastlagda avtal, som stipulerar såväl förutsättningar för drift och förvaltning som ekonomiska fördelningsprinciper. Avtalen är också nödvändiga i strikt juridisk mening, där såväl huvudmannaskap och personuppgiftshantering klargörs. 8. Del 4. Digital arkivering En mediankommun har idag runt 250 IT-system. Vart och ett av dessa hanterar informations mängder som efter gallring ska arkiveras och säkras över tid, på samma sätt som man alltid har gjort med analoga handlingar. Det ska vidare göras på ett sådant sätt, att sekretessen säkerställs över hela den period som lagen föreskriver. Behov av minskat lagringsutrymme och färre hyllmeter pappersarkiv leder, åtminstone i ett första skede, till lägre kostnader för bevarande av informationen. Det bygger självklart på att man hittar en bra och enkel lösning för återsökning av information. Vi står inför ett generationsskifte som, om det hanteras rätt, kan leda till ett ökat utbyte mellan och ökad kunskap på IT- och arkivsidan. Ett utbyte som måste ske både externt och internt. Gemensamma kravspecifikationer vid upphandling av nya system och för hantering av befintliga system leder till förenklad överföring av information mellan myndigheter och koppling till informationssäkerhetspolicy och andra styrdokument. Här följer några målbilder med digital arkivering: Ersätta det allmänna arkivschemat för förteckning av arkiv med ett processbaserat förteckningssystem som identifierar verksamhetens kärnprocesser. Bevara IT-systemets unika datamängder. Registerdata och avställda databaser måste bevaras så att det går att särskilja och identifiera kolumner/fält och förstå vilken typ av information dessa innehåller. Dokument i systemberoende format (Word, Excel etc.) bevaras som rasterbilder. Arkivfiler måste kunna tillgängliggöras för allmänheten på kort varsel via en arkivdatabas. Utredningsuppdraget redogör för omständigheter, med slutsatser kring möjliga aktiviteter att arbeta vidare med.

14 14 Slutrapport Barnhälsodatapiloten 9. Del 5. Juridiska förutsättningar för samverkan Barnhälsodataprojektet genomsyras av samverkan, men vad är egentligen tillåtet inom ramarna för interkommunal samverkan? Piloten har skaffat kunskap i området, som belyser olika former av samverkan. Uppdraget innefattar en granskning av olika förutsättningar för samverkan enligt följande: Allmänna utgångspunkter, inte bara rättsliga. Interkommunala avtal/samverkansavtal. Samäganderätt och enkla bolag. Interkommunala företag. Särskilt den problematik som föreligger i köp från egna bolag och förhållandet till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt de lagändringar som är aktuella på området. Gemensam nämnd. Kommunalförbund. Särskilt att tänka på när Regionförbundet används som plattform för samverkan. Kontentan är vikten av korrekta avtal och att en huvudman alltid fastställs. Underlaget utgör viktig kunskap i ställningstagande kring organisationsförändringar och översyn av alternativa driftsformer.

15 15 Barnhälsodatapiloten Slutrapport 10. Sammanfattning Delprojekten Användningsfall och Teknisk plattform har gjort djupgående analyser och konkretiserat dessa i reella och väl dokumenterade tester. Båda delprojekten pekar på en arkitektur och infrastruktur som möjliggör säkert och kontrollerat informationsutbyte över huvudmannagränser. Delprojekten identifierar aktuella områden att arbeta vidare med, vars resultat och erfarenheter sannolikt är av nationellt intresse. Den federation som testats i plattformen, och som nu delvis är etablerad, följer inriktningen i E-delegationens slutbetänkande som offentliggjordes hösten Det gör att Kalmar län just nu är en intressant region att förlägga ytterligare utvecklingsprojekt till för att testa nya tjänster och former för informationsutbyte och identitetshantering i plattformen. Det finns intressanta delar att bygga vidare på när man beaktar medborgarperspektivet, e-förvaltning och e-tjänster. Modellen för gemensam systemförvaltning höjer säkerheten i systemen, och utgör en modell för samverkan kring personella resurser i länet. Den är juridiskt prövad och kan komma att etableras i ett bredare perspektiv. Kunskapen kring digital arkivering har ökat, området är komplext. Resultatet pekar på en möjlig färdväg, ett område värt att arbeta vidare med. Kalmarpiloten antogs som en av fem barnhälsodatapiloter den 12 maj Projektet avslutades den 28 februari Projektets löptid var 8 månader, men i praktiken påbörjades inte arbetet förrän i september 2009 och då till stor del med förstudier. Tidplanen har upplevts mycket pressande, men projektgruppen är nöjd med det resultat som har åstadkommits under denna tid. Delprojekten har levererat svar på de frågeställningarna som det redogjordes för i ansökan och som tydliggjordes i beviljandet till Barnhälsodataprojektet. Vi som har arbetat med projektet har fått nya kunskaper och erfarenheter. En synergieffekt i samtliga delprojekt är att samarbetet inom projektet har lett till direkta resultat i verk samheten bara genom att personer från olika huvudmän och verksamheter deltagit i den gemen samma processen. Ett trettiotal personer har varit involverade i hela piloten genom de tre del projekten och utredningsuppdragen. Medverkande i delprojekten framgår i respektive delrapport. Projektorganisation: Projektledare: Stephen Dorch. Delprojektledare, del 1, Användningsfall: Peter Alvinsson. Delprojektledare, del 2, Teknisk plattform: Bengt Falke. Delprojektledare, del 3, Modell för regional systemförvaltning: Fredrik Lilja/Mats Linde. Delprojektledare, del 4, Digital arkivering: Stephen Dorch. Delprojektledare, del 5, Juridiska förutsättningar för samverkan, Stephen Dorch. Styrgrupp: Lars Mattsson, primärvårdsdirektör Landstinget i Kalmar län. Ann-Christine Vösu, kommundirektör Oskarshamn kommun. Cecilia Nilsson, områdesansvarig för välfärdsfrågor, Regionförbundet i Kalmar. Christer Haglund, beställare, IT-arkitekturledningen, SKL. Projektet har hållit sig inom de givna ekonomiska ramarna. Arbetet hade inte varit möjligt att genomföra utan utvecklingsmedel från SKL.

16 16 Användningsfall Barnhälsodatapiloten Del 1 Processanalys och användningsfall ett delprojekt inom Kalmarpiloten (en del av nationella Barnhälsodataprojektet) Författare: Peter Alvinsson (SKL). Version 2.2.

17 17 Barnhälsodatapiloten Användningsfall INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Bakgrund Delprojektets mål, tidsplan och budget Arbetsgång och utgångspunkter Arbetsgång Utgångspunkter Resultat Verksamhetsprocessbeskrivningar Informationsytor/kontaktytor Användningsfall Frågeställningar Slutsatser Arkitektur Systemstöd Åtkomst till information för elever och föräldrar Rekommendationer...29

18 18 Användningsfall Barnhälsodatapiloten 1. Sammanfattning Denna slutrapport avser delprojektet Användningsfall, som är ett av tre delprojekt inom den s.k. Kalmarpiloten, som i sig är en av fem piloter inom det nationella barnhälsodataprojektet. Delprojektet har haft till uppgift att ta fram användningsfall relaterade till den verksamhetsprocess som utgörs av förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälsovård. För att få fram användningsfallen har delprojektet tagit fram processbeskrivningar för verksamhetsområdena förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälsovård i Kalmar län. Resultatet av processbeskrivningarna har vid en avstämning med de beskrivningar som tagits fram tidigare inom det nationella barnhälsodataprojektet inneburit en rekommendation att uppdatera den nationella processbeskrivningen för barnhälsodataprocessen. Bland annat handlar det om att utöka beskrivningen med processen för förlossningsvård, beakta tillkomsten av patientdatalagen i processerna, samt förenkla processbeskrivningarna generellt. Processbeskrivningarna inom delprojektet betraktas därför som en första (utökad) leverans till huvudprojektet, samtidigt som de utgör ett underlag till arbetet med verksamhetsprocessbeskrivningar ur ett nationellt perspektiv. som till viss del vaccinationer, ska kunna vara åtkomliga för enskilda individer på ett säkert och kontrollerat sätt. Det här innebär att informationsutbytet och tillgängliggörandet av information inom barnhälsodataprocessen i stora delar handlar om att etablera en väl fungerande samverkan mellan och inom de olika huvudmän och aktörer som ingår. Därför är det angeläget att de lösningar och de strukturer som byggs kring informationsförsörjningen bygger på de standarder och överenskommelser som fastställts kring informationsstruktur, teknisk infrastruktur och säkerhetslösningar. Idag finns många standarder/de facto-standarder etablerade som medger detta inom landsting och kommunal verksamhet (SITHS, HSA, BIF, NPÖ etc). Dessa bör användas för att skapa nytta, samtidigt som man gemensamt i Kalmar län bör vara med och verka för framtagandet av nästa generations lösningar att använda både lokalt, regionalt och nationellt. Delprojektets andra leverans avser de användningsfall som tagits fram utifrån de olika verksamheternas processbeskrivningar. Användningsfallen, som är grupperade utifrån verksamhet, är beskrivna i textform och kan användas separat men ger tillsammans med processbeskrivningarna en indikation på hur en önskvärd arkitektonisk utformning av informationsstruktur och teknisk infrastruktur skulle se ut. Utifrån processbeskrivningarna och användningsfallen har några slutsatser kring arkitektur och systemstöd gjorts. Det finns ett behov av att tillgängliggöra den information som skapas inom de verksamheter som ingår i barnhälsodataprocessen för andra verksamheter, både inom och utanför processen. Ett sätt att göra det är att använda någon form av översikt, dit respektive verksamhets system levererar information som ska göras tillgänglig för andra. Den tillgängliggjorda informationen kan t.ex. utgöra underlag för fortsatt journalförande i en annan verksamhet. De informationsmängder som bedömts väsentliga att göras nåbara utifrån ett regionalt och/eller nationellt perspektiv är vaccinationer, tillväxtinformation, allergier/varningar, journalinformation samt möjligen hälsoenkäter. Vaccinationer och tillväxtinformation föreslås var för sig finnas lagrade som egna informationsmängder utifrån ett regionalt/nationellt perspektiv d.v.s nåbara via en s.k. regional/ nationell nod. Detsamma gäller hälsoenkäter som dessutom, lik-

19 19 Barnhälsodatapiloten Användningsfall 2. Bakgrund 3. Delprojektets mål, tidsplan och budget Information kring en individ skapas och förädlas på olika sätt under hela livstiden. Många aktörer är inblandade i informationshanteringen vid olika tidpunkter i en människas liv. När ett barn föds sker det i regel på någon förlossningsavdelning inom ett landsting. Därifrån förs barnet med journaluppgifter över till någon barnhälsovårdsenhet (BHV), ofta i landstingets regi, för att sedan i fem-sexårsåldern föras vidare över till skolhälsovården (SHV) i kommunen (sett ur ett nationellt perspektiv handlar det om ca barn som varje år förs från BHV till SHV). Jämte landsting och kommuner kan det även finnas privata aktörer i informationshanteringen. Under hela processen kan dessutom barnet byta BHV och barnet/eleven byta skola och därmed SHV. Dessutom kan det ske ett utbyte av information med övrig hälso- och sjukvård, myndigheter och andra aktörer. När journaluppgifter om ett barn förs från förlossning till BHV och vidare till SHV är det alltså flera olika huvudmän inblandade, vilket ställer stora krav på att informationsutbytet, som idag kan ske muntligt, pappersbaserat och elektroniskt, fungerar på ett tillfredsställande sätt. Om ett informationsutbyte ska ske mellan de IT-system som idag används av verksamheterna inom barnhälsodataprocessen krävs det förmodligen kostsamma systemintegrationer. Ju fler system, desto fler integrationer. Ett sätt att komma runt det är dels att konsolidera alla system som en verksamhet har till ett gemensamt, dels att flera olika verksamheter kommer överens om att använda samma system. I Kalmar län har samtliga tolv kommuner ett gemensamt skol hälsovårdssystem och landstinget har ett gemensamt system för förlossningsvården och ett gemensamt system för hälso- och sjukvården (inklusive barnhälsovården). Inom kommunerna finns det företrädesvis två olika elevsystem som förser skolhälsovårdssystemet med uppgifter. Det övergripande målet med barn- och skolhälsovården i Kalmar län är att bevara och förbättra elevernas/barnens hälsa genom att sätta deras behov i centrum utifrån god patient säkerhet och överskådlig, korrekt och begriplig information kring barnen. Delprojektets mål var att med hjälp av kartläggning av processerna inom förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälsovård ta fram användningsfall och beskriva hur arkitektur och infrastruktur kan utformas för att medverka till att uppnå det övergripande målet för barn- och skolhälsovården i Kalmar län. Delprojektet startade med ett förmöte i juli 2009 och avslutades den 22 februari 2010 i samband med avrapporteringen till styrgruppen. Delprojektet har hållit sig inom tilldelad budget med god marginal. Det finns ett behov av att utbyta information mellan de ingående verksamheterna utan att det medför stora kostnader för systemintegration. Vilken typ av information det handlar om förväntas verksamheternas processbeskrivningar och vidhängande användningsfall visa. Detsamma gäller på vilket sätt det bör ske d.v.s. vilka krav det ställer på informationsstruktur, teknisk infrastruktur etc. Delprojektet Användningsfall avser att beskriva förlossningsvårdens, barnhälsovårdens och skolhälsovårdens processer, användningsfall och eventuella arkitektoniska krav. Delprojektet utgör ett av tre delprojekt inom det regionala projektet Kalmarpiloten som i sin tur är ett av fem olika pilotprojekt inom ramen för det nationella barnhälsodataprojektet. De övriga två delprojekten inom Kalmarpiloten är Gemensam teknisk plattform och Gemensam regional systemförvaltning.

20 20 Användningsfall Barnhälsodatapiloten 4. Arbetsgång och utgångspunkter Delprojektets uppdrag är att ta fram användningsfall utifrån verksamhetsprocessbeskrivningar och att, där det är möjligt, beskriva inverkan på arkitektur avseende informationsstruktur och teknisk infrastruktur. 4.1 Arbetsgång Arbetet inom delprojektet har skett huvudsakligen genom en arbetsgrupp sammansatt av representanter för de verksamhetsområden som berörts, vilket innebär medverkan från såväl landsting som kommuner. Till gruppen har även knutits resurser med kunskap kring arkitektur, modellering, nationella regelverk (Arkitekturledningen) och tolkning av lagar. Gruppens sammansättning har utgjorts av nedanstående resurser: Peter Alvinsson, delprojektledare Eric Carlsson, skolläkare Kalmar kommun Maria Nilsson, skolsköterska Oskarshamns kommun Maria Bäckman Weinfors, barnmorska Kvinnokliniken LSK David Lindahl, IT-arkitekt Arkitekturledningen SKL beställarfunkt. Gunilla Dicksson, personuppgiftsombud LKL Mats Ekhammar, användningsfall Callista Enterprise Maria Lingström, överläkare Barnkliniken/Barnhälsovården LKL Monica Svensson, vårdutvecklare BHV LKL Ann-Charlotte Jonsson, vårdutvecklare BHV LKL Arbetsgruppen har träffats ett antal gånger under hösten 2009 för att ta fram användningsfall för verksamheterna förlossningsvård, barnhälsovård och skolhälsovård. Ett möte har hållits med jurister på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att diskutera patientdatalagen och dess inverkningar på barnhälsodataprocessen. En workshop har hållits för att stämma av delprojektets resultat med några av systemleverantörerna inom förlossningsvården, barnhälsovården och skolhälsovården. 4.2 Utgångspunkter Utgångspunkten för arbetet har varit att beskriva ett önskat läge, ett s.k. börläge, där hanteringen av information i barnhälsodataprocessen sker elektroniskt med hjälp av olika IT-stöd och där patientdatalagen, framför allt med avseende på sammanhållen journalföring, också har återspeglats i verksamheternas arbetssätt. Verksamhetsbeskrivningar Förlossningsvården Förlossningsvården i Kalmar län är organiserad inom landstinget och har verksamhet på länssjukhuset i Kalmar och på Västerviks sjukhus. Det IT-stöd som används för journalföring är Obstetrix från Siemens. Barnhälsovården Barnhälsovården i Kalmar län är företrädesvis organiserad inom primärvården i landstinget. Under projekttiden var delar av verksamheten datoriserad med journal systemet Cosmic från Cambio och resterande delar arbetade med pappersbaserade journaler. Under 2010 beräknas all barnhälsovårdsverksamhet vara knuten till journalsystemet Cosmic. Skolhälsovården Skolhälsovården i Kalmar län genomförde 2009 en gemensam upphandling av ett enhetligt journalsystem, PMO från Profdoc. Även om systemet är detsamma har varje kommun i praktiken en egen instans av journalsystemet där man lagrar sina uppgifter om elevernas vård och hälsa. Processbeskrivningar Utgångspunkt för arbetet var initialt den verksamhetsprocessbeskrivning som togs fram 2006 inom barnhälsodataprojektet. Det visade sig emellertid att den behövde kompletteras utifrån förlossningsvårdens perspektiv och uppdateras utifrån patientdatalagen. Beslut togs därför tidigt i delprojektet att modellera fram processbeskrivningar utifrån de berörda verksamheterna i Kalmar län, samt utifrån beaktande av patientdatalagen, och då särskilt avsnittet om sammanhållen journalföring. Formatet på de framtagna processbeskrivningarna är utformade så att de ska vara enkla att förstå för verksamhetsföreträdare.

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens.

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens. FV - SHV Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv Övrig HoS SHV FV Nyfödd Förlossningsvårdens Sjukvårdens Barnhälsovårdens Sjukvårdens Skolhälsovårdens Sjukvårdens Vuxen Förlossningsvårdens

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning E-leg, en förutsättning för e-förvaltning Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sundsvall 42 081015 1 Medborgarfokus?

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Frågeställningar från projektet

Frågeställningar från projektet Frågeställningar från projektet Förlossningsvården (FV) Fråga FV B 1: Idag står FV2, barnrapport och observationslista på mammans personnummer. Hur är det imorgon? Borde det inte vara barnets? Svar FV

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Hur kan medborgaren få bättre vård? Hur kan medborgaren få bättre vård? Säkert informationsutbyte med federationslösning för utökad vårdkvalitet över organisationsgränser Presentatörer Stefan Wittlock, Hultsfreds kommun Tommy Almström, Nordic

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Diarienummer 11-124-000 Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Beslutad i skolnämnden den 24 augusti 2011, 101 Hantering av skolhälsovårdsjournaler för skolhälsovården i Skövde

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Den länsgemensamma samverkan för verksamhetsutveckling med stöd av IT har verkat för effektivisering genom gemensamma

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

De 16 principerna för samverkan

De 16 principerna för samverkan De 16 principerna för samverkan Syftet med de styrande principerna Kommunerna i Stockholms län värnar om nätneutralitet, autentiseringsneutralitet och federationsneutralitet. Syftet med principerna är

Läs mer

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Bredband 2013 Bredband 2013 Bredband till hela landet (SOU 2008:40)

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd för kommunerna i Västra Götaland 2012 2014. Revidering #1

Handlingsplan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd för kommunerna i Västra Götaland 2012 2014. Revidering #1 Handlingsplan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd för kommunerna i Västra Götaland 2012 2014 Revidering #1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Projekt och uppdrag 2012-2014... 2 Handlingsplan

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Årtal: 2014 Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Sammanfattning Inom ramen

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom. FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.se 0733-615685 Samordnare för verksamhetsutveckling med stöd av IT Siv Torstensson

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013 Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå 3 december 2013 E-arkiv handlar inte bara om digital arkivering.!! E-arkiv handlar om långsiktig förvaltning av information. Vår

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv Flera landsting ETT gemensamt e-arkiv Göteborg 3 juni 2014 Ansvarig:, tel:, mail: Version 0.1 2014-06-04 1 Varför arkivera? Patientsäker hantering kräver tillgång till historisk information Spårbarhet

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Inför 2015. Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Inför 2015. Verksamhetsutveckling med stöd av IT Spridningskonferens Inför 2015 Verksamhetsutveckling med stöd av IT Kategorier - mål Gemensamma funktioner och tjänster E-hälsa E-skola/utbildning Möjlighet till stöd vid projektarbete Dialog om digitaliseringens

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

FALK 2011 Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor

FALK 2011 Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor FALK 2011 Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Samrådsgruppen - Nio ledamöter tre från vardera landsting, kommun och statlig sektor. En ständig sekreterare Gunnar

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax (SMED) ersätter telefax En omfattande användning av telefaxutrustning sker idag inom landsting och kommuner. Kommunikation med hjälp av telefax utgör en stor risk när det gäller säkerhet avseende bristande

Läs mer

Autentisering till verksamhetssystem inom vård & omsorg

Autentisering till verksamhetssystem inom vård & omsorg Sida 1 (5) 2009-11-11 Autentisering till verksamhetssystem inom vård & omsorg Beställare Beställare av detta underlag är Karin Bengtsson, KSL/IT-Forum. Syfte Syftet med detta dokument är att redovisa den

Läs mer

R7e arkiv. 9 Landsting i samverkan. Vitalis 9 april 2014

R7e arkiv. 9 Landsting i samverkan. Vitalis 9 april 2014 R7e arkiv 9 Landsting i samverkan Vitalis 9 april 2014 Bakgrund och lösning 450 system i ett landsting Varför arkivera? Patientsäker hantering kräver tillgång till historisk information Spårbarhet Legala

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Gemensamma principer för dokument- och ärendehantering samt e-arkiv i Sollentuna kommun Fakta om Sollentuna 2 mil norr om Stockholm C:a 67 000

Läs mer

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Samverka effektivare via regiongemensam katalog Samverka effektivare via regiongemensam katalog Seminarium 4:6 Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Johan Zenk, Landstinget i Östergötland Ännu inget genombrott för e-legitimation

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Information om samhällsstöd på 1177.se

Information om samhällsstöd på 1177.se Information om samhällsstöd på 1177.se Stockholms läns delprojekt i projektet Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden Projektplan Stockholm, 2014-05-06 Innehåll 1. Godkännande av projektplan...4 2. Grundläggande

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Införa smarta kort med PKI i enlighet med vårdens branschstandard SITHS (Säker IT I Hälso och Sjukvård) Projektet Gemensamt tjänstekort

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Projekt och uppdrag 2012-2014... 4. Kommunspecifika uppdrag i handlingsplanen... 4. Säker identifiering...

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Projekt och uppdrag 2012-2014... 4. Kommunspecifika uppdrag i handlingsplanen... 4. Säker identifiering... Handlingsplan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd för kommunerna i Västra Götaland 2012-2014 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projekt och uppdrag 2012-2014... 4 Kommunspecifika uppdrag

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer