SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER

Transkript

1 Arbetsgrupps-PM JSM 2005:7a SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER Förslag till åtgärder för att utveckla beredskapen inom vattentjänster Helsingfors 2005

2 Till jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utarbeta förslag till rekommendationer om åtgärder inför särskilda situationer inom vattentjänster, en handbok om beredskap för särskilda situationer inom vattentjänster och utvecklingen av en krisklassificering för vattentjänstverken. Arbetsgruppens främsta uppgift var att utreda den nuvarande beredskapens tillräcklighet, olika aktörers beredskap att garantera tillgången till vattentjänster i särskilda situationer samt behovet av att förnya författningarna. Till arbetsgruppens uppgifter hörde även att undersöka behovet av att utveckla den allmänna beredskapsplaneringen för vattenoch avloppsförsörjningen samt utvärdera behovet av personalresurser och finansiering som orsakas av åtgärdernas genomförande. Vattenförvaltningsrådet Jaakko Sierla från jord- och skogsbruksministeriet har fungerat som ordförande för arbetsgruppen. Övriga medlemmar i arbetsgruppen var överinspektör Rami Ruuska (suppleant konsultativ tjänsteman Tiina Peltola-Lampi) från inrikesministeriet, vattenöverinspektör Minna Hanski (ersättare överinspektör Tuire Taina) från jord- och skogsbruksministeriet, överinspektör Jari Keinänen (ersättare överingenjör Leena Hiisvirta) från social- och hälsovårdsministeriet, regeringsrådet Ulla Kaarikivi-Laine (ersättare överingenjör Tapani Suomela) från miljöministeriet, direktör Leena Saviranta (ersättare biträdande direktör Rolf Nyström) från Nylands miljöcentral, samhällsingenjör Karl-Erik Blomgren (ersättare utvecklingschef Markku Haiko) från Finlands Kommunförbund och chef för vattenfrågor Riku Vahala (ersättare biträdande direktör Mika Rontu) från Vatten- och avloppsverksföreningen. Ministeriet kallade in avdelningschef Hannes Kulmala från Försörjningsberedskapscentralen och enhetschef Markku Maunula från Finlands miljöcentral som ordinarie experter i arbetsgruppen. Även Hannu Vikman från Hannu Vikman Consulting och Klaus Munsterhjelm från Finlands miljöcentral har deltagit i arbetsgruppens arbete som experter. Utvecklingsingenjör Anna Arosilta från Finlands miljöcentral och vattenöverinspektör Minna Hanski har fungerat som arbetsgruppens sekreterare. Arbetsgruppen antog namnet arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer. Arbetsgruppen har sammanträtt 18 gånger och hört följande experter: lantbruksöverinspektör Kari Liskola, äldre regeringssekreterare Pekka Kemppainen och överinspektör Sakari Ervola (även vattenandelslaget Vesiosuuskunta Vesiheinä), jord- och skogsbruksministeriet, överingenjör Jorma Kaloinen, miljöministeriet, planerare Esko Nylander, Nylands miljöcentral, teknisk inspektör Virve Sallisalmi, Birkalands miljöcentral, specialforskare Ilkka Miettinen, Folkhälsoinstitutet, utbildnings- och forskningsveterinär Ari Hörman,

3 försvarsmakten, chef för juridiska frågor Anneli Tiainen, Vatten- och avloppsverksföreningen, skadeförsäkringschef Hannu Ijäs, Finlands Försäkringsbolags Centralförbund, jurist Jukka Kaakkola, Konsumentverket, chef för hälsoskyddet Kaisa Hemminki, Esbo stad, hälsoskyddet, biträdande stadsdirektör Kari Hannus, Björneborg stad, kommuningenjör Markku Mäkitalo, Norrmark kommun, brandchef Lasse Jaakkola, Västra Nylands räddningsverk, byråchef Ari Melakari, Helsingfors Vatten, affärsverkschef Hannu Lalu, Savonlinnan Vesi, direktör Marja Luntamo, nätchef Jouko Halminen och planeringsingenjör Sakari Koivuniemi, Porin Vesi samt verkställande direktör Unto Tanttu, Tusbynejdens vattenverksförbund. En underarbetsgrupp under ledning av vattentjänstingenjör Jarmo Siekkinen från Norra Savolax miljöcentral ansvarade för utvecklingen av en säkerhetsklassificering för vattentjänstverken. Därtill har flera experter inom vattenoch avloppsförsörjning deltagit i underarbetsgrupperna och kommenterat arbetsgruppens arbete i dess olika skeden. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer gjorde en resa till Björneborg och Norrmark Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer kom fram till 15 förslag till åtgärder. Dessa hänför sig till utvecklingen av samarbetet mellan aktörerna, planering och övning av beredskapen för särskilda situationer, förebyggande av vattenepidemier, vattentjänsternas funktionsduglighet i särskilda situationer, kommunikation och information, förbättring av vattentjänstverkens driftsäkerhet samt hantering av risker som hänför sig till översvämningar i tätorter samt dagvatten. Ett av förslagen till åtgärder är förslaget till ny säkerhetsklassificering för vattentjänstverken som förutsattes av arbetsgruppen. Som en viktig del av arbetet har arbetsgruppen gett ett förslag till en handbok riktad till myndigheter och vattentjänstverk. Hannu Vikman Consulting har ansvarat för dess redigering. Efter avslutat arbete överlämnar arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer högaktningsfullt slutrapporten till jord- och skogsbruksministeriet. Helsingfors 17 juni 2005 Jaakko Sierla Rami Ruuska Jari Keinänen Leena Saviranta Minna Hanski Ulla Kaarikivi-Laine Karl-Erik Blomgren Riku Vahala 2

4 Innehållsförteckning Ordlista 3 Använda förkortningar 7 1 Inledning 8 2 Översikt över beredskapen för särskilda situationer i några länder Allmänt Centrala aktörer Granskning av hot och beredskap inför särskilda situationer Sverige Norge Danmark Förenta staterna 13 3 Arbetets utgångsläge Tidigare utredningar Vatten- och avloppsförsörjning samt beredskap i särskilda situationer Regeringsprogram Regeringens strategidokument Säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Centrala författningar som styr verksamheten Lag om vattentjänster (119/2001) Hälsoskyddslag (763/1994) Beredskapslag (1080/1991) Räddningslag (468/2003) Markanvändnings- och bygglag (132/1999) Miljöskyddslag (86/2000) Vattenlag (264/1961) Lag om vattenvårdsförvaltning (1299/2004) Lag om stödjande av vatten- och avloppsåtgärder Vatten- och avloppsförsörjningens tillstånd och centrala hot Vattenförsörjning och hushållsvatten Avloppshantering och behandling av avloppsvatten Ändringar i verksamhetsmiljön Vattentjänstverkens strukturförändring Nya hot 26 4 Arbetsfördelningen mellan aktörerna Nuläge: Ansvar och skyldigheter inom vatten- och avloppsförsörjning Verksamhet på lokalnivå Verksamhet på regional nivå Verksamhet på riksnivå Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 38 5 Planering av beredskap för särskilda situationer Nuläge: Nuvarande planeringssystem Förebyggande verksamhet Planering av verksamhet i särskilda situationer Övriga planer 49 1

5 5.2 Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 52 6 Vattenepidemier och förebyggande av dem Nuläge Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 59 7 Vattentjänsternas funktionsduglighet i särskilda situationer Nuläge: Ansvar och avtal Kommunens ansvar Vattentjänstverkets ansvar Fastighetsägarens ansvar Nuläge: Ersättning av skador Vattentjänstverkets ersättningsansvar Försäkringar Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 64 8 Kommunikation, informationsutbyte och informationssystem Nuläge Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 70 9 Säkerhetsklassificering och förbättrande av vattentjänstverkens driftsäkerhet Nuläge: Den nuvarande trygghetsklassificeringen Nuläge: Investeringar Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd Hantering av risker som riktas mot avlopps- och dagvatten Nuläge: Avloppshantering och behandling av avloppsvatten Nuläge: Hantering av dagvatten Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd Forsknings- och utvecklingsbehov Åtgärdernas verkningar Ekonomiska verkningar Sysselsättningseffekter Miljöverkningar Sammanfattning av arbetsgruppens rapport och förslag till åtgärder samt förslag till tidsplan, ansvariga aktörer och resursbehov 86 Litteratur 93 Bilaga 1. Rekommendation om ansvarsfördelningen mellan kommunen, hälsoskyddsmyndigheten, räddningsmyndigheten och vattentjänstverket vid uppdrag som hänför sig till särskilda situationer inom vattenförsörjning och avlopp utgående från lagstiftningen och det nuvarande verksamhetssättet 99 Bilaga 2. Principerna som skall tillämpas då vattenmängden för säkerhetsklassificeringen beräknas. 102 Bilaga 3: Orter på vilka man under de närmaste åren bör genomföra investeringar för att avlägsna brister i reservvattentagningen 103 2

6 Ordlista Allmänna leveransvillkor De allmänna villkor som fogas till avtal om anslutning till ett vattentjänstverks ledningsnät samt om leverans och anlitande av verkets tjänster. Anläggning som levererar hushållsvatten Anläggning som levererar vattenledningsvatten eller vatten som säljs i flaskor eller i behållare för att användas som hushållsvatten Beredskapsplan Dagvatten Förberedelseplan Förberedelser Försörjningsberedskap En plan uppgjord av kommunen i enlighet med 40 i beredskapslagen. Syftet med planen är att säkerställa att basservicen fungerar i undantagsförhållanden. Planen består av en allmän del samt delar utarbetade av varje sektor. Vattentjänsterna är en del av basservicen inom kommunen som måste säkerställas. Skyldigheten att utarbeta en beredskapsplan gäller även de statliga myndigheterna. I praktiken har innehållet i beredskapsplanerna ofta utvidgats att omfatta också störningssituationer i normala förhållanden. Regn- eller smältvatten som avleds från en jordyta, taket på en byggnad eller andra motsvarande ytor. En plan som utarbetas av vattentjänstverken för störningssituationer i normala förhållanden samt för de undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Planen innehåller utöver de planeringsskyldigheter som definieras i speciallagstiftningen även identifiering av risker, förebyggande av skador och minimering av deras verkningar samt verksamhet i exceptionella situationer. Verksamhet vars syfte är att skapa och upprätthålla tillräcklig beredskap för särskilda och störningssituationer i normala förhållanden samt i undantagsförhållanden inom organisationen. Förberedelserna omfattar planering och de nödvändiga åtgärder som vidtas på förhand. Förmågan att upprätthålla sådana samhälleliga basfunktioner som är nödvändiga för att trygga befolkningens levnadsmöjligheter, samhällets funktionsduglighet och säkerhet samt försvarets materiella förutsättningar vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden. 3

7 HACCP Krisklassificering Ledningscentral Lägesbild Miljöhälsovård Normala förhållanden Pandemi Hazard Analysis Control Critical Point, en analysmetod som används inom livsmedelsindustrin och i vilken identifieringen av s.k. kritiska styrpunkter och upprättandet av ett kontrollprogram för dem spelar en väsentlig roll. Term för vattentjänstverkens säkerhetsklassificering som togs i bruk på 1980-talet. Grupp som leds av räddningsverksamhetens ledare och består av representanter för myndigheter, inrättningar och andra sektorer som (frivilligt) deltar i räddningsverksamheten. Kan även vara en lokal som har utrustats för gruppens möten samt ledningsverksamhetens struktur. Beslutsfattarnas och deras medarbetares uppfattning om det som hänt, de förhållanden som påverkat händelserna, olika parters mål och händelsernas eventuella utvecklingsalternativ som behövs för att man kan fatta beslut i ett visst ärende eller en helhet. Hälsoskydd som gäller individen och dennes livsmiljö. Perspektiv på människans hälsa och sjukdom som påverkas av faktorer som påverkar miljöns hälsa, såsom kemikalier, mikrober och radioaktiva ämnen, genom hushållsvatten, luft eller näring. En situation under vilken de uppkomna hoten kan förhindras eller vid behov avvärjas så att man kan återhämta sig från dess effekter på basis av författningar och resurser som gäller i normala förhållanden. Vid särskilda situationer under normala förhållanden handlar myndigheterna med stöd av normala befogenheter, men de kan införa särskilda åtgärder och effektivera samarbetet. En svår världsomfattande epidemi som drabbar en stor mängd människor i många länder. Plan för exeptionella situationer En plan utarbetad av hälsoskyddsmyndigheten i enlighet med 8 i hälsoskyddslagen, som utarbetas på förhand för att förebygga, klarlägga och undanröja sanitära olägenheter i samband med exeptionella situationer inom miljöhälsa (olyckor eller motsvarande händelser). 4

8 Pool RDS Risk Riskanalys Störningssituation Sårbarhet Sårbarhetsanalys Säkerhetsklassificering Särskild situation TIVA-kommitté Trygghetsklassificering Undantagsförhållanden Organ inom den försvarsekonomiska planeringskommissionen som sköter näringslivets operativa beredskap. Radio Data System, digital tilläggsinformation, till exempel nödunderrättelser, som kopplas till radiosändningarna och förmedlas till radiomottagarna. RDS fungerar på Rundradions alla kanaler i Finland. Produkten av sannolikheten för förekomsten av en definierad farlig händelse och följdernas allvar. Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedöma riskens storlek. En situation i vilken statsledningen och myndigheterna måste vidta särskilda åtgärder och intensifiera samarbetet för att hoten skall kunna avvärjas och klaras av. Störningssituationer kan förutsätta att tilläggsresurser anslås och att särskilda befogenheter, som ingår i författningar som gäller i normala förhållanden, tas i bruk. En störningssituation kan även förutsätta att författningarna revideras. Mottaglighet för faktorer som hotar säkerheten. Systematisk utredning av sårbarheter och risker som riktas mot information, system, funktioner och tjänster. Ett system som mäter vattentjänstverkens driftsäkerhet i särskilda situationer i såväl normala som undantagsförhållanden. Termen ersätter de tidigare använda termerna krisklassificering och trygghetsklassificering. Med en särskild situation inom vattentjänster avses alla situationer som försvårar eller äventyrar produktionen av vatten- och avloppsförsörjningstjänster, förutom normala funktionsstörningar. Med en särskild situation inom miljöhälsa avses de hälsorisker som orsakas av strålning, mikrober eller kemikalier och som förutsätter större beredskap än rutinmässig verksamhet. Beredskapskommittéer för informationsteknikområdet som inrättas i anslutning till länsstyrelserna. Tidigare, närmast på 1990-talet, använd term för säkerhetsklassificeringen av vattentjänstverken. En situation som myndigheterna enligt beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd inte med normala 5

9 befogenheter och resurser kan få under kontroll. Man övergår till undantagsförhållanden genom en förordning som utfärdas av statsrådet med stöd av beredskapslagen. Utvecklingsplan för vattentjänster VALHA En offentlig handling som godkänts av kommunen. Ur denna framgår utvecklingsmålen för kommunens vattentjänster. Lagen ställer inga krav på planens innehåll eller form. Beredskapsövning Vattentjänster Vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Vattentjänstverk Verksamhetsområde VIRVE WSP VVVasu En inrättning som sköter ett samhälles vattentjänster inom sitt verksamhetsområde. Lagen om vattentjänster tillämpas på verk som levererar vatten eller tar emot mer än 10 m 3 avloppsvatten per dag eller betjänar fler än 50 personer, om de betjänar fler än några få fastigheter. Det område där ett vattentjänstverk sköter vattentjänsterna. Ett myndighetsradionät, digitalt radionät avsett för myndighetsbruk. Nätet effektiverar och säkerställer myndigheternas samarbete under alla omständigheter. Water Safety Plan, säkerhetsplan för att säkerställa vattnets kvalitet i enlighet med WHO:s direktiv. Ett dataprogram avsett för beredskapsplanering vid vatten- och avloppsverk, utgivet av Försörjningsberedskapscentralen. 6

10 Använda förkortningar ayk regional miljöcentral FEP Försvarsekonomiska planeringskommissionen FM finansministeriet HIM handels- och industriministeriet HSL hälsoskyddslag (763/1994) IM inrikesministeriet JM justitieministeriet JSM jord- och skogsbruksministeriet KM kommunikationsministeriet MM miljöministeriet RL räddningslag (468/2003) SHM social- och hälsovårdsministeriet STTV Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral SYKE Finlands miljöcentral UVM undervisningsministeriet VAF Vatten- och avloppsverksföreningen i Finland ValmL beredskapslag (1080/1991) VHL lag om vattentjänster (119/2001) VL vattenlag (264/1961) 7

11 1 Inledning Finland har bedömts vara världens bästa land då kriterierna är mängden förnybara vattenresurser i relation till konsumtionsbehovet samt olika faktorer som relaterar till förvaltningen av användningen och skyddet av vattenresurser. Av de förnybara vattenresurserna (det årliga flödet ut i havet) som finns i Finland används drygt 3 % för olika ändamål och av denna åtgång cirka 18 % för samhällenas vattenförsörjning. Ungefär en halv procent av de förnybara vattenresurserna används alltså till samhällenas vattentjänster. Då den allmänna situationen är utmärkt är det kanske en aning överraskande att samhällenas vattenförsörjning ändå inte är tillräckligt säker. Även om situationen har förbättrats avsevärt under de senaste åren förekommer fortfarande brister på flera orter. Bristerna gäller både skyddande av de nuvarande vattentäkterna och deras avrinningsområden och tillräckligheten av alternativa vattentäkter. Vattentjänsterna uppfattas numera snarare som en nödvändighet än som kommunalteknik. Fungerande vattentjänster är nödvändiga för att upprätthålla samhällets basfunktioner. Vattentjänstverken fungerar inom sina verksamhetsområden som naturliga monopol i en dominerande ställning på marknaden, varför ett antal lagstadgade skyldigheter hänför sig till deras verksamhet. För att man skall kunna trygga tillgången på rent hushållsvatten och ändamålsenliga dag- och spillvattenavlopp samt toalettavfallshantering i alla situationer behövs såväl omfattande förberelser och beredskapsplanering som långsiktiga investeringar. Den goda yrkesskickligheten hos personalen som är ansvarig för vattentjänsterna samt ett systematiskt underhåll av systemen för vattentjänsterna är förutsättningar för att trygga fungerande vattentjänster under exceptionella situationer. För att man skall vara bättre förberedd måste man även bedöma helhetssituationen och de allmänna riktlinjerna som utarbetas utifrån den. Senast utreddes beredskapen för execptionella situationer inom vattentjänster i slutet av 1980-talet av en arbetsgrupp för tryggande av vattentjänster i exeptionella situationer tillsatt av jordoch skogsbruksministeriet (Jord- och skogsbruksministeriet 1990). Efter detta har beredskapen inför hot som riktas mot samhällets livsviktiga funktioner effektiverats både internationellt och nationellt. En av orsakerna till detta är beredskap inför terrorismhot men man har försökt i beredskapsplaneringen även beakta de hot som hör ihop med naturkatastrofer och den tekniska verksamhetsmiljön och dess förändringar. Det extrema vädret, torkan som rådde i Finland åren och översvämningarna sommaren 2004 samt elavbrotten som orsakades av stormar har visat hur sårbara vattentjänsterna är och vilka beredskapsbehov detta orsakar. Årligen förekommer det också epidemier som sprids med vatten. Särskilt fallen där grundvattnet har förorenats har försvårat vattenförsörjningen. Översvämningar i tätorter och avloppsnät är ett årligen återkommande fenomen i Finland, även om de på enskilda orter kan vara sällsynta. I framtiden är det sannolikt att kommunernas servicestruktur omorganiseras och att samarbetet kommuner emellan ökar. Även inom vattentjänsterna går utvecklingen mot större anläggningsenheter. Samtidigt blir fältet mångsidigare och olika kompanjonskap ökar, även med den privata sektorn. I stora och medelstora tätorter 8

12 blir vattentjänsterna allt tydligare en lönsam affärsverksamhet som kräver både offentlig och eventuellt också myndighetstillsyn. Även verkens servicenivå bör definieras allt bättre både i normala och exceptionella situationer. Ändringarna i verksamhetsmiljön och den teknologiska utvecklingen har skapat ett antal nya hotbilder såsom informationssystemens sårbarhet, risker som riktas mot miljön samt systematisk skadegörelse och vandalism. Det är en stor utmaning särskilt för vattentjänstverken att trygga kunnandet inom vatten- och avloppsbranschen då konkurrensen om kunnig arbetskraft hårdnar. I lagen om vattentjänster avses med vattentjänster vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten, samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. I denna rapport behandlas industrins och den övriga näringsverksamhetens vattentjänster i den mån som dessa är anslutna till samhällenas vattentjänstverk eller idkar verksamhet jämförbar med bebyggelse på glesbygden. Vattentjänsterna har behandlats som en helhet i vilken problem som orsakas avloppshanteringen och behandlingen av avloppsvatten är inkluderade. Dessa har nästan inte alls behandlats i tidigare betänkanden om exceptionella situationer inom vattentjänster. Arbetsgruppen har inte behandlat de vattentjänster som ligger utanför definitionen av begreppet vattentjänster, dvs. i praktiken närmast industrianläggningarnas egna separata system för vattentjänster. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer behandlade säkerhetssituationerna på ett övergripande sätt från trasiga rör till terroranfall. I detta avseende avviker arbetet från flera tidigare betänkanden och anvisningar för beredskapsplanering som utgår från förberedelserna särskilt inför de exceptionella förhållanden som avses i beredskapslagen. Exceptionella situationer är överraskande men man borde förbereda sig på samma sätt även för processer som utvecklas långsamt, såsom att grundvattnet förorenas. Förebyggandet av risker och förhandsberedskap har särskilt poängterats i arbetet. De aktiva aktörerna inom vattentjänster och beredskapsfrågor inledde samarbetet i slutet av år 2001 för att förbättra beredskapen för särskilda situationer. Bakom detta låg bl.a. terrordåden i New York Som resultat av detta samarbete utarbetades en förutredning av beredskapen för särskilda situationer inom vattentjänsterna (Miettinen och Vahala 2002) samt en utredning av vattentjänsternas risker (Hannu Vikman Consulting 2004). Samarbetsparterna ansåg det vara nödvändigt att fortsätta detta arbete med en mer omfattande och djupare behandling med de utredningar som har upprättats som nyttigt bakgrundsmaterial. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer inledde sitt arbete våren I denna slutrapport presenteras de viktigaste metoderna för att förbättra beredskapen för särskilda situationer inom vattentjänster samt de aktörer som ansvarar för att de nödvändiga åtgärderna vidtas. En målinriktad 9

13 tidsplan för åtgärderna har ställts upp och resurserna som behövs för att genomföra dem har uppskattats, då detta varit möjligt. Arbetsgruppens för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer särskilda mål har varit att leda arbetet med att utarbeta en handbok avsedd för myndigheter och vattentjänstverk. Hannu Vikman Consulting har utarbetat denna handbok om beredskap för särskilda situationer inom vattentjänster. I handboken presenteras olika faror, hot och särskilda situationer som dessa eventuellt leder till. Ytterligare presenteras det konsekvenser av situationerna, olika alternativa åtgärder som kompletterar varandra och som vidtas för att hoten och farorna inte förverkligas. Därtill ges det anvisningar för målmedvetna och effektiva handlinssätt under särskilda situationer om förebyggandet inte lyckats. Det föreslås att handboken ges ut i jord- och skogsbruksministeriets publikationsserie. Därtill föreslås att det centrala materialet i handboken ingår till lämpliga delar på de olika aktörernas webbsidor. 2 Översikt över beredskapen för särskilda situationer i några länder 2.1 Allmänt I de utländska beredskapsutredningarna och anvisningarna har tyngdpunkten under den senaste tiden legat på att trygga kvaliteten på dricksvatten. Uppmärksamheten har riktats mot att förebygga risker och upptäcka eventuella kvalitetsstörningar så tidigt som möjligt samt flerfaldig säkerhet. Tillvägagångssätten fokuserar på att trygga vattnets kvalitet vid planeringen av anläggningen samt vid alla faserna av vattenförsörjning, behandling och distribution. Säkerhetsklassificering av anläggningar används troligen inte någon annanstans i världen. I Sverige har Livsmedelsverket dock framställt krav på en säkerhetsnivå för vattenverk och anvisningar för hur nivån skall fastställas. Säkerhetsnivåerna skulle fastställas med en femgradig skala separat för råvattenkällor samt vattenbehandling och -distribution. Metoden är tämligen arbetskrävande och anpassad till Finland skulle den närmast kunna fungera som ett hjälpmedel vid beredskapsplaneringen och jämförelser mellan anläggningarnas planer. Denna undersökning fokuserar på de nordiska länderna med anledning av likheterna mellan ländernas förhållanden och lagstiftning samt på Förenta staterna med anledning av landets omfattande beredskapspraxis. Om de övriga europeiska länderna finns knappt någon information tillgänglig och i allmänhet är informationen om beredskap beträffande vatten- och avloppsförsörjningen högst konfidentiell. 2.2 Centrala aktörer I Sverige är Livsmedelsverket den mest centrala aktören i beredskapsfrågor som gäller hushållens vatten- och avloppsförsörjning. Även Samverkansgruppen för vattenkvalitet och vattenförsörjning (SAMVA), som består av representanter för myndigheter och intressegrupper inom vatten- och avloppsförsörjningen, strävar efter att främja driftsäkerheten inom branschen och att beakta den inom olika myndigheters kompetensområden. Länsstyrelserna deltar även i utvecklingen av driftsäkerheten inom branschen och övervakar att kommunerna ombesörjer vattenoch avloppsförsörjning även i undantagssituationer. Därtill kan länsstyrelsen till och 10

14 med ta ansvaret för räddningsåtgärderna i undantagssituationer om det är nödvändigt med tanke på koordineringen. I och med EU:s vattenramdirektiv har det föreslagits att Sverige delas in i fem vattendistrikt. Det har föreslagits att vattendistrikten skulle ansvara för bland annat övervakningen av beredskapsåtgärderna inom vatten- och avloppsförsörjningen. (Mäkinen 2005) I Norge har Direktorat for samfunnssikkerhet og beredskap (säkerhets- och beredskapsdirektoratet DSB) och Norsk VA-verkforening (vatten- och avloppsverksföreningen NORVAR) ett nära samarbete i fråga om beredskapsfrågor beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. Även Norges livsmedelsverk (Mattilsynet), som inrättades år 2004, kommer att spela en betydande roll i fråga om hushållsvattnets säkerhet. I Danmark är åtminstone Dansk Vand- og Spildevandsforening (vatten- och avloppsverksföreningen DANVA) samt av myndigheterna Beredskapsstyrelsen och miljöministeriet aktiva inom beredskapsfrågor beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. I Förenta staterna är Environmental Protection Agency (naturvårdsverket EPA), American Water Works Association (AWWA) samt Association of Metropolitan Water Agencies (AMWA) de centrala aktörerna i frågor som gäller särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning. Världshälsoorganisationen World Health Organization (WHO) är globalt verksam inom säkerhetsfrågor beträffande hushållsvatten. WHO har i det senaste utkastet till sina vattenkvalitetsdirektiv framfört att vattenleverantörerna bör utarbeta och genomföra en säkerhetsplan, Water Safety Plan (WSP), med vilken kvaliteten på vattnet som distribueras säkerställs. WHO:s planeringsdirektiv behandlas nedan i punkt WHO har nyligen även gett ut ett WSP-direktiv beträffande offentliga byggnaders vattensystem. 2.3 Granskning av hot och beredskap inför särskilda situationer Sverige Beredskapen beträffande vatten- och avloppsförsörjningen är i Sverige kanske den mest omfattande i de nordiska länderna, särskilt tack vare Livsmedelsverkets insats. Enligt Sveriges lagstiftning (lagen 2002:833 om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting) skall kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser i kommunen skall hanteras. I regeringens proposition föreslås att planen skall basera sig på risk- och sårbarhetsanalyser och att analyserna skall omfatta både kommunens egna funktioner och de kommunala bolagens funktioner. (Krisberedskapsmyndigheten 2003) Livsmedelsverket har hjälpt kommunerna att komma igång med beredskapsplaneringen beträffande hushållens vatten- och avloppsförsörjning genom att ordna startdagar om riskhantering i kommunerna. Ungefär hälften av kommunerna i Sverige har redan utnyttjat denna avgiftsfria konsultationshjälp. Livsmedelsverket har även bildat en nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp) i samarbete med kommunerna och vattentjänstverken. Avsikten med gruppen är att hjälpa kommunerna och mer 11

15 omfattande områden i hanteringen av kriser inom vatten- och avloppsförsörjningen. Gruppen kan tillkallas på ett speciellt larmnummer dygnet runt. Länsstyrelserna har fokuserat särskilt på tryggandet av vattendistributionens driftsäkerhet. Alla av Stockholms läns största hushållsvattensproducenter har numera reservkraftanläggningar till sitt förfogande. Dessutom har kommunerna sedan 80- talet haft möjlighet att ansöka om statsunderstöd för att täcka hälften av anskaffningskostnaderna för reservkraft till vatten- och avloppsförsörjningen. I Sverige har hoten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen behandlats omfattande i två handböcker: Riskhandbok för dricksvattenförsörjning (Livsmedelsverket 1997) samt Beredskapshandbok Hälso-, miljö- och smittskydd (Socialstyrelsen 1999). Hoten har granskats både i fred och krigstillstånd. I granskningen av fredstida hot kommer sabotage och vandalism starkt fram, även om svenska vattentjänstverk enligt handböckerna sällan blir utsatta för skadegörelse. Handböckerna är utarbetade enligt anläggningarnas och myndigheternas behov, men de innehåller även råd om hur konsumenterna skall handla i särskilda situationer. Socialstyrelsens handbok ser på saken ur hälsoskyddets synvinkel, vatten- och avloppsförsörjningen behandlas i första hand som en av hälsoriskernas överföringsmekanismer. I handboken behandlas därtill på ett relativt omfattande sätt problem som orsakas av vattnets otillräcklighet eller av att avloppen inte är funktionsdugliga och alternativa lösningar då vattenklosetterna är obrukbara. I Livsmedelsverkets handbok ligger tyngdpunkten på bl.a. vattendistributionens driftsäkerhet. Av reservsystemen behandlas bl.a. reservvattentäkter, förbindelsevattenledningar, utnyttjandet av en ny vattenkälla, vattentransport med tankbil, distribution av dricks- och matvatten i behållare eller förpackat samt anskaffning eller lån av ett mobilt paketreningsverk. Verken ges anvisningar om bl.a. att garantera sin reparationsberedskap genom att lagra anläggningar och tillbehör som inte är en lagervara på marknaden, definiera ansvarsförhållandena i särskilda situationer, utbilda och träna sin personal samt planera samarbete med räddningsverken, tankdistribution och information. I händelse av exceptionella förhållanden behandlas utnyttjandet av källor och brunnar, även utan el. I handboken presenteras som exempel en detaljerad riskanalys för ett litet grundvattenverk och en grövre exempelanalys för ett stort konstgjort grundvattenverk. Även kommunerna och länen har fått allmänna anvisningar för riskanalys Norge I den senaste norska utredningen av vatten- och avloppsförsörjningens sårbarhet Sårbarhet i vannforsyningen (Bartnes m.fl. 2003) har mest uppmärksamhet fästs vid terrordåd och sabotage samt extrema väder- och klimatförhållanden. Även i Norge antar man att risken för allvarligare terrordåd är mycket liten. Däremot har man i Norge under de senaste åren upplevt allvarliga problem som både översvämningar och torka orsakat vatten- och avloppsförsörjningen. En eventuellt intressekonflikt med energihushållningen om tappning och ytnivå har nämnts som ett av hoten som orsakas av både torka och översvämning. I fråga om följder av klimatets uppvärmning har bl.a. den eventuella spridningen av nya sjukdomsalstrare och sjukdomar norrut behandlats. Utredningen behandlar förutom ett flertal tekniska risker även vattentjänstverkens övergång i utländsk ägo, varvid det föreligger fara att den nya ägaren inte känner till de lokala förhållandena. Av de övriga organisatoriska 12

16 hoten som behandlas i utredningen kan en oklar eller föränderlig ägarpolitik, slappa kompetenskrav för personalen samt en oklar ansvarsfördelning i särskilda situationer nämnas. I samband med utredningen (Bartnes m.fl. 2003) kartlades åtgärder med vilka man kan öka säkerheten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. Dessa åtgärder, av vilka flera redan är i start- eller utvärderingsskedet, är bl.a. bättre informationsmaterial, en central koordineringsgrupp, svarstjänst dygnet runt, en utvidgad analystjänst samt ökad rekrytering. Det berättas att redan utredningen i sig ökade beaktandet av säkerheten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen både bland myndigheterna och verken. Norges nya livsmedelsverk har till stor del ansvaret för uppföljningen av åtgärdernas genomförande. År 2004 hade lite fler än hälften av Norges vattenverk en utarbetad beredskapsplan och därutöver har många vattenverk en inövad beredskapspraxis. Dessutom finns i den norska lagstiftningen ett krav på verkets interna granskning, vilket förutsätter att verken har ett system med vilket man följer upp hur lagar och bestämmelser iakttas i fråga om kvalitetsoch miljökrav. (Hofshagen 2004) Norges vatten- och avloppsverksförening NORVAR utvecklar för närvarande anvisningar för hur man genomför WSPanalyser på vattenverken. Arbetsgruppen som begrundade beredskapen beträffande vatten- och avloppsförsörjningen i Norge har föreslagit att en databas om särskilda situationer utvecklas, men inga åtgärder har ännu vidtagits Danmark I Danmark har vatten- och avloppsförsörjningen identifierats som en av samhällets kritiska funktioner. Granskningen av hot beträffande vatten- och avloppsförsörjningen har under den senaste tiden fokuserat på att trygga vattenkvaliteten. De danska vattenverken har hoppats att förebyggande åtgärder skall utvecklas i och med de fall av förorenat hushållsvatten som uppdagats vid verken. HACCP-systemets lämplighet som verktyg för riskbedömning vid vattenverken har testats i Danmark. Metoden konstaterades vara lämplig, men den måste anpassas till att motsvara landets förhållanden. (Nilsson 2004) Handboken Akutte drikkevandsforureninger en praktisk guide (Beredskabsstyrelsen 2000) fokuserar på att ge anvisningar åt myndigheterna och andra sektorer för hur man agerar i akuta problemsituationer beträffande hushållsvattnet. Handboken ger praktiska anvisningar för beredskapsplanens innehåll. Planen motsvarar i det närmaste den plan som i Finland utarbetas för särskilda situationer inom miljöhälsa Förenta staterna I Förenta staterna finns ett stort antal krav på beredskapen för särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning. Under de senaste åren har granskningen av särskilda situationer fokuserat på terrorism- och sabotagebekämpning. År 2002 stiftades en lag om hälsoskydd samt åtgärder och beredskap mot bioterrorism (Public Health Security and Bioterrorism Preparedness and Response Act), vilken förpliktar alla vattenverk som betjänar fler än invånare att utarbeta en sårbarhetsanalys och en beredskapsplan. EPA, som har producerat ett dokument som beskriver hotbilderna Baseline Threat Information for Vulnerability Assessments of 13

17 Community Water Systems för att underlätta utarbetandet av en analys och levererat den till alla förpliktade verk, övervakar hur analyserna genomförs. Dokumentet ger en överblick över hot, metodologi, strategier och bekämpningsmetoder mot hot. 3 Arbetets utgångsläge 3.1 Tidigare utredningar Vatten- och avloppsförsörjning samt beredskap i särskilda situationer Det var i slutet av 1980-talet då en arbetsgrupp för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet (Jord- och skogsbruksministeriet 1990) senast behandlade särskilda situationer inom vattentjänster. Arbetsgruppens uppgift var att utreda hur vatten- och avloppsförsörjningens funktionsduglighet tryggas samt olika myndigheters uppgifter och befogenheter vid beredskap för undantagssituationer. PM-en inkluderar ett svårt störningstillstånd inom vatten- och avloppsförsörjning i undantagssituationerna som samhället möter. En särskild situation inom vattentjänster omfattar alla situationer som försvårar produktionsverksamheten beträffande vatten- och avloppsförsörjning, förutom normala funktionsstörningar. I PM-en konstateras, utifrån vatten- och miljöstyrelsens utredning från 1988 av vattenförsörjning i kristider, att vattentjänstverken byggs med cirkulationsvattenprincipen så att vattentillförseln inte upphör om nätverket skadas. Med hjälp av vattenreservoarer kan man trygga vattentillförseln även då eltillförseln bryts. Man strävar även efter att trygga vatten- och avloppsförsörjningen med hjälp av reservsystem samt råvattenkällor i reserv. Ur försörjningsberedskapens synvinkel ansågs att fungerande vattentjänster är en av samhällets centrala sektorer. Som utvecklings- och planeringsmål för vattenförsörjningen framställdes: att uppnå en grundläggande beredskap i normalförhållanden att kartlägga och minimera risker om rör råvatten att ordna med alternativa råvattenkällor (2) att trygga en minimimängd vatten på 50 l/inv./dygn samt hälso- och sjukvårdens och näringslivets minimivattenbehov att trygga släckvattnet att utveckla vattenförsörjningen i glesbebyggelsen. År 1988 hade 10 % av vattentjänstverken beredskapsplaner för särskilda situationer. Utgående från detta slöt man sig till att de lokala myndigheternas rekommendationer om beredskapsplaner inte var effektiva (behov av en beredskapslag). Arbetsgruppen föreslog att beredskapsplaneringen skulle skötas i organiserat samarbete mellan ministerierna, länsstyrelserna, kommunerna och vattentjänstverken. Därtill föreslogs att man för att utveckla beredskapsplaneringen utger en anvisning för hur planen för vatten- och avloppsförsörjningen i särskilda situationer skall utarbetas. I publikationen Erityistilanteiden vesihuolto (Vattentjänster i särskilda situationer) (1993), som utarbetades av Finlands Stadsförbund och Suomen Kunnallisliitto, 14

18 poängterades att planeringen för särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning syftar till att verkens normala verksamhet kan fortsätta under exceptionella förhållanden. Publikationen gav anvisningar om exceptionella förhållanden samt om förhindrandet av skadeverkningar vid svåra störningssituationer och olyckor vid verken. Vesihuollon säteilytyöryhmä (Strålningsarbetsgruppen för vattentjänster begrundade i sin rapport (Strålsäkerhetscentralen 1995) olika strålningssituationers inverkan på vatten- och avloppsförsörjningen samt gav anvisningar om tryggandet av vatten- och avloppsförsörjningen. Enligt rapporten har dricksvattnets andel av strålningsdosen som Finlands befolkning utsätts för hittills varit låg. Vid en omfattande nedfallssituation är det ändå berättigat att sänka den strålningsdos befolkningen utsätts för genom förändringar inom vatten- och avloppsförsörjningen. Rapporten konstaterar att grundvattnen är väl skyddade mot nedfall. I fråga om ytvattenverken är det effektivast och ur kostnadssynvinkel rimligast att byta ut råvattenkällan mot grundvatten tills nedfallets allra skadligaste del försvunnit och man kan återgå till att använda ytvatten. Det är inte möjligt att skydda ytvattnen, men man kan förbättra ytvattenverkens reningseffekt genom att öka tillförseln av reningskemikalier och rena vattnet genom filtrering med aktivt kol. Genom att lagra vatten kan man sänka halten av de mest kortlivade radionukliderna. Syftet med Handboken om exceptionella situationer inom miljöhälsan (Social- och hälsovårdsministeriet 2000) är att tjäna som handbok för miljöhygien och hälso- och sjukvård vid miljöbetingade exceptionella situationer som medför hälsorisk. Handboken beskriver de mest sannolika hotbilderna med tanke på miljöhälsan och hur kommunen skall bereda sig på att hantera dem. De exceptionella situationerna inom miljöhälsa som presenteras i handboken hänför sig till situationer då dricksvattnet, luften och födan förorenas av mikrober, kemikalier eller radioaktiva ämnen. Den senaste utredningen av bestämmelser om avloppsöversvämningar, ansvar, underhåll och förebyggande av översvämningar i tätorter i särskilda situationer är delegationen för kommunala vattentjänsters (kunnallisen vesihuollon neuvottelukunta) publikation Viemäritulvat (Avloppsöversvämningar) (1983). Därtill har man genom Vatten- och avloppsverksföreningens försorg utarbetat en litteratursökning (Liimatainen 1998a) som hänför sig till avledning av dag- och dräneringsvatten samt en PM om öppna diken på avloppsverkens verksamhetsområden (Liimatainen 1998b). Flera städer har gjort och beställt separata utredningar som hänför sig till dagvattnets avledning, kvalitet och hantering och ämnet har behandlats på flera seminarier och konferenser Regeringsprogram I statsminister Vanhanens regerings program (Statsrådets kansli 2003) uppställs som mål att minska riskerna som orsakas av olje- och kemikalietransporter samt andra farliga transporter. Oljebekämpningsberedskapen förbättras och möjligheterna att inrätta ett nytt kompetenscentrum för oljebekämpning utreds. Enligt regeringsprogrammet beaktas även nya risker och hot i den nationella beredskapen och i utvecklingen av landets försvar. I planeringen och utvecklingen poängteras bland annat försörjningsberedskapen, befolkningsskyddet, skyddet av 15

19 datasystemen och kommunikationsberedskapen. I beredskapen beaktas dessutom miljöförstöring och andra risker för storolyckor. Regeringen fäster även uppmärksamhet vid en tryggad tillgång på rent vatten på landsbygden och i synnerhet inom husdjursskötseln och livsmedelsindustrin Regeringens strategidokument 2005 Regeringen har utfärdat ett principbeslut om regeringens strategidokument 2005 (Statsrådets kansli 2005). Genom strategidokumentet effektiveras regeringens medel att främja, styra och övervaka genomförandet av regeringsprogrammet. Strategidokumentet innehåller både de politikprogram om vilka överenskommits i regeringsprogrammet samt de övriga tväradministrativa politikområden som ingår i regeringens specialuppföljning. I fråga om dessa politikprogram och -områden har man enligt strategidokumentet uppställt effektmål och andra centrala mål samt konkreta åtgärder för uppnående av målen. Enligt strategidokumentet verkställs programmet för den inre säkerheten som en del av det tväradministrativa programmet som berör medborgarnas säkerhet och rättstillämpning. En av programmets tyngdpunkter är att upprätthålla en inhemsk beredskap för storolyckor. I programmet konstateras att den senaste allmänna operativa planen för statens centralförvaltning är ett betänkande som den s.k. arbetsgruppen för specialsituationer utarbetade strax efter Tjernobylolyckan Det är nödvändigt att rapporten uppdateras med tanke på dagens verksamhetsorganisationer samt hot. År 2005 kompletteras programmet för den inre säkerheten med effektmål, strategiska linjer och praktiska åtgärder för upprätthållande av en inhemsk beredskap för storolyckor. Som en del av det tväradministrativa programmet som berör miljö och energi effektiveras skyddet av Östersjön. I samband med denna åtgärdshelhet utreds och bedöms enligt strategidokumentet utsläppen av farliga ämnen i Östersjön och vattendragen samt deras verkningar i vattnet. Regeringen bereder den nationella ståndpunkten beträffande elimineringen av farliga ämnen också vid uppgörandet av ett kemikalieprogram. I samband med åtgärdshelheten förbättras även miljösäkerheten inom sjöfarten och oljebekämpningsberedskapen Säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse I statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse (Statsrådets kansli 2004) framhålls miljöproblemen som ett av de centrala hot som påverkar säkerheten. Finland arbetar aktivt för att förebygga och bekämpa miljörisker. Centrala områden är att förutspå effekterna av klimatförändringen, skydda Östersjön, upprätta beredskap för olycksrisker i närområdena och förbättra säkerheten i internationell sjöfart på Östersjön, speciellt på Finska viken. Enligt redogörelsen tryggas säkerheten vid transporter av olja och andra farliga ämnen på land med hjälp av valet av rutter. Känsliga punkter längs transportrutterna, exempelvis grundvattenområden, kommer att skyddas. Man förbereder sig för en klimatförändring och fler extrema väderförhållanden i samband med den. Enligt redogörelsen tas det under ledning av miljöministeriet fram indikatorer för tidig upptäckt av miljörisker senast

20 3.1.5 Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Statsrådet definierar i sitt principbeslut (Statsrådet 2003) och i den därtill hörande motiveringsdelen de funktioner som är livsviktiga för samhället och fastslår måltillståndet för dessa funktioner samt de riktlinjer för utvecklingen som styr förvaltningsområdena när det gäller för dem att i alla situationer sköta sina strategiska uppgifter. Samtidigt utses de ansvarsministerier som har till uppgift att samordna dessa funktioner. Principbeslutet delar in säkerhetssituationerna i normala förhållanden, störningstillstånd och undantagsförhållanden. I beslutet konstateras att det finländska samhället skall kunna trygga de livsviktiga funktionerna så väl som möjligt i alla dessa situationer. De system och andra åtgärder som byggs upp under normala förhållanden skapar en grund för verksamheten vid störningstillstånd och under undantagsförhållanden. Särskilt de elektroniska data- och informationssystemen som är nödvändiga för ledning och styrning av samhällets livsviktiga funktioner bör redan under normala förhållanden göras tillräckligt skyddade och säkrade så att de också under undantagsförhållanden klarar av de hot som riktas mot dem. I principbeslutet poängteras bl.a. att miljöhot och skador måste kunna förebyggas så väl som möjligt. Realiserade miljöhot och miljöskador måste snabbt kunna upptäckas och begränsas. Följderna av dem måste kunna avhjälpas på ett heltäckande sätt. Till miljöhot och miljöskador räknas oljeolyckor, utsläpp av farliga ämnen i miljön, miljöskadlig strålning samt nedsmutsning av grundvattnet, vattendrag och jordmån, översvämningar, massdöd av organismer och motsvarande olyckor. Miljöministeriet ansvarar för samordningen av myndighetsfunktionerna vid bekämpning av miljöhot och miljöskador, inrikesministeriet å sin sida ansvarar för samordningen av hela verksamhetshelheten. I principbeslutet konstateras vidare att befolkningen måste garanteras föda med ett normalt energiinnehåll samt vattenförsörjning. Genom vattenförsörjningen skall tillgången på rent hushållsvatten tryggas, likaså med tanke på hälsan och miljövården ändamålsenliga avloppssystem, allt till skälig kostnad. Ministeriernas anvisningar om beredskapsplaneringen för de olika sektorerna skall ge anvisningar för förvaltningsmyndigheternas beredskap inför särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning samt även för företagens beredskap i den utsträckning som lagstiftningen kräver. 3.2 Centrala författningar som styr verksamheten Lag om vattentjänster (119/2001) Syftet med lagen om vattentjänster är att trygga vattentjänster som till skäliga kostnader ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet (1 ). I 3 lagen om vattentjänster har centrala begrepp som hänför sig till vattenförsörjning och avlopp definierats. Dessa begrepp har även använts i denna rapport (se ordlistan). 17