SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER"

Transkript

1 Arbetsgrupps-PM JSM 2005:7a SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER Förslag till åtgärder för att utveckla beredskapen inom vattentjänster Helsingfors 2005

2 Till jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utarbeta förslag till rekommendationer om åtgärder inför särskilda situationer inom vattentjänster, en handbok om beredskap för särskilda situationer inom vattentjänster och utvecklingen av en krisklassificering för vattentjänstverken. Arbetsgruppens främsta uppgift var att utreda den nuvarande beredskapens tillräcklighet, olika aktörers beredskap att garantera tillgången till vattentjänster i särskilda situationer samt behovet av att förnya författningarna. Till arbetsgruppens uppgifter hörde även att undersöka behovet av att utveckla den allmänna beredskapsplaneringen för vattenoch avloppsförsörjningen samt utvärdera behovet av personalresurser och finansiering som orsakas av åtgärdernas genomförande. Vattenförvaltningsrådet Jaakko Sierla från jord- och skogsbruksministeriet har fungerat som ordförande för arbetsgruppen. Övriga medlemmar i arbetsgruppen var överinspektör Rami Ruuska (suppleant konsultativ tjänsteman Tiina Peltola-Lampi) från inrikesministeriet, vattenöverinspektör Minna Hanski (ersättare överinspektör Tuire Taina) från jord- och skogsbruksministeriet, överinspektör Jari Keinänen (ersättare överingenjör Leena Hiisvirta) från social- och hälsovårdsministeriet, regeringsrådet Ulla Kaarikivi-Laine (ersättare överingenjör Tapani Suomela) från miljöministeriet, direktör Leena Saviranta (ersättare biträdande direktör Rolf Nyström) från Nylands miljöcentral, samhällsingenjör Karl-Erik Blomgren (ersättare utvecklingschef Markku Haiko) från Finlands Kommunförbund och chef för vattenfrågor Riku Vahala (ersättare biträdande direktör Mika Rontu) från Vatten- och avloppsverksföreningen. Ministeriet kallade in avdelningschef Hannes Kulmala från Försörjningsberedskapscentralen och enhetschef Markku Maunula från Finlands miljöcentral som ordinarie experter i arbetsgruppen. Även Hannu Vikman från Hannu Vikman Consulting och Klaus Munsterhjelm från Finlands miljöcentral har deltagit i arbetsgruppens arbete som experter. Utvecklingsingenjör Anna Arosilta från Finlands miljöcentral och vattenöverinspektör Minna Hanski har fungerat som arbetsgruppens sekreterare. Arbetsgruppen antog namnet arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer. Arbetsgruppen har sammanträtt 18 gånger och hört följande experter: lantbruksöverinspektör Kari Liskola, äldre regeringssekreterare Pekka Kemppainen och överinspektör Sakari Ervola (även vattenandelslaget Vesiosuuskunta Vesiheinä), jord- och skogsbruksministeriet, överingenjör Jorma Kaloinen, miljöministeriet, planerare Esko Nylander, Nylands miljöcentral, teknisk inspektör Virve Sallisalmi, Birkalands miljöcentral, specialforskare Ilkka Miettinen, Folkhälsoinstitutet, utbildnings- och forskningsveterinär Ari Hörman,

3 försvarsmakten, chef för juridiska frågor Anneli Tiainen, Vatten- och avloppsverksföreningen, skadeförsäkringschef Hannu Ijäs, Finlands Försäkringsbolags Centralförbund, jurist Jukka Kaakkola, Konsumentverket, chef för hälsoskyddet Kaisa Hemminki, Esbo stad, hälsoskyddet, biträdande stadsdirektör Kari Hannus, Björneborg stad, kommuningenjör Markku Mäkitalo, Norrmark kommun, brandchef Lasse Jaakkola, Västra Nylands räddningsverk, byråchef Ari Melakari, Helsingfors Vatten, affärsverkschef Hannu Lalu, Savonlinnan Vesi, direktör Marja Luntamo, nätchef Jouko Halminen och planeringsingenjör Sakari Koivuniemi, Porin Vesi samt verkställande direktör Unto Tanttu, Tusbynejdens vattenverksförbund. En underarbetsgrupp under ledning av vattentjänstingenjör Jarmo Siekkinen från Norra Savolax miljöcentral ansvarade för utvecklingen av en säkerhetsklassificering för vattentjänstverken. Därtill har flera experter inom vattenoch avloppsförsörjning deltagit i underarbetsgrupperna och kommenterat arbetsgruppens arbete i dess olika skeden. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer gjorde en resa till Björneborg och Norrmark Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer kom fram till 15 förslag till åtgärder. Dessa hänför sig till utvecklingen av samarbetet mellan aktörerna, planering och övning av beredskapen för särskilda situationer, förebyggande av vattenepidemier, vattentjänsternas funktionsduglighet i särskilda situationer, kommunikation och information, förbättring av vattentjänstverkens driftsäkerhet samt hantering av risker som hänför sig till översvämningar i tätorter samt dagvatten. Ett av förslagen till åtgärder är förslaget till ny säkerhetsklassificering för vattentjänstverken som förutsattes av arbetsgruppen. Som en viktig del av arbetet har arbetsgruppen gett ett förslag till en handbok riktad till myndigheter och vattentjänstverk. Hannu Vikman Consulting har ansvarat för dess redigering. Efter avslutat arbete överlämnar arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer högaktningsfullt slutrapporten till jord- och skogsbruksministeriet. Helsingfors 17 juni 2005 Jaakko Sierla Rami Ruuska Jari Keinänen Leena Saviranta Minna Hanski Ulla Kaarikivi-Laine Karl-Erik Blomgren Riku Vahala 2

4 Innehållsförteckning Ordlista 3 Använda förkortningar 7 1 Inledning 8 2 Översikt över beredskapen för särskilda situationer i några länder Allmänt Centrala aktörer Granskning av hot och beredskap inför särskilda situationer Sverige Norge Danmark Förenta staterna 13 3 Arbetets utgångsläge Tidigare utredningar Vatten- och avloppsförsörjning samt beredskap i särskilda situationer Regeringsprogram Regeringens strategidokument Säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Centrala författningar som styr verksamheten Lag om vattentjänster (119/2001) Hälsoskyddslag (763/1994) Beredskapslag (1080/1991) Räddningslag (468/2003) Markanvändnings- och bygglag (132/1999) Miljöskyddslag (86/2000) Vattenlag (264/1961) Lag om vattenvårdsförvaltning (1299/2004) Lag om stödjande av vatten- och avloppsåtgärder Vatten- och avloppsförsörjningens tillstånd och centrala hot Vattenförsörjning och hushållsvatten Avloppshantering och behandling av avloppsvatten Ändringar i verksamhetsmiljön Vattentjänstverkens strukturförändring Nya hot 26 4 Arbetsfördelningen mellan aktörerna Nuläge: Ansvar och skyldigheter inom vatten- och avloppsförsörjning Verksamhet på lokalnivå Verksamhet på regional nivå Verksamhet på riksnivå Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 38 5 Planering av beredskap för särskilda situationer Nuläge: Nuvarande planeringssystem Förebyggande verksamhet Planering av verksamhet i särskilda situationer Övriga planer 49 1

5 5.2 Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 52 6 Vattenepidemier och förebyggande av dem Nuläge Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 59 7 Vattentjänsternas funktionsduglighet i särskilda situationer Nuläge: Ansvar och avtal Kommunens ansvar Vattentjänstverkets ansvar Fastighetsägarens ansvar Nuläge: Ersättning av skador Vattentjänstverkets ersättningsansvar Försäkringar Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 64 8 Kommunikation, informationsutbyte och informationssystem Nuläge Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 70 9 Säkerhetsklassificering och förbättrande av vattentjänstverkens driftsäkerhet Nuläge: Den nuvarande trygghetsklassificeringen Nuläge: Investeringar Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd Hantering av risker som riktas mot avlopps- och dagvatten Nuläge: Avloppshantering och behandling av avloppsvatten Nuläge: Hantering av dagvatten Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd Forsknings- och utvecklingsbehov Åtgärdernas verkningar Ekonomiska verkningar Sysselsättningseffekter Miljöverkningar Sammanfattning av arbetsgruppens rapport och förslag till åtgärder samt förslag till tidsplan, ansvariga aktörer och resursbehov 86 Litteratur 93 Bilaga 1. Rekommendation om ansvarsfördelningen mellan kommunen, hälsoskyddsmyndigheten, räddningsmyndigheten och vattentjänstverket vid uppdrag som hänför sig till särskilda situationer inom vattenförsörjning och avlopp utgående från lagstiftningen och det nuvarande verksamhetssättet 99 Bilaga 2. Principerna som skall tillämpas då vattenmängden för säkerhetsklassificeringen beräknas. 102 Bilaga 3: Orter på vilka man under de närmaste åren bör genomföra investeringar för att avlägsna brister i reservvattentagningen 103 2

6 Ordlista Allmänna leveransvillkor De allmänna villkor som fogas till avtal om anslutning till ett vattentjänstverks ledningsnät samt om leverans och anlitande av verkets tjänster. Anläggning som levererar hushållsvatten Anläggning som levererar vattenledningsvatten eller vatten som säljs i flaskor eller i behållare för att användas som hushållsvatten Beredskapsplan Dagvatten Förberedelseplan Förberedelser Försörjningsberedskap En plan uppgjord av kommunen i enlighet med 40 i beredskapslagen. Syftet med planen är att säkerställa att basservicen fungerar i undantagsförhållanden. Planen består av en allmän del samt delar utarbetade av varje sektor. Vattentjänsterna är en del av basservicen inom kommunen som måste säkerställas. Skyldigheten att utarbeta en beredskapsplan gäller även de statliga myndigheterna. I praktiken har innehållet i beredskapsplanerna ofta utvidgats att omfatta också störningssituationer i normala förhållanden. Regn- eller smältvatten som avleds från en jordyta, taket på en byggnad eller andra motsvarande ytor. En plan som utarbetas av vattentjänstverken för störningssituationer i normala förhållanden samt för de undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Planen innehåller utöver de planeringsskyldigheter som definieras i speciallagstiftningen även identifiering av risker, förebyggande av skador och minimering av deras verkningar samt verksamhet i exceptionella situationer. Verksamhet vars syfte är att skapa och upprätthålla tillräcklig beredskap för särskilda och störningssituationer i normala förhållanden samt i undantagsförhållanden inom organisationen. Förberedelserna omfattar planering och de nödvändiga åtgärder som vidtas på förhand. Förmågan att upprätthålla sådana samhälleliga basfunktioner som är nödvändiga för att trygga befolkningens levnadsmöjligheter, samhällets funktionsduglighet och säkerhet samt försvarets materiella förutsättningar vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden. 3

7 HACCP Krisklassificering Ledningscentral Lägesbild Miljöhälsovård Normala förhållanden Pandemi Hazard Analysis Control Critical Point, en analysmetod som används inom livsmedelsindustrin och i vilken identifieringen av s.k. kritiska styrpunkter och upprättandet av ett kontrollprogram för dem spelar en väsentlig roll. Term för vattentjänstverkens säkerhetsklassificering som togs i bruk på 1980-talet. Grupp som leds av räddningsverksamhetens ledare och består av representanter för myndigheter, inrättningar och andra sektorer som (frivilligt) deltar i räddningsverksamheten. Kan även vara en lokal som har utrustats för gruppens möten samt ledningsverksamhetens struktur. Beslutsfattarnas och deras medarbetares uppfattning om det som hänt, de förhållanden som påverkat händelserna, olika parters mål och händelsernas eventuella utvecklingsalternativ som behövs för att man kan fatta beslut i ett visst ärende eller en helhet. Hälsoskydd som gäller individen och dennes livsmiljö. Perspektiv på människans hälsa och sjukdom som påverkas av faktorer som påverkar miljöns hälsa, såsom kemikalier, mikrober och radioaktiva ämnen, genom hushållsvatten, luft eller näring. En situation under vilken de uppkomna hoten kan förhindras eller vid behov avvärjas så att man kan återhämta sig från dess effekter på basis av författningar och resurser som gäller i normala förhållanden. Vid särskilda situationer under normala förhållanden handlar myndigheterna med stöd av normala befogenheter, men de kan införa särskilda åtgärder och effektivera samarbetet. En svår världsomfattande epidemi som drabbar en stor mängd människor i många länder. Plan för exeptionella situationer En plan utarbetad av hälsoskyddsmyndigheten i enlighet med 8 i hälsoskyddslagen, som utarbetas på förhand för att förebygga, klarlägga och undanröja sanitära olägenheter i samband med exeptionella situationer inom miljöhälsa (olyckor eller motsvarande händelser). 4

8 Pool RDS Risk Riskanalys Störningssituation Sårbarhet Sårbarhetsanalys Säkerhetsklassificering Särskild situation TIVA-kommitté Trygghetsklassificering Undantagsförhållanden Organ inom den försvarsekonomiska planeringskommissionen som sköter näringslivets operativa beredskap. Radio Data System, digital tilläggsinformation, till exempel nödunderrättelser, som kopplas till radiosändningarna och förmedlas till radiomottagarna. RDS fungerar på Rundradions alla kanaler i Finland. Produkten av sannolikheten för förekomsten av en definierad farlig händelse och följdernas allvar. Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedöma riskens storlek. En situation i vilken statsledningen och myndigheterna måste vidta särskilda åtgärder och intensifiera samarbetet för att hoten skall kunna avvärjas och klaras av. Störningssituationer kan förutsätta att tilläggsresurser anslås och att särskilda befogenheter, som ingår i författningar som gäller i normala förhållanden, tas i bruk. En störningssituation kan även förutsätta att författningarna revideras. Mottaglighet för faktorer som hotar säkerheten. Systematisk utredning av sårbarheter och risker som riktas mot information, system, funktioner och tjänster. Ett system som mäter vattentjänstverkens driftsäkerhet i särskilda situationer i såväl normala som undantagsförhållanden. Termen ersätter de tidigare använda termerna krisklassificering och trygghetsklassificering. Med en särskild situation inom vattentjänster avses alla situationer som försvårar eller äventyrar produktionen av vatten- och avloppsförsörjningstjänster, förutom normala funktionsstörningar. Med en särskild situation inom miljöhälsa avses de hälsorisker som orsakas av strålning, mikrober eller kemikalier och som förutsätter större beredskap än rutinmässig verksamhet. Beredskapskommittéer för informationsteknikområdet som inrättas i anslutning till länsstyrelserna. Tidigare, närmast på 1990-talet, använd term för säkerhetsklassificeringen av vattentjänstverken. En situation som myndigheterna enligt beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd inte med normala 5

9 befogenheter och resurser kan få under kontroll. Man övergår till undantagsförhållanden genom en förordning som utfärdas av statsrådet med stöd av beredskapslagen. Utvecklingsplan för vattentjänster VALHA En offentlig handling som godkänts av kommunen. Ur denna framgår utvecklingsmålen för kommunens vattentjänster. Lagen ställer inga krav på planens innehåll eller form. Beredskapsövning Vattentjänster Vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Vattentjänstverk Verksamhetsområde VIRVE WSP VVVasu En inrättning som sköter ett samhälles vattentjänster inom sitt verksamhetsområde. Lagen om vattentjänster tillämpas på verk som levererar vatten eller tar emot mer än 10 m 3 avloppsvatten per dag eller betjänar fler än 50 personer, om de betjänar fler än några få fastigheter. Det område där ett vattentjänstverk sköter vattentjänsterna. Ett myndighetsradionät, digitalt radionät avsett för myndighetsbruk. Nätet effektiverar och säkerställer myndigheternas samarbete under alla omständigheter. Water Safety Plan, säkerhetsplan för att säkerställa vattnets kvalitet i enlighet med WHO:s direktiv. Ett dataprogram avsett för beredskapsplanering vid vatten- och avloppsverk, utgivet av Försörjningsberedskapscentralen. 6

10 Använda förkortningar ayk regional miljöcentral FEP Försvarsekonomiska planeringskommissionen FM finansministeriet HIM handels- och industriministeriet HSL hälsoskyddslag (763/1994) IM inrikesministeriet JM justitieministeriet JSM jord- och skogsbruksministeriet KM kommunikationsministeriet MM miljöministeriet RL räddningslag (468/2003) SHM social- och hälsovårdsministeriet STTV Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral SYKE Finlands miljöcentral UVM undervisningsministeriet VAF Vatten- och avloppsverksföreningen i Finland ValmL beredskapslag (1080/1991) VHL lag om vattentjänster (119/2001) VL vattenlag (264/1961) 7

11 1 Inledning Finland har bedömts vara världens bästa land då kriterierna är mängden förnybara vattenresurser i relation till konsumtionsbehovet samt olika faktorer som relaterar till förvaltningen av användningen och skyddet av vattenresurser. Av de förnybara vattenresurserna (det årliga flödet ut i havet) som finns i Finland används drygt 3 % för olika ändamål och av denna åtgång cirka 18 % för samhällenas vattenförsörjning. Ungefär en halv procent av de förnybara vattenresurserna används alltså till samhällenas vattentjänster. Då den allmänna situationen är utmärkt är det kanske en aning överraskande att samhällenas vattenförsörjning ändå inte är tillräckligt säker. Även om situationen har förbättrats avsevärt under de senaste åren förekommer fortfarande brister på flera orter. Bristerna gäller både skyddande av de nuvarande vattentäkterna och deras avrinningsområden och tillräckligheten av alternativa vattentäkter. Vattentjänsterna uppfattas numera snarare som en nödvändighet än som kommunalteknik. Fungerande vattentjänster är nödvändiga för att upprätthålla samhällets basfunktioner. Vattentjänstverken fungerar inom sina verksamhetsområden som naturliga monopol i en dominerande ställning på marknaden, varför ett antal lagstadgade skyldigheter hänför sig till deras verksamhet. För att man skall kunna trygga tillgången på rent hushållsvatten och ändamålsenliga dag- och spillvattenavlopp samt toalettavfallshantering i alla situationer behövs såväl omfattande förberelser och beredskapsplanering som långsiktiga investeringar. Den goda yrkesskickligheten hos personalen som är ansvarig för vattentjänsterna samt ett systematiskt underhåll av systemen för vattentjänsterna är förutsättningar för att trygga fungerande vattentjänster under exceptionella situationer. För att man skall vara bättre förberedd måste man även bedöma helhetssituationen och de allmänna riktlinjerna som utarbetas utifrån den. Senast utreddes beredskapen för execptionella situationer inom vattentjänster i slutet av 1980-talet av en arbetsgrupp för tryggande av vattentjänster i exeptionella situationer tillsatt av jordoch skogsbruksministeriet (Jord- och skogsbruksministeriet 1990). Efter detta har beredskapen inför hot som riktas mot samhällets livsviktiga funktioner effektiverats både internationellt och nationellt. En av orsakerna till detta är beredskap inför terrorismhot men man har försökt i beredskapsplaneringen även beakta de hot som hör ihop med naturkatastrofer och den tekniska verksamhetsmiljön och dess förändringar. Det extrema vädret, torkan som rådde i Finland åren och översvämningarna sommaren 2004 samt elavbrotten som orsakades av stormar har visat hur sårbara vattentjänsterna är och vilka beredskapsbehov detta orsakar. Årligen förekommer det också epidemier som sprids med vatten. Särskilt fallen där grundvattnet har förorenats har försvårat vattenförsörjningen. Översvämningar i tätorter och avloppsnät är ett årligen återkommande fenomen i Finland, även om de på enskilda orter kan vara sällsynta. I framtiden är det sannolikt att kommunernas servicestruktur omorganiseras och att samarbetet kommuner emellan ökar. Även inom vattentjänsterna går utvecklingen mot större anläggningsenheter. Samtidigt blir fältet mångsidigare och olika kompanjonskap ökar, även med den privata sektorn. I stora och medelstora tätorter 8

12 blir vattentjänsterna allt tydligare en lönsam affärsverksamhet som kräver både offentlig och eventuellt också myndighetstillsyn. Även verkens servicenivå bör definieras allt bättre både i normala och exceptionella situationer. Ändringarna i verksamhetsmiljön och den teknologiska utvecklingen har skapat ett antal nya hotbilder såsom informationssystemens sårbarhet, risker som riktas mot miljön samt systematisk skadegörelse och vandalism. Det är en stor utmaning särskilt för vattentjänstverken att trygga kunnandet inom vatten- och avloppsbranschen då konkurrensen om kunnig arbetskraft hårdnar. I lagen om vattentjänster avses med vattentjänster vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten, samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. I denna rapport behandlas industrins och den övriga näringsverksamhetens vattentjänster i den mån som dessa är anslutna till samhällenas vattentjänstverk eller idkar verksamhet jämförbar med bebyggelse på glesbygden. Vattentjänsterna har behandlats som en helhet i vilken problem som orsakas avloppshanteringen och behandlingen av avloppsvatten är inkluderade. Dessa har nästan inte alls behandlats i tidigare betänkanden om exceptionella situationer inom vattentjänster. Arbetsgruppen har inte behandlat de vattentjänster som ligger utanför definitionen av begreppet vattentjänster, dvs. i praktiken närmast industrianläggningarnas egna separata system för vattentjänster. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer behandlade säkerhetssituationerna på ett övergripande sätt från trasiga rör till terroranfall. I detta avseende avviker arbetet från flera tidigare betänkanden och anvisningar för beredskapsplanering som utgår från förberedelserna särskilt inför de exceptionella förhållanden som avses i beredskapslagen. Exceptionella situationer är överraskande men man borde förbereda sig på samma sätt även för processer som utvecklas långsamt, såsom att grundvattnet förorenas. Förebyggandet av risker och förhandsberedskap har särskilt poängterats i arbetet. De aktiva aktörerna inom vattentjänster och beredskapsfrågor inledde samarbetet i slutet av år 2001 för att förbättra beredskapen för särskilda situationer. Bakom detta låg bl.a. terrordåden i New York Som resultat av detta samarbete utarbetades en förutredning av beredskapen för särskilda situationer inom vattentjänsterna (Miettinen och Vahala 2002) samt en utredning av vattentjänsternas risker (Hannu Vikman Consulting 2004). Samarbetsparterna ansåg det vara nödvändigt att fortsätta detta arbete med en mer omfattande och djupare behandling med de utredningar som har upprättats som nyttigt bakgrundsmaterial. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer inledde sitt arbete våren I denna slutrapport presenteras de viktigaste metoderna för att förbättra beredskapen för särskilda situationer inom vattentjänster samt de aktörer som ansvarar för att de nödvändiga åtgärderna vidtas. En målinriktad 9

13 tidsplan för åtgärderna har ställts upp och resurserna som behövs för att genomföra dem har uppskattats, då detta varit möjligt. Arbetsgruppens för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer särskilda mål har varit att leda arbetet med att utarbeta en handbok avsedd för myndigheter och vattentjänstverk. Hannu Vikman Consulting har utarbetat denna handbok om beredskap för särskilda situationer inom vattentjänster. I handboken presenteras olika faror, hot och särskilda situationer som dessa eventuellt leder till. Ytterligare presenteras det konsekvenser av situationerna, olika alternativa åtgärder som kompletterar varandra och som vidtas för att hoten och farorna inte förverkligas. Därtill ges det anvisningar för målmedvetna och effektiva handlinssätt under särskilda situationer om förebyggandet inte lyckats. Det föreslås att handboken ges ut i jord- och skogsbruksministeriets publikationsserie. Därtill föreslås att det centrala materialet i handboken ingår till lämpliga delar på de olika aktörernas webbsidor. 2 Översikt över beredskapen för särskilda situationer i några länder 2.1 Allmänt I de utländska beredskapsutredningarna och anvisningarna har tyngdpunkten under den senaste tiden legat på att trygga kvaliteten på dricksvatten. Uppmärksamheten har riktats mot att förebygga risker och upptäcka eventuella kvalitetsstörningar så tidigt som möjligt samt flerfaldig säkerhet. Tillvägagångssätten fokuserar på att trygga vattnets kvalitet vid planeringen av anläggningen samt vid alla faserna av vattenförsörjning, behandling och distribution. Säkerhetsklassificering av anläggningar används troligen inte någon annanstans i världen. I Sverige har Livsmedelsverket dock framställt krav på en säkerhetsnivå för vattenverk och anvisningar för hur nivån skall fastställas. Säkerhetsnivåerna skulle fastställas med en femgradig skala separat för råvattenkällor samt vattenbehandling och -distribution. Metoden är tämligen arbetskrävande och anpassad till Finland skulle den närmast kunna fungera som ett hjälpmedel vid beredskapsplaneringen och jämförelser mellan anläggningarnas planer. Denna undersökning fokuserar på de nordiska länderna med anledning av likheterna mellan ländernas förhållanden och lagstiftning samt på Förenta staterna med anledning av landets omfattande beredskapspraxis. Om de övriga europeiska länderna finns knappt någon information tillgänglig och i allmänhet är informationen om beredskap beträffande vatten- och avloppsförsörjningen högst konfidentiell. 2.2 Centrala aktörer I Sverige är Livsmedelsverket den mest centrala aktören i beredskapsfrågor som gäller hushållens vatten- och avloppsförsörjning. Även Samverkansgruppen för vattenkvalitet och vattenförsörjning (SAMVA), som består av representanter för myndigheter och intressegrupper inom vatten- och avloppsförsörjningen, strävar efter att främja driftsäkerheten inom branschen och att beakta den inom olika myndigheters kompetensområden. Länsstyrelserna deltar även i utvecklingen av driftsäkerheten inom branschen och övervakar att kommunerna ombesörjer vattenoch avloppsförsörjning även i undantagssituationer. Därtill kan länsstyrelsen till och 10

14 med ta ansvaret för räddningsåtgärderna i undantagssituationer om det är nödvändigt med tanke på koordineringen. I och med EU:s vattenramdirektiv har det föreslagits att Sverige delas in i fem vattendistrikt. Det har föreslagits att vattendistrikten skulle ansvara för bland annat övervakningen av beredskapsåtgärderna inom vatten- och avloppsförsörjningen. (Mäkinen 2005) I Norge har Direktorat for samfunnssikkerhet og beredskap (säkerhets- och beredskapsdirektoratet DSB) och Norsk VA-verkforening (vatten- och avloppsverksföreningen NORVAR) ett nära samarbete i fråga om beredskapsfrågor beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. Även Norges livsmedelsverk (Mattilsynet), som inrättades år 2004, kommer att spela en betydande roll i fråga om hushållsvattnets säkerhet. I Danmark är åtminstone Dansk Vand- og Spildevandsforening (vatten- och avloppsverksföreningen DANVA) samt av myndigheterna Beredskapsstyrelsen och miljöministeriet aktiva inom beredskapsfrågor beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. I Förenta staterna är Environmental Protection Agency (naturvårdsverket EPA), American Water Works Association (AWWA) samt Association of Metropolitan Water Agencies (AMWA) de centrala aktörerna i frågor som gäller särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning. Världshälsoorganisationen World Health Organization (WHO) är globalt verksam inom säkerhetsfrågor beträffande hushållsvatten. WHO har i det senaste utkastet till sina vattenkvalitetsdirektiv framfört att vattenleverantörerna bör utarbeta och genomföra en säkerhetsplan, Water Safety Plan (WSP), med vilken kvaliteten på vattnet som distribueras säkerställs. WHO:s planeringsdirektiv behandlas nedan i punkt WHO har nyligen även gett ut ett WSP-direktiv beträffande offentliga byggnaders vattensystem. 2.3 Granskning av hot och beredskap inför särskilda situationer Sverige Beredskapen beträffande vatten- och avloppsförsörjningen är i Sverige kanske den mest omfattande i de nordiska länderna, särskilt tack vare Livsmedelsverkets insats. Enligt Sveriges lagstiftning (lagen 2002:833 om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting) skall kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser i kommunen skall hanteras. I regeringens proposition föreslås att planen skall basera sig på risk- och sårbarhetsanalyser och att analyserna skall omfatta både kommunens egna funktioner och de kommunala bolagens funktioner. (Krisberedskapsmyndigheten 2003) Livsmedelsverket har hjälpt kommunerna att komma igång med beredskapsplaneringen beträffande hushållens vatten- och avloppsförsörjning genom att ordna startdagar om riskhantering i kommunerna. Ungefär hälften av kommunerna i Sverige har redan utnyttjat denna avgiftsfria konsultationshjälp. Livsmedelsverket har även bildat en nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp) i samarbete med kommunerna och vattentjänstverken. Avsikten med gruppen är att hjälpa kommunerna och mer 11

15 omfattande områden i hanteringen av kriser inom vatten- och avloppsförsörjningen. Gruppen kan tillkallas på ett speciellt larmnummer dygnet runt. Länsstyrelserna har fokuserat särskilt på tryggandet av vattendistributionens driftsäkerhet. Alla av Stockholms läns största hushållsvattensproducenter har numera reservkraftanläggningar till sitt förfogande. Dessutom har kommunerna sedan 80- talet haft möjlighet att ansöka om statsunderstöd för att täcka hälften av anskaffningskostnaderna för reservkraft till vatten- och avloppsförsörjningen. I Sverige har hoten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen behandlats omfattande i två handböcker: Riskhandbok för dricksvattenförsörjning (Livsmedelsverket 1997) samt Beredskapshandbok Hälso-, miljö- och smittskydd (Socialstyrelsen 1999). Hoten har granskats både i fred och krigstillstånd. I granskningen av fredstida hot kommer sabotage och vandalism starkt fram, även om svenska vattentjänstverk enligt handböckerna sällan blir utsatta för skadegörelse. Handböckerna är utarbetade enligt anläggningarnas och myndigheternas behov, men de innehåller även råd om hur konsumenterna skall handla i särskilda situationer. Socialstyrelsens handbok ser på saken ur hälsoskyddets synvinkel, vatten- och avloppsförsörjningen behandlas i första hand som en av hälsoriskernas överföringsmekanismer. I handboken behandlas därtill på ett relativt omfattande sätt problem som orsakas av vattnets otillräcklighet eller av att avloppen inte är funktionsdugliga och alternativa lösningar då vattenklosetterna är obrukbara. I Livsmedelsverkets handbok ligger tyngdpunkten på bl.a. vattendistributionens driftsäkerhet. Av reservsystemen behandlas bl.a. reservvattentäkter, förbindelsevattenledningar, utnyttjandet av en ny vattenkälla, vattentransport med tankbil, distribution av dricks- och matvatten i behållare eller förpackat samt anskaffning eller lån av ett mobilt paketreningsverk. Verken ges anvisningar om bl.a. att garantera sin reparationsberedskap genom att lagra anläggningar och tillbehör som inte är en lagervara på marknaden, definiera ansvarsförhållandena i särskilda situationer, utbilda och träna sin personal samt planera samarbete med räddningsverken, tankdistribution och information. I händelse av exceptionella förhållanden behandlas utnyttjandet av källor och brunnar, även utan el. I handboken presenteras som exempel en detaljerad riskanalys för ett litet grundvattenverk och en grövre exempelanalys för ett stort konstgjort grundvattenverk. Även kommunerna och länen har fått allmänna anvisningar för riskanalys Norge I den senaste norska utredningen av vatten- och avloppsförsörjningens sårbarhet Sårbarhet i vannforsyningen (Bartnes m.fl. 2003) har mest uppmärksamhet fästs vid terrordåd och sabotage samt extrema väder- och klimatförhållanden. Även i Norge antar man att risken för allvarligare terrordåd är mycket liten. Däremot har man i Norge under de senaste åren upplevt allvarliga problem som både översvämningar och torka orsakat vatten- och avloppsförsörjningen. En eventuellt intressekonflikt med energihushållningen om tappning och ytnivå har nämnts som ett av hoten som orsakas av både torka och översvämning. I fråga om följder av klimatets uppvärmning har bl.a. den eventuella spridningen av nya sjukdomsalstrare och sjukdomar norrut behandlats. Utredningen behandlar förutom ett flertal tekniska risker även vattentjänstverkens övergång i utländsk ägo, varvid det föreligger fara att den nya ägaren inte känner till de lokala förhållandena. Av de övriga organisatoriska 12

16 hoten som behandlas i utredningen kan en oklar eller föränderlig ägarpolitik, slappa kompetenskrav för personalen samt en oklar ansvarsfördelning i särskilda situationer nämnas. I samband med utredningen (Bartnes m.fl. 2003) kartlades åtgärder med vilka man kan öka säkerheten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. Dessa åtgärder, av vilka flera redan är i start- eller utvärderingsskedet, är bl.a. bättre informationsmaterial, en central koordineringsgrupp, svarstjänst dygnet runt, en utvidgad analystjänst samt ökad rekrytering. Det berättas att redan utredningen i sig ökade beaktandet av säkerheten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen både bland myndigheterna och verken. Norges nya livsmedelsverk har till stor del ansvaret för uppföljningen av åtgärdernas genomförande. År 2004 hade lite fler än hälften av Norges vattenverk en utarbetad beredskapsplan och därutöver har många vattenverk en inövad beredskapspraxis. Dessutom finns i den norska lagstiftningen ett krav på verkets interna granskning, vilket förutsätter att verken har ett system med vilket man följer upp hur lagar och bestämmelser iakttas i fråga om kvalitetsoch miljökrav. (Hofshagen 2004) Norges vatten- och avloppsverksförening NORVAR utvecklar för närvarande anvisningar för hur man genomför WSPanalyser på vattenverken. Arbetsgruppen som begrundade beredskapen beträffande vatten- och avloppsförsörjningen i Norge har föreslagit att en databas om särskilda situationer utvecklas, men inga åtgärder har ännu vidtagits Danmark I Danmark har vatten- och avloppsförsörjningen identifierats som en av samhällets kritiska funktioner. Granskningen av hot beträffande vatten- och avloppsförsörjningen har under den senaste tiden fokuserat på att trygga vattenkvaliteten. De danska vattenverken har hoppats att förebyggande åtgärder skall utvecklas i och med de fall av förorenat hushållsvatten som uppdagats vid verken. HACCP-systemets lämplighet som verktyg för riskbedömning vid vattenverken har testats i Danmark. Metoden konstaterades vara lämplig, men den måste anpassas till att motsvara landets förhållanden. (Nilsson 2004) Handboken Akutte drikkevandsforureninger en praktisk guide (Beredskabsstyrelsen 2000) fokuserar på att ge anvisningar åt myndigheterna och andra sektorer för hur man agerar i akuta problemsituationer beträffande hushållsvattnet. Handboken ger praktiska anvisningar för beredskapsplanens innehåll. Planen motsvarar i det närmaste den plan som i Finland utarbetas för särskilda situationer inom miljöhälsa Förenta staterna I Förenta staterna finns ett stort antal krav på beredskapen för särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning. Under de senaste åren har granskningen av särskilda situationer fokuserat på terrorism- och sabotagebekämpning. År 2002 stiftades en lag om hälsoskydd samt åtgärder och beredskap mot bioterrorism (Public Health Security and Bioterrorism Preparedness and Response Act), vilken förpliktar alla vattenverk som betjänar fler än invånare att utarbeta en sårbarhetsanalys och en beredskapsplan. EPA, som har producerat ett dokument som beskriver hotbilderna Baseline Threat Information for Vulnerability Assessments of 13

17 Community Water Systems för att underlätta utarbetandet av en analys och levererat den till alla förpliktade verk, övervakar hur analyserna genomförs. Dokumentet ger en överblick över hot, metodologi, strategier och bekämpningsmetoder mot hot. 3 Arbetets utgångsläge 3.1 Tidigare utredningar Vatten- och avloppsförsörjning samt beredskap i särskilda situationer Det var i slutet av 1980-talet då en arbetsgrupp för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet (Jord- och skogsbruksministeriet 1990) senast behandlade särskilda situationer inom vattentjänster. Arbetsgruppens uppgift var att utreda hur vatten- och avloppsförsörjningens funktionsduglighet tryggas samt olika myndigheters uppgifter och befogenheter vid beredskap för undantagssituationer. PM-en inkluderar ett svårt störningstillstånd inom vatten- och avloppsförsörjning i undantagssituationerna som samhället möter. En särskild situation inom vattentjänster omfattar alla situationer som försvårar produktionsverksamheten beträffande vatten- och avloppsförsörjning, förutom normala funktionsstörningar. I PM-en konstateras, utifrån vatten- och miljöstyrelsens utredning från 1988 av vattenförsörjning i kristider, att vattentjänstverken byggs med cirkulationsvattenprincipen så att vattentillförseln inte upphör om nätverket skadas. Med hjälp av vattenreservoarer kan man trygga vattentillförseln även då eltillförseln bryts. Man strävar även efter att trygga vatten- och avloppsförsörjningen med hjälp av reservsystem samt råvattenkällor i reserv. Ur försörjningsberedskapens synvinkel ansågs att fungerande vattentjänster är en av samhällets centrala sektorer. Som utvecklings- och planeringsmål för vattenförsörjningen framställdes: att uppnå en grundläggande beredskap i normalförhållanden att kartlägga och minimera risker om rör råvatten att ordna med alternativa råvattenkällor (2) att trygga en minimimängd vatten på 50 l/inv./dygn samt hälso- och sjukvårdens och näringslivets minimivattenbehov att trygga släckvattnet att utveckla vattenförsörjningen i glesbebyggelsen. År 1988 hade 10 % av vattentjänstverken beredskapsplaner för särskilda situationer. Utgående från detta slöt man sig till att de lokala myndigheternas rekommendationer om beredskapsplaner inte var effektiva (behov av en beredskapslag). Arbetsgruppen föreslog att beredskapsplaneringen skulle skötas i organiserat samarbete mellan ministerierna, länsstyrelserna, kommunerna och vattentjänstverken. Därtill föreslogs att man för att utveckla beredskapsplaneringen utger en anvisning för hur planen för vatten- och avloppsförsörjningen i särskilda situationer skall utarbetas. I publikationen Erityistilanteiden vesihuolto (Vattentjänster i särskilda situationer) (1993), som utarbetades av Finlands Stadsförbund och Suomen Kunnallisliitto, 14

18 poängterades att planeringen för särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning syftar till att verkens normala verksamhet kan fortsätta under exceptionella förhållanden. Publikationen gav anvisningar om exceptionella förhållanden samt om förhindrandet av skadeverkningar vid svåra störningssituationer och olyckor vid verken. Vesihuollon säteilytyöryhmä (Strålningsarbetsgruppen för vattentjänster begrundade i sin rapport (Strålsäkerhetscentralen 1995) olika strålningssituationers inverkan på vatten- och avloppsförsörjningen samt gav anvisningar om tryggandet av vatten- och avloppsförsörjningen. Enligt rapporten har dricksvattnets andel av strålningsdosen som Finlands befolkning utsätts för hittills varit låg. Vid en omfattande nedfallssituation är det ändå berättigat att sänka den strålningsdos befolkningen utsätts för genom förändringar inom vatten- och avloppsförsörjningen. Rapporten konstaterar att grundvattnen är väl skyddade mot nedfall. I fråga om ytvattenverken är det effektivast och ur kostnadssynvinkel rimligast att byta ut råvattenkällan mot grundvatten tills nedfallets allra skadligaste del försvunnit och man kan återgå till att använda ytvatten. Det är inte möjligt att skydda ytvattnen, men man kan förbättra ytvattenverkens reningseffekt genom att öka tillförseln av reningskemikalier och rena vattnet genom filtrering med aktivt kol. Genom att lagra vatten kan man sänka halten av de mest kortlivade radionukliderna. Syftet med Handboken om exceptionella situationer inom miljöhälsan (Social- och hälsovårdsministeriet 2000) är att tjäna som handbok för miljöhygien och hälso- och sjukvård vid miljöbetingade exceptionella situationer som medför hälsorisk. Handboken beskriver de mest sannolika hotbilderna med tanke på miljöhälsan och hur kommunen skall bereda sig på att hantera dem. De exceptionella situationerna inom miljöhälsa som presenteras i handboken hänför sig till situationer då dricksvattnet, luften och födan förorenas av mikrober, kemikalier eller radioaktiva ämnen. Den senaste utredningen av bestämmelser om avloppsöversvämningar, ansvar, underhåll och förebyggande av översvämningar i tätorter i särskilda situationer är delegationen för kommunala vattentjänsters (kunnallisen vesihuollon neuvottelukunta) publikation Viemäritulvat (Avloppsöversvämningar) (1983). Därtill har man genom Vatten- och avloppsverksföreningens försorg utarbetat en litteratursökning (Liimatainen 1998a) som hänför sig till avledning av dag- och dräneringsvatten samt en PM om öppna diken på avloppsverkens verksamhetsområden (Liimatainen 1998b). Flera städer har gjort och beställt separata utredningar som hänför sig till dagvattnets avledning, kvalitet och hantering och ämnet har behandlats på flera seminarier och konferenser Regeringsprogram I statsminister Vanhanens regerings program (Statsrådets kansli 2003) uppställs som mål att minska riskerna som orsakas av olje- och kemikalietransporter samt andra farliga transporter. Oljebekämpningsberedskapen förbättras och möjligheterna att inrätta ett nytt kompetenscentrum för oljebekämpning utreds. Enligt regeringsprogrammet beaktas även nya risker och hot i den nationella beredskapen och i utvecklingen av landets försvar. I planeringen och utvecklingen poängteras bland annat försörjningsberedskapen, befolkningsskyddet, skyddet av 15

19 datasystemen och kommunikationsberedskapen. I beredskapen beaktas dessutom miljöförstöring och andra risker för storolyckor. Regeringen fäster även uppmärksamhet vid en tryggad tillgång på rent vatten på landsbygden och i synnerhet inom husdjursskötseln och livsmedelsindustrin Regeringens strategidokument 2005 Regeringen har utfärdat ett principbeslut om regeringens strategidokument 2005 (Statsrådets kansli 2005). Genom strategidokumentet effektiveras regeringens medel att främja, styra och övervaka genomförandet av regeringsprogrammet. Strategidokumentet innehåller både de politikprogram om vilka överenskommits i regeringsprogrammet samt de övriga tväradministrativa politikområden som ingår i regeringens specialuppföljning. I fråga om dessa politikprogram och -områden har man enligt strategidokumentet uppställt effektmål och andra centrala mål samt konkreta åtgärder för uppnående av målen. Enligt strategidokumentet verkställs programmet för den inre säkerheten som en del av det tväradministrativa programmet som berör medborgarnas säkerhet och rättstillämpning. En av programmets tyngdpunkter är att upprätthålla en inhemsk beredskap för storolyckor. I programmet konstateras att den senaste allmänna operativa planen för statens centralförvaltning är ett betänkande som den s.k. arbetsgruppen för specialsituationer utarbetade strax efter Tjernobylolyckan Det är nödvändigt att rapporten uppdateras med tanke på dagens verksamhetsorganisationer samt hot. År 2005 kompletteras programmet för den inre säkerheten med effektmål, strategiska linjer och praktiska åtgärder för upprätthållande av en inhemsk beredskap för storolyckor. Som en del av det tväradministrativa programmet som berör miljö och energi effektiveras skyddet av Östersjön. I samband med denna åtgärdshelhet utreds och bedöms enligt strategidokumentet utsläppen av farliga ämnen i Östersjön och vattendragen samt deras verkningar i vattnet. Regeringen bereder den nationella ståndpunkten beträffande elimineringen av farliga ämnen också vid uppgörandet av ett kemikalieprogram. I samband med åtgärdshelheten förbättras även miljösäkerheten inom sjöfarten och oljebekämpningsberedskapen Säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse I statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse (Statsrådets kansli 2004) framhålls miljöproblemen som ett av de centrala hot som påverkar säkerheten. Finland arbetar aktivt för att förebygga och bekämpa miljörisker. Centrala områden är att förutspå effekterna av klimatförändringen, skydda Östersjön, upprätta beredskap för olycksrisker i närområdena och förbättra säkerheten i internationell sjöfart på Östersjön, speciellt på Finska viken. Enligt redogörelsen tryggas säkerheten vid transporter av olja och andra farliga ämnen på land med hjälp av valet av rutter. Känsliga punkter längs transportrutterna, exempelvis grundvattenområden, kommer att skyddas. Man förbereder sig för en klimatförändring och fler extrema väderförhållanden i samband med den. Enligt redogörelsen tas det under ledning av miljöministeriet fram indikatorer för tidig upptäckt av miljörisker senast

20 3.1.5 Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Statsrådet definierar i sitt principbeslut (Statsrådet 2003) och i den därtill hörande motiveringsdelen de funktioner som är livsviktiga för samhället och fastslår måltillståndet för dessa funktioner samt de riktlinjer för utvecklingen som styr förvaltningsområdena när det gäller för dem att i alla situationer sköta sina strategiska uppgifter. Samtidigt utses de ansvarsministerier som har till uppgift att samordna dessa funktioner. Principbeslutet delar in säkerhetssituationerna i normala förhållanden, störningstillstånd och undantagsförhållanden. I beslutet konstateras att det finländska samhället skall kunna trygga de livsviktiga funktionerna så väl som möjligt i alla dessa situationer. De system och andra åtgärder som byggs upp under normala förhållanden skapar en grund för verksamheten vid störningstillstånd och under undantagsförhållanden. Särskilt de elektroniska data- och informationssystemen som är nödvändiga för ledning och styrning av samhällets livsviktiga funktioner bör redan under normala förhållanden göras tillräckligt skyddade och säkrade så att de också under undantagsförhållanden klarar av de hot som riktas mot dem. I principbeslutet poängteras bl.a. att miljöhot och skador måste kunna förebyggas så väl som möjligt. Realiserade miljöhot och miljöskador måste snabbt kunna upptäckas och begränsas. Följderna av dem måste kunna avhjälpas på ett heltäckande sätt. Till miljöhot och miljöskador räknas oljeolyckor, utsläpp av farliga ämnen i miljön, miljöskadlig strålning samt nedsmutsning av grundvattnet, vattendrag och jordmån, översvämningar, massdöd av organismer och motsvarande olyckor. Miljöministeriet ansvarar för samordningen av myndighetsfunktionerna vid bekämpning av miljöhot och miljöskador, inrikesministeriet å sin sida ansvarar för samordningen av hela verksamhetshelheten. I principbeslutet konstateras vidare att befolkningen måste garanteras föda med ett normalt energiinnehåll samt vattenförsörjning. Genom vattenförsörjningen skall tillgången på rent hushållsvatten tryggas, likaså med tanke på hälsan och miljövården ändamålsenliga avloppssystem, allt till skälig kostnad. Ministeriernas anvisningar om beredskapsplaneringen för de olika sektorerna skall ge anvisningar för förvaltningsmyndigheternas beredskap inför särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning samt även för företagens beredskap i den utsträckning som lagstiftningen kräver. 3.2 Centrala författningar som styr verksamheten Lag om vattentjänster (119/2001) Syftet med lagen om vattentjänster är att trygga vattentjänster som till skäliga kostnader ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet (1 ). I 3 lagen om vattentjänster har centrala begrepp som hänför sig till vattenförsörjning och avlopp definierats. Dessa begrepp har även använts i denna rapport (se ordlistan). 17

Särskilda situationer inom vattentjänster och beredskap för dem

Särskilda situationer inom vattentjänster och beredskap för dem Miljöhandledning 128sv NATUR OCH NATURTILLGÅNGAR Hannu Vikman och Anna Arosilta (red.) Särskilda situationer inom vattentjänster och beredskap för dem... JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSCENTRALEN

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 augusti 2014 681/2014 Lag om ändring av lagen om vattentjänster Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten

Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki 14.03.2016 VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten 14.3.2016 Allmänt om lagändringarna Både Lagen om vattentjänster

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

Omsorgsminister Osmo Soininvaara

Omsorgsminister Osmo Soininvaara Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut om att på gemenskapens vägnar ingå protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning

Läs mer

PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING

PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING NÄRPES STAD PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING AV FRITIDSBOENDE TILL FAST BOENDE INLEDNING Via en motion i stadsfullmäktige om havsnära boende har det aktualiserats att fastställa principer för förändring av fritidsboende

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om civilpersonals deltagande i krishantering och av lagen om Räddningsinstitutet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Samhälls- och miljötjänster

Samhälls- och miljötjänster Samhälls- och miljötjänster 26.2.2016 Norra Skandinaviens huvudstad Norra Skandinaviens huvudstad förnyar sig med tillförsikt. Uleåborg i ett nötskal Invånarantal 1.2.2016 198 589 Andelen barn och unga

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster

Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Helsingfors 2010 Arbetsgruppspromemoria JSM 2010:6a Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Helsingfors

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma. 1 kap. Allmänna bestämmelser Lag om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Utfärdad i Helsingfors den 13 januari 2015 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte och

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK NSTRUKTON FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNNGSVERK Godkänd av Karleby stadsfullmäktige den 12 maj 2003, ändrad av fge 25.10.2010 77. Träder i kraft den 1 januari 2004 1 KAPTLET RÄDDNNGSNÄMNDEN

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Lamporna på i Norden Det nordiska beredskapssamarbetet i elförsörjningen

Lamporna på i Norden Det nordiska beredskapssamarbetet i elförsörjningen Resumé 355/54/07 Lamporna på i Norden Det nordiska beredskapssamarbetet i elförsörjningen Det moderna samhället är helt beroende av eltillförseln. Elektriciteten är en nödvändig basnyttighet för såväl

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi 2025 31.5.2016 Räddningsväsendets vision 2025: Ett säkert och kriståligt Finland genom samarbete. 21.6.2016 2 Verksamhetsidé: Vi främjar säkerheten

Läs mer

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 Goda vattentjänster VISION 2020 Invånarna och näringsidkarna är nöjda med vattentjänsterna i Sydvästra Finland Inom utvecklingsprogrammet

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och

Läs mer

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030 Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet 12.11.1999/1030 På föredragning av justitieministern föreskrivs med stöd av 18 och 36 lagen den 21 maj 1999 om offentlighet

Läs mer

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Anvisning till kommunerna om beredskap och kontinuitetsplanering. inom försörjningen av dagligvaror

Anvisning till kommunerna om beredskap och kontinuitetsplanering. inom försörjningen av dagligvaror Anvisning till kommunerna om beredskap och kontinuitetsplanering inom försörjningen av dagligvaror I SAMARBETE Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Försörjningsberedskapscentralen

Läs mer

Rekommendationer till kommunerna om att ange områden med betydande risk för översvämning av regn- och smältvatten

Rekommendationer till kommunerna om att ange områden med betydande risk för översvämning av regn- och smältvatten Rekommendationer till kommunerna om att ange områden med betydande risk för översvämning av regn- och smältvatten 1 Allmänt I lagen (620/2010) och förordningen (659/2010) om hantering av översvämningsrisker

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av livsmedelslagen och upphävande av 1 2 mom. i lagen om Livsmedelssäkerhetsverket Ärende Regeringen har till riksdagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

BILAGA. Den 15 februari 2008

BILAGA. Den 15 februari 2008 BILAGA Den 15 februari 2008 PROTOKOLL OM VATTEN OCH HÄLSA TILL 1992 ÅRS KONVENTION OM SKYDD OCH ANVÄNDNING AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE VATTENDRAG OCH INTERNATIONELLA SJÖAR Utfärdat i London den 17 juni 1999

Läs mer

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vattentjänster och av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att det till lagen om vattenvårds-

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 193/1998 ni Regeringens proposition till Riksdagen med f"ömlag till lag om ändring av namnlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att namnlagen skall ändras, genom lagändringen

Läs mer

Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen

Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen Version av den 19 november 2012 1 (5) Grunderna för den regionala samarbetsplaneringen 1. Allmänt Inom sjöräddningstjänsten strävar man efter riksomfattande handlingsmodeller som ska beaktas i regionala

Läs mer

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 170/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen KOMMUNERNAS OCH VATTENTJÄNST- VERKENS NYA FÖRPLIKTELSER ÅR 2016 ENLIGT LAGEN OM VATTENTJÄNSTER OCH GUIDEN FÖR UTVECKLING OCH STYRNING AV VATTENTJÄNSTERNA UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN

Läs mer

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Att öka förtroende. Verksamhetsplan Att öka förtroende Verksamhetsplan 2014 2016 Verksamhetsplan Visionen för Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenter är att centret ska utvecklas till en nationellt och internationellt uppskattad cybersäkerhetsmyndighet

Läs mer

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad

Läs mer

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av

Läs mer

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Regionförvaltningen omorganiserades 1.1.2010 De statliga regionförvaltningsmyndigheternas roller, uppgifter, styrning och regionindelning

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Terminologi i miljöskyddslagen och lagen om vattentjänster, med flera vid översättarseminarium i Borgå 21 22.4.2015. Stefan Skog FM, biolog

Terminologi i miljöskyddslagen och lagen om vattentjänster, med flera vid översättarseminarium i Borgå 21 22.4.2015. Stefan Skog FM, biolog Terminologi i miljöskyddslagen och lagen om vattentjänster, med flera vid översättarseminarium i Borgå 21 22.4.2015 Stefan Skog FM, biolog Miljöskydd miljövård? Miljövårdsnämnden = ympäristönsuojelulautakunta?

Läs mer

Servicenätverket: vattenverkets nät av verksamhetsställen

Servicenätverket: vattenverkets nät av verksamhetsställen Stadsfullmäktige 108 16.09.2015 Servicenätverket: vattenverkets nät av verksamhetsställen Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 12.2.2015 39 Vattenverkets nät av verksamhetsställen består av

Läs mer

Nämnden har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

Nämnden har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 2 07 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADS MILJÖFÖRVALTNING Godkänd av stadsfullmäktige den 25 september 2013 1 Verksamhetsområde Helsingfors stads miljönämnd ansvarar tillsammans med Helsingfors stads

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Anvisningar 62/40/2003 11.5.2004. Innehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden.

Anvisningar 62/40/2003 11.5.2004. Innehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden. ARKIVVERKET Anvisningar 62/40/2003 11.5.2004 Innehåll Arkivverkets anvisningar om skydd av handlingar i undantagsförhållanden. Stadganden som ger behörighet för givandet av anvisningarna Arkivlagen (831/1994)

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Föreskrift 1/2010 1/(8)

Föreskrift 1/2010 1/(8) Föreskrift 1/2010 1/(8) Anmälan, som bör göras av tillverkaren vid risksituationer berörande hälso- och sjukvårdsprodukter och -utrustning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Anvisning 14/2011 1 (5)

Anvisning 14/2011 1 (5) Anvisning 14/2011 1 (5) Social- och hälsovårdsministeriets förordning om hygieniska arrangemang och avfallshantering vid stora offentliga tillställningar 10.6.2009/405 Hygieniska arrangemang och avfallshantering

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 91/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 91/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 91/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om hantering av översvämningsrisker och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för regional utveckling 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/... 23.8.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för framställningar

Läs mer