SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER"

Transkript

1 Arbetsgrupps-PM JSM 2005:7a SLUTRAPPORT AV ARBETSGRUPPEN FÖR TRYGGANDE AV VATTENTJÄNSTER I SÄRSKILDA SITUATIONER Förslag till åtgärder för att utveckla beredskapen inom vattentjänster Helsingfors 2005

2 Till jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utarbeta förslag till rekommendationer om åtgärder inför särskilda situationer inom vattentjänster, en handbok om beredskap för särskilda situationer inom vattentjänster och utvecklingen av en krisklassificering för vattentjänstverken. Arbetsgruppens främsta uppgift var att utreda den nuvarande beredskapens tillräcklighet, olika aktörers beredskap att garantera tillgången till vattentjänster i särskilda situationer samt behovet av att förnya författningarna. Till arbetsgruppens uppgifter hörde även att undersöka behovet av att utveckla den allmänna beredskapsplaneringen för vattenoch avloppsförsörjningen samt utvärdera behovet av personalresurser och finansiering som orsakas av åtgärdernas genomförande. Vattenförvaltningsrådet Jaakko Sierla från jord- och skogsbruksministeriet har fungerat som ordförande för arbetsgruppen. Övriga medlemmar i arbetsgruppen var överinspektör Rami Ruuska (suppleant konsultativ tjänsteman Tiina Peltola-Lampi) från inrikesministeriet, vattenöverinspektör Minna Hanski (ersättare överinspektör Tuire Taina) från jord- och skogsbruksministeriet, överinspektör Jari Keinänen (ersättare överingenjör Leena Hiisvirta) från social- och hälsovårdsministeriet, regeringsrådet Ulla Kaarikivi-Laine (ersättare överingenjör Tapani Suomela) från miljöministeriet, direktör Leena Saviranta (ersättare biträdande direktör Rolf Nyström) från Nylands miljöcentral, samhällsingenjör Karl-Erik Blomgren (ersättare utvecklingschef Markku Haiko) från Finlands Kommunförbund och chef för vattenfrågor Riku Vahala (ersättare biträdande direktör Mika Rontu) från Vatten- och avloppsverksföreningen. Ministeriet kallade in avdelningschef Hannes Kulmala från Försörjningsberedskapscentralen och enhetschef Markku Maunula från Finlands miljöcentral som ordinarie experter i arbetsgruppen. Även Hannu Vikman från Hannu Vikman Consulting och Klaus Munsterhjelm från Finlands miljöcentral har deltagit i arbetsgruppens arbete som experter. Utvecklingsingenjör Anna Arosilta från Finlands miljöcentral och vattenöverinspektör Minna Hanski har fungerat som arbetsgruppens sekreterare. Arbetsgruppen antog namnet arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer. Arbetsgruppen har sammanträtt 18 gånger och hört följande experter: lantbruksöverinspektör Kari Liskola, äldre regeringssekreterare Pekka Kemppainen och överinspektör Sakari Ervola (även vattenandelslaget Vesiosuuskunta Vesiheinä), jord- och skogsbruksministeriet, överingenjör Jorma Kaloinen, miljöministeriet, planerare Esko Nylander, Nylands miljöcentral, teknisk inspektör Virve Sallisalmi, Birkalands miljöcentral, specialforskare Ilkka Miettinen, Folkhälsoinstitutet, utbildnings- och forskningsveterinär Ari Hörman,

3 försvarsmakten, chef för juridiska frågor Anneli Tiainen, Vatten- och avloppsverksföreningen, skadeförsäkringschef Hannu Ijäs, Finlands Försäkringsbolags Centralförbund, jurist Jukka Kaakkola, Konsumentverket, chef för hälsoskyddet Kaisa Hemminki, Esbo stad, hälsoskyddet, biträdande stadsdirektör Kari Hannus, Björneborg stad, kommuningenjör Markku Mäkitalo, Norrmark kommun, brandchef Lasse Jaakkola, Västra Nylands räddningsverk, byråchef Ari Melakari, Helsingfors Vatten, affärsverkschef Hannu Lalu, Savonlinnan Vesi, direktör Marja Luntamo, nätchef Jouko Halminen och planeringsingenjör Sakari Koivuniemi, Porin Vesi samt verkställande direktör Unto Tanttu, Tusbynejdens vattenverksförbund. En underarbetsgrupp under ledning av vattentjänstingenjör Jarmo Siekkinen från Norra Savolax miljöcentral ansvarade för utvecklingen av en säkerhetsklassificering för vattentjänstverken. Därtill har flera experter inom vattenoch avloppsförsörjning deltagit i underarbetsgrupperna och kommenterat arbetsgruppens arbete i dess olika skeden. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer gjorde en resa till Björneborg och Norrmark Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer kom fram till 15 förslag till åtgärder. Dessa hänför sig till utvecklingen av samarbetet mellan aktörerna, planering och övning av beredskapen för särskilda situationer, förebyggande av vattenepidemier, vattentjänsternas funktionsduglighet i särskilda situationer, kommunikation och information, förbättring av vattentjänstverkens driftsäkerhet samt hantering av risker som hänför sig till översvämningar i tätorter samt dagvatten. Ett av förslagen till åtgärder är förslaget till ny säkerhetsklassificering för vattentjänstverken som förutsattes av arbetsgruppen. Som en viktig del av arbetet har arbetsgruppen gett ett förslag till en handbok riktad till myndigheter och vattentjänstverk. Hannu Vikman Consulting har ansvarat för dess redigering. Efter avslutat arbete överlämnar arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer högaktningsfullt slutrapporten till jord- och skogsbruksministeriet. Helsingfors 17 juni 2005 Jaakko Sierla Rami Ruuska Jari Keinänen Leena Saviranta Minna Hanski Ulla Kaarikivi-Laine Karl-Erik Blomgren Riku Vahala 2

4 Innehållsförteckning Ordlista 3 Använda förkortningar 7 1 Inledning 8 2 Översikt över beredskapen för särskilda situationer i några länder Allmänt Centrala aktörer Granskning av hot och beredskap inför särskilda situationer Sverige Norge Danmark Förenta staterna 13 3 Arbetets utgångsläge Tidigare utredningar Vatten- och avloppsförsörjning samt beredskap i särskilda situationer Regeringsprogram Regeringens strategidokument Säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Centrala författningar som styr verksamheten Lag om vattentjänster (119/2001) Hälsoskyddslag (763/1994) Beredskapslag (1080/1991) Räddningslag (468/2003) Markanvändnings- och bygglag (132/1999) Miljöskyddslag (86/2000) Vattenlag (264/1961) Lag om vattenvårdsförvaltning (1299/2004) Lag om stödjande av vatten- och avloppsåtgärder Vatten- och avloppsförsörjningens tillstånd och centrala hot Vattenförsörjning och hushållsvatten Avloppshantering och behandling av avloppsvatten Ändringar i verksamhetsmiljön Vattentjänstverkens strukturförändring Nya hot 26 4 Arbetsfördelningen mellan aktörerna Nuläge: Ansvar och skyldigheter inom vatten- och avloppsförsörjning Verksamhet på lokalnivå Verksamhet på regional nivå Verksamhet på riksnivå Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 38 5 Planering av beredskap för särskilda situationer Nuläge: Nuvarande planeringssystem Förebyggande verksamhet Planering av verksamhet i särskilda situationer Övriga planer 49 1

5 5.2 Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 52 6 Vattenepidemier och förebyggande av dem Nuläge Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 59 7 Vattentjänsternas funktionsduglighet i särskilda situationer Nuläge: Ansvar och avtal Kommunens ansvar Vattentjänstverkets ansvar Fastighetsägarens ansvar Nuläge: Ersättning av skador Vattentjänstverkets ersättningsansvar Försäkringar Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 64 8 Kommunikation, informationsutbyte och informationssystem Nuläge Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd 70 9 Säkerhetsklassificering och förbättrande av vattentjänstverkens driftsäkerhet Nuläge: Den nuvarande trygghetsklassificeringen Nuläge: Investeringar Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd Hantering av risker som riktas mot avlopps- och dagvatten Nuläge: Avloppshantering och behandling av avloppsvatten Nuläge: Hantering av dagvatten Problem och utvecklingsbehov Förslag till åtgärd Forsknings- och utvecklingsbehov Åtgärdernas verkningar Ekonomiska verkningar Sysselsättningseffekter Miljöverkningar Sammanfattning av arbetsgruppens rapport och förslag till åtgärder samt förslag till tidsplan, ansvariga aktörer och resursbehov 86 Litteratur 93 Bilaga 1. Rekommendation om ansvarsfördelningen mellan kommunen, hälsoskyddsmyndigheten, räddningsmyndigheten och vattentjänstverket vid uppdrag som hänför sig till särskilda situationer inom vattenförsörjning och avlopp utgående från lagstiftningen och det nuvarande verksamhetssättet 99 Bilaga 2. Principerna som skall tillämpas då vattenmängden för säkerhetsklassificeringen beräknas. 102 Bilaga 3: Orter på vilka man under de närmaste åren bör genomföra investeringar för att avlägsna brister i reservvattentagningen 103 2

6 Ordlista Allmänna leveransvillkor De allmänna villkor som fogas till avtal om anslutning till ett vattentjänstverks ledningsnät samt om leverans och anlitande av verkets tjänster. Anläggning som levererar hushållsvatten Anläggning som levererar vattenledningsvatten eller vatten som säljs i flaskor eller i behållare för att användas som hushållsvatten Beredskapsplan Dagvatten Förberedelseplan Förberedelser Försörjningsberedskap En plan uppgjord av kommunen i enlighet med 40 i beredskapslagen. Syftet med planen är att säkerställa att basservicen fungerar i undantagsförhållanden. Planen består av en allmän del samt delar utarbetade av varje sektor. Vattentjänsterna är en del av basservicen inom kommunen som måste säkerställas. Skyldigheten att utarbeta en beredskapsplan gäller även de statliga myndigheterna. I praktiken har innehållet i beredskapsplanerna ofta utvidgats att omfatta också störningssituationer i normala förhållanden. Regn- eller smältvatten som avleds från en jordyta, taket på en byggnad eller andra motsvarande ytor. En plan som utarbetas av vattentjänstverken för störningssituationer i normala förhållanden samt för de undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Planen innehåller utöver de planeringsskyldigheter som definieras i speciallagstiftningen även identifiering av risker, förebyggande av skador och minimering av deras verkningar samt verksamhet i exceptionella situationer. Verksamhet vars syfte är att skapa och upprätthålla tillräcklig beredskap för särskilda och störningssituationer i normala förhållanden samt i undantagsförhållanden inom organisationen. Förberedelserna omfattar planering och de nödvändiga åtgärder som vidtas på förhand. Förmågan att upprätthålla sådana samhälleliga basfunktioner som är nödvändiga för att trygga befolkningens levnadsmöjligheter, samhällets funktionsduglighet och säkerhet samt försvarets materiella förutsättningar vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden. 3

7 HACCP Krisklassificering Ledningscentral Lägesbild Miljöhälsovård Normala förhållanden Pandemi Hazard Analysis Control Critical Point, en analysmetod som används inom livsmedelsindustrin och i vilken identifieringen av s.k. kritiska styrpunkter och upprättandet av ett kontrollprogram för dem spelar en väsentlig roll. Term för vattentjänstverkens säkerhetsklassificering som togs i bruk på 1980-talet. Grupp som leds av räddningsverksamhetens ledare och består av representanter för myndigheter, inrättningar och andra sektorer som (frivilligt) deltar i räddningsverksamheten. Kan även vara en lokal som har utrustats för gruppens möten samt ledningsverksamhetens struktur. Beslutsfattarnas och deras medarbetares uppfattning om det som hänt, de förhållanden som påverkat händelserna, olika parters mål och händelsernas eventuella utvecklingsalternativ som behövs för att man kan fatta beslut i ett visst ärende eller en helhet. Hälsoskydd som gäller individen och dennes livsmiljö. Perspektiv på människans hälsa och sjukdom som påverkas av faktorer som påverkar miljöns hälsa, såsom kemikalier, mikrober och radioaktiva ämnen, genom hushållsvatten, luft eller näring. En situation under vilken de uppkomna hoten kan förhindras eller vid behov avvärjas så att man kan återhämta sig från dess effekter på basis av författningar och resurser som gäller i normala förhållanden. Vid särskilda situationer under normala förhållanden handlar myndigheterna med stöd av normala befogenheter, men de kan införa särskilda åtgärder och effektivera samarbetet. En svår världsomfattande epidemi som drabbar en stor mängd människor i många länder. Plan för exeptionella situationer En plan utarbetad av hälsoskyddsmyndigheten i enlighet med 8 i hälsoskyddslagen, som utarbetas på förhand för att förebygga, klarlägga och undanröja sanitära olägenheter i samband med exeptionella situationer inom miljöhälsa (olyckor eller motsvarande händelser). 4

8 Pool RDS Risk Riskanalys Störningssituation Sårbarhet Sårbarhetsanalys Säkerhetsklassificering Särskild situation TIVA-kommitté Trygghetsklassificering Undantagsförhållanden Organ inom den försvarsekonomiska planeringskommissionen som sköter näringslivets operativa beredskap. Radio Data System, digital tilläggsinformation, till exempel nödunderrättelser, som kopplas till radiosändningarna och förmedlas till radiomottagarna. RDS fungerar på Rundradions alla kanaler i Finland. Produkten av sannolikheten för förekomsten av en definierad farlig händelse och följdernas allvar. Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedöma riskens storlek. En situation i vilken statsledningen och myndigheterna måste vidta särskilda åtgärder och intensifiera samarbetet för att hoten skall kunna avvärjas och klaras av. Störningssituationer kan förutsätta att tilläggsresurser anslås och att särskilda befogenheter, som ingår i författningar som gäller i normala förhållanden, tas i bruk. En störningssituation kan även förutsätta att författningarna revideras. Mottaglighet för faktorer som hotar säkerheten. Systematisk utredning av sårbarheter och risker som riktas mot information, system, funktioner och tjänster. Ett system som mäter vattentjänstverkens driftsäkerhet i särskilda situationer i såväl normala som undantagsförhållanden. Termen ersätter de tidigare använda termerna krisklassificering och trygghetsklassificering. Med en särskild situation inom vattentjänster avses alla situationer som försvårar eller äventyrar produktionen av vatten- och avloppsförsörjningstjänster, förutom normala funktionsstörningar. Med en särskild situation inom miljöhälsa avses de hälsorisker som orsakas av strålning, mikrober eller kemikalier och som förutsätter större beredskap än rutinmässig verksamhet. Beredskapskommittéer för informationsteknikområdet som inrättas i anslutning till länsstyrelserna. Tidigare, närmast på 1990-talet, använd term för säkerhetsklassificeringen av vattentjänstverken. En situation som myndigheterna enligt beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd inte med normala 5

9 befogenheter och resurser kan få under kontroll. Man övergår till undantagsförhållanden genom en förordning som utfärdas av statsrådet med stöd av beredskapslagen. Utvecklingsplan för vattentjänster VALHA En offentlig handling som godkänts av kommunen. Ur denna framgår utvecklingsmålen för kommunens vattentjänster. Lagen ställer inga krav på planens innehåll eller form. Beredskapsövning Vattentjänster Vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Vattentjänstverk Verksamhetsområde VIRVE WSP VVVasu En inrättning som sköter ett samhälles vattentjänster inom sitt verksamhetsområde. Lagen om vattentjänster tillämpas på verk som levererar vatten eller tar emot mer än 10 m 3 avloppsvatten per dag eller betjänar fler än 50 personer, om de betjänar fler än några få fastigheter. Det område där ett vattentjänstverk sköter vattentjänsterna. Ett myndighetsradionät, digitalt radionät avsett för myndighetsbruk. Nätet effektiverar och säkerställer myndigheternas samarbete under alla omständigheter. Water Safety Plan, säkerhetsplan för att säkerställa vattnets kvalitet i enlighet med WHO:s direktiv. Ett dataprogram avsett för beredskapsplanering vid vatten- och avloppsverk, utgivet av Försörjningsberedskapscentralen. 6

10 Använda förkortningar ayk regional miljöcentral FEP Försvarsekonomiska planeringskommissionen FM finansministeriet HIM handels- och industriministeriet HSL hälsoskyddslag (763/1994) IM inrikesministeriet JM justitieministeriet JSM jord- och skogsbruksministeriet KM kommunikationsministeriet MM miljöministeriet RL räddningslag (468/2003) SHM social- och hälsovårdsministeriet STTV Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral SYKE Finlands miljöcentral UVM undervisningsministeriet VAF Vatten- och avloppsverksföreningen i Finland ValmL beredskapslag (1080/1991) VHL lag om vattentjänster (119/2001) VL vattenlag (264/1961) 7

11 1 Inledning Finland har bedömts vara världens bästa land då kriterierna är mängden förnybara vattenresurser i relation till konsumtionsbehovet samt olika faktorer som relaterar till förvaltningen av användningen och skyddet av vattenresurser. Av de förnybara vattenresurserna (det årliga flödet ut i havet) som finns i Finland används drygt 3 % för olika ändamål och av denna åtgång cirka 18 % för samhällenas vattenförsörjning. Ungefär en halv procent av de förnybara vattenresurserna används alltså till samhällenas vattentjänster. Då den allmänna situationen är utmärkt är det kanske en aning överraskande att samhällenas vattenförsörjning ändå inte är tillräckligt säker. Även om situationen har förbättrats avsevärt under de senaste åren förekommer fortfarande brister på flera orter. Bristerna gäller både skyddande av de nuvarande vattentäkterna och deras avrinningsområden och tillräckligheten av alternativa vattentäkter. Vattentjänsterna uppfattas numera snarare som en nödvändighet än som kommunalteknik. Fungerande vattentjänster är nödvändiga för att upprätthålla samhällets basfunktioner. Vattentjänstverken fungerar inom sina verksamhetsområden som naturliga monopol i en dominerande ställning på marknaden, varför ett antal lagstadgade skyldigheter hänför sig till deras verksamhet. För att man skall kunna trygga tillgången på rent hushållsvatten och ändamålsenliga dag- och spillvattenavlopp samt toalettavfallshantering i alla situationer behövs såväl omfattande förberelser och beredskapsplanering som långsiktiga investeringar. Den goda yrkesskickligheten hos personalen som är ansvarig för vattentjänsterna samt ett systematiskt underhåll av systemen för vattentjänsterna är förutsättningar för att trygga fungerande vattentjänster under exceptionella situationer. För att man skall vara bättre förberedd måste man även bedöma helhetssituationen och de allmänna riktlinjerna som utarbetas utifrån den. Senast utreddes beredskapen för execptionella situationer inom vattentjänster i slutet av 1980-talet av en arbetsgrupp för tryggande av vattentjänster i exeptionella situationer tillsatt av jordoch skogsbruksministeriet (Jord- och skogsbruksministeriet 1990). Efter detta har beredskapen inför hot som riktas mot samhällets livsviktiga funktioner effektiverats både internationellt och nationellt. En av orsakerna till detta är beredskap inför terrorismhot men man har försökt i beredskapsplaneringen även beakta de hot som hör ihop med naturkatastrofer och den tekniska verksamhetsmiljön och dess förändringar. Det extrema vädret, torkan som rådde i Finland åren och översvämningarna sommaren 2004 samt elavbrotten som orsakades av stormar har visat hur sårbara vattentjänsterna är och vilka beredskapsbehov detta orsakar. Årligen förekommer det också epidemier som sprids med vatten. Särskilt fallen där grundvattnet har förorenats har försvårat vattenförsörjningen. Översvämningar i tätorter och avloppsnät är ett årligen återkommande fenomen i Finland, även om de på enskilda orter kan vara sällsynta. I framtiden är det sannolikt att kommunernas servicestruktur omorganiseras och att samarbetet kommuner emellan ökar. Även inom vattentjänsterna går utvecklingen mot större anläggningsenheter. Samtidigt blir fältet mångsidigare och olika kompanjonskap ökar, även med den privata sektorn. I stora och medelstora tätorter 8

12 blir vattentjänsterna allt tydligare en lönsam affärsverksamhet som kräver både offentlig och eventuellt också myndighetstillsyn. Även verkens servicenivå bör definieras allt bättre både i normala och exceptionella situationer. Ändringarna i verksamhetsmiljön och den teknologiska utvecklingen har skapat ett antal nya hotbilder såsom informationssystemens sårbarhet, risker som riktas mot miljön samt systematisk skadegörelse och vandalism. Det är en stor utmaning särskilt för vattentjänstverken att trygga kunnandet inom vatten- och avloppsbranschen då konkurrensen om kunnig arbetskraft hårdnar. I lagen om vattentjänster avses med vattentjänster vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten, samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. I denna rapport behandlas industrins och den övriga näringsverksamhetens vattentjänster i den mån som dessa är anslutna till samhällenas vattentjänstverk eller idkar verksamhet jämförbar med bebyggelse på glesbygden. Vattentjänsterna har behandlats som en helhet i vilken problem som orsakas avloppshanteringen och behandlingen av avloppsvatten är inkluderade. Dessa har nästan inte alls behandlats i tidigare betänkanden om exceptionella situationer inom vattentjänster. Arbetsgruppen har inte behandlat de vattentjänster som ligger utanför definitionen av begreppet vattentjänster, dvs. i praktiken närmast industrianläggningarnas egna separata system för vattentjänster. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer behandlade säkerhetssituationerna på ett övergripande sätt från trasiga rör till terroranfall. I detta avseende avviker arbetet från flera tidigare betänkanden och anvisningar för beredskapsplanering som utgår från förberedelserna särskilt inför de exceptionella förhållanden som avses i beredskapslagen. Exceptionella situationer är överraskande men man borde förbereda sig på samma sätt även för processer som utvecklas långsamt, såsom att grundvattnet förorenas. Förebyggandet av risker och förhandsberedskap har särskilt poängterats i arbetet. De aktiva aktörerna inom vattentjänster och beredskapsfrågor inledde samarbetet i slutet av år 2001 för att förbättra beredskapen för särskilda situationer. Bakom detta låg bl.a. terrordåden i New York Som resultat av detta samarbete utarbetades en förutredning av beredskapen för särskilda situationer inom vattentjänsterna (Miettinen och Vahala 2002) samt en utredning av vattentjänsternas risker (Hannu Vikman Consulting 2004). Samarbetsparterna ansåg det vara nödvändigt att fortsätta detta arbete med en mer omfattande och djupare behandling med de utredningar som har upprättats som nyttigt bakgrundsmaterial. Arbetsgruppen för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer inledde sitt arbete våren I denna slutrapport presenteras de viktigaste metoderna för att förbättra beredskapen för särskilda situationer inom vattentjänster samt de aktörer som ansvarar för att de nödvändiga åtgärderna vidtas. En målinriktad 9

13 tidsplan för åtgärderna har ställts upp och resurserna som behövs för att genomföra dem har uppskattats, då detta varit möjligt. Arbetsgruppens för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer särskilda mål har varit att leda arbetet med att utarbeta en handbok avsedd för myndigheter och vattentjänstverk. Hannu Vikman Consulting har utarbetat denna handbok om beredskap för särskilda situationer inom vattentjänster. I handboken presenteras olika faror, hot och särskilda situationer som dessa eventuellt leder till. Ytterligare presenteras det konsekvenser av situationerna, olika alternativa åtgärder som kompletterar varandra och som vidtas för att hoten och farorna inte förverkligas. Därtill ges det anvisningar för målmedvetna och effektiva handlinssätt under särskilda situationer om förebyggandet inte lyckats. Det föreslås att handboken ges ut i jord- och skogsbruksministeriets publikationsserie. Därtill föreslås att det centrala materialet i handboken ingår till lämpliga delar på de olika aktörernas webbsidor. 2 Översikt över beredskapen för särskilda situationer i några länder 2.1 Allmänt I de utländska beredskapsutredningarna och anvisningarna har tyngdpunkten under den senaste tiden legat på att trygga kvaliteten på dricksvatten. Uppmärksamheten har riktats mot att förebygga risker och upptäcka eventuella kvalitetsstörningar så tidigt som möjligt samt flerfaldig säkerhet. Tillvägagångssätten fokuserar på att trygga vattnets kvalitet vid planeringen av anläggningen samt vid alla faserna av vattenförsörjning, behandling och distribution. Säkerhetsklassificering av anläggningar används troligen inte någon annanstans i världen. I Sverige har Livsmedelsverket dock framställt krav på en säkerhetsnivå för vattenverk och anvisningar för hur nivån skall fastställas. Säkerhetsnivåerna skulle fastställas med en femgradig skala separat för råvattenkällor samt vattenbehandling och -distribution. Metoden är tämligen arbetskrävande och anpassad till Finland skulle den närmast kunna fungera som ett hjälpmedel vid beredskapsplaneringen och jämförelser mellan anläggningarnas planer. Denna undersökning fokuserar på de nordiska länderna med anledning av likheterna mellan ländernas förhållanden och lagstiftning samt på Förenta staterna med anledning av landets omfattande beredskapspraxis. Om de övriga europeiska länderna finns knappt någon information tillgänglig och i allmänhet är informationen om beredskap beträffande vatten- och avloppsförsörjningen högst konfidentiell. 2.2 Centrala aktörer I Sverige är Livsmedelsverket den mest centrala aktören i beredskapsfrågor som gäller hushållens vatten- och avloppsförsörjning. Även Samverkansgruppen för vattenkvalitet och vattenförsörjning (SAMVA), som består av representanter för myndigheter och intressegrupper inom vatten- och avloppsförsörjningen, strävar efter att främja driftsäkerheten inom branschen och att beakta den inom olika myndigheters kompetensområden. Länsstyrelserna deltar även i utvecklingen av driftsäkerheten inom branschen och övervakar att kommunerna ombesörjer vattenoch avloppsförsörjning även i undantagssituationer. Därtill kan länsstyrelsen till och 10

14 med ta ansvaret för räddningsåtgärderna i undantagssituationer om det är nödvändigt med tanke på koordineringen. I och med EU:s vattenramdirektiv har det föreslagits att Sverige delas in i fem vattendistrikt. Det har föreslagits att vattendistrikten skulle ansvara för bland annat övervakningen av beredskapsåtgärderna inom vatten- och avloppsförsörjningen. (Mäkinen 2005) I Norge har Direktorat for samfunnssikkerhet og beredskap (säkerhets- och beredskapsdirektoratet DSB) och Norsk VA-verkforening (vatten- och avloppsverksföreningen NORVAR) ett nära samarbete i fråga om beredskapsfrågor beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. Även Norges livsmedelsverk (Mattilsynet), som inrättades år 2004, kommer att spela en betydande roll i fråga om hushållsvattnets säkerhet. I Danmark är åtminstone Dansk Vand- og Spildevandsforening (vatten- och avloppsverksföreningen DANVA) samt av myndigheterna Beredskapsstyrelsen och miljöministeriet aktiva inom beredskapsfrågor beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. I Förenta staterna är Environmental Protection Agency (naturvårdsverket EPA), American Water Works Association (AWWA) samt Association of Metropolitan Water Agencies (AMWA) de centrala aktörerna i frågor som gäller särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning. Världshälsoorganisationen World Health Organization (WHO) är globalt verksam inom säkerhetsfrågor beträffande hushållsvatten. WHO har i det senaste utkastet till sina vattenkvalitetsdirektiv framfört att vattenleverantörerna bör utarbeta och genomföra en säkerhetsplan, Water Safety Plan (WSP), med vilken kvaliteten på vattnet som distribueras säkerställs. WHO:s planeringsdirektiv behandlas nedan i punkt WHO har nyligen även gett ut ett WSP-direktiv beträffande offentliga byggnaders vattensystem. 2.3 Granskning av hot och beredskap inför särskilda situationer Sverige Beredskapen beträffande vatten- och avloppsförsörjningen är i Sverige kanske den mest omfattande i de nordiska länderna, särskilt tack vare Livsmedelsverkets insats. Enligt Sveriges lagstiftning (lagen 2002:833 om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting) skall kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser i kommunen skall hanteras. I regeringens proposition föreslås att planen skall basera sig på risk- och sårbarhetsanalyser och att analyserna skall omfatta både kommunens egna funktioner och de kommunala bolagens funktioner. (Krisberedskapsmyndigheten 2003) Livsmedelsverket har hjälpt kommunerna att komma igång med beredskapsplaneringen beträffande hushållens vatten- och avloppsförsörjning genom att ordna startdagar om riskhantering i kommunerna. Ungefär hälften av kommunerna i Sverige har redan utnyttjat denna avgiftsfria konsultationshjälp. Livsmedelsverket har även bildat en nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp) i samarbete med kommunerna och vattentjänstverken. Avsikten med gruppen är att hjälpa kommunerna och mer 11

15 omfattande områden i hanteringen av kriser inom vatten- och avloppsförsörjningen. Gruppen kan tillkallas på ett speciellt larmnummer dygnet runt. Länsstyrelserna har fokuserat särskilt på tryggandet av vattendistributionens driftsäkerhet. Alla av Stockholms läns största hushållsvattensproducenter har numera reservkraftanläggningar till sitt förfogande. Dessutom har kommunerna sedan 80- talet haft möjlighet att ansöka om statsunderstöd för att täcka hälften av anskaffningskostnaderna för reservkraft till vatten- och avloppsförsörjningen. I Sverige har hoten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen behandlats omfattande i två handböcker: Riskhandbok för dricksvattenförsörjning (Livsmedelsverket 1997) samt Beredskapshandbok Hälso-, miljö- och smittskydd (Socialstyrelsen 1999). Hoten har granskats både i fred och krigstillstånd. I granskningen av fredstida hot kommer sabotage och vandalism starkt fram, även om svenska vattentjänstverk enligt handböckerna sällan blir utsatta för skadegörelse. Handböckerna är utarbetade enligt anläggningarnas och myndigheternas behov, men de innehåller även råd om hur konsumenterna skall handla i särskilda situationer. Socialstyrelsens handbok ser på saken ur hälsoskyddets synvinkel, vatten- och avloppsförsörjningen behandlas i första hand som en av hälsoriskernas överföringsmekanismer. I handboken behandlas därtill på ett relativt omfattande sätt problem som orsakas av vattnets otillräcklighet eller av att avloppen inte är funktionsdugliga och alternativa lösningar då vattenklosetterna är obrukbara. I Livsmedelsverkets handbok ligger tyngdpunkten på bl.a. vattendistributionens driftsäkerhet. Av reservsystemen behandlas bl.a. reservvattentäkter, förbindelsevattenledningar, utnyttjandet av en ny vattenkälla, vattentransport med tankbil, distribution av dricks- och matvatten i behållare eller förpackat samt anskaffning eller lån av ett mobilt paketreningsverk. Verken ges anvisningar om bl.a. att garantera sin reparationsberedskap genom att lagra anläggningar och tillbehör som inte är en lagervara på marknaden, definiera ansvarsförhållandena i särskilda situationer, utbilda och träna sin personal samt planera samarbete med räddningsverken, tankdistribution och information. I händelse av exceptionella förhållanden behandlas utnyttjandet av källor och brunnar, även utan el. I handboken presenteras som exempel en detaljerad riskanalys för ett litet grundvattenverk och en grövre exempelanalys för ett stort konstgjort grundvattenverk. Även kommunerna och länen har fått allmänna anvisningar för riskanalys Norge I den senaste norska utredningen av vatten- och avloppsförsörjningens sårbarhet Sårbarhet i vannforsyningen (Bartnes m.fl. 2003) har mest uppmärksamhet fästs vid terrordåd och sabotage samt extrema väder- och klimatförhållanden. Även i Norge antar man att risken för allvarligare terrordåd är mycket liten. Däremot har man i Norge under de senaste åren upplevt allvarliga problem som både översvämningar och torka orsakat vatten- och avloppsförsörjningen. En eventuellt intressekonflikt med energihushållningen om tappning och ytnivå har nämnts som ett av hoten som orsakas av både torka och översvämning. I fråga om följder av klimatets uppvärmning har bl.a. den eventuella spridningen av nya sjukdomsalstrare och sjukdomar norrut behandlats. Utredningen behandlar förutom ett flertal tekniska risker även vattentjänstverkens övergång i utländsk ägo, varvid det föreligger fara att den nya ägaren inte känner till de lokala förhållandena. Av de övriga organisatoriska 12

16 hoten som behandlas i utredningen kan en oklar eller föränderlig ägarpolitik, slappa kompetenskrav för personalen samt en oklar ansvarsfördelning i särskilda situationer nämnas. I samband med utredningen (Bartnes m.fl. 2003) kartlades åtgärder med vilka man kan öka säkerheten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen. Dessa åtgärder, av vilka flera redan är i start- eller utvärderingsskedet, är bl.a. bättre informationsmaterial, en central koordineringsgrupp, svarstjänst dygnet runt, en utvidgad analystjänst samt ökad rekrytering. Det berättas att redan utredningen i sig ökade beaktandet av säkerheten beträffande vatten- och avloppsförsörjningen både bland myndigheterna och verken. Norges nya livsmedelsverk har till stor del ansvaret för uppföljningen av åtgärdernas genomförande. År 2004 hade lite fler än hälften av Norges vattenverk en utarbetad beredskapsplan och därutöver har många vattenverk en inövad beredskapspraxis. Dessutom finns i den norska lagstiftningen ett krav på verkets interna granskning, vilket förutsätter att verken har ett system med vilket man följer upp hur lagar och bestämmelser iakttas i fråga om kvalitetsoch miljökrav. (Hofshagen 2004) Norges vatten- och avloppsverksförening NORVAR utvecklar för närvarande anvisningar för hur man genomför WSPanalyser på vattenverken. Arbetsgruppen som begrundade beredskapen beträffande vatten- och avloppsförsörjningen i Norge har föreslagit att en databas om särskilda situationer utvecklas, men inga åtgärder har ännu vidtagits Danmark I Danmark har vatten- och avloppsförsörjningen identifierats som en av samhällets kritiska funktioner. Granskningen av hot beträffande vatten- och avloppsförsörjningen har under den senaste tiden fokuserat på att trygga vattenkvaliteten. De danska vattenverken har hoppats att förebyggande åtgärder skall utvecklas i och med de fall av förorenat hushållsvatten som uppdagats vid verken. HACCP-systemets lämplighet som verktyg för riskbedömning vid vattenverken har testats i Danmark. Metoden konstaterades vara lämplig, men den måste anpassas till att motsvara landets förhållanden. (Nilsson 2004) Handboken Akutte drikkevandsforureninger en praktisk guide (Beredskabsstyrelsen 2000) fokuserar på att ge anvisningar åt myndigheterna och andra sektorer för hur man agerar i akuta problemsituationer beträffande hushållsvattnet. Handboken ger praktiska anvisningar för beredskapsplanens innehåll. Planen motsvarar i det närmaste den plan som i Finland utarbetas för särskilda situationer inom miljöhälsa Förenta staterna I Förenta staterna finns ett stort antal krav på beredskapen för särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning. Under de senaste åren har granskningen av särskilda situationer fokuserat på terrorism- och sabotagebekämpning. År 2002 stiftades en lag om hälsoskydd samt åtgärder och beredskap mot bioterrorism (Public Health Security and Bioterrorism Preparedness and Response Act), vilken förpliktar alla vattenverk som betjänar fler än invånare att utarbeta en sårbarhetsanalys och en beredskapsplan. EPA, som har producerat ett dokument som beskriver hotbilderna Baseline Threat Information for Vulnerability Assessments of 13

17 Community Water Systems för att underlätta utarbetandet av en analys och levererat den till alla förpliktade verk, övervakar hur analyserna genomförs. Dokumentet ger en överblick över hot, metodologi, strategier och bekämpningsmetoder mot hot. 3 Arbetets utgångsläge 3.1 Tidigare utredningar Vatten- och avloppsförsörjning samt beredskap i särskilda situationer Det var i slutet av 1980-talet då en arbetsgrupp för tryggande av vattentjänster i särskilda situationer tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet (Jord- och skogsbruksministeriet 1990) senast behandlade särskilda situationer inom vattentjänster. Arbetsgruppens uppgift var att utreda hur vatten- och avloppsförsörjningens funktionsduglighet tryggas samt olika myndigheters uppgifter och befogenheter vid beredskap för undantagssituationer. PM-en inkluderar ett svårt störningstillstånd inom vatten- och avloppsförsörjning i undantagssituationerna som samhället möter. En särskild situation inom vattentjänster omfattar alla situationer som försvårar produktionsverksamheten beträffande vatten- och avloppsförsörjning, förutom normala funktionsstörningar. I PM-en konstateras, utifrån vatten- och miljöstyrelsens utredning från 1988 av vattenförsörjning i kristider, att vattentjänstverken byggs med cirkulationsvattenprincipen så att vattentillförseln inte upphör om nätverket skadas. Med hjälp av vattenreservoarer kan man trygga vattentillförseln även då eltillförseln bryts. Man strävar även efter att trygga vatten- och avloppsförsörjningen med hjälp av reservsystem samt råvattenkällor i reserv. Ur försörjningsberedskapens synvinkel ansågs att fungerande vattentjänster är en av samhällets centrala sektorer. Som utvecklings- och planeringsmål för vattenförsörjningen framställdes: att uppnå en grundläggande beredskap i normalförhållanden att kartlägga och minimera risker om rör råvatten att ordna med alternativa råvattenkällor (2) att trygga en minimimängd vatten på 50 l/inv./dygn samt hälso- och sjukvårdens och näringslivets minimivattenbehov att trygga släckvattnet att utveckla vattenförsörjningen i glesbebyggelsen. År 1988 hade 10 % av vattentjänstverken beredskapsplaner för särskilda situationer. Utgående från detta slöt man sig till att de lokala myndigheternas rekommendationer om beredskapsplaner inte var effektiva (behov av en beredskapslag). Arbetsgruppen föreslog att beredskapsplaneringen skulle skötas i organiserat samarbete mellan ministerierna, länsstyrelserna, kommunerna och vattentjänstverken. Därtill föreslogs att man för att utveckla beredskapsplaneringen utger en anvisning för hur planen för vatten- och avloppsförsörjningen i särskilda situationer skall utarbetas. I publikationen Erityistilanteiden vesihuolto (Vattentjänster i särskilda situationer) (1993), som utarbetades av Finlands Stadsförbund och Suomen Kunnallisliitto, 14

18 poängterades att planeringen för särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning syftar till att verkens normala verksamhet kan fortsätta under exceptionella förhållanden. Publikationen gav anvisningar om exceptionella förhållanden samt om förhindrandet av skadeverkningar vid svåra störningssituationer och olyckor vid verken. Vesihuollon säteilytyöryhmä (Strålningsarbetsgruppen för vattentjänster begrundade i sin rapport (Strålsäkerhetscentralen 1995) olika strålningssituationers inverkan på vatten- och avloppsförsörjningen samt gav anvisningar om tryggandet av vatten- och avloppsförsörjningen. Enligt rapporten har dricksvattnets andel av strålningsdosen som Finlands befolkning utsätts för hittills varit låg. Vid en omfattande nedfallssituation är det ändå berättigat att sänka den strålningsdos befolkningen utsätts för genom förändringar inom vatten- och avloppsförsörjningen. Rapporten konstaterar att grundvattnen är väl skyddade mot nedfall. I fråga om ytvattenverken är det effektivast och ur kostnadssynvinkel rimligast att byta ut råvattenkällan mot grundvatten tills nedfallets allra skadligaste del försvunnit och man kan återgå till att använda ytvatten. Det är inte möjligt att skydda ytvattnen, men man kan förbättra ytvattenverkens reningseffekt genom att öka tillförseln av reningskemikalier och rena vattnet genom filtrering med aktivt kol. Genom att lagra vatten kan man sänka halten av de mest kortlivade radionukliderna. Syftet med Handboken om exceptionella situationer inom miljöhälsan (Social- och hälsovårdsministeriet 2000) är att tjäna som handbok för miljöhygien och hälso- och sjukvård vid miljöbetingade exceptionella situationer som medför hälsorisk. Handboken beskriver de mest sannolika hotbilderna med tanke på miljöhälsan och hur kommunen skall bereda sig på att hantera dem. De exceptionella situationerna inom miljöhälsa som presenteras i handboken hänför sig till situationer då dricksvattnet, luften och födan förorenas av mikrober, kemikalier eller radioaktiva ämnen. Den senaste utredningen av bestämmelser om avloppsöversvämningar, ansvar, underhåll och förebyggande av översvämningar i tätorter i särskilda situationer är delegationen för kommunala vattentjänsters (kunnallisen vesihuollon neuvottelukunta) publikation Viemäritulvat (Avloppsöversvämningar) (1983). Därtill har man genom Vatten- och avloppsverksföreningens försorg utarbetat en litteratursökning (Liimatainen 1998a) som hänför sig till avledning av dag- och dräneringsvatten samt en PM om öppna diken på avloppsverkens verksamhetsområden (Liimatainen 1998b). Flera städer har gjort och beställt separata utredningar som hänför sig till dagvattnets avledning, kvalitet och hantering och ämnet har behandlats på flera seminarier och konferenser Regeringsprogram I statsminister Vanhanens regerings program (Statsrådets kansli 2003) uppställs som mål att minska riskerna som orsakas av olje- och kemikalietransporter samt andra farliga transporter. Oljebekämpningsberedskapen förbättras och möjligheterna att inrätta ett nytt kompetenscentrum för oljebekämpning utreds. Enligt regeringsprogrammet beaktas även nya risker och hot i den nationella beredskapen och i utvecklingen av landets försvar. I planeringen och utvecklingen poängteras bland annat försörjningsberedskapen, befolkningsskyddet, skyddet av 15

19 datasystemen och kommunikationsberedskapen. I beredskapen beaktas dessutom miljöförstöring och andra risker för storolyckor. Regeringen fäster även uppmärksamhet vid en tryggad tillgång på rent vatten på landsbygden och i synnerhet inom husdjursskötseln och livsmedelsindustrin Regeringens strategidokument 2005 Regeringen har utfärdat ett principbeslut om regeringens strategidokument 2005 (Statsrådets kansli 2005). Genom strategidokumentet effektiveras regeringens medel att främja, styra och övervaka genomförandet av regeringsprogrammet. Strategidokumentet innehåller både de politikprogram om vilka överenskommits i regeringsprogrammet samt de övriga tväradministrativa politikområden som ingår i regeringens specialuppföljning. I fråga om dessa politikprogram och -områden har man enligt strategidokumentet uppställt effektmål och andra centrala mål samt konkreta åtgärder för uppnående av målen. Enligt strategidokumentet verkställs programmet för den inre säkerheten som en del av det tväradministrativa programmet som berör medborgarnas säkerhet och rättstillämpning. En av programmets tyngdpunkter är att upprätthålla en inhemsk beredskap för storolyckor. I programmet konstateras att den senaste allmänna operativa planen för statens centralförvaltning är ett betänkande som den s.k. arbetsgruppen för specialsituationer utarbetade strax efter Tjernobylolyckan Det är nödvändigt att rapporten uppdateras med tanke på dagens verksamhetsorganisationer samt hot. År 2005 kompletteras programmet för den inre säkerheten med effektmål, strategiska linjer och praktiska åtgärder för upprätthållande av en inhemsk beredskap för storolyckor. Som en del av det tväradministrativa programmet som berör miljö och energi effektiveras skyddet av Östersjön. I samband med denna åtgärdshelhet utreds och bedöms enligt strategidokumentet utsläppen av farliga ämnen i Östersjön och vattendragen samt deras verkningar i vattnet. Regeringen bereder den nationella ståndpunkten beträffande elimineringen av farliga ämnen också vid uppgörandet av ett kemikalieprogram. I samband med åtgärdshelheten förbättras även miljösäkerheten inom sjöfarten och oljebekämpningsberedskapen Säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse I statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse (Statsrådets kansli 2004) framhålls miljöproblemen som ett av de centrala hot som påverkar säkerheten. Finland arbetar aktivt för att förebygga och bekämpa miljörisker. Centrala områden är att förutspå effekterna av klimatförändringen, skydda Östersjön, upprätta beredskap för olycksrisker i närområdena och förbättra säkerheten i internationell sjöfart på Östersjön, speciellt på Finska viken. Enligt redogörelsen tryggas säkerheten vid transporter av olja och andra farliga ämnen på land med hjälp av valet av rutter. Känsliga punkter längs transportrutterna, exempelvis grundvattenområden, kommer att skyddas. Man förbereder sig för en klimatförändring och fler extrema väderförhållanden i samband med den. Enligt redogörelsen tas det under ledning av miljöministeriet fram indikatorer för tidig upptäckt av miljörisker senast

20 3.1.5 Statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner Statsrådet definierar i sitt principbeslut (Statsrådet 2003) och i den därtill hörande motiveringsdelen de funktioner som är livsviktiga för samhället och fastslår måltillståndet för dessa funktioner samt de riktlinjer för utvecklingen som styr förvaltningsområdena när det gäller för dem att i alla situationer sköta sina strategiska uppgifter. Samtidigt utses de ansvarsministerier som har till uppgift att samordna dessa funktioner. Principbeslutet delar in säkerhetssituationerna i normala förhållanden, störningstillstånd och undantagsförhållanden. I beslutet konstateras att det finländska samhället skall kunna trygga de livsviktiga funktionerna så väl som möjligt i alla dessa situationer. De system och andra åtgärder som byggs upp under normala förhållanden skapar en grund för verksamheten vid störningstillstånd och under undantagsförhållanden. Särskilt de elektroniska data- och informationssystemen som är nödvändiga för ledning och styrning av samhällets livsviktiga funktioner bör redan under normala förhållanden göras tillräckligt skyddade och säkrade så att de också under undantagsförhållanden klarar av de hot som riktas mot dem. I principbeslutet poängteras bl.a. att miljöhot och skador måste kunna förebyggas så väl som möjligt. Realiserade miljöhot och miljöskador måste snabbt kunna upptäckas och begränsas. Följderna av dem måste kunna avhjälpas på ett heltäckande sätt. Till miljöhot och miljöskador räknas oljeolyckor, utsläpp av farliga ämnen i miljön, miljöskadlig strålning samt nedsmutsning av grundvattnet, vattendrag och jordmån, översvämningar, massdöd av organismer och motsvarande olyckor. Miljöministeriet ansvarar för samordningen av myndighetsfunktionerna vid bekämpning av miljöhot och miljöskador, inrikesministeriet å sin sida ansvarar för samordningen av hela verksamhetshelheten. I principbeslutet konstateras vidare att befolkningen måste garanteras föda med ett normalt energiinnehåll samt vattenförsörjning. Genom vattenförsörjningen skall tillgången på rent hushållsvatten tryggas, likaså med tanke på hälsan och miljövården ändamålsenliga avloppssystem, allt till skälig kostnad. Ministeriernas anvisningar om beredskapsplaneringen för de olika sektorerna skall ge anvisningar för förvaltningsmyndigheternas beredskap inför särskilda situationer inom vatten- och avloppsförsörjning samt även för företagens beredskap i den utsträckning som lagstiftningen kräver. 3.2 Centrala författningar som styr verksamheten Lag om vattentjänster (119/2001) Syftet med lagen om vattentjänster är att trygga vattentjänster som till skäliga kostnader ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet (1 ). I 3 lagen om vattentjänster har centrala begrepp som hänför sig till vattenförsörjning och avlopp definierats. Dessa begrepp har även använts i denna rapport (se ordlistan). 17

Särskilda situationer inom vattentjänster och beredskap för dem

Särskilda situationer inom vattentjänster och beredskap för dem Miljöhandledning 128sv NATUR OCH NATURTILLGÅNGAR Hannu Vikman och Anna Arosilta (red.) Särskilda situationer inom vattentjänster och beredskap för dem... JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSCENTRALEN

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster

Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Helsingfors 2010 Arbetsgruppspromemoria JSM 2010:6a Slutrapport av arbetsgruppen för revidering av lagen om vattentjänster Helsingfors

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma. 1 kap. Allmänna bestämmelser Lag om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Utfärdad i Helsingfors den 13 januari 2015 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte och

Läs mer

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets

RP 218/2013 rd. förbättra dagvattenhanteringen vid tilltagande. inte behöver anslutas till vattentjänstverkets Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vattentjänster och av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Handbok i lagen om vattentjänster 2015

Handbok i lagen om vattentjänster 2015 Handbok i lagen om vattentjänster 2015 5a2015 Handbok i lagen om vattentjänster 2015 Jord- och skogsbruksministeriet 5a/2015 Publikationens titel: Handbok i lagen om vattentjänster 2015 Utgivare: Jord-

Läs mer

Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering

Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering SLC 2 Gårdens beredskapsplanering I företagsverksamhet är det viktigt att kunna förutse och hantera risker i olika situationer. Ett finländskt

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden

Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden MILJÖFÖRVALTNINGENS ANVISNINGAR 2sv 2009 Införande av en effektiviserad avloppsvattenhantering i glesbygden MILJÖVÅRD MILJÖMINISTERIET MILJÖFÖRVALTNINGENS ANVISNINGAR 2sv 2009 Införande av en effektiviserad

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Marjaana Aarnikka handelsråd arbets- och näringsministeriet närings- och innovationsavdelningen 8.11.2012 Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp trädde

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Det nödvändiga vattnet

Det nödvändiga vattnet vattnet Det nödvändiga Inledning Vatten är nödvändigt för liv. Vattenförsörjning är en tjänst som tryggar vår hälsa och levnadsstandard, samhällets funktioner och miljöns välmående. Vattentjänsterna innefattar

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 2008-02-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...2 1 Uppdrag...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Projektets

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

ABVA 09 Allmänna Bestämmelser för Vatten- och Avloppstjänster i Lerums kommun

ABVA 09 Allmänna Bestämmelser för Vatten- och Avloppstjänster i Lerums kommun Allmänna Bestämmelser för Vatten- och Avloppstjänster i Lerums kommun Innehåll Inledning...5 Inkoppling till den allmänna anläggningen...5 Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen...7 Användning

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Handbok till kommunerna om exceptionella situationer inom miljöhälsan

Handbok till kommunerna om exceptionella situationer inom miljöhälsan Handbok till kommunerna om exceptionella situationer inom miljöhälsan Arbetsgrupp Kyllikki Aakko Olli Haikala Leena Hiisvirta Mikko Holopainen Ritva Kettunen Joanna Kurki Marjatta Rahkio Vesa Riihimäki

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Miljö- och hälsoskydd Syftet med miljö- och hälsoskyddet är att förebygga och eliminera hälsorisker i livsmiljön. De tidigaste verksamhetsformerna

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Statsförvaltningens kommunikation i störningssituationer och under undantagsförhållanden

Statsförvaltningens kommunikation i störningssituationer och under undantagsförhållanden Statsförvaltningens kommunikation i störningssituationer och under undantagsförhållanden Föreskrifter, anvisningar och rekommendationer från statsrådets kansli 2/2013 Statsförvaltningens kommunikation

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA)

Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Allmänna bestämmelser för användande av Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Antagna av kommunfullmäktige den 24 juni 2008, 113. ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Marks

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR Fullmaktsstadganden 95 läkemedelslagen Målgrupper Tillverkarna av medicinska gaser Importörerna

Läs mer

ABVA 2010 Varberg. Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning.

ABVA 2010 Varberg. Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. ABVA 2010 Varberg Allmänna bestämmelser för användande av Varbergs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-01-19 att gälla från 2010-01-01. Kundtjänst Telefon 0757-27

Läs mer

Kommunerna och klimatförändringen

Kommunerna och klimatförändringen Kommunerna och klimatförändringen 1. Klimatförändringen måste hejdas och vi måste anpassa oss till det föränderliga klimatet Kommunerna är viktiga Stävjandet av klimatförändringen är en global uppgift

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

av skador som översvämningar förorsakar Skador som av översvämningar i vattendrag

av skador som översvämningar förorsakar Skador som av översvämningar i vattendrag UTKAST /JSM 11.10.2010 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om försäkringsskydd mot översvämningsskador och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning H A G F O R S

ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning H A G F O R S ABVA 09 Allmänna bestämmelser för användande av Hagfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Fastställd av kommunfullmäktige 2009-01-27 8 H A G F O R S K O M M U N Innehållsförteckning ABVA 09

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler tills vidare 1 (11) Till värdepapperscentralerna Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen följande

Läs mer

FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG

FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG tills vidare 1 (5) Till värdepappersföretagen FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG Finansinspektionen meddelar med stöd av 29 2 mom. lagen om värdepappersföretag

Läs mer

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer