Mobil videokommunikation för döva

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 26 april 2005 PTS-ER-2005:14 ISSN Mobil videokommunikation för döva Redovisning av försöksverksamhet med bredband för personer med funktionshinder

2

3 Förord Förord Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen i december 2001 fått i uppdrag att bedriva försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. I uppdraget ingår en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med funktionshinder som genomförts i samarbete med Linköpings Universitet, Centrum för utvärdering av Medicinsk Teknologi, CMT. Utvärderingsrapporten biläggs denna rapport. Totalt har sju försöksprojekt genomförts, varav ett slutredovisas i denna rapport, mobil videokommunikation för döva. Övriga sex försöksprojekt slutredovisades till regeringen i september Rapporten har utarbetats av Patrik Bystedt som även varit PTS projektledare för försöksverksamheten. Stockholm i april 2005 Marianne Treschow Generaldirektör 1 Bredband för personer med funktionshinder, PTS-ER-2004:33, den 28 september 2004, Dnr Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Uppdraget och dess genomförande Uppdraget från regeringen till PTS Riktlinjer för uppdraget Delrapporter till regeringen och beslut om ändring i uppdraget Genomförande av försöksverksamheten Totalt sju försöksprojekt Försöksverksamhetens planering och organisation Referensgrupp Samhällsekonomisk utvärdering av försöken Disposition av rapporten och läsanvisningar Om döva och teckenspråket Om döva och teckenspråket Antal döva personer i Sverige Visionen med mobil videokommunikation för döva Beskrivning av försöksprojektet Projektets huvudman och organisation Deltagare i försöksprojektet Projekttid Översiktlig beskrivning av försöksprojektet Övergripande teknisk beskrivning Resultat av försöket Kraven på mobil teckenspråkig kommunikation klargjorda Intensiv användning av mobil videokommunikation bland döva Mätning av olika 3G-telefoners prestanda artiklar och 622 unika besök på samtal till distanstolknings- och förmedlingstjänsten Informationsvideo på DVD framtagen Deltagarnas gensvar på mobila videokommunikationstjänster Ekonomiskt utfall Utvärdering av samhällsekonomisk nytta Utvärderingens genomförande och resultat CMT:s slutsatser och rekommendationer Slutsatser Döva har stor nytta av mobil videokommunikation Det finns dock fortfarande brister med den nya tekniken Mobila videomeddelanden fungerar, men är kostsamma Tolken i fickan fyller en viktig funktion Mobil tillgång till förmedlingstjänsten leder till ökade kostnader, men kan även ge intäkter och kostnadsbesparingar Post- och telestyrelsen 1

6 Innehåll Flera andra grupper skulle kunna ha nytta av mobil videokommunikation Andra användningsområden för mobil videokommunikation och centrala tjänster Fortsatt arbete Fortsatt utveckling av Tolken i fickan Sprida information och medvetandegöra teckenspråkets krav på teknik och tjänster till operatörer, tjänsteleverantörer och terminaltillverkare Bilagor Bilaga 1 - Förkortningar.. 45 Bilaga 2 utvärdering av brukarnyttan, Linköpings Universitet, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT Rapport 2005:1 Bilaga 3, informationsvideo på DVD, SDR, Post- och telestyrelsen

7 Sammanfattning Sammanfattning Försöksprojektet startade våren 2004 och avslutades i februari Projektet är det sjunde och avslutande försöket med bredband för personer med funktionshinder som PTS genomfört på uppdrag av regeringen. Övriga sex försök genomfördes under åren och slutredovisades till regeringen i september Syftet med försöket var att undersöka vilken nytta döva har av videosamtal via 3G, hur väl tekniken stödjer teckenspråkig kommunikation och testa olika mobila tjänster som döva kan ha nytta av. I projektet som letts av Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, har ett drygt 50-tal döva, teckenspråkiga personer deltagit. Utrustade med vanliga 3G-telefoner och abonnemang har deltagarna testat tre olika tjänster: mobil videokommunikation mellan döva, mobila videomeddelanden samt en distanstolknings- och förmedlingstjänst. Slutsatser som dras är att döva personer har stor nytta av 3G och mobil videokommunikation. Det har beskrivits i termer som en revolution för döva och det största som hänt på hundra år. Den största nyttovinsten består i att med en mobiltelefon kunna använda sitt första språk, teckenspråket, i direkt kommunikation med andra teckenspråkiga och/eller med hörande personer. Användningen av 3G är mycket utbredd bland döva. Enligt SDR har uppskattningsvis döva personer en 3G-telefon, vilket skulle innebära ungefär hälften av antalet barndomsdöva personer i Sverige. Det finns dock fortfarande brister med den nya tekniken, i såväl 3G-nät, -telefoner som videotjänster. T.ex. visar praktiska tester som SDR genomfört i projektet att det bara fanns en 3G-telefon som upplevdes ha tillräcklig bildväxlingsfrekvens för acceptabel teckenspråkig kommunikation. Försöken med mobila videomeddelanden på teckenspråk visar att detta fungerar och är en mycket uppskattad tjänst som kan fylla viktiga funktioner, t.ex. i nödsituationer. Att ladda ner videomeddelanden är dock kostsamt, ett nyhetsmeddelande på en minut kostar 22 kronor att ladda ner till 3G-telefonen. Försöken med distanstolkning och förmedling av mobila videosamtal har fallit mycket väl ut. Under försöket har 710 samtal ringts till Tolkcentralen där den döva vill samtala med en hörande, antingen via ett förmedlat samtal eller via en distanstolkning. Denna mobila tillämpning av tolktjänster har bland användarna fått benämningen Tolken i fickan. Tjänsten fyller en viktig funktion. Den skapar flexibilitet, ökar tillgängligheten till tolkning och ökar möjligheten till spontan kommunikation mellan döva och hörande som inte funnits tidigare. Det finns en stor efterfrågan och många potentiella användare av tjänsten. Det är därför viktigt att den befintliga förmedlingstjänsten för bildtelefoni utvecklas till att även omfatta videosamtal från 3G-telefoner. Som fortsatt arbete har PTS bl.a. beslutat att gå vidare och starta utvecklingsprojektet Tolken i fickan distanstolkning och förmedling av mobila videosamtal via 3G. Det övergripande målet med projektet, som startade i april 2005 och kommer att pågå till och med den 28 februari 2006, är att utveckla teknik och metodik för att ta emot och hantera 3G-samtal i den befintliga förmedlingstjänstens miljö. Post- och telestyrelsen 3

8

9 Summary Summary The trial project Mobile video communication for people who are deaf started in the spring of 2004 and was concluded in February This project is the seventh and concluding trial concerning broadband for people with functional disabilities that PTS has conducted on assignment of the Government. The other six trials were conducted during the years 2002 to 2004 with a final presentation submitted to the Government in September The aim of the trial was to investigate what benefits people who are deaf have of video calls via 3G, how well the technology supports sign language communications and to test various mobile services useful to people who are deaf. More than fifty people with sign language skills who are deaf have participated in the project, which was lead by Sveriges Dövas Riksförbund (the Swedish National Association for the Deaf) (SDR). Equipped with ordinary 3G telephones and subscriptions, the participants have tested three different services: mobile video communication between people who are deaf; mobile video messages; and also a distance interpretation and communications service. The conclusions drawn are that people who are deaf have great use of 3G and mobile video communications. This has been described in terms such as a revolution for deaf people and the biggest thing that has happened in the last hundred years. The primary net gain consists of, via a mobile telephone, being able to use one s first language sign language in direct communication with other sign language users and/or with hearing people. The use of 3G is rather extensive among people who are deaf. According to SDR, an estimated to people who are deaf use a 3G telephone, which would represent approximately half of the number of people born deaf in Sweden. There are still, however, inadequacies with the new technology, as well as the 3G networks, telephones and video services. For example, practical tests conducted by SDR as part of the project show that there is only one 3G telephone considered to have sufficient image succession frequency for acceptable sign language communications. The trials with mobile video messages in sign language show that this works and is a much appreciated service that can fulfil important functions, for example in emergency situations. However, it is expensive to download video messages; it costs 22 kronor to download a one-minute news message to a 3G telephone. The trials with distance interpretation and communication of mobile video calls have worked very well. During the trial, 710 calls have been made to the Interpretation Centre where a person who is deaf wants to speak with a person with hearing, either via a communicated call or via distance interpretation. This mobile application of interpretation services has, among users, been referred to as the pocket interpreter. The service fills an important function. It creates flexibility, extends accessibility to interpretation and increases the opportunity for spontaneous communications between deaf and hearing people that did not exist before. There is a great demand for and many potential users of the service. It is, therefore, important that the existing communications service for image telephony is developed to also cover video calls from 3G telephones. Post- och telestyrelsen 5

10 Summary As a continuing task, PTS has, among other things, decided to go further and start a development project Pocket Interpreter distance interpretation and communication of mobile video calls via 3G. The overall aim of the project, started in April 2005 and which will continue up to and including 28 February 2006, is to develop technology and methods to receive and administer 3G calls in the existing communications service environment. 6 Post- och telestyrelsen

11 Uppdraget och dess genomförande 1 Uppdraget och dess genomförande 1.1 Uppdraget från regeringen till PTS Regeringen beslutade den 20 december att uppdra åt PTS att bedriva försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Verksamheten skulle bedrivas med utgångspunkt från de till regeringsbeslutet bifogade riktlinjerna. 3 Enligt uppdraget skall PTS senast den 1 mars 2002 redovisa en plan för projektets genomförande. Vidare skall myndigheten årligen i samband med årsredovisningen redovisa hur projektet fortskrider och då bl.a. redovisa hur PTS samrått inom referensgruppen. Myndigheten skall omgående informera regeringen om projektets förutsättningar att genomföras enligt plan förändras. Senast den 1 oktober 2004 skall PTS slutredovisa resultaten och en utvärdering av de genomförda försöken och föreslå lämpliga åtgärder. Kostnaden för försöksverksamheten får inte överstiga 20 miljoner kronor. PTS skall i samband med redovisningen av en plan för projektets genomförande den 1 mars 2002 redovisa ett förslag till utbetalningsplan för avsatta medel Riktlinjer för uppdraget Enligt uppdragets bifogade riktlinjer skall följande försök genomföras. Bredband för dövblinda servicecentral Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation Bredband för synskadade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Mobilt bredband för funktionshindrade olika tillämpningar Utbildning på distans av funktionshindrade olika utbildningsanordnare Konsultation av expertis arbetsvägledning och kompetensutveckling Försöken skall i möjligaste mån bedrivas i en miljö med en överföringskapacitet som möjliggör överföring av multimediatjänster med god kvalitet i båda riktningarna. PTS skall i sin slutrapport, för varje delprojekt, redovisa produkten eller tjänstens nytta och kostnadseffektivitet baserad dels på den förbättring i brukarens sociala liv och livskvalitet som åstadkoms genom tillgången till produkten/tjänsten i 2 Regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr Bilaga till regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr Post- och telestyrelsen 7

12 Uppdraget och dess genomförande försöket, dels på hur de samhällsekonomiska kostnaderna fördelar sig på olika aktörer i samhället och vilka kostnader som uppstår för den enskilde. PTS skall vid planerande och genomförande av försöksverksamheten nära samarbeta med berörda handikapporganisationer och Hjälpmedelsinstitutet, HI, samt andra berörda myndigheter och organisationer. Den referensgrupp som bildades vid framtagandet av förslag till utformning skall kvarstå. PTS skall samarbeta med projektansvariga för det pågående forskningsprojektet vid Linköpings Universitet, CMT, avseende en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med funktionshinder. PTS skall, vad avser utvecklingen på det teletekniska området, samråda med Utredningen om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2001:81). PTS skall, inom ramen för målsättningen med föreslagna försöken, beakta målen i EU:s handlingsplan e-europe och då bl.a. de riktlinjer som utformats inom initiativet för webbtillgänglighet, the Web Accessibility Initiative (WAI) Delrapporter till regeringen och beslut om ändring i uppdraget PTS har redovisat delrapporter till regeringen vid fem tillfällen. Den 21 februari 2002 redovisades en plan för försöksverksamhetens genomförande 4 i enlighet med uppdragets villkor. Tre årliga återrapporteringar har gjorts. I februari 2003 redovisades den första årliga återrapporten 5, i februari 2004 redovisades den andra årliga återrapporten 6 och i februari 2005 den tredje årliga återrapporten 7. I september 2004 slutredovisade PTS sex av sju genomförda försöksprojekt med tillhörande utvärdering. 8 I slutredovisningen lämnade PTS totalt 13 förslag, varav sex är förslag till fortsatta försök och tjänster och sju är övriga förslag som direkt eller indirekt påverkar framtida försök eller tjänster. Den 11 april 2002 beslutade regeringen 9 att PTS får disponera sammanlagt högst 20 miljoner kronor för att bedriva försöksverksamheten. Enligt beslutet skall PTS senast den 1 februari 2005 redovisa de kostnader myndigheten haft för uppdraget och oförbrukade medel skall återbetalas senast den 15 februari Plan för försök med funktionshindrade, den 21 februari 2002, Dnr Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, PTS-ER-2003:17, den 24 februari 2003, Dnr Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, PTS-ER-2004:5, den 4 februari 2004, Dnr Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, PTS-ER-2005:3, den 9 februari 2005, Dnr Bredband för personer med funktionshinder, PTS-ER-2004:33, den 28 september 2004, Dnr Regeringsbeslut nr II 9, den 11 april 2002, Dnr Post- och telestyrelsen

13 Uppdraget och dess genomförande I den årliga återrapportering som gjordes i februari föreslog PTS att försöket med mobilt bredband för funktionshindrade rapporteras inklusive utvärdering till regeringen senast den 1 maj PTS gjorde bedömningen att förutsättningarna för projektstart inte fanns förrän våren 2004, då en mer omfattande lansering av 3G-tjänster och -telefoner gjordes. För att ge försöksprojektet rimligt med tid för att genomföra ett försök och utvärdera detta föreslog PTS att försöket återrapporteras till regeringen vid ett senare tillfälle än det som fastställts i regeringsuppdraget. 11 Förslaget innebär vidare att PTS senast den 15 augusti 2005 skall redovisa hur medlen har disponerats och att medel som inte förbrukats skall återbetalas den dag redovisning lämnas. Den 23 juni 2004 beslutade regeringen 12 om ändring av uppdraget i enlighet med PTS förslag. Enligt beslutet skall PTS lämna en slutrapport avseende försöksprojektet om mobilt bredband för funktionshindrade senast den 1 maj PTS skall senast den 15 augusti 2005 redovisa hur medlen har disponerats samt återbetala medel som inte förbrukats. 1.2 Genomförande av försöksverksamheten Totalt sju försöksprojekt Uppdraget delades in i sex försöksområden med sammanlagt sju försöksprojekt. Bredband för dövblinda servicecentral Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation Bredband för synskadade och andra läshandikappade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Utbildning på distans för personer med lätt afasi Distansutbildning på teckenspråk via bredband Vinnande kommunikation arbetsvägledning på distans Av dessa har de sex förstnämnda försöksprojekten avslutats och slutredovisats till regeringen i september Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, den 4 februari 2004, Dnr Regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr Regeringsbeslut nr II 10, den 23 juni 2004, Dnr Bredband för personer med funktionshinder, PTS-ER-2004:33, den 28 september 2004, Dnr Post- och telestyrelsen 9

14 Uppdraget och dess genomförande Försöksverksamhetens planering och organisation För försöksprojektet har samma planering gjorts, samma metodik och styrning använts som för övriga sex försöksprojekt. 14 För genomförandet av försöket utsågs en separat projektorganisation med därtill engagerade tjänsteleverantörer och försökspersoner. Projektorganisation, styrningsmodell, finansiering m.m. reglerades i det avtal som tecknades mellan PTS och projektansvarig, i detta fall Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Referensgrupp Den referensgrupp som bildades under framtagandet av förslag till utformning av försöksverksamheten 15 har kvarstått under hela projektperioden. Det sista och avslutande referensgruppsmötet hölls i mars Sammanlagt har 16 referensgruppsmöten hållits varav 12 sedan regeringsuppdraget gavs i december Referensgruppen har bestått av följande representanter: Jan Breding Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS Anna-Karin Gullberg Socialstyrelsen Stig Wintzer Landstingsförbundet Per-Olov Nylander Svenska Kommunförbundet Kristian Kristiansson Hjälpmedelsinstitutet, HI Pelle Kölhed Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO Jan-Olof Bergold Hörselskadades Riksförbund, HRF Susanne-Hodosi Ewerman Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB Birgitta Rudin Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Stig Kjellberg Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Johan Hedrén Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDU Vivi-Anne Emmanuelsson Synskadades Riksförbund, SRF Ulf Keijer KTH Referensgruppen har löpande tagit del av det pågående arbetet i försöken och lämnat värdefulla synpunkter. Samtliga projektledare har vid olika tillfällen deltagit i referensgruppsmöten för att beskriva och demonstrera respektive försöksprojekts framskridande. Den samhällsekonomiska utvärderingen har också presenterats vid två tillfällen av representanter från Linköpings Universitet. 14 Bredband för personer med funktionshinder, PTS-ER-2004:33, den 28 september 2004, kap , Dnr Bredband för funktionshindrade, den 30 maj 2001, Dnr Post- och telestyrelsen

15 Uppdraget och dess genomförande Samhällsekonomisk utvärdering av försöken För att genomföra en utvärdering av försökens nytta och bedöma dess kostnadseffektivitet har PTS samarbetat med Linköpings universitet, CMT. Ansvarig för utvärderingsarbetet har varit professor Jan Persson. Avtal med tillhörande projektplan för utvärdering upprättades under 2003 mellan PTS och Linköpings Universitet. Avtalet omfattade utvärdering av de sex försöksprojekt som redovisades till regeringen i september För utvärdering av försöksprojektet upprättades ett tilläggsavtal i maj Samma utvärderingsmodell har använts som för övriga sex försöksprojekt, den s.k. ICF-modellen (International Classification of Functioning, Disability and Health) med huvudsaklig fokus på aktivitet och delaktighet. Det som CMT benämner brukarnytta är användarnas potential till förbättrad livskvalitet. Tjänsterna som testats i försöken syftar primärt till att ge brukarna bättre möjligheter till aktivitet och delaktighet genom att deras förmåga till exempelvis kommunikation och inhämtande av information förbättras. Därför har i huvudsak ICF-modellen, som fokuserar på aktivitet och delaktighet, tillämpats för att försöka bestämma brukarnyttan. För att få en mer fullständig bild av brukarnas situation kompletterades ICF-modellen med generella instrument, PIRS (Problem Impact Rating Scale) och EuroQol (EQ-5D) som är ett livskvalitetsintrument. Då försöksprojektet haft ett litet antal deltagare kompletterades formulär med intervjuer av ett urval av deltagarna. För en mer utförlig beskrivning av modeller och utvärderingsinstrument hänvisas till CMT:s rapport. 16 Utvärderingsdesignen är genomgående av karaktären före/efter, d.v.s. att samma frågor ställs såväl före som efter projektets genomförande. Undantaget är frågor om omgivningsfaktorer som har med den tillämpade tekniken att göra, eftersom erfarenhet av tekniken saknades innan projektet startades. Eftersom antalet deltagare i försöksprojektet har varit litet genomfördes inga statistiska signifikanstester. Dessutom är svarsalternativen/nivåerna i ICFmodellen inte enligt någon skala som gör det meningsfullt att analysera förändringars storlek, avstånden mellan nivåerna kan inte antas vara lika. Därför begränsades jämförelsen till att konstatera om deltagaren upplevt förbättring, försämring, eller oförändrad situation med avseende på olika aspekter. ICF-modellen har, i likhet med övriga försök, anpassats utifrån försökets förutsättningar och den funktionshindrades situation för att öka förståelsen för utvärderingen och dess frågeställning. Framför allt har försöket Distansutbildning på teckenspråk via bredband givit en förförståelse och varit utgångspunkt för anpassningen. Eftersom utvärderingsformulären var skrivna på svenska, en teckenspråkig persons andraspråk, gjordes relativt omfattande revisioner av formulären där en döv psykolog deltog för att anpassa sättet att ställa frågor till döva personer. 16 Utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2005:1 Post- och telestyrelsen 11

16 Uppdraget och dess genomförande För bedömning av de samhällsekonomiska aspekterna av bredbandstjänsterna har CMT valt att fokusera på de aspekter av kostnader (minus) och intäkter (plus) som framgår av figuren nedan. - + Kostnader Direkta - investerings- och driftskostnader Indirekta - förlorad produktion - övriga kostnader p.g.a. men inte direkt relaterade till tjänsten Bredbandstjänsten Figur 1.1: Samhällsekonomiska aspekter av bredbandstjänsterna 17 Intäkter Direkta - förändrad brukarsituation Indirekta - förändringar i närståendes situation - kostnader som undviks till följd av tjänsten - ev. övriga p.g.a. tjänsten indirekta effekter I den mån det har varit möjligt har ovanstående kostnads- och intäktsposter för respektive projekt bedömts enligt en skala 0-5 där kostnaden/intäkten bedöms som: 0 = obefintlig 1 = låg 2 = måttlig 3 = betydande 4 = hög 5 = mycket hög 1.3 Disposition av rapporten och läsanvisningar Denna rapport har samma disposition som den rapport avseende slutredovisning av övriga sex försöksprojekt som lämnades till regeringen i september I kapitel 1 beskrivs uppdraget, de riktlinjer och förarbeten som ligger till grund för försöksverksamheten. Vidare beskrivs hur försöksverksamheten genomförts och en översiktlig beskrivning av utvärderingen ges. I kapitel 2 presenteras försöksprojektet,. En kortare beskrivning görs av försökets innehåll och resultat, den tekniska 17 Utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2005:1 18 Bredband för personer med funktionshinder, PTS-ER-2004:33, den 28 september 2004, Dnr Post- och telestyrelsen

17 Uppdraget och dess genomförande lösningen, projektets organisation, projekttid och ekonomi. En mer utförlig beskrivning av försöksverksamheten finns i den slutrapport som SDR lämnat till PTS. 19 I kapitlet beskrivs dessutom i korthet resultatet av utvärderingen, där valda delar av CMT:s rapport tagits med. För djupare beskrivning, analyser, slutsatser och rekommendationer hänvisas till CMT:s rapport. 20 Kapitlet avslutas med slutsatser och fortsatt arbete. Bilagor. Rapporten har tre bilagor. I bilaga 1 ges förklaringar till begrepp och förkortningar som finns i rapporten. CMT:s rapport avseende utvärdering av försöksverksamheten utgör bilaga 2. Den tredje bilagan är en digital bilaga med en DVD som projektet tagit fram och som visar fem korta videofilmer om projektet och de tjänster som testats. 19, SDR, februari 2005, Dnr Utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2005:1 Post- och telestyrelsen 13

18 2 2.1 Om döva och teckenspråket Om döva och teckenspråket Döva personer kan grovt räknas in i två huvudgrupper, barndomsdöva och vuxendöva. Barndomsdöva är de som föds döva eller har blivit döva tidigt i livet. Vuxendöva är personer som i vuxen ålder blivit så gravt hörselskadade att de inte med sedvanliga hjälpmedel som hörapparater och hörselslingor kan uppfatta tal. 21 Vuxendöva har normalt svenska som sitt första språk, men använder ofta tecken som stöd i sin kommunikation. För många döva, framför allt för gruppen barndomsdöva, är teckenspråket första språk. Svenska språket är andraspråk och används i första hand för att skriva och läsa. Teckenspråk används i direkt kommunikation på samma sätt som hörande använder talspråk. I Sverige använder döva ett eget språk, s.k. svenskt teckenspråk, eftersom det förekommer olika nationella teckenspråk. 22 Teckenspråket utgör grunden för många dövas kulturella, sociala och språkliga identitet. Synen används istället för hörseln för att kommunicera, därav användandet av händer, ansiktsuttryck, känslor och i vissa fall handalfabetet där ord på teckenspråk inte finns. Döva ser inte sig själva som funktionshindrade utan som en språklig minoritetsgrupp. I mötet mellan två teckenspråkiga finns inga hinder. Hindret uppstår i kommunikationen med det hörande samhälle som använder ett annat språk än teckenspråket, ett språk de inte hör Antal döva personer i Sverige Det är svårt att ange en exakt siffra på hur många döva personer det finns i Sverige. HI menar att av Sveriges befolkning är knappt 2 % i åldrarna år drabbade av dövhet eller en grav hörselskada, d.v.s. cirka personer. De har sagt sig inte kunna höra vad som sägs under ett samtal i telefon utan svårighet. 24 I LSS- och hjälpmedelsutredningen har man konstaterat att cirka 0,1 procent, eller en promille, av Sveriges befolkning beräknas vara barndomsdöva. En promille av Post- och telestyrelsen

19 Sveriges befolkning motsvarar cirka personer. Antalet gravt hörselskadade och vuxendöva beräknas vara cirka personer Visionen med mobil videokommunikation för döva När projektet startade under våren 2004 hade användningen av 3G och mobila videosamtal börjat ta fart bland döva teckenspråkiga personer. En stor entusiasm spred sig eftersom mobil videokommunikation via 3G skapar helt nya möjligheter för döva att i en mobil situation kunna kommunicera på det egna språket, teckenspråket. Flera olika användningsområden kunde ses. Den mest intuitiva användningen är att kunna kommunicera direkt med andra teckenspråkiga på distans. Att i likhet med hörande kunna använda en mobiltelefon för att ringa sina vänner, familjemedlemmar, kollegor eller andra bekanta. Med mobil videokommunikation skulle även förmedlingstjänsten för bildtelefoni kunna användas i en mobil situation för att kunna kommunicera med hörande, en tjänst som hittills bara varit möjlig i stationära lösningar med ISDN- eller datorbaserade (IP) bildtelefoner. Om kvaliteten i mobil videokommunikation är bra skulle även direkt kommunikation mellan teckenspråkiga och hörande på plats vara möjlig genom att ringa upp en tolk på distans, den s.k. tolken i fickan. Vid projektstart formulerade SDR en vision med mobil videokommunikation som bygger på att: det finns ett välutbyggt och fungerande 3G-nät som möjliggör mobil videokommunikation, även i glesbygd. mobila terminaler har så god prestanda att de möjliggör mobil videokommunikation som möter de krav på t.ex. bildöverföring som teckenspråkig kommunikation kräver. nationella tjänster för mobil videokommunikation utvecklas, som t.ex. en förmedlingstjänst för mobil videotelefoni. 2.3 Beskrivning av försöksprojektet Projektets huvudman och organisation Huvudman för projektet var Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, som i projektets beslutsgrupp representerades av Tord Lind. Projektledare har varit Roger Jämtdal. Projektet har samverkat med Tolkcentralen, Örebro Läns Landsting (ÖLL), som ansvarat för arbetet i distanstolknings- och förmedlingstjänsten med särskilt utsedda tolkar. Projektet har haft en egen referensgrupp, med deltagare från Socialstyrelsen, operatören 3, Tolkcentralen ÖLL, HI, Sony Ericsson, Netwise, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), KTH, Iris Hadar, SDR och PTS. 25 Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004, SOU 2004:83, s. 62 Post- och telestyrelsen 15

20 2.3.2 Deltagare i försöksprojektet Inför pilottestet våren 2004 rekryterades 18 deltagare till projektet. Vid projektstart rådde en osäkerhet kring vilken teknik och mobila terminaler som deltagarna skulle behöva varför projektet startade i mindre skala. Då det under pilottesten konstaterades att vanliga 3G-telefoner kunde användas i försöket fick projektet ekonomiskt utrymme att utöka antalet deltagare. Inför höstens genomförande av försök rekryterades därför ytterligare 15 deltagare som samtliga går en utbildning som drivs av Iris Hadar i Uppsala, vars utbildning delvis sker på distans. Eleverna arbetar efter en speciell portfoliometodik som ansågs kunna vara av nytta för försöksprojektet, t.ex. vad gäller statistik och synpunkter på användandet av 3G-tjänster. Dessa 15 deltagare tillsammans med de ursprungliga 18 har utgjort underlaget för CMT:s utvärdering, d.v.s. totalt 33 personer. När distanstolknings- och förmedlingstjänsten etablerades under hösten 2004 gjorde projektet bedömningen att det skulle vara önskvärt med ett större antal deltagare för att få ökad volym i tjänsten. I september rekryterades därför ytterligare 18 personer i samband med Dövas dag i Örebro. Dessa personer omfattades inte av CMT:s utvärdering. Eftersom projektet väckt många dövas intresse fanns det ett tryck utifrån att få tillgång till distanstolknings- och förmedlingstjänsten. En begränsning sattes på maximalt 100 deltagare och för att få nyttja tjänsten var man tvungen att registrera sig hos Tolkcentralen. Vid årsskiftet fanns det cirka 70 potentiella användare av tjänsten varav 54 var registrerade. Utöver de personer som deltagit i projektet och testat de olika tjänsterna har även en engångsenkät genomförts med totalt 73 personer utanför projektet. Enkäten som inte var kopplad till CMT:s utvärdering, berörde frågor om generell användning av 3G, användningsområden, nytta, social påverkan, behov av tjänster samt betalningsvilja. Fem teckenspråkstolkar vid Tolkcentralen har deltagit i projektet och arbetat med distanstolknings- och förmedlingstjänsten Projekttid Försöksprojektet startades i mars 2004 och avslutades i februari 2005 med följande etappindelning. Etapp 1, mars - juni 2004 Teknikinventering, rekrytering, pilottest Etapp 2, juni - aug Teknikval, etablering av tjänster Etapp 3, aug. - dec Rekrytering, genomförande av tjänster Etapp 4, dec feb Utvärdering, rapportering 16 Post- och telestyrelsen