KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 Meddelande från Kungl. Orlogsmannasällskapet Nr 4/ 1959 Ordinarie sammanträde den 1 april ( Ctclrag ur protokoll'l l. Valel es t i Il förecl ragan el e i vetenskapsgrenen navigation och si ö fart för år l 9!)9 ledamoten J-/,,d/und med ledamoten Lundbcr[J som suppleant. 2. Valdes till medlemmar i Säll skapels beredningsutskott ledamö terna Cagnc/1, Stcnlwla och C. Engdahf i nu nämnd ordning. 3. Valdes enhälligt till utländsk hedersledamot i S~ill s k apet atmra len Arlcigh A. Burhc, Förenta Staternas marinehel ±. Föredrog revisorn, ledamoten C. Engdalil. räkenskaperna för år I anslutning härtill bevi ljade Säll skapet ansvarsfrihet för räkenskapsförarna för resp Kungl. Öt logsmannasällskapet, Tid~ki ii t i Sjöväsendet och K ung l. Örlogsmannasäll skapets bibli otek. 5. O rienterade ord föran den om läget beträffande det X orciiska Symposiet Öve r användning av matematikmaskiner den 1±- 15 maj 1959, som anordnas av Matematikmaskinnämnelen och K ungl. örlogsmannasä Il s kapet. 6. Föredrog ledamoten S"cliocmcr sitt inträdesan fö rande ang "Alt fö rslag till robotbeväpning av kryssarna".. 7. Föredrog ledamoten C. Engclab l utdrag ur ledamoten l laglunds arsberättelse för 1958 i vetenskapsgrenen personal och utbildnin g ang ''D tbildningcn vid kustartilleri et''. Karlshona elen 30 april 19S9. L. RUDLING. Sekretera r e.

3 338 Marinplan 1960 Utdrag ur till Konungen ställd överlämningsskrivelse. IURINPU!i 60: KUS'!'ARTlLLER IETS STRIDSEN HE1E R 339 I unclcrclånig skrivelse den 28 februari 1958 anmälde jag mö jli<>.. beten att framlägga materielplaner för marinen i sådan tid att de kuncle prövas av 1960 års riksdag. I bilagel utredn ing frambggs dessa materielplaner j ~imte redogörelse för h~ir:.~v fö ranledda organisatoj iska föd.ndringar..-lrbctcls omfattning. P lanen har utformats 1 fem kapitel: l. Grundsyn. 2. Materielplaner för ticlen 1960/ Inriktning av materielanskaffning m m för tiden 1963/67. -t O rganisatoriska förändringar. G. Budgetplan. Arbetet har bedrivits enligt de anvisningar rörande långsiktsplanering inom krigsmakten som överbefälh avaren utfärdade våren 19;!8. ~ 8B\ Ers;,t tn i ngsanskaffn ing av Overva ttens fartyg Ers tlttni r,es ans kaffni ne av ubb t ar Mar ir.plon -6 0 / tlllf A BMTEI'II EII ~ ~ Ge nre r.:; or:t fur : "!..O'!"rA/. OC I! n ; :;T ;.. :l~ 1 LJ. ~ : I ~ l : :T ~: r sattn i nt;sanskaffr l T.g, f orband av ny t.) p, ex. kus tro bot t>a t t c r ie r och ku s t j ilt; u rko ::l J..c.nier. S rs a ttr in~,: sansk11f fr. i ng a'' l<:.t ta ba tter i er. Beräkningen av medelsbehoven under fartygsbyggnadsanslaget har skett med utgångspunkt att kompensation erhålls under budgetåret 1958/ 59 för de avbeställningskostnader för jagare m fl fartyg. som förfallit respektive förfaller under tiden 1958/ 60. Dessa utgör 108 mkr. Därest kompensation därutöver erhåll s fö 1 resterande de l av beställningskostnaderna mkr - enli gt de vägar som 1958 å rs B-riksdag anvisat, skulle medelsbehoven uneler de första ~ ren av marinplanen i motsvarande grad kunna minskas utan att ck ckonm11iska f Öru tsä ttn ingarna f ör p l a n ens genom f ö rand e r u b bas. De redovisade kostnaderna avser driftbudgeten. Beträffanek kapitalbudgeten åberopas 1955 års försvarsberednings utlåtande samt det uttalande, som i överensstämmelse härmed gjordes av departementschefen i Kungl Maj :ts proposition 1958:110 (sid 102). Investeringsanslagen - såv~il i vad a v ser marinens delfond som marinens delar av befästningars delfond - bör i anslutning härtill avv i(gas med h~insyn till materielanslagen på driftbudgeten. För att genomföra marinplanen är det nödvändigt att uppnå och vidmakthålla halans ~ Eraiittnlngaanaka!fning av h e l ikoptrar mellan driftbudget och kapitalbudget. E nelast härigenom skapas förutsaaningar för en rationell fredsorganisation och för att de stridsmedel, som anskaffas enligt planen, skall kunna utnyttjas effektivt. Mot bakgrund av dessa faktorer torde marinens beh~v av medel under kapitalbudgeten få i vanlig ordning anmälas årsvis. St d' u ter, som undcrb yqyer planerna. Materielplanerna unelerbyggs av om fattande studier rörande såväl ~)t rat eg isk a och operativa som taktiska förhållanden. Undersökningar, l a operationsanalyti ska beräkningar, har ~iven utförts för att skapa

4 unelerlag för etl beclömancle av de olika vapnens och vapenkolllhintionernas lönsamhet i sjöoperativ verksamhet. Det utreclningsn:su][,\ som hi ttill s kunnat Li. rcli gst.~illa s, har redovisats i 1959 års u p p b ~t. av elen j;imförancle värdering av vapensystem mot sjömål - Sj ii 111 ~1 ~'~ utreclnillg-en - som p g el en 31/ 1 J 9:19 inlämnat t i Il Överhefälha \ a r ~ 1. Målsättningen för detta a rbete har en li gt de givna direktiven lr~i 111 ~ t varit att skapa unelerlag för mannens materielplaner för treårsperioden 1960/ 63. ERSÄTTNINGSBYGGNAD AV F ARTYGSBYGGN AD SAX SLAG ET B edö11111 in.r;su11d crlagcts föriindrin ga r. Såväl i proposition 110 t.ill 19:18 ttrs riksdag som i statsverkspropositionen, bilaga G, till J9G9 års riksdag uttalas att. marinens kostnadsnivå från hudgetå ret 1960/ 61 bör beslimmas seelan sl il lnino tagits ti ll dc materielplaner som nu framläggs. Innan marinplanen blir förem;h för närmare granskning bi)r följande v~iscntliga synpunkter beaktas i fråga om det bedömningsunderlag. som nu står.till buds jiimiört med det, på vilket 1!J.)S års principbeslut grundades. V id försvarsdiskussionen 19o)7 var ett av hu vudmotiven i lir a v ~ vägningen mellan försvarsgrenarna, och särskilt ma rinens n:ducering, att ett kommande krig skulle få ett häftigt inledningsskede och bli kort. I elen internationella försvarselebatten och i offentliga uttalanden a v ledande personer i båda stormaktsblocken kan seelan nitgot år tillbaka konstateras en omsviingning i uppfattningen om sannolika krigshandlingars in ledning och fö rlopp. A ll tmer framhå lls. att de för båda sidor katastrofala fö ljderna av en viitevapenduell gör, att sannolikheten för andra krigföringsformer träder all tm er i förgrunden, främst krig förda med konventionella vapen med ell er utan stöd av taktiska atomvapen. Som en följd hä rav hävelas nu allmänt, att kommande krig troligen blir av läng re varaktighet. Den största krigsrisken för Sverige ansågs J 957 bestå i, att vårt land sku ll e dras in i ett allmänt krig. Denna uppfattning var en följd av att det korta, totala kriget då bedömdes mest sannolikt. M c el elen ändrade synen på krigets karakbr har också fö ljt en omviirde ring härvidlag. K ri gsri skerna bedöms numera i ökande g rad sammanhiing:t med ri skerna för b eg r ~in sa cl e krig. Begränsningen kan avse så \ iil krigsmål och krigföringsformer som geografisk utbredning. Ett be- " 37% 71% i63% gr~nsat krig, som kan komma att beröra exempelvis östersjöområclet, maste nu beclomas som mera sannolikt iin för några i't r sedan års bedömande byggde vidare på, att det svenska försvaret mot slutet av el en då aktuell a period en skul le disponera atomladclnmgar. Enär ännu ic ke beslut fat.tats i atomvap e 1~frågan, har ticlp;mkten för ett införlivande i det svenska försvaret av atomvapen sa forskjutlts, att utformningen av vår t försvar uneler aktuell tidspenod!eke kan grundas på innehavet av sådana vapen. ke~ u_ ; d l gängl ifa!)e clömt~ing~sgru~cl e r skil jer si?- således i fl era stycbö- h ~tn de, pct v Jll~ a J9u8 ars.forsvarsbeslu t tattacles. Vårt försvar 11 _1 1 tonsekvens harmed mer an vad nu iir fallet gö1 as skickat att ;ota O~ I k a former av fientlig aggression, således även det relativt angvanga, begränsade kriget. Diirför krävs ett bättre balanserat försvar d rets' a ~- _mannen 1coke får som en svag länk unel ergräva totalförsvastyl ka och uthaliighet. I anslutning till det nu anförda :-tnser jag att 1958 å rs rikselags all-

5 3-±2 manna uttalande. att marinen borde ~illg o closes n i'tgot bättre iin Ya(\ ursprungl1gcn avsetts, bor beaktas t tu ll utstracl;nmg och til lat;1s t sig uttryck i elt rimligare t ill godoseenclc av marinens nu öv e r h iin.c: and~ mate1 i elbehov. Det kan knappast ha varit rikselagens mening. all praktiskt taget all ersättningsbyggnad av t o m mindre strid senheter och båtar skulle inställ as uneler elen iörsta ticlspcr iocl. son'l heriirs av denna marinplan. D etta skull e bli fa ll et om marinen s malcriebnslan.. ~ ci få r elen i planen angivn a sto rl eksordningen. I detta samm anha n ~ m tt siirskilt iramh;tllas cl c begriinsadc möjligh eter som nu illnstt 1r a lt genom ytterligare organisationsförändringar och rationaliseringsåtgärder åstadkomma viisentliga besparingar. lnom marinen h ;1.r niilllligen under cle senaste åren genomgripande åtgärder vidtagits i ~\ ttc att göra organisationen så ä n da m ~tl se nl ig och billig som möj ligt. Det marina ntvcc!?lingsjwoyranunct. Vidareutvecklingen av ett försvarssystem måste med hänsyn tili livslängden hos befintli g materiel och till beredskapskravet sh som en relativt l<"tngsam p rocess. D c nu framlagda materielplancm :t iiir flottan och kustartill eriet omsp iin ne1 således endast elen försl;t delen av del utveckl ingsprogram, som i nub gct f ramstår som önsl,\';irt. Dc faktorer. som främst påverkar ett långsiktigt program. ;ir tillkomsten av taktiska Lirnlaclclningar. robotutvcckli ngen. undervaltcnsstriclsmc:dlcns ökade möj lighetn samt utveckli ngen och förhäll ringen av st rids k ra ftcr och l ransportmcclcl. bmpacle för kustin vasiun och -infiltra tion. Intimt förknippad m ed c\e ilesta av dessa faktorn :ir - som hjiilpmeelcl ell er motmedel - utveckli ngen av elen l l ktckniska m;ttcrielen. Förstörelsemedlens ökade eflckl, vapnens ök<tcle riickvidckr och den framtida sjöstrielens troliga utveckling mol cll flertal ko rta stridsmoment inom c:tl större omri'telc.: medför ökade krav på spani ngsmedlens räckvidd och störfasthct. Striel sleclningens förmåga att ~n alllit och nogo-rannt ~ttcro-c det aktuella boet inom stridsom ritclet iftr ;,j;ad,m M M betydelsc. ~u skön jhar utveckling ger goda möjligheter att mi)ta dessa k rav. Genom bmpliga teknisk;t anordningar, kan i de vikt ;astc omr?tclena r;ickviclderna mot m~tl ptt ytan redan uneler elen tid np rinplanen om fatt;~ r ökas med c :a ;JO r;;. l\iot m;tl uneler vattml kan motsvarande utveckling iörv:intas. ;-Jy;t överföringsmetoder ko,nn 1 er alt med erforderlig snahhhet och noggr<tnnbet kunna i stridsledni ngs- 100 %!Tn'TTT"" V APENMATERIELA:c\SLAGET Ovri g t go ] 60 ' o * Min Tele o r t1 1953/ /67 c;ntraler presentera bgct inom stora områden. J-iärigcnom ökar ocksa l väsentlig g ra<l möjligheterna atl inom ett havsområde centralt leda all verksamhet och på bmpligaste sätt samorda de olika v;tphns och vapensystemens in satser..d e marina vapnen anp;tssas fortlöpande efter clc mål, dc skall he 1 ~a lll pa.. Den snahhsk j u tancle. eldu lhåll iga automatkanonen kommer ;e tt, ~Vikt t ga uppgitter mot det stora antal smärre mål. som framtidens vjostricl sa:::;olikt kommer att uppvisa. De styrbara torpc:dcrn;1 utecklas ' mot. c l l.. terenl1 e r ~v e typer av ohka storleksordnin g för skilda

6 3H m~tl. såsom ubåtar, landstigningsfarkoster och större fart yg. :\ J i no. kommer att få. ökad betydelse i oss omgivande farvatten. Robotar mot sjöm{tl och luftmål framtas i lättare och tyngre Yer. s1oner. Den lätta roboten mot sj öm å l installeras även p:l sm{t fart y och görs inom kustartilleriet rörlig ; den tyngre uppställ s i lan d ( ku~t~ rohotbattcri) och omborcl p{l fartyg av landskapsjagares storl ek. Den t1tta mbotcn mot luftmål har främst uppgifter i stric\senlw tc 111 as egenskydel och e rs~ittcr i viss utsträckning nuvarande n~irl uttvä rn. Den tyngre roboten med lång räckvidd mot luftmål erfordras i 1111 _ läget friimst för skyeld av 'sjöfart mot robotb~irancle f lygplan. "Ctvccld ingcn bedöms iivcn kunna leda till ett behov av sjöburna luitviirnsrohotutrustningar för att möta luftburna företag mot mål in 0111 landet. Vapen för bekämpning av sjömål såsom torpeder. minor, robotar, bomber och ev vissa grövre artill eriprojektiler kan anpassas fiir att bära atomladclningar. Dessa vapen får härigenom v ~is e ntli gl högre effekt. Gtvecklingen a v vapnen måste intimt sammanknytas m e el uh ecklingcn bos deras b~irare (plattformar). Tillkomsten a v kärnladdni ngar påverkar direkt utformningen av flertalet vapenbärare. För övervattensfartygen 1 esultcrar detta i en accentuerad strävan att n i'1 ökad uthålligbet genom ökat antal vapenbärare. Av e)(onom iska skäl måste cliirför fartygens storlek minskas så. mycket, som vapenutvecklingen och kravet på sjödug lighet m edger. U båtar berörs endast i ringa grad a v k~im vapenhotet. Möjligheter föreligger därför att i takt m ~:cl utvecklingen inom undervattenstekn i k en överföra vissa uppgi ftcr fr~111 större övervattensfartyg till ubåtar. För vapenplattformar iland innebiir kiimvapcnhotet ökade krav på utspridning, skydd och rörlighet. Mycket kvalificerade fiirband ( kustrobolbatterier ) uppdelas på ett flertal små enheter som grupperas inom en stor yta och förses med reser ver i form av rörliga eller flytlbara enheter. Det svenska marina försvarssystemet m~tste kunna utnyttja de mö.ili o-hcter till dj. up försvar till SJ. öss som S veriges creootafiska Jä cre med ~ '.. b b ' b ger och kunna verka inom h ela dc landet omgivande vattenomrttdena Då havet aldrig kan ockuperas, kan inte ens en mycket övcreigsel1 1 MARINPLAN -60: TORPEDRAT fi ende hind ra att vå ra 1 esurser utnyttjas om det svenska systemet ar vabba l a n se ~ -at och samma n sa~t samt utnyttjas med ski cklighet. _ en maj m, _som_ enhgt har fram lagda mater ielplaner successivt kol~m e r att vaxa t ~: a ~11 och vars närmaste utveckling preciseras i ma1mp lanen, karaktan seras främst a v att Övervattensfartygens slagkraft förd elas på m indre enheter att bo u atam as effektivitet och uppgiftsområden ökar u att _k ra ven på riickvidd, skydd, spridning och rörlighet hos land Ppsta ll da vapen tillgodoses ( c an a oc 1 mec o -:a c e uppgifter till förs or- att heli koptra1 1. o"] at t l l l "l l ganisationen. iviarinc l '] l oll l" J'. n ll!c 1<1 e1 c a 1 m cc a ven 1 sm reducerade om fattnino föraga t!l l a. - l l "', att.. npassmng e tter ce (rav ett framtida krig bedöms komrna stalla antmg d tt ].. a pen. kärnv ' en c a u t -:am pas med kon ventionell a vapen eller 27 3-±6

7 3-!6 Behov och clwnomislw möjligh eter.. I S jömålsutreclningen harojag reclovis~t behoven av oli ka f<i rl,an c[ m~m ma1:1n en. E:1cl ast dc tva av overbetalh avar_en stallcia h uv:tdupp. o 1tterna tor mannen ha r darvtcl beaktats, namltgen mvaston storsva b. c r och skydel av importsjöfart. V id de kvantitativa bedömandena har så. lunda särskild hänsyn icke kunnat tas till övri ga av öv e rb ef ~il h a v ar c n givna uppg ifte r för marinen. Förbandens kval i t et, som betingas av de krav huvuduppg ifterna ställ er, gör dem dock lämpade för nii _ da övriga uppgi fter i elen mån de icke tas i anspråk för hu vu dupp. gifterna. Trots återh å ll samheten vid bedömningen av de k vantitativa behov, som redovisats i Sjömålsutreclningen, skulle fö r en marin av där angiven omfattning krävas ett årligt belopp, som avsevärt överstiger det som föreslås i dessa planer. Den högre summan kan icke rymmas inom elen i försvarsbeslutet g ivn a totala ramen utan att vä. sentliga rubbningar sker i armens och f lygvapnets r edan beslutade eller förutsedda materielanskaffning. ~~ir jag därför nu framlägger materi elplaner på en betydligt lägre ekonomisk n ivå än elen som enligt min mening skulle erfordras, är detta betingat av strävan att icke rubba 1958 års försvarshesluts princip som inriktning under de därefter följ ande 3-4 åren. I'et m åste dock stå kl a rt att ti llräckliga marina r esurser härigenom icke kommer att fi nnas för att på ett fullgott sätt lösa de uppgifter, som nu åvilar marinen. Till de inskränkningar i uppgifterna, som nödvändiggörs av elen krympta ramen, återkommer jag i marinplanens grundsyn. Det är av största betydelse att den nu framlagda ma rinplanen blir föremål för överväganden och förslag i så god tid att de kan fö reläggas riksdagen för godkännande våren 1960, varefter marinplanen kan utgöra underlag för marin ens inriktning uneler ticlen 1960/67. S tockholm som ovan unde;d lni~ -~~ /) l - l Arsberättelse personal och utbildning Utbildn ingen vid kustartilleriet [!licdnin,c;. 3-!7 Av led amot~ n SVEN HAGLUND. "Kustart ill eriets personal skall fostras för krigets varv. Målet iör all utbi ldning vid ku startilleriet iir att å stadkomma sådan anda, så dan discip lin och sådan yrkesskickli ghet, att enskilda och förband i krig kunna lösa sina uppgifter unel er de svåraste förhå llanden". Så inled es g~ill ancle " S kolreglemente för kustartill eriet", fastst;il!t De ctterade meningarna å terspeg la em ell ertid den striivan, som iincla seelan kusta rtilleri ets till bli velse karakteriserat utbi lclninoen inom kustarti ll eri et, även om denna utbildning genom å ren föret:r månoa genomgripande förändringar med stegvis anpassning efter såväl :tvecklingen inom taktikens och teknikens område som för~indri n o-arna i vad avser kustartill eri ets uppg ifter, utrustning och o rg a ni satio~1. V1cl utbil clnmgens planläggning och organi serande i stort möta många avvägnings- och anpassningsp roblem. Härvid lag inverka ett il_ertal fak torer, såsom t ex hingelen av cle värnpliktigas första tjänst ~on_ng och pnnc1pen fö1 anorclnanclet av de v~implik t i gas repetitionsovnmgar, stamkaderns storlek i förhå ll ande ti ll såv~1 1 elen årli ua värnpli ktskontingentens storlek som ti 11 krigsorganisationens total: personal?ehov, kravet a tt stri dsdugliga förband och ej enelast enskil ria mdivider skola kunna mobiliseras, önskemålet att 1 eclan i freclsorganisatwnen chsponera fö rband som möjliggöra snabbt intagande av ]Jeredskap, antalet fredstruppförband (regementen. kårer) och dessas utbj iclnjngskapacitet ( instruktionspe1 sonal ut bi!dn ino-sanorclning a 1 f ' b ' 01 aggnmgsutrymmen m m ) samt storleken av ku sta rtilleriets övnmgsa l 1... l.il... ns ag oc 1 to r ut J l c n m gen ertorderliga anslag i övriot. Saml11anfattningsvis är det tillgången till tic!, personal ~c h pen;ar, som bhr avgörande för vilka vägar som kunna väljas och vilk en avväg ~~ng mellan olika krav och önskemål som kan eller måste göras för ~ n1an skall nå ett resul tat, som ligger elen inledningsvis ang ivna llla lsattn o..... l. mgen sa nara som moj wt. E..... "' nar aven tid och personal kostar pengar, blir hela problemet Ytterst f o f.. en raga om orsvarsanslagens storlek och hur stor del av

8 348 dessa anslag, som kommer kustartilleriet till del. Därvid uppstar \ t. terligare en avvägningsfråga. nämligen hur stor del av de l(jt;t] J anslagen som bör disponeras för förnyelse och underhåll av försvars. anstalter och materielutrustning och hur stor del som bör av se-; i (i 1 utbildningsorganisationen och övninga ma. Utbildningen v id truppförbanden. Vid vårt nuvarande kustartilleris till bliv else var kravet på kustfästningarnas sbndiga krigsberedskap markant. D etta krav, som åter speglades i regementenas utbildningsorganisation, kunde ocks;ot tillgodoses i icke ringa grad genom att kustartilleriet fick en i fi)rldtilande till krigsorganisationen relativt stm stamkader och genom att dc värnpliktigas första tjänstgöring var förhållandevis lång. Sålunda var proportionen mellan stammanskap och v~irnplik t i ga ungefil r l : _l i fredsorganisationen (l: 6 i krigsorganisationen) samt de värnpliktigas första tjänstgöring enligt 1901 års v~irn p li kts l ag 2G8 dagar och enligt 1914 å rs lag 323 dagar. Uneler å ren uppdelades de värnpliktiga i två utbildningsomgångar. som överlappade varandra. Detta tillsammans med försvarsanstalternas dåtida koncentration inom ett mycket begränsat geografiskt otm-åcle kring personalens ircclsförläggnin gsplatser gav möjlighet till en p iketorganisation, v:lkcn praktiskt taget året runt snabbt kunde intaga stridsberedskap med de viktigaste batterierna, minsp~irrningarna och bevakningsenhctcrna. Utbildningen av kustartilleriets manskap. såväl det fast ansd lda som det v~irnp likti ga, bedrevs uneler en lång fö lj d av år i stort sett helt inom kompaniets ram. Var j e kompani för sig var en sj älvsbucltg utbildningsenhet samtidigt som det var en administrativ enh et, so\11 bl a svat ade för rekryteringen av kompaniets stammanskap. Kompaniindelningen i fred motsvarade elen ständiga indelningen på krigsfot såtillvida, att t ex ett artillerikompanis personal vid mobilisenng skulle bemanna samt lig~ b~tter i e r inom en viss del av fästningens område utan hänsyn till pjästyper och kaliber m m. I V axholrns fästning bemannades i början på seklet omkring 40 batterier av fem artillerikompanier vid KA l. Motsvarande gällde i Karlskrona fästning. Krigsplacering av manskapet gjordes vid kompaniet därvi d förutom sin slampersonal eli sponerade de värnpli ktiga. som tbi lclats vid kompaniet. V isserligen tillhörde batterierna och deras ~ 1 ateriel resp Listning under clet att kompanierna tillhörde resp re ~em ent e eller kår, men materielen var utlämnad till tyguppböt-dsmän ~i d vederbörligt kompani, varför viss Överensshlmmelse mellan fre-d s organisation och krigsorganisation erhölls även i matericlhiinsecncl e. I princip gälld e samma förhållanden för minkompanierna. Vid regemente voro kompanierna sammanförda till batal _i oner. Som exempel kan anges KA l fredsindelning fr o m 1911 : 349 f_ batalfan (om två artill erikomp, ett minkomp och ett yrkeskomp) för bemanning främst a v försvarsanläggningarna vid V axholm ssunclen, If. botalian (om två a rtill erikomp, ett minkomp och ett yrkeskomp) för bemannin g av försvarsanbggningama vid Oxdjupet samt Il!. balalfan (om två artillerikomp) för bemanning av fasta och bästanspända batterier vid fästningens landfront. Härutöver fanns vid KA l ytterli gare ett artillerikomp, detacherat till Fårösunds hstning. Cnder regementsövningarna en månad varje höst, då en årsk1a s ~ v~irnpli k tiga fullgjord e repetitionsövning, tillämpades krigsorganisation i elen utsträckning personaltillgången medgav. Ett undantag från regeln att kompaniet större delen av året ut gjorde utbildningsenheten var att på varje regemente då båda minkompanierna, i shincliga indelningen fö rdelade till olika bataljoner, under somrnarhalvåret till b lligt bildade en m in cringsslwla för utbildning av såväl beeil som meniga. I övrigt förekom i administrativt hänseende inget "skolsystem". Benämningarna stamrekrytsko la, korpralsskola, unelerofficersskola o s v användes men betecknade spe Ctella kurser inom elen 1 cglcmcntcrade utbildningsgången för fast anställt manskap. Dessa kurser voro i regel anordnade kompanivis l11ecl undantag för vissa kul ser, som unel er vinterhalvåret anordnades bataljons- eller regementsvis. De sålunda skisserade principerna för utbildningens anordnande k u~cle tillämpas till mitten av :20-talet, då bl a tillkomsten av nya svara batterier och luftvämsbatteri er föranledde en iindrin1< ;tv kom-

9 3.)0 panii nclclningen. så att a rtill er ikompanie rna indelades i kom panin utbildning vid medelsvårt och hitt s jöfrontsa rtiller i vid svån.. f rontsartiller i sam t vidluftv;irnsartilleri. l'vlecl genomförandet av 10 )( års iörsvarsorganisation upphörde utbil dn in gen vie! lantfrontarti ll eriet, vars kom panier fö rsvunna ur bi lelen för att senare å terkllll Hn som rör liga sjöfrontskompanier. d Kompaniindelningen enligt geogra fi ska grunder. motsvarande kust fästningarnas områdes indeln ing. hade således hörjat vika för tn indelning, som tog h ~in sy n till att mera differentierad och komplicerad m ateriel krävde ökad specialisering vid artilleriutbil dningen. l \c t r~if,.. ~Ju.. fancl e in delningen i m inkompani er ansågs ingen änd ri ng behöva ske. K usta rtill er iregementenas indeln ing i tre bataljoner bibehöil s. va r. v ie! två av bataljonerna per r e ge m ~: n t e, a ll tjämt sammansatta av ar till eri- och m inkompan ier, svarack fö r utbi ldn ingen v id var si tt ll u vucl inlopp i resp fästning, un eler det att tredje bata lj onen svara 1 k fö r utbil dningen av sådana speciell a kompanier som rör li gt sjöfrontsartill eri kompani och luftv ~irn s k om pa n i (indelningen av K A 1 och KA 2 vi sade h i1rvidlag olikheter ). Kravet på r ationaliserad utbildning i eldledningstjänst föran le dde emell ertid att s ~i r s ki l cl a cfdfcdninysslw for med ett pa r månaders varaktighet ana n inades regementsvis. först enel ast fö r stammanskap m en efter ett par.å r ä ven för värnpli ktiga. Undc?' 1930-tafct blev det a v persona lo rgan isatori ska, utbil dni ngstekniska och pedagogiska s k ~il nöcl v ~i nd i g t att ytterl igare rati onalisera artilleriutbilclningen. E niir tiden ännu ej va1 mogen fö r en ändringa v el en sbncliga indeln ingen, va r s bataljoner och kompan i er förutolli sin a u tbi ldn ingsuppg ifter hade om fattande admini strativa uppgifte r. t il lgreps utviigen att under fyra månader å rligen anordna skolvi s bedri ven utbildning oberoende av bataljonsindelningen. Var je n gcmentc f ick härvid sin sjöfrontsarli11crislw!a, i sig inneslutande den r edan tidigare befintliga eldledningsskolan. varjämte en 1uftviim sarf'i11 crislw 1a, gemensam fö r kustartill er iet. varje å r anordnades vid K A 2. Systemet m ed såväl belil s- som manskapsutbildning inom ram en för å rligen anordnade sjöfrontsarti ll eri-. luftvärnsa rtilleri- och m ineringsskolor (sedermera signal- och m inskolor ) bi behölls, med cle avbrott som fö ranleddes av den förstä rkta försvarsberedskapen under andra viirldsk riget, ända tills kustartil leriförbanden 19+-± fick!1) ständig indelning på fredsfot. or - ) ~ in p l Utbildningen s organisation f r o m oktober 1944 Ingå r i r e g: t e l För utbildning vi.d (i) I. l. KA l, KA2, KA 4 Il 2.»»» l Svå rt och m ede lsvå rt fast sjöfronts- 3.»» - 4. KA2, KA 4. f artiller i ~ Röcligt 5. -»» s jöfrontsart illeri 6. -» - nr. 7. KAl, KA 2, K A4 L vk a non a rtilleri 8. ))»» 9.» f L vak a n - IV. 11. KA l, KA2, KA 4 S ig n a ltjänst - och lätt sjöfron t sartiller i 12.» ))» Mintjänst och m askintjän st 13.»»» Ekonomitjänst lll lll Anm : KA 3 indelat p å fyr a k ompanier. K A 4 H»» två» T a b ell l. Bataljon s - och k ompa niind elning Även om denna 30-ta lets skolorgani sation innebar den rationalise ring av utbildningen, som var erforderli g bl a med hänsyn till den seelan 1921 avkortade tiden för de vi1 rnp li ktigas l. tjänstgöring (190 dagar och 170 dagar ), inneba r det en ob genhet att årligen vara tvungen att först frångå elen ständiga f redsindelningen för att seel an efter en stor del av utbildningsperioden återgå till densamma års förs-varsordnin,r; med fö rde en ökning a v kustartill eriets fredsorgan isation. D en s t ~i ncli ga h edsindelningen vi d truppfö rbanden, på g rund härav genomfö rel es fr o m den 1/ , var främst betingad ;::, ; utbi ldning-stekniska förh ållanden i det att kompanier tnec[ likartade utbil dningsuppg ifte1 sammanförts bataljonsvis. 351

10 352. l indcln_it:gen, som anges i tab:,ll 1, återf_inncr 1~1an sålunda de t1cl 1gare SJOirontsartdlen skolorna sasom bataljoner for utbdclnin o fast r esp rörligt sjöfrontsartilleri (l. r esp II. bat). Luftv~irn sa rti lle;j~ skolan har blivit Ili. bat ( lu ftvä rn sbataljon) vid varje n.: g em~: n te ti ll vilken batalj on dock ~ive n utbildning av lätt s j öfront sart i ll er~ förlagts på grund av dess nära överensstämmelse med utbil cln inge 1 1 vid lvakanartilleriet. S ignal- och minskolan återfinnes som J\'. batl En ligt 1948 års fönvarsb eslu t bl ev kustartilleri ets orga nis a tio 1 ~ ~lll)' O iindrad. Batalj ons- och kompaniindelningen J 949 och el en speciell a utbildningens fördelnin g anges i tabell 2. I denna utbi ldn ingsorgani sation hade man tagit steget fu ll t ut mot en extremt kompaniv is specialisering av utbildningen i primär övningsgren in om varje regemente. Den grundläggande utbildningen av de minsta förl,a m!senheterna (avdelninga1, troppa r, plutoner) kunde sålunda sk~.: vid dc inom ramen för "specia lbataljoner" permanent organi serade "specialskolor", som många av 30-talets trupputbildare vid si na rati onaliseringssträvanelen längtat efter. Konsekvensen hiirav var dock, att vid fö rbandsvis utbildning i fredstid, en utbildning som m åsta ~iga rum under c :a 4 månader ell er nii ra hälften av ticlen för dc viirn p li ktigas 1. tjänstgöring, måste man sammansätta vissa förhand med personal från ett flertal kompanier. el v s gå ifrån el en st~incl iga indelningen. 1 princip var således denna utbildningsorga ni sation fiir regementenas vidkommande b eh ~i ftacl med samma olägenhet som 1!l30- talets organisation. Detta va1 en av anledning ama till införande av ny utbildningsorganisation 195fi. varom mera i det följande. D e genomgripande ändringar beträffande indelning i utbildningsenheter, som under 40- och 50-talen skett med enelast n åg-ra års mellanrum och med snabb anpassnin g- efter förändrade premisser. ha möjli g-gjorts bl a g-enom en partiell centralisering unel er början av 40-talet av de administrativa funktioner, som ticlig are voro decen traliserade till fredsorganisationens kompanier. Personalreclovisning, krigsplacering och rekrytering m m har sålunda centrali serats till regementsstaberna (mots v ), var j ä m te dc gamla kompan itygupphiirdernas och kompanirustkamrarnas funktioner övertag its av kustartillerifö rsvarens regionala förråclsorgani sation. Sammanfattning: U tbi ldningen vid kustartilleriets truppförband under 1900-talets första decennier ~igd e rum inom en organisation. sonl a nslöt sig till kustfästningarnas krigsorganisation även om den ej kunde helt överensstämma med densamma. Fredsorganisation<.: n var ~d förban l Bat l Komp l Speciell utbildning utöver a llmän KA-utbildning ~ ~ KA2 KA3 KA4!(A_ 4 H I. l. Pjästjänst v id fast svårt och medelsvårt sjöfrontsartilleri 2. Eldledningstjänst vid fast svårt och medelsvårt sjöfrontsart i Ile r i 8. Tjänst v id al,anartilleri och lätt sjöfrontsartilleri III. 6. Eldledningstjänst vid lvkanartilleri 7. Pjäs- och motortjänst vid lvkanartilleri VI. 11. Signaltjänst I. II. IV. I. 12. Min- och maskintjänst 13. Eko!1omi-, musik- och hantverkstjänst l. Pjiistjänst vid fast svårt och medelsvårt sjöfranteartilleri 2. Eldledningstjänst vid svårt och medelsvårt sjöfrontsartill er i 8. Tjänst vid a kanartilleri och lätt sjöfrontsartilleri 'l. Pjästjänst vid rörligt medelsvårt sjöfrontsartilleri 5. Motortjänst vid rörligt medelsvårt tilleri Signal tjänst Min- och maskintjänst 13. Ekonomi-, musik - och hantverkstjänst sjöfrontsar-l 3. Tjänst vid fast svårt samt fast och rörligt medelsvårt sjöfrontsartilleri, akanartilleri och lätt sjöfront sartilleri 14. Signal-, min-, maskin-, ekonomi-, musik- och hantverkstjänst 8. Tjänst vid akanartilleri och lätt sjöfrontsartilleri 9. Radartjänst (»KA radarsko la») II. 2. Eldledningstjänst vid svårt och medelsvårt sjöfrontsartilleri 4. Pjästjänst vid fast och rörligt svårt samt m e delsvårt sj ö frontsartilleri 5. Motortjänst vid rörligt svårt sjöfrontsarti!ieri IV. 11. Signaltjänst 12. M in- och maskintjänst 13. Ekonomi- och hantverkstjänst 14. Tjänst v id fast medelsvårt sjöfrontsartilleri samt akanartilleri och lätt sjöfrontsartilleri Signal-, min-, maskin-, ekonomi- och hantverk-. tjänst ----~--~----~ ~ Tabell 2. Bataljons- och kompaniindelning l

11 35-:1: sta rk t p ~t ve rkacl a v beredskapskravet och a v de administrati va iunktionernas decentralisering. Utbildningens krav måste under 31 l- ta\q tillgodoses genom en speciell utbildningsorganisati on v id sicl an av den bibehå ll na i~lch e organ isati onsf o rm en m ed des s admin istra tiva uppg ifter. Efter a vveckl ingen av elen förstiirkta försvarsberedskapen fick truppförbanden en fredso rganisation, som främst ti ll goclo så!:; utl, i] (]_ ningens krav. Beredskapskravet blev tillgodosett genom att ant;det trupp förband kunde bibehå ll as med ett truppförband inom \ a r 1.~ kusta rtilleriförsvar samt genom speciella fö rberedelser för snal,l, ber edskaps förstä rkning. För l~us larti l! c r ic l ycm cnsa111 u tbildn in g. L.:tö vc r utbildning inom ramen för de olika truppförbandens!redsorgani sation, för vi lken i det tidigare redogjorts, fick elen för kustartilleri et gemensamma utbildningen vid särskilt organi serade utb ild ningsansta lter. skolor och kurser så småningom ökad omf a ttn i n.~. J(nstartillcricts skju ts/w /a, lydande direkt unel er chefen för kustartilleri et (sedermera lka ) ha r varit verksam a ll tse elan kustartilleri ets till blivelse. F örutom att utföra fö rsök med nya skjutmetoder och ny materiel har skjutskolans f r;imsta uppgift varit el en all tjämt förhä rskande, nämligen befälsutbildning i artill eri taktik och skjuttd: nik. Fr o m 40-talct skedde en stark utökning av bl a kursverksamheten vid skjutskolan. A-ustartillcricts undcro)ficcrssk ola, förlagd ti ll K A 2, va r organiserad 192:>-19-1:7. l denna skola bedrevs elen utbildning friimst i allmiinbilclande ämnen, som erfordrades för undero fficersexamen. Lxc men i skolan var fr o m 1937 likstiillcl med begränsad realex an1cn. E fter 19-1:7 sker motsvarande utbildning till kustarti ll eriundero il' iccr bl a vid F örsvarets läroverk och M a rinens uncl crofficersskola. T i likomsten a v radar och för l-ada rutbildningen erforderliga spec;ell a anordningar medförde, att för kustartilleriet centraliserad utbildning a v så v;il be fä l som meniga f r o m 19-1:9 g a vs en fast organi sati on genom tillkomsten av kustartilleriets radarskola vi d E_-\ -± (se tabell 2). För särskilt uttagna v;irnpliktiga (studenter m fl), som tidigare utbildats vid resp regemente, anordnades fr o m 1934 grundläggande utbildning till reservbefä l (äldre benämning) r esp v ~irnplikti g a uncle r officerare (efter J 9-1-G) vid ett fö r kustartilleri et gemensamt s/w ~c o m f' an i resp bcfälsslt o!clw m pani, varje å r tillfälli gt organiserat d ~:l något av truppförbanden. Denna utbildning fick a ll t större bet: ~~ ] se i och med det värnphktiga beblets. starkt _ö k a d ~ om fattning oc!1 o ifter 1 kngsorgan1 sat10nen och erholl 195:) en tast organ1 sa t10n. den stanchga 111 e nmgen. uppo.... el l. 1 V ncl er h å ll stj ~inst e n s ökade betydelse i krigsorgani sationen föranledde rationaliserad utbildning av bl a värnplik tig personal. Unel er ±Otalet till kom sålunda för kustartill eri et gemensam utbildning a v el yli k ersonal vid tillfälligt organiserade utbildningsenh eter, såsom lll. cka ~ ilu:rslwla, sju l~vård sslw la och fö rpliignadssk ola..i\vcn denna utbildning fick 195:) en fast organisation. HUVUDDRAGE N AV UTB I LD N J ~G E N ;.\RE K 19:i 6- J9 ::i~~ A llmän plan. Kustartill eri ets utbil dning iir f n reglerad genom S lwlrcglcm cntc för htstartillcrict (SRJ,-A), f as t s t~ill t 19:>1, och genom dc order. anvisningar och bestämmelser, som utfä rdats av I KA. Dela rna H - \ i SRKA ersattes 19:i6 av de f n gällande delarna I1 och lip) ') Nya delar I och IV av SRKA kunna förväntas under Utbildningen av kustartilleriets personal bedrives dels vid kustartill eriet, dels utom kusta rtilleriet. Utbildningen vid lw sta?-tillcrict bedrives a) vid truppförbanden. b) vid för kustartill eriet gemensamma skolor och kurser. fö rlagda ti ll visst truppförhand och understiill da trupp förbandsch efen (t ex raclarskolan, m ekanikerskolan, be fi1lsskolan m fl), c) vid för kusta rtilleri et gemensamma skolor direkt underställda IKA (t ex Kustartilleriets skjutskola ) samt el ) vie] kustartilleriförsva rens verkstäde 1-, förråd 111 m. Utbildningen u to 111 /?ustarti/1 crict bed r i ves a) vid för marien gemensamma skolor ( t ex M a rinens underofiicersskola, Sjökrigsskolan, S jökrigshögskolan ), b) vid för krigsmakten gemensamma skolor ( t ex Försvarets b ro Verk, Försvarshögskolan ), c) vid skolor och kurser, huvudsakligen anordnade för armens. flottans ell er fl ygvapnets personal (t ex Jnianteri skjutskolan ) samt

12 351 d ) v id civila utbildningsanstalter, verksbeler 111 m... Värnp likti g_~. samt stan:-. och ~ ese.rvperson~ l u.nclcr utbilcln in g ti[) hogst underottjcer resp o1flcer hanforas 1 utb!lclnmgsavseencle i rcg l ti ll viss slwla (i denna betydelse ej ett administrativt o r ganis a tu risl~t begrepp utan ett begrepp, som anv;inclcs i kursplaner och timplaner 111 m i S l~ka ). V är n }'lilltig per sona/ (ink l aspiranter och kael etter ) u tages fijr: soldatutbildning i solclatskola, unelerbefälsutbildning i uncletbefälsskola, underofficersutbildning i uneleroffice rsskola för vpl, officersutbildning i officer sskola för resp stam, reser v och vpj. specialtjänst ( för civilingenjörer och ingenjöre r, uttagna till ll:kni: kerutbilclning), stabstjänst (kryptobiträden och skrivbitrii clen) samt hand r;ickningst j än st. S tamperso11alens utbildning hänföres till: instruktörsskola ], 2 och 3 samt uncl erof ficersskola. Tru.}' i'förba n.d ens u tbi/dni11 gsorga nisatio11. Med skrivelse till CM i december 195-± avgav IKA förslag till ;i 1Hh ad utbildningsorganisation v id kustartilleriet. Därvid anfördes bl a, att elen befintliga utbildningsorganisati onen kommit att förskjutas mot en ren skolorganisation, h elt olik krigsorganisationen, l) m ed dära v föl janetc olägenheter för såv;il förbandsutbildning som beredskap. \ven bristen på tillräcklig befälspersonal för att tillgodose elen g;illancle utbildningsorganisationens behov fran~hölls. Förslaget grundade sig på en undersökning, huruvida möjligheter funnos att åstadkomma en mganisation av utbildningen, som delvi s visade bättre överens st~imm c l se med krigsorganisationen m ed samtidigt t i!l godoseen.le av ofrånkomliga k rav på specialisering, dels tillvaratog a lla rimliga mö.iligheter till erforderlig ekonomisering ifråga om instruktionspersonal, investeringar och driftskostnader. Dc synpunkter som i Övrigt voro vägleclanclc vid uppgörande av förslaget to rde kunna a nges sålunda: att cl e fem kustartilleriförbanden borde bibehå ll as främst av be- 1) Se tabell 2.. elskapsskälmen iiven av ekonomiska skäl (för alt befintliga utbild- 1~11crsano r dn ingar m m a ll tjiimt skull e kunna utnyttjas och ny investe-!1 "... 1.l ). gar da n genom une v1 (as, on att de värnpliktiga i möjligaste mån borde utbildas vid det truppförband, cbr de krigsplaceras, a att utbildningen så långt möj ligt borde ske vicl förbancl niirhetea de v;irnpliktigas hemort, V att centra li serad utbildning borde ske av kadetter, aspiranter. stamunde rb ef~i l, värnpliktiga uttagna för underofficersutbildning och specialtjänst samt av sådana värnpliktiga, vilkas utbildning kräver särskilda skolor och där å rskvotens ringa storlek per truppförband gör en centrali sering nödv~indi g, t ex radarpersonal, mekanike r, kockar och.sjukvådare, att lämplig storlek på utbildningsenheterna vid dc ol ika ti uppförbanden borde eftersträvas samt att befintliga lokaler och utbildningsanordningar borde effektivt utnyttjas. Vid förslagets utformande hade det av rationella skäl varit erforderligt att i två avseenden frångå synpunkten, att de värnpliktiga borde utbildas vid de truppförband, där de seelermera bli krigsplacerade. Sålunda föreslogs, för att spara instruktionspersonal och för att slippa nya investeringar, att a ll utbildning vid rörligt sjöfrontc'3rtilleri skull e förläggas till ett enda truppförband, nämligen ti ll KA 2. Vidare ansågs det ändamålsenligt att koncentrera minutbildningen till tre av de fem truppförbanden. De förband m ed motsvarighet i higsorganisationen, som borde in gå i utbildningsorganisationen, voro en ligt förslaget: vid varje truppförhand en sj!ärrbataljon om bataljonsstab, ett stabsbatteri (bl a med personal för signal- och stridslcdningstjänst), ett medelsvårt batteri och ett lätt batteri (lätt sjöfronts- och!vart), vid KA 2 en rörlig artilleribataljon om bataljonsstab, ett stabsbattei i och två rörliga batterier, vid KA l och KA 4 en minbataljon om batalj onsstab och tv3 min u tläggningsd iv i s ioner, vid KA 5 en 1ninutläggwingsdivision samt Vid KA l ett luftvärnslwnonbatteri.

13 359 Sk:o!fö rbanden, av vilka enelast radarskolan tidigare ingåtl i d e11 st:i nd iga indelningen, skull e enl igt förslaget erh ~dl a s en fast organisation och utgöras av be b isskola rada r sko la in struktörsskola n~irför s va r ssko l a mekanikerskola fö r p liignaclsskola sjukvårdsskola vid 1-\ A 1 KA 1 1-\r\ { KA l ]-\ f\ ~ 1-\ A 2 KA 3 För inre tjänst m m skulle vid varje regemente f innas ett lwscrnhomtani och vid varj e kår en!wsernav d c!ning. Genom go i april 1955 fastställ eles elen föreslagna organisationen varefter elen började tillämpas f rån hösten samma å r. Därvid ha; dock det avsteget bli vit gjort, att minbataljonen vid KA 4 ej uppsatts, enär en minutläggningsel ivision av bl a hereclskapsskiil bibehå lli ts vid KA 2. Vid KA 4 finnes således blott en minutläggni ngsdivision. V idare blev sjukvårdsskolan tills vidare organi serad vi d KA 1 i stället fö r vid K A 3. V ii r n f' l i lä s u t bil dn in gen. E. tt krav gäll er för a ll personal v id kustartilleriet, nämligen att var och en i vad på honom ankommer måste kunna lösa de allllliinna uppgifter, som höra samman med kustartilleristridens förberedande och genomförande. Varje kustartillerist måste därför utbil das ti ll en god "skärgårdssoldat", som :ir v~i l beredd att möta ett krigs prö v ningar under de speciella förhållanden, som råda i våra skärg{ll dsområcl en och vår kustterräng. Härför krävs en allmän kustarti lleriutbildning, i stort sett lika för all a, som grund för utbild ningen till viss befattning inom krigsorganisationen. K ustartilleritjänsten är emell ertid mångskiftande och i stor omfattning tekniskt betonad. M ed hänsyn härtill tillämpas en indelning i olika huvudtjänster fö r all personal utom fö r stamofficerare. För samtliga värnpliktiga sker dessutom en kategoriindelning, avseende törsta- och andrahandsbefattning inom krigsorganisationen. Indelningen i huvucltji1nst :i r för vjrnpliktiga fö lj ande: ' j\'[ enig pjiis111an gijdare gidledningsman :Mätare, inbas ]11äta r e, lodbas ej!er vågbas ]11ätare, radar Underbefiil Riktare!Dldledn ingsma.n Mätare, inbas Mätare, lodbas eller bågbas Mätare, radar Underofficer Pjäslinje Splatslinje Mätlinje Officer Tabell 3. Förstahandsbefattning Pjäsman tung pjäs k etpjäs Riktare vid dito E ldledningsm an eller strålkastarman Mätare inbas och observatör i cp a trull Mätare ledbas ell er vågbas samt observatör i epatrull Andrahandsbefattning och ra- l Riktare tung pjäs och raketpjäs P jäsman vid dito Strålkastarman eller eldledningsman Mätare radar Mätare vågbas eller lodbas samt n1äiare radar Mätare radar cch observa- Mätare inb2.s tör i epatrull R ih:t are (ubef) Pjäschef tung pjäs Ammunitionsubef Pjäschef raketpjäs Eldledningsman (ubef) eller strålkastarchef Ebiträde etropp Mätstationschef, inbas Ebiträde i epatrull Stabsubef Mätstationschef, lodba s e' ler mätare (ubct') vågbas Ebiträde i epa trull Stabsubef Mätare rada r (stf cradarchef) Pjäschef tung pjäs Pjäsplutonchefs stf Spaltschef Eldlednings- (stridslednings-) uoff Mätstationschef (tillika eldledare) l Epatrullchef Mätstationstroppchef s trälkastartroppchef Kategoriindelning för vpl tungt sjöfrontsartilleri. Strå lkastarchef <:!ler eldledningsman (ubef) Mätare (ubef) vågbas eller mätsta tionsch ef lodbas Epatrullchef s t rålkastartroppchef Mätstationstroppchef Epatrullchef stråtkastartroppchef l Eldledningsplutonchef huvudtjänsten fast

14 360 fast tungtt) s jöfrontsartilleri rörligt tungt 1 ) sjöfrontsartilleri!u ftvärnskanonarti ll eri lätt sjöfronts- och lu ftv:1rnsartilleri~ ) signaltjänst mintjänst motor fonlons t j än s l nä rförsv:l rstj än st maskintjiinst in ten elen tu r t j ~in st stabs t j ii n st sjukvårdstjänst teknisk tjänst skydeist j ii n st handräckningstjänst. Såsom exempel på kategoriindelning av värnpliktiga vid utbil dning inom huvudtjänst anges i tabell 3 dyli k indelning vid fast tungt sjöfrontsartillcri. ]nom huvudtjänsten "fast tungt sjöfrontsartil lni" utbildas sålunda 6 kategori er meni ga. 5 kategorier underbefäl. 3 kategorier underofficerare och l kategori officerare eller sammanlagt 1:) viirnpliktskategorier. Inom övriga huvu clt j ~inst e r sl, er kategoriindelning i princip enligt samma grunder och framgår antalet värnpliktskategorier av tabell 4. Kategoriindelningen innebir emellertid ej att varje värnpliktskategori utbildas för sig, helt skild f rån övriga kategorier. Genom att utbildningen i fl ertalet ämnen inom varje huvudtjänst har samma omfattning och målsättning för soldatskola resp underbefälsskola o s v. kan utbildningen i stor utsträckning ske gemensamt inom resp utbildningsenhet (batteri, minutläggningsdivision. skola). Enda < elen för varje kategori speciell a utbil dningen :ir diffe rentierad ech k drives kategorivis. Huvuddelen a:; dc värnpl-ikt iga utbildas unele r sin första t iii nstgormg i soldatsho/a eller i underbefä/sslw/a. Denna huvuddel av 1) Här användes d en lwmmande nya b enämningen tungt i stället tör hittillsvarande svårt och m ed elsvårt artilleri. 2) Benämningen lätt luftvärnsartilleri användes här i stället för benäzn nin.gen automatkanonartillei'i Antal --- l kategorier för vpl Summa Huvudtjänst ktte- Mc - niga lubef l U off l Off gorier rast tungt sjöfr~n.tsart. ' l l fl Rörligt tungt SJofrontsa r~ l 5 :~ l H r.,vkanonartt) l l 11 r.,ätt sjöfron.ts- och!vart l l 9 signaltjänst )\{intjänst....: l l l J )\{otorfordonstjanst l l -- 5 Närförsvarstj änst 2 ) )\{askintjänst l Intendenturtjänst stabstjänts Sjukvårdstjänst 3 ) l l 1 l l l l l l l Teknisk tjänst skyddstjänst l - - l - l l 1) Ingen utbildning efter Summa 36 (] ) Försöksutbildning t o m Kategoriindelning i närför - svarstjänst samt i nytillkommen kustjägartjänst tillkommer efter ) I sjukvårdstjänst kan en vpl uoffkategori beräkna ; tillkomma. Tabell 4. Antal värnpliktskategorier olika huvudtjänster. kustartilleriets värnpliktskontingent ha r uneler senare år omfattat omkr man, varav c :a 30 7c uttagna till unclerbefälsutbildning. Första tjänstgöringen för till underbefälsutbildning uttagna iir 324 dagar (för flertalet omkr 25 / 11-16/ 10) och för övriga 290 dagar (i regel omkr 7/ 1-25 / 10). Rytmen inom truppförbandens utbildningsverksamhet blir till stor del bestämd av tidsindelningen fö r nämnda soldat- och underbefälsskolor. För flertalet huvudtjänster gäller följande: 28 l. kursen l soldatskolan Ubefskolan SlJ:?. veckor 12 veclwr J l l

15 362 Under 1. kursen, som avser grundläggande so ld a~ utbi!?n ii:g resp soldat- och underbefälsutbildning, ;ir kursomfånget hka tor llertalet huvudtj änster..... Under 2. kursen, som omfattar bl a grundlaggande utbdclnmg i huvudtjänst i soldat- resp underbefälsbefattningar, har. den al!n,;i 1, _ na kustartill eriutbildningen (i stort sett hka for all a : >o l d atskola resp underbefälsskola, oberoende a v huvudtjänst) en om l attn m ~. s0111 kräver omkr GO 7o av tiden, under det att återstående 50 /o äro anslagna till specialutbildning för vederbörli g kategor_i. Aven ~ id denna specialutbildning råeler dock för vissa kategone1- overensstammelse i vad avser flera ~imn e n ell er övningsgrenar, v ilket underlattar utbildningens planläggning och bedrivande inom resp :Jtbi l clnin gs ~ n h d. Uneler senare delen av 2. kursen domineras utb1ldnmgen av ~amövning mellan olika kategori er. Utbildningen uneler 3. och 4. kurserna omfattar ~-~r.me ll och tilbmpacl förbandsutbildning med förbanden så! ~ngt I~10J ligt orgamseracle enligt gällande sammansättningstabell er for. kn?sorga~1 I Sat.wn och med den enskilde t j änstgörancle i avsedd mobdjsenngsbetattmng. Onder 4. kursen samordnas utbildningen, där så är lämpligt och möjligt, med de krigsförbandsvisa r e petitionsö~ning~r, där _jäm~i d e_s med stridsutbildning i huvudtjänsten särskild v1kt lagg_es v1d ~1a d o1~s v:r, fältarbeten, skydel och underhållstjänst under stndsmass1ga t m hallanclen. Enär kustartilleriets stridsuppgifter äro såväl sjooperativ,a som markoperativa, torde det vara av v isst intresse att se 1 vad m an detta återspeglas i utbildningen. En granskning av skolreglementets kurs- P. - t t1l lan för exempelvis underbefälsskolan vid fast tungt Sjotron sar... - 'd 33 ' 37 u tor leri v isar att av den åt 2. kursen anslagna ti en a ; o avses. '.... ~ sådan kustartilleriutbildning, där gränsdragnmg mellan SJOOpe La.. 1 l J ' 33 ' avses ioi och markoperativ v er.;sam 1et ej.;an pav1sas, a ; o. utbildning med sjöoperativ karaktär (artilleritjänst avseen?,e slqu:: ning mot sjömål samt sjöspaning) och 27 a 33 o/o avses.f ~r ma ~~ operativ stridsutbildning ( närförsvarstjänst samt artillentpnst seende skjutning mot land mål).. Den del av kustartilleriets värnpliktiga som uttas till ~m d c r off'': cersutbildning, av vilken vissa frivilliga sedermera uttas till. o ffrce r~ utbildning, utgör tillsammans med officers- och reservofficersasp ranter årligen omkr 200 man. första tj~instgöring e n tor dessa värnpliktiga ~ir 290 dagar omedelbart fö lj d, av fo rtsa.tt : jän stgör i~1 g uneler l?o dagar ( cliirut ö~er tterligare 180 dagar for ttll vpl of±lcersutb1l dnmg uttagna). 1)tbdcl ~i n ge n är uppdelad i fyra kurse1 i stort sett anordnade enligt föl j ande. l]nder l. kursen (juni-juli ) sker grundbggancl e solclatutbiiclning vid befälsskolan KA -l för samtliga. Uneler 2. kursen (augusti- apri l) sker grundläggande soldat- och befälsutbi ldning samt utbi ldning i huvucltjänst. F lertalet utbildas vid befälsskolan KA -J.. För elever uttagna till lätt sjöironts- och luftvärnsartilleri sker dock utbildningen vid KA G och till intendenturtjänst uttagna utbildas ticlen januari- april vid förplägnadsskolan KA 2. Under 2. kursen anordnas även vinterutbildning uneler tre veckor vid KA 5. Under 3. kursen (maj- juli) sker utbildningen för flertalet unel er befälstjänst i underofficersbefattning vid eget truppförband. För vissa elevkategori er anordnas dock uneler denna period en månads skjutkurs mot landmål E lever på pjäslinj en vid rörligt tungt sjöfrontsartilleri och elever i motorfordonstjänst utbildas oberoende av truppförbandsti llh örighet uneler denna kurs liksom senare uneler 4. kursen vid KA 2. Uneler 4. kursen (augusti) sker utbildningen för flertalet i samband med befälstjänst vid eget truppförband. De som genomgått underofficersutbildningen och (frivilligt) fortsätta utbildning till värnpliktig officer tjänstgöra efter 4. kursens slut i underofficersbefattning vid eget truppfö1 band (bl a unel er krigsfö rbandsvisa övningar) för att slutligen från mitten av oktober till slutet av februari utbildas vid s jökrigsskolan. Utbildningen till officer. För utbildning till värnpliktig officer har redogjorts i det föregående. Utbildningen t i 11 stam- eller reservofficer är till en bör j an sam Ordnad med de värnpliktigas befid sutbilclning. Såväl officers som reservofficersaspiranter utbildas sålunda under de elva första månaderna (juni-april) vid befälsskolan KA 4. Officersaspiranterna Utbildas härvid bl a i tjänst vid tungt sjöfrontsartilleri och lätt lvartilleri samt i signaltjänst. R eservofficersaspiranterna fördelas på. 363

16 364 fyra utbildningslinjer, nämligen tungt sjöfrontsartilleri, btt sjöfronts. nch lvartilleri, signaltjänst och mintjänst För officersaspiranterna följer därefter fyra månaders min kurs ( ma j- augusti), varefter kadettskolan börjar med 1%, månads be. fälstjänst vid minutläggningsdivision samt fortsätter med uthildnin" vid Sjökrigsskolan under två vintrar. Mellanliggande somma 1 upp~ tar f älta r betskurs (två veckor), eldl ednings- och radarkurser (tre månader) samt befälstjänstgöring vid rörligt sjöfrontsartill eri (två månnader). Sista kadettsommaren sker utbildningen i taktisk kurs (en månad) och kurs på flottans fartyg (tre veckor) samt avslutas med skjutkurs vid tungt sjöfrontsartilleri (juli-augusti). Reservofficersaspiranterna fortsätta, efter den första elvamånaderskursen vid befälsskolan, sin utbildning i specialkurser inom resp utbildningslinje (maj- augusti), varefter kadettskolan börjar l l/~ månads befälstjänst i samband med krigsförbandsvisa övningar s2 mt fortsätter med kurs vid s jökrigsskolan (mitten av oktober- felruari) och avslutades med bcfä l st j~in stgörin g jiimte två veckors Lilt;u hetskurs (mars-början av juni). Utbildningen av stamunderbefäl. Denna utbildning sker under tre år instruktörsskola. Instruktörsskola l: 12 månader 2: 12 3: 10 För att bli antagen som elev i instruktörsskola l, som börjar ~ 0/ 10, erfordras att vara godkänd i den 324 dagars utbildning till underbefäl, som ges underbefälsuttagna viirnpliktiga. I instruktörsskolan ~ir utbildningen uppdelad på fö lj ande hu vud tjänster: tungt sjöfrontsartilleri J u ftv ä rnskanonartill er i 1 ) lätt sjöfronts- och luftvärnsartill eri signaltjänst mintjänst närförsvars t j än st 1 J Fr o m 1957 har utbildning ej påbörjats denna huvud tjänst. intendeö tu r t j än st sj ukvårdstjänst teknisk tjänst maskintjänst Utbildning i allmänbildande och tekniska ämnen samt i vissa militära ämnen och övningsgrenar sker vid instruktörsskolan KA 4; för elever i teknisk tjiinst och maskintjänst uneler 18 veckor i instruktörssko la l och för samtliga unel er 31 veckor i instruktörsskola 2. Under elen Övriga ticlen sker utbildningen i olika kurser vid truppiörbanden samt uneler tjänstgöring som instruktör vid soldat- och underbefälsskolor ell er uneler yrkestjänstgöring. För elever i teknisk tjänst och i m as kintj ~inst sker utbildningen dessutom uneler vissa perioder vid kurser anordnade inom flottan. Utbildningen till stau11tnderofficer. Denna utbildning ~ir uppdelad i huvudtjänster enligt samma grunder som för stamunderbefälet och p~lbörjas för därtill uttagna elever efter genomgången instruktörsskola 3. För samtliga huvucltjänster, utom teknisk tjänst och maskintjänst, omfattar utbildningen: en eller tv å klasser 1 ) vid Försvarets läroverk, kurs vid Marinens unel ero fficersskola uneler 20 veckor (slutet av oktober- mars) samt därefter slutli rren ohka specialkurser eller yrkestjänstgöring vid kustartilleriet under sammanlagt 19 veckor (elever i intendenturtjänst dock 8 veckors. b s l~kteri- och bageriutbildning vid civilt företag och elever i sjukvårclst]anst 8 veckors utbildning vid civilt sjukhus). För elever i teknisk tj~inst och m ask intj ~in st börjar utbildningen l11ed en eller två klasser (beroende på tidigare utbildning) vid Marinens tekniska skola samt fo rtsätter därefter med kurs vid Marinens Underofficersskola och specialkurser eller yrkestjänsto ö rin o- vid kustartt!i_eriet enligt samma grunder som för övriga huv~1dtj ~~1st er ( ele- Ver I J.... l J.. erga. B mas (111tJ anst c oc ( aven 4 veckors kurs vid skyddsskelan på... _ ') Beroende p å tidigare skolutbildning. 365

17 366 Utbildningen ti ll underofficer ar sålunda avslutad med u t gi\ 11,, ~ 1 av augusti _m ånad 2 eller 3 året 1 ) efter inträdet i Försva ret s 1-1 t> 1 1 verk resp Marinens tekniska skola. Utbildningen v id hustarl il/ericls shjutslw la. U töver de olika skjutkurser mot sjömål, landmål och lu ftmål regelmässigt anordnas v id skjutskolan bl a fö r såväl äldre och Yngrt officerare på aktiv stat som fö r reser vo ffi cera re, un eleroffice rare och kadetter, ha r unel er ] 957 och 1958 anordnats särskilda batal}onsch cfs!ntrscr. Såclan kurs a vser att bibringa de vidgade kunskaper som erfordras för att fö ra spärrbatalj on eller fö r att tj änstgöra i vi s~ sa befattningar i högre stab. U nel er vinterhalvåret ha r bataljonschefskurs en självstuclie- och korrespondensperiod om 3 ;\ 4 månader, som inledes med ett antal föreläsningar av experter på oli ka områden fö r att ori entera ele ve r na om aktuella taktiska och tekniska problem. På vå rsiclan följer en krigsplanläggningsperiod om en månad. dii eleverna i detalj studerar t ex en viss spärrbataljons planläggning, materi eluppbggning m m, varjämte totalförsvarets m il itära och civi la samverkansproblem belysas. U ndervisningen bedrives bl a genom k rigsspel och studium av applikatoriska exempel. Bataljonschefskursens sista period, ivenledes en månad, samm anfall er med slutskedet i skjutskolans övriga ku rsverksamhet under sommarh a lvå ret, vari genom de skjuttekniska och taktiska slutövn ingarna kunna bli gemensamma. D e sålunda anordnade batalj onschefskursern a äro ett led i vidgandet a v skjutskolans uppgiftsområde till att omfatta en fö rbandschefsutbilclning, som avser all stridsverksamhet vid kusta rtilleriet i enlighet med fö rslag framlagt a v 1956 å rs utredning rörande o i t'icersutbildningen, vartill återkommes i det fö ljande. U töver angiven kursverksamhet ha r vid skjutskolan utförts rr npp försök med nytill komna eld ledningsinstrumenteringar och med ro botmateriel I samband med övningarna har ny målmateri el utexperi menterats och tagits i bruk, nämligen dels ett sprutmål för bogsering m ed 18 knops fart efter kusta rtilleriets nya transportbåtstyp. dels ett helikopterbogserat mål fö r målfarter av knop, vi lken senal.) B er oende på a nta let klasser som läses vid FL r esp T ekskol. ( O~. 111åltyp möjliggör sjömålsskjutning mot stridsmässiga målbanor 1 e d.. d d ven me anvan an e av radar. <l f rån skj utskolans försöhutbildniny i?'obottjänst kan fö lj ande relateras... Bland nyttll kommen stn clsmateri el för kusta rtilleriet ingå trådrobotar, typ S S 11, avsedela fö r lätta robotförband ( robottroppa r ). Jämsides med taktiska och tekniska fö rsö k med trådrobotar av typen SS 10 och SS 11 ha r under 1957 och 1958 anordnats försöksutbildning med såväl stampersonal som värnpliktiga, fö r att lämplig ntbilclningsmetocl ik skall fö religga utprovad tills rutinmässig truppntbilclni ng med ifrågavarande materiel skall igångsättas. Försöken ha omfattat: metod ik vid uttagning a v robotskytta r, metodik vid fö rövningar fö r ska rpskjutning, skju tö vningar uneler dager och mörker, övni ngar med radar- och stridsbelysningsmateriel fö r robottropp. transport-, grupperings- och klargöringsövningar samt tillämpni ngsövningar. Beträffande personalen synas försöken ha utvisat, att robottroppen lämpligen kan sammansättas av vä rnpliktiga. Som troppchef bör dock ti llsvidare a vses stambefäl Dessutom erfordras stambefäl som instruktörer vid utbi ldningen. Om robottjänst vid lätt robotförb ~ ncl i_nf?res som en ny huvucltj änst, syn es utbildningsgången för varnphkt!ga i p ri ncip kunn a bli som i huvudtjänsten lätt s iöfrontsoch lvartilleri. dock med beaktande a v robotmaterielens sira rt och kravet på robottropparnas stora taktiska rörlighet. Av kostnadsskäl :or_de enelast ett mindre antal av till robottjänst uttagna värnpliktiga arhgen kunna ges fullständig utbildning till befattnngen robotskyt t Antalet få r anpassas efter mobiliseringsbehovet. Förövningar fö r ska rpskjutning ske främst genom simulatorutbildnmg vid dels elektronsimulator, dels fi lmsimulator. Därvid sker även urvalsprov fö r uttagning av skyttar. Försöken ha bestyrkt att film ~lu u l ato rn är ett oundgängligt komplement till e l e ktrons i m ~ l a t o r e rn a. nar f n endast en fi lmsimula tor finnes inom landet gemensam för. e_~ s och man nens behov, synes ytterltgare anskaffning vara en Prnnar ange:ägenhet. ann.. ' Dr erh ållna träffresultat kan noteras att de värnpliktiga 1. skyt- 367

18 368 tam a år 1957 uppnådde 63 % träff med i medeltal 10 skjutna r O- botar. Ar 1958 erhölls i medeltal 86 '7o träff, om resultatet endast räknas för de 6 sista robotarna per elev (10 robotar per elev fr:tn, räknade). Totalt visar utbilclningsresu ltatet unel er 1957 och 19.)S att urvalet av elever till robotskytteutbildning måste göras p:[ hrect bas, varför rekryteringen till denna utbildning bör ske bland ett stort antal värnpliktiga, för att skyttar i toppklass skola erhållas. _Ä.ven försöksutbildningen såväl med radar- och stridsbelysningsmateriel som med transport- och grupperingsövningar har givit positivt resultat. Lätta robottroppar synas därför kunna bli lättrörliga, eldkraftiga förband, som kräva relativt liten personalorgamsation och som därigenom kunna bli ett värdefullt komplement vid skapandet av ett segt inloppsförsvar i våra skärgårdar. Utöver dc relaterade fö rsöken med lätta robottroppar, ut ruslade med SS 11, har vid kustartilleri ets sk j u tskoja i samarbete med armen verkställts omfattande trupprov med den frans/w ll!å!robotcn CT-JO. I försöksavdelningen ingick såväl stambefäl som värnpliktiga, fördelade på en el- och telepluton (om kommandoplatstropp, in,;trumenttropp och radarmättropp) samt en skrov- och motorpluton. Försöken avsågo 1958 främst att vinna erfarenheter rörande organisation, materiel och förfaringssätt vid skjutning av robot Cf-10, att vinna erfarenheter rörande organisation för klargöring av roljot"ar samt för översyn och iordningställande av robotar efter skjutning för förnyad skjutning samt att öva handhavande av robotmateriel Förutom tekniska erfarenheter, värdefulla fö r fortsatt månc:s idig verksamhet med robot CT -10, ha trupproven påvisat mö j lighcten att med begränsade personella resurser genomföra långa serier skjutningar med gott resultat. Goda erfarenheter beträffande möjligheten atl utbilda värnpliktiga inom olika grenar av denna speciella robott jänst ha även erhållits. Det beräknas att försöksverksamheten skall fo rtsätta. Därvid torde bl a eftersträvas att använda robot CT-1 0 som mål vid båda armens och marinens lu ftvärnsskjutningar. Försök h ~.rmecl påbörjades 1958 i samverkan med kustflottan. Försö!?sutbildning i h tstjägartjänst. Som unelerlag för ett beslut att införa kustjägarförband i kustartilleriets krigsorganisation har under åren 1957 och 1958 omfattande försök med utbildning av kustjägare utförts vid närförsvarsskolan l~a 1. Till grund för fö rsöken har bl a legat synpunkter. framförda ~v 195± års amfibiekommittc. ' Kustjägarförbanden skola vara lättrörliga och ha stor eldkraft för att självständigt kunna genomföra snabba, överraskande anfall mot en i skärgården infiltrerande fiende. innan denn e hunnit bita sig iast i tagen terräng och dra till sig förstärkningar. O m så erfordras 111 ed hänsyn till styrkeförhållandena skall samverkan i anfallet kunna ske såväl med ku startilleribatterier som med sjö- och flygstridskrafter. Därest vid större mota n fall även a rmeförband m ~tst e och kunna insättas, skall kustjägarförband som stöttrupp kunna ta ett iörsta brohuvud fö1 att därigenom möj liggöra fortsatt anfall med annetrupp. Kustjägarförbanden skola givetvis sjiilvständigt kunna utiöra för anfa llets ansättande och genomförande erforderli g truppspaning, varjämte de skola kunna medverka vid skärgårdens allmänna övervak ;,ing, särskilt unel er sådana fö rhållanden då kvali ficc racl trupp erfordras. De utförda försöken, som giv it positiva result.at, ha bl a utvisat enligt vil ka principer elever böra uttagas till kustjägarutbil clning samt hur denna utbildning bör organiseras och bedrivas. Utöver de chefsbefattningar, som böra hestridas av stambefäl, bör huvuddelen av kustjägarna utgöras av frivi lliga ur kategori en till unelerbefälsutbildning uttagna vii rnpliktiga. Rekryteringen bör t ills vidare ske från samtliga truppfö rband, för att ti ll riickligt bred bas skall erh ållas. Utbildningen, som är mycket krävande, har förutom span ingsutbildning och allsidig stridsutbildning med personlig beväpning och understödsvapen (såviil enskilt som i förband t o m komp::tni) omfattat bl a utbildning med kustjiigarförbandens speciella båtmateriel, skärgårdsnavigering under dager och mörker, helikopteruthilclni ng ( spaningsövningar och transportövning ar), attackdykarutbildning r, endast fö r dä rtill särski lt uttgna) samt hård konditionsträning och tränmg att uneler de svåraste förh ållanden i olika slags skärgårclstcrriing Ut h ä r el a kust j äg art j än s ten påfrestningar. Jämsides med försöksutbildningen har utförts försök av taktisk, teknisk och organisatorisk ar t... Även om kustjägarförbanden nu börja bli en realitet, kommer försoksverksamheten att fortsätta för att fullkomna vad hittills uppnåtts. 369

19 Krigsförbandsvisa re pctitionsövningar. Utöver J. tjänstgöring åligger det värnpliktig vid kustartilleri. (liksom vid arnien) att enligt 1941 års värnpliktslag fullgöra tre r ~ ~ petitionsövningar, envar om trettio dagar. Värnpliktig, vilken gen 1 m 1 gått befälsutbildning eller krigsplacerats som befäl, fu llgör <tirut. Över i anslutning till repetitionsövning befälsövning omfattande tio dagar.. Fr o m 1952 fullgöras repetitionsövningarna krig sförbanclsvi s obe. roende a v ålclersklassindelningen. I stort gäller att krigsförbanden ;(ro inclelacle i sex omgångar a-f och att varje omgång beräknas fullgöra repetitionsövning vart sjätte år. Därvid har eftersträvats att samordna omgångsindelningen med armen, så att armeförband och kustartilleriförbancl, som ha gemensamma markoperativa uppgifter elle r i övrigt vid sin verksamhet beräknas bli beroende av varandra, fullgöra repetitionsövning samtidigt, varigenom de uneler repetitionsövningsperiodens senare del kunna ha gemensamma tillämpningsö vn ingar. Kustartilleriets krigsförbandsövningar äga i regel rum under september-oldober. B e fä/sövning i anslutning till repetitionsövning fullgöres i regel vid det truppförband personalen tillhör. Befälsövningens ändamål är främst att befästa och utveckla förmågan i belilsfäring samt att i tak tiskt, tekniskt och administrativt hänseende förbereda vederbörande för tjänstgöring som befäl vid eget krigsförband. att bibringa kunskap om de reglementsföreskri f ter och övriga bestämmelser, som äro av betydelse i vederbörandes krigsbefattning. att bibringa kunskap om och färdighet i handhavande av ny tillkommen vapenmateriel och annan materiel, som ingår i (veclerbörancles a v delning av) krigsförbandet samt att bibringa med hänsyn till vederbörandes befattning erforde rlig kunskap om resp krigsförbands mobilisering och rustning samt uppgifter enligt gällande stridsplan. Av stor betydelse är att resp krigsförbands befälskader under befälsövningsperioclen ej blott inhämtar nödväneliga kunskaper och fär digheter samt förbereder den kommande verksamheten utan ävell hinner sammanföras tiil inböreles intressegemenskap, innan förbandec i dess helhet organiseras. De!?rigsförbandsvisa repetitionsövningarna ha främst till ända t11ål att hos samtliga utveckla och befästa tidigare kunskaper och tal- digheter samt att i~lära h~nclhav_anclet av ny materiel, avsedd för resp förband (bl a aven e_r torderhg om_skolning). att samova personalen mom resp kngsförband och öva krigsförbanden att lösa de upp g i f ter, som kunna bli aktuella vid beredskapstillstånd och krig, samt att öva sam verkan mellan förband ur kustartilleriet och förband ur armen, flottan och flygvapnet. I krigsförbandsövningarna deltar om möjligt all vid veclet börligt förband krigsplacerad personal. Till varje förband avdelas dessutom särskild personal (i regel stambefäl) som instruktionspersonal och stridsdomare. Under krigsförbandsövning kan man skilj a på två tidsskeden, nämligen ett utbildningsskede och ett tillämpningsskede. Därtill L:ommt:r erforderlig tid för inryckning, utrustning och organisation samt avrustning och utryckning. Inryckning och utrustning m m kan enligt kustartilleriförsvarschefs bestämmande ske som mobiliseringsövning. Utbildningssk edet (omkr 17 dygn) avses för grundläggande repetiton i eller erforderlig omskolning för resp befattning samt samtrimning såväl av förbandets minsta enheter som av förbandet i dess helhet i all den verksamhet, som skall kunna presteras a v resp förband. Denna utbildning måste ägnas erforderlig tid och mycken omsorg, ty även om förbandet någon gång tidigare varit inkallat till krigsförbandsövning har under mellanliggande period (i regel 6 år) omplaceringar och omorganisation sannolikt ägt rum, varjämte ny utrustning samt nya taktiska beslimmelser tillkommit. Utbildningen sker regelmässigt krigsförbandsvis, med biträde av särskilcia instruktörsgrupper, men kan till en del även anordnas som sammandrag en utbildning, för att t ex de speciella utbildningsanordningarna vid r,~sp truppförband skola kunna rationellt utnyttjas. ~edan tmcler utbildningsskedet ordnas övningar med taktiskt läge (sj ooperativt eller luftoperativt för förband, där så kan bli aktuellt; rnark_operativt för samtliga). I regel sker denna utbildning som momentovningar med korta moment, varav helst c :a 50 % uneler mörker. ~Öre utbildningsskedets slut böra såväl artilleriskjutningar som stndsskjutningar med handvapen och understödsvapen ha slutförts. Dn der tillämpningsskedet (omkr 7 dygn) bedrives utbildningen i

20 3/2 form av stridsövningar och krigsövning med ~inclamål att samöva för_ banelen såväl inböreles som med förband ur armen, flottan och fh, J g- vapnet. Den för krigsförbandsvisa repetitionsövningar totalt disponibla tiden ;ir starkt begränsad. Den tid, som el isponeras för olika delar av utbildningsvolymen, måste därför avvägas så att helheten blir v;i] Lalanserad. Av utomordentlig betydelse är att verksamheten ~ir rati o_ nell t planlagd, så att tiden blir v;il tillvaratagen och ägnad?tt det som är väsentligt, så~ä l för förband~~s- som de e_nski ldas strids duglighet. Detta gall er v1sserhgen all 1mlttar utb1lclmng men det gäller i särskilt hög grad vid repetitionsövningarna, då flertalet av de inkallade äro till mogen ålder komna och i regel få vicllinnas ekonomiska uppoffringar i samband med militärtjänstens fu llgörande. Varje Övning eller övningspass, som innebär aktiv ins;-ts eller m ed verkan från samtliga ell er åtminstone flertalet övningsdeltagares si da, 110 _ teras av deltagarna på övningsledningens pluskonto, under det att varje timme av "hängtjänst" eller av sysslolös väntan, vaka och enformig beredskap, som ej slutar i aktivt handlande, belastar m inuskontot. Repetitionsövningstruppens positiva inställning till givande övningar, även mycket påfrestande dylika, är glädjande men sb ll er höga krav på övningsledningens förmåga och möjligheter att planlägga, anordna och genomföra realistiska övningar med hög hiindelsefrekvens för flertalet deltagare. Som ett all mänt omdöme om de krigsförbandsvisa repetitionsövningarna torde med fullt fog kunna sägas, att de i hög grad bid ragit till a t t stärka vårt försvar. U fred ni ng rörand e o ffiicer sutbildningen. Genom go i januari 1956 ställeles översten H Callerström ti ll IKA förfogande för utredning av officersutbildningen vid kustartilleriet. Utredningsuppdraget avsåg utbildningen efter officersutnämningen. Resultatet av utredningen överlämnades i juli Utredningen redovisade den uppfattningen, att utbildningen till officer alltjämt måste ha en bred uppläggning, som ger en allsidig uppfattning om kustartilleriet som helhet. Erforderlig differentiering bör sålunda förekomma först uneler utbildningen som officer och därvid ganska snart efter officersutnämningen, så att subalternofficersuden i huvudsak ägnas åt verksamhet inom egen vapentjänst. Senare ' ste dock aven sådan utbildning insättas, som ger kustartillerio Ui- 111~en en allt vidare blick, så att han uppfyller det totala krigets kr;:; : c: ledare. För att underlätta denna utbildning, bör elen tidigare di i r:rentieringen ej drivas längre än vad som är oundgängligen nöctändigt. v l]tredningen anser det erforderligt att för yngre officerare ersätta det nuvarande utbildningssystemet, i vilket ingår ett antal smärre J;urser av olika slag, med en vapcntjänstofficersutbildning, lik nc~nd e f]ottans vapenofficersskola och armens truppslagsskolor. Den förbanclschefsutbildning, som nu förekommer, bör systematiseras och direkt inriktas på vart och ett av de fyra befälsplanen inom kustartilleriets krigsorganisation - batterichefens (och kompani chefens), bataljonschefens, kustartilleribrigadchefens samt slutligen kustartilleriförsvarschefens (och fö rsvarsområdesbefälhavarens) - och därvid ge en med högre tjänstegrad fördjupad och breddad utbildning. Betydelsen av att vidga kustartilleriofficerens användbarhet även utanför kustartilleriets ram har av utredningen beaktats i kursplanerna. Utredningen framlägger förslag till en obligatorisk utbildning, som reglementariskt bör genomgås av varje kustartilleriofficer. I den obligatoriska utbildningen äro tre faktorer särskilt uppmärksammade, nämligen utbildning i vapentjänst, förbandschefsutbildning samt utbildning med hänsyn till det totala krigets krav. Utredningen framlägger även förslag beträffande den lzögre utbildning en, som vidareutbildar kustartilleriofficerare för tjänst i chefsbefattningar samt i högre staber och förvaltningar. Slutligen avges fö rslag till si.irshild utbildning av olika slag, som syftar till att ge erforderligt antal officerare fördjupade kunskaper inom speciella grenar av tjänsten. Utbildningssystemet är samordnat med utbildningen vid Sjökrigshögskolan, cl ~ir dock viss anpassning för eslås, samt med redan nu utnyttjade lämpliga kurser vid armen. Officersutbildningens omfattning och all männa gång skulle enligt utredningens förslag bli följ ande. Obligatoris!? utbildni1t g. a) Fänri!?sutbildning under de två första officersåren, dels i skjutkurs, båtkurs och minkurs, dels uneler trupptjänstgöring vid tungt sjöfrontsartilleri och vid signalförband. 373

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat. Drift- och montageinstruktion Dok id mi-292se_150522] C-2, Digital hygrostat C-2 Ersätter mi-292se_140917 All män na data yg ros tat Tek nis ka data VENTURA In di ke ring Pro gram me ring Fuk ten sor In

Läs mer

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Blåsen nu alla (epistel nr 25) lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000.

Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000. 1 KA2 Muldivision Intressenter 2009-09- 10 Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000. Utdrag ur Kustförsvar från kustbefästningar till amfibiekår. Utdrag ur befästningspark Karlskrona 2 1939 När andra

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Höstvisa. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ nœ # # j œ # œ œ œ j œ œ œ œ Œ. j œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ. œ œ ? # # # œ j œ. J œ. œ œ œ. œ œ œ œ # œ.

Höstvisa. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ nœ # # j œ # œ œ œ j œ œ œ œ Œ. j œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ. œ œ ? # # # œ j œ. J œ. œ œ œ. œ œ œ œ # œ. opran & Höstvisa Musik:Er auro ext: ove ansson rr: Mani Mattson. lt enor &? Vägen - hemvar myketlångoh - ing- en har agmött.nu blir kväl-lar - ky-li- ga oh se - Ing - en mött. lir kväl - lar- se -... as?

Läs mer

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde... Till ig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse ahlberg Innehåll llt, allt jag ägde... Karin Boye Till dig... Karin Boye Idyll Karin Boye Trollbunden Karin Boye Och får jag aldrig äga Erik Blomberg Melodi Bo

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118

Läs mer

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j Avsedet I Podoen melodi ur gamla Valamo losters oihod a d j j Kom, låt oss ge den sista ssen åt den dö de, tac an de Gud. j jz j a d j j j j j j För hon/han har gått ort från si na nä ra och sri der nu

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015

Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015 Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015 Ko s tn ad s s tälle n u m m e r 1 6 3 9 8 0, 1 6 3 9 9 8 I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659)

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

Nr Mot. 1975:

Nr Mot. 1975: Mot. 1975:1890 12 Nr 1890 av herrar Jonsson i Alingsås och Henmark med anledning av propositionen 1975:40 om kommunal konsument politisk verksamhet m. m. l proposi tionen 1972:33 angavs vissa konsumentpolitiska

Läs mer

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet.

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1 KA2 Muldivision Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1. Referenser : Befästningsparken i Karlskrona. Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente 1/ 1 1902 31/ 10 2000. 2. Allmänt : 2.1.

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg 2001-2007 R APPORT 22 200 7 Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Gö ran

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

OV F IS K A R S A B. Verksamhetsberättelse för 1973 bolagets 90 verksamhetsàr

OV F IS K A R S A B. Verksamhetsberättelse för 1973 bolagets 90 verksamhetsàr F= OV F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1973 bolagets 90 verksamhetsàr Verksamhetsberättelse för 1973 A L L M Ä N E K O N O M I S K Ö V E R S I K T D en e k o n o m is k a u tv e c k lin g e n

Läs mer

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 Majviva En ca decimeterhög vacker viva med violetta blommor Majvivan är ganska sällsynt på öppen, fuktig, kalkrik mark. Kalkkärr mm. Minskande.

Läs mer

Nr 787. Mot. 1975:787 14. av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete.

Nr 787. Mot. 1975:787 14. av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete. Mot. 1975:787 14 Nr 787 av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete. l Bilaga 10 till budgetpropositionen 1975, 1. I nternalionelh-kulturellt samarbete,

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Nr J propositio nt:n 1974: 142, Förmy nderskap, föreslås bl. a. borttagande. Mo t :

Nr J propositio nt:n 1974: 142, Förmy nderskap, föreslås bl. a. borttagande. Mo t : Mo t. 19 74 : 1947 4 Nr 1947 av herrar Norrb y och Börjesson i Falköping i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1974:142 med fö rslag tilllag om ändring i fö räldrabalke n, m. m. J propositio nt:n 1974:

Läs mer

1977178:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån

1977178:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån Il Motion 1977178:373 av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån Vid tillämpningen av gällande arbetsmiljölag och i andra sammanhang förtjänar problem och förhållanden som

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Kompletteringsutbildning på svenska

Kompletteringsutbildning på svenska Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, valfritt atal resor frå 6 resor och uppåt. - Periodkort, gäller

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Köp hela häftet på www.arrakmusik.se (16 sidor)

Köp hela häftet på www.arrakmusik.se (16 sidor) ftontankar vid ridas ruta + komp ad li. irger öerg rr: nders Öman opran lt aryton 5 c c c E 6 1. 5.. 7 E m G 7 C m 1. rida ro sig lagt, månen skiner mild vid sin tys ta vakt på hennes fönsterplåt. 5. rida

Läs mer

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31) Opp, marylls (Fredmans sång nr 1) Text musk: Carl Mchael Bellman rr: Eva Toller 05 Tenor 1 1Opp, Tag - ma - ryl - ls, vak - na mn ll -! äd - ret stl -, d re - var dra-gen; bör - jar -gen, Tenor 2 Basso

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

I t IÜJL fj&isyl* ( den 5 fe b ru a ri 194-8. Br/An. Herr Jäm vägsinspektör Einar Fredrikson Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen STOCKHOLM B.B.

I t IÜJL fj&isyl* ( den 5 fe b ru a ri 194-8. Br/An. Herr Jäm vägsinspektör Einar Fredrikson Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen STOCKHOLM B.B. ( ) den 5 fe b ru a ri 194-8 Br/An Herr Jäm vägsinspektör Einar Fredrikson Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen STOCKHOLM I t IÜJL fj&isyl* ( O. N» J 7 T - z o J v i ' i-j C B.B. I anledning av dagens

Läs mer

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr. Fröding, Gustaf Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding Stockholm : B. Alm (distr.) 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer

Läs mer

Innehåll. Sångerna i detta häfte går att beställa som separatutgåvor från förlaget

Innehåll. Sångerna i detta häfte går att beställa som separatutgåvor från förlaget Innehåll 1 Gläderopet 2 I dina händer 10 Det finns en väg 1 Där nåden har sin famn 17 5 En tveksam vals 21 Av nåd efriad 27 7 Gör plats i mig 0 I dina famnars dup 9 Väverskan 7 10 Gud har tusen namn 2

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

L u n dberg s. D e l å rs r a p p o t rjanuari september 1999

L u n dberg s. D e l å rs r a p p o t rjanuari september 1999 L u n dberg s D e l å rs r a p p o t rjanuari september 1999 Resultatet efter full skatt ökade till 944,3 Mkr (606,4), vilket motsvarar 12:44 kronor (7:99) per aktie. Substansvärdet per aktie har per den

Läs mer

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k 13. DIKTÖRNS SÅNG 70 a 2 2 ff f a2 ff f Ditörn: Ficor: b 2 2f f f Pirater: a 2 2 ff f b2f f f e e f n n J mz o Jag Jag är ett fö-re-dö-me för en ä-ta fö-re - ta - ga-re, en fö-re-bid för star-a - re som

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

Ungdomen ä ena dumma fä The Whiffenpoof Song

Ungdomen ä ena dumma fä The Whiffenpoof Song Solo T1 2 B1 2 Tempo ruato ngdomen ä ena dumma fä The Whiffenpoof Song Rit l la Text och musik: Meade Minnigerode, Georges Pomeroy och Tod Galloay Svensk text: Hans lfredson och Tage Danielsson rr Roert

Läs mer

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan en äg n sv all Re nv ce nt ru m nd a Sk IP år ek yrk a öp Ila ak nd en er åk jor Älv Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan MJÖLNARTORPET ar öln Mj te ite t g. ett rin an Kla at ttg go Fa ha nd

Läs mer

. 2015-10- 06 ' D n r\~~.. S).~\~~ '\-\ - s-- """S(" ''\

. 2015-10- 06 ' D n r\~~.. S).~\~~ '\-\ - s-- S( ''\ Medborgarförslag BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen. 2015-10- 06 ' D n r\.. S).\ '\-\ - s-- """S(" ''\......... Återinföra korrekta benämningar på vägnamn samt vid ändring av/nya vägnamn motivera detta på

Läs mer

Tr ädinventering & okulär besiktning

Tr ädinventering & okulär besiktning ii & l ii / A B 201 7-03- 27 A i f f ii A Ol j A l AB lf: 0733-14 93 10 - : @l i f J M Eli lf: 08-508 266 52 ii l ii fi E i i i -A B i f 2017 Ci B A Ol j A f J M Eli P i i ii li l ll ili Öi ll Åll E i

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

FV i den för. la ~'J. jj~l)~ jj~!iill,jlj

FV i den för. la ~'J. jj~l)~ jj~!iill,jlj 1980 publicerade ÖB nya tankar angående övningsverksamheten i landet. Ditintills hade mi -Ioövningar av varierande omfattning genomförts. Vissa var prioriterade med förband från flera försvarsgrenar, andra

Läs mer

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n. 27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u

Läs mer

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde R APPORT 02 200 8 Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde Sy dö stra Vär mlands VVO Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Göran Cederlund Foto: Göran Cederlund

Läs mer

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS Social- och hälsovårdsn. 50 22.04.2015 ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS SOHÄN 22.04.2015 50 Beredning:

Läs mer

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^. PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning

Läs mer

Härlighetens väg procession 4. Hur kan jag tro 8. Vi vänder oss till dig Gud förbön 10. Gud, när du bjuder till bordet beredelse 13

Härlighetens väg procession 4. Hur kan jag tro 8. Vi vänder oss till dig Gud förbön 10. Gud, när du bjuder till bordet beredelse 13 Innehåll Härhetens väg procession 4 Hur kan ag tro 8 Vi oss Gud förön 10 när du u ordet eredel 13 Tack för slösande gåva tacksägel/lovsång 14 Härhetens väg recessionssång 16 Det var i samand iskopens visitation

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 42-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Demoex. Come on children 4

Demoex. Come on children 4 Volym 4 ome on children 4 INORMATION Alla kopior ska stämplas Tack för du valt köpa detta notmaterial Du som körledare äger rätt kopiera dessa noter till dina egna körsångare Alla kopior som delas ut till

Läs mer

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ?

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ? llmänt Medmänniskan amhällsansvar Enheten i Kristus Trons kraft tt leva tillsammans 13, 1, 19, 20, 21 sönd e tref Kyrkan Gemenskap h = 76 Flöjt Vår angelägenhet Endast 3 ggn t o m slut Omkväde b C J Text:

Läs mer

Sam m an stäl l n i n g av en kät röran d e skakn i n g ar h os barbet

Sam m an stäl l n i n g av en kät röran d e skakn i n g ar h os barbet Bi l ag a 1 Sam m an stäl l n i n g av en kät röran d e skakn i n g ar h os barbet Totalt utskickade enkäter: 24 (inkl 1 export) Totalt inkommande enkäter: 21 Mörkertal: 3 obesvarade enkäter Av 21 besvarad

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013

Läs mer

Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt.

Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt Tranås vattenkuranstalt. 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker

Läs mer

Nr 1719. Mo t. 1973 :17 19 J J

Nr 1719. Mo t. 1973 :17 19 J J Mo t. 1973 :17 19 J J Nr 1719 av herrar Olsson i Sundsvall och Winberg i anledning av Kungl. Maj:ts pro position 1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet. Do mstolsverksutredningen föreslog

Läs mer

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan e äg sv all Re v ce t r Ila um d a Sk IP år ek yrk a öp ak d e äg sv te äg et åk Älv Älvåker Stradhagagata Skogaholm Högforsgata MJÖLNARTORPET ar öl Mj rp et te ite t Olas väg g. ett ri Kla a at ttg Fa

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering på jordbruksmark 2008 R APPORT 03 200 8 Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text och foto: Jo han Tru vé Kar tor publi

Läs mer

Nr 3 år 2005 Med programmet för augusti - oktober

Nr 3 år 2005 Med programmet för augusti - oktober För Landskrona FBU-förening och 54:e HV komp. Nr 3 år 2005 Med programmet för augusti - oktober !"# $ $% #$ &'$ $ &($$) *!)$ ) +, -.$ $ / 01 1. )#*!.01.1 2. 123 4,1 4.!" # $%& '( ) * # +* +'(, +'( -./%

Läs mer

,l5~29e Vill Ni vara vänlig att räkna upp hur. många kostymer *Ni har för närvarande

,l5~29e Vill Ni vara vänlig att räkna upp hur. många kostymer *Ni har för närvarande ,/ i 943 X U t SVENSKA GALLUP INSTITUTET AB Bla? ieholmstorg 1 * St him, C 9 KONFIDENTIELLT J- + + f + + + + +!* + + + + + + t + + + + + + + + + + + f* + + + + + + + + + +.+ JL U?522 Qtb. 1952 VI häller

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 10-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ pran c Œ Km Helge nde rad arr. Mattias Risthlm Km hel ge n de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn. tt ag i dig må lt 7 c Œ Km hel ge an de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn.

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Hälso- & sjukvårdsenheten 27-29 november 2007

Hälso- & sjukvårdsenheten 27-29 november 2007 Hälso- & sjukvårdsenheten 27-29 november 2007 Kartlagd process: Slusskommunikation Nulägeskarta Identifierat slöseri/spill Orsaksanalys O rsak Förbättring, idé/lösn in g R ö relse (leta p ärm ) In g en

Läs mer

Registreringsprogram. kontrolluppgifter

Registreringsprogram. kontrolluppgifter VIKTIGT! Programmet är avsett att användas på fristående pc (ej nätverk). Registreringsprogram för kontrolluppgifter INKOMSTÅRET 2004 Checklista Om du redan har ett ADB-program (t.ex. löne pro gram) som

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8)

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8) Soprano 1 Soprano 2 lto Basso 1 Basso 2 Text musik: Carl Michael Bellman 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 ck, ck, b ck, ck, rr: Eva Toller 2006 ck, att vid så -stång-en att vid så -stång-en b att vid så -stång-en att

Läs mer

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 112 20.10.2015 Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen 191/00.01.02/2012 Soh 112 Social- och hälsovårdsnämnden

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Hundra tusen miljarder

Hundra tusen miljarder Martin Q Larsson Hundra tusen miljarder för blandad kör a cappella 2014 Hundra usen Miljarder för blandad kör a cappella Musik: Martin Q Larsson ext: Raymond Queneau Översättning: Lars Hagström Instruktioner

Läs mer

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de. 1 esper H2 c oco Rec. 081129 Akt 2, Sce 7: Utomhus De örsta örtroededuette 207 ao c c p Vil -ke mid - dag! Vil -ket ö - ver-dåd. Ó Ma ick y - pa sig i ar-me. Trod-de att ma dröm-de. 5 isk - pi -ar och

Läs mer

T rädinventering & okulär besiktning Sågverksgatan, Kv Vedstapeln, Stureby

T rädinventering & okulär besiktning Sågverksgatan, Kv Vedstapeln, Stureby ii & l ii Vl 201 7-10 - 31 A i f f ii A Ol j A l AB lf: 0733-14 93 10 - : @l i f ji l AB ilj lf: 08-737 21 22 ii l ii fi E ii i i i f 2017 Ci B A Ol j A f ji l AB ilj P i i ii li l ll ili Öi ll Åll E iiill

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar.

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar. likopterorganisation r har under många år varit ett "kärt ämne" eller " het potatis" om man så vil L Sedan 1960-ta let har mi nst ett tiotal utredn i ngar av olika omfattning försökt förverki iga en djupgående

Läs mer

/ ~~~.~...!I~.r:::.r:: :-:~.~~.~.:-: ~_r::~~.~ ~.~_~[$...~y..~. ~~:?:~~

/ ~~~.~...!I~.r:::.r:: :-:~.~~.~.:-: ~_r::~~.~ ~.~_~[$...~y..~. ~~:?:~~ " STADGAR Sammanträdesdatum Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer