Manual för utformning av återvinningscentraler ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manual för utformning av återvinningscentraler ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Manual för utformning av återvinningscentraler RAPPORT U2013:09 ISSN

2

3 förord I Sverige finns det cirka 630 återvinningscentraler med sammanlagt runt 20 miljoner besök årligen. Den här manualen är tänkt att ge stöd till den som ska bygga en ny eller bygga om en befintlig återvinningscentral. Arbetet med manualen har finansierats av Avfall Sverige och Tyréns AB som också lett arbetet med att ta fram manualen. I projektet har man arbetat dels med en referensgrupp och dels med expertstöd på vissa utvalda områden. Tyréns har bidragit med experter när det gäller avfall, trafikplanering, planfrågor, miljöfrågor och gestaltning. Referensgruppen har bestått av delar av Avfall Sveriges arbetsgrupp återvinningscentraler samt representanter för El-Kretsen och Arbetsmiljöverket. Utvecklingen har skett i nära dialog med referensgruppen som gett mycket värdefulla bidrag till manualen i form av stor erfarenhet och mycket kunskap, samt många av de exempel som finns med i manualen. Projektet har genomförts av Elisabeth Höglund (projektledare), David Hansson och Lovisa Wassbäck, samtliga från Tyréns. Malmö maj 2013 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4 Innehåll 1 Inledning 1 2 Läsanvisning 2 3 Processen att anlägga en återvinningscentral Avfall i planprocessen 3 4 Behovsutredning och dimensionering Antal besökare och besöksmönster Typ av återvinningscentral Dimensionering Särskilt om lagrade mängder 8 5 Lokalisering Tillgänglighet och transporter Omkringliggande verksamhet Landskapsbild/stadsbild Markförutsättningar Grundläggning Markföroreningar Förutsättningar för dagvattenhantering Naturvärden Klimatanpassning 11 6 Utformning Inför utformningen av anläggningen Övergripande utformning Anläggningens form och utförande Avfallsfraktioner och behållare Placering av behållare Flexibilitet Ytbehov Återbruk Trafik Tillgänglighet Farligt avfall Miljöskydd Arbetsmiljö och kunders säkerhet Brand, risk och säkerhet Gestaltning och byggnader Allmänt om utformningen/gestaltningen Möblering Grönska och natur Byggnader Skalskydd Skötsel och underhåll Skyltning och belysning Betalsystem/inpasseringssystem 40 7 Kostnader 42 8 Myndighetsbeslut Vad som behöver vara beslutat inför ansökan Samordning mellan processerna 45 9 Samråd och dialog med närboende Orientering om byggprocessen och entreprenadformer 48 Bilaga 1 49

5 1 Inledning Återvinningscentraler (ÅVC) är en viktig del av kommunernas insamlingssystem för grovavfall och farligt avfall. De fungerar också som en kontaktyta mellan kommunen och dess invånare, och en väl fungerande återvinningscentral kan bidra till att stärka kundernas förtroende för avfallshanteringen i stort. Ofta är återvinningscentralerna mycket välbesökta och något av en lokal samlingspunkt. Lokaliseringen är viktig för att ge en bra service för kommuninvånarna men också för att minska transporter och störningar. På återvinningscentralen ska det vara enkelt att lämna sitt avfall och förstå hur det ska sorteras. Samtidigt är flera andra aspekter direkt avgörande för återvinningscentralens utformning, exempelvis säkerhet för besökarna, tillgänglighet, personalens arbetsmiljö, en trevlig miljö, effektiva trafikflöden, enkel skötsel och städning, brandsäkerhet och olycksförebyggande åtgärder samt långsiktig kostnadseffektivitet. För den mindre och mellanstora kommunen är nybyggnad eller ombyggnad av en återvinningscentral en sällan förekommande arbetsuppgift. Det innebär att det sällan finns upparbetade rutiner att följa. Ekonomiskt är en återvinningscentral också en relativt stor kostnad både vid anläggandet och vid den framtida driften. Sammantaget är det därför viktigt att utformningen blir bra. Syftet med den här manualen är att ge ett bra stöd till den som ska bygga en ny eller bygga om en befintlig återvinningscentral. 1

6 2 Läsanvisning Denna manual är tänkt att användas som stöd vid planering av en ny återvinningscentral eller ändring av en befintlig. Fokus ligger på planeringen och de frågor som är specifika för just återvinningscentraler. Projekterings- och anläggandeskedet skiljer sig i många fall inte nämnvärt från andra byggprojekt som kommunen bedriver och behandlas därför inte i manualen. Det finns dock en mycket översiktlig orientering om byggprocessen och entreprenadformer. Manualen omfattar inte heller själva driften av anläggningen, exempelvis rutiner för hantering av farligt avfall. En handbok för hantering av farligt avfall, mall för eventuell upphandling av drift av återvinningscentralen och andra stöddokument utöver denna manual finns på Avfall Sveriges webbplats. Manualen är uppbyggd med särskilda kapitel för behovsutredning, lokalisering och utformning. I ett av de avslutande kapitlen beskrivs de myndighetsbeslut som kan krävas och hur dessa kan samordnas. Ett viktigt syfte med manualen är att lyfta fram samtliga aspekter som behöver beaktas i planeringen och att misstag som försenar processen eller försvårar den framtida driften av anläggningen därmed ska kunna undvikas. I de flesta fall ges konkreta exempel på hur dessa aspekter kan beaktas. För att göra manualen hanterlig och användbar har ambitionen varit att hålla den så kortfattad som möjligt. För den som vill veta mer finns hänvisningar till lagstiftning, vägledning, rapporter och exempel från kommuner runt om i landet. Beroende på förutsättningarna skiljer sig ambitionsnivån mellan olika återvinningscentraler. Vad som beskrivs i denna manual speglar en förhållandevis hög ambitionsnivå. Manualen bör läsas utifrån de specifika förutsättningar som gäller för den anläggning som planeras. 2

7 3 Processen att anlägga en återvinningscentral Att etablera en ny återvinningscentral är i många fall en lång process som inleds med en behovsutredning och sedan övergår till lokalisering, utformning, projektering och anläggande innan återvinningscentralen så småningom kan tas bruk. Parallellt med planeringen kan det också krävas ett antal myndighetsbeslut, som exempelvis en ändrad detaljplan, miljöprövning och bygglovsprövning. Behovsutredning Lokalisering Utformning Projektering Anläggande Detaljplan Miljöprövning Bygglov m.m. Figur 1. Schematisk beskrivning av processen att anlägga en återvinningscentral. Även andra tillståndsprocesser kan bli aktuella, exempelvis tillstånd för brandfarlig vara eller kameraövervakning. Se vidare kapitel 8. Den schematiska beskrivningen är en förenklad bild av verkligheten. I praktiken är uppdelningen mellan de olika stegen inte så tydlig. Exempelvis kan tidiga beslut kring utformningen påverka var det är lämpligt att lokalisera återvinningscentralen. I kapitel 8 och bilaga 1 beskrivs mer ingående de myndighetsbeslut som krävs inom ramen för planprocessen, miljöprövningsprocessen och bygglovet. 3.1 Avfall i planprocessen I den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 har avfallshantering lagts till som ett så kallat allmänt intresse som kommunen ska beakta vid planläggningen, vid sidan av bland annat människors hälsa och säkerhet samt möjligheterna att ordna trafik och vattenförsörjning. Att avfallshanteringen har pekats ut som ett allmänt intresse grundas på dess allt större betydelse för ett hållbart samhälle och vikten av att frågan uppmärksammas i ett tidigt skede i den fysiska planeringen. Hänsyn bör därför tas till avfallshanteringen, däribland återvinningscentraler, på ett tidigt stadium i den kommunala planläggningen, redan i översiktsplaneringen och också i den regionala planeringen. 3

8 4 Behovsutredning och dimensionering En väl genomförd behovsutredning minskar riskerna för resurskrävande ändringar senare i processen. Det är därför viktigt att tillräckligt med resurser läggs på utredningen och att man dimensionerar efter de behov man har. Utredningen behöver innehålla en prognos så att anläggningen kan dimensioneras för att även täcka framtida behov. 4.1 Antal besökare och besöksmönster En uppskattning av antalet besökare och besöksmönstret kräver att hänsyn tas inte bara till geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar utan även till transport- och beteendemönster. Vid uppskattningen av antalet besökare bör hänsyn bland annat tas till följande: Hur ser upptagningsområdet ut? Vilka avstånd är det till närliggande återvinningscentraler? Vilka öppettider har närliggande återvinningscentraler? Finns det avfallsslag som inte tas emot på närliggande återvinningscentraler? Har närliggande återvinningscentraler någon typ av betalnings- eller inpasseringssystem? Planeras utbyggnad av bostäder inom upptagningsområdet? Finns det köpcentrum eller liknande i närheten som gör att upptagningsområdet ökar? Hur ser transportmönstren ut? Finns det kollektivtrafik eller möjlighet att gå eller cykla till återvinningscentralen? Ska företag tillåtas lämna avfall? Kan upptagningsområdet förväntas vara annorlunda för dessa? Vilka andra möjligheter har företag att lämna avfall i närområdet? Att det förväntade antalet kunder är beroende av framtida utbyggnad av bostäder och köpcentrum gör att det är viktigt att behovsutredningen görs i samråd med kommunens planenhet. Dimensionerande för anläggningen är inte bara totala antalet kunder under året utan också antalet kunder som kan förväntas vid ett och samma tillfälle under året (dock inte extrema toppar). Utredningen behöver därför innehålla en bedömning av besöksmönstret. Viktiga faktorer att väga in är bland annat planerade öppettider eventuellt inpasserings- eller betalsystem och tillgänglighet i övrigt säsongsvisa toppar för vissa avfallsslag, exempelvis trädgårdsavfall säsongsvisa toppar på grund av turism eller fritidsboende tillgänglighet för företag/verksamheter 1 Den kanske enskilt viktigaste faktorn för det högsta antalet kunder som kan förväntas vid ett och samma tillfälle är återvinningscentralens öppettider under lördagar och söndagar. Även om återvinningscentralen inte planeras ta emot avfall från företag bör utredningen utgå från att sådant avfall ändå kommer att lämnas vid anläggningen. Avgörande för i vilken grad det sker är vilket betal- och inpasseringssystem som används och vilket kontroll i övrigt av kunderna som planeras. Även möjligheten för företag att lämna sitt avfall vid andra avfallsanläggningar i närområdet har betydelse. 1 Enligt standardavtalet mellan El-Kretsen och kommunerna ska kommunerna, där tillstånd så medger, anvisa en plats där verksamheter kan lämna sitt elavfall. 4

9 Fördelningen mellan olika boendeformer inom upptagningsområdet har betydelse för avfallets karaktär och mängd samt avfallsmängd per besök. 4.2 Typ av återvinningscentral Det är viktigt att noga tänka igenom vad som ska uppnås med den nya återvinningscentralen. Exempel på frågor som bör tänkas igenom är vilka målgrupperna är hur många olika fraktioner som ska tas emot och vilka om återanvändning ska främjas genom både mottagande och försäljning, d.v.s. yta för återbruk om avfall som omfattas av producentansvar ska tas emot, såsom elavfall, förpackningar och tidningar framtida utveckling Vad som ska uppnås påverkar vilken typ av återvinningscentral som ska planeras. Inledningsvis bör dock inte planeringen låsas vid en viss typ av återvinningscentral. Den konventionella återvinningscentralen är bemannad, öppen året runt och har mottagning av de vanligt förekommande fraktionerna av grovavfall och farligt avfall från hushåll. Det kan finnas typer av återvinningscentraler som, beroende på syfte och förväntad belastning, är mer ändamålsenliga än den konventionella typen. Nedan listas några sådana typer tillsammans med för- och nackdelar. Kretsloppspark, d.v.s. återvinningscentral med insamling och försäljning av begagnade varor Återvinningscentral som enbart tar emot vissa fraktioner Mobil återvinningscentral Modul-ÅVC Kvartersnära återvinningscentral (mini-åvc) som placeras i befintliga lokaler, exempelvis f.d. butikslokal + Är i linje med avfallshierarkin och främjar resurshushållning + Kan även ge sociala mervärden i form av rehabilitering och arbetsmarknadsåtgärder - Kräver en mer omfattande organisation - Större ytbehov + Förhållandevis billig + Avlastar andra återvinningscentraler genom att ta emot exempelvis enbart trädgårdsavfall - Risk att avfall som inte tas emot vid återvinningscentralen ändå lämnas - Kan vara svårt att kommunicera gentemot kunderna vilka avfallsslag som får lämnas + Underlättar för kunder som saknar bil + Insamlingen kan anpassas beroende på säsong, exempelvis vid fritidsbebyggelse + Kan användas i områden där det är långt till närmaste stationära återvinningscentral - Begränsade mängder och begränsat antal fraktioner kan tas emot - Kräver att kunderna håller reda på vilka tider och platser som gäller (kan underlättas med SMS-tjänst 2 ) - Risk för dumpning + Flyttbar en fördel t.ex. vid tidsbegränsat bygglov + Flexibel - Kan kräva en anpassad maskinpark på grund av viktbegränsningar + Ökad service genom ökad tillgänglighet, i synnerhet för kunder utan bil - Endast vissa avfallsslag kan tas emot - Svårt att utveckla sortering och återbruk - Kan kräva mer manuell hantering p.g.a. mindre utrymmen - Logistiken kan vara svår att lösa 2 Används bland annat av Sysav 5

10 Obemannad återvinningscentral Säsongsöppen återvinningscentral + Lägre driftkostnad + Hög tillgänglighet genom generösa öppettider - Fungerar inte för farligt avfall och avfallsfraktioner som är stöldbegärliga - Risk för sämre sortering - Kan kräva färre sorteringsfraktioner - Risk att avfall som inte tas emot vid återvinningscentralen ändå lämnas, exempelvis avfall som inte finanserias av hushållens avfallstaxa - Dålig säkerhet för kunder och personal som hämtar avfallet + Avlastar närliggande återvinningscentraler under säsongstoppar + Kan placeras i närheten av turistområden eller fritidsbebyggelse + Möjligt att ändra fraktionerna - Kräver tydlig information till kunderna - Risk att avfall dumpas utanför när återvinningscentralen är stängd - De flesta investeringarna är de samma som vid helårsdrift EXEMPEL Vid återvinningscentralen i Timmersdala, Skövde, kan kunderna efter utbildning sortera och lämna avfall även under tider då anläggningen är stängd. Körkortet fungerar som passerkort. Anläggningen drivs av Avfallshantering Östra Skaraborg. I Falkenbergs och Varbergs kommuner driver Vivab en mobil återvinningscentral som tar emot enbart träavfall, brännbart avfall, trädgårdsavfall, icke brännbart avfall och metall. I Örnsköldsviks kommun driver Miva en mobil återvinningscentral som trafikerar de större orterna i kommunen. Centralen tar bland annat emot träavfall, brännbart avfall, metall, elavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall och däck. Sysav (södra Skåne) har en så kallat farligt avfall-bil som kör höst- och vårturer enligt schema och tar emot farligt avfall och mindre elavfall. I Värmdö kommun används en så kallad grovsopfärja där bland annat träavfall, metall, farligt avfall och elavfall kan lämnas. Färjan lägger till vid ett 40-tal större bryggor sommartid. I Sundsvall driver Reko Sundsvall en så kallad farligt-avfall central där enbart farligt avfall och mindre elavfall tas emot. Boda återvinningscentral i Nässjö är uppbyggd av betongmoduler. Anläggningen drivs av Nässjö affärsverk. I Malmö planeras en så kallad stadsnära återvinningscentral som ska ligga centralt i ett område med flerfamiljshus. Syftet är att skapa en återvinningscentral som i första hand är till för inlämning av uttjänta saker för återbruk. Vid kundparkeringen kommer det att finnas kundvagnar. I anslutning till återvinningscentralen ska det finnas möjlighet för lagning av produkter innan dessa säljs vidare. Vid Södergarns kompostanläggning på Lidingö tas enbart trädgårdsavfall emot. Anläggningen drivs av SÖRAB. 6

11 Bild 1. Insamlingssystemet Elis är ett alternativt system för insamling av smått elavfall, glödlampor/ lågenergilampor och batterier. Det som lämnas in faller direkt ner i El-kretsens emballage. Behållaren på bilden finns i Ålidhem, Umeå. 4.3 Dimensionering Behovsutredningen ligger till grund för dimensioneringen av ytor och behållare. Det innebär att man beräknar vilka ytbehov som behövs för den verksamhet som ska bedrivas på återvinningscentralen. Vid dimensioneringen bör hänsyn tas till antalet fraktioner, containrar och mindre behållare samt storlek på dessa lagrade mängder avfall eventuell komprimering av vissa fraktioner utrymme för rangering av containrar lagringsplats för tomma och fulla behållare utrymme för transportfordon att kunna lasta och vända inom anläggningen uppställningsplats för arbetsfordon plats för lagring av drivmedel (för arbetsfordon) byggnader för personal, farligt avfall, elavfall, återbruk samt eventuell försäljning för återbruk eventuella brandgator mot omgivande verksamheter skyddsavstånd mellan brännbart avfall och eventuell lagring av brandfarliga och explosiva varor ramp eventuell slinga inom anläggningen eller extra bilfil utanför för att undvika trafikstörande köer ytor för hantering av snömassor avrinning av dagvatten inklusive brunnar, oljeavskiljare och eventuell dagvattendamm möjlighet att anpassa anläggningen till ökade mängder avfall och fler fraktioner Ungefärliga uppskattningar på vilket utrymme som krävs finns i avsnitt I synnerhet rangeringen kräver förhållandevis stora ytor. Exempelvis måste det framför varje container finnas cirka tio meter fri yta för att ett fordon ska kunna backa till den. Det gäller även containrar som inte används. Även vid utrymmen som exempelvis de för elavfall och farligt avfall måste det finnas plats för fordon att komma till. 7

12 Om det finns gott om lagringsplats för containrar så går det att optimera och därmed minska antalet transporter från anläggningen. Dimensioneringen bör bilda underlag för möjlig lokalisering och utformning av platsen. I många fall sker dock det omvända. Det vill säga lokaliseringen bestäms först och därefter sker dimensionering och utformning efter givna ramar Särskilt om lagrade mängder Mellanlagring av avfall kräver tillstånd för eller anmälan om miljöfarlig verksamhet (se kapitel 8 om myndighetsbeslut). Processen för ett miljötillstånd är betydligt mer tids- och resurskrävande än den för en anmälan. I samband med dimensioneringen bör det därför övervägas om det är nödvändigt att vid ett och samma tillfälle lagra sådana mängder farligt avfall att verksamheten blir tillståndspliktig eller om det genom tätare hämtningar av avfallet går att hålla nere mängderna. Risken för att den tillåtna mängden lagrat avfall överskrids vid problem med hämtningen bör vägas in. Exempel Vid återvinningscentralen Returen i Södertälje hålls mängden lagrat farligt avfall under gränsen för tillståndsplikt genom borttransport till annan avfallsanläggning fyra dagar i veckan. 8

13 5 Lokalisering Lokaliseringen av återvinningscentralen är central både i detaljplaneprocessen och i miljöprövningen och styrs av till exempel kundbehov, markförutsättningar, anläggningens påverkan på omgivningen samt lokala föreskrifter om bullervärden och transporter. 5.1 Tillgänglighet och transporter Lokaliseringen har stor betydelse för hur besökarna upplever tillgängligheten. Både ur ett besökarperspektiv och miljömässigt bör ambitionen därför vara att återvinningscentralen lokaliseras så att biltrafiken i möjligaste mån minimeras. Det betyder att anläggningen optimalt bör lokaliseras så att kunden kan samordna sitt besök till återvinningscentralen med andra aktiviteter, exempelvis besök vid köpcentrum. Det är också önskvärt att det fungerar att ta sig till återvinningscentralen med cykel och kollektivtrafik. Omkringliggande vägnät bör också ha tillräcklig kapacitet för den ökade trafiken. Hänsyn behöver också tas till de tunga transporterna till och från anläggningen, till exempel typ av transporter och frekvens. Tillfartsvägarna behöver hålla tillräcklig belastningsklass och frihöjd för tunga transporter, samt vara tillåtna för transport av farligt gods. Beroende på förutsättningarna kan kostnaden för att bygga upp infrastrukturen utgöra en betydande del av de totala kostnaderna för anläggningen. 5.2 Omkringliggande verksamhet Verksamheten vid återvinningscentralen kan påverka de närmaste omgivningarna med exempelvis trafik och buller. Det bör därför bedömas hur väl anläggningen kan integreras med omgivningen. Exempelvis är det olämpligt med lastbilar inom bostadsområden. På samma sätt kan det vara olämpligt med omfattande trafik av personbilar i industriområden. Om anläggningen ligger nära bostadshus, förskola eller skola kan det bli problem att hålla de gränsvärden för buller som ofta fastställs i tillståndet för anläggningen. Även det rörliga friluftslivet kan behöva beaktas med avseende på buller, nedskräpning och hur anläggningen upplevs. 5.3 Landskapsbild/stadsbild Återvinningscentralens påverkan på omgivningen är beroende av hur det omkringliggande landskapet ser ut. I det öppna landskapet kan anläggningen bli framträdande även på långt avstånd. I en stadsmiljö eller bland bostäder kan den industriella karaktären vara ett främmande inslag. Påverkan kan minskas om anläggningen anpassas efter terrängen och om befintlig vegetation kan sparas. Val av inhägnad, såsom plank eller stängsel, kan också anpassas till den omgivande miljön. 9

14 5.4 Markförutsättningar Grundläggning De geotekniska förutsättningarna har stor påverkan på anläggningskostnaderna. Kuperade områden kan medföra stora schakt- och sprängningskostnader, eftersom återvinningscentralen behöver stora relativt plana ytor och även plats för dagvattenledningar och eventuell dagvattenrening. Våtmark, tjocka lerlager eller skredkänslig mark kan göra att omfattande schaktningar och fyllningar krävs. I vissa fall kan pålning vara nödvändigt. En bristfälligt genomförd markundersökning kan leda till att kostnaderna vida överstiger de budgeterade. Det samma gäller ett dåligt underlag avseende ledningar i mark Markföroreningar Förekomsten av föroreningar i marken bör undersökas genom kartläggning av tidigare verksamheter på platsen och provtagningar om det bedöms nödvändigt. Det gäller särskilt i det fall det rör sig om gammal industrimark, deponi, bensinmack eller liknande. Undersökningen är inte minst viktigt med tanke på det omfattande ansvar som fastighetsägaren har om marken är förorenad. Om markföroreningar upptäcks ska kommunens miljöförvaltning omgående underrättas. Mer information om regelverket och vad som krävs av fastighetsägaren finns på Naturvårdsverkets och många kommuners och länsstyrelsers webbplatser. Även om marken inte behöver saneras kan det vara bra att dokumentera eventuella markföroreningar innan anläggningen etableras. Normalt förekommer villkor i tillstånden om återställning. Oförutsedda markföroreningar kan innebära en omfattande och kostsam sanering. 5.5 Förutsättningar för dagvattenhantering Förutsättningarna för hantering av dagvatten från anläggningen har betydelse för lokaliseringen av återvinningscentralen. Med föreslagen lokalisering behöver följande frågor besvaras: Finns det kommunal dagvattenhantering i närheten? Finns det krav på lokalt omhändertagande av dagvatten? Får obehandlat dagvatten släppas till den kommunala dagvattenhanteringen eller till recipienten? Hur stora hårdgjorda ytor ska avvattnas? Vilka snömängder kan man räkna med och hur kommer snön och snösmältningen att hanteras? Räcker lednings- eller volymkapaciteten för de planerade systemen vid snösmältning eller kraftiga regn? Finns det ytor för att anlägga dagvattendamm? Hur kan släckvatten hanteras? Tillgänglighet till och kapacitet för dagvatten samt även VA- och elanslutningar kan ha stor betydelse för projektet ur kostnadssynpunkt. På samma sätt som i fråga om markföroreningar kan det vara värdefullt att göra en dagvattenmätning innan verksamheten inleds. Detta för att kunna visa vilka föroreningar som verksamheten bidrar med. 10

15 5.6 Naturvärden Kommunens översiktsplan kan visa hur de gröna sambanden ser ut tillsammans med en bedömning av grönområdenas värde och betydelse. En granskning av anläggningens påverkan på platsens naturvärden bör göras i ett tidigt skede. Granskningen kan visa om eventuella naturvärdena är möjliga att skydda, trots en exploatering eller hur stor skyddszonen, från den planerade återvinningscentralen bör vara, för att bevara de ekologiska värdena. Hur pass nära en anläggning får förläggas i anslutning till ett ekologiskt känsligt område beror på typen av område, hur vattenflöden ser ut m.m. I fall där naturvärdena är höga och området har en ekologisk känslighet, kan det ställas stora krav på bullerdämpande åtgärder och dagvattenhantering etc. Mer information om byggande med hänsyn till naturvärden finns på Boverkets, Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas webbplatser. 5.7 Klimatanpassning Klimatförändringarna antas ge ett ökat antal dagar med intensivt regnande med stora volymer nederbörd. Anläggningen bör anpassas för att på ett effektivt sätt möta de framtida kraven på avvattning och avrinning. Väl dimensionerade dagvattendammar kan användas för att ta hand om vattenmängderna lokalt. Vegetation med djupa rötter kan också användas till att ta upp vatten på plats. Ytor för snöupplag som är rätt dimensionerade är också viktigt att lämna utrymme för. Markens kvalitet med bedömning av jordart behövs för att säkerställa infiltrationskapaciteten och bedöma risken för jordskred. I och med att klimatförändringarna leder till förhöjda nederbördsmängder, men också till ökade vindhastigheter, stormbyar och perioder med värmeböljor, så ökar kraven på väderskydd för anställda och besökare vid återvinningscentralen. Mer information om klimatanpassning vid byggande finns på Boverkets webbplats. 11

16 6 Utformning Vid utformningen av en återvinningscentral är det viktigt att tänka igenom vad man vill uppnå med anläggningen. Oavsett bakomliggande syfte bör dock utformningen baseras på ett antal huvudprinciper. En så hög och miljöriktig utsorteringsgrad som möjligt. Det ska vara lätt att göra rätt. Det förutsätter att utformningen gör att kunden förstår hur man ska göra. Enkelt och snabbt för kunden att lämna sitt avfall. Trafikstockningar ska i möjligaste mån undvikas, vilket ställer stora krav på trafiklösningen och övrigt logistiskt upplägg. Tillgänglighet för alla. Återvinningscentralen besöks även av icke bilburna kunder och kunder med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Återvinningscentralen ska vara tillgänglig och säker även för dessa. Enkelt att ändra återvinningscentralen efter behov. Mängd och typ av avfall varierar över säsongen och krav och behov kan ändras i framtiden. Utformningen behöver därför vara så flexibel att den går att anpassa till de ändrade förutsättningarna. Minimerade risker för både personal och kunder. En återvinningscentral besöks av ett stort antal kunder och stora mängder avfall, däribland farligt avfall, hanteras. Såväl personbilar som arbetsfordon rör sig inom området. Anläggningen måste utformas riskerna minimeras. Minimerad påverkan på miljö och omgivning. Den verksamhet som bedrivs vid en återvinningscentral kan innebära störningar för omgivningen i form av exempelvis buller och ökad trafik. Anläggningen måste utformas för att minimera sådana störningar och risker. Underlättad drift och skötsel. En välskött anläggning uppmuntrar kunderna till en miljöriktig sortering. Det måste därför vara lätt och effektivt att driva och sköta anläggningen. Estetiskt tilltalande anläggning. En estetiskt tilltalande anläggning ökar trivseln för personal och kunder och innebär en mindre risk för störning på omgivningen. De praktiska lösningarna för att tillgodose dessa principer kan se olika ut. I detta kapitel ges förslag på hur det kan ske. 6.1 Inför utformningen av anläggningen Inför planeringen av en ny återvinningscentral är det värdefullt att studera olika typer av utformning och lösningar vid andra återvinningscentraler. Mycket kunskap finns samlad till exempel hos Avfall Sveriges arbetsgrupper för återvinningscentraler respektive farligt avfall. Via Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web kan man ta del av nyckeltal för andra kommuner rörande återvinningscentraler, som exempelvis besöksfrekvens och öppettider. Där kan man också välja ut kommuner med liknande förutsättningar gällande storlek, befolkningsstruktur och geografi.. Det är också värdefullt att ta vara på erfarenheter från egna befintliga återvinningscentraler, exempelvis via intervjuer med personal och kunder. Vad fungerar bra respektive mindre bra och vilka idéer finns kring förbättringar? Arbetsmiljöaspekterna är viktiga att ha med redan i den tidiga planeringen, se mer under avsnitt

17 6.2 Övergripande utformning Vid den övergripande utformningen är det viktigt att tänka igenom hur återvinningscentralen ska användas när den väl är byggd. Hur mycket personal som ska bemanna anläggningen, vilken maskinpark som ska användas, hur komprimering av behållare ska ske och hur mycket avfall som ska mellanlagras är exempel på faktorer som bör beaktas utöver anläggningens kapacitet Anläggningens form och utförande Återvinningscentraler byggs vanligen i form av en slinga, där containrarna står efter varandra på ena eller båda sidorna. Slingan kan vara rak eller exempelvis hästskoformad. Ett annat alternativ är att containrarna står placerade runt ett torg, ibland med en återvinningsstation och en bod för elavfall och annat farligt avfall i mitten av torget. Det finns både för- och nackdelar med de olika formerna. Rak form med containrar på båda sidor Hästskoformad med containerrangering i mitten Torg + Lättare att planera för att bra trafikflöde + Bra översikt för kunder och personal - Flaskhalsar kan uppstå - Kunderna behöver korsa körfilen för att lämna avfall på andra sidan rampen + Lättare att skilja på tung trafik och kunder + Många kan vara inne och lämna avfall samtidigt + Möjligt att stänga av ena delen under lågsäsong - Svårt att få översikt över anläggningen + Lättare för personalen att överblicka - Rörigare trafiksituation Exempel på olika anläggningar visas i figur 2-6 och bild 2-4. Figur 2. Översikt över Lövsta återvinningscentral, Stockholm, som är byggd med en rak ramp och vinkelräta containerfickor på båda sidorna. 13

18 Figur 3. Översikt över Vantörs återvinningscentral, Stockholm, som är byggd med rak ramp under tak och med snedställda containerfickor på båda sidorna. Figur 4. Översikt över Bromma återvinningscentral, Stockholm som är byggd som en hästsko med tak över ramp. På ena sidan av anläggningen finns en parkering med kundvagnar. På anda sidan finns en ramp där kunderna kan parkera intill containern och slänga direkt 14

19 Figur 5. Översikt över Huskvarna återvinningscentral som är utformad med rak ramp med snedställda containerfickor på ena sidan. Figur 6. Översikt över Ullstämma återvinningscentral, Linköping, som är utformad med torg. Se även figur 7 och figur 8 samt bild 15 för fler exempel på övergripande utformning. 15

20 Lämplig utformning avgörs ofta av yttre förutsättningar såsom tomtens storlek och form. Om det finns naturliga höjdvariationer på tomten är det ofta fördelaktigt om dessa kan utnyttjas vid utformningen. Oavsett form är de flesta återvinningscentraler utformade med en nivåskillnad, så att kunderna kastar ner avfallet i containrarna från en ramp och rangering och tung trafik sker på det nedre planet. Huvuddelen av avfallsfraktionerna är placerade vid rampen. Ramp är en bra lösning ur både kund- och personalperspektiv, men eftersom dess storlek begränsar antalet containrar innebär den att flexibiliteten minskar. Snedställda containerfickor vid rampen ger ofta en bra fyllnadsgrad, då kunderna slänger längs hela containersidan. Att ha en ramp med raka sidor där containrarna placeras rakt ut med lastgångar emellan är yteffektivt och ger en lägre byggkostnad. Nackdelarna är att det kan bli trångt för kunderna och dålig fyllnadsgrad i containrarna, då avfallet lätt fördelas ojämnt. Återvinningscentralen kan också utformas utan ramp på en plan yta med mindre containrar (2-3 m³) med så kallade BM-fästen som töms över i en större container med hjälp av hjullastare. Containrarna placeras ut så att en slinga skapas och containrarna kan skyltas om efter behov och säsong. Även storlek och utformning på slingan kan varieras. Besökarna åker på insidan i slingan och hjullastaren arbetar från utsidan när behållarna behöver tömmas. Hanteringen kräver ett omlastningsområde där de större containrarna är placerade. Bild 2. Återvinningscentral i Karlsborg som är byggd på en plan yta där mindre containrar med så kallade BM-fästen är placerade i en slinga. Anläggningen saknar nivåskillnader och persontrafik och tung trafik är separerad. En annan variant som inte kräver någon ramp för bilar är att en enklare gångramp placeras intill eller mellan containrarna, där kunderna kan gå upp med sitt avfall. Detta kan fungera bra som en temporär lösning, men kräver att rampen är tillräckligt lång för att inte ha för stark lutning. 16

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Avfallstjänster för företag

Avfallstjänster för företag Avfallstjänster för företag Vår dröm en fossilbränslefri stad Resan mot en fossilbränslefri stad har pågått under många år. Redan 1959 infördes fjärrvärmen och sedan dess har beslut fattats och tjänster

Läs mer

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN OFTA FELSORTERAT AVFALL Bildäck Stekpannor/Grytor Parasoll Skurskaft Sopborstar Skyfflar Cyklar Barnvagn Brassestolar/Solstolar/Baden-baden Gräsklippare

Läs mer

Information om underjords-/markbehållare

Information om underjords-/markbehållare Version 2 2014-10-27 Teknisk Handbok bilaga 7 Information om underjords-/markbehållare Underjords-/markbehållare ger en långsiktigt hållbar avfallshantering med god arbetsmiljö för avfallshämtaren. Bottentömmande

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Avf_13_Svenljunga v1.0 Sweco Environment 2013 Enkät Avfallshantering 2013 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Återvinningscentral (ÅVC) Syd

Återvinningscentral (ÅVC) Syd Tekniska förvaltningen Tom Johansson,0550-881 15 Tom.johansson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Datum 2015-05-04 Tn/2015:80 490 Renhållning - allmänt Återvinningscentral (ÅVC) Syd Förslag till

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME

HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME AVFALLSUTRYMME AVFALLSUTRYMMETS PLACERING Avfallsutrymme I Vasa behövs åtgärdstillstånd eller bygglov för skyddstak för avfallskärl och konstruktioner. Ett avfallsutrymme

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Återvinningscentraler

Återvinningscentraler Återvinningscentraler Avfall en resurs I Mölndal har vi kommit en bra bit på väg att ta tillvara de resurser som avfall innebär. Men vi behöver bli ännu bättre! Om du sorterar ditt avfall kan vi återanvända,

Läs mer

sophämtning & vatten och avlopp

sophämtning & vatten och avlopp Layout: Johanna Westling Kessai, Sundbybergs stad Information till småhusägare om sophämtning & vatten och avlopp från Sundbybergs stad avfall Sophämtningsavgifter 2014 Villaägare betalar en fast avgift

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Tur & retur. Sorteringsguide Boda avfallsanläggning

Tur & retur. Sorteringsguide Boda avfallsanläggning Tur & retur Sorteringsguide Boda avfallsanläggning Det här packar du innerst Miljöstation Återvinningsstation Sista minuten? Packa smart! Det här packar du ytterst Så här sorterar du avfall som lämnas

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK 2013-07-10. LUNDENS SOPSTATION Moderaterna i Eda Besök

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Välkomna till informationsmöte!

Välkomna till informationsmöte! Välkomna till informationsmöte! Ekonomiska föreningen Bredsätra 2008-03-13 På dagordningen Uppgradering av kabel-tv, kl 19-20 Ny sophantering i området, kl 20-21 Kabel-tv Redovisning av enkätsvar Information

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter Utställningshandling 2010-05-05 2(10) Föreskrifter om avfallshantering för Sigtuna kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Renhållningstaxa. För Filipstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01

Renhållningstaxa. För Filipstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01 1 Renhållningstaxa För Filipstads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 3 1.1 Principer 3 1.2 Avfall som omfattas

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Information från Avfallsenheten i Ystad

Information från Avfallsenheten i Ystad Information från Avfallsenheten i Ystad Vi strävar tillsammans mot ett hållbart samhälle. Vårt mål är att tillgodose de behov vi har idag utan att äventyra våra kommande generationers behov. 97% av vårt

Läs mer

Hantering av farligt avfall och kemikalier

Hantering av farligt avfall och kemikalier MILJÖFÖRVALTNINGEN Hantering av farligt avfall och kemikalier inom del av Vinsta företagsområde En rapport från Miljöförvaltningen Nanna Spett och Lena Embertsén April 2008 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Renhållningsordning för Eskilstuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Avdelning 1 Gemensamma bestämmelser Förslag till ny renhållningsordning 1 Giltighet Renhållningsordningen anger Eskilstunas

Läs mer

Prislista för hushåll

Prislista för hushåll 1 (6) Prislista för hushåll, som räknas till avfall som uppkommer i hushåll och ska lämnas sorterat 1 Sorterat grovavfall 2 Brännbart avfall 3 Deponirest, efter sortering 4 Osorterat avfall 2 300,00 2

Läs mer

Enkät 2013. Återvinningscentral Returen

Enkät 2013. Återvinningscentral Returen Enkät 213 Återvinningscentral Returen Lördagen den tolfte oktober lämnade personal på återvinningscentralen ut enkäten och ett svarskuvert till 5 besökare. Syftet med enkäten var att ta reda på vad återvinningscentralens

Läs mer

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063.

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. F arligt avfall Vad är farligt avfall? Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. Farligt avfall bör alltid hanteras med stor noggrannhet och försiktighet

Läs mer

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas.

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas. OM SOPOR Den här gången handlar hela informationsbladet om sopor och sophantering. Den här informationen gäller alla boende, både hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Vi har alla precis lika stor skyldighet

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

Information från Avfallsenheten

Information från Avfallsenheten Bild: Sofia Güll Information från Avfallsenheten Matavfall i Ystad När får alla Ystads kommuns invånare möjligheten att sortera ut matavfall? Efterhand som vi byter ut våra fordon så utökas områdena där

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

FARLIGT AVFALL ÄR LIKA ELAKT

FARLIGT AVFALL ÄR LIKA ELAKT FARLIGT AVFALL ÄR LIKA ELAKT SOM DET LÅTER. HOS OSS LÄMNAR DU DET HELT GRATIS. SKITDÅLIGT OM DET HÄR HAMNAR FEL. FARLIGT I DIN BOSTAD. Det finns en anledning till att elavfall och farligt avfall räknas

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN

AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige i Malmö stad 2013-12-17 Antagen av kommunfullmäktige i Burlövs kommun 2013-12-16 Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 1

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

3. Återvinningscentraler Fastställt av KF 2010-04-20, 24

3. Återvinningscentraler Fastställt av KF 2010-04-20, 24 3. Återvinningscentraler Fastställt av KF 2010-04-20, 24 Taxan gäller fr.o.m. den 1 juni 2010. Indexuppräknad 2015-01-01. Justering av taxan genom indexuppräkning ska ske årligen. Indexreglering sker med

Läs mer

Brännbackens Återvinningscentral. Så här lämnar du ditt avfall

Brännbackens Återvinningscentral. Så här lämnar du ditt avfall Brännbackens Återvinningscentral Så här lämnar du ditt avfall Välkommen till Brännbackens återvinningscentral Här kan boende i Österåker kostnadsfritt lämna sitt grovavfall, el-avfall, farliga avfall,

Läs mer

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner I slutet av januari skickades enkäter ut till samtliga hushåll i Säffle och Åmåls kommuner. Frågorna berörde kundnöjdhet med dagens

Läs mer

Renhållningstaxa för Aneby kommun

Renhållningstaxa för Aneby kommun Renhållningstaxa för Aneby kommun 2013 1(9) 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 För att täcka kostnader avseende insamling, transport och behandling av hushållsavfall samt kostnader för drift av återvinningscentral

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka? 2012-09-05 1 (6) ENKÄT LGH Hur tycker du att framtidens shantering ska se ut i Nacka? Som en del i arbetet med en ny splan för Nacka kommun vill vi veta vad du tycker är viktigt och vad du tycker bör förbättras!

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2012:07 Renhållningsordning för Stockholms kommun Föreskrifter Kommunfullmäktiges beslut den 4 mars 2011 (Utl 2011:41) (Ersätter Kfs 2007:24)

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Avgifter för Renhållning från 2014-01-01

Avgifter för Renhållning från 2014-01-01 1 (10) Avgifter för Renhållning från 2014-01-01 Renhållningstaxan med avgifterna för renhållning fastställs av kommunfullmäktige i Nässjö och är ett omfattande regelverk för debitering av hämtning och

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen

Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen Mottagning av verksamheters grovavfall på Brista återvinningscentral Företag Mottagning av verksamheters grovavfall

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Manual - kärlskåp. Tack för att du har valt en produkt från San Sac

Manual - kärlskåp. Tack för att du har valt en produkt från San Sac Manual - kärlskåp Tack för att du har valt en produkt från San Sac Manualen är framtagen för att underlätta installation och underhåll av kärlskåpet för bästa produktupplevelse lång tid framöver. Vid frågor,

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

1(7) 2014-08-21. Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.

1(7) 2014-08-21. Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem. 1(7) 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Återvinningscentral (ÅVC)... 3 3. Intressenter och verksamheter... 5 4. Projektekonomi... 7 3(7) 1. Inledning Denna bilaga beskriver Kretsloppsparkens

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen Marks kommun Ny återvinningscentral Skene skog Tillståndsansökan enligt Miljöbalken Underlag för samråd REVIDERAT 2012-11-02 GÖTEBORG 2012-09-26 SWECO ENVIRONMENT AB 1 (14) S w e co Gullbergs Strandgata

Läs mer

TRIVSEL OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF MALMÖHUS 30

TRIVSEL OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF MALMÖHUS 30 1 TRIVSEL OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF MALMÖHUS 30 Bollspel på gården Bollspel är inte tillåtet inom föreningen. För allas trivsel ombedes spelarna att uppsöka närmaste fotbollsplan ex vid Lindeborgsskolan

Läs mer

Sopkärl. 660 liter Bredd: 48 cm Djup: 54,3 cm Höjd: 106,5 cm. 140 liter. 240 liter. 190 liter. 370 liter. Bredd: 75 cm Djup: 80 cm Höjd: 107 cm

Sopkärl. 660 liter Bredd: 48 cm Djup: 54,3 cm Höjd: 106,5 cm. 140 liter. 240 liter. 190 liter. 370 liter. Bredd: 75 cm Djup: 80 cm Höjd: 107 cm Containrar och kärl Sopkärl 140 liter 190 liter 240 liter 370 liter 660 liter Bredd: 48 cm Djup: 54,3 cm Höjd: 106,5 cm Bredd: 54 cm Djup: 69 cm Höjd: 107 cm Bredd: 58 cm Djup: 73,1 cm Höjd: 107 cm Bredd:

Läs mer

AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun

AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun 1 AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Rättviks kommun den 4 december 2014, 86, dnr 2014/486 36 2 AVFALLSTAXA 2015 För Rättviks kommuns avfallshantering att gälla fr o m 2015-01-01.

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

PM Förslag till ny Avfallstaxa 2011

PM Förslag till ny Avfallstaxa 2011 PM 1 (7) 2010-09-14 TN 2010/209-379 Tekniska nämnden Bilaga 2 till Tjänsteskrivelse TN 2010/209-379 PM Förslag till ny Avfallstaxa 2011 Bakgrund Teknik VA & Avfall har tagit fram ett förslag till ny Avfallstaxa

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips Ren information om avfall och miljö till dig som bor i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. 2015 Samhällsinformation från Gästrike återvinnare NYHET! Nu skickar vi SMS till dig Brunt

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

TAXA Exkl. moms Inkl. moms 25% Komposterbart hushållsavfall. Sopsäck och liknande, max 15 kg* 80 kr/st 100 kr/st

TAXA Exkl. moms Inkl. moms 25% Komposterbart hushållsavfall. Sopsäck och liknande, max 15 kg* 80 kr/st 100 kr/st 1 DESTRUKTIONSAVGIFTER MÅNSEMYR OCH TIMMERHULT FR.O.M. 2014-01-01 Om vågen är ur funktion gäller taxan för osorterat avfall (privatpersoner) i de fall ordinarie taxa inte går att använda Komposterbart

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun

Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17 Föreskrifter för avfallshantering för Piteå Kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall. Antagen i Avfallsnämnden den 28 september 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall. Antagen i Avfallsnämnden den 28 september 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall Antagen i Avfallsnämnden den 28 september 2010 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Hushållsavfall som ska läggas i det gröna kärlet... 5 3 Hushållsavfall

Läs mer