Manual för utformning av återvinningscentraler ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manual för utformning av återvinningscentraler ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Manual för utformning av återvinningscentraler RAPPORT U2013:09 ISSN

2

3 förord I Sverige finns det cirka 630 återvinningscentraler med sammanlagt runt 20 miljoner besök årligen. Den här manualen är tänkt att ge stöd till den som ska bygga en ny eller bygga om en befintlig återvinningscentral. Arbetet med manualen har finansierats av Avfall Sverige och Tyréns AB som också lett arbetet med att ta fram manualen. I projektet har man arbetat dels med en referensgrupp och dels med expertstöd på vissa utvalda områden. Tyréns har bidragit med experter när det gäller avfall, trafikplanering, planfrågor, miljöfrågor och gestaltning. Referensgruppen har bestått av delar av Avfall Sveriges arbetsgrupp återvinningscentraler samt representanter för El-Kretsen och Arbetsmiljöverket. Utvecklingen har skett i nära dialog med referensgruppen som gett mycket värdefulla bidrag till manualen i form av stor erfarenhet och mycket kunskap, samt många av de exempel som finns med i manualen. Projektet har genomförts av Elisabeth Höglund (projektledare), David Hansson och Lovisa Wassbäck, samtliga från Tyréns. Malmö maj 2013 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4 Innehåll 1 Inledning 1 2 Läsanvisning 2 3 Processen att anlägga en återvinningscentral Avfall i planprocessen 3 4 Behovsutredning och dimensionering Antal besökare och besöksmönster Typ av återvinningscentral Dimensionering Särskilt om lagrade mängder 8 5 Lokalisering Tillgänglighet och transporter Omkringliggande verksamhet Landskapsbild/stadsbild Markförutsättningar Grundläggning Markföroreningar Förutsättningar för dagvattenhantering Naturvärden Klimatanpassning 11 6 Utformning Inför utformningen av anläggningen Övergripande utformning Anläggningens form och utförande Avfallsfraktioner och behållare Placering av behållare Flexibilitet Ytbehov Återbruk Trafik Tillgänglighet Farligt avfall Miljöskydd Arbetsmiljö och kunders säkerhet Brand, risk och säkerhet Gestaltning och byggnader Allmänt om utformningen/gestaltningen Möblering Grönska och natur Byggnader Skalskydd Skötsel och underhåll Skyltning och belysning Betalsystem/inpasseringssystem 40 7 Kostnader 42 8 Myndighetsbeslut Vad som behöver vara beslutat inför ansökan Samordning mellan processerna 45 9 Samråd och dialog med närboende Orientering om byggprocessen och entreprenadformer 48 Bilaga 1 49

5 1 Inledning Återvinningscentraler (ÅVC) är en viktig del av kommunernas insamlingssystem för grovavfall och farligt avfall. De fungerar också som en kontaktyta mellan kommunen och dess invånare, och en väl fungerande återvinningscentral kan bidra till att stärka kundernas förtroende för avfallshanteringen i stort. Ofta är återvinningscentralerna mycket välbesökta och något av en lokal samlingspunkt. Lokaliseringen är viktig för att ge en bra service för kommuninvånarna men också för att minska transporter och störningar. På återvinningscentralen ska det vara enkelt att lämna sitt avfall och förstå hur det ska sorteras. Samtidigt är flera andra aspekter direkt avgörande för återvinningscentralens utformning, exempelvis säkerhet för besökarna, tillgänglighet, personalens arbetsmiljö, en trevlig miljö, effektiva trafikflöden, enkel skötsel och städning, brandsäkerhet och olycksförebyggande åtgärder samt långsiktig kostnadseffektivitet. För den mindre och mellanstora kommunen är nybyggnad eller ombyggnad av en återvinningscentral en sällan förekommande arbetsuppgift. Det innebär att det sällan finns upparbetade rutiner att följa. Ekonomiskt är en återvinningscentral också en relativt stor kostnad både vid anläggandet och vid den framtida driften. Sammantaget är det därför viktigt att utformningen blir bra. Syftet med den här manualen är att ge ett bra stöd till den som ska bygga en ny eller bygga om en befintlig återvinningscentral. 1

6 2 Läsanvisning Denna manual är tänkt att användas som stöd vid planering av en ny återvinningscentral eller ändring av en befintlig. Fokus ligger på planeringen och de frågor som är specifika för just återvinningscentraler. Projekterings- och anläggandeskedet skiljer sig i många fall inte nämnvärt från andra byggprojekt som kommunen bedriver och behandlas därför inte i manualen. Det finns dock en mycket översiktlig orientering om byggprocessen och entreprenadformer. Manualen omfattar inte heller själva driften av anläggningen, exempelvis rutiner för hantering av farligt avfall. En handbok för hantering av farligt avfall, mall för eventuell upphandling av drift av återvinningscentralen och andra stöddokument utöver denna manual finns på Avfall Sveriges webbplats. Manualen är uppbyggd med särskilda kapitel för behovsutredning, lokalisering och utformning. I ett av de avslutande kapitlen beskrivs de myndighetsbeslut som kan krävas och hur dessa kan samordnas. Ett viktigt syfte med manualen är att lyfta fram samtliga aspekter som behöver beaktas i planeringen och att misstag som försenar processen eller försvårar den framtida driften av anläggningen därmed ska kunna undvikas. I de flesta fall ges konkreta exempel på hur dessa aspekter kan beaktas. För att göra manualen hanterlig och användbar har ambitionen varit att hålla den så kortfattad som möjligt. För den som vill veta mer finns hänvisningar till lagstiftning, vägledning, rapporter och exempel från kommuner runt om i landet. Beroende på förutsättningarna skiljer sig ambitionsnivån mellan olika återvinningscentraler. Vad som beskrivs i denna manual speglar en förhållandevis hög ambitionsnivå. Manualen bör läsas utifrån de specifika förutsättningar som gäller för den anläggning som planeras. 2

7 3 Processen att anlägga en återvinningscentral Att etablera en ny återvinningscentral är i många fall en lång process som inleds med en behovsutredning och sedan övergår till lokalisering, utformning, projektering och anläggande innan återvinningscentralen så småningom kan tas bruk. Parallellt med planeringen kan det också krävas ett antal myndighetsbeslut, som exempelvis en ändrad detaljplan, miljöprövning och bygglovsprövning. Behovsutredning Lokalisering Utformning Projektering Anläggande Detaljplan Miljöprövning Bygglov m.m. Figur 1. Schematisk beskrivning av processen att anlägga en återvinningscentral. Även andra tillståndsprocesser kan bli aktuella, exempelvis tillstånd för brandfarlig vara eller kameraövervakning. Se vidare kapitel 8. Den schematiska beskrivningen är en förenklad bild av verkligheten. I praktiken är uppdelningen mellan de olika stegen inte så tydlig. Exempelvis kan tidiga beslut kring utformningen påverka var det är lämpligt att lokalisera återvinningscentralen. I kapitel 8 och bilaga 1 beskrivs mer ingående de myndighetsbeslut som krävs inom ramen för planprocessen, miljöprövningsprocessen och bygglovet. 3.1 Avfall i planprocessen I den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 har avfallshantering lagts till som ett så kallat allmänt intresse som kommunen ska beakta vid planläggningen, vid sidan av bland annat människors hälsa och säkerhet samt möjligheterna att ordna trafik och vattenförsörjning. Att avfallshanteringen har pekats ut som ett allmänt intresse grundas på dess allt större betydelse för ett hållbart samhälle och vikten av att frågan uppmärksammas i ett tidigt skede i den fysiska planeringen. Hänsyn bör därför tas till avfallshanteringen, däribland återvinningscentraler, på ett tidigt stadium i den kommunala planläggningen, redan i översiktsplaneringen och också i den regionala planeringen. 3

8 4 Behovsutredning och dimensionering En väl genomförd behovsutredning minskar riskerna för resurskrävande ändringar senare i processen. Det är därför viktigt att tillräckligt med resurser läggs på utredningen och att man dimensionerar efter de behov man har. Utredningen behöver innehålla en prognos så att anläggningen kan dimensioneras för att även täcka framtida behov. 4.1 Antal besökare och besöksmönster En uppskattning av antalet besökare och besöksmönstret kräver att hänsyn tas inte bara till geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar utan även till transport- och beteendemönster. Vid uppskattningen av antalet besökare bör hänsyn bland annat tas till följande: Hur ser upptagningsområdet ut? Vilka avstånd är det till närliggande återvinningscentraler? Vilka öppettider har närliggande återvinningscentraler? Finns det avfallsslag som inte tas emot på närliggande återvinningscentraler? Har närliggande återvinningscentraler någon typ av betalnings- eller inpasseringssystem? Planeras utbyggnad av bostäder inom upptagningsområdet? Finns det köpcentrum eller liknande i närheten som gör att upptagningsområdet ökar? Hur ser transportmönstren ut? Finns det kollektivtrafik eller möjlighet att gå eller cykla till återvinningscentralen? Ska företag tillåtas lämna avfall? Kan upptagningsområdet förväntas vara annorlunda för dessa? Vilka andra möjligheter har företag att lämna avfall i närområdet? Att det förväntade antalet kunder är beroende av framtida utbyggnad av bostäder och köpcentrum gör att det är viktigt att behovsutredningen görs i samråd med kommunens planenhet. Dimensionerande för anläggningen är inte bara totala antalet kunder under året utan också antalet kunder som kan förväntas vid ett och samma tillfälle under året (dock inte extrema toppar). Utredningen behöver därför innehålla en bedömning av besöksmönstret. Viktiga faktorer att väga in är bland annat planerade öppettider eventuellt inpasserings- eller betalsystem och tillgänglighet i övrigt säsongsvisa toppar för vissa avfallsslag, exempelvis trädgårdsavfall säsongsvisa toppar på grund av turism eller fritidsboende tillgänglighet för företag/verksamheter 1 Den kanske enskilt viktigaste faktorn för det högsta antalet kunder som kan förväntas vid ett och samma tillfälle är återvinningscentralens öppettider under lördagar och söndagar. Även om återvinningscentralen inte planeras ta emot avfall från företag bör utredningen utgå från att sådant avfall ändå kommer att lämnas vid anläggningen. Avgörande för i vilken grad det sker är vilket betal- och inpasseringssystem som används och vilket kontroll i övrigt av kunderna som planeras. Även möjligheten för företag att lämna sitt avfall vid andra avfallsanläggningar i närområdet har betydelse. 1 Enligt standardavtalet mellan El-Kretsen och kommunerna ska kommunerna, där tillstånd så medger, anvisa en plats där verksamheter kan lämna sitt elavfall. 4

9 Fördelningen mellan olika boendeformer inom upptagningsområdet har betydelse för avfallets karaktär och mängd samt avfallsmängd per besök. 4.2 Typ av återvinningscentral Det är viktigt att noga tänka igenom vad som ska uppnås med den nya återvinningscentralen. Exempel på frågor som bör tänkas igenom är vilka målgrupperna är hur många olika fraktioner som ska tas emot och vilka om återanvändning ska främjas genom både mottagande och försäljning, d.v.s. yta för återbruk om avfall som omfattas av producentansvar ska tas emot, såsom elavfall, förpackningar och tidningar framtida utveckling Vad som ska uppnås påverkar vilken typ av återvinningscentral som ska planeras. Inledningsvis bör dock inte planeringen låsas vid en viss typ av återvinningscentral. Den konventionella återvinningscentralen är bemannad, öppen året runt och har mottagning av de vanligt förekommande fraktionerna av grovavfall och farligt avfall från hushåll. Det kan finnas typer av återvinningscentraler som, beroende på syfte och förväntad belastning, är mer ändamålsenliga än den konventionella typen. Nedan listas några sådana typer tillsammans med för- och nackdelar. Kretsloppspark, d.v.s. återvinningscentral med insamling och försäljning av begagnade varor Återvinningscentral som enbart tar emot vissa fraktioner Mobil återvinningscentral Modul-ÅVC Kvartersnära återvinningscentral (mini-åvc) som placeras i befintliga lokaler, exempelvis f.d. butikslokal + Är i linje med avfallshierarkin och främjar resurshushållning + Kan även ge sociala mervärden i form av rehabilitering och arbetsmarknadsåtgärder - Kräver en mer omfattande organisation - Större ytbehov + Förhållandevis billig + Avlastar andra återvinningscentraler genom att ta emot exempelvis enbart trädgårdsavfall - Risk att avfall som inte tas emot vid återvinningscentralen ändå lämnas - Kan vara svårt att kommunicera gentemot kunderna vilka avfallsslag som får lämnas + Underlättar för kunder som saknar bil + Insamlingen kan anpassas beroende på säsong, exempelvis vid fritidsbebyggelse + Kan användas i områden där det är långt till närmaste stationära återvinningscentral - Begränsade mängder och begränsat antal fraktioner kan tas emot - Kräver att kunderna håller reda på vilka tider och platser som gäller (kan underlättas med SMS-tjänst 2 ) - Risk för dumpning + Flyttbar en fördel t.ex. vid tidsbegränsat bygglov + Flexibel - Kan kräva en anpassad maskinpark på grund av viktbegränsningar + Ökad service genom ökad tillgänglighet, i synnerhet för kunder utan bil - Endast vissa avfallsslag kan tas emot - Svårt att utveckla sortering och återbruk - Kan kräva mer manuell hantering p.g.a. mindre utrymmen - Logistiken kan vara svår att lösa 2 Används bland annat av Sysav 5

10 Obemannad återvinningscentral Säsongsöppen återvinningscentral + Lägre driftkostnad + Hög tillgänglighet genom generösa öppettider - Fungerar inte för farligt avfall och avfallsfraktioner som är stöldbegärliga - Risk för sämre sortering - Kan kräva färre sorteringsfraktioner - Risk att avfall som inte tas emot vid återvinningscentralen ändå lämnas, exempelvis avfall som inte finanserias av hushållens avfallstaxa - Dålig säkerhet för kunder och personal som hämtar avfallet + Avlastar närliggande återvinningscentraler under säsongstoppar + Kan placeras i närheten av turistområden eller fritidsbebyggelse + Möjligt att ändra fraktionerna - Kräver tydlig information till kunderna - Risk att avfall dumpas utanför när återvinningscentralen är stängd - De flesta investeringarna är de samma som vid helårsdrift EXEMPEL Vid återvinningscentralen i Timmersdala, Skövde, kan kunderna efter utbildning sortera och lämna avfall även under tider då anläggningen är stängd. Körkortet fungerar som passerkort. Anläggningen drivs av Avfallshantering Östra Skaraborg. I Falkenbergs och Varbergs kommuner driver Vivab en mobil återvinningscentral som tar emot enbart träavfall, brännbart avfall, trädgårdsavfall, icke brännbart avfall och metall. I Örnsköldsviks kommun driver Miva en mobil återvinningscentral som trafikerar de större orterna i kommunen. Centralen tar bland annat emot träavfall, brännbart avfall, metall, elavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall och däck. Sysav (södra Skåne) har en så kallat farligt avfall-bil som kör höst- och vårturer enligt schema och tar emot farligt avfall och mindre elavfall. I Värmdö kommun används en så kallad grovsopfärja där bland annat träavfall, metall, farligt avfall och elavfall kan lämnas. Färjan lägger till vid ett 40-tal större bryggor sommartid. I Sundsvall driver Reko Sundsvall en så kallad farligt-avfall central där enbart farligt avfall och mindre elavfall tas emot. Boda återvinningscentral i Nässjö är uppbyggd av betongmoduler. Anläggningen drivs av Nässjö affärsverk. I Malmö planeras en så kallad stadsnära återvinningscentral som ska ligga centralt i ett område med flerfamiljshus. Syftet är att skapa en återvinningscentral som i första hand är till för inlämning av uttjänta saker för återbruk. Vid kundparkeringen kommer det att finnas kundvagnar. I anslutning till återvinningscentralen ska det finnas möjlighet för lagning av produkter innan dessa säljs vidare. Vid Södergarns kompostanläggning på Lidingö tas enbart trädgårdsavfall emot. Anläggningen drivs av SÖRAB. 6

11 Bild 1. Insamlingssystemet Elis är ett alternativt system för insamling av smått elavfall, glödlampor/ lågenergilampor och batterier. Det som lämnas in faller direkt ner i El-kretsens emballage. Behållaren på bilden finns i Ålidhem, Umeå. 4.3 Dimensionering Behovsutredningen ligger till grund för dimensioneringen av ytor och behållare. Det innebär att man beräknar vilka ytbehov som behövs för den verksamhet som ska bedrivas på återvinningscentralen. Vid dimensioneringen bör hänsyn tas till antalet fraktioner, containrar och mindre behållare samt storlek på dessa lagrade mängder avfall eventuell komprimering av vissa fraktioner utrymme för rangering av containrar lagringsplats för tomma och fulla behållare utrymme för transportfordon att kunna lasta och vända inom anläggningen uppställningsplats för arbetsfordon plats för lagring av drivmedel (för arbetsfordon) byggnader för personal, farligt avfall, elavfall, återbruk samt eventuell försäljning för återbruk eventuella brandgator mot omgivande verksamheter skyddsavstånd mellan brännbart avfall och eventuell lagring av brandfarliga och explosiva varor ramp eventuell slinga inom anläggningen eller extra bilfil utanför för att undvika trafikstörande köer ytor för hantering av snömassor avrinning av dagvatten inklusive brunnar, oljeavskiljare och eventuell dagvattendamm möjlighet att anpassa anläggningen till ökade mängder avfall och fler fraktioner Ungefärliga uppskattningar på vilket utrymme som krävs finns i avsnitt I synnerhet rangeringen kräver förhållandevis stora ytor. Exempelvis måste det framför varje container finnas cirka tio meter fri yta för att ett fordon ska kunna backa till den. Det gäller även containrar som inte används. Även vid utrymmen som exempelvis de för elavfall och farligt avfall måste det finnas plats för fordon att komma till. 7

12 Om det finns gott om lagringsplats för containrar så går det att optimera och därmed minska antalet transporter från anläggningen. Dimensioneringen bör bilda underlag för möjlig lokalisering och utformning av platsen. I många fall sker dock det omvända. Det vill säga lokaliseringen bestäms först och därefter sker dimensionering och utformning efter givna ramar Särskilt om lagrade mängder Mellanlagring av avfall kräver tillstånd för eller anmälan om miljöfarlig verksamhet (se kapitel 8 om myndighetsbeslut). Processen för ett miljötillstånd är betydligt mer tids- och resurskrävande än den för en anmälan. I samband med dimensioneringen bör det därför övervägas om det är nödvändigt att vid ett och samma tillfälle lagra sådana mängder farligt avfall att verksamheten blir tillståndspliktig eller om det genom tätare hämtningar av avfallet går att hålla nere mängderna. Risken för att den tillåtna mängden lagrat avfall överskrids vid problem med hämtningen bör vägas in. Exempel Vid återvinningscentralen Returen i Södertälje hålls mängden lagrat farligt avfall under gränsen för tillståndsplikt genom borttransport till annan avfallsanläggning fyra dagar i veckan. 8

13 5 Lokalisering Lokaliseringen av återvinningscentralen är central både i detaljplaneprocessen och i miljöprövningen och styrs av till exempel kundbehov, markförutsättningar, anläggningens påverkan på omgivningen samt lokala föreskrifter om bullervärden och transporter. 5.1 Tillgänglighet och transporter Lokaliseringen har stor betydelse för hur besökarna upplever tillgängligheten. Både ur ett besökarperspektiv och miljömässigt bör ambitionen därför vara att återvinningscentralen lokaliseras så att biltrafiken i möjligaste mån minimeras. Det betyder att anläggningen optimalt bör lokaliseras så att kunden kan samordna sitt besök till återvinningscentralen med andra aktiviteter, exempelvis besök vid köpcentrum. Det är också önskvärt att det fungerar att ta sig till återvinningscentralen med cykel och kollektivtrafik. Omkringliggande vägnät bör också ha tillräcklig kapacitet för den ökade trafiken. Hänsyn behöver också tas till de tunga transporterna till och från anläggningen, till exempel typ av transporter och frekvens. Tillfartsvägarna behöver hålla tillräcklig belastningsklass och frihöjd för tunga transporter, samt vara tillåtna för transport av farligt gods. Beroende på förutsättningarna kan kostnaden för att bygga upp infrastrukturen utgöra en betydande del av de totala kostnaderna för anläggningen. 5.2 Omkringliggande verksamhet Verksamheten vid återvinningscentralen kan påverka de närmaste omgivningarna med exempelvis trafik och buller. Det bör därför bedömas hur väl anläggningen kan integreras med omgivningen. Exempelvis är det olämpligt med lastbilar inom bostadsområden. På samma sätt kan det vara olämpligt med omfattande trafik av personbilar i industriområden. Om anläggningen ligger nära bostadshus, förskola eller skola kan det bli problem att hålla de gränsvärden för buller som ofta fastställs i tillståndet för anläggningen. Även det rörliga friluftslivet kan behöva beaktas med avseende på buller, nedskräpning och hur anläggningen upplevs. 5.3 Landskapsbild/stadsbild Återvinningscentralens påverkan på omgivningen är beroende av hur det omkringliggande landskapet ser ut. I det öppna landskapet kan anläggningen bli framträdande även på långt avstånd. I en stadsmiljö eller bland bostäder kan den industriella karaktären vara ett främmande inslag. Påverkan kan minskas om anläggningen anpassas efter terrängen och om befintlig vegetation kan sparas. Val av inhägnad, såsom plank eller stängsel, kan också anpassas till den omgivande miljön. 9

14 5.4 Markförutsättningar Grundläggning De geotekniska förutsättningarna har stor påverkan på anläggningskostnaderna. Kuperade områden kan medföra stora schakt- och sprängningskostnader, eftersom återvinningscentralen behöver stora relativt plana ytor och även plats för dagvattenledningar och eventuell dagvattenrening. Våtmark, tjocka lerlager eller skredkänslig mark kan göra att omfattande schaktningar och fyllningar krävs. I vissa fall kan pålning vara nödvändigt. En bristfälligt genomförd markundersökning kan leda till att kostnaderna vida överstiger de budgeterade. Det samma gäller ett dåligt underlag avseende ledningar i mark Markföroreningar Förekomsten av föroreningar i marken bör undersökas genom kartläggning av tidigare verksamheter på platsen och provtagningar om det bedöms nödvändigt. Det gäller särskilt i det fall det rör sig om gammal industrimark, deponi, bensinmack eller liknande. Undersökningen är inte minst viktigt med tanke på det omfattande ansvar som fastighetsägaren har om marken är förorenad. Om markföroreningar upptäcks ska kommunens miljöförvaltning omgående underrättas. Mer information om regelverket och vad som krävs av fastighetsägaren finns på Naturvårdsverkets och många kommuners och länsstyrelsers webbplatser. Även om marken inte behöver saneras kan det vara bra att dokumentera eventuella markföroreningar innan anläggningen etableras. Normalt förekommer villkor i tillstånden om återställning. Oförutsedda markföroreningar kan innebära en omfattande och kostsam sanering. 5.5 Förutsättningar för dagvattenhantering Förutsättningarna för hantering av dagvatten från anläggningen har betydelse för lokaliseringen av återvinningscentralen. Med föreslagen lokalisering behöver följande frågor besvaras: Finns det kommunal dagvattenhantering i närheten? Finns det krav på lokalt omhändertagande av dagvatten? Får obehandlat dagvatten släppas till den kommunala dagvattenhanteringen eller till recipienten? Hur stora hårdgjorda ytor ska avvattnas? Vilka snömängder kan man räkna med och hur kommer snön och snösmältningen att hanteras? Räcker lednings- eller volymkapaciteten för de planerade systemen vid snösmältning eller kraftiga regn? Finns det ytor för att anlägga dagvattendamm? Hur kan släckvatten hanteras? Tillgänglighet till och kapacitet för dagvatten samt även VA- och elanslutningar kan ha stor betydelse för projektet ur kostnadssynpunkt. På samma sätt som i fråga om markföroreningar kan det vara värdefullt att göra en dagvattenmätning innan verksamheten inleds. Detta för att kunna visa vilka föroreningar som verksamheten bidrar med. 10

15 5.6 Naturvärden Kommunens översiktsplan kan visa hur de gröna sambanden ser ut tillsammans med en bedömning av grönområdenas värde och betydelse. En granskning av anläggningens påverkan på platsens naturvärden bör göras i ett tidigt skede. Granskningen kan visa om eventuella naturvärdena är möjliga att skydda, trots en exploatering eller hur stor skyddszonen, från den planerade återvinningscentralen bör vara, för att bevara de ekologiska värdena. Hur pass nära en anläggning får förläggas i anslutning till ett ekologiskt känsligt område beror på typen av område, hur vattenflöden ser ut m.m. I fall där naturvärdena är höga och området har en ekologisk känslighet, kan det ställas stora krav på bullerdämpande åtgärder och dagvattenhantering etc. Mer information om byggande med hänsyn till naturvärden finns på Boverkets, Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas webbplatser. 5.7 Klimatanpassning Klimatförändringarna antas ge ett ökat antal dagar med intensivt regnande med stora volymer nederbörd. Anläggningen bör anpassas för att på ett effektivt sätt möta de framtida kraven på avvattning och avrinning. Väl dimensionerade dagvattendammar kan användas för att ta hand om vattenmängderna lokalt. Vegetation med djupa rötter kan också användas till att ta upp vatten på plats. Ytor för snöupplag som är rätt dimensionerade är också viktigt att lämna utrymme för. Markens kvalitet med bedömning av jordart behövs för att säkerställa infiltrationskapaciteten och bedöma risken för jordskred. I och med att klimatförändringarna leder till förhöjda nederbördsmängder, men också till ökade vindhastigheter, stormbyar och perioder med värmeböljor, så ökar kraven på väderskydd för anställda och besökare vid återvinningscentralen. Mer information om klimatanpassning vid byggande finns på Boverkets webbplats. 11

16 6 Utformning Vid utformningen av en återvinningscentral är det viktigt att tänka igenom vad man vill uppnå med anläggningen. Oavsett bakomliggande syfte bör dock utformningen baseras på ett antal huvudprinciper. En så hög och miljöriktig utsorteringsgrad som möjligt. Det ska vara lätt att göra rätt. Det förutsätter att utformningen gör att kunden förstår hur man ska göra. Enkelt och snabbt för kunden att lämna sitt avfall. Trafikstockningar ska i möjligaste mån undvikas, vilket ställer stora krav på trafiklösningen och övrigt logistiskt upplägg. Tillgänglighet för alla. Återvinningscentralen besöks även av icke bilburna kunder och kunder med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Återvinningscentralen ska vara tillgänglig och säker även för dessa. Enkelt att ändra återvinningscentralen efter behov. Mängd och typ av avfall varierar över säsongen och krav och behov kan ändras i framtiden. Utformningen behöver därför vara så flexibel att den går att anpassa till de ändrade förutsättningarna. Minimerade risker för både personal och kunder. En återvinningscentral besöks av ett stort antal kunder och stora mängder avfall, däribland farligt avfall, hanteras. Såväl personbilar som arbetsfordon rör sig inom området. Anläggningen måste utformas riskerna minimeras. Minimerad påverkan på miljö och omgivning. Den verksamhet som bedrivs vid en återvinningscentral kan innebära störningar för omgivningen i form av exempelvis buller och ökad trafik. Anläggningen måste utformas för att minimera sådana störningar och risker. Underlättad drift och skötsel. En välskött anläggning uppmuntrar kunderna till en miljöriktig sortering. Det måste därför vara lätt och effektivt att driva och sköta anläggningen. Estetiskt tilltalande anläggning. En estetiskt tilltalande anläggning ökar trivseln för personal och kunder och innebär en mindre risk för störning på omgivningen. De praktiska lösningarna för att tillgodose dessa principer kan se olika ut. I detta kapitel ges förslag på hur det kan ske. 6.1 Inför utformningen av anläggningen Inför planeringen av en ny återvinningscentral är det värdefullt att studera olika typer av utformning och lösningar vid andra återvinningscentraler. Mycket kunskap finns samlad till exempel hos Avfall Sveriges arbetsgrupper för återvinningscentraler respektive farligt avfall. Via Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web kan man ta del av nyckeltal för andra kommuner rörande återvinningscentraler, som exempelvis besöksfrekvens och öppettider. Där kan man också välja ut kommuner med liknande förutsättningar gällande storlek, befolkningsstruktur och geografi.. Det är också värdefullt att ta vara på erfarenheter från egna befintliga återvinningscentraler, exempelvis via intervjuer med personal och kunder. Vad fungerar bra respektive mindre bra och vilka idéer finns kring förbättringar? Arbetsmiljöaspekterna är viktiga att ha med redan i den tidiga planeringen, se mer under avsnitt

17 6.2 Övergripande utformning Vid den övergripande utformningen är det viktigt att tänka igenom hur återvinningscentralen ska användas när den väl är byggd. Hur mycket personal som ska bemanna anläggningen, vilken maskinpark som ska användas, hur komprimering av behållare ska ske och hur mycket avfall som ska mellanlagras är exempel på faktorer som bör beaktas utöver anläggningens kapacitet Anläggningens form och utförande Återvinningscentraler byggs vanligen i form av en slinga, där containrarna står efter varandra på ena eller båda sidorna. Slingan kan vara rak eller exempelvis hästskoformad. Ett annat alternativ är att containrarna står placerade runt ett torg, ibland med en återvinningsstation och en bod för elavfall och annat farligt avfall i mitten av torget. Det finns både för- och nackdelar med de olika formerna. Rak form med containrar på båda sidor Hästskoformad med containerrangering i mitten Torg + Lättare att planera för att bra trafikflöde + Bra översikt för kunder och personal - Flaskhalsar kan uppstå - Kunderna behöver korsa körfilen för att lämna avfall på andra sidan rampen + Lättare att skilja på tung trafik och kunder + Många kan vara inne och lämna avfall samtidigt + Möjligt att stänga av ena delen under lågsäsong - Svårt att få översikt över anläggningen + Lättare för personalen att överblicka - Rörigare trafiksituation Exempel på olika anläggningar visas i figur 2-6 och bild 2-4. Figur 2. Översikt över Lövsta återvinningscentral, Stockholm, som är byggd med en rak ramp och vinkelräta containerfickor på båda sidorna. 13

18 Figur 3. Översikt över Vantörs återvinningscentral, Stockholm, som är byggd med rak ramp under tak och med snedställda containerfickor på båda sidorna. Figur 4. Översikt över Bromma återvinningscentral, Stockholm som är byggd som en hästsko med tak över ramp. På ena sidan av anläggningen finns en parkering med kundvagnar. På anda sidan finns en ramp där kunderna kan parkera intill containern och slänga direkt 14

19 Figur 5. Översikt över Huskvarna återvinningscentral som är utformad med rak ramp med snedställda containerfickor på ena sidan. Figur 6. Översikt över Ullstämma återvinningscentral, Linköping, som är utformad med torg. Se även figur 7 och figur 8 samt bild 15 för fler exempel på övergripande utformning. 15

20 Lämplig utformning avgörs ofta av yttre förutsättningar såsom tomtens storlek och form. Om det finns naturliga höjdvariationer på tomten är det ofta fördelaktigt om dessa kan utnyttjas vid utformningen. Oavsett form är de flesta återvinningscentraler utformade med en nivåskillnad, så att kunderna kastar ner avfallet i containrarna från en ramp och rangering och tung trafik sker på det nedre planet. Huvuddelen av avfallsfraktionerna är placerade vid rampen. Ramp är en bra lösning ur både kund- och personalperspektiv, men eftersom dess storlek begränsar antalet containrar innebär den att flexibiliteten minskar. Snedställda containerfickor vid rampen ger ofta en bra fyllnadsgrad, då kunderna slänger längs hela containersidan. Att ha en ramp med raka sidor där containrarna placeras rakt ut med lastgångar emellan är yteffektivt och ger en lägre byggkostnad. Nackdelarna är att det kan bli trångt för kunderna och dålig fyllnadsgrad i containrarna, då avfallet lätt fördelas ojämnt. Återvinningscentralen kan också utformas utan ramp på en plan yta med mindre containrar (2-3 m³) med så kallade BM-fästen som töms över i en större container med hjälp av hjullastare. Containrarna placeras ut så att en slinga skapas och containrarna kan skyltas om efter behov och säsong. Även storlek och utformning på slingan kan varieras. Besökarna åker på insidan i slingan och hjullastaren arbetar från utsidan när behållarna behöver tömmas. Hanteringen kräver ett omlastningsområde där de större containrarna är placerade. Bild 2. Återvinningscentral i Karlsborg som är byggd på en plan yta där mindre containrar med så kallade BM-fästen är placerade i en slinga. Anläggningen saknar nivåskillnader och persontrafik och tung trafik är separerad. En annan variant som inte kräver någon ramp för bilar är att en enklare gångramp placeras intill eller mellan containrarna, där kunderna kan gå upp med sitt avfall. Detta kan fungera bra som en temporär lösning, men kräver att rampen är tillräckligt lång för att inte ha för stark lutning. 16

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN Innehållsförteckning 1 Mål för avfallshantering... 3 2 Förutsättning för markanvisning... 3 3 Avfall från flerbostadshus... 3 3.1 System för insamling av matavfall och restavfall...

Läs mer

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Allmänna råd om sortering och överlämnande

Allmänna råd om sortering och överlämnande KF 2014-11-03 Bild från Bredemad återvinningscentral Av kommunens renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknade avfallsslag skall utsorteras. Avfallet lämnas

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

Materialinventering sammanställning

Materialinventering sammanställning 1 (6) Miljöförvaltningen Materialinventering sammanställning Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Byggherre Kontaktperson Telefon Byggnads- och fastighetsbeskrivning Byggnadstyp (t.ex.

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning

Läs mer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Insamlade mängder I1 : Kärl- och, inkl matavfall I2 : Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I6 : Förpackningar och tidningar som samlas

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN

ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN Här sorterar du ditt hushållsavfall för återvinning Öppettider: Måndag-Onsdag 08.00-20.00 Torsdag-Lördag 08.00-15.00 Alla helgdagar ( röda dagar ) är återvinningscentralen stängd,

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Beslut över anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken

Beslut över anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 48 146 Beslut över anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Dnr 2015 M0732 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar med stöd av

Läs mer

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Materialinventering 2 Inventeringens ingående avfallsslag Inventeringen avser identifiering av ändringens alla ingående avfallsslag Ja Nej, inventeringen avser endast identifiering av följande avfallsslag

Läs mer

Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall.

Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall. Återvinningscentral Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall. Vi tittar ner i containrar på en återvinningscentral där man lagt avfall av olika slag. På en återvinningscentral tar

Läs mer

Containrar 010-474 11 50 XR.NU. Liftdumpersflak 5 kbm. Öppen container 10 kbm. Lastväxlarflak 38 kbm

Containrar 010-474 11 50 XR.NU. Liftdumpersflak 5 kbm. Öppen container 10 kbm. Lastväxlarflak 38 kbm Containrar Vi erbjuder många olika storlekar och typer av flak, containrar och kärl som underlättar er avfallshantering. Här har vi samlat de vanligaste typerna som används. Öppen container 10 kbm Lämpliga

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Avfallsförebyggande i praktiken

Avfallsförebyggande i praktiken Handbok Rapport B2052 David Palm Johanna Fredén Carl Jensen IVL Svenska Miljöinstitutet Grundat år 1966 Ägs av staten och näringslivet (50/50) via en stiftelse Forskning och konsultverksamhet inom klimat,

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Anvisningar om hämtning av hushållsavfall

Anvisningar om hämtning av hushållsavfall Anvisningar om hämtning av hushållsavfall Gäller från den 10 juni 2008 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda Innehållsförteckning sidan

Läs mer

FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN

FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN Januari 2015 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN Dokumentet ersätter tidigare PM. Att användas av parter som är involverade i byggnationen av Norra Djurgårdsstaden. INNEHÅLL

Läs mer

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Nu sänker vi avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Visste du att vi har sänkt din grundavgift med 25%? Varsågod! Du som fastighetsägare kan glädjas åt lägre avgifter för din avfallshantering. Från

Läs mer

Standardavtal insamling av elektriskt och elektroniskt avfall

Standardavtal insamling av elektriskt och elektroniskt avfall Standardavtal insamling av elektriskt och elektroniskt avfall Detta standardavtal tillsammans med av parterna påtecknade bilagor är samarbetsavtal om hantering av elektriskt och elektroniskt avfall samt

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Sorteringsanvisningar för hushållsavfall

Sorteringsanvisningar för hushållsavfall Sorteringsanvisningar för hushållsavfall Hushållsavfall ska sorteras för att möjliggöra rätt behandling. Följande avfallsslag ska sorteras ur för hämtning vid fastigheten eller nämnas på nedan angivna

Läs mer

Bedömning av risker avseende brand

Bedömning av risker avseende brand UPPDRAG ÅVC Boo UPPDRAGSNUMMER 2511255000 UPPDRAGSLEDARE Eva Tilfors UPPRÄTTAD AV Annika Ekstrand och Hans Lundborg DATUM 7 Bedömning av risker avseende brand Syfte Denna bedömning av risker genomförs

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

BILAGA 1 SAMVERKANSAVTAL

BILAGA 1 SAMVERKANSAVTAL Bilaga 1 BILAGA 1 SAMVERKANSAVTAL FTI:s ÅVS-POLICY 2 (8) I denna ÅVS-policy beskrivs FTI:s rutiner och tillvägagångssätt vid etablering av nya Återvinningsstationer (ÅVS). Policyn beskriver FTI:s utgångspunkter

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv 2008-12-15 Antagen av kommunfullmäktige i Hörby 2008-11-17 Antagen av kommunfullmäktige i Höör

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun 1 Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063),

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6 Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Adress Postadress Telefon E-post Byggherre (om annan än ovan) Namn Adress Postadress

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

RÅD OCH ANVISNINGAR. Utrymmen för avfall

RÅD OCH ANVISNINGAR. Utrymmen för avfall RÅD OCH ANVISNINGAR Utrymmen för avfall RÅD OCH ANVISNINGAR Utrymmen för avfall För att de boende ska få så bra service som möjligt, och sophämtarna en så bra arbetsmiljö som möjligt, har dessa råd och

Läs mer

Sätra Återvinningscentral genomförandebeslut

Sätra Återvinningscentral genomförandebeslut Jonas Selander-Lyckeborg Avfall 08-508 465 52 jonas.selander@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2009-05-12 Sätra Återvinningscentral genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

2011-07-19 AVFALLS PLAN TALL SHIPS RACE HALMSTAD

2011-07-19 AVFALLS PLAN TALL SHIPS RACE HALMSTAD 2011-07-19 AVFALLS PLAN TALL SHIPS RACE HALMSTAD KÄLLSORTERING Avfall för materialåtervinning (plast, papper, metall och glas) Avfallet samlas in i en blandad fraktion, där vi sorterar den i efterhand.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-13 Gäller fr o m 2009-01-01 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken

Läs mer

Samrådsunderlag. Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB 2015-09-08. Uppdragsnr: 15062 Status: Slutversion

Samrådsunderlag. Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB 2015-09-08. Uppdragsnr: 15062 Status: Slutversion Samrådsunderlag Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB 2015-09-08 Uppdragsnr: 15062 Status: Slutversion Samrådsunderlag Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB Beställare

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks kommun (del av Renhållningsordning för Örnsköldsviks kommun) Antagna av kommunfullmäktige 2010-04-26, 64 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter

Läs mer

Renhållningstaxa för Strängnäs kommun Gäller fr.o.m. 2015-01-01

Renhållningstaxa för Strängnäs kommun Gäller fr.o.m. 2015-01-01 1 (7) Bilaga 2 Renhållningstaxa för Strängnäs kommun Gäller fr.o.m. 2015-01-01 1. Taxa för hushållsavfall utom slam och latrin 2. Allmänt Avgifter i taxan är angivna inklusive moms. Dessa föreskrifter

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK 2013-07-10. LUNDENS SOPSTATION Moderaterna i Eda Besök

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-21 Dokumentansvarig Fastställd Version 0 Dokumentnamn RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 (10) Innehåll Inledande

Läs mer

TROLLHÄTTAN ENERGI. Avfallsguiden

TROLLHÄTTAN ENERGI. Avfallsguiden TROLLHÄTTAN ENERGI Avfallsguiden Här kommer information om hur sopsorteringen fungerar i Trollhättan. Trollhätteborna är bäst i Sverige på att sortera sitt avfall, men vi kan fortfarande bli bättre. Ju

Läs mer

Avfallstjänster för företag

Avfallstjänster för företag Avfallstjänster för företag Vår dröm en fossilbränslefri stad Resan mot en fossilbränslefri stad har pågått under många år. Redan 1959 infördes fjärrvärmen och sedan dess har beslut fattats och tjänster

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 2.13

Laholms kommuns författningssamling 2.13 Laholms kommuns författningssamling 2.13 Renhållningstaxa; antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2014, 184 i. Kommunfullmäktige beslutar följande med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 1. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

AVFALLSLISTA för Varbergs Bostad

AVFALLSLISTA för Varbergs Bostad Sidan 1 av 8 AVFALLSLISTA för Varbergs Bostad 1 Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GROVAVFALL FRÅN BYGG, FÖRVALTNING OCH HYRESGÄSTER Träavfall 3 Trädgårdsavfall 3 Tryckimpregnerat virke 3 Fyllnadsmaterial

Läs mer

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka.

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka. RENHÅLLNINGSTAXA 2010 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska det också tas ut ersättning av fastighetsägaren

Läs mer

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Avf_13_Svenljunga v1.0 Sweco Environment 2013 Enkät Avfallshantering 2013 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde

Läs mer

INFORMATION OCH SAMRÅD OM PLANERAD ÄNDRING AV MILJÖTILLSTÅND FÖR HULTETS AVFALLSANLÄGGNING

INFORMATION OCH SAMRÅD OM PLANERAD ÄNDRING AV MILJÖTILLSTÅND FÖR HULTETS AVFALLSANLÄGGNING INFORMATION OCH SAMRÅD OM PLANERAD ÄNDRING AV MILJÖTILLSTÅND FÖR HULTETS AVFALLSANLÄGGNING Lerums kommun fick ett nytt miljötillstånd för Hultets avfallsanläggning 26 juni 2014. I tillståndet finns begränsningar

Läs mer

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN OFTA FELSORTERAT AVFALL Bildäck Stekpannor/Grytor Parasoll Skurskaft Sopborstar Skyfflar Cyklar Barnvagn Brassestolar/Solstolar/Baden-baden Gräsklippare

Läs mer

Renhållningstaxa för Boxholms kommun

Renhållningstaxa för Boxholms kommun Renhållningstaxa för Boxholms kommun Gäller från 2014-01-01 (exkl. ) Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-09 Allmänt. n gäller tillsvidare from 2014-01-01 och skall om så erfordras omprövas inför varje

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING. Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2004 90

RENHÅLLNINGSORDNING. Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2004 90 Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2004 90 Renhållningsordningen för Nykvarns Kommun Renhållningsordningen innehåller kommunens föreskrifter om avfallshantering. Till renhållningsordningen hör även

Läs mer

Välkomna till informationsmöte!

Välkomna till informationsmöte! Välkomna till informationsmöte! Ekonomiska föreningen Bredsätra 2008-03-13 På dagordningen Uppgradering av kabel-tv, kl 19-20 Ny sophantering i området, kl 20-21 Kabel-tv Redovisning av enkätsvar Information

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER Fastställd av kommunfullmäktige den 20 mars 2006, 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Föreskrifter om avfallshantering för Osby kommun 1 Inledande bestämmelser sid. 3 2 Ansvar för avfallshanteringen

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall BILAGA 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Paragrafen gäller anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i Mellanskåne, som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt

Läs mer

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Motivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg

Motivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg 1 [7] 53-34 Referens Olof Karlsson Motivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg Syfte Syftet med detta är att motivera val av planerat läge för återvinningsstation (ÅVS) vid

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Enköpings kommun 2016 Avfallstaxa Enköpings kommun Antagen av Enköpings kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra

Läs mer

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl RENHÅLLNINGSTAXA 2014 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska kommunen också ta ut ersättning av

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 2011-03-21 1 (10) Dnr Kst 2010/325 PROGRAMSAMRÅD PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 Planområdets läge Kommunledningskontoret

Läs mer

Avfall: vad du som företagare bör veta om avfall

Avfall: vad du som företagare bör veta om avfall Miljökontoret informerar om: Avfall: vad du som företagare bör veta om avfall Detta informationsblad riktar sig till verksamhetsutövare. Informationen är inte heltäckande och ytterligare information finns

Läs mer