KRUT. Kreativ utveckling DÅTID. NUTID. FRAMTID.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRUT. Kreativ utveckling DÅTID. NUTID. FRAMTID."

Transkript

1 KRUT Kreativ utveckling DÅTID. NUTID. FRAMTID.

2 Jag förstår inte varför folk är rädda för nya idéer. Jag är rädd för de gamla. JOHN CAGE KRUT Kreativ utveckling Producerad av: Text: Lars Edqvist Grafisk form: Ronny Östling Illustrationer: Karolina Lilliequist Foto: Knut Koivisto. Foton på intervjuade politiker tillhandahållna av desamma. December 2010.

3 INNEHÅLL EXPLOSIVT... 4 KARTLÄGGNING... 7 Fler jobb...7 Kreatören Kreativitet Entreprenörskap Kreatörernas behov...20 Attityder AKTIVITETER Mötesplatser...24 Kunskapsspridning...29 Samarbeten...30 EFFEKTER Ny attityd Framgångar...34 Motgångar...35 FRAMTIDEN Plattform Kreativa miljöer...39 Framgångsfaktorer...43 Nytt KRUT...44 LÄNKAR

4 EXPLOSIVT NÄR JOHN LENNON träffade Paul McCartney på en kyrklig fest den 6 juli 1957 var det ett möte som skulle komma att förändra både Liverpool och världen. Deras gemensamma kreativitet blev den tändande gnistan till en explosion av brittisk musik på export och en ny ungdomskultur. The Beatles har sålt 1,2 miljarder skivor, hittills. Beatlesturismen har bidragit till att ge den slitna hamnstaden Liverpool ett uppsving. Detta är inget enstaka exempel på hur kreativitet gynnar en region. Kreativa människor präglar världen. Kreativitet och kultur är starka krafter för att utveckla en plats eller en region. Därför skapades projektet KRUT. KRUT SKA skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och öka kunskapen om den kreativa sektorn. Det ska leda till att tillväxten ökar i regionerna. Målet är att skapa hållbar utveckling. Därmed ska sektorns ställning i samhället stärkas och få större betydelse som tillväxtfaktor. KRUT ska skapa bättre miljöer anpassade för att möta den kreativa sektorns behov. Under projekttiden har ett antal nätverk för kreativ utveckling vuxit fram. Det har också varit ett syfte med projektet. Finansieringen av projektet har skett genom medel från EU:s regionala utvecklingsfonder, från de deltagande regionerna och från vissa kommuner. Projektpartner i KRUT har varit Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro och Regionförbundet Östsam. REFLEKTIONER Tretton år efter det första mötet skildes Lennon och McCartney åt. När upphör kreativa möten att vara kreativa? Hur kan kreativa processer väckas till liv? Vilka goda exempel på kreativa samarbeten finns i din region? 4

5 FEM SKÄL Att satsa på den kreativa sektorn är ett sätt att utveckla kommunen, regionen, nationen, ja, hela världen. Här är fem skäl att göra sådana satsningar: 1. Upplevelser. Människor söker i dag ständigt nya upplevelser. Kultur och kreativitet blir allt viktigare, både socialt och ekonomiskt. 2. Innovation. De kreativa näringarna skapar genom nya idéer sysselsättning och tillväxt. 3. Arbete. Den svenska kreativa branschen sysselsätter minst människor. 4. Tillväxt. Den kreativa sektorn växer i Europa och USA med 5 7 procent per år. I Asien är utvecklingen ännu snabbare. 5. Export. Svensk musik, svenskt mode och svenska spel har blivit starka exportbranscher.

6 Möjligheterna kan knappast överskattas Maria Lindelöf, kommunfullmäktige (KD), Västerås: KRUT-PROJEKTET har varit viktigt för att bygga upp nya samarbetsformer och nätverk för kreatörer. Däremot återstår en del att göra när det gäller att öka medvetenheten om hur viktig den kreativa sektorn är och vilken potential som finns. Här finns den i särklass största potentialen för att utveckla Västerås, och då har vi ändå en mycket omfattande teknisk utveckling också. Här i Västerås har satsningen på Kulturbyn blivit en del av kommunens näringslivsutveckling. Det är en markering som visar att den kreativa sektorn är mycket mer än kultur. Personligen tror jag att potentialen i den kreativa sektorn knappast kan överskattas. Därför har jag engagerat mig särskilt i den här frågan, bland annat genom att skriva debattartiklar och blogga. Kommunen kan göra mycket för att stimulera kreatörerna till att bli mer medvetna om sitt eget värde och för att få dem att tänka mer i entreprenörsbanor. Det finns många goda exempel på kreativ utveckling, som vi kan lära av både i Sverige och utomlands. I den närmaste framtiden är det nödvändigt att vi som vill utveckla den kreativa sektorn fortsätter att jobba för att visa fler politiker och tjänstemän vilka fantastiska möjligheter det finns. Kreatörerna måste också själva bli bättre på att berätta om vad de kan och på att inse sitt rätta värde. Uppfinningsrikedom skiljer ledaren från efterföljaren. STEVE JOBS 6

7 KARTLÄGGNING FLER JOBB OM NI anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken. Det sa den tjugoårige konstfackstudenten Stig Lindberg när han sökte jobb på Gustavsbergs fabriker, som hade ekonomiska problem, sommaren Han fick rätt hans idéer ledde till många jobb. Stig Lindbergs kreativitet resulterade i ett stort uppsving för Gustavsberg som varumärke, för företaget och för hela orten Gustavsberg. Nu, på 2000-talet, är det fortfarande stor efterfrågan på produkter som har formgivits av Stig Lindberg. En rad av hans serviser nytillverkas, och porslinsmuseet i Gustavsberg har blivit ett populärt besöksmål. EN VIKTIG del inom KRUT-projektet har varit att kartlägga hur den kreativa sektorn ser ut. Kartläggningen visar en rad intressanta resultat. Det är ingen tvekan om att den kreativa sektorn har stor ekonomisk betydelse och att den växer människor var år 2006 sysselsatta i den kreativa sektorn i de sex regioner som ingår i KRUT-projektet. Det betyder att nästan var tionde medborgare arbetade här. De regionala skillnaderna i antalet sysselsatta kreatörer är små, bara någon procentenhet. Inom ramen för KRUT-projektet har också den kreativa sektorn definierats. Den kan delas upp i fyra huvudsektorer med en rad delsektorer. Se figuren här intill. Gränserna mellan dessa sektorer är flytande. Turism, rekreation, sport Sport, djur, natur, friluftsliv, turism, andlighet Medier, digital Tidningar, tidskrifter, mjukvara, etermedia, reklam, film, foto Konst, design Musik, mode, konst, litteratur, dans, teater, festivaler, arkitektur Kulturarv, informationshantering Museer, bibliotek, historiska platser, arkiv Den kreativa sektorns huvudsektorer och delsektorer. I några regioner räknas också restaurangbranschen in i den kreativa sektorn. MEDIER, DEN digitala branschen, turism, rekreation och sport står för ungefär två tredjedelar av sysselsättningen. 41 procent av dem som arbetar i den kreativa 7

8 sektorn är kreatörer och 25 procent arbetar med distribution. Inom de tre första huvudsektorerna är eget företagande vanligare än inom hela ekonomin. Inkomstnivån är högst inom medierna och den digitala branschen. Kreatörerna är kärnan i den kreativa sektorn, men de är också beroende av tillgång på material, reproduktion, distribution och utbildning. En långsiktig tendens är att allt fler kreatörer är egna företagare och allt färre är anställda. Det är inte minst tydligt inom medievärlden, där fler och fler reportage görs av frilansmedarbetare. Ett samarbete mellan den kreativa sektorn och traditionell industri kan gynna den gemensamma tillväxten. Bra exempel på detta är möbelindustrins och porslinsindustrins samarbete med nyskapande formgivare som Jonas Bohlin och Stig Lindberg. Mer moderna exempel är kreatörernas roll inom den digitala spelbranschen och inom modebranschen. EN STARK kreativ sektor gynnar tillväxten i en region. Det finns därför ett intresse av att arbeta med den kreativa sektorn som ett regionalt utvecklingsområde. Samhällets stora satsningar på entreprenörskap kan ge god effekt när de inriktas på den kreativa sektorn. Det finns ett starkt behov av mötesplatser för kreatörer, ett behov som inte ter sig oöverstigligt att tillgodose. Samtidigt finns en del svårigheter. Här finns många enmansföretag och entreprenörerna har svårt att själva avsätta tid för utvecklingsarbete. Deras främsta prioritering är att dra in pengar till sin försörjning denna månad. INOM ORGANISATIONER som främjar entreprenörskap finns det redan i dag en uppfattning att de arbetar med att främja den kreativa sektorn. Samtidigt finns i Sverige en tradition att utveckla tillverknings- och handelsföretag, men inte samma starka tradition att utveckla den kreativa sektorn. Kreativa entreprenörer vänder sig i liten utsträckning till de organisationer som arbetar med att främja entreprenörskap. 8

9 LÄS MER REFLEKTIONER Finns det fler kreativa branscher? Vilka branscher skulle tjäna på ett ökat samarbete med kreatörer? Hur kan kartläggningen av den kreativa sektorn leda till fler jobb? Richard Florida: Europe in the creative age Chris Anderson: The long tail Osho: Kreativitet Julia Cameron: Konsten att vara kreativ Pirjo Birgerstam: Skapande handling Fredrik Härén: Idébok Rollo May: Modet att skapa Lars Lindkvist och Lisbeth Lindeborg (redaktörer): Kulturens kraft för regional utveckling

10 Stora möjligheter för den lilla kommunen kan knappast överskattas Elisabeth Edlund, ordförande i kultur- och samhällsbyggnadsutskottet (S), Åtvidaberg: FÖR EN liten kommun som Åtvidaberg innebär den kreativa sektorn stora möjligheter att utvecklas för en ny tid. Vi är ett gammalt brukssamhälle som förr levde på Facit, en stor industri som lades ner för många år sedan. Den kreativa sektorn ger oss en möjlighet att bygga upp något helt nytt med besöksnäringen i nära samverkan med kulturen. Här i Åtvidaberg finns det en rad kreatörer inom olika branscher, men de sitter ofta ensamma och driver en liten verksamhet utan att nå ut till en bredare allmänhet. Därför håller vi nu på att planera ett helt nytt kulturcentrum i de gamla industrilokalerna. Här ska vi ha en del egen verksamhet som bibliotek och museer. Det ska också finnas lokaler för konstnärer och andra kreatörer. Vi vet att många kreatörer har svårt att betala en jättehög hyra. Därför funderar vi nu på att inte genomföra någon stor renovering av alla lokaler. Vissa lokaler ska kanske vara möjliga att hyra billigt och göra i ordning själv. Många kreatörer har svårt att identifiera sig som företagare och har svårt att utveckla alla möjligheter som finns i deras verksamheter. Därför har vi bestämt att vi i vårt kulturcentrum också ska erbjuda företag från andra branscher att hyra lokaler. Då finns möjlighet att utveckla det samlade entreprenörskapet. Ett annat bra sätt för oss att utveckla den kreativa sektorn är att samverka med andra kommuner och regioner. Vi har till exempel tagit hjälp av Östsam när det gäller konstnärlig utsmyckning av en stor rondell här. För mig som politiker på en liten ort har KRUT-projektet varit väldigt viktigt för att få upp ögonen och se den kreativa sektorn som en egen näring med stor potential. Projektet har också öppnat för viktiga nya samarbeten, och det har hjälpt kreatörerna att se sitt eget värde och inse att de ibland kan ta bättre betalt. Här i Åtvidaberg finns en stor framtidstro när det gäller den kreativa sektorn. Den ska bidra till att definitivt ta oss från att vara en bruksort in i kunskapssamhället. 10

11 KARTLÄGGNING KREATÖREN SÅNGERSKAN ROBYN startade som 25-åring ett eget skivbolag, Konichiwa Records. Då hade hon redan gjort succé i Sverige och utomlands med sin egen nyskapande populärmusik. Hon startade sitt eget skivbolag för att få frihet och kontroll över sin musik. Robyn är ovanlig som kreatör, inte bara på grund av sina framgångar. Hon är ovanlig därför att hon har gjort ett aktivt val att bli företagare. Många kreatörer som blir företagare gör det lite motvilligt, därför att det är enda sättet att utöva sitt yrke. ÄNDÅ ÄR många kreatörer egna företagare. Den kreativa sektorn består av många företag med få anställda. Särskilt inom konst och formgivning är andelen egna företagare stor. Skapandeprocessen fungerar sällan i stordrift. Viljan att växa är ofta begränsad i dessa företag. Många vill leva på sin kreativitet, men viljan att vara affärsmässig är inte alltid så stor. Kreatören står nära sitt uttryck och ser ofta sin egen person som sitt varumärke. Att agera kommersiellt ses ibland som ett hot mot trovärdigheten. Lönsamhetstänkande ses ibland som ett hot mot kreativiteten. Utbildningsnivån är hög inom de kreativa näringarna. Tre av fyra har högskolestudier bakom sig, dock inte så ofta i ekonomi. Kreatören är oftare en man än en kvinna och det gäller även övriga sysselsatta inom den kreativa branschen. För dem som arbetar inom kulturarv och bibliotek gäller dock det motsatta förhållandet där är kvinnor vanligast. Kreatören är oftast född i Sverige. Jämfört med Sveriges övriga ekonomi är andelen kreatörer som är födda utomlands liten. LÖNESPRIDNINGEN HOS kreatörerna är stor. Ett fåtal lyckosamma har mycket stora inkomster. Många andra tjänar väldigt lite, men väljer ändå att fortsätta att leva med små inkomster, hellre än att byta bana. År 2006 tjänade kreatörerna i KRUT-området i genomsnitt kronor i månaden. Bäst betalda var de som arbetade inom medierna och i den digitala branschen. De som arbetade 11

12 KREATÖRER Några internationellt framgångsrika svenska kreatörer: Pelle Almqvist (Hives), Benny Andersson (ABBA), Bibi Andersson, Ingemar Bergman, Maria Erixon (Nudie Jeans), Per Gessle (Roxette), Lasse Hallström, Bror Hjort, Stieg Larsson, Astrid Lindgren, Henning Mankell, Noomi Rapace, Carin Rodebjer (klädskapare), Izabella Scorupco, Alexander Skarsgård, August Strindberg och Robyn.

13 inom bibliotek och museer tjänade klart sämre. Det är inte ovanligt att kreatörer kombinerar sitt konstnärliga arbete med att arbeta för brödfödan på ett annat område. Det kan vara en jazzmusiker som spelar dansbandsmusik för att överleva eller poeter som försörjer sig i hemtjänsten. Kreatörerna fortsätter gärna i sitt yrke även sedan de uppnått pensionsåldern. REFLEKTIONER Hur kan kreatörerna bli mer kommersiella utan att ge avkall på sin integritet? Hur kan kreatörer uppmuntras att expandera sin verksamhet? Hur kan kreatörerna höja sin lön? 13

14 KARTLÄGGNING KREATIVITET DRAMATIKERN, REGISSÖREN och filmskaparen Susanne Osten fortsätter även som folkpensionär att regissera. Hon drivs av en lust att utforska det outforskade. Kreativiteten ger djup, skönhet och mening åt min inre värld, förklarar hon för tidskriften Tvärsnitt. Hon tror att hennes kreativitet hänger samman med att hon som barn hade tillräckligt mycket tid att utveckla sin skaparkraft och frihet i tanken. ÄR KREATIVITET något vi föds med, något vi tränar upp eller något som kan organiseras fram? Det finns många olika uppfattningar om vad kreativitet egentligen är och hur den uppstår. Det forskas kring kreativitet i en rad discipliner. Ordet kreativitet kommer från latinets creare, som betyder att skapa. Kreativitet kan ses som kraft att skapa något nytt. Vissa anser att kreativitet utgår från individen, andra att idéer uppstår i möten mellan individer. Eva Hoff, lektor i psykologi, forskar om kreativitet hos barn. Hon hävdar att barn behöver stimuleras att leka fantasilekar för att bli kreativa som vuxna. Kreativitet kräver att vi är mer benägna att vara i förändringsläget än i bevarandeläget. Barn leker med alternativa möjligheter tänk om. Det kan vuxna också göra. KREATIVITET BETYDER också att man kan bryta med det man brukar tänka och göra. Den kreative kan använda sin kreativitet till att se på världen från en annan synpunkt. Den kreative kan variera sitt sätt att lösa problem och att uttrycka sig. För att vara kreativ kan det vara nödvändigt att våga misslyckas och att riva murar. Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, har intresserat sig för människans kreativa förmåga. Hon hävdar att alla människor är kreativa och att konstnärer inte är mer kreativa än andra. De är bara mer hantverksskickliga. Konstnärer söker medvetet ett kreativt förhållningssätt. De lockas av det oväntade och har en lust att förändra. HUR UTVECKLAS kreativitet? Få tror att kreativitet kan beordras eller organiseras 14

15 fram. Snarare kan kreativa idéer uppstå ur kaos. Precis som kreatören kan se ut på många olika sätt, så kan kreativiteten också se ut på olika sätt. Ofta har den en koppling till såväl tanke som känsla och handling. REFLEKTIONER Går det att organisera fram kreativitet? Hur? Hur uppmuntras ett kreativt förhållningssätt? Hur gör du när du behöver nya idéer? 15

16 Den kreativa sektorn stärker oss i konkurrensen Ros-Marie Jönsson Neckö, regionfullmäktige (S), Markaryd: ENLIGT ALLA signaler så har den kreativa sektorn en stor betydelse för den regionala utvecklingen. I en allt hårdare internationell konkurrens stärker den kreativa sektorn oss genom att den gör oss unika. Den bidrar till att utveckla de upplevelser som gör oss unika. Kreativitet finns i högsta grad i alla branscher, men jag talar huvudsakligen om hur kultur i vid bemärkelse kan fungera som en stimulans i många branscher. Det vi politiker kan göra för att stimulera den kreativa sektorn är i huvudsak att vara med och bygga upp strukturer som gynnar den kreativa sektorn. Då menar jag exempelvis nätverk och utbildningar för kreatörer, som gör att de kan se sig själva som företagare och utveckla sin verksamhet. Ett exempel på det är ägardirektiven till Almi i vårt län, där det står att den kreativa sektorn är en prioriterad målgrupp. KRUT-projektet har bidragit till att väcka en medvetenhet om betydelsen av den kreativa sektorn. När projektet nu upphör så är det min förhoppning att det finns med i medvetandet hos beslutsfattare på olika nivåer, så att kreativitetens kraft kan tas till vara som en naturlig del i allt utvecklingsarbete. Utan konsten skulle den övriga, mer ekonomiskt lönsamma, sektorn inte kunna växa. Konsten får därför indirekt en ekonomisk roll. EMMA STENSTRÖM 16

17 KARTLÄGGNING ENTREPRENÖRSKAP NÄR DEN nittonårige smålänningen och resenären Björn Söderberg satt och såg hur sopbergen växte i Katmandu fick han en idé. Det borde gå att sälja julkort gjorda på återvunnet papper från Nepal. Han ringde hem till en kontakt i Sverige och sålde direkt julkort. Sedan kom han på att han inte visste hur man gör papper av sopor. Han tog snabbt reda på det och inom kort tid var produktionen igång. Han fortsatte med att börja sälja nepalesisk it-kompetens till Sverige. Sedan fortsatte han att sälja en mobiltelefonapplikation från Nepal till hela världen. Har man bara kunder är det bara att sätta igång är hans filosofi. ENTREPRENÖRER KAN beskrivas som människor som handlar först och tänker sedan. En annan bild är att entreprenören är någon som är initiativrik och klurig i vardagen. För att lyckas som entreprenör är visioner och handlingskraft viktigare än planering. Som entreprenör måste du vara experimentell och våga göra misstag. Entreprenörer är ofta människor som agerar som om allt vore möjligt. En entreprenör ropar inte på vaktmästaren när något praktiskt ska göras. Han eller hon gör det själv. BENGT JOHANNISSON, Sveriges första professor i entreprenörskap, hävdar att alla barn är entreprenörer, men att uppfostran tar ifrån dem en del av både handlingskraft och skaparkraft. Istället borde alla få hjälp att utveckla de entreprenörstalanger vi föds med, anser han. Många förknippar entreprenörskap med små privata företag och en strävan att tjäna pengar. Begreppet samhällsentreprenörskap visar på en annan sida. Den kraft som finns i entreprenörskapet kan också användas för att åstadkomma förändringar i samhället. Det finns en motsättning i samhällets engagemang för att stimulera entreprenörskap. En entreprenör kan uppleva att han eller hon drabbas av samhällets omsorg. Det är heller inte säkert att samhällets institutioner är bäst på att 17

18

19 avgöra hur entreprenörens energi ska kanaliseras. DET FINNS en rad utmaningar i att planera för att utveckla kombinationen entreprenörskap, kreativitet och kultur: Kulturens roll kan vara att ifrågasätta, inte att utveckla. Företagande sker ofta här och nu, inte långsiktigt. Det är svårt att planera i en allt mer oförutsägbar värld. I kombinationen regional planering och kreativitet ryms en rad paradoxer: stabilitet och förändring, planering och spontanitet, rationalitet och spontanitet. DET FINNS ändå en rad möjligheter att utveckla den kreativa sektorn mot ett fungerande entreprenörskap. Ett sätt är att stötta lokala kreativa miljöer. Att stimulera kontakter mellan den kreativa sektorn och övriga branscher är att öppna möjligheter för ett samspel. Ökade kontaktytorna mellan de organisationer som stöttar nyföretagande kan utveckla kreatörernas entreprenörskap. Likaså kan företagarnas egna organisationer stimuleras till att intressera sig mer för den kreativa sekorn. SIST MEN inte minst: Entreprenörskap är en fråga om attityder. Om samhället gör klart för individerna att allt är möjligt så kan allt bli möjligt. REFLEKTIONER Hur kan vi hjälpa kreatörer att utveckla sina entreprenörstalanger? Hur kan vi hjälpa barn att utveckla sin entreprenörskraft? Hur kan samhällets arbete med att stötta entreprenörskap lära av entreprenörens sätt att jobba? 19

20 KARTLÄGGNING KREATÖRERNAS BEHOV KRUT HAR också inventerat kreatörernas behov. Kreativa företagare efterlyser coachning, säljträning, kontorslokaler till rimliga kostnader, gemensam marknadsföring, träffar mellan teknik- och kulturföretag, mötesplatser för människor i kultursektorn och föreläsningar om entreprenörskap. HÄR ÄR några exempel på synpunkter från den kreativa sektorn: Jag hoppas att det här ska kunna bidra till att underlätta för små och kreativa verksamheter att kunna utveckla sig. Det handlar mycket om ekonomiska realiteter. Har man inga pengar kan man inte utvecklas. När det gäller kollektivtrafiken frågar man aldrig någonsin oss i besöksnäringen. Jag har aldrig någonsin blivit tillfrågad om hur mycket gäster vi har och när de vill åka. Det stör mig att ingen bryr sig om oss som är en stor och viktig näring i kommunen. Kommunala upphandlingar är ofta för krångligt skrivna för oss småföretagare. Där skulle det förenklas lite. Berätta hela sanningen om att starta egna företag. Det är betydligt mer komplicerat att driva ett företag än vad de flesta tror. HÄR ÄR några exempel på det som kreatörerna framför allt frågar efter för att framgångsrikt kunna driva företag: Lokaler till rimliga priser för att komma över den första svåra tiden som företagare. Nätverk för att få kontakter med kollegor och kunder. Mentorskap och coachning för att få guidning förbi företagandets grynnor och blindskär. I UPPSALA LÄN har gjorts en kartläggning av behoven hos olika centrumbildningar, till exempel Filmcentrum, Danscentrum riks och Centrum för fotografi. Slutsatserna av denna var att inom centrumbildningarna fanns bland annat behov av: att stärka kreatörernas yrkesroll. utbildning i marknadsföring, teknik och administration. 20

21 anpassad affärsrådgivning och förbättrande förutsättningar för företagande. bra infrastruktur i form av lokaler och arenor. Kreatörernas behov är ofta konkreta och sällan krångliga. Förutsättningen för att förstå dem är att lyssna förutsättningslöst. REFLEKTIONER Vad behöver kreatörerna mest för att utveckla och kommersialisera sina idéer? Krediter? Billiga lokaler? Nätverk? Hur kan offentliga upphandlingar förändras för att även små kreativa företag ska kunna delta? Hur kan ett uthålligt system för mentorskap utvecklas? 21

22 Kreativa sektorn viktig också för folkhälsan Anna Eriksson, kommunstyrelsens ordförande (S), Laxå: DEN KREATIVA sektorn är av stor betydelse inte bara för att den ger möjligheter att skapa nya jobb. Den betyder också mycket för människornas liv. Jag är övertygad om att det är bra för folkhälsan att det finns en kreativ sektor. Men den kreativa sektorn är också spretig och svår att få grepp om och därför inte helt enkel att utveckla. Här i Laxå kunde vi ha gjort mer än vi har gjort hittills för att utveckla arbetet med den. KRUT-projektet har gjort mycket för att lyfta frågorna kring de kreativa näringarna, även om det haft lite svårt att nå ut här. Ett skäl till det är att vi inte vet riktigt vilka kreatörerna är, om de inte driver företag. Men vi arbetar vidare och nystar i olika trådar för att få ett bättre grepp om sektorn här i Laxå kommun. Att vi ännu inte har kommit så långt i den kreativa utvecklingen här i kommunen innebär att det finns en stor potential i att arbeta vidare med dessa frågor. Det är ett viktigt arbete och vi får acceptera att det tar tid. Jag tycker att det talas alldeles för lite om ledarskaps frågorna när kreativiteten kommer i fokus. I Sverige vill vi gärna ha folk som passar in, istället måste vi öppna upp och våga ta in ny kompetens. EVELINA WAHLQVIST 22

23 KARTLÄGGNING ATTITYDER GRUNDEN FÖR att arbeta vidare med utveckling av den kreativa sektorn är de attityder som finns inom den kreativa sektorn, inom övrigt näringsliv och inom den offentliga sektorn. Attityderna uppstår genom kunskap eller brist på kunskap. Att påverka attityder genom att sprida kunskap har varit en av de viktigaste uppgifterna för KRUT. Vid två tillfällen har också KRUT låtit göra attitydundersökningar om inställningen till och kunskaperna om den kreativa sektorn. De som har tillfrågats har arbetat inom den kreativa sektorn, näringslivet och i kommuner och regioner. NÅGRA AV resultaten av den första undersökningen: 87 procent ansåg att entreprenörskap driver utvecklingen framåt. 67 procent ansåg att den ideella sektorn driver utvecklingen framåt. 59 procent ansåg att kulturinstitutioner driver utvecklingen framåt. 42 procent ansåg att värdeskapande möten mellan personer är ett viktigt utvecklingsområde. Den första undersökningen gjordes hösten 2008 och andra undersökningen vintern Den andra undersökningen visade att kunskaperna om den kreativa sektorn hade ökat bland dem som svarade. Ännu fler ansåg att entreprenörskap driver utvecklingen framåt. Färre trodde på den ideella sektorn och kulturinstitutionerna. VID SIDAN av den attitydförändring som har skett inom KRUT-regionerna har den kreativa sektorn också fått ökad uppmärksamhet på nationell nivå och inom EU. Hösten 2010 utfärdade den Europeiska kommittén en rad rekommendationer till stöd för den europeiska kulturella och kreativa sektorn. REFLEKTIONER Hur kan den ökade kunskapen om den kreativa sektorn utnyttjas? 23

24 AKTIVITETER MÖTESPLATSER REJMYRE ÄR en bruksort i norra Östergötland, i skogarna mellan Katrineholm och Norrköping. Orten är känd för sitt 200 år gamla glasbruk. Det är inte en plats av den typ som växer på talet. Ändå sjuder det av liv här. Rejmyre har blivit en arena för experimentella konstprojekt. Hit kommer svenska och internationella konstnärer och lockar en publik från Katrineholm, Malmö och Milano. Det har blivit en mötesplats där det experimentella samsas med gammaldags hantverk. Mötesplatsen Rejmyre har varit en av de aktiviteter som har utvecklats som en del av KRUT-projektet. En vital del i KRUT-projektet har varit att skapa mötesplatser för kreatörer, näringsliv och samhälle. Genom detta arbete har förutsättningarna för kreatörernas entreprenörskap förbättrats. VAD KÄNNETECKNAR då en KRUTmötesplats? Här är några punkter: Det är ett nätverk för gränsöverskridande möten. Mötesplatsen har en kärngrupp som fungerar som motor. Det finns en gemensam tydlig inriktning. Inom mötesplatsen finns kunskap om och kontakter med såväl utbildningen i branschen som relevant forskning. Mötesplatsen har lokal förankring. Det finns kunskap och kontakter med såväl näringslivet som kulturella resurser. MÖTESPLATSARBETET HAR ofta koncentrerats till platser med särskilda förutsättningar för att vidareutveckla de kreativa miljöerna. Några fler exempel: Omberg, mötesplats för nya idéer om turism. Kärnan har varit en rad företag som utgår från Omberg som livsnerv för sin verksamhet. Nätverket har bildat en förening som har drivit en rad aktiviteter för att göra berget till ett attraktivt resmål. Verktygen som har använts har varit kopplade till natur, kultur och hälsa. Här har både ordnats ett hälsoår och speciella Ombergsdagar. Samarbetet har också resulterat i att nya företag har startats i området. 24

25

26 Älmhult, mötesplats mellan design och produktion. Ikeas närvaro i Älmhult innebär att här finns en unik kompetens när det gäller både form och tillverkning. Målet är att ta tillvara de goda förutsättningarna som finns i Älmhult och att vidareutveckla ett samarbete som kan leda till tillväxt för den kreativa sektorn i kommunen. Kulturbyn Västerås. I Västerås Science Park finns Kulturbyn, som ska koppla de kreativa näringarna till en teknisk företagsmiljö. I Kulturbyn finns till exempel bildkonstnärer, musiker, formgivare, poeter och skribenter. KRUTprojektet har varit en del av Kulturbyn, som har blivit ett centrum för kreativitet och företagande. Här har till exempel nya former testats för att rikta uppmärksamheten mot lokala kreatörer. Ett exempel är Pecha Kucha, en japansk metod för att presentera kultur och design i högt tempo. Den kreativa sektorn är i dag en av fyra profilområden inom Västerås Science Park. The Art of Sweden, Örebro. Konsten är viktigt i Örebro. Under senare år har konstnärer från hela världen samlats här för att visa bland annat videokonst och graffiti. KRUT-projektet i Örebro har uppmuntrat ett nätverk av konstnärer att bilda en ideell förening, the Art of Sweden. Det har lett till att kreativa människor i Örebro nu har en ny mötesplats för att utveckla sitt samarbete. Idea Plant, Eskilstuna. Idea Plant består av ett femtiotal företag som alla arbetar med formgiven kommunikation. Här finns copywriters, art directors, skribenter, grafiska producenter, illustratörer, scenografer, inredare, eventbyråer, tryckerier, reklambyråer, webbyråer, kommunikationscoacher och -konsulter, informatörer, fotografer, pr- och mediakonsulter och tidningsmakare. KRUTprojektet har varit en del av Idea Plant. Vallonbruk Uppland. På vallonbruken i Uppland inspireras konstnärer och innovatörer att tänka nytt sida vid sida med högteknologiska företag. Vallon- 26

27 bruken är också besöksmål, som hela tiden förnyas så att det går att komma tillbaka och uppleva något nytt varje år. Föreningen Vallonbruk i Uppland har i dag 200 medlemmar, företag, föreningar och privatpersoner. Nu skapas ett gemensamt besökscentrum i Österbybruk, där det ska finnas turistbyrå, utställningar och en stor hörsal. GEMENSAMT FÖR flera av de mötesplatser som varit framgångsrika under KRUTtiden har varit att de arbetat enligt den så kallade FUNK-modellen. FUNK står i det här sammanhanget för samarbete mellan forskning, utbildning, näringsliv och kultur. Genom att koppla kunskap på olika nivåer och kommersiella krafter har kulturen fått både en ny bredd och slagkraft. KRUT HAR lett till att bärkraften i en rad mötesplatser har kunnat prövas. Även om inte alla har visat sig bärkraftiga, så har även de försöken varit värdefulla för att öka kunskapen om den kreativa sektorn. REFLEKTIONER Vad är gemensamt för lyckosamma mötesplatser för kreatörer? Vilken faktor är viktigast för att skapa framtida mötesplatser? Vad ger en mötesplats bärkraft inför framtiden? 27

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Kvinnor och mäns Företagande

Kvinnor och mäns Företagande och mäns Företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Attityder till företagande bland kvinnor och män och mäns företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver huvudpublikationen.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Landstingets ledningsstab Administrativa enheten Ann-Marie Båvner Bilaga 2 KUF 16 feb 2011 DATUM 2011-01-21 DIARIENR Ersättning till ledamöter i samband med sammanträden. Alla ledamöter fyller i sina ersättningskrav

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Förverkliga din företagardröm!

Förverkliga din företagardröm! Förverkliga din företagardröm! Dags att gå vidare med din idé! Du får hjälp med att starta eller utveckla ditt företag. Välkommen med din ansökan senast 19 maj. www.kickstart2011.se Västerås Science Park

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad 2015 2022 Sida: 2 (7) Inledning Kulturen spelar en allt viktigare roll för samhällsutvecklingen. Därför har också Mariestads kommun tagit fram en

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Den kreativa kommunen Innovationssystem i Motala kommun

Den kreativa kommunen Innovationssystem i Motala kommun Den kreativa kommunen Innovationssystem i Motala kommun Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Tre megautmaningar Ungas hälsa och skolresultat

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

KONST som RESURS. Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling

KONST som RESURS. Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling KONST som RESURS Projekt för näringslivsutveckling, Landstinget Västernorrland Regional Utveckling KONST SOM RESURS FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN Projekttid 040901-061231 Bakgrund

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer