RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG"

Transkript

1 RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

2

3 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Boverket mars 2015

4 Titel: Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Rapport: 2015:16 Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Jämställdhetsintegrering, utvecklingsarbete, handlingsplan, aktiviteter Dnr: /2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015

5 3 Förord Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är en del av myndighetsuppdraget. För att driva på utvecklingen gav regeringen arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering av kärnverksamheterna. Boverket tog fram Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket I denna slutrapport redovisas resultatet av utvecklingsarbetet utifrån handlingsplanen. Med utgångspunkt i tidigare uppdrag ska Boverket före den 1 oktober 2015 redovisa en uppdaterad plan för hur Boverket avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I denna breddade satsning ingår fyrtioen statliga myndigheter. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har fungerat som ett värdefullt kunskapsstöd i utvecklingsarbetet genom att ordna nätverksträffar, utbildningsdagar och seminarier. Utmaningarna i arbetet för att nå jämställdhet är flera. Närvaron av kompetens i genusvetenskap är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt. Boverkets myndighetsuppdrag inom Planering, Byggande och Boende har människan i centrum, och därmed även jämställdhet. Boverkets arbetsgrupp har bestått av: Melinda Höglind och Karin Bengtsson, genusvetare, Kerstin Andersson, Mona Johansson Rapp, Christina Johannesson, Micael Nilsson och Kerstin Hugne, projektledare för uppdraget. Boverket den 25 mars 2015 Janna Valik Generaldirektör

6 4 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

7 5 Innehåll Förord Sammanfattning Bakgrund Uppdraget De jämställdhetspolitiska målen Metod Begreppsförklaringar Redovisning av genomförda aktiviteter Boverkets processer Verksamhetsledningssystemet Remissarbetet De tre basenkäterna Könsuppdelad statistik Boende Lagen om bostadsanpassningsbidrag Planering Språkanalys av PBL Kunskapsbanken Byggande Intressanta exempel inom byggsektorn Genomlysning av verksamheter på två enheter Språkanalys av Boverkets byggregler Kommunikation Bildanalys Kompetensutveckling Utbildningar Deltagande i utbildningsaktiviteter Spridningsinsatser och samverkan Ekonomisk redovisning Erfarenheter från utvecklingsarbetet Slutsatser Bilagor Bilaga 1 Analyserade processer i verksamhetsledningssystemet Bilaga 2 Att bygga för en ökad jämställdhet om jämställdhet i byggd miljö... 39

8 6 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

9 7 1. Sammanfattning Regeringen gav arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Boverket är en av de arton och upprättade en Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket Arbetet har bedrivits i enlighet med planen och resultatet sammanfattas i denna slutrapport. Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 har gett många resultat, både vad gäller identifierade kopplingar till jämställdhet i verksamheten och i ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering. Det ekonomiska stödet från regeringen har gett Boverket möjlighet att förstärka sin kompetens med genusvetare. Detta har gjort det möjligt att bedriva ett brett utvecklingsarbete. Det har också inneburit tillgång till kunskap om relevanta kartläggnings- och analysmetoder. Centrala verktyg har varit normkritik och genusanalys. Ett viktigt stöd har också varit de utbildningar och nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat. Handlingsplanens aktiviteter har en stor bredd. De berör delar av samtliga kärnområden i Boverkets myndighetsuppdrag planering, byggande och boende. Verktygen för ledning och styrning av kärnverksamheten har analyserats och bör kompletteras och utvecklas så att långsiktiga garantier skapas för att jämställdhetsperspektivet beaktas. Ett utkast till modell har tagits fram för remissarbetet. Boverket hämtar årligen information från tre större enkäter: bostadsmarknadsenkäten, plan- och byggenkäten samt miljömålsenkäten. Ett analysarbete har påbörjats, som syftar till att se till att jämställdhetsperspektivet utvecklas i samtliga led, från framtagande av enkäterna till bearbetningen av resultaten. Användning av könsuppdelad statistik är ett nödvändigt verktyg i arbetet för jämställdhet. Boverket behöver utveckla ett arbetssätt som tar tillvara möjligheterna att bidra till ökad jämställdhet med hjälp av statistik. Inom Boende har lagen om bostadsanpassningsbidrag särskilt studerats ur ett jämställdhetsperspektiv i samband med en bredare lagöversyn. De fördjupningar som gjorts visar att det kan behövas en kvalitativ kartläggning av bostadsanpassningsbidraget utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Språkanalyser utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv har genomförts av kapitel ur PBL Kunskapsbanken, som är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen. Motsvarande språkanalys har gjorts av några kapitel av Boverkets byggregler. Sådana språkanalyser behöver fortsätta i syfte att skapa rutiner som innebär att texterna kvalitetssäkras också ur ett genusperspektiv. Ett antal exempel har tagits fram, som visar olika sätt att arbeta med jämställdhet i den byggda miljön. Behovet är stort av att belysa hur kopplingar och samband kan se ut mellan byggd miljö och jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Behovet av ny forskning inom Boverkets kärnområden behöver analyseras, däribland inom fältet byggd miljö och jämställdhet.

10 8 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Jämställd kommunikation är ett område som Boverket arbetat specifikt med bland annat genom bildanalyser. Jämställdhet ska talas om som ett kunskapsområde och baskunskaperna behöver byggas på genom påbyggnadsutbildningar. Övningar i att se kopplingar till jämställdhet i den egna verksamheten är ett verksamt verktyg för att uppnå en djupare insikt i frågan. Boverket har ett brett myndighetsansvar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse samt boende och bostadsfinansiering. Människans livsmiljö står i centrum för verksamheten och därmed är medvetenhet och kunskap om genusperspektiv en nyckelfaktor.

11 9 2. Bakgrund Boverket har arbetat med frågan om jämställdhet på olika sätt i sin verksamhet under många år. I och med uppdraget från regeringen 2014 fick utvecklingsarbetet dock en högre intensitet. Genusvetare anställdes under delar av året för att vara ett stöd i arbetet med de aktiviteter som beslutats i Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket Uppdraget Uppdraget från regeringen var att bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att ta till vara och ta hänsyn till både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen i Boverkets verksamhet. Arbetet skulle i huvudsak ske i enlighet med Boverkets plan för jämställdhetsintegrering (dnr S2013/6292/PBB) som togs fram För att genomföra uppdraget fick Boverket använda kronor från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagspost 12 Jämställdhetsinsatser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars Rapporten ska innehålla en redogörelse av genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt Boverket ska ta tillvara kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet i verksamheten efter De jämställdhetspolitiska målen De jämställdhetspolitiska målen är utgångspunkt för arbetet med Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra delmålen är: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

12 10 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Metod De övergripande metoder som använts för att genomföra aktiviteterna är kartläggning och analys av verksamheten utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Genussystemet har varit den grundläggande teoretiska utgångspunkten. De jämställdhetspolitiska delmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har varit användbara som analytiska verktyg. Vidare har ett normkritiskt perspektiv tillämpats, framför allt i de aktiviteter som berör språk och bild. Ett intersektionellt perspektiv har uppmuntrats och använts i den mån det varit möjligt. I allmänhet har diskrimineringsgrunderna använts som analysverktyg för att bredda synen på jämställdhet till att inte endast handla om kvinnor och män, utan även för att problematisera bilden av kvinnor och män som enhetliga grupper. 2.3 Begreppsförklaringar Genus Genus är ett teoretiskt begrepp och analytiskt verktyg. Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön, det som kallas kvinnligt och manligt. Genussystemet Genussystemet är begrepp som beskriver de strukturer och processer som skapar och upprätthåller ojämställdheten i samhället. Genussystemet bygger på två principer, könens isärhållande och en manlig överordning. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden. Begreppet skiljer sig från jämlikhet som innebär alla individers lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Normer Normer avser det normala eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp, konvention eller praxis. Ett normsystem anger det normala

13 2. Bakgrund 11 mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. Normkritik Normkritik innebär att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet vilar på för att upptäcka om vissa grupper ges större privilegier än andra. Intersektionalitet Intersektionalitet är ett teoretiskt och analytiskt begrepp som beskriver hur maktordningar kring t.ex. kön, etnicitet, ålder, funktionalitet och sexualitet samverkar, när människor underordnas eller ges privilegier.

14 12 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

15 13 3. Redovisning av genomförda aktiviteter Detta kapitel redovisar de aktiviteter som genomförts med utgångspunkt i Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering Först redovisas de fyra aktiviteter som omfattar Boverkets processer, därefter följer aktiviteter inom Boende, Planering och Byggande. Därefter redovisas aktiviteterna inom Kommunikation och Kompetensutveckling. 3.1 Boverkets processer Verksamhetsledningssystemet Syfte och beskrivning Syftet med en processanalys av verksamhetsledningssystemet var att säkerställa att jämställdhetsaspekten finns med i verksamhetsledningssystemet från och med Boverket införde ett verksamhetsledningssystem år 2012 som verktyg för den interna styrningen. Systemet har sin utgångspunkt i fjorton huvudprocesser som beskriver hur verksamheten ska genomföras så effektivt som möjligt, och är samtidigt ett metodstöd. Processkartorna innehåller information om lagar, förordningar och föreskrifter, tillsammans med styrande och stödjande dokument, så som mallar och checklistor. Genomförande Arbetet inleddes med att processledarna för nio av processerna fick utbildning i jämställdhetsintegrering. De processer som valdes ut och prioriterades var de två ledningsprocesserna, de sex huvudprocesserna samt en av stödprocesserna (se de processer som är markerade på bilden

16 14 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 ovan). Syftet var att ge processledarna kunskap och verktyg för att själva kunna identifiera kopplingar mellan processerna och de jämställdhetspolitiska målen och därmed hitta möjliga ingångar till att jämställdhetsintegrera verksamheten. Utbildningen omfattade följande teorier och verktyg: de jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetsanalys, genusteori, normkritik, intersektionalitet, könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalys. Resultat Som ett resultat av processanalyserna har Boverket hittat flera sätt att jämställdhetsintegrera samtliga processer. Beroende av processernas innehåll varierade emellertid behovet av jämställdhetsintegrering. En kort beskrivning av processerna och deras kopplingar till jämställdhet finns i bilaga 1. Resultatet kommer att vara underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering Remissarbetet Syfte och beskrivning Syftet var ta fram en modell för att få med jämställdhetsperspektivet i Boverkets begäran om remissvar samt i Boverkets egna remissvar. Varje år svarar Boverket på ungefär 500 remisser. En modell som syftar till att öka uppmärksamheten av ett jämställdhetsperspektiv i remisserna skulle höja kvaliteten. Resultat Ett utkast till remissmodell har tagits fram i form en handledning som ska vara stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i såväl de utgående som inkommande remisserna. Handledningen innehåller stödfrågor som hjälper medarbetarna att integrera jämställdhetsperspektivet när de begär remissvar, samt när de svarar på remiss. Frågorna uppmuntrar även till ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. Detta innebär att ta hänsyn till olika grupper av kvinnor och män, utifrån t.ex. etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund. Det innebär också att bli medveten om hur normer skapas och eventuellt återskapas. Modellen innehåller även fördjupande och vägledande frågor om genusperspektiv, de jämställdhetspolitiska målen, jämställt språkbruk, diskrimineringsgrunderna, könskonsekvensanalys och könsuppdelad statistik De tre basenkäterna Syfte och beskrivning Syftet var att göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv av de tre basenkäter som Boverket hämtar information från. Enkäterna är: bostadsmarknadsenkäten plan- och byggenkäten miljömålsenkäten.

17 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 15 Samtliga enkäter skickas ut och sammanställs årligen. Syftet med analysen av frågorna i enkäterna är att undersöka om det finns kopplingar till jämställdhet och om enkäterna kan bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Bostadsmarknadsenkäten är en uppföljning av läget på bostadsmarknaden och sänds ut till samtliga kommuner i landet. Enkäten frågar hur kommunen bedömer det aktuella läget på bostadsmarknaden samt situationen för olika grupper. Den innehåller även frågor om omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet under de kommande åren. Dessutom innehåller den frågor om hur kommunen arbetar med boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som den förfogar över. Miljömålsenkäten är en uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och delar av andra miljökvalitetsmål. Den sänds ut till samtliga landets kommuner. Enkäten görs i samarbete mellan Boverket och RUS (länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsarbetet). Plan- och byggenkäten är en uppföljning av tillämpningen av planoch bygglagen. Den innehåller frågor som rör tillämpningen av lagens regler om översiktsplanering, detaljplanering, lov och byggande, men även frågor om tillsyn. Enkäten består av två delar som behandlar länsstyrelsernas respektive kommunernas arbete med plan- och bygglagen. Genomförande En analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv har gjorts av enkäternas språk, innehåll och på vilket sätt könsuppdelad statistik har behandlats. Resultat Analysen visar att enkäterna inte innehåller något särskilt köns- eller jämställdhetsperspektiv. Språket är könsneutralt och innehållet kan inte kopplas till frågor om jämställdhet (med ett undantag). Enkäterna innehåller heller ingen könsuppdelad statistik. När det gäller enkäternas innehåll visade analysen hur enkäterna kan främja ett jämställdhetsperspektiv. Huvudsakligen gäller det planeringsunderlagen. I samtliga enkäter finns frågor om översiktsplaner och detaljplaner samt olika planeringsunderlag. Dessa skulle kunna kompletteras med frågor om jämställdhet. Syftet skulle kunna vara att ta reda på om kommunernas har gjort könskonsekvens- eller jämställdhetsanalyser i sin planering. Denna typ av analys kan få en avgörande betydelse för vilka åtgärder de föreslår i planeringen, och sådan information kan bli ett värdefullt underlag i Boverkets utvecklingsarbete. Analysen av Bostadsmarknadsenkäten gav bland annat anledning att fundera över om statistiken över läget för olika grupper på bostadsmarknaden bör könsuppdelas. Eftersom arbetet med jämställdhetsintegrering inte bara handlar om att motverka diskriminering utan även om att främja jämställdhet så finns det anledning att bearbeta enkäterna vidare för att Boverket ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Enkäterna har två funktioner, dels att ta reda på hur läget ser ut vad gäller bostadsmarknaden, miljömålen samt planeringen och byggandet, dels är frågorna i enkäterna

18 16 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 vägledande och ger signaler om vad som enligt Boverket är viktiga samhälleliga aspekter. Att ställa frågor om jämställdhet kan innebära att höja statusen för den typen av perspektiv och uppmuntra till arbete med jämställdhetsintegrering Könsuppdelad statistik Syfte och beskrivning Aktiviteten handlade om att kunna beställa och använda könsuppdelad statistik inom Boverkets verksamhetsområden, exempelvis för bostadsmarknadsenkäten och frågor om etablering på bostads-marknaden. Detta skulle göras i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Det är ett problem att könsuppdelad statistik inte finns tillgänglig i tillräcklig utsträckning inom Boverkets verksamhetsområden. Genomförande En rad medarbetare har varit involverade i en dialog kring användningen av könsuppdelad statistik och hur verkets behov ser ut. Nyckelpersoner är de medarbetare på Boverket som sitter med i SCB:s användarråd om Mark- och bebyggelsestatistik, Regionalstatistik och Välfärdsstatistik. Som ett led i arbetet med att höja kunskapsnivån har Boverket också arrangerat en särskild utbildningsdag i Jämställdhet och statistik. Det var SCB som var anlitade som utbildare. Resultat Dialogen visar att synen på behovet av och tillgången till könsuppdelad statistik varierar bland Boverkets medarbetare. Överlag tycks problemet vara att Boverket efterfrågat könsuppdelad statistik i begränsad omfattning snarare än att det inte har funnits att tillgå hos SCB. Det finns dock ett exempel på att det vid ett arbete med ett uppdrag om ungdomars boende, varit problematiskt att könsuppdela därför att SCB:s urvalsunderlag var för litet. Utbildningsdagen i Jämställdhet och statistik var öppen för alla medarbetare och 15 personer deltog. Utbildningen innehöll exempel på hur statistik kan användas i jämställdhetssyfte och hur könsuppdelad statistik är ett medel för att få fram mer utvecklad och nyanserad information. Medarbetarna fick öva sig i att se jämställdhetsaspekter i den egna verksamheten och SCB presenterade konkreta exempel på hur innehållet i Boverkets rapporter skulle kunna utvecklas med hjälp av könsuppdelad statistik. Medarbetarna fick även öva sig i metoder för hur könsuppdelad statistik kan presenteras på ett tydligt sätt. I samband med utbildningen delade Boverket ut den statistiska sammanställningen På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2014 (SCB), till samtliga medarbetare. Könsuppdelad statistik är hittills inte lika frekvent använt eller har samma tradition som användningen av åldersuppdelad statistik. Statistik är en kostnadsfråga eftersom beställningar från SCB är belagda med en avgift. Kostnaden är dock inte orsaken till att åldersuppdelad statistik har beställts i större utsträckning än könsuppdelad statistik.

19 3. Redovisning av genomförda aktiviteter Boende Lagen om bostadsanpassningsbidrag Syfte och beskrivning Aktiviteten inom boende bestod i att i samband med översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avsikten var att resultaten av jämställdhetsanalysen skulle utgöra en del av översynen av lagen, och bli ett av underlagen vid Boverkets förslag till ny lagtext eller förordningsändringar. Lagen om bostadsanpassningsbidrag har till ändamål att genom bidrag för att anpassa bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Boverket fick under mars 2013 i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. behöver ändras och vid behov lämna förslag på ändringar. Uppdraget om översyn av lagen rapporterades till regeringen den 31 december Boverket valde att jämställdhetsintegrera lagöversynen som en del av Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering Anledningen till att just denna lagöversyn valdes ut för jämställdhetsintegrering var att uppdraget löpte under samma tidsperiod. En annan orsak var att det är viktigt att ta reda på om bidraget fördelas på ett rättvist sätt mellan kvinnor och män utifrån en demokratisk synvinkel. Syftet med en jämställdhetsanalys inom detta uppdrag är att lagen ska vara lika för män och kvinnor när det gäller tillämpning och innehåll, och på så sätt bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Analysen ska svara på följande frågor: Tillämpas lagen lika för män och kvinnor? Finns det något i lagens innehåll som diskriminerar mellan män och kvinnor? Finns det något i ambitionsnivån i bostadsanpassningsbidraget som slår olika mot män och kvinnor? Vem gynnas av en högre ambitionsnivå? Vem drabbas särskilt av en låg ambitionsnivå? Vad kan man göra åt identifierad diskriminering? Genomförande Lagen har genomlysts utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Analysen omfattade lagens innehåll, språk och formuleringar. Resultat Genusanalysen visade inte på några diskriminerande aspekter i lagens innehåll. Däremot innehöll lagtexten ett (enbart) manligt pronomen på ett ställe. I det nya lagförslaget föreslogs regeringen därmed en inkludering av ett kvinnligt pronomen. För att ta reda på om lagen om bostadsanpassningsbidrag tillämpas lika för kvinnor och män har Boverket gjort en statistisk sammanställning över i vilken omfattning kommunerna beviljar stöd till kvinnor respektive män. Statistiken (som omfattar cirka 20 procent av totala antalet bidrag)

20 18 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 visar att en majoritet, 2/3 av antalet beviljade bidrag, går till kvinnor (se diagram 1). Män får däremot en högre summa utbetalt per person. Medelkostnaden för mäns ärenden är kronor och för kvinnors kronor. En skillnad mellan könen återfinns i samtliga åldersgrupper men störst är den i gruppen 85 år och äldre där män får 42,3 procent mer i bidrag än kvinnor. Minst skillnad är det i gruppen under 18 år där kostnaden för pojkars anpassningar är 7 procent högre än flickors (se diagram 2). Det kan alltså konstateras att det finns en ojämn fördelning av bidraget mellan kvinnor och män. Däremot kan Boverket i nuläget inte svara på om fördelningen är ojämställd, dvs. orätt fördelad på grund av könstillhörighet eller om det finns berättigande skillnader som kan vara grundade i olika behov, livsvillkor m.m. Resultaten har lyfts i referensgruppen för lagöversynen där flera möjliga förklaringar har presenterats, dock uppnåddes ingen enighet om hur skillnaderna skulle kunna förklaras. Det har inte funnits utrymme att undersöka frågorna vidare inom ramen för lagöversynen eller tillsynsarbetet kring bostadsanpassningsbidraget. För att klargöra orsaken till skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar, behöver det göras ytterligare statistiska och kvalitativa kartläggningar. Diagram 1. Antal ärenden fördelat på kön. 63% 37% Män Kvinnor

21 Kronor 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 19 Diagram 2. Medelkostnad per ärende redovisad på ålder och kön Aktiviteten med jämställdhetsintegrering av lagöversynen var ambitiöst utformad. Frågeställningarna är forskningsinriktade och det har inte funnits utrymme att undersöka dem fullt ut. Det resultat som kommit fram bidrar dock till nya frågeställningar som skulle behöva undersökas vidare. Jämställdhetsperspektivet fanns inte med från början i planeringen av arbetet med lagöversynen utan infördes i efterhand, vilket försvårade insamlingen av den könsuppdelade statistiken och tog tid från vidare kartläggning och analys. Att arbeta med könsuppdelad statistik kan innebära oväntade och svårförklarade resultat, så som i detta fall. Det kan göra att de resultat som kommit fram ger anledning att ställa nya frågor eller följdfrågor, som kan kräva fortsatta undersökningar. 3.3 Planering Språkanalys av PBL Kunskapsbanken Syfte och beskrivning En aktivitet inom planering var att göra en språkanalys av något/några kapitel ur PBL Kunskapsbanken. Analysen ska ligga till grund för ett förändrat arbetssätt där Boverket ska uppnå ett förhållningssätt som främjar de jämställdhetspolitiska målen i både skriftlig och muntlig information.

22 20 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 PBL Kunskapsbanken är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen (PBL). Där finns beskrivningar av Plan- och bygglagens innehåll och definitioner, t.ex. information om regionplanering, översiktsplanering och detaljplanering samt lov- och byggprocessen m.m. PBL Kunskapsbanken innehåller även tematiska beskrivningar. Genomförande PBL Kunskapsbankens avsnitt om Regionplanering samt tematexter om Kulturvärden i planering och byggande språkanalyserades. Analysen gjordes utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Som grund för språkanalysen användes Språkrådets bok Jämställt språk. Texterna analyserades för att se om det fanns synliga normer utifrån framför allt kön, men även andra diskrimineringsgrunder som könsidentitet och ålder, samt för att se om texterna inkluderade och gav tolkningsföreträde åt vissa samhällsgrupper mer än andra. Analysen syftade även till att hitta sätt att främja jämställdhet. Resultat Analysen visade att språket i texterna på det stora hela är könsneutralt vilket kan vara positivt eftersom det inte direkt utesluter någon. Samtidigt kan könsneutralitet vara problematiskt eftersom det kan innebära generaliseringar av människors erfarenheter, behov och intressen. Däri ligger även en risk att könsneutrala uttryck, så som medborgare, kommer att betyda de personer som tillhör normen, och att Boverkets verksamhet därmed vänder sig till och utgår från dessa personer. Här behöver skribenten ibland göra avvägningar. Jämställdhetsarbete handlar inte endast om att undvika diskriminering utan även om att främja jämställdhet. I texterna finns flera ingångar där detta är möjligt. Exempelvis när det gäller vad som kan ha ett kulturhistoriskt värde, i beskrivningen av viktiga historiska förlopp och i definitionen av goda sociala levnadsförhållanden och hållbar livsmiljö. Vad innebär detta för kvinnor respektive män? Här kan ett främjandearbete handla om att framhäva vikten av att analysera konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Tas både kvinnors och mäns intressen tillvara? Vems behov tillgodoses? Det kan också vara aktuellt att arbeta för att främja jämställdhet i samband med beskrivningar av (vissa juridiska) begrepp och formuleringar, så som motstående intressen, allmänna intressen, planens konsekvenser, sakägare och andra berörda. Dessa begrepp har en viktig funktion eftersom de är allmänna och syftar till att inkludera alla. Utifrån ett genusperspektiv (maktperspektiv) kan de dock vara problematiska eftersom det i samhället finns grupper som har mer makt än andra, på grund av sin könstillhörighet, etnicitet, sexuella orientering och så vidare. Det kan innebära att en allmän formulering riskerar att gynna de redan priviligierade grupperna. Därför är det viktigt att fundera över vems makt som tillgodoses och vilka konsekvenser det kan få. Risken är att makten, i form av olika resurser (ekonomiska, politiska, juridiska) fördelas till redan gynnade. Denna typ av allmänna

RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG

RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Boverket mars 2015

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014 Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende JiMi Jämställdhetsintegrering i myndigheter Boverkets dnr. 2010-2487/2013 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014 Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende JiMi Jämställdhetsintegrering i myndigheter Boverkets dnr. 2010-2487/2013 Handlingsplan

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2015 2018 Datum: 2015-09-22 Diarienummer: 213/2015 1 Innehåll Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2015-2018... 0 1. Sammanfattning...

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Jämställdhetsintegrera! - ett stödmaterial för Boverket

Jämställdhetsintegrera! - ett stödmaterial för Boverket Datum 2016-09-21 Process 1.1.4 Diarienummer 2939/2016 1(14) Jämställdhetsintegrera! - ett stödmaterial för Boverket Innehåll 2(14) Inledning... 3 Vad ska vi göra?... 3 Jämställdhetsintegrering... 3 Kvantitativ

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Hur kan arbetet med jämställdhetsintegrering motverka och förebygga våld mot kvinnor?

Hur kan arbetet med jämställdhetsintegrering motverka och förebygga våld mot kvinnor? Hur kan arbetet med jämställdhetsintegrering motverka och förebygga våld mot kvinnor? Lillemor Dahlgren Verksamhetsansvarig för JiM och Jämställ.nu Na

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018 Styrdokument 2015-10-26 Sida 1 (13) Ärende LED 2015/12 handling 30 Handläggare Katarina Rouane Status Beslutad Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Läs mer

1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Mål och aktiviteter, CSN 2014

Mål och aktiviteter, CSN 2014 Mål och aktiviteter, CSN 2014 Aktivitet Mål Resultat Effekt 1. Inkludering av hetsmål och ett jämställt synsätt i arbetet med VP. Ledningsgruppen, controllers, processledare och 2. Information om hetsintegrering

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 Bakgrund I 2014 års regleringsbrev

Läs mer

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sida: 1 av 6 Dnr Af-2015/542149 Datum: 2016-02- 02 Socialdepartementet Rosenbad 4 11152 Stockholm Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet? Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet? Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2016 2018 Fastställd av: rektor Datum: 2016-04-26 1 Policy gällande jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet Denna handlingsplan

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Jämlika Landskrona - Fyra områden

Jämlika Landskrona - Fyra områden Stadsledningskontoret Personalavdelningen 1(5) Datum Handläggare 2011-10-10 Hannes Frizén Jämlika Landskrona Under 2010 ansökte och beviljades Landskrona stad medel från svenska ESFrådet för att driva

Läs mer

Örebro universitets jämställdhetsplan

Örebro universitets jämställdhetsplan Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress:

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Strategi och Handlingsplan för Länsstyrelsens jämställdhetsintegrering Publ nr: 2013:26

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Strategi och Handlingsplan för Länsstyrelsens jämställdhetsintegrering Publ nr: 2013:26 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Strategi och Handlingsplan för Länsstyrelsens jämställdhetsintegrering 2014-2016 Publ nr: 2013:26 Inledning 2013-12-09 Jämställdhet är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter,

Läs mer

Handbok för jämställt ledarskap i kulturskolan

Handbok för jämställt ledarskap i kulturskolan Handbok för jämställt ledarskap i kulturskolan Samlade erfarenheter bland annat från projektet På lika villkor Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar

Läs mer

Information. Utbildningsbehov (inhämtat vid nätverksträffar vt-14)

Information. Utbildningsbehov (inhämtat vid nätverksträffar vt-14) Nätverksträff, onsdag 15 oktober 2014 Företrädare och handläggare för lika villkor Studentrepresentanter i Rådet för lika villkor Presentationsrunda Information Tips och tankar kring hur ni kan tänka kring

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-06-05

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-06-05 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-06-05 Närvarande: Ann-Marie Bengtsson, Pensionsmyndigheten, Carl Jacobsson, Vetenskapsrådet, Hedvig Stenius, Kriminalvården, Helena Barrett,

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Vägen till VO-branschen

Vägen till VO-branschen Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling

Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Kommunstyrelsens handling nr 29/2011 Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Datum: 2010-07-20 Handläggare: Anna Johansson 2 (15) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer