Vad tycker du om kvarteret Skogens framtid? Sammanställning medborgardialog Dnr 388/2010. Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna

Transkript

1 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Vad tycker du om kvarteret Skogens framtid? Sammanställning medborgardialog Dnr 388/2010. Utställning Öppet möte Enkät Övriga under processen inkomna synpunkter Allt bakgrundsmaterial finns på hemsidan under ärendets fortlevnad. Handläggare: Ann Engberg Kommunpolitik Politik Direkt: Kvarteret Skogen Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel

2 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Innehåll: Sida: Angående medborgardialog, kvarteret Skogen 3 Uppdraget Arbetsgång Barn och ungdomars medverkan 4 Bakgrundsinformation; Utställning och hemsida Öppet möte och enkät Rapport; Medborgardialog om kvarteret Skogens framtid, 5 Enkäten och kommentarer 1 och 2 Vem har svarat på enkäten? 5 3 Tycker du att kommunen ska rusta upp kvarteret Skogen? 6 4 Vem ska äga kvarteret Skogen? 7 5. Vilken typ av verksamhet skulle du vilja se i kvarteret Skogen? 8 6. Vad tycker du är viktigast i fråga om kvarteret Skogens framtid? 9 7. Dela gärna med dig av övriga synpunkter och kommentarer. 10 Sammanfattning 11 Bilagor: Enkät i pappersformat Informationsbroschyr Rapport i råformat Barnens protestlista Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

3 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare: Ann Engberg Direkt: Arbetsgrupp: Ann Engberg, Utredare. Camilla Freedman, Barn- och ungdomskulturchef. Kristina Grubbström, Kulturchef. Johnny Högberg, Kommunchef. Gunder Hägg, Fastighetschef. Ann-Lovise Lundahl, Ekonomichef. Kent Norberg, Informatör. Sara Persson, Byggnadsinspektör. Annette Rylén, Skolchef. Angående medborgardialog om kvarteret Skogen, Dnr 388/2010 Uppdraget Dåvarande fastighetschef efterfrågade politisk vägledning och diskussion om hur kvarteret Skogen ska användas i framtiden. Kvarteret Skogen består av de tre husen Kullen, Brittgården och Malmesgården samt en bagarstuga och uthus. Området, som uppfördes mellan 1890 till 1920-talen, har en lång historia men är nu i behov av omfattande renoveringar. Husen har sedan de kom i kommunens ägo i början på 1990-talet haft flera olika användningsområden. Numera finns fritidsverksamhet i Kullen medan kulturskolan håller till i Malmesgården. Brittgården står oanvänd sedan ett par år tillbaka då föreningsservice flyttade till Medborgarhuset. Det har funnits både interna och externa intressenter som velat hyra husen, men de har tvekat på grund dess standard. Kvarteret Skogen är idag i stort behov av renovering. Kostnaden för det har uppskattats till 2 till 4 miljoner kronor per fastighet. Skillnaden i pris beror på om det ska vara offentlig eller privat verksamhet eller bostäder i husen i framtiden. Eftersom en offentlig byggnad har större krav på tillgänglighet och arbetsmiljö så kostar det mer. Därför användes den högre summan som underlag till medborgardialogen. Det skulle i så fall kosta totalt cirka 12 miljoner kronor att renovera de tre husen. Kommunstyrelsen beslutade därför att medborgarna först ska få säga sin mening om hur området ska användas i framtiden via en rådgivande medborgardialog. Arbetsgång Under arbetets gång har en arbetsgrupp med representanter från berörda verksamheter jobbat med insamling av bakgrundsmaterial och att diskutera hur medborgardialogen skulle utföras. Beslutet var att hålla det öppna mötet på plats i Brittgården, dels för att låta allmänheten ta del av de byggnader dialogen gäller och dels för att det där inte störde någon av de verksamheter som fortgår i de andra husen. All bakgrundsfakta som funnits tillgänglig under medborgardialogen har tillhandahållits av vederbörande verksamhet, medan utredaren redigerat och sammanställt materialet samt fungerat som sammankallande och koordinator under processen. Utformning av enkät, utställning och rapport har också behandlats av arbetsgruppen. Allt material finns tillgängligt på en egen sida under arvidsjaur.se, kommunpolitik, politik och kvarteret Skogen så länge ärendet pågår. Processen har omfattat arbetsgruppsmöten, utställning på Brittgården och sedan på Medborgarhuset, artiklar på hemsidan och annonser i annonsexet, blänkare i höstens kommuninfo, öppet möte på Brittgården och en enkät mellan till Enkäten har distribuerats elektroniskt tillsammans med bifogad informationsskrift. Den fanns även i pappersform med möjlighet att ta del av den i kommunalhusets reception, Medborgarhusets lobby samt i Moskosel och Glommersträsk. Dessutom har Nyheter i Norr vid flera tillfällen publicerat artiklar om ämnet. Information om att medborgardialogen pågår har också spritts genom arbetsgruppens privata facebookkonton, såväl som en av Sandbackaskolans elever skapad facebookgrupp. Målet har varit att nå så stor del av Arvidsjaurs befolkningen som möjligt. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

4 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare: Ann Engberg Direkt: Barn och ungdomars medverkan. Alla kommunens fritidsbarn inböjds att medverka i processen genom barn och ungdomskulturchefen. Barnen på Kullens fritids nappade på erbjudandet och detta resulterade i en mängd fina teckningar som fanns med på utställningen och som även finns publicerade på hemsidan, under flikarna Barnens galleri på kvarteret Skogens sida. Barnen lämnade också, via två av sina fritidspedagoger, in en protestlista under det öppna mötet. Listan bifogas rapporten. Som ett led i kommunens strävan att öka barn och ungdomars medverkan och inflytande har elever från Sandbackaskolans årskurs 1 under ämnet Humanistiskt och Samhällsvetenskaplig specialiseringskurs jobbat i grupper med frågan under ett par veckor i vår. Fokus har varit att vara med och göra en undersökning, söka aktuell fakta, lära sig om enkäter och kontakta myndigheter i allmänhet, och kommunen och dess tjänstemän i synnerhet. Resultatet av deras arbete presenterades eftersom det blev färdigt under rubriken Kvarteret Skogen UNG på kvarteret Skogens sida. En del av projekten fanns också på utställningen. Till detta har en grupp hjälpt till att föra ut frågan till andra elever på Fridhem och Sandbacka. Detta är en stor del av förklaringen till det stora antalet svar från personer i åldrarna år. Bakgrundsinformation: Utställning och hemsida Deltagande politiker: Britt-Inger Hedman, Barn och utbildningsnämnden. Dick Holmström, Miljö-, bygg och hälsoskyddsnämnden. Jerry Johansson, Kommunstyrelsen. Marcus Lundberg, Kulturutskottet. Johan Lundgren, Kulturutskottet. Lotta Åhman, Kommunstyrelsen. Vilken information och hur mycket som skulle tas med har varit en svår avvägningsfråga mellan tillhandahållande av relevant information och att göra materialet lätt tillgängligt. Den utmynnade i följande huvudfokus: Allmänt om medborgardialogen; om bakgrund och historia; om ekonomi, värdering och möjlighet till bidrag samt om skydd och bevarande. Till detta kommer barns och ungdomars bidrag i form av teckningar och projektarbeten. Öppet möte och enkät Söndag den 29e januari anordnades ett öppet möte där politiker och tjänstemän fick möjlighet att träffa allmänheten för att diskutera frågan. Det var också första gången utställningen visades. Dagen var välbesökt (77 personer) och diskussionerna många och intressanta. Att hålla till i Brittgården var ett av allmänheten uppskattat beslut. Enkätens uppbyggnad och design kommenteras vidare i bifogad rapport. Sammanfattningsvis har hela processen mötts av mycket intresse och hjälpsamhet i alla led från sammanställning av bakgrundsfakta, till politikers och tjänstemäns medverkan under det öppna mötet och ovärderlig hjälp vid distribution av utställningen till och från Brittgården och enkäter ut till byarna. I och med överlämnandet av denna sammanställning anser sig utredare och arbetsgrupp ha slutfört sitt uppdrag och överlämnar till kommunstyrelsen att besluta om ärendets vidare gång. Ann Engberg, Utredare Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

5 Rapport; Medborgardialog om kvarteret Skogens framtid, Dnr 388/2010. Rapporten bygger på enkätsvar och andra inkomna synpunkter under loppet av medborgardialogen om kvarteret Skogens framtid. Varje fråga presenteras för sig tillsammans med en genomgång av svarens fördelning i de fall det bedöms relevant och en kort analys av huvudsakliga tendenser inom respondenternas fria kommentarer. För att få en transparens bifogas även huvudrapporten i råformat, så att alla kommentarer under varje fråga kommer med. Varje fråga har fått i genomsnitt 109 kommentarer, plus övriga inkomna synpunkter. Läsaren rekommenderas därför starkt att själv läsa den bifogade rapporten med rådata eftersom alla kommentarer omöjligen ryms i analysen och därför publiceras inga individuella kommentarer här. Enkäten och kommentarer. Utgångspunkten var att hålla enkäten enkel och snabb att svara på samtidigt som intentionen var att ge så stor möjlighet till egna kommentarer och funderingar som möjligt men ändå göra resultatet möjligt att analysera. Sakfrågorna var fem stycken, plus tre frågor om respondenterna själva. Dessa syftade till att underlätta analysen, men kommer inte att användas i rapporten mer än i undantagsfall för att värna transparens och reliabilitet av analys och tolkning. I allmänhet kan sägas att kvaliteten på svaren varit hög; både i innehåll och teknikaliteter. På grund av tekniska begränsningar kunde inte pappersenkäter som besvarats fel genom att hoppa över någon fråga eller välja flera alternativ på samma fråga föras in digitalt. Det handlar om färre än tio stycken, men de kommentarer som finns på dessa är medtagna i följande rapport, liksom de synpunkter som kommit in på annat sätt. Anledningen till införandet av de tekniska begränsningarna i den elektroniska enkäten har varit att försöka få en klar bild över prioriteringsordningen hos dem som svarat. I annat fall hade det varit mycket svårare att dra några som helst slutsatser av materialet. Dock kan sägas att många inte velat vara så kategoriska i sina svar, men detta framkommer av kommentarerna under varje fråga. Att lämna kommentarer har varit frivilligt, varför inte totala antalet kommentarer är lika med totala antalet svar i övrigt. Diagram 1. Svarande; andel män och kvinnor. Diagram 2. Svarande: andelen män och kvinnor i respektive åldersgrupp. 1 och 2. Vem har svarat på enkäten? Enkäten fick totalt 449 svar, varav 203 av män och 246 av kvinnor. Det här betyder att 45,2 % av svaren kommer från män och 54,8 % kommer från kvinnor. Vad gäller åldersgruppernas fördelning kan en viss tyngdpunkt märkas på åldersgruppen år, vilket visar att samverkan med Sandbackaskolans elever varit mycket effektiv vid inhämtningen av enkätsvar. 55 % av männen och 40 % av kvinnorna som svarat finns i åldersgruppen år vilken varit direkt målgrupp för Sandbackaskolans elever. Ett svar kommer från en tidigare känd organisation. Detta bifogas rapporten. 5

6 3. Tycker du att kommunen ska rusta upp kvarteret Skogen? Frågan syftar till att få veta hur allmänheten ställer sig till förhållandet kostnad och nytta i fråga om en eventuell kommunal investering för att åtgärda områdets omfattande renoveringsbehov. I bakgrundsmaterialet har kostnaden slagits ut på bland annat antalet invånare i Arvidsjaur för att få perspektiv på summorna. En översiktlig kalkyl över framtida driftskostnader efter en eventuell renovering har också funnit med; totalt och för de enskilda husen var för sig. En majoritet av de som svarat tycker att kommunen ska rusta upp kvarteret Skogen. Diagram 3. Tycker du att kommunen ska rusta upp kvarteret Skogen? 287 personer, eller 63,9 %, har svarat ja på frågan om de tycker att kommunen ska rusta upp området medan 162 personer, eller 36,1 %, har svarat nej. Kommentarerna följer mönstret. Flera av grundvärderingarna är lika även om de som svarat ser olika vägar dit. Exempel på detta är att en grupp svarande värnar om föreningslivet men att en del av den gruppen inte tycker man ska renovera för att kunna värna medan andra i samma grupp tycker det. Bland de 36,1 % som inte tycker att kommunen ska rusta upp säger många att de hellre ser en alternativ användning för medlen eller så anser man att någon annan ägare än kommunen skulle värna bättre om området. En satsning på fritidsanläggningar, som badhus och sporthall, nämns. Andra tycker att pengarna är bättre använda inom skola eller omsorg medan flera också vill se en satsning på övrigt föreningsliv. En grupp har som förslag att området ska säljas, antingen för privat ändamål eller för olika typer av satsningar inom näringslivet. Vissa säger att de tycker att en renovering skulle bli för dyrt (varvid en del hänvisar till att det har med den nuvarande kommunalekonomiska situationen att göra) medan andra inte bryr sig eller inte bryr sig om gamla hus specifikt. Många av de 63,9 % som svarat att de tycker att området ska renoveras värnar om byggnaderna och miljön eller om de verksamheter som idag håller till i Kullen och Malmesgården. En del slår fast att området är historiskt och kulturellt viktigt att bevara och att Arvidsjaursborna skulle vara stolta över området. De flesta ser det som en viktig resurs som kan användas i satsningar på ungdomar och äldre eller en kombination däremellan medan andra gärna skulle se någon typ av aktivitetsområde som skulle få skilda verksamheter och åldrar att mötas på området. Någon påpekar också att det behövs satsningar på andra fritidssysselsättningar än hockey och fotboll i Arvidsjaur och ser kvarteret Skogen som en framtida plats för det. Många av de som tycker att kommunen ska renovera tycker inte att man ska göra för stora ingrepp och anser därmed att det inte behöver bli lika dyrt som i uppskattningen som fanns i underlaget. Förslaget är att lägga upp arbetet i etapper för att fördela kostnaderna över tid. En annan synpunkt som framkommer är att kommunen inte bör renovera för hårt, eftersom risken då är att man går miste om områdets charm och historiska värde och att det då inte behöver kosta lika mycket. 6

7 4. Vem ska äga kvarteret Skogen? Frågan syftar till att få veta hur allmänheten ställer sig till framtida ägarförhållande av kvarteret Skogen. Ska kommunen behålla husen och området? Om kommunen ska behålla husen; bör det vara kommunala verksamheter där eller går det bra att hyra ut dem till privatpersoner eller företag? Eller är det kanske en bra idé att sälja dem? Diagram 4. Svar om kvarteret skogens framtida ägande. Tabell 1. Vem tycker du ska äga kvarteret Skogen? Namn Antal % A. Jag tycker att kommunen ska äga husen och området och själv använda ,4 % kvarteret Skogen till sina egna verksamheter. B. Jag tycker att kommunen ska äga området men husen kan hyras ut till ,5 % andra verksamheter som inte är kommunala. C. Jag tycker att kvarteret Skogen ska säljas ,5 % Total 496 st 110,5 % Den skarpsynta läsaren ser att vi har fått in mer än hundra procent svar på den här frågan och så många procent finns ju inte. Det beror på att just här fanns möjlighet att lämna fler än ett alternativ som svar. Att de svarande har valt att göra det speglar den allmänna inställningen till att hitta alternativa lösningar, och att de som svarar inte är så kategoriska i sin inställning. Det här gäller alla frågorna, men syns speciellt tydligt här där den tekniska möjligheten fanns. Många av kommentarerna speglar detta genom att man i resonemangen öppnar upp för olika lösningar för de olika individuella husen eller olika lösningar efter situation. Alternativet med fortsatt kommunalt ägande men med öppnare inställning även till ickekommunala verksamheter har flest anhängare; 44,5 %. En minoritet, 26,5%, tycker i första hand att kvarteret ska säljas medan det mellan de två kommunalägda alternativen är mer jämnt. Av dem som vill öppna upp för möjligheten till ickekommunala verksamheter (alternativ b och c) påtalar flertalet att den som i så fall får hyra eller köpa det ska vara någon som bryr sig om byggnader och miljö och kan ta hand om området på bästa sätt så att det inte förstörs. Flera anger också att ett av husen, speciellt Kullen, fortsatt bör vara i kommunal ägo men att alternativa lösningar för resten av beståndet kan sökas. Andra kommentarer säger att man i första hand bör se till kommunala verksamheter, i andra till lämpliga uthyrningsmöjligheter och i sista hand sälja till någon utomstående som antingen kan utveckla området/huset eller verka för dess bevarande. De som tycker att husen ska vara kvar i kommunal ägo har olika argument. En del talar om kulturskolans och fritids framtid medan andra påpekar att kommunen då kan påverka områdets framtid så att det inte förstörs. Bland de som ser en försäljning som en möjlighet är det flera som anger att en privat ägare eller ett företag skulle ha större möjlighet att ta hand om husen på ett bra sätt medan andra hänvisar till kommunalekonomiska skäl. Att stycka upp området till mindre tomter nämns också som alternativ. 7

8 5. Vilken typ av verksamhet skulle du vilja se i kvarteret Skogen? Syftet med frågan var att se hur allmänheten ställer sig till den framtida användningen av området. Alternativen var att behålla byggnaderna och använda dem för kommunala verksamheter, eller tycker allmänheten att det passar bättre med privata bostäder? Kanske bör det vara företag i allmänhet eller turistnäring i synnerhet i kvarteret Skogen? Här fanns också möjlighet att lämna ett eget förslag. De svarande ombads berätta hur förslagen skulle fungera. Flest röster har alternativet att det bör vara kommunala verksamheter i kvarteret Skogen i framtiden fått, 40,1 %. Diagram 5. Svar om kvarteret skogens framtida användande. Som tät tvåa kommer alternativet med besöksnäring och turism. Företag mer allmänt kommer trea medan privata bostäder är det minst populära alternativet. Även i den här frågan återspeglas viljan eller öppenheten för att hitta alternativ. Det behöver inte alls nödvändigtvis vara samma lösning för hela området; en stor del av de som svarat är öppna för olika lösningar för varje hus. Sex olika huvudkategorier av förslag kan urskiljas bland kommentarerna: Kommunens egna verksamheter, Besöksnäring och Turism, Företag, Privata bostäder, En kombination av några eller alla alternativ eller de som inte tycker att det spelar någon roll eller att en eventuell framtida köpare får bestämma själv. Kommunens egna verksamheter: Här framhålls aktiviteter för ungdomar med fortsatt fritids på första plats eller fritidsaktiviteter (som allaktivitetshus, LAN, Skate, verkstad, idrott och kultur i allmänhet), kulturaktiviteter/ kulturskolan (museum, konstverkstäder, gallerier, lokaler för musik och teater), lokal för Turistbyrån och Tillväxtenheten, äldreboende eller plats för äldre, idrottsanläggning, lokaler för föreningar, kultur och turistaktiviteter med koppling till naturen (naturgym, jaktverksamhet, skogsföreningar, strövstigar) Att använda området i utbildningssyfte för att deltagarna skulle få lära sig renovera, att söka bidrag och driva upprustningen i projektform är ett annat förslag. Besöksnäring och Turism: Gourmetrestaurang, gästgiveri, värdshus, vandrarhem, koppling mellan kultur och turism, SPAanläggning, Tomtens hus, Något unikt, guidning av området med sin speciella utemiljö och natur och växtlighet efterfrågas. Företag: Möjlighet för flera företag att dela hus nämns här (eller en hel företagsby), eller om något företag är intresserat av att driva något slags verksamhet som är av intresse för Arvidsjaurs invånare. Exempel på förslag som både kan vara kommunalägda eller drivas av företag är kursverksamheter, föreläsningar, uthyrning till fester och möten, 8

9 Fortsättning på fråga 5. Vilken typ av verksamhet skulle du vilja se i kvarteret Skogen? Privata bostäder: Förespråkare för privata bostäder vill i allmänhet se tomterna avstyckade, men helst inte att husen omvandlas till många mindre lägenheter. En del vill se äldreboende här. En mindre grupp vill ha hyreshus på området. En kombination av några eller alla alternativ: Många av de som kommenterar att de kan tänka sig de flesta alternativ har kryssat i kommunens egna verksamheter men skriver att de vill se en blandning, även om just privata bostäder är det de flesta inte vill se. Kombinationen kommunal och besöksnäring är speciellt vanlig. Det som kan skönjas är en önskan om ett levande område som finns kvar i bevarat skick och kommer till användning. En stor del av kommentarerna ger uttryck för en öppenhet inför många lösningar inom området om det tidigare går att uppnå. Det spelar ingen roll eller att en eventuell framtida köpare får bestämma själv. Övrigt: Att bagarstugan även fortsatt bör vara öppet för allmänheten att hyra nämns flera gånger. Det är också flera som påtalar behovet av någonstans att gå för att ha trevligt i Arvidsjaur. Förslag om att använda området i utbildningssyfte för att deltagarna skulle få lära sig renovera, att söka bidrag och driva upprustningen i långsiktig projektform är ett annat förslag. ************************************************************************************* 6. Vad tycker du är viktigast i fråga om Kvarteret Skogens framtid? Syftet med frågan var att se vilken aspekt som allmänheten värderar högst när det gäller kvarteret Skogens framtid. Ska den yttre miljön bevaras eller är det viktigare att området kommer till användning? Är det viktigt att människor kan bo på området eller är det viktigare att det är öppet för allmänheten? Är det något annat som är ännu viktigare? Att det åter blir liv och rörelse i kvarteret Skogen (35,2 %) och att den yttre miljön bevaras (35 %) är viktigast av de fyra alternativen. Diagram 6. Vad är viktigast i fråga om områdets framtid? Att naturen kring kvarteret Skogen fortfarande är öppet för allmänheten (14,7 %) och att det blir möjligt för människor att bo där (15,1 %) är nästan lika viktiga som varandra. En stor majoritet av kommentatorerna anser att främst de tre första alternativen är lika viktiga, eller så tätt sammankopplade att man inte kan uppnå det ena utan det andra. Liksom i de övriga frågorna är det alltså många som uttrycker att fler än en egenskap är viktig. Några tycker att det viktigaste är att området inte längre belastar kommunens budget medan några andra anser att det viktigaste är att området kommer allmänheten till gagn. Att ytterligare undersöka möjligheterna till olika skydd är en annan återkommande kommentar, liksom vikten av att sköta om och rusta upp yttermiljön med sällsynta träd, buskar och växter. Underhåll är viktigt. 9

10 7. Dela gärna med dig av övriga synpunkter och kommentarer. Syftet med den här punkten var att fånga upp eventuella aspekter som inte kommit fram under enkäten i övrigt och ge de som svarat möjlighet att fritt uttrycka sig och komma med förslag. Här framkommer ungefär samma synpunkter som under de tidigare frågorna. En del som svarat uttrycker dock här vikten av och intresset för att de fått göra sina åsikter hörda genom medborgardialog. Det lämnas också här synpunkter på hur just enkäten utformats då många hade velat kunna svara ja på flera alternativ eller välja olika kombinationer av dem. Viljan att även få komma till tals via medborgardialog även i andra för kommunen viktiga frågor påtalas. Även här kan ett flertal olika huvudteman skönjas bland kommentarerna: Historiens betydelse och viljan till bevarande av en unik del av samhället. Här påtalas kommunens ansvar för att bevara området både ur ett kulturhistoriskt perspektiv men även för att svarsställarna ser området som en resurs för olika satsningar som kommunen bör förvalta väl. Använda området. Många anser att området måste komma till användning (oavsett om de tycker att det ska säljas eller behållas i kommunal regi för att nå dit) och då är det satsningar på ungdomar och föreningsliv som får flest kommentarer. Att ha kvar fritids på Kullen är populärt, mycket på grund av husets charm och omgivningar. Även möjligheten att använda husen till äldreomsorg eller äldreboende nämns. Det viktiga tycks vara att området kommer till bra användning, och helst med någon verksamhet som även kommer invånarna i Arvidsjaur till godo generellt: Önskemål om olika fritidsaktiviteter eller en fritidsgård för möten mellan olika åldrar och grupper med generösa öppettider nämns återigen. Sälja området! Många av de som tycker att kommunen bör sälja området gör det med motiveringen att någon annan ägare kan få det att komma till användning och bevara och utveckla det bättre än kommunen kan. En del tycker att det ska säljas på grund av att en renovering kostar för mycket och de kommunala medlen bör användas till annat. Det är bra som det är. Några kommentatorer anser att det är bra som det är och att ingen renovering behövs alls. Låta folk få möjlighet att bo där är en annan åsikt som kommer fram; antingen som uppstyckade tomter till privat boende, hyreslägenheter eller äldreboende. Företagsby. Idén att låta ett eller flera företag kunna nyttja och utveckla området nämns. Konsekvensanalyser och långsiktighet efterlyses. Oavsett vad den framtida planen eller användningen blir efterlyser svarsställarna en offentlig konsekvensanalys av effekterna av eventuella förändringar. Behovet av en långsiktig budget och plan för implementering av skötsel och underhåll av området efterlyses också eftersom kommunen annars kommer att hamna i samma situation med nedgångna byggnader som det kostar ännu mer att rusta upp om man inte tar hand om dem. 10

11 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare: Ann Engberg Direkt: Sammanfattning: Att rättvist sammanställa och sammanfatta fler än 449 olika synvinklar är inte helt lätt men ett par gemensamma nämnare tonar fram över stora delar av svaren. Den del av allmänheten som svarat på enkäten bryr sig i allmänhet om områdets framtid. Få är likgiltiga och många betonar att vi bör vara stolta över kvarteret Skogen och vad det står för. Många av de som svarat vill se en lösning som leder till möten mellan olika åldrar och intressegrupper i samhället. Allmänheten tycker att det är viktigt att området ska ses som en unik resurs och komma till användning, och det tycker både de som vill behålla det i kommunal ägo och de som tycker att det bör säljas. Många av dem som tycker att kommunen ska behålla området gör det för att de vill att kommunen ska kunna bevara, värna och påverka området även i framtiden. Många av de som tycker att det bör säljas gör det för att de tycker att någon annan än kommunen skulle ta hand om området bättre, eller för att pengarna skulle användas till annat. Svaranden ur samtliga grupper är i allmänhet öppna för olika lösningar och även olika lösningar för de individuella husen. Huvudsaken är att det blir en bra lösning totalt sett, och den får gärna vara innovativ i form av att dela lokaler eller kombinera verksamheter. Det här gäller såväl ägarförhållanden som vilka verksamheter som ska hålla till där i framtiden. Oavsett om man tycker att kommunen ska behålla eller sälja, rusta upp eller inte är det många som efterlyser satsningar för att få ekonomi på projektet och mer liv i samhället. Fritidsverksamheter i generös skala, företag (företrädelsevis inom besöksnäringen), barn- och ungdomssatsningar, satsningar på äldre eller en kombination av ovanstående, gärna med en koppling till historia, kultur och natur. Många anser att någon helrenovering inte behövs eller är lämplig och att om husen ska rustas upp kan det med fördel göras över tid eller på ett mindre kostnadsdrivande sätt. Många vill också värna om att inte renovera sönder husen utan behålla dess karaktär och charm. Det här gäller både de som vill behålla i kommunal ägo och de som vill sälja. De flesta anser dock att det är viktigt att området verkligen rustas upp. Långsiktighet i underhållsplaner och ekonomiskt realistiskt lösningar efterlyses. Arbetsgruppen genom Ann Engberg Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se