WEBWEU Webbteknik fra n bo rjan.

Transkript

1 WEBWEU Webbteknik fra n bo rjan. WEBBUTVECKLING Internet Föregångaren till Internet, Arpanet, tog sin start runt 1969 i Kalifornien, USA utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA. I slutet av 1980 talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor. Genom webbens standardisering och utveckling under 1990 talet sköt antalet Internetanvändare i höjden. En tidig övertro till att Internet och IT (informationsteknik) kan lösa alla uppgifter ledde till en kraftig övervärdering av många nystartade IT företag. Sedan 90 talets genombrott för Internet hos allmänheten har de flesta företag och allt fler privatpersoner en egen webbplats (hemsida, sajt, blogg eller liknande). E posttekniken har också blivit var mans egendom, på samma sätt som mobiltelefonin. I Sverige Internets historia i Sverige kan anses ha inletts 1984, då det första svenska nätet kopplades till Internet. Redan tidigare hade man dock dataförbindelser mellan vissa högskolor och universitet med koppling via modem och UUCP till den europeiska delen av Internet. Det dröjde till 1988 innan någon tillgång till Internet av betydelse kom till i Sverige, då universitetsoch högskolenätet SUNET fick en direkt förbindelse till USA. Internet blev tillgängligt för den svenska allmänheten 1994 när Algonet som första operatör kopplade ihop Internet med det svenska telefonnätet via modempooler. Kostnaden för utnyttjandet bestod av fast månadsavgift och minutavgift i form av samtalstaxa som Telias monopol på telefoni krävde. Eftersom uppkoppling över längre tid var dyr tog en del till olovliga metoder som gratisnummer (020 ) med kapade kreditkort för att kunna vara uppkopplade länge utan kostnad.[källa behövs] 1996 blev Internet tillgängligt mot en fast månadsavgift i Ängelholm där det lokala kabel TV bolaget erbjöd uppkoppling via Ethernet och Kabel TV modem. En stor förändring kom igång 1999 när Bredbandsbolaget slöt ett ramavtal med bostadsrörelsen HSB och ett stort antal bostadsrättslägenheter gavs tillgång till Internet. Detta fick Telia att komma med ett liknande erbjudande och snart fanns en marknad där Bredbandsbolaget och Telia bara var två av flera aktörer. Under 2001 började ADSL göras tillgängligt, till en början med debitering per överförd mängd data men detta upphörde inom 1 2 år på grund av konkurrens. De företag och internetleverantörer som förekommer har ofta bytt ägare så den ursprungliga inriktningen och företagskulturen kan vara helt förändrad i dagens läge. Sunet.se webbsida 1996 Sida1

2 Historia WEBBUTVECKLING Tidslinje över Internets historia i Sverige: 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev kommersiellt tillgängligt, med en hastighet av 300 bit/s Televerket upphävde monopolet på mobila (radio) terminaler KOM, det första svenska elektroniska diskussionsforumet (BBS), startades av Stockholms Datamaskincentral Televerket drev sin Datavisionstjänst som man kopplade upp sig till med modem och speciell programvara och abonnemang. Kommersiellt erbjöds det Många större företag anammade tjänsten, men i övrigt fick tjänsten ingen större utbredning. Steve Jobs deklarerade 1984 att tjänsten var "för enkelspårig" och blev inte långlivad. Men även under dess aktiva tid uppkom motstånd mot elektroniska alternativ: "Tidningsutgivarföreningen till regeringen där man uttalade stark oro för den konkurrens videotex skulle medföra för tidningarna. Utredningens majoritet föreslog ett reklamförbud.(men så blev det ej) och denna tjänst kostade ändå motsvarande 0,55 SEK/minut Universitetens nätverk (Sunet) använde Televerkets X.25 för att sedan lämna det ineffektiva protokollet permanent till förmån för hyrda direktförbindelser Det första ideellt drivna elektroniska diskussionsforumet (BBS) som var tillgängligt via modemuppkoppling startades av ABC klubben 1981 Nordiska mobiltelefonisystemet (NMT) blir tillgängligt. Systemet gör NMT DATA tillgängligt vilket gör det möjlligt att etablera mobil datorkommunikation med specialmodem i en hastighet av 9 13 kbps.[35] Uppkopplingen debiterades med dyr samtalstaxa per minut Televerkets ensamrätt på att leverera modem för hastigheter upp till 1200 bit/s upphörde. Björn Eriksen länkade en VAX 780 dator i Sverige med UUCP protokollet och ett modem som nod i den Europeiska delen av Internet. Några socialdemokrater försökte få till en skatt på allt datoranvändande. Som man kan läsa om i denna motion "1983/84:596 av Kurt Ove Johansson (s) och Stig Gustafsson (s) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att beskatta eller avgiftsbelägga användningen av datorer Det allra första svenska nätet kopplades till Internet av Ulf Bilting vid Chalmers tekniska högskola En ny BBS, Q Zentralen, startades av ABC klubben. Denna version tillät flera samtidiga användare, tack vare en DEC 10 dator som ABC klubben införskaffat, och därmed diskussioner i realtid. Diskussionsforumet liknade det amerikanska Usenet systemet, med en funktion som påminde om utländska onlinetjänster såsom amerikanska Prodigy samt engelska Compunet. Q Zentralen var tillgänglig på ideell grund via uppkoppling med modem. I diskussionsgrupperna på Q Zentralen figurerade många av de personer som senare skulle bli viktiga nyckelpersoner i det kommande elektroniska Sverige: Sven Wickberg, Anders Franzén, Henrik Schyffert och Jan Inge Flücht Björn Eriksen, även känd som ber@sunet.se, registrerade toppdomänen.se Operativsystemet BSD version 4.3 ett UNIX liknande system som gjorde IP kommunikation möjlig, bland annat via modem som kopplades till telefonnätet, släpptes. Namnet på själva implementationen av nätverkskommunikationens gränssnitt (API) är "BSD Socket", och implementationen infogades senare i många operativsystem, förutom de direkta arvtagarna FreeBSD, NetBSD och OpenBSD också Microsoft Windows med flera Svenska universitetsnätverket (Sunet) anslöts via Nordunet till USA med en 56 kbit/s länk till Princeton University. Genom detta fick de flesta universitets och högskolestudenter tillgång till Internet på riktigt. Valet av IP som nätverksprotokoll var inte självklart: "many networkers within the nordunet community never really regarded osi as an option, but were from the start determined to build a tcp/ip network. osi remained in the nordunet plans only because it was pushed so strongly by the European Commission 1990 De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 64 kbit/s Den första kommersiella Internetleverantören av stamnät för IP baserade nätverk i form av Swipnet startade, efter att Televerket sagt nej till IP tekniken. Televerket skapar dock Tipnet som ett snabbt men halvhjärtat försök till motdrag. De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 128 kbit/s. Sida2

3 1992 Televerkets monopol på fasta förbindelser upphörde. De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 512 kbit/s. Mobiltelefoninätet GSM blir tillgängligt med möjlighet till datakommunikation med en datahastighet på 9600 bit/s som debiterades med dyr samtalstaxa per minut Linköpings universitets datorförening Lysator installerade fast anslutning i studentbostadsområdet Ryd via en radiolänk (mikrovågslänk) under projektnamnet Rydnet ABC klubben kopplades till och erbjöd modemuppkoppling till Internet. Samma år startades Algonet och erbjöd samma funktion på kommersiella villkor. Trumpet Winsock som gjorde det möjligt att ansluta datorer med Microsoft Windows till Internet släpptes, innan Microsoft själva förstod vitsen med detta.[18] 1995 De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) atlantlänk till USA uppgraderas från 4 Mbit/s till 34 Mbit/s SVT:s nyhetsprogram Rapport sände ett reportage varje dag under en vecka om Internet. Efter detta tog det ordentlig fart i Sverige. Företag utan internetkoppling sågs snart som "efter" Ängelholms Kabel TV AB var en av de första i landet att erbjuda internetåtkomst via kabel TV anslutningen till 7000 hushåll med 2000 kr i anslutningsavgift och 300 kr/mån. I Umeå kopplades BRF Irrblosset som en av de första in på Internet med 10 Mbit/s Ethernet till låg fast månadskostnad. Andra liknande projekt i Umeå var Baldakinen och Kvarteret Vittran Sunet sålde sin och vid den tiden Sveriges enda internetknutpunkt (D GIX) till företaget Netnod efter att regeringen 1996 begärt att Internet i Sverige ska formaliseras och säkras öppnas en knutpunkt även i Göteborg och fler följde.[21] Även hanteringen av toppdomänen övergår 1997 till stiftelsen nic se som i sin tur anklagas för att vara sluten och stelbent Bojkott av telefoni arrangeras mot Telia som fått smeknamnet "Felia i flera europeiska länder för att få till stånd enhetstaxa och billigare lokalsamtal Jonas Birgersson lyckades få till ett avtal mellan Bredbandsbolaget och HSB om att ansluta hushåll som utgör ca 10 % av det totala antalet i flerfamiljshus Telia kontrar genast med att man skall investera 1,4 miljarder kr 2000 Mobiltelefonnätet GSM förses med GPRS[36][37] som gör det möjligt att överföra enstaka databitar, med debitering per databit istället för per uppkoppling och dess varaktighet. Prissättningen med hög avgift per MByte gjorde möjligheten endast ekonomiskt möjlig för användningsområden med högt värde per databit ADSL introducerades på 25 prioriterade orter via Telias ADSL tjänst. Med 150 kbit/s sändningshastighet och 512 kbit/s mottagningshastighet. Till en början försökte Telia debitera per överförd datamängd men detta fick man snart ge upp i den uppkomna konkurrenssituationen Mobiltelefonnät med W CDMA tekniken lanseras vilket gör effektiv, och därmed billig, mobil uppkoppling möjlig. Några år senare, 2006, lanserades dessutom HSDPA med hastigheten 7,2 Mbit/s NMT nätet stängdes ner 31 dec 2007 och ersattes av en digital variant med CDMA2000 teknik och operatören Net 1 med en licens från PTS som går ut En av operatörerna med W CDMA teknik erbjuder 0,384 Mbit/s för 99 SEK/månad där det ingår 1 GB dataöverföring varje månad. Mer dataöverföring kostar 1,49 SEK/MB, med ett pristak på 399 SEK/månad Över 8,3 miljoner (cirka 92 %) av den svenska befolkningen använder Internet, vilket är gör Sverige till det land i EU där det finns flest internetanvändare räknat till folkmängden. I hela Europa är det bara Island som ligger före med 97 %. Sida3

4 Uppbyggnad och teknik Internetservrar. Internet består av många datornätverk som binds samman i knytpunkter med kopplingar till närliggande nätverk och stamnät med mycket hög överföringskapacitet. Nätverken kan bland annat drivas som: Företagsnätverk som sammanbinder ett företags datorer Leverantörsnätverk som ansluter betalande kunder Universitetsnätverk Enskilda bostäder ansluts ofta till ett nätverk genom telefon eller kabel TV nät. Fram till slutet av 1990 talet var det vanligaste sättet att koppla upp hemdatorer att använda analoga telefonmodem. Det ger förbindelser som är tekniskt begränsade till en dataöverföringshastighet av omkring 52 kilobit per sekund. Senare har många Internetanvändare övergått till att använda ADSL, som ger en betydligt högre överföringshastighet över telefonledningar. Omkring millennieskiftet blev det även vanligare med mobiltelefoner som kunde nå Internet. Den mesta av trafiken på Internet använder protokollen TCP/IP med IP version 4 (IPv4). Eftersom det snart börjar bli ont om IP adresser har en ny version av IP, version 6, börjat användas. IPv4 hade tillräckligt många bitar för 232 (cirka 4,3 miljarder) adresser, medan IPv6 ger tillgång till 2128 (cirka 340 sextiljoner) stycken. (På grund av tekniska faktorer och skalningsproblem är det faktiska antalet maskiner som kan adresseras i båda fallen betydligt mindre.) IPv6 har även flera andra fördelar. Bland dessa märks förbättrat stöd för trafikprioritering och mobilt IP. Vid kommunikation med en mobil nod (som en dator eller router kallas med IPv6 terminologi) kan trafiken skickas direkt till mottagaren utan att behöva ta vägen via hemmanoden, vilket är fallet med IPv4. Genom stateless autoconfiguration ges möjlighet till plug'n'play för nätverk; ett nätverksprefix som ges av routern kombineras automatiskt med ett suffix som byggs upp av länklageradressen, vilket när det gäller Ethernet är MAC adressen. Till skillnad från temporära adresser som delas ut via DHCP resulterar det i samma adress varje gång. Internet Society, även kallad ISOC, är den organisation som kommer närmast att vara den som bestämmer över Internet. Den är paraplyorganisation för bland annat IETF, som beslutar om tekniska standarder för Internet. Sida4

5 Versalisering Uttal och etymologi Internet är egentligen ett egennamn, men vissa språkvårdare hävdar att ordet förlorat sin karaktär av egennamn. Till exempel förordar Tidningarnas Telegrambyrå därför gemen begynnelsebokstav. SAOL tillåter både versal och gemen begynnelsebokstav. Internet kan dock, till skillnad från intranät, inte böjas i bestämd form eller pluralis, och Svenska datatermgruppen förordar därför stor begynnelsebokstav, även om de också godtar liten begynnelsebokstav. Internet uttalas oftast med betoning på Inter, som på engelska. Betoningen kan också läggas på net, som i intervall. Ordet har bildats av inter som betyder mellan och net för nät. Intra i intranet betyder inom. Tilla mpningar World Wide Web World Wide Web, WWW eller webben är en av de tillämpningar av Internet som fått störst spridning. Genom webben kan man använda tjänster som forum, communities, bloggar, e handel och wikier. WWW var det som gjorde internet populärt bland allmänheten. Innan WWW fick genomslag var internet något som användes mest på universitet och lite på större företag, och rätt okänt i media. World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990 talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. I början av 2000 talet blev andra alternativ populära, som Firefox och Opera. Inom Mac familjen används främst läsaren Safari. Under Linux och andra UNIX liknande operativsystem är Firefox den dominerande webbläsaren. Nu på senare tid har även Googles läsare Chrome blivit väldigt populärt för både Windows och Macanvändare. Internetleverantör eller ISP (Internet Service Provider) är en teleoperatör som tillhandahåller Internetuppkoppling till en privatkunds eller en organisations lokaler. Leverantören kan förutom denna telekommunikationstjänst även tillhandahålla innehållstjänster såsom webbhotell, e post, IP TV eller IP telefoni. Sida5

6 Elektronisk post WEBBU UTVECKLING E post E post är den äldsta tillämpningen på Internet (Arpanet 1971). Man skickar s envägsmeddelanden, som lagras hos mottagaren och läses när hann har sitt e postprogram aktivt. Ursprungligen kunde endast textmeddelanden sändas, senare harr möjligheten att skicka bilagor b i form av filer, inklusive HTML dokument, lagts till. Spam Skräppost Spam är en vanlig benämning för skräppost via Internet. Vissa företag har specialiserat sig på att göra massutskick till privatpersoners e postadresser. Olikaa e postföretag har därför infört olika filter för att filtrera bort förmodad skräppost, men dessa filter har inte full precision och mycket skräppost lyckas l ta sig in ändå. Sändarna har ansträngt sig att finna kryphål i filtren. Exempelvis spärr mot avsändare kringgås med förfalskade avsändaradresser som bytss ofta. Vissa skräppostmeddelanden innehåller en trojansk häst eller virus som kan smitta den datorr som öppnar meddelandet. Ordet spam är ursprungligen en benämning på en billig köttkonserv (teleskopord( d av spiced ham). Ordet blev känt i en av Monty Pythons sketcher, där ett par var på enn restaurangg där allt som erbjöds var spam, spam och åter spam i olika kombinationer. Därav kommer den nutida betydelsen, något oönskat som kommer i stora mängder. Sida6

7 Tvåvägskommunikation Internet är lämpligt för tvåvägskommunikation mellan flera användare. Snabbmeddelanden och chatt är typer av tjänster för kommunikation i realtid. Det finns ett flertal vanliga nätverksprotokoll för snabbmeddelanden i textform, däribland Google Talk, AOL Instant Messenger, ICQ, Jabber, MSN Messenger och Yahoo Messenger. I program för snabbmeddelanden finns en kontaktlista där användaren kan lägga in andra användare och sedan se vilka som för tillfället är tillgängliga för meddelanden. Det är också vanligt att det dessutom finns stöd för direkta samtal med mikrofon och webbkamera. Detta upplägg introducerades med ICQ Chatt / Snabbmeddelanden är ett mycket populärt kommunikationssätt bland ungdomar och bland många är det lika självklart att prata med sina vänner över MSN och Facebook som det är att prata i telefon. Jabber, eller XMPP (Extensible Messaging and Presence Protocol) som protokollet egentligen heter, är ett relativt nytt protokoll för chatt, snabbmeddelanden och IP telefoni. Det är det protokoll som används av bland annat Google Talk. XMPP är standardiserat av IETF, den organisation som står bakom exempelvis IP, SMTP (e post) och HTTP (WWW). Därmed är det ett öppet protokoll, vilket innebär att vem som helst fritt kan ladda ner specifikationerna. Istället för att ett fåtal centrala servrar används kan vem som helst sätta upp en XMPP server. Ingen av dem har en särställning, men de kan hitta varandra genom DNS och kommunicera, precis som när det gäller e post. Många XMPPservrar (dock inte Google Talk) använder sig av så kallade transports för att erbjuda användare tillgång till andra chattnätverk. Användaren kan då förse servern med sina lösenord för till exempel ICQ, Facebook, MSN och därefter låta den vara inloggad på dessa nätverk, och se sina kontakter där som XMPP kontakter. Röstkommunikation i realtid är möjligt, vilket kan ge mycket billiga alternativ till internationella telefonsamtal. Exempel på applikationer är Skype, Viber och Whatsup. Det finns också möjlighet till bildkommunikation i realtid, något som oftast är tänkt för affärsmöten. Exempel på applikationer är Microsoft Live Meeting och Lync. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0 webbplatser, där de mest kända exempeln är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan även innefatta andra Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Den populäraste metoden för att marknadsföra i sociala medier är viral marknadsföring. Det relaterade begreppet socialt nätverk är ibland ett informationstekniskt begrepp synonymt med sociala medier, ibland ett sociologiskt begrepp som åsyftar mänskliga kontaktnät generellt. Sociala medier är ett nytt och växande verktyg inom marknadsföring. Sida7

8 Spel & Fildelning WEBBUTVECKLING Onlinespel Ett populärt område beträffande användning av Internet på fritiden är att spela multiplayer spel, till exempel Counter Strike, Minecraft, League of Legends och WoW. Fildelning Internet har också inneburit att man idag kan sprida media på ett nytt sätt. Ljud, filmer, bilder, spel och annan data kan skickas mellan användare. Upphovsrättsfrågan Fildelningen har fått upphovsrättsaktivister upprörda då det idag går enkelt för alla att tillskansa sig en kopia av det musikalbum som man vill lyssna på. Många menar att Internet och snabb uppkoppling kommer bli döden för upphovsrätten som den är utformad idag. Från filmbolagshåll kom anklagelser om brott mot upphovsrätten. Speltillverkare och musikbranschen följde snart efter. Därför startades 2001 Svenska antipiratbyrån med målet att motverka piratkopiering. De har fått stöd av myndigheter och lyckats få ett par fildelare dömda för upphovsrättsbrott. Kritiker menar att de bryter mot PUL, Personuppgiftslagen, när de gör sina undersökningar och lagrar IP adresser i databaser. Som en respons på upphovsrättsaktivisternas ökade aktiviteter för att hindra piratkopieringen på Internet, skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna. För att stävja olaglig nerladdning av till exempel musik har vissa artister och skivbolag ordnat webbplatser där man kan betala för de låtar man laddar ner. Genom så kallad Digital Rights Management begränsas användarens möjligheter att sprida filen vidare kraftigt. En stor nätbutik för musik och film är Apples itunes Music Store som når en stor marknad bland annat tack vare de populära mp3 spelarna. DRM kritiseras dock ofta då begränsningarna oftast är väldigt stora, bland annat genom att bara tillåta att några få datorer får använda licensen. Sida8

9 Stro mmande media WEBBUTVECKLING Internet kan användas för att överföra ljud och bilder, bland annat i så kallad webbradio och webb TV. Till exempel har Sveriges Television och BBC de flesta av sina egenproducerade program på sin webbplats. De flesta sådana tjänster använder en teknik som kallas streaming (strömning) vilket betyder att filen inte behöver laddas ner i sin helhet innan den börjar spelas upp. En metod för att publicera ljudfiler eller film via Internet kallas poddradio. Andra vanliga Internet tjänster FTP File Transfer Protocol eller FTP, ett av de tidigaste populära filöverföringsprotokollen för Internet. FTP är ett kommandobaserat protokoll för överföring av text och binära datafiler. FTP är på flera sätt ett osäkert protokoll, främst för att lösenord och data skickas i klartext vilket ger en potentiell risk att någon sniffar information från dataströmmen. För att göra filöverföringen säkrare kan man kryptera den med hjälp av SSL eller SSH till exempel genom att köra SFTP. Moderna programvaror använder ett grafiskt eller textbaserat gränssnitt som skal för kommandon. SSH SSH, förkortning av Secure Shell, är ett protokoll för att ansluta sig säkert mot andra datorer över Internet. Det finns tillgängligt i två versioner, SSH 1 och SSH 2. SSH är en ersättare till Telnet men med skillnaden att all trafik mellan datorerna krypteras. SSH består av en serverdel, som vanligtvis lyssnar på port 22, och en klientdel. Programvaran hos klienten används för att ansluta sig till servern. SSH 1 använder sig av RSA för att autentisera servern och överföra en sessionsnyckel, SSH 2 RSA eller DSA för autentiseringen och Diffie Hellman för sessionsnyckeln. Resten av kommunikationen sker med någon symmetrisk kryptoalgoritm, vanligen 3DES, och säkras i SSH 2 med hmac md5 eller liknande. Användaren autentiseras vanligen med lösenord eller med RSA eller DSA nycklar. Vidare kan man med hjälp av SSH sätta upp en tunnel, mellan två datorer. SSH på den ena datorn lyssnar då på en eller flera portar. All trafik på dessa portar kommer att krypteras, skickas i tunneln till den andra datorn, dekrypteras och skickas vidare. På detta sätt kan program som ej har inbyggd kryptering använda en ssh tunnel och på så sätt få en krypterad förbindelse. Sida9

10 Ekonomiskt perspektiv WEBBUTVECKLING Internet är en viktig faktor i världens ekonomi och ett viktigt massmedium för nyheter, underhållning, handel, utbildning och marknadsföring. Internet har även möjliggjort fler sätt att shoppa till exempel kan man beställa en cd (Compact Disc) online och få den skickad hem som post inom ett par dagar, eller ladda ner den direkt i vissa fall. I princip en nystart för postorder. Kommersiella webbplatser ska enligt standard ha toppdomänen.com om de inte har en landsdomän som.se, men gränserna har luckrats upp. En hel del av den ekonomiska verksamheten på Internet är oseriös och ibland olaglig, däribland spam, phishing och olika former av bedrägeri. Pornografi har utgjort en stor del av de kommersiella tjänsterna på Internet, se internetporr. Det beror på att sådant är svårt att få ut i andra medier. Flera användningsområden på internet domineras av amerikanska företag med global räckvidd (precis som inom mjukvarubranschen). Målsättningen är en monopolsituation, eftersom företaget med monopol maximerar vinsten(se monopol eller oligopol). Ett exempel är Google som lanserade en ny sökmotor, och konkurrerade ut Altavista som den dominerande siten för sökning. Därefter utvecklades reklamtjänsten som visar sökordsbaserad reklam för Googleanvändaren. Microsoft med avdelningen Microsoft Network är en stor aktör inom söktjänster (Bing), e post (Hotmail) och direktmeddelanden (MSN Messenger). ebay och Amazon.com är stora inom handeln på Internet. Många tjänster på Internet finansieras med reklam och användaren betalar då genom att välja att utsätta sig för reklamen. Sida10

11 Kultur & etikett WEBBUTVECKLING Internetkultur Internetslang är en jargong med förkortningar och slanguttryck som uppkommit sedan Internets genomslag. Många av uttrycken har dock äldre påbrå, till exempel från Usenet eller från de tidiga hacker kretsarna. Eftersom engelskan dominerade Internet när dess användning blev allmän, är internetslang kraftigt influerad av engelska. I internetslang kan orden lätt skrivas om med andra likformiga tecken och siffror. Ett uteslutande användande av siffror och andra tecken för att efterlikna bokstäver kallas leetspeak. Till exempel så kan LOL (Laugh Out Loud skratta högt eller Lots Of Laugh mycket skratt) även skrivas l0l, (_()(_, 1o1, lol, o, etc. Jargongen kan anses vara en typ av sociolekt, med en gruppskapande funktion. Enligt det synsättet är det viktigt att behärska och använda internetslang för att uttrycka vem man är och vilken grupp man tillhör. Men de som använder jargongen kan istället beskriva dess funktion som att skynda på skrivandet med hjälp av förkortningar bestående av antingen akronymer (till exempel afk för "away from keyboard") eller av ordhärmande bokstavs eller sifferkombinationer (till exempel cu, cya, "see you", eller cu l8er, "see you later"). Ett annat vanligt uttryck är IRL som står för In Real Life alltså "I verkligheten". Ett annat exempel som används mycket ofta är brb (be right back), ett uttryck som åsyftar att man strax är tillbaka. Netikett (på svenska även nätvett eller nätikett), bildat i analogi med engelskans netiquette, är etikettregler för skriftlig kommunikation på Internet, i till exempel datorpost, diskussionsgrupper och chattar. Internet skiljer sig från människors vardagserfarenheter i umgänge i näromgivningen, framförallt för att man lätt riktar sig till en större publik än man någonsin föreställde sig, och att denna publik är mycket heterogen, både vad gäller teknisk utrustning och kulturbakgrund. Etiketten som utformades för att minska problemen med dessa kulturkrockar och vissa tekniska begränsningar först som oskrivna regler, senare nedskrivna för att lättare förmedlas till nya användare kom att kallas netikett. Fram till Internet revolutionen på 1990 talet kom nya mänskor i kontakt med Internet framförallt då terminerna började vid olika universitet och högskolor. Netikettregler utformades också för enskilda fora där enstaka aspekter av netiketten var särskilt viktiga, och inte nödvändigtvis självklara för nykomlingar. Då Internet spreds utanför högskolorna uppstod september som aldrig tog slut: det var inte bara i september nätet fick nya användare, utan året runt. Då dessa nya användare inte hade särskilt mycket kontakt med de "gamla" Internet användarna bildades bland dem egna subkulturer. Då författarna till netikettreglerna inte längre uppfattades som auktoriteter minskade de skrivna netikettreglernas roll. Numera är det sällan man hänvisas till sådana (om också innehållet åtminstone till vissa delar fortfarande kan vara aktuellt). Sida11

12 Spra k WEBBUTVECKLING Det populäraste språket för kommunikation på Internet är engelska. Det beror dels på USA:s dominans inom många tekniska områden, särskilt datateknik, och att många utanför USA kan engelska. För språk utanför Västeuropa/Nord/Sydamerika var det problem med äldre operativsystem som hade begränsad möjlighet att hantera deras tecken. Efter engelska (28 procent av Internetanvändarna) är de språk som efterfrågas i störst utsträckning kinesiska (22 procent), spanska (8 procent), japanska (6 procent), franska (5 procent) och portugisiska (4 procent) i september 2009 enligt Internet World Stats.[3] Uppräknat efter världsdel finns 43 procent av alla Internetanvändare i Asien, 24 procent i Europa och 15 procent i Nordamerika i september 2009 enligt Internet World Stats. Censur Många webbplatser, speciellt forum, har valt att censurera inlägg eller ord på enskilda sidor. Exempelvis kan grova och stötande ord bytas ut mot asterisker (*) av administratören; detta kan också ske automatiskt. Censursystem som begränsar vilka sidor användarna kan besöka tillämpas även på vissa svenska grundskolor. Internetfilter används också av föräldrar som vill begränsa tillgången till internet för barn och ungdom. Det finns gratis system som opendns som kan ställas in att filtera på många sätt och som också fungerar på många svenska webbplatser. Vissa länder såsom Iran och Kina har satt tekniska begränsningar för vilket material folk i dessa länder får tillgång till på Internet, särskilt om det gäller oönskat politiskt och religiöst innehåll. I Kina gäller det även exempelvis sådant som ligger på den kinesiska versionen av Wikipedia [5]. Stora internationella företag såsom Microsoft, Yahoo, Google har anklagats för att vara alltför tillmötesgående mot de kinesiska myndigheternas krav på censur av Internet, men dessa försvarar sig med att de bara anpassar sig till gällande nationell lagstiftning, vilket gäller även för till exempel Googles svenska sökmotor som filtrerar bort i Sverige olagligt barnpornografiskt material. Svensk polis har under de senaste åren en spärrlista som de flesta operatörer följer. Spärrlistan har fått kritik för att den censurerar fler sidor än som officiellt påstås, att informationen om vilka sidor som är censurerade hålls hemlig, samt att den är ineffektiv då man enkelt kan gå runt den genom att använda en annan DNS, såsom opendns om dess filteringsfunktion inte aktiveras. Den officiella bilden är att spärrlistan ska spärra webbadresser som går till barnpornografiskt innehåll. Då listan hålls hemlig kan detta dock inte bekräftas av oberoende källor. Sida12

13 Webbserver WEBBUTVECKLING Ordet webbserver används för att beteckna antingen ett datorprogram som kan användas för att distribuera en webbplats bestående av en eller flera webbsidor, eller en dator som kör sådan programvara. Datorprogram Ett webbserverprogram har som uppgift att tillhandahålla webbsidor och andra filer via datakommunikationsprotokollet HTTP eller HTTPS. Dessa distribueras vanligtvis via Internet och tillhandahålls till personer som har anslutningar till Internet, men det förekommer också att ett webbserverprogram tillhandahåller webbsidor till användare av ett mindre nätverk, eller användare av samma dator som kör webbserverprogrammet. Den normala användningen av en webbserver är att användaren kommunicerar med den med hjälp av en webbläsare. Användaren väljer webbsidor och webbläsaren beställer webbsidorna från webbservern och visar dem på användarens datorskärm. Webbläsaren kallas också klient. Det vanligaste webbserverprogrammet är Apache HTTP Server. Några leverantörer har inkorporerat Apache servern i sin egen webbserver och tillfogat extra, egen funktionalitet. Andra vanliga webbservrar är Microsoft Internet Information Server (IIS), Google GWS, nginx och lighttpd. Dator En dator som kör en webbserverprogramvara kallas för en webbserver. Alla webbsidor man kan hitta på webben hämtas från en eller flera sådana webbserverdatorer. Lastbalansering Lastbalansering handlar om att dela upp arbeten eller processer mellan olika ekvivalenta resurser. I stort är tekniken till för att öka tillgängligheten och minimera svarstiderna för exempelvis en webbserver. En vanlig lösning är att använda sig av ett en servermjukvara som lyssnar på nkommande trafik som därefter vidarebefordrar trafiken till en av de webbservrar som finns i bakgrunden. Trafiken från svarande webbserver vidarebefordras återigen av mjukvaran till klienten. Det innebär att klienten inte kan se eller vet vilken webbserver som svara på förfrågan från klienten. I sig kan detta innebära en ökad säkerhet mot olaga intrång eller felaktigt utnyttjande av webbplatsens tjänster. En alternativ lösning, round robin DNS, utgår ifrån att ha flera IP adresser kopplande till samma URL. Klienten kan i det här fallet se vilka olika IP adresser som används för just detta domännamn. Säkerheten minskar, men du behöver inte använda lastbalanseringsmjukvara. Ett problem med denna lösning är att trafiken inte styrs och att en webbserver kan tvingas till att ta hand om all trafik eftersom vissa webbläsare sparar IP adressen lokalt och inte gör nya sökningar på domännamn varje gång. Säkerheten är också lägre eftersom den aktuella webbadressen kan spåras av kunniga användare. Sida13

14 Round Robin DNS Round Robin DNS är i sin enklaste form ett trubbigt instrument som helt enkelt distribuerar anrop och svar från IP adresser utifrån en på förhand definierad lista. Om webbplatsen försörjs av tre olika webbservrar skulle anropen exekveras enligt följande lista: Anrop 1 Webbserver 1 Anrop 2 Webbserver 2 Anrop 3 Webbserver 3 Anrop 4 Webbserver 1 och så vidare Lasttest Lasttest är ett sätt att testa olika mjukvarusystem för hög belastning. Själva idén med ett lasttest är att se hur väl ett system klarar hög belastning antingen genom att låta ordbehandlaren öppna ett mycket stort dokument eller för ett Affärssystem att generera en rapport som sträcker sig över flera år. För en webbserver handlar det i första hand om att testa om webbservern klarar hög och onormalt många samtidiga användare i syfte att se om beställarens krav är uppfyllda. Nivå av lasttest I normalfallet är två olika typer av lasttest intressanta, tillgänglighet och svarstid. Tillgänglighet beskrivs i termer av hur ofta det går att nå webbservern, d.v.s. om den är online eller inte. Beroende på verksamhet är det olika kritiskt för företag, institutioner och myndigheter hur tillgänglig webbservern är och vid vilka tidpunkter. Genomförande av lasttest Att mäta tillgänglighet är förhållandevis enkelt och kräver egentligen bara en logga på när servern svarar på anrop, med exempelvis ping. Enkelt mätbart och ett tydligt krav från beställaren är lätt att mäta. Svarstider är svårare att genomföra och kräver eftertanke. Förutom att logga riktiga användare i den riktiga miljön kan man använda sig av virtuella användare (agenter) som uppträder som riktiga användare så långt det är möjligt. Det är inte meningsfullt att exempelvis använda bara snabba användare som skickar ny förfrågan efter ett svar, utan har verkliga betänketider innan ny förfrågan levereras till servern. Verkliga användare blir dessutom frustrerade och kan leverera ett 10 tal anrop inom någon sekund om servern svarar allt för långsamt. En bank har exempelvis inte samma besökarmönster som en webbplats om väder. Sannolikt är belastningen på en bank oerhört mycket högre de sista dagarna i månaden, gärna kvällstid, då kunderna ska signera sina räkningar, flytta medel mellan konton och förbereda månadens e fakturor. När ska lasttest användas? Egentligen en svår fråga att besvara, men överväg det som kan förändra trafiken på webbservern. Genomförs en reklamkampanj, som många nya användare kan attraheras av? Kommer infrastrukturen att genomgå omfattande ändringar? Kommer vi att införa nya tekniker (exempelvis Flash eller Silverlight) som väsentligt gör webbplatsens material större, vilket kan påverka mängden utgående trafik? Eller, för en e handelsplats riktad till konsumenter, börjar det närma sig jul? Alla dessa och fler frågor bör man ta i beaktande och det räcker med ett ja svar för att genomföra en lasttest. Sida14

15 Resultat av lasttest Resultatet av lasttest kan delas upp i tre huvudparametrar: intensitet (sessionsstarter per timme); mix (användarnas surfvanor) samt beteende. Intensiteten är den parameter som sätter nivån på antalet användare, eller det vi normalt kallar hitcount. I normalfallet försöker webbsidor mäta antalet unika användare vilket inte är fallet här utan snarare antalet gånger som (ingångs)sidan laddas. För mixen är man mer intresserad av vad olika användartyper gör när de är på siten. Antingen är de ute efter att kolla priset på en viss vara, strösurfar för att hitta något som passar eller faktiskt beställa varan. Användarbeteendet kan som bekant variera. Det är lika många som surfar runt på webbplatser för att välja vara och sen går ut och köper den i butik, som de som kollar priset i en butik för att sedan beställa varan på nätet. Användarnas beteende ska mätas i förhållande till sessionsstarter. Här gäller det att ha koll på tröskelvärden för användare att ge upp sessionen, betänketid och den typen av beteenden. Glöm inte bort att det är människor som surfar, som faktiskt inte matar ur sig kommandon så fort en sida är färdigladdad. Sida15

16 Hemsidan WEBBUTVECKLING En webbplats (även sajt, webbsajt med flera, eng: website) är en sammanhängande samling av texter, dokument, bilder och multimedia som lagras på en webbserver, och som är nåbar över webben (det vill säga, genom kommunikation över Internet med protokollet HTTP). För att besöka en webbplats används en webbläsare där webbplatsens adress, dess URL, anges. Olika bitar information webbsidor, bilder etcetera hämtas från webbplatsen när besökaren önskar se dem. Hyperlänkar gör att vissa ord kan leda vidare till andra sidor och kan även leda till information på andra webbplatser. För att kunna göra en webbplats tillgänglig för andra behövs en webbserver (ofta hyrs plats på ett webbhotell). Det finns företag som utvecklar webbplatser åt andra företag, så kallade webbyråer. Allvarligt talat, behöver du en hemsida? Det första du behöver fundera på för att bygga en bra hemsida är vad du vill ha den till.? Vad vill du berätta? Vill du visa upp dina foton? Vill du sälja något? Vad har besökaren för nytta av din hemsida? För att lyckas med din hemsida bör du ha ett tydligt mål med den. Annars kommer din hemsida att sluta som så många andra halvfärdig, ointressant och inte uppdaterad på flera år. Om du däremot vet att du kommer uppdatera din hemsida ofta är chansen stor att du lyckas superbra. Du vinner allt på att uppdatera din hemsida ofta. Dina besökare kommer att bli nyfikna och titta in igen. Din sida kommer dessutom placeras bättre hos Google. Teknik är ingenting innehåll är allt! Det absolut viktigaste med alla sajter är innehållet. Design och teknik är inte i närheten av lika viktigt. Titta till exempel på Blocket ful, men ändå Sveriges i särklass bästa annonstjänst. Varför? Det är där annonserna finns. Allt tack vare innehållet. Detsamma gäller din egen hemsida. Dina besökare kommer inte till din hemsida för att tekniken är bättre än alla andra sajters. Du får inte heller återkommande besökare för att din sajt är snyggare än alla andra. Däremot är det ganska många som är intresserade av vad du skriver eller se de fina bilderna du tar. Tekniken kan däremot hjälpa till med mycket annat. Rätt teknik hjälper dig bland annat med att: Lätt lägga in nytt innehåll. Enklare ändra design på hemsidan. Anpassa för funktionshindrade, till exempel blinda. Hamna högre upp i sökningar på Google. När det gäller designen av din hemsida är bästa sättet att få inspiration och komma igång att surfa runt och titta på sajter du tycker om. Kolla hur andra gjort. Samla på dig idéer som du tycker är bra. Sida16

17 Vad är viktigt? Hur navigerar man på sajten? Vilka färger tycker du om? Vilka teckensnitt tycker du är fina och lättlästa? Är det något speciellt som gör att du tycker extra mycket om sajten? Vad lockar dig att besöka sajten igen? WEBBUTVECKLING Planering Plocka fram ett tomt papper och en penna. Allvarligt. Ett av de bästa sätten att göra en grund till en hemsida är med vanligt blankt papper och några färgpennor och skissa upp vad du vill åstadkomma i fråga om färg layout och resultat. Målet med skisserna är att du ska få en grov skiss av hur din design ska vara. Försök bestämma utseendet på: Sidhuvud, Navigation, Huvudytan för innehåll, Sidfot, Startsidan, Innehållssida Till startsidan bör du inte ha allt för mycket text men den måste innehålla information om vad som finns på din sida. Startsidan är som en annons eller en filmtrailer för resten av din sajt. Startsidan bör också uppdateras regelbundet så att en återkommande besökare ser att det hänt något sedan senaste besöket. Försök hitta en informativ bild eller animation/flash att ha på första sidan. En startsida med enbart text känns lätt lite tung. Skriv texter som blir lästa. Bara 2 av 10 läser en hel text på en webbsida eller blogg? Se till att din text blir läst genom att lära dig dessa enkla knep. Rubriken är viktigast Det viktigaste i din text är rubrikerna. De ger läsaren en försmak av vad som komma skall. Rubriken avgör i många fall om du läser vidare eller inte. Rubrikerna är en viktig del som sökmotorerna kvalificerar ditt innehåll på och gör sidan lättare att indexera. Kraftfulla tips för lyckade rubriker: Använd heta nyckelord och trender. Få med orden i rubriken för att locka läsaren. Använd superlativ. Vi lockas mer av starka ord än oladdade ord. Få med allt i en mening. Meningen ger hela svaret på Vad, men inte Hur. Ställ frågor. Frågor väcker intresse och i vissa sammanhang vill man inte avslöja hela svaret direkt i rubriken. Jämför till exempel "Windows Vista inte mycket bättre än Mac OSX" med "Är Windows Vista bättre än Mac OSX?". Sida17

18 Listor Använd listor. Listor är ett säkert sätt att väcka intresse. Kvällstidningar säljer alltid med denna teknik. "10 enkla tips som ger dig snabbare dator." "15 raggningsrepliker som fungerar". Använd verb. Verb, alltså sådant som man gör, får rubrikerna mer aktiva. Om du fortsätter läsa ser du exempel på hur jag använder detta. I genomsnitt läser fyra av fem bara rubriken. Se till att fånga läsarnas intresse eller väcka deras nyfikenhet direkt. Här är några kontrollpunkter du kan gå igenom när du läser dina rubriker: Lovar rubriken en fördel eller belöning för att läsa resten av texten? Är rubriken tydlig och direkt? Får den budskapet sagt på ett enkelt och direkt sätt? Är rubriken så specifik den kan bli? Väcker rubriken nyfikenhet och lockar läsaren att läsa resten av texten? Undvik negationer. Folk läser inte, de surfar På nätet läser vi inte texter, vi surfar. Det innebär att vi snarare tittar på sidan än aktivt läser vad som står. Det är därför viktigt att göra det så lätt som möjligt att ta till sig innehållet på sidan utan att aktivt läsa den. Effektiva knep för att fånga läsarens blick: Använd rubriker. Lyft fram det som är viktigt. Fetmarkera viktiga ord, skapa tydliga länkar, använd bilder och illustrationer. Allt detta är sådant som ögonen fastnar på och snappar upp. Skriv kort. Använd korta meningar och stycken. En mening bör innehålla mellan 10 och 25 ord. Använd smala spalter. Texter som är allt för breda är svårare att läsa. Spalterna bör inte vara bredare än tecken per rad. Använd punktlistor. Punktlistor och numrerade listor är utmärkta verktyg för att göra texter lättlästa och bryta av längre texter. Numrerade listor är bäst för rangordnade saker. Punktlistor saknar ofta ordning. Skriv enkelt. Använd inte svåra ord. Skriv så att alla förstår. Använd inte tekniska termer om inte minst 95 procent av läsarna förstår dem. Skriv aktivt. Använd aktiva verb. Gör texten tydlig. Tänk på vilket teckensnitt du använder. Undvik för liten text. Använd bra radavstånd. Låt texten vara mörk på ljus bakgrund. Undvik bakgrundsbilder och rörlig text. Skriv det viktigaste först. Då är det större chans att man väljer just din text bland de andra sökträffarna på sökmotorerna. Skriv för läsaren, inte för dig själv. Utgå alltid från vad läsaren har för glädje av det du skriver. Skriv inte vad du gör. Skriv hur det påverkar dina läsare. Vad har läsaren att tjäna på det du skriver? Om du inte skriver sådant som läsaren har glädje av dröjer det inte länge förrän du bara har kvar den enda läsare du skriver för: dig själv. Sida18

19 Våga vara personlig En text där man känner att man får veta något om personen bakom texten är ofta mer intressant än en stel opersonlig text. Bloggar är ett utmärkt exempel på detta. Även mer officiella bloggar strålar av personlighet. Stava rätt Din text blir mer lättläst om du stavar rätt. Som läsare vill jag inte stanna upp och tänka efter vad det egentligen står. En rättstavad text ser också mer professionell ut. Tyvärr är det svårt att upptäcka sina egna stavfel. Själv vet man redan vad det står i texten och läser knappt vad man själv har skrivit. Låt en vän korrekturläsa texten innan du publicerar den. Var saklig, berätta en historia, försök att visualisera dina tankar på ett lättförståeligt intressant sätt! Sida19

20 HTML Grundstenen i webbdesign HTML (förkortning för Hypertext Markup Language) är ett märkspråk och webbstandard för strukturering av text, hypertext, media och inbyggda objekt på exempelvis webbsidor och i epostmeddelanden. Historik Hypertext som begreppet och dess moderna användning kan man hänvisa till omkring 1945, då Vannevar Bush beskrev ett informationssystem där läsaren inte längre behövde läsa texter från början och till slut, utan fritt kunde följa det spår som intresserade läsaren. Här myntades även begrepp som hem, vilket är den plats man återvänder till efter avslutad läsning. Den första tillämpningen som på allvar försökte införa hypertext var ett program som hette guide, som aldrig riktigt slog igenom. Apple var den första något lyckade med sitt program HyperCard, men många ansåg att det inte var riktig hypertext. Det var genom det av Tim Berners Lee föreslagna World Wide Web, med HTML som märkspråk, och spridningen av Internet på 1990 talet som hypertext slog igenom hos allmänheten. Utvecklingen av märkspråket kom att drivas dels av standardiseringsorganisationen World Wide Web Consortium, dels av webbläsartillverkarna, som genom att leda utvecklingen försökte utöka sina marknadsandelar. HTML, som är ett märkspråk, har av många kommit att uppfattas som ett programmeringsspråk för hypermedia. Dokumentformatering HTML är ett format där dokumentets struktur och logik bestäms av författaren, medan webbläsaren och läsaren själv styr hur texten kommer att presenteras. Redan tidigt ville ändå webbdesignern styra hur dokumentet skulle presenteras. Numera försöker man skilja mellan märkspråket HTML och presentationsrekommendationer i form av så kallade stilmallar, CSS. Tillägg programmerade i skriptspråk (exempelvis JavaScript) används ofta för att webbsidorna skall kunna reagera på vad användaren gör, utan att en ny sida behöver laddas ner. Det är också vanligt att webbsidor skapas allteftersom de efterfrågas utgående från en eller flera mallfiler som kombineras av webbservern, vilket tillåter att man inkluderar föränderlig information. Filer med filnamnstillägget.htm eller.html brukar vara HTML dokument. Filerna innehåller förutom text så kallade taggar, vilka talar om för webbläsaren hur informationen ska presenteras för användaren. Alla element startas med hjälp av ett 'mindre än' tecken (<) följt av taggnamnet, eventuella parametrar och ett 'större än' tecken (>), många element måste dessutom stängas med hjälp av en sluttagg. Denna sluttagg innehåller endast taggnamnet och är uppbyggt av </ följt av taggnamnet varefter >. De element som ej behöver stängas på detta vis kallas "tomma element". Olika webbläsare tolkar HTML kod på olika sätt och detta har varit ett problem gällande för världens webbutvecklare. Gemensamma standarder växer fram genom World Wide Web Consortium(W3C). Genom att följa dessa standarder ökar chansen att webbsidan ser likadan ut i moderna webbläsare. Dessutom kan sidorna bli mer tillgängliga för besökare som har någon funktionsnedsättning och få en högre rankning på sökmotorer. Sida20