WEBWEU Webbteknik fra n bo rjan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WEBWEU Webbteknik fra n bo rjan."

Transkript

1 WEBWEU Webbteknik fra n bo rjan. WEBBUTVECKLING Internet Föregångaren till Internet, Arpanet, tog sin start runt 1969 i Kalifornien, USA utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA. I slutet av 1980 talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor. Genom webbens standardisering och utveckling under 1990 talet sköt antalet Internetanvändare i höjden. En tidig övertro till att Internet och IT (informationsteknik) kan lösa alla uppgifter ledde till en kraftig övervärdering av många nystartade IT företag. Sedan 90 talets genombrott för Internet hos allmänheten har de flesta företag och allt fler privatpersoner en egen webbplats (hemsida, sajt, blogg eller liknande). E posttekniken har också blivit var mans egendom, på samma sätt som mobiltelefonin. I Sverige Internets historia i Sverige kan anses ha inletts 1984, då det första svenska nätet kopplades till Internet. Redan tidigare hade man dock dataförbindelser mellan vissa högskolor och universitet med koppling via modem och UUCP till den europeiska delen av Internet. Det dröjde till 1988 innan någon tillgång till Internet av betydelse kom till i Sverige, då universitetsoch högskolenätet SUNET fick en direkt förbindelse till USA. Internet blev tillgängligt för den svenska allmänheten 1994 när Algonet som första operatör kopplade ihop Internet med det svenska telefonnätet via modempooler. Kostnaden för utnyttjandet bestod av fast månadsavgift och minutavgift i form av samtalstaxa som Telias monopol på telefoni krävde. Eftersom uppkoppling över längre tid var dyr tog en del till olovliga metoder som gratisnummer (020 ) med kapade kreditkort för att kunna vara uppkopplade länge utan kostnad.[källa behövs] 1996 blev Internet tillgängligt mot en fast månadsavgift i Ängelholm där det lokala kabel TV bolaget erbjöd uppkoppling via Ethernet och Kabel TV modem. En stor förändring kom igång 1999 när Bredbandsbolaget slöt ett ramavtal med bostadsrörelsen HSB och ett stort antal bostadsrättslägenheter gavs tillgång till Internet. Detta fick Telia att komma med ett liknande erbjudande och snart fanns en marknad där Bredbandsbolaget och Telia bara var två av flera aktörer. Under 2001 började ADSL göras tillgängligt, till en början med debitering per överförd mängd data men detta upphörde inom 1 2 år på grund av konkurrens. De företag och internetleverantörer som förekommer har ofta bytt ägare så den ursprungliga inriktningen och företagskulturen kan vara helt förändrad i dagens läge. Sunet.se webbsida 1996 Sida1

2 Historia WEBBUTVECKLING Tidslinje över Internets historia i Sverige: 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev kommersiellt tillgängligt, med en hastighet av 300 bit/s Televerket upphävde monopolet på mobila (radio) terminaler KOM, det första svenska elektroniska diskussionsforumet (BBS), startades av Stockholms Datamaskincentral Televerket drev sin Datavisionstjänst som man kopplade upp sig till med modem och speciell programvara och abonnemang. Kommersiellt erbjöds det Många större företag anammade tjänsten, men i övrigt fick tjänsten ingen större utbredning. Steve Jobs deklarerade 1984 att tjänsten var "för enkelspårig" och blev inte långlivad. Men även under dess aktiva tid uppkom motstånd mot elektroniska alternativ: "Tidningsutgivarföreningen till regeringen där man uttalade stark oro för den konkurrens videotex skulle medföra för tidningarna. Utredningens majoritet föreslog ett reklamförbud.(men så blev det ej) och denna tjänst kostade ändå motsvarande 0,55 SEK/minut Universitetens nätverk (Sunet) använde Televerkets X.25 för att sedan lämna det ineffektiva protokollet permanent till förmån för hyrda direktförbindelser Det första ideellt drivna elektroniska diskussionsforumet (BBS) som var tillgängligt via modemuppkoppling startades av ABC klubben 1981 Nordiska mobiltelefonisystemet (NMT) blir tillgängligt. Systemet gör NMT DATA tillgängligt vilket gör det möjlligt att etablera mobil datorkommunikation med specialmodem i en hastighet av 9 13 kbps.[35] Uppkopplingen debiterades med dyr samtalstaxa per minut Televerkets ensamrätt på att leverera modem för hastigheter upp till 1200 bit/s upphörde. Björn Eriksen länkade en VAX 780 dator i Sverige med UUCP protokollet och ett modem som nod i den Europeiska delen av Internet. Några socialdemokrater försökte få till en skatt på allt datoranvändande. Som man kan läsa om i denna motion "1983/84:596 av Kurt Ove Johansson (s) och Stig Gustafsson (s) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att beskatta eller avgiftsbelägga användningen av datorer Det allra första svenska nätet kopplades till Internet av Ulf Bilting vid Chalmers tekniska högskola En ny BBS, Q Zentralen, startades av ABC klubben. Denna version tillät flera samtidiga användare, tack vare en DEC 10 dator som ABC klubben införskaffat, och därmed diskussioner i realtid. Diskussionsforumet liknade det amerikanska Usenet systemet, med en funktion som påminde om utländska onlinetjänster såsom amerikanska Prodigy samt engelska Compunet. Q Zentralen var tillgänglig på ideell grund via uppkoppling med modem. I diskussionsgrupperna på Q Zentralen figurerade många av de personer som senare skulle bli viktiga nyckelpersoner i det kommande elektroniska Sverige: Sven Wickberg, Anders Franzén, Henrik Schyffert och Jan Inge Flücht Björn Eriksen, även känd som registrerade toppdomänen.se Operativsystemet BSD version 4.3 ett UNIX liknande system som gjorde IP kommunikation möjlig, bland annat via modem som kopplades till telefonnätet, släpptes. Namnet på själva implementationen av nätverkskommunikationens gränssnitt (API) är "BSD Socket", och implementationen infogades senare i många operativsystem, förutom de direkta arvtagarna FreeBSD, NetBSD och OpenBSD också Microsoft Windows med flera Svenska universitetsnätverket (Sunet) anslöts via Nordunet till USA med en 56 kbit/s länk till Princeton University. Genom detta fick de flesta universitets och högskolestudenter tillgång till Internet på riktigt. Valet av IP som nätverksprotokoll var inte självklart: "many networkers within the nordunet community never really regarded osi as an option, but were from the start determined to build a tcp/ip network. osi remained in the nordunet plans only because it was pushed so strongly by the European Commission 1990 De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 64 kbit/s Den första kommersiella Internetleverantören av stamnät för IP baserade nätverk i form av Swipnet startade, efter att Televerket sagt nej till IP tekniken. Televerket skapar dock Tipnet som ett snabbt men halvhjärtat försök till motdrag. De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 128 kbit/s. Sida2

3 1992 Televerkets monopol på fasta förbindelser upphörde. De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) Atlantlänk till USA uppgraderas till 512 kbit/s. Mobiltelefoninätet GSM blir tillgängligt med möjlighet till datakommunikation med en datahastighet på 9600 bit/s som debiterades med dyr samtalstaxa per minut Linköpings universitets datorförening Lysator installerade fast anslutning i studentbostadsområdet Ryd via en radiolänk (mikrovågslänk) under projektnamnet Rydnet ABC klubben kopplades till och erbjöd modemuppkoppling till Internet. Samma år startades Algonet och erbjöd samma funktion på kommersiella villkor. Trumpet Winsock som gjorde det möjligt att ansluta datorer med Microsoft Windows till Internet släpptes, innan Microsoft själva förstod vitsen med detta.[18] 1995 De nordiska universitet och högskolenätens (Nordunet) atlantlänk till USA uppgraderas från 4 Mbit/s till 34 Mbit/s SVT:s nyhetsprogram Rapport sände ett reportage varje dag under en vecka om Internet. Efter detta tog det ordentlig fart i Sverige. Företag utan internetkoppling sågs snart som "efter" Ängelholms Kabel TV AB var en av de första i landet att erbjuda internetåtkomst via kabel TV anslutningen till 7000 hushåll med 2000 kr i anslutningsavgift och 300 kr/mån. I Umeå kopplades BRF Irrblosset som en av de första in på Internet med 10 Mbit/s Ethernet till låg fast månadskostnad. Andra liknande projekt i Umeå var Baldakinen och Kvarteret Vittran Sunet sålde sin och vid den tiden Sveriges enda internetknutpunkt (D GIX) till företaget Netnod efter att regeringen 1996 begärt att Internet i Sverige ska formaliseras och säkras öppnas en knutpunkt även i Göteborg och fler följde.[21] Även hanteringen av toppdomänen övergår 1997 till stiftelsen nic se som i sin tur anklagas för att vara sluten och stelbent Bojkott av telefoni arrangeras mot Telia som fått smeknamnet "Felia i flera europeiska länder för att få till stånd enhetstaxa och billigare lokalsamtal Jonas Birgersson lyckades få till ett avtal mellan Bredbandsbolaget och HSB om att ansluta hushåll som utgör ca 10 % av det totala antalet i flerfamiljshus Telia kontrar genast med att man skall investera 1,4 miljarder kr 2000 Mobiltelefonnätet GSM förses med GPRS[36][37] som gör det möjligt att överföra enstaka databitar, med debitering per databit istället för per uppkoppling och dess varaktighet. Prissättningen med hög avgift per MByte gjorde möjligheten endast ekonomiskt möjlig för användningsområden med högt värde per databit ADSL introducerades på 25 prioriterade orter via Telias ADSL tjänst. Med 150 kbit/s sändningshastighet och 512 kbit/s mottagningshastighet. Till en början försökte Telia debitera per överförd datamängd men detta fick man snart ge upp i den uppkomna konkurrenssituationen Mobiltelefonnät med W CDMA tekniken lanseras vilket gör effektiv, och därmed billig, mobil uppkoppling möjlig. Några år senare, 2006, lanserades dessutom HSDPA med hastigheten 7,2 Mbit/s NMT nätet stängdes ner 31 dec 2007 och ersattes av en digital variant med CDMA2000 teknik och operatören Net 1 med en licens från PTS som går ut En av operatörerna med W CDMA teknik erbjuder 0,384 Mbit/s för 99 SEK/månad där det ingår 1 GB dataöverföring varje månad. Mer dataöverföring kostar 1,49 SEK/MB, med ett pristak på 399 SEK/månad Över 8,3 miljoner (cirka 92 %) av den svenska befolkningen använder Internet, vilket är gör Sverige till det land i EU där det finns flest internetanvändare räknat till folkmängden. I hela Europa är det bara Island som ligger före med 97 %. Sida3

4 Uppbyggnad och teknik Internetservrar. Internet består av många datornätverk som binds samman i knytpunkter med kopplingar till närliggande nätverk och stamnät med mycket hög överföringskapacitet. Nätverken kan bland annat drivas som: Företagsnätverk som sammanbinder ett företags datorer Leverantörsnätverk som ansluter betalande kunder Universitetsnätverk Enskilda bostäder ansluts ofta till ett nätverk genom telefon eller kabel TV nät. Fram till slutet av 1990 talet var det vanligaste sättet att koppla upp hemdatorer att använda analoga telefonmodem. Det ger förbindelser som är tekniskt begränsade till en dataöverföringshastighet av omkring 52 kilobit per sekund. Senare har många Internetanvändare övergått till att använda ADSL, som ger en betydligt högre överföringshastighet över telefonledningar. Omkring millennieskiftet blev det även vanligare med mobiltelefoner som kunde nå Internet. Den mesta av trafiken på Internet använder protokollen TCP/IP med IP version 4 (IPv4). Eftersom det snart börjar bli ont om IP adresser har en ny version av IP, version 6, börjat användas. IPv4 hade tillräckligt många bitar för 232 (cirka 4,3 miljarder) adresser, medan IPv6 ger tillgång till 2128 (cirka 340 sextiljoner) stycken. (På grund av tekniska faktorer och skalningsproblem är det faktiska antalet maskiner som kan adresseras i båda fallen betydligt mindre.) IPv6 har även flera andra fördelar. Bland dessa märks förbättrat stöd för trafikprioritering och mobilt IP. Vid kommunikation med en mobil nod (som en dator eller router kallas med IPv6 terminologi) kan trafiken skickas direkt till mottagaren utan att behöva ta vägen via hemmanoden, vilket är fallet med IPv4. Genom stateless autoconfiguration ges möjlighet till plug'n'play för nätverk; ett nätverksprefix som ges av routern kombineras automatiskt med ett suffix som byggs upp av länklageradressen, vilket när det gäller Ethernet är MAC adressen. Till skillnad från temporära adresser som delas ut via DHCP resulterar det i samma adress varje gång. Internet Society, även kallad ISOC, är den organisation som kommer närmast att vara den som bestämmer över Internet. Den är paraplyorganisation för bland annat IETF, som beslutar om tekniska standarder för Internet. Sida4

5 Versalisering Uttal och etymologi Internet är egentligen ett egennamn, men vissa språkvårdare hävdar att ordet förlorat sin karaktär av egennamn. Till exempel förordar Tidningarnas Telegrambyrå därför gemen begynnelsebokstav. SAOL tillåter både versal och gemen begynnelsebokstav. Internet kan dock, till skillnad från intranät, inte böjas i bestämd form eller pluralis, och Svenska datatermgruppen förordar därför stor begynnelsebokstav, även om de också godtar liten begynnelsebokstav. Internet uttalas oftast med betoning på Inter, som på engelska. Betoningen kan också läggas på net, som i intervall. Ordet har bildats av inter som betyder mellan och net för nät. Intra i intranet betyder inom. Tilla mpningar World Wide Web World Wide Web, WWW eller webben är en av de tillämpningar av Internet som fått störst spridning. Genom webben kan man använda tjänster som forum, communities, bloggar, e handel och wikier. WWW var det som gjorde internet populärt bland allmänheten. Innan WWW fick genomslag var internet något som användes mest på universitet och lite på större företag, och rätt okänt i media. World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990 talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. I början av 2000 talet blev andra alternativ populära, som Firefox och Opera. Inom Mac familjen används främst läsaren Safari. Under Linux och andra UNIX liknande operativsystem är Firefox den dominerande webbläsaren. Nu på senare tid har även Googles läsare Chrome blivit väldigt populärt för både Windows och Macanvändare. Internetleverantör eller ISP (Internet Service Provider) är en teleoperatör som tillhandahåller Internetuppkoppling till en privatkunds eller en organisations lokaler. Leverantören kan förutom denna telekommunikationstjänst även tillhandahålla innehållstjänster såsom webbhotell, e post, IP TV eller IP telefoni. Sida5

6 Elektronisk post WEBBU UTVECKLING E post E post är den äldsta tillämpningen på Internet (Arpanet 1971). Man skickar s envägsmeddelanden, som lagras hos mottagaren och läses när hann har sitt e postprogram aktivt. Ursprungligen kunde endast textmeddelanden sändas, senare harr möjligheten att skicka bilagor b i form av filer, inklusive HTML dokument, lagts till. Spam Skräppost Spam är en vanlig benämning för skräppost via Internet. Vissa företag har specialiserat sig på att göra massutskick till privatpersoners e postadresser. Olikaa e postföretag har därför infört olika filter för att filtrera bort förmodad skräppost, men dessa filter har inte full precision och mycket skräppost lyckas l ta sig in ändå. Sändarna har ansträngt sig att finna kryphål i filtren. Exempelvis spärr mot avsändare kringgås med förfalskade avsändaradresser som bytss ofta. Vissa skräppostmeddelanden innehåller en trojansk häst eller virus som kan smitta den datorr som öppnar meddelandet. Ordet spam är ursprungligen en benämning på en billig köttkonserv (teleskopord( d av spiced ham). Ordet blev känt i en av Monty Pythons sketcher, där ett par var på enn restaurangg där allt som erbjöds var spam, spam och åter spam i olika kombinationer. Därav kommer den nutida betydelsen, något oönskat som kommer i stora mängder. Sida6

7 Tvåvägskommunikation Internet är lämpligt för tvåvägskommunikation mellan flera användare. Snabbmeddelanden och chatt är typer av tjänster för kommunikation i realtid. Det finns ett flertal vanliga nätverksprotokoll för snabbmeddelanden i textform, däribland Google Talk, AOL Instant Messenger, ICQ, Jabber, MSN Messenger och Yahoo Messenger. I program för snabbmeddelanden finns en kontaktlista där användaren kan lägga in andra användare och sedan se vilka som för tillfället är tillgängliga för meddelanden. Det är också vanligt att det dessutom finns stöd för direkta samtal med mikrofon och webbkamera. Detta upplägg introducerades med ICQ Chatt / Snabbmeddelanden är ett mycket populärt kommunikationssätt bland ungdomar och bland många är det lika självklart att prata med sina vänner över MSN och Facebook som det är att prata i telefon. Jabber, eller XMPP (Extensible Messaging and Presence Protocol) som protokollet egentligen heter, är ett relativt nytt protokoll för chatt, snabbmeddelanden och IP telefoni. Det är det protokoll som används av bland annat Google Talk. XMPP är standardiserat av IETF, den organisation som står bakom exempelvis IP, SMTP (e post) och HTTP (WWW). Därmed är det ett öppet protokoll, vilket innebär att vem som helst fritt kan ladda ner specifikationerna. Istället för att ett fåtal centrala servrar används kan vem som helst sätta upp en XMPP server. Ingen av dem har en särställning, men de kan hitta varandra genom DNS och kommunicera, precis som när det gäller e post. Många XMPPservrar (dock inte Google Talk) använder sig av så kallade transports för att erbjuda användare tillgång till andra chattnätverk. Användaren kan då förse servern med sina lösenord för till exempel ICQ, Facebook, MSN och därefter låta den vara inloggad på dessa nätverk, och se sina kontakter där som XMPP kontakter. Röstkommunikation i realtid är möjligt, vilket kan ge mycket billiga alternativ till internationella telefonsamtal. Exempel på applikationer är Skype, Viber och Whatsup. Det finns också möjlighet till bildkommunikation i realtid, något som oftast är tänkt för affärsmöten. Exempel på applikationer är Microsoft Live Meeting och Lync. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0 webbplatser, där de mest kända exempeln är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan även innefatta andra Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Den populäraste metoden för att marknadsföra i sociala medier är viral marknadsföring. Det relaterade begreppet socialt nätverk är ibland ett informationstekniskt begrepp synonymt med sociala medier, ibland ett sociologiskt begrepp som åsyftar mänskliga kontaktnät generellt. Sociala medier är ett nytt och växande verktyg inom marknadsföring. Sida7

8 Spel & Fildelning WEBBUTVECKLING Onlinespel Ett populärt område beträffande användning av Internet på fritiden är att spela multiplayer spel, till exempel Counter Strike, Minecraft, League of Legends och WoW. Fildelning Internet har också inneburit att man idag kan sprida media på ett nytt sätt. Ljud, filmer, bilder, spel och annan data kan skickas mellan användare. Upphovsrättsfrågan Fildelningen har fått upphovsrättsaktivister upprörda då det idag går enkelt för alla att tillskansa sig en kopia av det musikalbum som man vill lyssna på. Många menar att Internet och snabb uppkoppling kommer bli döden för upphovsrätten som den är utformad idag. Från filmbolagshåll kom anklagelser om brott mot upphovsrätten. Speltillverkare och musikbranschen följde snart efter. Därför startades 2001 Svenska antipiratbyrån med målet att motverka piratkopiering. De har fått stöd av myndigheter och lyckats få ett par fildelare dömda för upphovsrättsbrott. Kritiker menar att de bryter mot PUL, Personuppgiftslagen, när de gör sina undersökningar och lagrar IP adresser i databaser. Som en respons på upphovsrättsaktivisternas ökade aktiviteter för att hindra piratkopieringen på Internet, skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna. För att stävja olaglig nerladdning av till exempel musik har vissa artister och skivbolag ordnat webbplatser där man kan betala för de låtar man laddar ner. Genom så kallad Digital Rights Management begränsas användarens möjligheter att sprida filen vidare kraftigt. En stor nätbutik för musik och film är Apples itunes Music Store som når en stor marknad bland annat tack vare de populära mp3 spelarna. DRM kritiseras dock ofta då begränsningarna oftast är väldigt stora, bland annat genom att bara tillåta att några få datorer får använda licensen. Sida8

9 Stro mmande media WEBBUTVECKLING Internet kan användas för att överföra ljud och bilder, bland annat i så kallad webbradio och webb TV. Till exempel har Sveriges Television och BBC de flesta av sina egenproducerade program på sin webbplats. De flesta sådana tjänster använder en teknik som kallas streaming (strömning) vilket betyder att filen inte behöver laddas ner i sin helhet innan den börjar spelas upp. En metod för att publicera ljudfiler eller film via Internet kallas poddradio. Andra vanliga Internet tjänster FTP File Transfer Protocol eller FTP, ett av de tidigaste populära filöverföringsprotokollen för Internet. FTP är ett kommandobaserat protokoll för överföring av text och binära datafiler. FTP är på flera sätt ett osäkert protokoll, främst för att lösenord och data skickas i klartext vilket ger en potentiell risk att någon sniffar information från dataströmmen. För att göra filöverföringen säkrare kan man kryptera den med hjälp av SSL eller SSH till exempel genom att köra SFTP. Moderna programvaror använder ett grafiskt eller textbaserat gränssnitt som skal för kommandon. SSH SSH, förkortning av Secure Shell, är ett protokoll för att ansluta sig säkert mot andra datorer över Internet. Det finns tillgängligt i två versioner, SSH 1 och SSH 2. SSH är en ersättare till Telnet men med skillnaden att all trafik mellan datorerna krypteras. SSH består av en serverdel, som vanligtvis lyssnar på port 22, och en klientdel. Programvaran hos klienten används för att ansluta sig till servern. SSH 1 använder sig av RSA för att autentisera servern och överföra en sessionsnyckel, SSH 2 RSA eller DSA för autentiseringen och Diffie Hellman för sessionsnyckeln. Resten av kommunikationen sker med någon symmetrisk kryptoalgoritm, vanligen 3DES, och säkras i SSH 2 med hmac md5 eller liknande. Användaren autentiseras vanligen med lösenord eller med RSA eller DSA nycklar. Vidare kan man med hjälp av SSH sätta upp en tunnel, mellan två datorer. SSH på den ena datorn lyssnar då på en eller flera portar. All trafik på dessa portar kommer att krypteras, skickas i tunneln till den andra datorn, dekrypteras och skickas vidare. På detta sätt kan program som ej har inbyggd kryptering använda en ssh tunnel och på så sätt få en krypterad förbindelse. Sida9

10 Ekonomiskt perspektiv WEBBUTVECKLING Internet är en viktig faktor i världens ekonomi och ett viktigt massmedium för nyheter, underhållning, handel, utbildning och marknadsföring. Internet har även möjliggjort fler sätt att shoppa till exempel kan man beställa en cd (Compact Disc) online och få den skickad hem som post inom ett par dagar, eller ladda ner den direkt i vissa fall. I princip en nystart för postorder. Kommersiella webbplatser ska enligt standard ha toppdomänen.com om de inte har en landsdomän som.se, men gränserna har luckrats upp. En hel del av den ekonomiska verksamheten på Internet är oseriös och ibland olaglig, däribland spam, phishing och olika former av bedrägeri. Pornografi har utgjort en stor del av de kommersiella tjänsterna på Internet, se internetporr. Det beror på att sådant är svårt att få ut i andra medier. Flera användningsområden på internet domineras av amerikanska företag med global räckvidd (precis som inom mjukvarubranschen). Målsättningen är en monopolsituation, eftersom företaget med monopol maximerar vinsten(se monopol eller oligopol). Ett exempel är Google som lanserade en ny sökmotor, och konkurrerade ut Altavista som den dominerande siten för sökning. Därefter utvecklades reklamtjänsten som visar sökordsbaserad reklam för Googleanvändaren. Microsoft med avdelningen Microsoft Network är en stor aktör inom söktjänster (Bing), e post (Hotmail) och direktmeddelanden (MSN Messenger). ebay och Amazon.com är stora inom handeln på Internet. Många tjänster på Internet finansieras med reklam och användaren betalar då genom att välja att utsätta sig för reklamen. Sida10

11 Kultur & etikett WEBBUTVECKLING Internetkultur Internetslang är en jargong med förkortningar och slanguttryck som uppkommit sedan Internets genomslag. Många av uttrycken har dock äldre påbrå, till exempel från Usenet eller från de tidiga hacker kretsarna. Eftersom engelskan dominerade Internet när dess användning blev allmän, är internetslang kraftigt influerad av engelska. I internetslang kan orden lätt skrivas om med andra likformiga tecken och siffror. Ett uteslutande användande av siffror och andra tecken för att efterlikna bokstäver kallas leetspeak. Till exempel så kan LOL (Laugh Out Loud skratta högt eller Lots Of Laugh mycket skratt) även skrivas l0l, (_()(_, 1o1, lol, o, etc. Jargongen kan anses vara en typ av sociolekt, med en gruppskapande funktion. Enligt det synsättet är det viktigt att behärska och använda internetslang för att uttrycka vem man är och vilken grupp man tillhör. Men de som använder jargongen kan istället beskriva dess funktion som att skynda på skrivandet med hjälp av förkortningar bestående av antingen akronymer (till exempel afk för "away from keyboard") eller av ordhärmande bokstavs eller sifferkombinationer (till exempel cu, cya, "see you", eller cu l8er, "see you later"). Ett annat vanligt uttryck är IRL som står för In Real Life alltså "I verkligheten". Ett annat exempel som används mycket ofta är brb (be right back), ett uttryck som åsyftar att man strax är tillbaka. Netikett (på svenska även nätvett eller nätikett), bildat i analogi med engelskans netiquette, är etikettregler för skriftlig kommunikation på Internet, i till exempel datorpost, diskussionsgrupper och chattar. Internet skiljer sig från människors vardagserfarenheter i umgänge i näromgivningen, framförallt för att man lätt riktar sig till en större publik än man någonsin föreställde sig, och att denna publik är mycket heterogen, både vad gäller teknisk utrustning och kulturbakgrund. Etiketten som utformades för att minska problemen med dessa kulturkrockar och vissa tekniska begränsningar först som oskrivna regler, senare nedskrivna för att lättare förmedlas till nya användare kom att kallas netikett. Fram till Internet revolutionen på 1990 talet kom nya mänskor i kontakt med Internet framförallt då terminerna började vid olika universitet och högskolor. Netikettregler utformades också för enskilda fora där enstaka aspekter av netiketten var särskilt viktiga, och inte nödvändigtvis självklara för nykomlingar. Då Internet spreds utanför högskolorna uppstod september som aldrig tog slut: det var inte bara i september nätet fick nya användare, utan året runt. Då dessa nya användare inte hade särskilt mycket kontakt med de "gamla" Internet användarna bildades bland dem egna subkulturer. Då författarna till netikettreglerna inte längre uppfattades som auktoriteter minskade de skrivna netikettreglernas roll. Numera är det sällan man hänvisas till sådana (om också innehållet åtminstone till vissa delar fortfarande kan vara aktuellt). Sida11

12 Spra k WEBBUTVECKLING Det populäraste språket för kommunikation på Internet är engelska. Det beror dels på USA:s dominans inom många tekniska områden, särskilt datateknik, och att många utanför USA kan engelska. För språk utanför Västeuropa/Nord/Sydamerika var det problem med äldre operativsystem som hade begränsad möjlighet att hantera deras tecken. Efter engelska (28 procent av Internetanvändarna) är de språk som efterfrågas i störst utsträckning kinesiska (22 procent), spanska (8 procent), japanska (6 procent), franska (5 procent) och portugisiska (4 procent) i september 2009 enligt Internet World Stats.[3] Uppräknat efter världsdel finns 43 procent av alla Internetanvändare i Asien, 24 procent i Europa och 15 procent i Nordamerika i september 2009 enligt Internet World Stats. Censur Många webbplatser, speciellt forum, har valt att censurera inlägg eller ord på enskilda sidor. Exempelvis kan grova och stötande ord bytas ut mot asterisker (*) av administratören; detta kan också ske automatiskt. Censursystem som begränsar vilka sidor användarna kan besöka tillämpas även på vissa svenska grundskolor. Internetfilter används också av föräldrar som vill begränsa tillgången till internet för barn och ungdom. Det finns gratis system som opendns som kan ställas in att filtera på många sätt och som också fungerar på många svenska webbplatser. Vissa länder såsom Iran och Kina har satt tekniska begränsningar för vilket material folk i dessa länder får tillgång till på Internet, särskilt om det gäller oönskat politiskt och religiöst innehåll. I Kina gäller det även exempelvis sådant som ligger på den kinesiska versionen av Wikipedia [5]. Stora internationella företag såsom Microsoft, Yahoo, Google har anklagats för att vara alltför tillmötesgående mot de kinesiska myndigheternas krav på censur av Internet, men dessa försvarar sig med att de bara anpassar sig till gällande nationell lagstiftning, vilket gäller även för till exempel Googles svenska sökmotor som filtrerar bort i Sverige olagligt barnpornografiskt material. Svensk polis har under de senaste åren en spärrlista som de flesta operatörer följer. Spärrlistan har fått kritik för att den censurerar fler sidor än som officiellt påstås, att informationen om vilka sidor som är censurerade hålls hemlig, samt att den är ineffektiv då man enkelt kan gå runt den genom att använda en annan DNS, såsom opendns om dess filteringsfunktion inte aktiveras. Den officiella bilden är att spärrlistan ska spärra webbadresser som går till barnpornografiskt innehåll. Då listan hålls hemlig kan detta dock inte bekräftas av oberoende källor. Sida12

13 Webbserver WEBBUTVECKLING Ordet webbserver används för att beteckna antingen ett datorprogram som kan användas för att distribuera en webbplats bestående av en eller flera webbsidor, eller en dator som kör sådan programvara. Datorprogram Ett webbserverprogram har som uppgift att tillhandahålla webbsidor och andra filer via datakommunikationsprotokollet HTTP eller HTTPS. Dessa distribueras vanligtvis via Internet och tillhandahålls till personer som har anslutningar till Internet, men det förekommer också att ett webbserverprogram tillhandahåller webbsidor till användare av ett mindre nätverk, eller användare av samma dator som kör webbserverprogrammet. Den normala användningen av en webbserver är att användaren kommunicerar med den med hjälp av en webbläsare. Användaren väljer webbsidor och webbläsaren beställer webbsidorna från webbservern och visar dem på användarens datorskärm. Webbläsaren kallas också klient. Det vanligaste webbserverprogrammet är Apache HTTP Server. Några leverantörer har inkorporerat Apache servern i sin egen webbserver och tillfogat extra, egen funktionalitet. Andra vanliga webbservrar är Microsoft Internet Information Server (IIS), Google GWS, nginx och lighttpd. Dator En dator som kör en webbserverprogramvara kallas för en webbserver. Alla webbsidor man kan hitta på webben hämtas från en eller flera sådana webbserverdatorer. Lastbalansering Lastbalansering handlar om att dela upp arbeten eller processer mellan olika ekvivalenta resurser. I stort är tekniken till för att öka tillgängligheten och minimera svarstiderna för exempelvis en webbserver. En vanlig lösning är att använda sig av ett en servermjukvara som lyssnar på nkommande trafik som därefter vidarebefordrar trafiken till en av de webbservrar som finns i bakgrunden. Trafiken från svarande webbserver vidarebefordras återigen av mjukvaran till klienten. Det innebär att klienten inte kan se eller vet vilken webbserver som svara på förfrågan från klienten. I sig kan detta innebära en ökad säkerhet mot olaga intrång eller felaktigt utnyttjande av webbplatsens tjänster. En alternativ lösning, round robin DNS, utgår ifrån att ha flera IP adresser kopplande till samma URL. Klienten kan i det här fallet se vilka olika IP adresser som används för just detta domännamn. Säkerheten minskar, men du behöver inte använda lastbalanseringsmjukvara. Ett problem med denna lösning är att trafiken inte styrs och att en webbserver kan tvingas till att ta hand om all trafik eftersom vissa webbläsare sparar IP adressen lokalt och inte gör nya sökningar på domännamn varje gång. Säkerheten är också lägre eftersom den aktuella webbadressen kan spåras av kunniga användare. Sida13

14 Round Robin DNS Round Robin DNS är i sin enklaste form ett trubbigt instrument som helt enkelt distribuerar anrop och svar från IP adresser utifrån en på förhand definierad lista. Om webbplatsen försörjs av tre olika webbservrar skulle anropen exekveras enligt följande lista: Anrop 1 Webbserver 1 Anrop 2 Webbserver 2 Anrop 3 Webbserver 3 Anrop 4 Webbserver 1 och så vidare Lasttest Lasttest är ett sätt att testa olika mjukvarusystem för hög belastning. Själva idén med ett lasttest är att se hur väl ett system klarar hög belastning antingen genom att låta ordbehandlaren öppna ett mycket stort dokument eller för ett Affärssystem att generera en rapport som sträcker sig över flera år. För en webbserver handlar det i första hand om att testa om webbservern klarar hög och onormalt många samtidiga användare i syfte att se om beställarens krav är uppfyllda. Nivå av lasttest I normalfallet är två olika typer av lasttest intressanta, tillgänglighet och svarstid. Tillgänglighet beskrivs i termer av hur ofta det går att nå webbservern, d.v.s. om den är online eller inte. Beroende på verksamhet är det olika kritiskt för företag, institutioner och myndigheter hur tillgänglig webbservern är och vid vilka tidpunkter. Genomförande av lasttest Att mäta tillgänglighet är förhållandevis enkelt och kräver egentligen bara en logga på när servern svarar på anrop, med exempelvis ping. Enkelt mätbart och ett tydligt krav från beställaren är lätt att mäta. Svarstider är svårare att genomföra och kräver eftertanke. Förutom att logga riktiga användare i den riktiga miljön kan man använda sig av virtuella användare (agenter) som uppträder som riktiga användare så långt det är möjligt. Det är inte meningsfullt att exempelvis använda bara snabba användare som skickar ny förfrågan efter ett svar, utan har verkliga betänketider innan ny förfrågan levereras till servern. Verkliga användare blir dessutom frustrerade och kan leverera ett 10 tal anrop inom någon sekund om servern svarar allt för långsamt. En bank har exempelvis inte samma besökarmönster som en webbplats om väder. Sannolikt är belastningen på en bank oerhört mycket högre de sista dagarna i månaden, gärna kvällstid, då kunderna ska signera sina räkningar, flytta medel mellan konton och förbereda månadens e fakturor. När ska lasttest användas? Egentligen en svår fråga att besvara, men överväg det som kan förändra trafiken på webbservern. Genomförs en reklamkampanj, som många nya användare kan attraheras av? Kommer infrastrukturen att genomgå omfattande ändringar? Kommer vi att införa nya tekniker (exempelvis Flash eller Silverlight) som väsentligt gör webbplatsens material större, vilket kan påverka mängden utgående trafik? Eller, för en e handelsplats riktad till konsumenter, börjar det närma sig jul? Alla dessa och fler frågor bör man ta i beaktande och det räcker med ett ja svar för att genomföra en lasttest. Sida14

15 Resultat av lasttest Resultatet av lasttest kan delas upp i tre huvudparametrar: intensitet (sessionsstarter per timme); mix (användarnas surfvanor) samt beteende. Intensiteten är den parameter som sätter nivån på antalet användare, eller det vi normalt kallar hitcount. I normalfallet försöker webbsidor mäta antalet unika användare vilket inte är fallet här utan snarare antalet gånger som (ingångs)sidan laddas. För mixen är man mer intresserad av vad olika användartyper gör när de är på siten. Antingen är de ute efter att kolla priset på en viss vara, strösurfar för att hitta något som passar eller faktiskt beställa varan. Användarbeteendet kan som bekant variera. Det är lika många som surfar runt på webbplatser för att välja vara och sen går ut och köper den i butik, som de som kollar priset i en butik för att sedan beställa varan på nätet. Användarnas beteende ska mätas i förhållande till sessionsstarter. Här gäller det att ha koll på tröskelvärden för användare att ge upp sessionen, betänketid och den typen av beteenden. Glöm inte bort att det är människor som surfar, som faktiskt inte matar ur sig kommandon så fort en sida är färdigladdad. Sida15

16 Hemsidan WEBBUTVECKLING En webbplats (även sajt, webbsajt med flera, eng: website) är en sammanhängande samling av texter, dokument, bilder och multimedia som lagras på en webbserver, och som är nåbar över webben (det vill säga, genom kommunikation över Internet med protokollet HTTP). För att besöka en webbplats används en webbläsare där webbplatsens adress, dess URL, anges. Olika bitar information webbsidor, bilder etcetera hämtas från webbplatsen när besökaren önskar se dem. Hyperlänkar gör att vissa ord kan leda vidare till andra sidor och kan även leda till information på andra webbplatser. För att kunna göra en webbplats tillgänglig för andra behövs en webbserver (ofta hyrs plats på ett webbhotell). Det finns företag som utvecklar webbplatser åt andra företag, så kallade webbyråer. Allvarligt talat, behöver du en hemsida? Det första du behöver fundera på för att bygga en bra hemsida är vad du vill ha den till.? Vad vill du berätta? Vill du visa upp dina foton? Vill du sälja något? Vad har besökaren för nytta av din hemsida? För att lyckas med din hemsida bör du ha ett tydligt mål med den. Annars kommer din hemsida att sluta som så många andra halvfärdig, ointressant och inte uppdaterad på flera år. Om du däremot vet att du kommer uppdatera din hemsida ofta är chansen stor att du lyckas superbra. Du vinner allt på att uppdatera din hemsida ofta. Dina besökare kommer att bli nyfikna och titta in igen. Din sida kommer dessutom placeras bättre hos Google. Teknik är ingenting innehåll är allt! Det absolut viktigaste med alla sajter är innehållet. Design och teknik är inte i närheten av lika viktigt. Titta till exempel på Blocket ful, men ändå Sveriges i särklass bästa annonstjänst. Varför? Det är där annonserna finns. Allt tack vare innehållet. Detsamma gäller din egen hemsida. Dina besökare kommer inte till din hemsida för att tekniken är bättre än alla andra sajters. Du får inte heller återkommande besökare för att din sajt är snyggare än alla andra. Däremot är det ganska många som är intresserade av vad du skriver eller se de fina bilderna du tar. Tekniken kan däremot hjälpa till med mycket annat. Rätt teknik hjälper dig bland annat med att: Lätt lägga in nytt innehåll. Enklare ändra design på hemsidan. Anpassa för funktionshindrade, till exempel blinda. Hamna högre upp i sökningar på Google. När det gäller designen av din hemsida är bästa sättet att få inspiration och komma igång att surfa runt och titta på sajter du tycker om. Kolla hur andra gjort. Samla på dig idéer som du tycker är bra. Sida16

17 Vad är viktigt? Hur navigerar man på sajten? Vilka färger tycker du om? Vilka teckensnitt tycker du är fina och lättlästa? Är det något speciellt som gör att du tycker extra mycket om sajten? Vad lockar dig att besöka sajten igen? WEBBUTVECKLING Planering Plocka fram ett tomt papper och en penna. Allvarligt. Ett av de bästa sätten att göra en grund till en hemsida är med vanligt blankt papper och några färgpennor och skissa upp vad du vill åstadkomma i fråga om färg layout och resultat. Målet med skisserna är att du ska få en grov skiss av hur din design ska vara. Försök bestämma utseendet på: Sidhuvud, Navigation, Huvudytan för innehåll, Sidfot, Startsidan, Innehållssida Till startsidan bör du inte ha allt för mycket text men den måste innehålla information om vad som finns på din sida. Startsidan är som en annons eller en filmtrailer för resten av din sajt. Startsidan bör också uppdateras regelbundet så att en återkommande besökare ser att det hänt något sedan senaste besöket. Försök hitta en informativ bild eller animation/flash att ha på första sidan. En startsida med enbart text känns lätt lite tung. Skriv texter som blir lästa. Bara 2 av 10 läser en hel text på en webbsida eller blogg? Se till att din text blir läst genom att lära dig dessa enkla knep. Rubriken är viktigast Det viktigaste i din text är rubrikerna. De ger läsaren en försmak av vad som komma skall. Rubriken avgör i många fall om du läser vidare eller inte. Rubrikerna är en viktig del som sökmotorerna kvalificerar ditt innehåll på och gör sidan lättare att indexera. Kraftfulla tips för lyckade rubriker: Använd heta nyckelord och trender. Få med orden i rubriken för att locka läsaren. Använd superlativ. Vi lockas mer av starka ord än oladdade ord. Få med allt i en mening. Meningen ger hela svaret på Vad, men inte Hur. Ställ frågor. Frågor väcker intresse och i vissa sammanhang vill man inte avslöja hela svaret direkt i rubriken. Jämför till exempel "Windows Vista inte mycket bättre än Mac OSX" med "Är Windows Vista bättre än Mac OSX?". Sida17

18 Listor Använd listor. Listor är ett säkert sätt att väcka intresse. Kvällstidningar säljer alltid med denna teknik. "10 enkla tips som ger dig snabbare dator." "15 raggningsrepliker som fungerar". Använd verb. Verb, alltså sådant som man gör, får rubrikerna mer aktiva. Om du fortsätter läsa ser du exempel på hur jag använder detta. I genomsnitt läser fyra av fem bara rubriken. Se till att fånga läsarnas intresse eller väcka deras nyfikenhet direkt. Här är några kontrollpunkter du kan gå igenom när du läser dina rubriker: Lovar rubriken en fördel eller belöning för att läsa resten av texten? Är rubriken tydlig och direkt? Får den budskapet sagt på ett enkelt och direkt sätt? Är rubriken så specifik den kan bli? Väcker rubriken nyfikenhet och lockar läsaren att läsa resten av texten? Undvik negationer. Folk läser inte, de surfar På nätet läser vi inte texter, vi surfar. Det innebär att vi snarare tittar på sidan än aktivt läser vad som står. Det är därför viktigt att göra det så lätt som möjligt att ta till sig innehållet på sidan utan att aktivt läsa den. Effektiva knep för att fånga läsarens blick: Använd rubriker. Lyft fram det som är viktigt. Fetmarkera viktiga ord, skapa tydliga länkar, använd bilder och illustrationer. Allt detta är sådant som ögonen fastnar på och snappar upp. Skriv kort. Använd korta meningar och stycken. En mening bör innehålla mellan 10 och 25 ord. Använd smala spalter. Texter som är allt för breda är svårare att läsa. Spalterna bör inte vara bredare än tecken per rad. Använd punktlistor. Punktlistor och numrerade listor är utmärkta verktyg för att göra texter lättlästa och bryta av längre texter. Numrerade listor är bäst för rangordnade saker. Punktlistor saknar ofta ordning. Skriv enkelt. Använd inte svåra ord. Skriv så att alla förstår. Använd inte tekniska termer om inte minst 95 procent av läsarna förstår dem. Skriv aktivt. Använd aktiva verb. Gör texten tydlig. Tänk på vilket teckensnitt du använder. Undvik för liten text. Använd bra radavstånd. Låt texten vara mörk på ljus bakgrund. Undvik bakgrundsbilder och rörlig text. Skriv det viktigaste först. Då är det större chans att man väljer just din text bland de andra sökträffarna på sökmotorerna. Skriv för läsaren, inte för dig själv. Utgå alltid från vad läsaren har för glädje av det du skriver. Skriv inte vad du gör. Skriv hur det påverkar dina läsare. Vad har läsaren att tjäna på det du skriver? Om du inte skriver sådant som läsaren har glädje av dröjer det inte länge förrän du bara har kvar den enda läsare du skriver för: dig själv. Sida18

19 Våga vara personlig En text där man känner att man får veta något om personen bakom texten är ofta mer intressant än en stel opersonlig text. Bloggar är ett utmärkt exempel på detta. Även mer officiella bloggar strålar av personlighet. Stava rätt Din text blir mer lättläst om du stavar rätt. Som läsare vill jag inte stanna upp och tänka efter vad det egentligen står. En rättstavad text ser också mer professionell ut. Tyvärr är det svårt att upptäcka sina egna stavfel. Själv vet man redan vad det står i texten och läser knappt vad man själv har skrivit. Låt en vän korrekturläsa texten innan du publicerar den. Var saklig, berätta en historia, försök att visualisera dina tankar på ett lättförståeligt intressant sätt! Sida19

20 HTML Grundstenen i webbdesign HTML (förkortning för Hypertext Markup Language) är ett märkspråk och webbstandard för strukturering av text, hypertext, media och inbyggda objekt på exempelvis webbsidor och i epostmeddelanden. Historik Hypertext som begreppet och dess moderna användning kan man hänvisa till omkring 1945, då Vannevar Bush beskrev ett informationssystem där läsaren inte längre behövde läsa texter från början och till slut, utan fritt kunde följa det spår som intresserade läsaren. Här myntades även begrepp som hem, vilket är den plats man återvänder till efter avslutad läsning. Den första tillämpningen som på allvar försökte införa hypertext var ett program som hette guide, som aldrig riktigt slog igenom. Apple var den första något lyckade med sitt program HyperCard, men många ansåg att det inte var riktig hypertext. Det var genom det av Tim Berners Lee föreslagna World Wide Web, med HTML som märkspråk, och spridningen av Internet på 1990 talet som hypertext slog igenom hos allmänheten. Utvecklingen av märkspråket kom att drivas dels av standardiseringsorganisationen World Wide Web Consortium, dels av webbläsartillverkarna, som genom att leda utvecklingen försökte utöka sina marknadsandelar. HTML, som är ett märkspråk, har av många kommit att uppfattas som ett programmeringsspråk för hypermedia. Dokumentformatering HTML är ett format där dokumentets struktur och logik bestäms av författaren, medan webbläsaren och läsaren själv styr hur texten kommer att presenteras. Redan tidigt ville ändå webbdesignern styra hur dokumentet skulle presenteras. Numera försöker man skilja mellan märkspråket HTML och presentationsrekommendationer i form av så kallade stilmallar, CSS. Tillägg programmerade i skriptspråk (exempelvis JavaScript) används ofta för att webbsidorna skall kunna reagera på vad användaren gör, utan att en ny sida behöver laddas ner. Det är också vanligt att webbsidor skapas allteftersom de efterfrågas utgående från en eller flera mallfiler som kombineras av webbservern, vilket tillåter att man inkluderar föränderlig information. Filer med filnamnstillägget.htm eller.html brukar vara HTML dokument. Filerna innehåller förutom text så kallade taggar, vilka talar om för webbläsaren hur informationen ska presenteras för användaren. Alla element startas med hjälp av ett 'mindre än' tecken (<) följt av taggnamnet, eventuella parametrar och ett 'större än' tecken (>), många element måste dessutom stängas med hjälp av en sluttagg. Denna sluttagg innehåller endast taggnamnet och är uppbyggt av </ följt av taggnamnet varefter >. De element som ej behöver stängas på detta vis kallas "tomma element". Olika webbläsare tolkar HTML kod på olika sätt och detta har varit ett problem gällande för världens webbutvecklare. Gemensamma standarder växer fram genom World Wide Web Consortium(W3C). Genom att följa dessa standarder ökar chansen att webbsidan ser likadan ut i moderna webbläsare. Dessutom kan sidorna bli mer tillgängliga för besökare som har någon funktionsnedsättning och få en högre rankning på sökmotorer. Sida20

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

Innehållsförteckning. Skräppost... 19

Innehållsförteckning. Skräppost... 19 Innehållsförteckning 1 Börja arbeta med Outlook... 1 Öppna e-postprogrammet... 1 Skapa nytt meddelande... 2 Skicka ett brev... 3 Öppna och stäng ett meddelande... 3 Markera/avmarkera ett meddelande...

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER Hermundstad Östlund Ansell Grundläggande IT för SENIORER Windows Vista och Office 2007 INTRODUKTION 1. ABC OM INTERNET...5 2. TJÄNSTER PÅ INTERNET...6 A. Webbsidor och webbplatser... 6 B. Mejl (e-post)...

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI WordPress är en väldigt användbar nätportal, som kan användas både som blogg men även för att bygga upp din hemsida på nätet. Verktygen är lätta att använda och det erbjuds

Läs mer

Avancerade Webbteknologier

Avancerade Webbteknologier Projektledning, Business Knowledge Användbarhet & Layout Avancerade Webbteknologier Lkti Lektion 1 Kommunikation Tobias Landén tobias.landen@chas.se Avancerade webbteknologier del 1 (4 KY poäng) Syfte

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

WEBB PRODUKTION. Publicering av stora webbplatser. 2010 Thomas Mejtoft. Thomas Mejtoft 1210-12-13 2

WEBB PRODUKTION. Publicering av stora webbplatser. 2010 Thomas Mejtoft. Thomas Mejtoft 1210-12-13 2 WEBB 2010 PRODUKTION Publicering av stora webbplatser 1210-12-13 2 1 Publicering av stora webbplatser Juridiska och etiska riktlinjer Domännamn Webbservrar Webbhotell Sökmotorer CMS 1210-12-13 3 Juridiska

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET?

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET? INTERNET HUR FUNGERR ET OCH V KN MN GÖR ME ET? SIGNLTRNSMISSION (SIGNLÖVERFÖRING) TTRNSMISSION Innebär att data (= en följd av ettor och nollor) skickas mellan två apparater av något slag. Claude Shannon

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Surfa säkrare. Goda råd om säkerhet på Internet. Information från Post- och telestyrelsen

Surfa säkrare. Goda råd om säkerhet på Internet. Information från Post- och telestyrelsen Surfa säkrare Goda råd om säkerhet på Internet Information från Post- och telestyrelsen Goda råd för att surfa säkrare Stäng av datorn när den inte används Riskerna du utsätter dig för på Internet är beroende

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

Datorer och privat säkerhet (privacy)

Datorer och privat säkerhet (privacy) Datorer och privat säkerhet (privacy) Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2010-03-05 Sofie Allared, sad07004@student.mdh.se Kim Thor, ktr05001@student.mdh.se 1(9) SAMMANFATTNING Rapporten

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Marknadsföring på internet

Marknadsföring på internet Grunderna till Marknadsföring på internet Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Grunderna till Marknadsföring på internet Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Allmän IT-kunskap. Innehåll

Allmän IT-kunskap. Innehåll sförteckning Datorkunskap Office 2007, Windows Vista Allmän IT-kunskap Datorer och program... 7 Användningsområden...7 Program...7 Datorn från utsidan... 8 Datorlåda...8 Bildskärm...8 Stora och små datorer...8

Läs mer

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla 1.0 Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla gör det lättare för personer med olika typer av funktionsnedsättningar

Läs mer

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER ANSLUTA=RISK Fast bredband attraktiv plattform att angripa från Mobilt bredband/trådlösa nätverk/bluetooth lätt att ta

Läs mer

SMART Bridgit-program

SMART Bridgit-program Specifikationer SMART Bridgit-program Version 4.5 Produktbeskrivning SMART Bridgit konferensprogram är ett kostnadseffektivt klient/serverprogram som gör det lätt att schemalägga möten och att ansluta,

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Inledning Välkommen till steg 3 av Internetkursen för nybörjare!

Läs mer

Säker e-kommunikation 2009-04-22

Säker e-kommunikation 2009-04-22 Säker e-kommunikation 2009-04-22 Leif Forsman Logica 2008. All rights reserved Agenda - Inledning - Bakgrund och historik - Vilka risker och hot finns? - Vilka säkerhetslösningar finns det för att skydda

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Att arbeta med. Müfit Kiper

Att arbeta med. Müfit Kiper Att arbeta med Müfit Kiper Att skriva nya inlägg Alla inlägg som är postade visas i kronologisk ordning, det vill säga det senast postade inlägget kommer visas först om inget annat angetts i temafilerna.

Läs mer

Övning (X)HTML 2. Sidan 1 av 7 2010-11-11

Övning (X)HTML 2. Sidan 1 av 7 2010-11-11 Sidan 1 av 7 2010-11-11 Övning (X)HTML 2 Innan du börjar med laborationen ska du se till så att du har öppnat din editor (till exempel Notepad++). I denna editor ska du skriva (X)HTML-kod som du sedan

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare

ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare PRERELEASE 03/07/2011 Juridisk information Juridisk information Juridisk information finns på http://help.adobe.com/sv_se/legalnotices/index.html. iii

Läs mer

Microsoft Outlook 2003 Grunderna om Internet

Microsoft Outlook 2003 Grunderna om Internet 1 (227) Microsoft Outlook 2003 Grunderna om Internet Med detta kursmaterial hoppas jag att du får en rolig och givande introduktion till den spännande världen på Internet. Du kommer dessutom få en god

Läs mer

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R)

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R) Innehåll Webbproduktion Produktion och publicering av större webbplatser Produktion Användbarhet/Användbarhetstest Publicering Underhåll Arbetsgång (R) 1) Utred mål och syfte (verksamhets- och målgruppsanalyser)

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

3 Skadliga program 26 Virus... Förord...3 Lättläst it...7 Bokens uppbyggnad och nivåer...8 Bokens innehåll på olika nivåer...9

3 Skadliga program 26 Virus... Förord...3 Lättläst it...7 Bokens uppbyggnad och nivåer...8 Bokens innehåll på olika nivåer...9 Carina Frondén Petri Ilmonen 4 Förord...3 Lättläst it...7 Bokens uppbyggnad och nivåer...8 Bokens innehåll på olika nivåer...9 1 Grundläggande datorkunskaper 10 Att starta datorn... Användarnamn och lösenord...

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på "Sekretesspolicy" längst ner på webbsidorna.

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på Sekretesspolicy längst ner på webbsidorna. Sekretesspolicy Elanco, en division inom Eli Lilly and Company (Lilly), (härefter "Elanco" eller "Lilly" i denna Sekretesspolicy) respekterar integriteten hos dem som besöker våra webbsidor och det är

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Vad säger lagen om cookies och andra frågor och svar

Vad säger lagen om cookies och andra frågor och svar Vad säger lagen om cookies och andra frågor och svar Vad är en cookie? En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att spara på din dator. Cookies används på många webbplatser för att

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Av Johan Olsson vid IT avdelningen på HTU Johan.Olsson@htu.se Definition av kriswebb Kriswebb är ett system som möjliggör snabb publicering av information

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

Webbpublicering. Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se)

Webbpublicering. Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se) Webbpublicering Teknikintroduktion 1 Jody Foo (jodfo@ida.liu.se) Föreläsningsöversikt Föreläsning 1 Vad är webbpublicering? Lite historia - Internet och webben Statiska webbplatser Grundkoncept: webbläsare,

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Tekniska system och deras funktion och uppbyggnad.

Tekniska system och deras funktion och uppbyggnad. Tekniska system och deras funktion och uppbyggnad. Ett tekniskt system är oftast beroende av andra delsystem, alltså ett antal mindre tekniska system. T.ex. Datorn består av ett antal olika delsystem,

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Guide för Mobil Site

Guide för Mobil Site Guide för Mobil Site Är konceptet mobilt internet nytt för dig? Här är den ultimata guiden för att snabbt & enkelt få en grundläggande förståelse inom denna livsviktiga grundpelare som de flesta företag

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Web-sökning. Grundkunskaper 1. Adresser - adressbyggnad 2. Länkar 3. Sökmotor. Detta material ska i första hand behandla web-sidor och web-sökning.

Web-sökning. Grundkunskaper 1. Adresser - adressbyggnad 2. Länkar 3. Sökmotor. Detta material ska i första hand behandla web-sidor och web-sökning. Web-sökning Grundkunskaper 1. Adresser - adressbyggnad 2. Länkar 3. Sökmotor 1. Adresser adressbyggnad Vi utgå r frå n att du är uppkopplad på nätet, när vi börjar detta material. Stegvis ska vi visa hur

Läs mer

Säkerhet på Internet. Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon

Säkerhet på Internet. Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon Säkerhet på Internet Bristande säkerhet på Internet beror i första hand på 3 saker 1. UOkunskap 2. Slarv 3. Oseriösa användare Informationssäkerhet För mycket skydd

Läs mer

Vanliga frågor och svar

Vanliga frågor och svar Vanliga frågor och svar Anslutning och konfiguration 2014-04-21 TaHoma, ta kontroll over ditt hem! 1. Hur upprättar jag anslutningarna? Koppla först boxen till bredbandsmodemet med hjälp av medföljande

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Skapa din egen MediaWiki

Skapa din egen MediaWiki Skapa din egen MediaWiki Inledning och syfte I detta moment skall du installera en egen wiki (Mediawiki), som du skall konfigurera. Du har möjligheten att använda en egen wiki på din dator eller webbhotell

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

Internet En enkel introduktion

Internet En enkel introduktion Internet En enkel introduktion Innehåll: Inledning 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 4 Hur du gör om du kan webbadressen 6 Hur du gör om du inte kan webbadressen 9 Kortfattad repetition 11 Jan Andrée

Läs mer

Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS?

Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Fredrik Oljeqvist och Anders Eliasson 1. Varför ska vi införa IPv6? 2. Det handlar om tillgänglighet en demo 3. PTS regeringsuppdrag 4. Hur ser det ut bland

Läs mer

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online.

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. Vi har alla ansvar för säkerheten En del av IKEA andan är att Jag gör lite grann, du gör lite grann,

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Välkommen till Studiekanalen.se

Välkommen till Studiekanalen.se Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars.

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars. Att välja mellan native- eller webbapp Bakgrund Marknaden för smarta mobiltelefoner ökar kraftigt. Därför ser allt fler företag och organisationer behovet av att göra digitalt innehåll tillgängligt för

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Allmän IT-kunskap. Innehåll

Allmän IT-kunskap. Innehåll Allmän IT-kunskap Datorer och program... 7 Användningsområden...7 Program...7 Stora och små datorer...8 Datorn från utsidan... 8 Datorlåda...8 Bildskärm...9 Pekdon eller mus...9 Diskettstation...9 Optisk

Läs mer

säkrare webbmejl Tipsen som ger dig LAJKA-GUIDE

säkrare webbmejl Tipsen som ger dig LAJKA-GUIDE Tipsen som ger dig säkrare webbmejl 7 Stoppa tjuvlyssning och övervakning 7 Kryptera Gmail automatiskt 7 Skydda dig mot NSA med gratistjänsten Hushmail. Så får du säkrare webbmejl Oavsett om du skickar

Läs mer

Användarhandledning. edwise Webbläsarinställningar 2013-10-24

Användarhandledning. edwise Webbläsarinställningar 2013-10-24 Användarhandledning edwise Webbläsarinställningar 2013-10-24 Sida 2/22 Innehållsförteckning 1 Webbläsarinställningar... 3 1.1 Internet Explorer Kompabilitetsläge... 3 1.1.1 Inställningar för kompabilitetsvyn...

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning

Läs mer

CMS. - Content management system

CMS. - Content management system CMS - Content management system Agenda CMS Server, webbhotell och FTP Wordpress, ställ mycket frågor Om vi hinner - Snabb genomgång av CMS - uppgiften Nu & Då Sidor med bara HTML och CSS kräver manuell

Läs mer

Hja lp till Mina sidor

Hja lp till Mina sidor Hja lp till Mina sidor Vanliga Frågor Varför godkänner inte Mina sidor mitt personnummer trots att jag har prövat flera gånger och är säker på att jag skrivit rätt? Du behöver använda ett 12 siffrigt personnummer

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer