Regeringen. vill tillåta jakt på varg. Kunskapens träd vann skräpkollagetävling. Djurskyddets kampanj mot dun plockat från levande fåglar

Transkript

1 En tidning från Sveriges största djurskyddsorganisation Nr Årgång 119 Kunskapens träd vann skräpkollagetävling Intensiv stämma för Djurskyddet Sverige Nystartad förening: Djurskyddet Bohuslän Djurskyddets kampanj mot dun plockat från levande fåglar Regeringen vill tillåta jakt på varg 1

2 Utgåva Nummer Årgång 119 Redaktör & ansvarig utgivare Sven Stenson En lycklig förälder och en olycklig föräldraledighet Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, icke-beställt material. Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Binh Tan, binh.tan@ardeo.se Omslagsfoto Lina Ricklund Bilden är tagen i hägn Grafisk form Cirverius Media Manusstopp för nummer 2 1 augusti Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan Johanneshov Tel: Fax: info@djurskyddet.se redaktionen@djurskyddet.se Plusgiro: Bankgiro: Vi vill börja med att gratulera tidningens ordinarie redaktör Elsa Frizell. I november föddes hennes son Alfred och hela familjen mår bra. Tyvärr har tidningen inte klarat sig särskilt bra under Elsas frånvaro. Den redaktör som anställdes som vikarie har av olika anledningar inte lyckats få klart de två nummer som skulle ha kommit under våren. Han har nu slutat och tidningen står utan redaktör. Både vi på kansliet och i styrelsen anser att tidningen är bland det allra viktigaste vår organisation har. Vi är stolta över en tidning som både är snygg och läsvärd. För många av våra medlemmar är det också den enda kontaktytan med organisationen. Därför är de oerhört allvarligt när tidningen inte kommer ut som planerat. Vi har under våren lagt stor energi för att hitta orsaken till tidningens försening. När problembilden nu klarnat har vi vidtagit alla möjliga åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Vikarien fick lämna sin post och övrig kanslipersonal har hjälpts åt för att färdigställa den tidning du nu har i din hand. Ett arbete som utförts med stor lust och vi hoppas att du också blir nöjd med denna ihoppusslade tidning. Synpunkter och idéer till kommande nummer är självklart välkomna. Och i höst lovar vi att tidningen ska komma ut som planerat, även om Elsa Frizell är fortsatt föräldraledig! Åsa Hagelstedt, förbundssekreterare, Sven Stenson, ordförande Förbundsstyrelsen Ordförande Sven Stenson, Vice ordförande Gunnela Ståhle, Ledamöter Gabrielle Rosendahl, Eva Norberg, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis, Håkan Bredin, Sven-Erik Alhem Suppleanter Ulrike Segerström, Therese Holmberg, Annika Schenk-Sundström Kansli Förbundssekreterare Åsa Hagelstedt Ekonomi: Bruno Maras Kansliansvarig Åsa Hedberg Kanslistöd Bella Öberg Informationssekreterare Sara Frick Kolmyr Skolprojektet REDE Dag Einarsson Bli djurskyddare du med! Idag är vi över röster för djuren! Läs mer på sidan Tyck till! Mejla dina ideér och åsikter till oss på redaktionen@djurskyddet.se Sveriges största djurskyddsorganisation djurskyddet sverige är med sina drygt medlemmar Sveriges största djurskyddsorganisation. Vi är en rikstäckande organisation med 60 anslutna djurskyddsföreningar. Organisationen har arbetat ideellt i över hundra år för att hjälpa djuren och stärka djurskyddet. vi arbetar för att alla djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och för att djurens livskvalité ska förbättras. Vi vill att alla människor visar respekt och tar ansvar för alla djur. vi arbetar genom kampanjarbete, rådgivning, representation i arbetsgrupper och kommittéer, och genom ekonomiskt bidrag till djurhemsverksamhet och djurskyddsfrämjande forskning. Djur skyddet Sverige är också remissinstans åt departement och myndigheter och driver skolprojektet REDE. arbetet finansieras av medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga statliga bidrag. internationellt arbetar vi genom Nordiska Djurskyddsrådet, Eurogroup for Animals samt genom World Society for Protection of Animals (WSPA). Får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 INNEHÅLL Regeringen vill tillåta jakt på varg Sidan 18 Innehåll Intensiv stämma för Djurskyddet Sverige Sidan 16 Hummelstaskolan vann REDE-tävling Sidan 8 Skriv till Djurskyddet! 4 I korthet 6 Hummelstaskolan vann REDE-tävling 8 Stopp för dun från levande fåglar 10 Ny på jobbet: Sara Frick Kolmyr 12 Ny fräsch hemsida 13 Nya EU-parlamentariker 14 Stämma för Djurskyddet Sverige 16 Regeringen vill tillåta jakt på varg 18 Med fler vargar färre hundar i trafikolyckor 22 Djurskyddet Bohuslän 22 Vilja på jobbet 24 Krönika: Jens Holm 26 Fråga etologen och veterinären 28 Sista ordet 31 Stopp för dun från levande fåglar Sidan 10 Vilja på jobbet Sidan 24 Djurskyddet Bohuslän Sidan 22 3

4 TEMA HUND DEBATT E-post: Adress: Djurskyddet Sverige, Redaktionen, Rökerigatan 19, Johanneshov Skriv till Djurskyddet! Vad tycker du är viktigt? Skicka in dina åsikter hit! Cesar Millan är ingen hundplågare! 10 FOTO: ISTOCKPHOTO Hundprofeterna frälser världen Cecar Millans träningsmetoder i TV4+ programmet Mannen som talar med hundar kan ge rädda och aggressiva hundar menar flera experter. FOTO: CINEFLIx TV4 Olydiga hundar blir snabbt lydiga med hundtränarnas metoder i TV. Men experterna varnar: Quickfix kan förvärra problemen. text ELSa FRIzELL E fter en dag med Cecar Millan är alla hundar lydiga. Hans program Mannen som talar med hundar har gjort dundersuccé i USA och har under senare tid, genom TV 4+, blivit ett mycket populärt program även i Sverige. Desperata hundägare får snabb hjälp genom Millans träningsmetoder. Och i Sverige har vi hundcoachen Barbro Börjesson på SVTs Go kväll. Hundprofeter och universalmetoder poppar upp som svampar ur jorden och programmen blir alltfler. Det ska gå snabbt, vara enkelt och bli bra TV. Besvärliga djur blir förbluffande lydiga på bara några timmar. Men är det så enkelt? Nej, säger flera experter som nu var Har Elsa Frizell som skrivit artikeln i Djurskyddet själv tittat på Cesar Millans program? Då borde hon också sett att han i börja av programmet säger att de metoder som visas ska bara användas efter att man konsulterat en expert. Hans motto är att hundar behöver motion, regler och sedan kärlek för att må bra. Han påstår inte vid något tillfälle att hundar kan bli lydiga på en dag. Innan han träffar hunden pratar han med ägarna för att höra deras beskrivning av hundens beteende. Han ställer frågor för att komma fram till orsaken till hundens beteende, om den är rädd, uttråkad, frustrerad eller har något annat problem. Efter att ha träffat och arbetat med hunden ger han ägarna råd om hur de ska göra och han gör återbesök efter ett antal veckor för att se hur det går. Han ger då ägarna fler tips på hur de ska träna med hunden. Han tar ibland med sig hundar till sitt hem då han anser att hunden inte kan rehabiliteras av ägarna själva. Hundarna får stanna hos honom i ett antal veckor så att han kan hjälpa dem. Cesar Millan är i första hand en hundrehabiliterare och inte en hundtränare. Han hjälper hundar som har svåra problem och får dem att lita på sina ägare. Inte rättvis kritik Jag tycker inte att er kritik mot Cesar Millan är rättvis. Han straffar inte hunden på de sätt som ni tar upp. Han sätter kopplet högt upp på halsen för att få bättre kontroll på hunden så att han inte behöver rycka hårt i kopplet utan det räcker med ett lättare ryck för att få kontroll på hunden. Ett snabbt ryck vid rätt tillfälle gör att hunden kommer av sig och man får lättare kontroll på hunden. Han trycker inte heller ner en hund på marken med all sin kraft utan gör på samma sätt som hundar i det vilda gör. Han biter hunden i halsen med sin hand för att få dem att sluta. Denna metod använder han oftast mot hundar som attackerar människor eller andra hundar för att få dem att sluta. Han får den attackerande hunden att visa sig underlägsen mot den människa/hund som den attackerade. Cesars metoder ska användas på hundar där vanlig lydnad inte fungerar. De fall han tar sig an är ofta hundar som folk adopterat från djurhem, som inte fått lära sig hur de ska bete sig mot människor och andra hundar, och deras nya ägare vet inte hur de ska göra för att få dem att lugna ner sig. De metoder som Cesar använder sig av är anpassade till den hund han hjälper för tillfället och de säger både i början av programmet och under programmets gång att dessa metoder ska bara användas efter att man konsulterat med en expert. Cesar påstår inte att hans metoder är någon quickfix för att få hundar lydiga utan påpekar att det är en process som kan ta lång tid. I slutet av varje program får man se hur det går för de hundar han hjälpt under programmet och där får man veta av hundägarna själva hur det går. Många meddelar då att efter mycket hårt arbete så börjar de äntligen att se förändringar i sin hunds beteende. Om folk är så dumma att de tror att man kan lära en hund som har svåra problem att lyda på en eftermiddag, förstår jag att deras hundar kan bli både rädda och aggressiva. De använder inte metoderna på rätt sätt. De metoder som tas upp i tidningen för hur man ska få en hund att gå fint i koppel fungerar säkert om man börjar träningen när de är valpar. När hundarna är vuxna kan det vara svårt att till exempel stanna upp och inte låta dem dra sig fram dit de vill, speciellt om det är stora hundar. De är så starka så om de vill gå någonstans är det i stort sett omöjligt att stoppa dem om man inte snurrar kopplet runt en stolpe eller ett träd. Det är ofta dessa hundar som Cesar hjälper och då fungerar hans metoder 4

5 bra. Hundarna lär sig att inte dra i kopplet och de riskerar då inte att skada sig. Hundar som kan springa fritt i en löplina kan verka skrämmande för barn och personer som är rädda för hundar. Folk ska inte behöva känna sig rädda när de vistas ute för att hundar springer fritt i löplinor och har ägare som inte kan kontrollera dem och inte kan kalla hunden till sig när de möter någon. En hund som går bredvid sin ägare anses ofta vara en lydig hund som man inte behöver vara rädd för. Ni skriver också att det är meningslöst att visa sig dominant då vi inte konkurrerar med hunden om rangordningen. Om nu inte människor ingår i hundars rangordningssystem varför uppvisar de då dominant beteende mot sina ägare som inte vet hur man uppfostrar en hund? Varför blir dessa hundar lugnare och snällare när ägaren tar över rollen som den dominante? Åsa M Svar: Man kan träna hundar på många olika sätt och i Djurskyddet är det träningsmetoder utifrån ett djurskyddsperspektiv som det är avsikten att belysa. Det finns säkert något i det som Cesar Millan gör som är bra, till exempel att han sätter fokus på ägarnas roll och ansvar. Men det som är viktigt när man ser någon träna hundar är att man kan se igenom deras träningsmetoder. Tyvärr upptäcker man då ofta ett synsätt där människor anser sig ha rätt att träna eller rehabilitera hundar även om hundarna tar skada. Jag har själv sett ett flertal avsnitt med Cesar Millan där hundar har behandlats på ett, från djurskyddssynpunkt, förkastligt sätt. Det har i vissa fall varit på gränsen till ren misshandel. När man har sett en person behandla hundar som Cesar Millan ibland gör, då bör man bli kritisk till den personens träningsfilosofi. Bakom valet av metoder finns alltid ett etiskt ställningstagande. Ett av de exempel som jag tänker på är när Cesar Millan har tränat rädda hundar (som inte på något sätt varit aggressiva) genom att tvinga dem att vara alldeles nära det de har varit rädda för. Ett annat exempel är när han tränat hundar att acceptera skötsel, t ex päls- och kloklippning, genom att hålla fast dem hårt och dra upp deras huvud med ett tunt halsband strax bakom öronen. Jag har vid flera av dessa tillfällen sett panikslagna hundar som kan ha fått psykiska skador för livet efter det han utsatt dem för. Det specialdesignade halsband som han tagit fram är snarast att likna vid ett tortyrredskap och han använder också elhalsband, vilket är förbjudet i Sverige. Man kan inte avsäga sig ansvar bara för att man i början av varje program säger att de metoder som visas bara ska användas efter att man konsulterat en expert. Det skulle innebära att man skulle kunna visa vad som helst på TV, om man bara fastslår att det inte ska tillämpas av vem som helst. Jag tror de flesta inser att många provar det man sett på TV trots, eller kanske just därför att, man avråder från att göra det. Om det bara hade varit mycket svåra och speciella fall som man visade, hade risken varit mindre att hundägare själva hade tagit efter sättet att träna. Men i många program är det normala familjehundar och mycket vanliga problem det handlar om. Det är utan tvekan problem som det finns betydligt mer djurvänliga metoder att arbeta med. Metoder som dessutom inte innebär en så uppenbar risk för olika negativa följdverkningar. Ledarskap med nya ögon Synsättet som bygger på att människor och hundar skulle ingå i samma rangordning och att hunden ständigt försöker ta över och bli ledare börjar kännas alltmer gammalmodig. De flesta av de förutsättningar som detta resonemang bygger på saknar helt grund. Hundar upplever med största sannolikhet inte alls människor som hundar. När hundar lever i vår värld finns ingen flock med rangordning och en ledare på det sättet som det gör i en varg- eller hundflock. Det är till och med så att det i varg- och hundflockar saknas belägg för och observationer som stöder det ledarskapstänkande som finns i hundvärlden. Detta visas på ett vetenskapligt och banbrytande sätt i en dansk bok som utkom Boken kommer även att komma ut på svenska i höst. För dig som inte har sett Cesar Millan eller är tveksam till hur du ska ta ställning, kan det vara intressant att titta på länken php?gid=97 Man kommer då till tidskriften Canis hemsida och kan där se två helt skilda träningsmetoder och synsätt. Kerstin Malm, FD i etologi, med inriktning på hundars beteende 5

6 I KORTHET REDAKTÖR sara frick kolmyr Gå med i marschen för Gör djurförsök till historia! ID-märkningskampanj i Metro Dr Hadwen Trust, ledande välgören hetsorganisationen i Storbritannien, har tillsammans med Four Paws och Humane Society International dragit igång kampanjen Gör djurförsök till historia. Kampanjen är webbaserad och finns på 13 europeiska språk, bland andra svenska. Kampanjen har startat med anledning av att den europeiska djurförsökslagstiftningen, Direktiv 86/609/EEC, ska uppdateras. När lagstiftningen ändras finns chansen att åstadkomma verkliga och varaktig förändringar för försöksdjuren, som nu har ett otillräckligt skydd. Viktigast är se till att lagen innehåller en målinriktad strategi för att ersätta djurförsök med mer avancerade metoder där djur inte används. Vill du gå med i den virtuella marschen Gör djurförsök till historia för att visa ditt stöd? Gå in på www. makeanimaltestinghistory.org och klicka dig fram till den svenska sidan. l I april 2009 deltog Djurskyddet Sverige i en ID-märkningskampanj för katter tillsammans med ett tio tal katthem i Stockholm, Svenska Kennelklubben och Sveriges Veterinärförbund. Vi tog tillsammans fram en annons som fanns med i Metro 21 april och 28 april. Annonsen uppmanade människor till att ID-märka och registrera sina katter och för att få mer information om detta kompletterade vi annonsen med en kampanjsida: Kampanjsidan finns fortfarande kvar och där kan du läsa om varför du ska ID-märka din katt och hur det går till. Berätta gärna för dina vänner och bekanta hur viktigt detta är också! l NYHETER Omvald till Eurogroups styrelse Djurskyddet bevakar grishanteringen Sveriges radio gjorde under försommaren en granskning av hur danska grisar behandlas. Detta ledde bland annat till att Djurskyddets förbundssekreterare Åsa Hagelstedt fick debattera frågan med en representant från Ica i radions P1. Ica räknar i sina djurskyddskrav danskt fläskkött som lika bra som svenskt, vilket inte alls är en riktig bild. Svensk djurskyddslagstiftning ställer högre krav än dansk. När radion visade på förhållandena för danska grisar hävdade Ica att det var en nyhet för dem. Nu följer Ica upp frågan med besök i Danmark under juli månad. Då Ica är den största livsmedelskedjan har representanter från Djurskyddets styrelse och kansli uppvaktat Ica i frågan och kommer att fortsätta följa upp hur arbetet fortgår. Tydligare märkning och en ändring i Icas tolkning av djurskyddskriterierna är Djurskyddets främsta krav, enligt styrelseledamoten Johan Beck-Friis. l Djurskyddets vice förbundsordförande Gunnela Ståhle omvaldes i juni till styrelsen för Eurogroup for animals, Djurskyddets europeiska paraplyorganisation. Kampen om platserna i det så kallade Executive committée var hård med Gunnela säger att hon argumenterade för att en svensk tant kan göra stor nytta i styrelsen, särskilt då Sverige ska vara ordförande i EU det närmaste halvåret. Eurogroup har sitt kontor i Bryssel och arbetar aktivt gentemot EU:s institutioner. l 6

7 Miljontals djur kommer att utnyttjas i kemikalietester! Visste du att EU har infört en ny kemikalielagstiftning? Enligt den måste företagen komplettera giftighetsinformationen för att få fortsätta sälja sina kemikalier. Det innebär att gigantiska mängder djur kommer att behöva användas i plågsamma tester för att uppfylla de nya kraven uppskattningsvis 6 12 miljoner djur under de närmaste 10 åren! Behovet av djurfria testmetoder är enormt. Även om en kemikalie har visat sig inte vara giftig i djurtester kan man aldrig vara helt säker på att den inte är giftig för människan. Dr Barbara Shane US National Toxicology Programme Vår värld är full av kemikalier, allt från tvättmedel och ugnsrengöring till tunga industrikemikalier. Idag testas kemikaliers påverkan på vår hälsa framförallt genom djurförsök. Resultaten är en källa till osäkerhet. Man vet idag att det finns stora skillnader mellan hur djur och människor reagerar på olika ämnen. Så hur ska man kunna lita på testresultaten? Det behövs helt enkelt nya testmetoder, både av etiska skäl och för att bättre kunna förutsäga riskerna för oss människor. Forska Utan Djurförsök ger anslag till forskare som utvecklar djurfria metoder för att testa kemikaliers giftighet. Och nu är det bråttom att få fram nya testmetoder om vi ska kunna få ner antalet djurförsök! Foto: People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) Vill du hjälpa till? Många fler djurfria metoder skulle kunna utvecklas om forskarna fick mer ekonomiskt stöd. Ju fler vi är och ju mer pengar vi kan samla in, desto fler forskningsprojekt kan vi stödja. Och desto fler djurtester kan ersättas i snabbare takt. Det behövs mer pengar till forskarna för att snabba på utvecklingen av djurfria metoder. P.S. Forska Utan Djurförsök hette tidigare Stiftelsen Forskning utan djurförsök. Du kan hjälpa till att påskynda utvecklingen genom att bli månadsgivare. Du kan enkelt anmäla dig via vår hemsida eller genom att kontakta oss. Var med och påskynda utvecklingen av djurfria metoder anmäl dig som månadsgivare redan idag! PG: Gamla Huddingevägen 437, Älvsjö Telefon:

8 Hummelstaskolan vann REDEs skräpkollagetävling Med Kunskapens träd vann årskurs tre på Hummelstaskolan i Enköping REDEs skräpkollagetävling. De har verkligen lagt ned ett stort arbete på det här trädet, så det är ju väldigt roligt att de vann, säger Linda Sjölander, en av de två klassföreståndarna stolt. Den vinnande klassen på Hummelstaskolan uppvaktades av Annika Eklund och Helena Risinger från REDEgruppen. Det blev först helt tyst då vi klev in i klassrummet. Men när vi talade om att vi kom för att dela ut första pris i REDEs skräpkollagetävling, skrek hela klassen av lycka. Det var härligt att se hur glada de blev, berättar Helena Risinger. Helena Risinger och Annika Eklund Text: Johan Hildell Foto: Helena Risinger hade med sig glasspinnar, saft, kakor och ett diplom till var och en. Vinsten var ett inträde för hela klassen till Aquaria Vattenmuseum i Stockholm. Redesatsning i Enköping Tävlingen gick ut på att varje klass skulle samla skräp i naturen och sedan tillsammans göra ett kollage av skräpet. Det var en del av REDE-projektets satsning i Enköping och eftersom kommunen har som mål att satsa mer på miljön, hade REDE-gruppen specialdesignat övningen Hjälp djuren håll rent i naturen! Övningen lär barnen hur skräp kan påverka och skada djur. Och för att verkligen nå ut till så många barn som möjligt arrangerades skräpkollagetävlingen. REDE-ambassadören Annika Eklund, som även är miljö- och djurskyddsinspektör i Enköpings kommun, informerade i början av hösten samtliga lärare i de kommunala skolornas årskurser ett till sex om tävlingen och om övningen. 450 elever deltog med mycket kreativa och varierande bidrag. I slutet av oktober lämnades alla bidragen in till Enköpings kommunhus där de ställdes ut vid entrén under två veckor. Skräpkollagen fotograferades och bil 8

9 derna sattes sedan upp i REDEs monter på skolmässan i Älvsjö Skolforum. Det var på mässan som besökarna fick rösta fram bästa bidrag. Kunskapens träd växte fram Vinnarna från Hummelstaskolan jobbade under hösten med material från REDE och klassföreståndarna Laila Sjöström och Linda Sjölander tycker att det har fungerat bra. Barn i den här åldern är väldigt empatiska, så det är ju något som de tar till sig, säger Linda Sjöström. Inför tävlingen samlade klassen skräp runt skolan, som de sedan letade fram fakta om. De tog reda på hur lång tid det tar för olika saker att brytas ned och hur det påverkar djur och natur. Den informationen skrev de sedan ned på skräpet på skulpturen som de byggde. På så sätt lär sig alla som tittar på klassens Kunskapens träd om hur skräp påverkar djuren och miljön. Övningen Hjälp djuren håll rent i naturen! finns tillgänglig för nedladdning på REDEs hemsida material.asp. Motiveringen på diplomet löd: Förutom att bidraget fick flest röster under Skolforum, så tycker vi i projekt REDE att ert fina träd visar en fantastisk kreativitet och ett fint samarbete i klassen. har också fått med både mycket och bra information om hur skräp påverkar djur och natur. Ett stort GRATTIS från oss! /REDE-gruppen 9

10 Den 1 februari visade Kalla Fakta i TV4 hur stora delar av det dun som säljs i Sverige plockas från levande gäss. Bilderna var hemska och visade hur fåglarna skrek och flaxande i panik medan plockarna höll fast fåglarna och ryckte bort deras fjädrar. Sedan släpps fåglarna ut, nakna med sår i huden. Fjädrarna får växa ut igen och sedan plockas fåglarna på nytt. På detta sätt kan samma fågel plockas 4 5 gånger innan den slaktas. Text: Åsa Hagelstedt Foto: Johan Hildell, VIER PFOTEN Djurskyddets kampanj för a på dun plockat från levande Innan slakten tvångsmatas dessutom fåglarna med extremt fet mat för att levern ska växa och säljas som delikatessen gåslever. Att detta är ett enormt djurplågeri kan alla se, och veterinärer vittnar dessutom om den fruktansvärda smärta och dödsångest fåglarna känner. En del fåglar dör av behandlingen, troligen för att smärtan och skräcken blir outhärdig. Samma kväll som Kalla Faktas program sändes startade Djurskyddet sin kampanj med att lägga ut en namninsamling på hemsidan. Föreningarna hade fått namnlistor skickade till sig via post och kunde gå ut på stan redan dagen efter programmet sänts. Djurskyddet fick stort utrymme i media under kampanjen. Åsa Hagelstedt var med i TV4:s morgonsoffa morgonen efter Kalla Fakta-programmet och på onsdagen var hon med i radions Hallå P3 och TV4:s Kvällsöppet med Ekdal. I flera av TV4:s program deltog även Johan Beck Friis, som representerade Veterinärförbundet. Uppmärksamheten gav resultat. Den 6 februari klockan hade personer skrivit under namninsamlingen. Det är rekord för hur många namn vi samlat in under så kort tid, och det visar hur många människor som reagerat över detta hemska djurplågeri. På det internetbaserade Facebook startades också en grupp till stöd för kampanjen. Den samlade på kort tid över medlemmar. På Djurskyddets kansli märkte man också av effekterna av kampanjen. Åsa Hedberg ansvarar för medlemshanteringen. En vanlig vecka hör cirka 5 10 personer av sig och vill bli medlemmar hos oss. Veckan efter kampanjstarten anmälde drygt 40 personer att de ville bli medlemmar, säger Åsa Hedberg. 10

11 I maj överlämnade Djurskyddet drygt namn underskrifter till jordbruksminister Eskil Erlandsson som lovade att driva frågan inom EU. tt få stopp fåglar Från Djurskyddets kansli skickade man också brev till de företag som uppmärksammades i Kalla Fakta och frågade om de ändrade sina inköpskrav på dun. Några av företagen svarade att de anting en tagit bort dunprodukter helt i sina butiker eller ställer högra krav på sina leverantörer för att garantera att dunet endast plockas från döda fåglar. Djurskyddet blev också inbjudet till Textilimportörernas årsmöte i början på juni och pratade om dun och andra djurskyddsaspekter på klädproduktion. Förhoppningsvis kan detta leda till en ökad medvetenhet hos klädproducenter och försäljare och kanske kan vi hitta ett samarbete motsvarande rena kläder (som tog hänsyn till miljö och arbetsförhållanden) på djurskyddsområdet, säger Åsa Hagelstedt. Djurskyddet skrev också brev till En vanlig vecka hör cirka 5 10 personer av sig och vill bli medlemmar hos oss. Veckan efter kampanjstarten anmälde drygt 40 personer att de ville bli medlemmar. jordbruksministern tillsammans med Sveriges konsumenter och föreningen Hem och samhälle och fick ett svar där han lovade att driva frågan inom EU. Detta upprepade ministern när vi i maj lämnade över namnunderskrifterna som då var drygt En kopia på underskrifterna lämnades till Svensk Handel, där VD:n tog emot och även han lovade att handeln ska verka för att dun från levande fåglar försvinner från svenska butiker. Åsa Hagelstedt är nöjd med kampanjen och det genomslag den fått. Vi har blivit en röst att räkna med i debatten och nu blir vi kontaktade av företag som vill ha vår hjälp för att bli bättre på djurskyddsfrågor. Det är mycket positivt! Dock varnar hon för att tro att frågan är löst: När ljuset slocknar och TV:s nyheter handlar om andra frågor är det viktigt att vi fortsätter att ligga på politiker och representanter för handeln så att inte dunet från levande fåglar kommer tillbaks i butikerna. Vi måste få till tydliga regler inom EU och sanktioner för de länder som bryter mot reglerna. Och handeln måste veta att konsumenterna inte vill ha kläder eller täcken som är ett resultat av ett fruktansvärt djurplågeri! 11

12 TEMA VÅRA VILDA DJUR Ny på jobbet Nedskärningarna på Djurskyddets kansli har inneburit att en webbredaktör och en kommunikationsansvarig har ersätts med en informationssekreterare. Sedan januari finns den nya tjänsten som innehas av Sara Frick Kolmyr. Text: Åsa Hagelstedt Foto: Jejje Linder Vad är det du gör egentligen? Jag sköter hemsidan (som har gjorts om under våren, se nästa sida) samt producerar informationsmaterial till organisationen. Allt ifrån digitala nyhetsbrev till tryckta foldrar. Oj, det låter som om det förutsätter ett rätt brett kunnande vad har du för utbildning? Jag har läst informationsdesign på Mälardalens högskola. En treårig utbildning som innefattar layout, skrivande och webb. Hur kom det sig att du sökte jobb på Djurskyddet? Jobbet verkade ju passa min utbildning bra och så lockades jag av organisationen eftersom jag har ett stort djurintresse. Jag är uppvuxen på en gård där det fanns kor, grisar och får. Hur märks det att du börjat på kansliet? Hemsidan är den största skillnaden. Både utseendet och innehållet är förändrat. Men även årets verksamhetsberättelse gjordes på nytt sätt med en roligare form. Vad har du för projekt inför hösten? Jag hoppas att styrelsen antar en grafisk profil så vi kan ta fram lite nytt material. Profilprodukter som kläder, muggar och annat efterfrågas av många föreningar så det hoppas jag kunna ordna i höst. Vad har du blivit mest positivt överraskad över med arbetet? Alla engagerade medlemmar som driver våra katthem. Med stort hjärta och engagemang gör de stor nytta för alla hemlösa katter. Att engagemanget totalt sett är stort inom organisationen märktes inte minst på stämman! Kan föreningarna kontakta dig om de vill ha hjälp med hemsida eller presentationsmaterial? Självklart, det är bara att ringa eller mejla! På telefon , eller e-post: sara.frick@djurskyddet.se Namn: Sara Frick Kolmyr Aktuell som: ny informations sekreterare på Djurskyddets kansli Ålder: 25 Bor: Västerås (så det blir mycket tid på tåg) Husdjur: Nej, inte just nu 12

13 Har du missat att spana in vår nya hemsida? Surfa in på Limegrönt och ljusblått dominerar på vår nya hemsida. Ny och fräsch design Under våren har Djurskyddet arbetat med att ta fram en ny hemsida. Den nya hemsidan lanserades i maj och har ett helt nytt utseende jämfört med den gamla hemsidan. Designbyrån Lobby Design har hjälpt oss med designen och webbyrån Westarc har stått för programmering och funktion. Syftet med att ta fram en ny hemsida var framför allt att skapa en mer lättöverskådlig sajt där du enkelt hittar det du letar efter, samt att den gamla hemsidans design kändes omodern och att det var dags för något nytt och fräscht. Syftet var även att göra det enklare att uppdatera och förändra sidan. Nu använder vi oss av ett enkelt webbpubliceringsverktyg som gör att arbetet med hemsidan fungerar mycket smidigare än innan. Mycket av den gamla hemsidans innehåll har fått följa med till den nya hemsidan så vi hoppas att våra användare ska känna igen sig. Den nya hemsidan innehåller även några nyheter, som till exempel ett kalendarium och en sökfunktion. Vi känner oss nöjda med hemsidan och har fått positiva reaktioner från många av våra föreningar och medlemmar. Har du frågor eller tips och idéer på hur vi ska fortsätta att utveckla vår hemsida? Kontakta mig! Sara Frick kolmyr, Informationssekreterare sara.frick@djurskyddet.se Vår gamla hemsida. Visst blev det stor skillnad? 13

14 Nya EU-parlamentariker Den 7 juni var det val till EU-parlamentet. Inför valet gjorde Djurskyddet en genomgång av var partierna och de olika kandidaterna stod i djurskyddsfrågor. Denna genomgång presenterades på hemsidan. När valet nu är klart och rösterna sammanräknade står det klart att några av de kandidaterna som profilerat sig starkast i djurskyddsfrågor blivit invalda, men att personvalet gjort att några djurvänliga kandidater inte kom in. Text: Åsa Hagelstedt Källa: Johan Hildell för djurskyddet.se Carl Schlyter är Miljöpartiets förstanamn och har jobbat mycket med djurskyddsfrågor under förra perioden då han också satt i parlamentet. I Miljöpartiets valmanifest var djurskydd en av 25 punkter. Partiet är ett av de som prioriterar frågorna högst. Isabella Lövin är nyvald ledamot och har också sagt sig vilja driva frågor om att förbättra djurens livskvalité. Jens Holm har varit EU-parlamentariker för Vänsterpartiet och drivit djurskyddsfrågor som en av sina främsta frågor. Nu har han lämnat parlamentet och kvar blir endast Eva-Britt Svensson. I Vänsterpartiets valplattform fanns djurhållning och slaktfrågan med och på partiets hemsida finns många djurskyddskrav, bland annat att djurtransporterna ska kortas. Vi hoppas att Eva-Britt nu axlar Jens roll i dessa frågor. Socialdemokraterna fick flest kandidater av de svenska partierna och Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Åsa Westlund, Göran Färm och Anna Hedh får nu varsin plats i parlamentet. Tyvärr nämns inte djur eller djurskydd i Socialdemokraternas valmanifest. Göran Färm och Åsa Westlund satt i parlamentet förra perioden och skrev inte på den resolution som krävde ett stopp mot att apor används i djurförsök inom EU. Å andra sidan har Åsa Westlund gått samman med danska socialdemokrater för att verka för ursprungsmärkning av kött, kortare djurtransporter, bättre villkor för grisar och skärpta kontroller av de regler som redan finns. Göran Färm har skrivit till kommissionen för att fråga hur de tänker se till att dun inte plockas från levande fåglar. Trots att Centerpartiet innehar de ministerposter som berör djur mest i Sverige fick djurskydd väldigt liten plats i centerns valplattform. Ingen av de fem toppkandidaterna nämnde heller djur eller djurskydd som sin hjärtefråga. Lena Ek har suttit i parlamentet under förra perioden och har exempelvis ställt frågor till kommissionen om värphöns i icke inredda burar. Å andra sidan skrev hon inte på resolutionen som krävde att djurförsök på apor bör förbjudas inom EU. När hon nu är återvald som partiets enda ledamot hoppas vi att hon stödjer Eskil Erlandssons arbete för att få bort dun från levande fåglar inom EU. Marit Paulsen från Folkpartiet har gjort sig känd för sitt engagemang i djurskyddsfrågor. Partiet har dock väldigt lite om frågorna i sina program, där endast kravet på en europeisk djurpolis tas upp. Foto: Carl Johan Rehbinder! Alla medlemmar uppmanas att kontakta ledamöterna med synpunkter på viktiga frågor som rör djur inom EU. Ledamöternas e-postadress är europarl.europa.eu Carl Schlyter, Miljöpartiet Christian Engström, Piratpartiet 14

15 Förutom Marit valdes även Olle Schmidt och Cecilia Wikström in för Folkpartiet. Tyvärr är deras engagamang för djuren långt ifrån Marits. Olle Schmidt skrev inte under resolutionen som krävde att djurförsök på apor bör förbjudas inom EU och Cecilia Wikström vill tillåta slakt utan bedövning. Kristdemokraterna hade Ella Bohlin som förstanamn på sin lista. Hon lyfte fram flera djurskyddsfrågor som sina hjärtefrågor. Men personvalet gjorde att Alf Svensson istället blev partiets enda ledamot. Han har inte lyft fram djurskyddsfrågor i sin kampanj och då partiet inte heller har något skrivet om frågorna i sin valplattform ser vi med spänning på hur Alf kommer att agera i frågor som rör djur i parlamentet. Det näst största partiet blev Moderaterna som fick fyra ledamöter. Gunnar Hökmark, Christoffer Fjellner och Anna Ibrisagic blev omvalda. Ingen av dessa skrev på resolutionen för att förbjuda djurförsök på apor. Den kandidat som tydligast drev djurskyddsfrågor var Susanna Haby, men hon blev utslagen av Anna-Maria Corazza Bildt. Var hon står i djurskyddsfrågor återstår att se. Partiet skriver på sin hemsida att man vill att grisar ska behandlas väl och att dun inte plockas från levande fåglar. De anser också att det fortsatt ska vara förbjudet att slakta djur utan bedövning i Sverige och att samma sak ska gälla i resten av EU. Ett helt nytt parti fick också en plats i EU-parlamentet, nämligen Piratpartiet. Deras förstanamn Christian Engström blir nu ledamot. Partiet har gått till val på frågan om integritetsfrågor, framför allt på nätet. Man är ett tydligt enfrågeparti och har därför ingen politik på djurskyddsområdet. Hur Christian kommer att rösta i dessa frågor har vi därför ingen aning om. Dessa 22 svenska EU-parlamentariker är valda på fem år. Det är en lång tid där många frågor som gäller djur kommer att diskuteras. Därför är det viktigt att intresseorganisationer som Djurskyddet har bra kontakt med politikerna. Direkt efter valet skickades ett brev från Djur skyddets kansli till alla ledamöterna med ett grattis och en påminnelse om vår existens. Detta påverkansarbete kommer att fortsätta, men bör inte bara komma från förbundshåll. Alla medlemmar uppmanas därför att kontakta ledamöterna med synpunkter på viktiga frågor som rör djur inom EU. Ledamöternas e-postadress är fornamn. Foto: Marcus Krun Foto: Berno Hjälmrud Foto: Kristdemokraterna Foto: Istockphoto Marita Ulvskog, Socialdemokraterna Marit Paulsen, Folkpartiet Alf Svensson, Kristdemokraterna 15

16 Intensiv stämma för Djurskyddet Sverige Den maj höll Djurskyddet Sverige sin stämma i Sollentuna utanför Stockholm. Som ett led i de besparingar som organisationen genomför hölls stämman endast lördag till söndag och inte som tidigare från fredagskvällen. Men trots kortare tid, var del tagarna överens om att mycket hanns med. Text: Åsa Hagelstedt Foto: Johan Hildell Partierna: Fr v Jan-Emanuel Johansson (S), Susanna Haby (M), Marit Paulsen (FP), Anneli Holm (JL), Jens Holm (V), Irene Oskarsson (KD), Marie Wickberg (C), Zaida Catalan (MP). Av 60 medlemsföreningar var 40 närvarande. Förutom ombud deltog förbundsstyrelsen, kanslipersonal och gäster. Totalt var drygt 100 personer närvarande. De mest uppskattade gästerna var troligen schlagerfestivalstjärnorna och djurvännerna Lili och Susie, som invigningstalade. De pratade om sitt arbete för att rädda vilda djur på rehabiliteringshemmet Djurens ö. De berättade också om arbetet med att få in djur i kriminalvården och det politiska arbetet för att exempelvis hindra jakt på vargar och andra rovdjur. Lili och Susie hyllade också det arbete som Djurskyddet gör och talade om vikten av att gå samman, för att bli starkare. Den fråga som fick störst utrymme på stämman, och som också diskuterats mest innan, var förslaget från förbundsstyrelsen om att höja medlemsavgiften för föreningarnas medlemmar från 75 till 120 kronor per år och medlem. Höjningen motiverades med förbundets dåliga ekonomi. Trots neddragning med en tjänst på kansliet, höjning av medlemsavgiften för direktmedlemmar, besparingar på stämma och ordförandekonferens och minskat antal styrelsemöten så behövs mer insatser för att rädda organisationens ekonomi. Förbundsstyrelsen menade därför att lokalföreningarna också måste bidra med sin del. Flera föreningar var mycket negativa till förslaget. Jenny Åström från Västerbotten talade om hur den ekonomiska krisen drabbar de enskilda föreningarna och att deras medlemmar sagt nej till en höjning av medlemsavgiften. En höjning från förbundets sida skulle alltså innebära stora ekonomiska problem för hennes förening och det djurhem de driver. Anton Dahlén från Krono berg menade å sin sida att enskilda föreningar inte har möjlighet att påverka politiska beslut, skapa lands övergripande kampanjer eller arbeta internationellt. Därför menade han att det är viktigt för föreningarna att vara med och ta ansvar för förbundet. Efter att många föreningar framfört sin åsikt och flera kompromissförslag lagts fram valde förbundsstyrel 16

17 Jenny Åström från Djurskyddet Västerbotten. Anton Dahlén från Djurskyddet Kronoberg. Djur vännerna Lili och Susie invigningstalade. sen att förorda att avgiften höjs till 100 kronor. Detta blev också stämmans beslut. Den nya avgiften börjar gälla I övrigt gick förbundsstyrelsens förslag igenom, vilket innebär att normalstadgarna för föreningarna ändrades något och ska ses över ordentligt till nästa stämma. Stämman beslutade också att inte ändra i sättet som Bancomedlen fördelas eller hur valberedningen utses. Styrelsen omvaldes så när som på en person. Kerstin Malm hade valt att lämna styrelsen och i hennes ställe valdes Bo Hannersjö in, en veterinär från Jämtland. Sammankallande i valberedningen ställde inte upp till omval och i hans ställe valdes Jenny Åström från Västerbotten. Gabrielle Rosendahl delade ut priset till Lars Audell och Anders Darenius. Katarina Lingehags Djurskyddsstipendium delades ut av Sven Stenson. Djurskyddsstipendium delades ut På lördagskvällen delades Djurskyddsstipendium för 2008 ut. Två pris på kronor delades ut. Ett gick till Katarina Lingehag som grundade föreningen Djurvänliga konsumenter och avslöjade djurplågeriet med mulesing. Det andra priset gick till de två banveterinärerna Lars Audell och Anders Darenius, för deras avslöjanden om djurplågeriet inom travsporten. Eftersom valet till EU-parlamentet stod för dörren avslutades stämman med en utfrågning av kandidaterna till EU-parlamentet. Alla riksdagspartier samt Junilistan fanns representerade. Det var tydligt att partierna skickat kandidater med ett starkt engagemang i djurskyddsfrågor, och i många frågor var kandidaterna överens. När det gäller djurtransporter, dunfrågan och slakt utan bedövning är alla partier överens om att både regler och kontroll måste skärpas. I andra frågor var de djupt oense. Jens Holm från Vänsterpartiet menar att Lissabonfördraget innebär en försvagning av djurskyddet, medan Marit Paulsen från Folkpartiet anser att fördraget innebär förbättringar för såväl svenska som danska grisar. Marie Wickberg från Centerpartiet menar att den svenska regeringen agerar aktivt för att stärka djurskyddet både i Sverige och i EU och Zaida Catalan från Miljöpartiet frågade varför regeringen då valt att lägga ner Djurskyddsmyndigheten. Jan-Emanuel Johansson från Socialdemokraterna gick så långt att han hävdade att en röst på den borgerliga sidan var en bortkastad röst för djuren, men han fick mothugg både av Susanna Haby från Moderaterna och Irene Oskarsson från Kristdemokraterna. Kandidaternas engagemang för djuren blev en bra avslutning på årets stämma som för övrigt höll en positiv ton rakt igenom och bjöd in till många intressanta diskussioner. 17

18 Regeringen vill tillåta jakt på varg 18

19 TEMA VARG Jakt på varg ska tillåtas enligt regeringens förhandsbesked om den rovdjursproposition som lades fram i början av juni. Regeringen vill också flytta nyinvandrade vargar från renskötselområden till Mellansverige. text: Johan Hildell Foto: Lina Ricklund Den skandinaviska vargstammen är med drygt 200 individer mycket liten och starkt inavlad. Alla vargar i Skandinavien härstammar nämligen från fyra individer, ett vargpar som fick valpar 1983 och två vargar som vandrade in 1991 respektive Skadliga effekter av inaveln har redan konstaterats och riskerna ökar snabbt om inte nya vargar flyttar in från Finland eller Ryssland. Eftersom vargar inte tillåts etablera sig i renskötselområdet som utgör 40 procent av Sveriges yta är chansen liten att det sker en naturlig invandring. Regeringen föreslår därför att vargarna som vandrar in genom renskötselområdet och inte skjuts, ska flyttas till Mellansverige. Samtidigt kommer man att föreslå ett stopp för vargstammens tillväxt, vilket innebär en avskjutning av omkring 50 vargar årligen. Jägarorganisationerna hävdar att det finns ett omfattande motstånd mot rovdjur och den hittills förda politiken. Något som motsägs av opinionsundersökningar som visar att det till och med i de flesta rovdjurstäta kommuner finns en acceptans för rovdjuren. Vargskador på tamdjur överdrivs och problemen med att minska skadorna beskrivs som stora. Om man bortser från hund och ren, angreps tamdjur av varg vid 62 tillfällen förra året. Det resulterade i 185 dödade och ett antal skadade och saknade tamdjur. Tre vargindivider svarade för 104 av de dödade tamdjuren. Två av vargarna sköts sedan genom skyddsjakt. Över fyrtio procent av angreppen skedde dessutom i Västra Götaland, där vargen är en nykomling och man ännu inte hunnit börja stängsla ordentligt. I de län där vargen har funnits länge var vargangreppen få. Du kan göra en insats! Skriv till riksdagsledamöterna, så att de ser hur många vi är och vad vi tycker. Uppmana också anhöriga, vänner och bekanta att skriva. Det behöver inte vara märkvärdigt. Klargör för politikerna att du tycker att vi ska ha livskraftiga stammar av alla rovdjur. Att du inte accepterar förslaget från miljöministern och att du ber dem att rösta emot rovdjurspropositionen när den kommer upp i riksdagen. Om du bor i rovdjursområden, är fårägare eller jägare är det bra om du påpekar det. Skriv gärna mer, men det är viktigt att hålla en hövlig och saklig ton, annars stjälper det mer än det hjälper. Mejla eller skriv brev till de riksdagsledamöter som representerar just ditt län och till ledamöterna i Miljö- och jordbruksutskottet. Ledamöterna hittar du på www. riksdagen.se. Om du skickar brev med posten kan du adressera dem till Förnamn Efternamn, Sveriges Riksdag, Stockholm. 19

20 Säkrare hundliv trots fler vargar Fler hundar skadas eller dödas av vargar när vargstammen ökar. Samtidigt minskar antalet hundar som dödas eller skadas av trafiken. Text: Uffe Stridsberg Foto: Lina Ricklund Trafiken är den helt dominerande olycksorsaken för hundar som skadats eller dödats av yttre våld de senaste tio åren. Det visar en sammanställning av skadeärenden från försäkringsbolaget Agria, som försäkrar 40 procent av Sveriges hundar. Trafikskadorna står för över 95 procent av de över tolvtusen hundar som skadats eller dödats till följd av olyckor i trafik, skottskador, rovdjur och annat vilt. Den näst vanligaste olycksorsaken som dödat eller skadat hundar är skottskador som följs av ospecificerade vilda djur inklusive vildsvin. Därefter kommer i en fallande skala varg, lodjur, björn och örn. Agria har också registrerat 67 fall av skador förorsakade av älg som innefattar såväl de fysiska som psykiska skador älgskräck som drabbat hundarna. Jaktraser mest utsatta Om man ser på vilka hundraser som drabbas av olyckor, så dominerar raser som används vid jakt. När det gäller trafikskador är blandrashundar mest drabbade, följt av tax och drever. Jämthunden drabbas i särklass mest när det gäller skottskador medan gråhundar blir offer i mindre än hälften så många fall. De raser som oftast skadas eller dödas av varg är drever, följt av gråhund, hamiltonstövare, finsk stövare och finsk spets. Schäfer som relativt ofta råkar ut för trafikolyckor är den enda ras som inte kan betraktas som jakthundras bland de som oftast drabbas av olyckor. Oavsett var man befinner sig i landet är trafiken den vanligaste olycksorsaken hundar, även om risken är mindre där det är mindre trafik. Och eftersom antalet trafikskador minskat markant, levde hundar och särskilt jakthundar allmänt sett ett betydligt säkrare liv år 2008 än Om man ser till trenden över dessa tio år ökar antalet olyckor med varg, liksom med övriga vilda djur. Och det oavsett om man räknar med de under de tre senaste åren särredovisade skadorna av vildsvin eller inte. Antalet skottskador visar en fallande trend även om det största antalet olyckor till följd av vådaskott under perioden registrerades så sent som år Antalet fall av hundar som skadas av älg minskar också och kan förklaras med en generellt sett minskande älgjakt. För övriga olycksorsaker går det inte att utläsa någon tydlig trend i de över åren fluktuerande låga antalet skadeärenden. 20