STOCKHOLMS LÄN. Skuld mitt i sorgen Unga på nätet. Huden ditt bästa skalskydd. Ska vi vara oroliga? Fakta och myter om snuset Sömnskola för ungdomar

Transkript

1 nr STOCKHOLMS LÄN Skuld mitt i sorgen Unga på nätet Ska vi vara oroliga? Fakta och myter om snuset Sömnskola för ungdomar Huden ditt bästa skalskydd

2 Notiser Nya Kloka Listan Har du hämtat 2014 års upplaga av Kloka Listan? Den är gratis, och du kan hämta den på vårdcentralen eller apoteket. Stockholms läns landsting ger ut Kloka Listan varje år. De läkemedel som står i Kloka Listan är noggrant utvalda som de mest effektiva, säkra och prisvärda för behandling av de vanligaste sjukdomarna. En viktig poäng med Kloka Listan är att du lättare ska kunna diskutera din läkemedelsbehandling med din läkare. Är den slut på din vårdcentral eller på ditt apotek kan du beställa den via e-post: klokalistan@sll.se, eller på telefon Kloka Listan finns också att ladda ner som pdf-fil på 1177.se. Dags för operation? Nu har det blivit lättare för dig som bor i Stockholms län att välja vilken mottagning du vill komma till när du behöver specialistsjukvård inom ortopedi, handkirurgi eller ryggkirurgi. Möjligheten att välja ryggkirurgisk mottagning gäller för alla som är 18 år eller äldre. För ortopedi och handkirurgi finns ingen åldersgräns. Du kan välja mellan de mottagningar som blivit godkända av Stockholms läns landsting. Du hittar dem på 1177.se under fliken Hitta vård. Du betalar samma avgift för ett besök oavsett vilken mottagning du vänder dig till. Högkostnadsskydd och frikort gäller. Läs mer om vårdvalen inom ortopedi, handkirurgi och ryggkirurgi på 1177.se/ sthlm-vardval. Orolig, stressad, nedstämd? Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning idag. I Stockholms läns landsting genomförs en studie vars främsta syfte är att utveckla nya behandlingsmetoder för att hjälpa personer som är sjukskrivna för depression, ångest eller stressrelaterad ohälsa. Personer som tillhör målgruppen och som söker sjukpenning från Försäkringskassan får erbjudande om att delta i SAFARI-studien, men man kan även anmäla sig själv. På webbplatsen safaristudien.se kan du läsa mer om vad det innebär att delta i studien och anmäla ditt intresse för att vara med. SAFARI står för SAmordnad Forskning kring Arbetsrelaterade RehabiliteringsInsatser. Någon som lyssnar Känner du att dina tankar bara snurrar runt i huvudet, och att du inte har någon att prata med? Är det som allra värst på natten? Då kan du ringa till Jourhavande medmänniska på telefon Telefonjouren är öppen mellan 21 och 06 varje natt. De som svarar har gått igenom en grundutbildning, men är inte psykologer eller kuratorer utan medmänniskor, precis som namnet anger. Alla har tystnadsplikt och du ringer helt anonymt. Samtalet kostar inte mer än ett vanligt tele fonsamtal. ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Cancer i din närhet När någon i en familj får can - cer drabbas inte bara den som är sjuk, utan hela familjen. Ofta vill barn inte visa sina föräldrar hur dåligt de mår när en förälder blir sjuk, för att inte göra det än värre för föräldern. Studier visar att en femtedel av alla cancerpatienter har minderåriga barn. Det innebär att många unga berörs av cancer. Därför finns webbplatsen näracancer.se som ett stöd för unga som lever nära någon som har cancer. På näracancer.se finns ett forum där man kan möta andra i liknande situation, och en frågor & svar-tjänst där ungdomar kan ställa frågor till vården. Dessutom finns där artiklar, intervjuer, radioprogram och filmer. Texten Att prata med barn om förälders sjukdom finns översatt till arabiska, somaliska och romani. Höjd åldersgräns för billigare p-medel Från nyåret 2014 har du rätt att få preventivmedel till subventionerat pris till och med 25 års ålder. Tidigare var åldersgränsen 22 år. Subventionen gäller p-stav, hormonspiral, p-plåster, p-spruta, p-ring och de p-piller som ingår i läkemedelsförmånen. Kostnaden är densamma som förut det vill säga 60 kronor för 12 månader och 30 kronor för 3 månader. Pessar, kopparspiral och dagenefter-piller är gratis för ungdomar till och med 25 år. Tidningen på webben Numera finns tidningen 1177 Vårdguiden som ett eget tema på webbplatsen 1177.se. På 1177.se/ sthlm/tidning så hittar du en översikt över det senaste numret. Här finns även länkar till e-tidningen 1177 Vårdguiden. Med den kan du läsa tidningen på dator eller läsplatta. Tycker du att stilen är för liten kan du öka storleken genom att skrolla med dator musen. Om du är intresserad av något särskilt ämne kan du söka i arkivet, som innehåller alla årgångar från 2007 och framåt. Du kan spara artiklar på din dator, och du kan enkelt skicka en länk till dina vänner om du vill tipsa om något som du läst Vårdguiden nr

3 nr STOCKHOLMS LÄN Red: Ytliga bekymmer Skuld mitt i sorgen Unga på nätet Ska vi vara oroliga? Fakta och myter om snuset Sömnskola för ungdomar Huden ditt bästa skalskydd Innehåll nr Huden människans bästa vän 8 En frisk hud 10 Tonåringar och sov(o)vanor 14 Hur var det på nätet i dag? Behöver vi vara oroliga för vad våra barn kan råka ut för på internet? 16 När allting bara snurrar Vad kan yrseln bero på? 18 Snusförnuft Sant eller falskt om snuset. 21 Fiffiga febern Febern hjälper dig att bli frisk. 22 Frågor från dass 24 När skulden slår följe med sorgen 26 Håll koll på dina läkemedel 27 Aktuellt i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post: vardguiden@sll.se 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Jerry Gay/Getty Images Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: 1 013z 000 ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon 1177 När jag var liten hade jag besvärliga eksem. Jag minns så väl hur min mamma satt vid sängkanten på kvällarna och smorde in mina såriga arm- och knäveck med ömsom den starka salvan ömsom den snälla. Den som har en frisk och stark hud tänker kanske inte så mycket på huden. Men om man lider av eksem i barndomen eller akne i tonåren, eller om varje vinter innebär ökentorr, kliande hud, suger man i sig alla tips om hur man kan stärka sitt skal och få det att fungera bättre. I det här numret av tidningen 1177 Vårdguiden kan du lära dig mer om huden och hur du kan vårda den för att den ska kunna skydda dig mot omvärlden. När sorgen drabbar oss finns det däremot sällan något skydd att få. Den måste få ta plats, tid och energi. Om man även känner skuld gentemot den man mist, blir sorgen ofta än värre att bära. Läs om sorg och skuld på sidan 24. Har du tonåringar i huset? Då är artikeln på sidan 10 något för dig. Många föräldrar står inför samma bekymmer tonåringarna vänder på dygnet, spelar dataspel eller messar med kompisar hela nätterna, sover till frampå eftermiddagen och orkar inte med skolan. Läs om sömnens betydelse och varför den är som allra viktigast för dem som växer och utvecklas. Många gånger oroas vi som föräldrar för vad våra unga gör på nätet och om de blir utsatta på ett eller annat sätt. I vår artikel på sidan 14 hittar du kloka råd och tips om hur du som förälder kan hjälpa ditt barn. Både genom att intressera dig för vad som händer på nätet och genom att vara förberedd på vad ni kan göra om det skulle uppstå problem. Helt andra problem, kopplade till våra besök på toa letten, är något väldigt många undrar över, men som nästan lika många drar sig för att fråga om. På sidan 22 har vi samlat några av våra allra vanligaste frågor. Har du också frågor som du vill ställa utan att det brådskar? På 1177.se kan du ställa en anonym fråga och få svar inom sju dagar. Vill du ställa en personlig fråga använder du dig i stället av vår e-tjänst Mina vårdkontakter. Där får du svar inom en timme. Och som alltid kan du naturligtvis ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr

4 Tema: hud Huden människans bästa vän Huden, vårt största organ, skyddar oss från omvärlden med fi ender som virus, bakterier, smuts, kyla, vatten och solstrålar. Huden hjälper till att reglera kroppstemperaturen och är också ett viktigt känselorgan. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT Oftast funderar vi nog inte på alla viktiga uppgifter huden har. Men så här års, när huden lätt blir torr och fnasig av kyla och torr luft, kan den behöva lite extra omsorg. Huden kan också reagera om vi är stressade, sover dåligt eller har ätit något vi inte tål. Huden består av tre lager: överhud, läderhud och underhud. I överhuden pågår en ständig föryngring. Nya celler bildas längst ner och vandrar upp mot hudytan där de bildar ett starkt, nästan vattentätt hornlager. Det är i hornlagret som den egentliga hudbarriären finns. Den kan avge ett överskott av vatten, samtidigt som den skyddar mot skadliga ämnen. Hudbarriären fungerar bra mot både mikroorganismer, som virus och bakterier, och mot andra främmande ämnen, så länge den är frisk och opåverkad. Huden släpper inte igenom vad som helst. Men vissa molekyler kan passera genom hornlagret och överhuden. De når ner till de lager där det finns blodkärl, lymfkärl och nerver. Det här utnyttjar man för att ge läkemedel via huden, exempelvis som plåster mot åksjuka eller smärta. Även mycket små beståndsdelar i parfymer, kemikalier och konserveringsmedel i hudkrämer kan ibland ta sig in i huden. De kan orsaka kontaktallergi om immunsystemet i huden reagerar på ämnena. När vi blir äldre förändras huden på olika sätt. Hudcellerna håller ihop sämre och hudlagren tunnas ut. Vattenhalten i hornlagret minskar genom att fukten läcker och får svårare att stanna kvar. Många hudsjukdomar, som hudcancer, psoriasis, atopiskt eksem och akne, beror på ett samspel mellan arv och miljö. Om din hud blir ett problem om den till exempel börjar klia, fjälla, bli röd eller kanske stör din nattsömn, kan du ha fått eksem eller någon annan hudsjukdom. Ring 1177 och fråga om råd eller sök vård på din vårdcentral. n Vårdguiden nr

5 STANLEY HAR EKSEM: Vi kunde inte sova på nätterna stanley sagnia går i tre skolor: 6-års i Svandammsskolan, hockeyskola i Nynäshamns IF och smörjskola hos specialistsjuksköterskan Anette Gromell på Södersjukhusets barnavdelning. Idag är det återbesök hos doktorn tillsammans med mamma Jill Pettersson. Nu när Stanley inte behöver lägga en massa tid på att klia sig kan han ägna sig åt roligare saker. Det känns helt fantas - t iskt, säger Jill. Idag är Stanleys hud hel och slät, bara mörka fläckar påminner om tiden när den var sårig. Klådan och de vätskande, ibland varande eksemen gjorde att varken Stanley eller vi kunde sova på nätterna. För att Stanley inte skulle kunna riva sig fick Jill linda hans armar och ben med gasbinda. Vi såg hur han led, och vi led med honom, säger Jill. För två månader sedan vände allt. Då fick Stanley börja med ett läkemedel i tablettform. Det ger snabb läkning av eksemet så att huden kan smörjas ordentligt, men bör bara användas under korta perioder. Vi brukar kunna komma till rätta med ganska svåra eksem genom att smörja huden, men ibland måste man ta nästa steg, inte minst för att hela familjen ska få en chans att återhämta sig, säger Anette Gromell. I smörjrummet hjälps hon och Stanley åt att smörja in ben och armar med en mellanfet kräm som är bra under vinter halvåret. Här finns också det stora badkaret där badvattnet färgas lila av kaliumpermanganat, ett salt som torkar ut och desinficerar sår. All behandling är individuell och utformas i samråd med patienten och familjen. Det fungerar ju inte om man till exempel tycker att krämen luktar illa eller är för hård, säger Anette Gromell. Kan du visa vad du lärt dig att du kan göra i stället för att klia, Stanley? Ja, så här, säger Stanley och ler stort medan han trycker och klappar handen mot benet. n MER INFORMATION Läs mer om eksem på 1177.se/eksem» 1177 Vårdguiden nr

6 OSCAR HADE AKNE: Det blev en del av mitt utseende oscar sjöblom, 27 år, har bara små ärr i ansiktet, men under tonårstiden hade han periodvis stora svullna finnar. Jag upplevde så klart att det ibland påverkade mitt självförtroende. Det var ju svårt att inte låtsas om inför klasskompisarna. Men jag tror att jag vande mig, i alla fall när det gällde ansiktet som alla såg varje dag. Det blev liksom bara en del av mitt utseende. I övre tonåren var det mest när han visade ryggen som Oscar kände sig besvärad, till exempel när han skulle bada tillsammans med andra. Ibland blossade aknen upp även på bröstet. Som väl var brukade huden bli bättre under sommaren. Oscar fick råd och hjälp med att sköta huden av sina föräldrar. Pap- pan är läkare och hade själv haft akne, så där fanns både kunskap och erfarenhet. Periodvis använde jag en recept- fri kräm och en kort period även en receptbelagd. Ingen hjälpte i någon större utsträckning, men jag måste erkänna att jag inte alltid var så noga med behandlingen. Även Oscars båda bröder fick svår akne. En av dem behandlades med ett ganska omdiskuterat läkemedel som tidigare bara kunde fås på licens, men det ville inte Oscar ha. Brorsan blev mycket bättre, men jag valde bort det eftersom jag tyckte att de eventuella biverkningarna verkade jobbigare än själva aknen. MER INFORMATION Läs mer om akne på 1177.se/akne MAJA HAR PERIORAL DERMATIT: Huden blev röd maja eklund, 18 år, har haft hudbesvär de senaste två åren. Det började med små knottriga utslag runt munnen och näsan. Sedan spred de sig till under ena ögat. De var röda och huden blev torr och flagnade. När jag smörjde in mig sved det jättemycket och blev ofta ännu rödare. Utslagen kom och gick, dämpades när det var soligt och blev värre när det var kallt. Huden reagerade också på vissa kosmetiska krämer och smink, den blev röd och flagade väldigt mycket. I augusti förra året förvärrades besvären. Förutom att det sved och stramade, kändes det supertråkigt att gå med utslag som lyste röda och som många frågade om eller påpekade. Maja misstänkte själv att hon hade perioral dermatit men hon fick inte diagnosen förrän nyligen. Innan dess fick jag recept på kortisonkräm av en läkare, men eftersom jag hade läst att det bara gör det värre om man har perioral dermatit så hämtade jag inte ut den. I stället tog jag kontakt med en hudläkare Vårdguiden nr

7 och flagnade som sa att jag skulle undvika kortison. Nu är hon mitt i en tolvveckors behandling med antibiotika och upplever att hon redan blivit mycket bättre. Det är inte helt läkt än men det är mycket bättre och det känns så himla skönt. Jag hoppas verkligen att det inte kommer tillbaka! Majas tips till dig som har liknande symtom är att läsa på så att du är förberedd när du söker hjälp. Gå till en hudläkare om husläkaren inte kan hjälpa dig. När jag gjorde det fick i alla fall jag rätt hjälp. MER INFORMATION Läs mer om perioral dermatit på 1177.se/perioral dermatit Läs också om rosasea, som kan påminna om perioral dermatit men som är vanligare i medel åldern se/rosasea JAN HAR HAFT PSORIASIS I 45 ÅR: Det började som mjäll fast värre jan abrahamsson, 75 år, har rutin på hudsjukdomen psoriasis. De första symtomen kom när han var ung högbåtsman i Svenska Flottan. Det började med att hårbotten flagnade som mjäll, fast värre. Jag var på kurs i Karlskrona då, När jag kom tillbaka till örlogsbasen på Berga ville läkaren se på mina armbågar. Det är psoriasis, sa han direkt. Jag hade tur, för han råkade vara hudspecialist. På den tiden fanns det inga behandlingsanläggningar för psoriasis. Patienterna fick själva smörja in sig med kortisonkrämer. År 1973 hade den första anläggningen i Psoriasisföreningens regi öppnat i Enskede och där fick Jan behandling med både salvor, bad i saltvattenbassäng och medicinsk fotvård. Hade den anläggningen inte funnits hade jag aldrig kunnat göra karriär i Flottan. Där kunde jag få intensivbehandling under en period så jag klarade att ligga ute på fartyg tre veckor i sträck. Nästa innovation var den så kallade PUVA-behandlingen, en kombination av ljusterapi och en egyptisk örtmedicin. Jag tålde så pass mycket UVA-strålning att jag fick stå i ljusstrålen en timme och behövde ha solglasögonen på mig åtta timmar efteråt. Behandlingen hjälpte men den var tidskrävande och effekten varade bara i en månad. Så kom då den stora revolutionen i början av 1980-talet för patienter med svår psoriasis. Jan fick en form av cytostatika och på bara ett par veckor var huden fläckfri. Men läkemedlet var inte helt riskfritt utan kunde ge leverpåverkan och därför tog man med jämna mellanrum cellprov från levern. Som många andra med psoriasis har Jan också fått sjukdomen i lederna. Omkring 40 procent har psoriasisartrit som ger smärta och stelhet, precis som ledgångsreumatism. I hans fall har den nya generationen biologiska läkemedel gjort stor skillnad. (Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel som är kopior av eller som liknar kroppsegna ämnen). Jag tar sprutan själv en gång i veckan. Sedan jag började med läkemedlet för två år sedan har jag inte haft en fläck på kroppen, men jag känner ju hur det ligger där och kokar under ytan. Efter ett långt yrkesliv som fartygsbefäl, ofta på öppen brygga, segling som hobby och en hel del ljusterapi har Jan fått solförbud av sin läkare. Det blir påklätt och mössa på sjön och solparasoll på stranden. De skannar huden en eller ett par gånger om året. Jag har tagit bort många fläckar men hittills har de inte hittat några cellförändringar. MER INFORMATION Läs mer om psoriasis på 1177.se/psoriasis 1177 Vårdguiden nr

8 Tema: hud En frisk hud Mindre av tvål, vatten och smink. Mer av nyttig mat, motion och sömn. Läs om hur vi kan hålla vårt skalskydd i trim, särskilt under den kalla och torra årstiden. TEXT GUNILLA ELDH FOTO MAGNUS RAGNVID/JOHNÉR Vintertiden i Norden innebär stora påfrestningar på huden. Temperaturväxlingen är stor mellan luften i våra uppvärmda hus och den kalla utomhusluften. Vintertid är luften dessutom för torr för att huden ska må bra. Då är det särskilt viktigt att Undvik sådant som torkar ut huden. Dra ner på duschandet och var försiktig med rengöringsprodukter. inte tvätta sig för mycket med tvål och andra rengöringsprodukter, säger Helena Nyblom, medicine doktor i invärtesmedicin, specialist i psykiatri och författare till boken Vägen till en friskare hud. Om du får torra fläckar på kroppen och huden stramar och kliar kan det bero på alltför flitigt duschande eller att du använder för mycket tvål. Dra ner på duschandet till högst en gång om dagen. Med ökad ålder räcker det att duscha några gånger i veckan. En skonsam duschkräm torkar ut huden mindre än tvål. På morgonen kan det räcka att tvätta sig i ansiktet med ljummet vatten. Ett av Helena Nybloms råd för att bevara ansiktshudens natur- liga fettlager är att använda en skonsam rengöringslotion på kvällen. Ett annat tips är att höja luftfuktigheten inomhus. En skål vatten i varje rum kan räcka, säger hon. Fuktighetskrämer bör man vara försiktig med ute i kylan, särskilt i ansiktet. De innehåller vatten som fryser i minusgrader. Helena Nyblom rekommenderar i stället en fet kräm till ansiktet. Inomhus kan en mjukgörande kräm med till exempel karbamid vara bra på händer och andra torra partier av kroppen. Om du har hudsprickor på Smörj torr hud ofta. Ju fetare kräm desto bättre mjukgörande effekt. händer och fötter är det allra viktigast att du smörjer regelbundet. Det gäller att hitta en kräm som känns behaglig och att vara ihärdig. En fetare kräm är bra, men det upplever en del som kladdigt och då fungerar den inte i praktiken. Vissa ämnen i hudvårdspro- dukter och kosmetika kan göra oss överkänsliga. Läkemedelsverkets råd är att undvika parfymerade produkter. Personer med torr och käns- lig hud är ofta känsligare för kemikalier generellt och bör därför vara extra försiktiga med alla hudvårdsprodukter. Förutom tvål och duschkräm kan en del peelingprodukter som innehål- Nyttig mat, god sömn och lagom mycket motion påverkar huden mer än vad vi kanske tror. ler hög koncentration av fruktsyror torka ut och skada hudbarriären. Undvik också uttorkande ansiktsvatten med alkohol. Fråga personalen om du är osäker. På apoteken har de fackkunskap. Ju fler specialeffekter en kräm påstås ha, till exempel att de bleker pigmentering eller motverkar rynkor, desto större är risken att den innehåller tillsatser som kan orsaka allergi. Ekologiska produkter kan vara ett alternativ, men även naturliga ämnen kan ge allergiska reaktioner om du är överkänslig. Äldre hud kan kännas fräscha- re och slätare av att bli av med döda hudceller, men om du använder dig av exempelvis exfoliering, peeling eller scrubbing för ofta kan din hud bli känsligare och till och med skadas. Det naturliga åldrandet är inget vi kan bromsa. Rynkor uppstår djupt ned i huden, i det hudlager som inte kan påverkas utifrån. Att dricka mycket vatten hjälper inte heller. Däremot kan vi se till att huden inte åldras i förtid. Gen om att inte röka, skydda oss mot för mycket UV-strålning, äta hälsosam mat, motionera och sova ordentligt, bevarar vi bland annat hudens kollagen, ett ämne som gör den elastisk och slitstark. De livsstilsfaktorer som hotar hudens välbefinnande allra mest är utan tvekan rökning och för mycket sol. Våra matvanor påverkar oss från topp till tå och huden är inget undantag. Det är viktigt med en allsidig kost. Protein i form av till exempel sojabönor, kalkon, lax och linser behövs för att det viktiga kollagenet ska bildas. Och vi behöver äta färgrika bär, grönsaker och frukt som är rika på antioxidanter (ämnen som skyddar kroppens celler) och bygger upp huden inifrån. Var däremot försiktig med socker och andra snabba kolhydrater, säger Helena Nyblom. De minskar hudens kollagen. För mycket alkohol, kaffe och sena måltider är inte heller bra för huden. Det minskar mängden av ett tillväxthormon i kroppen som behövs för att huden Vårdguiden nr

9 ska förbli tillräckligt tjock och tålig. För mycket alkohol bryter också ner kollagenet och kan ge synliga ådernät, rödbrusig hud, svullna ögonlock och slapp hud. För att huden ska må bra rök inte och var försiktig i solen. Du kan själv hjälpa huden genom en god sömn och lagom mycket motion. Sömnhormonet melatonin är en antioxidant och alltså bra för huden. Och när du motionerar sänks nivån av stresshormonet kortisol som bryter ner kollagenet. En ohälsosam livsstil kan ge stresspåslag som gör huden mer känslig, kliande och röd. Förutom orenheter och slapphet kan huden reagera med pigmentfläckar på långvarig stress. För att din hud ska klara av tillfälliga stresstoppar är det viktigt med återhämtning. Östrogen är ett hormon som är särskilt viktigt för kvinnors hud. I fyrtioårsåldern blir huden naturligt torrare eftersom östrogennivån sjunker påtagligt då. n MER INFORMATION På webbplatsen 1177.se under tema Kroppen finns en utförlig artikel om vår hud. Där hittar du även länkar till artiklar om olika hudsjukdomar och hudåkommor. Vad kan jag göra själv? På 1177.se under tema Egenvård hittar du rubriken Hud. Där finns goda råd om hur du kan lindra dina symtom på egen hand vid enklare hud åkommor som lindriga eksem, mjäll och självsprickor. Du kan också ringa 1177 och få råd om egenvård. Var ska jag söka vård? Sök i första hand vård för dina hudbesvär på vårdcentralen. Om din husläkare anser att du behöver träffa en hudspecialist kan han eller hon skicka en remiss till en hudmottagning. Du kan även vända dig direkt till en hudmottagning utan remiss. På 1177.se under Hitta vård kan du se vilka hudmottagningar du har att välja på i Stockholms län Vårdguiden nr

10 Tonåringar och sov(o)vanor Har du en tonåring som vänder på dygnet? Står du där och trampar utanför sovrumsdörren och inte vet hur du ska göra ge order eller ge med dig? Kunskap om sömn är första steget. Sedan kan man föra en dialog. TEXT LENA JANNESDOTTER FOTO SUSANNE WALSTRÖM Alla människor har en egen biologisk dygnsrytm. En del är kvällsmänniskor, andra morgonmänniskor. Oavsett vilken dygnsrytm man har, behöver en vuxen person mellan sex och nio timmars sömn per natt. De flesta tonåringar behöver drygt nio timmar. Just under puberteten ökar nämligen sömnbehovet. Det beror på att man då genomgår en omvälvande utveckling av både kropp och själ, och den fordrar mycket sömn. Det är när vi sover som många av de nödvändiga processerna i kroppen pågår. Hjärnan behöver sömn för att kunna bearbeta, sortera och lagra ny information och nya intryck. Tillväxthormonerna gör att vi växer och immunsystemet är särskilt aktivt medan vi sover. Trots att det är så viktigt för ungdomar att sova tillräckligt är det vanligt att de inte gör det. Barn- och ungdomsläkare Olle Hillman, som även är specialist inom skolhälsovård, har träffat många skolungdomar som både sover för lite och som har vänt på dygnet. Han ser hur våra livsstilsförändringar med datorer, mobiltelefoner och teveprogram dygnet runt har förändrat ungdomars sömnvanor. Om vi förskjuter dygnet får vi oftast för kort sovtid, vilket får negativa följder, säger Olle Hillman. Med sömnbrist fungerar tonåringen inte lika bra som sin faktiska förmåga. Studier visar att för lite sömn gör att man får svårare att koncentrera sig, att arbetsminnet fungerar sämre och man orkar mindre. Man får även svårare att lösa sammansatta problem. Om man vänder på dygnet kan det ofta skapa jobbiga konflikter i familjen och inte minst problem i skolan, säger Olle Hillman. Många tonåringar sover gärna till långt in på eftermiddagen så snart det är helg. Och efter en riktigt sen lördagsnatt kanske man som förälder tror att det är bra för tonåringen att få sova ut på söndagen för att få sina nio timmar. Men att sova till lunch eller eftermiddag gör att krop pen inte hinner bli inställd på att somna när det är kväll. Det är bättre att komma upp i tid, menar Olle Hillman, eftersom sömnbehovet måste hinna byggas upp under den vakna tiden för att man lättare ska kunna somna i rätt tid när kvällen kommer. Tidpunkten då man går upp är allra viktigast att fokusera på för att behålla sin dygnsrytm. Även om tonåringarna har somnat sent är det viktigt att väcka dem i tid. Då återställer man dygnsrytmen lättare. Det är mycket bättre att ha sömnbrist under en dag och sedan kunna somna i tid på kvällen, än att sova länge på dagen och rubba rytmen över flera dygn. Oftast styr föräldrarna över sovtiderna när barnen är i mellanstadieålder. Men under högstadietiden blir det allt vanligare att de unga bestämmer själva. Och när föräldrarna släpper ansvaret för sovtiderna resulterar det ofta i alltför sena sängtider. Olle Hillman ger rådet att föräldrarna ska behålla ansvaret. Det är mycket lättare att hålla kvar ett ansvar som man inte har släppt, än att försöka återuppta det när man» Vårdguiden nr

11 Fem tips till föräldrar med ungdomar som vänder på dygnet Skaffa kunskap i ämnet så att du får sakliga och goda argument. Samtala med din tonåring i lugn och ro. Bestäm gemensamt vilka sovtider som gäller, och stötta din tonåring att hålla dem. Bestäm gemensamt vid vilken tid teve, dator och mobil ska stängas av. Lägg gärna mobiltelefonen på laddning i något annat rum än sovrummet så slipper tonåringen bli störd av plingande sms Vårdguiden nr

12 upptäcker problemen, till exempel i skolarbetet eller i relationen till de övriga i familjen. Forskning visar att i de familjer där föräldrarna engagerar sig i sina ung dom ars sömnvanor, där får ungdomarna en längre sammanhållen sömn. Det har en positiv effekt att bry sig. Så om man nu står där utanför tonåringens sovrumsdörr sent på kvällen och hör teven eller ser datorskenet lysa genom dörrspringan vad ska man göra då? Ska man gå in och dra ur sladden till datorn, Ta diskussionen vid ett annat tillfälle än mitt i natten, när både tonåring och förälder är pigga och mottagliga för resonemang. stänga av teven, gömma undan mobilen och tala om att det är osunt att vända på dygnet? Nej, att moralisera över dygnsvanorna brukar inte vara särskilt framgångsrikt, säger Olle Hillman. Han menar ändå att det är bra för sömnen att stänga av både dator, teve och mobil ungefär en timme innan det är dags att somna. Men det är viktigt att skapa sådana kvällsrutiner i dialog med sin tonåring. Och det fungerar bäst om man har skaffat sig ordentlig kunskap i ämnet. Olle Hillman säger att man som förälder behöver goda, sakliga argument för att föra en sådan dialog. Ta diskussionen vid ett annat tillfälle än mitt i natten, när både tonåring och förälder är pigga och mottagliga för resonemang. Det är bättre att vädja till tonåringens förnuft och klokhet i stället för att utgå från sin egen olust över beteendet. Många ungdomar som har rubbad dygnsrytm har själva insikt och är mottagliga för resonemang. Och om det ska bli någon förändring måste tonåringen själv kunna se problemen och känna sig motiverad att ändra vanorna. I de fall där tonåringen själv vill ändra sina sömnvanor räcker det ofta med föräldrarnas stöd. Skolhälsovården har stor erfarenhet av sömnproblem hos skolungdomar och kan ofta hjälpa till. Om man inte lyckas komma till rätta med sömnproblemen kan sjukvården hjälpa till. Till exempel vid mer avancerade och kanske oklara sömn problem, eller om sömnproblemen är en del i en tonårsdepression. Men de allra flesta som vänt på dygnet kan med god hjälp av föräldrarna och sin egen vilja få till en bättre fungerande dygnsrytm. n Vårdguiden nr

13 Dygnsklockan behöver ljus Ljus gör oss pigga och mörker gör oss trötta. För att vår inbyggda dygnsklocka ska fungera behöver vi ljus på dagen och mörker på kvällen. TEXT LENA JANNESDOTTER FOTO SUSANNE WALSTRÖM Vår biologiska dygnsklocka finns i hjärnans kontrollstation hypothalamus. Dygnsklockan reglerar vakenhet och sömn. För att klockan ska ställas in rätt behöver den ljus varje dag. Alla typer av ljus stimulerar hjärnan och gör oss piggare, men det är framför allt dagsljuset som ställer dygnsrytmen. Vi kan utsätta oss för starkt lampsken inomhus för att öka vakenheten, men det mest effektiva är att komma ut i dagsljus på förmiddagen. På kvällen, när mörkret faller, ökar halten av sömnhormonet melatonin i kroppen. Hormonet gör att vi blir trötta och redo att sova. Om vi utsätter oss för starkt ljus under kvällen minskar mängden melatonin. Då gör ljuset att vi inte känner av kroppens naturliga trötthet när det egentligen är dags att lägga sig. John Axelsson, sömnforskare på Karolinska Institutet i Solna, menar att dygnsrytmen lätt förskjuts på grund av för starkt ljus på kvällen och att våra moderna dygnsvanor kan vara svåra att stå emot. Det är speciellt det blå ljuset, som både dator och teve avger, som hindrar melatoninet. Det blå ljuset lurar kroppen att vara vaken längre än vad som är hälsosamt, och det gör att vi förändrar vår dygnsrytm. Många föräldrar sätter gränser för sina tonåringar när det är dags att släcka ner dator, teve och mobiltelefon. Men det är inte alla som lyckas avbryta spännande spel, stoppa tevekanaler som sänder dygnet runt och sluta sms:a med kompisar. Och då är det svårt att få det lugn och det mörker som behövs för att bli trött. Konsekvensen blir att tonåringen somnar för sent för att få tillräckligt med sömn inför nästa dag. De som är ute minst en timme varje dag har generellt bättre hälsa. Och det är förmiddagsljuset som är viktigast. För att må bättre och sova bättre är receptet att följa det naturliga ljuset. John Axelsson hänvisar till studier som visar att hos personer som blivit utpräglade kvällsmänniskor ställs dygnsrytmen drastiskt om efter en veckas tältsemester. Det handlar om att vara utomhus för att ställa den biologiska klockan. De som är ute minst en timme varje dag har generellt bättre hälsa. Och det är förmiddagsljuset som är viktigast. Ju blåare himmel desto bättre. n MER INFORMATION 1177.se/barn-somn. På 1177.se finns även artiklar om sömnens betydelse och om sömnsvårigheter. Boken Tonårssömn ungdomars sömn och dygnsrytm, Olle Hillman, Gothia förlag Vårdguiden nr

14 Hur var det på nätet idag? TEXT MIA FABER ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON De flesta unga råkar aldrig ut för något allvarligt på nätet. Ändå är många vuxna oroliga för att barn i deras närhet ska utsättas för mobbning eller sexuella kränkningar. Det är bra att ha en avslappnad dialog med barnen om nätet och att vara förberedd på vad man kan göra om något händer. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid på nätet. Tre av fyra tonåringar är med i sociala nätverk där de delar med sig av bilder, filmer och texter. Mest aktiva är 16- till 19-åringar och de surfar nästan alltid i mobilen. En ny undersökning, gjord av Novus på uppdrag av Rädda Barnen, visar att tre av tio föräldrar känner stor oro för att barnen ska råka ut för kränkningar på nätet. Den visar också att de flesta föräldrar inte vet vad de ska göra om något händer. Helena Meyer är verksamhetsansvarig på Fryshuset och expert på frågor om unga och nätet. Hon tror inte att regler och förbud är ett bra sätt att förhindra kränkningar på nätet. I stället är det nyfikenhet och samtal med barnen som ger bäst effekt. Ofta är det de negativa sidorna som tas upp när man pratar om ungas nätvanor. Men de flesta råkar aldrig ut för något obehagligt. De är mycket ute på nätet för att de gillar det och det har blivit ett självklart sätt att umgås. Helena Meyer tycker att man som vuxen kan informera barn om vad som kan finnas på nätet, på samma sätt som att det kan komma en läskig scen i en film. Man kan säga att de kan råka få se obehagliga saker och att de kan be rätta när det händer. Var inte dömande Om de berättar om något som har hänt på nätet är det viktigt att inte kritisera, säger hon. Samtalen om nätet måste ske på ett respektfullt sätt. En vanlig reaktion är jag har ju sagt att du ska akta dig för den sidan. Men om man reagerar så, vågar barnet kanske inte säga till om det händer igen. Solveig Sörlien är advokat med lång erfarenhet av olika fall där unga har råkat illa ut på nätet. Hon håller med om att det är viktigt att inte vara fördömande. Var inte rädd för nätet. Det är bra på många sätt. Nätet kan hjälpa unga som är blyga att våga ta kontakt med andra. Det finns en utforskarglädje hos många unga, som kan gå överstyr, eftersom det ibland är en tunn linje mellan vad som är okej och inte. Då måste man som förälder finnas där och stötta. Om man för dömer eller förfasar sig blir det svårare för unga att berätta om de har utsatts för något. Obefogad oro Det mesta som vuxna oroar sig för händer mycket sällan, visar Rädda Barnens undersökning. En del unga blir oönskat kontaktade i sexu ella syften, men de flesta kan hantera det, som genom att genast blockera personen. Det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta brott faktiskt inte kan begås på nätet. Oron för till exempel sexuella kränkningar är ofta mer befogad utanför nätet, säger Solveig Sörlien. Hon tycker att man som förälder bör vara beredd på att ens eget barn också kan utsätta andra. Hon förklarar att risken är större att bli uthängd på nätet av någon man känner än att råka ut för en nätpedofil. Man kanske tror att man chattar eller delar bilder med en okänd person, och så är det någon i parallellklassen. Men visst finns det personer som vill ha kontakt med unga i sexuella syften. De finns utanför nätet också, men på nätet kan de vara anonyma. De kan lättare ljuga där än om de står och spanar på barn i parken. Alla Bra råd till barnen Lämna inte ut adress eller nummer till någon på nätet. Sprid inte andras bilder och lämna bara ut bilder på dig själv som du vill att vem som helst ska kunna se. Om du ska träffa någon som du har lärt känna via nätet, berätta hemma vem du ska träffa och var. Ta helst med en kompis eller någon vuxen till träffen. Om något har hänt Anmäl direkt till sajten. Blockera personen. Spara skärmdumpar som bevis. Eller fotografera skärmen. Anmäl till polisen, till exempel om ditt barn har chattat med någon som föreslår sex eller uppmanar barnet att klä av sig. Sexbrott på nätet som bör polisanmälas Sexuellt ofredande när någon oönskat skickar sex bilder eller skriver saker med sexuella anspelningar. Grooming att kontakta någon under 15 år i sexuellt syfte. Utnyttjande för sexuell posering att få någon under 15 år att visa sig naken i webbkameran eller be någon under 15 år att skicka sexuella bilder. UMO.se information till unga På UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet, finns texter och filmer för unga om hur man kan tänka kring kontakter på nätet och vad man ska göra om något händer. MER INFORMATION Bra sajter där man kan läsa mer om vad som gäller på nätet: surfalugnt.se statensmedierad.se juridikinstitutet.se Vårdguiden nr

15 barn behöver veta att de personerna finns. Därför behöver man lära barnen att vara skeptiska på nätet. Hur var det på nätet idag? Ett bra råd till vuxna är: Var nyfiken! Fråga Hur var det på nätet idag? positivt och intresserat, på samma sätt som man frågar hur det var i skolan. Fråga vem de har chattat med, vilka filmklipp de gillar eller vilka sidor som är roligast, tipsar Helena Meyer. Om barnen är små kan man sitta tillsammans och titta. När de är lite äldre kan man själv kolla hur olika sajter fungerar. En bra idé är att be dem visa. Unga kan ofta mycket om nätet och det är kul för dem att vara bäst på något. Man kan tillsammans läsa igenom säkerhetsrutiner och hur man anmäler något på en sajt. Ofta finns det en anmälningsfunktion längst ner på sidan. Det är också viktigt att prata om att man ska vara schyst själv. Att hur arg man än är på någon, eller hur frestande det än kan vara, är det varken okej att sprida bilder eller elaka kommentarer. Kränkningar är svårt, rent juridiskt, säger Sol veig Sörlien. Något kan vara ett brott även om man inte tar illa upp, men man kan också ta illa upp för något som inte är ett brott. Och det varierar från person till person vad man känner sig kränkt av. Allt som är obehagligt behöver inte vara olag ligt. Men det betyder inte att det är okej. Det är bra att prata med barnen om hur man ska bete sig på nätet. Inte de ungas fel Helena Meyer säger att bland dem som faktiskt råkar illa ut har många det jobbigt på något sätt i sin vardag. Om man redan är känslig eller mår dåligt är man extra utsatt. De som kontaktar barn och unga i sexuella syften är ofta skickliga på att manipulera och få barnen att känna sig viktiga. Det är aldrig de ungas fel om de utsätts för något. Felet ligger hos dem som utnyttjar och lurar, avslutar Helena Meyer. n 1177 Vårdguiden nr

16 När allting b Det är obehagligt eller till och med skrämmande det vet du som har varit med om det. Hela världen snurrar som en karusell, eller också gungar det som på havet. Yrsel kan upplevas på många sätt. Men vad kan det bero på? TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO JOHNÉR Yrsel är kroppens reaktion på en störning i balanssystemet. Det kan ha många orsaker och kan vara mycket obehagligt medan det varar. Men för det allra mesta går det snabbt över och är ofarligt. Om du besväras av yrsel bör du ändå ta upp det med din husläkare, som kan bedöma om du behöver utredas vidare. Hur yrsel känns är väldigt individuellt. För en del känns det som att allt snurrar, som en karusell. För andra gungar marken. En del känner sig som om de befinner sig i en bubbla, och några kan få en känsla av att de ska svimma. Somliga mår också illa och kräks. Kroppen kan bli slapp och svag, och det kan svartna för ögonen. När du söker för din yrsel är det bra om du kan beskriva den tydligt, eftersom det har betydelse för att läkaren ska kunna ställa rätt diagnos. Det är också bra om du kan berätta hur ofta du har haft yrsel och i vilka situationer den uppstår. En svensk studie för några år sedan visade att drygt en femtedel av befolkningen besväras av yrsel ibland. Det är avsevärt vanligare hos kvinnor än hos män. Och ju äldre man blir desto vanligare är det. Mer än var tionde person rapporterade också att de hade fallit omkull på grund av yrseln. En vanlig orsak till yrsel är störningar i örats balansorgan. Men även stress, ångest eller depression kan ligga bakom. Dessutom finns en lång rad andra orsaker: För högt eller för lågt blodtryck, migrän, biverkningar av läkemedel, kärlskador, en propp eller blödning i hjärnan, störd pumpfunktion i hjärtat, hjärtinfarkt, neurologiska sjukdomar eller förgiftning av droger, alkohol eller lösningsmedel. Alla kan de ha yrsel som ett av flera symtom. Yrsel kan även bero på spänningar i nacken eller något så enkelt som nya glasögon. Om du är 70 år eller äldre kan yrseln bero på normala åldersförändringar i blodcirkulationen, blodtrycket, innerörat och hjärnan. n Vårdguiden nr

17 ara snurrar Sjukdomar som kan ge yrsel Om yrseln orsakas av störningar i örat kan de i sin tur bero på olika sjukdomar: Godartad lägesyrsel, som även brukar kallas kristallsjuka, är en vanlig diagnos. Den orsakas av att innerörats kristaller (otoliter) har rubbats ur sitt läge. Den drabbar mest äldre personer och är ovanlig hos barn. Vid lägesyrsel börjar det plötsligt snurra intensivt när du lägger dig ner eller när du vrider huvudet åt sidan. Yrseln varar från fem sekunder upp till en halv minut. Godartad lägesyrsel går oftast över av sig själv, men kan även behandlas av läkare eller sjukgymnast med speciellt anpassade övningar. Vestibularisneuronit, som även kallas virus på balansnerven, kännetecknas av plötslig karusellyrsel, illamående och kräkningar. Hörseln påverkas inte. Det här kan drabba män och kvinnor i alla åldrar, men oftast får man det bara en gång. Efter ungefär en månad brukar besvären börja försvinna, men trötthet och ostadighet kan sitta i länge, ibland i flera år. Det är viktigt att röra på sig för att bli frisk så snabbt som möjligt. Ibland kan man behöva behandlas med kortison i början av sjukdomen. Ménières sjukdom beror på att vätskan i inneröronen inte är korrekt balanserad. Den yttrar sig i återkommande anfall av karusell yrsel, nedsatt hörsel, tinnitus och lock för örat. Mellan anfallen återhämtar man sig helt. Det underlättar ofta att lära sig hantera sjukdomen och försöka leva så att man minskar symtomen. Till exempel genom att undvika stress, äta saltfattig mat och vara fysiskt aktiv. Under attackerna kan medicin mot illamående hjälpa, och det finns vätskedrivande läkemedel som kan förebygga anfall. Om ingen annan behandling hjälper kan inner örat opereras. Plötslig hörselnedsättning, eller sudden deafness, kan också medföra yrsel och balansproblem. Ibland har man även andra symtom, som huvudvärk, nedsatt syn, dubbelseende, rubbningar i hjärtrytmen, domningar i kropp eller ansikte eller påverkan på medvetandet. Att plötsligt tappa hörseln på ett öra kan vara obehagligt, men beror sällan på något allvarligt. Om detta händer dig bör du ändå söka vård. Hörsel nedsättningen kan komma snabbt eller gradvis under flera dygn. Oftast kan läkaren inte hitta någon särskild orsak. Men ibland kan hörselnedsättningen bero på en virusinfektion eller på att man utsatts för något starkt ljud som har skadat hörselcellerna. Om läkaren inte hittar någon särskild orsak brukar det vanligaste rådet vara att vila och undvika fysisk och psykisk ansträngning för att de skadade hörselcellerna ska återhämta sig. Man bör också försöka undvika att utsätta det skadade örat för höga RING 112 om yrseln kommer plötsligt och är så kraftig att du inte klarar dig själv, eller om du samtidigt får exempelvis något av följande symtom: kraftig huvudvärk feber och öronvärk eller stelhet i nacken ont i bröstet svårt att andas ljud under åtminstone en vecka. Om det behövs kan man använda hörselskydd. Ibland får man behandling med kortison i form av tabletter för att minska svullnaden i örat. Yrsel av stress Om du misstänker att din yrsel beror på stress eller andra psykiska faktorer kanske du behöver ägna mer tid åt dig själv. Några tips: Träna avslappning. Avsätt tid för sådant som du tycker är roligt. Sov ordentligt, ät regelbundet, promenera och motionera. Träna balansen och träna huvudoch ögonrörelser försiktigt. Fråga en sjukgymnast om lämpliga övningar. Motion och balansövningar är bra även när yrseln beror på åldersförändringar eller lågt blodtryck. Rör på dig så mycket du kan. All fysisk aktivitet ger ökad stadga, bättre balans och mindre yrsel. Även om din yrsel går över av sig själv, kan du behöva söka vård. Om du helt plötsligt får besvär av yrsel, eller får upprepade yrselanfall, tala med din husläkare. förlamning i ena sidan av kroppen eller att ansiktet domnar illamående och kräkningar talsvårigheter. Är du osäker kan du alltid ringa 1177 och fråga om råd. MER INFORMATION 1177.se/yrsel 1177 Vårdguiden nr

18 Vårdguiden nr

19 S n u s f ö r n u ft Är du inbiten snusare och vill fortsätta med det? Då kan du sluta läsa här. Om du däremot har funderat på att sluta eller redan bestämt dig då kan du fortsätta att läsa. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO ULF HUETT I Sverige i dag snusar cirka personer. De flesta snusare hittar man bland män mellan 20 och 45 års ålder. I snitt snusar de en dosa om dagen, vilket kostar cirka kronor per år. Det innebär vidare att snushandeln omsätter drygt 13 miljarder kronor varje år. Det finns många myter och uppfattningar kring snuset. Här är några av dem: MYT NR 1 Att sluta snusa är mycket svårare än att sluta röka. Nej, enligt vår erfarenhet är det inte så. Många tror det, men det är faktiskt inte svårare att sluta snusa än att sluta röka. Nikotinet går ur kroppen på några dagar, och då försvinner även abstinensproblemen, säger Ann Post på Sluta-röka-linjen, som också hjälper snusare att sluta. Om man har svår nikotinabstinens kan man prova med nikotinläkemedel. De är visserligen inte utprovade för snusare, men kan ändå vara till hjälp den första tiden. Snusare har ofta ett starkt fysiskt behov av att ha något under läppen men det kan hjälpa med nikotinfritt snus, en bomullstuss eller tuggummi. MYT NR 2 Det är inte bevisat att snus är farligt för hälsan. Jo, det finns bevis för att snus- are löper ökad risk att få diabetes typ 2, cancer i bukspottkörteln och bestående skador på slemhin nor och tandhalsar, säger Hans Gilljam, professor vid Institutet för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. mun- Det finns också misstankar, även om det saknas kristallklara bevis, om att snusare löper högre risk att dö vid en hjärtinfarkt. Risken för hjärtinfarkt i sig är inte högre, men dödligheten är större. Det finns också misstankar att snusare löper högre risk att få cancer i matstrupen, magsäcken och i munnen. För kvinnor som snusar under graviditeten ökar risken för ha - van deskapsförgiftning, missfall, dödfödda barn, för tidig förlossning och lägre födelsevikt hos barnet. Dessutom ökar risken för plöts lig spädbarnsdöd. Den goda nyheten är att risk- erna sjunker till normal nivå om man slutar snusa i början av graviditeten, det vill säga när man vet att man är gravid. Kvinnor som ammar bör inte heller snusa, eftersom nikotinet går över i bröstmjölken. MYT NR 3 Många slutar röka och går över till snus det måste väl i alla fall vara bättre? Javisst, rökning är avsevärt farligare. Men att ersätta ett beroende med ett annat är inget att rekommendera. Fyra av tio snusare har dessutom aldrig rökt. Man riskerar även att bli dubbelt beroende om man börjar röka igen och fortsätter snusa, säger Ann Post, Sluta-röka-linjen. MYT NR 4 Snus skyddar mot karies, så snusare slipper få hål i tänderna. Vi vet för lite för att kunna säga något säkert, men det kan ligga något i det, säger docent Margaret Sällberg Chen vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet Huddinge. Snus innehåller en tillsats som ska göra det lättare för kroppen att ta upp nikotinet. Den tillsatsen är basisk, det vill säga höjer ph-värdet i saliven något. Det i sin tur gör att bakterierna som orsakar karies inte trivs så bra. Det finns studier som tyder på att snusare får mindre karies, men resultaten är inte entydiga. n Tre som lagt av» 1177 Vårdguiden nr

20 Tre som lagt av: Min dotter fick mig att vilja sluta Daniel, 29 år, har varit snusfri i tre veckor. Min treåriga dotter förstod att jag snusade. Det kändes inte bra. Dessutom har jag fattat att det är dåligt för min hälsa, eftersom jag har högt blodtryck. De första tre dagarna var riktigt jobbiga. Nu efter tre veckor känner jag mig säker. Men jag kör fortfarande med nikotinfritt snus, för rädslan att sakna något om jag slutar tvärt. Förut gick det åt ungefär en dosa om dagen, och lite mer på helgen. Det bästa med att ha slutat är känslan av att slippa peta i sig gifter. Och så förstås pengarna, hälsan och att slippa vara beroende. Sluta-snusa-tips Du som vill sluta snusa kan få hjälp på din vård central. Vill du tala med profes sionell personal om att sluta snusa kan du ringa Sluta-röka-linjen på Du kan även få stöd via sajter och appar: Slutasnusa.se forum för dig som försöker lägga ut prillan för gott. Uppmuntran och goda råd. Rökfri app på 1177.se, Tema Hälsa. Fungerar bra även för snusare. Något annat styrde mitt liv Jan, 49 år, slutade för nio år sedan. Jag trodde faktiskt att det skulle vara svårare, säger Roger. Jag fick nog! Jag var så less på att jaga nikotin. Såg mig själv planera min semester, och beräkna hur många dosor jag behövde för att klara två veckor till sjöss. Jag fick panik av att vara så beroende. Något annat än jag själv styrde mitt liv. Under 4 5 år hade jag försökt sluta, av och till. Den här gången bestämde jag mig, men det var oerhört svårt. Första halvåret var värst, med konstant hjärtklappning, klåda på underarmarna och avdomnade läppar. Jag hade svårt att sova, vaknade tidigt på morgnarna och tänkte på snus. Jag drack kopiösa mängder kaffe och började röka, flera paket om dagen. Men det räckte ändå inte som substitut för snuset. Jag mådde inte bra. Wow, vilken drog jag håller på att avvänja mig från! tänkte jag. Så jag bestämde mig för att vara utan både nikotin och alkohol i sex månader. På jobbet berättade jag att jag skulle sluta med nikotin och att det kunde påverka mitt humör... oj vad jag kämpade! Nu har jag varit snusfri i nio år. Och jag är jag fri från drogen nikotin det är det bästa! Första tiden hade jag nog ganska kort stubin Roger, 47 år, har klarat sig en månad utan snus. Jag har haft ont i magen det senaste året och ville se om det skulle bli bättre om jag slutade snusa. Ändå snusade jag inte så värst mycket en dosa kunde räcka i två dagar. Jag har inte haft några hjälpmedel, som nikotinfritt snus eller andra preparat. Men jag har en dosa i fickan som jag luktar på ibland. Nu har jag varit snusfri i drygt en månad. Jag trodde faktiskt att det skulle vara svårare. Personer i min omgivning hävdar att mitt humör inte var det allra bästa och att jag hade väldigt kort stubin den första tiden. Men det är bättre nu. Även om jag inte märker någon förbättring i magen än det kanske tar längre tid känner jag mig redan så mycket piggare! MER INFORMATION 1177.se/sluta-snusa slutarokalinjen.org/sluta-snusa tobaksfakta.se faktablad: Om snuset UMO.se sök på Sluta snusa Vårdguiden nr