Lär av försvaret. nytt. Staffan Slörners uppmaning till tidningar i kris: i Göteborg. Anna-Karin Ström, Mediaedge:cia

Transkript

1 Riksmedia Nr 3 Oktober Bästa 2009 Journalistik Bästa 2009 Kundtidning Årets 2008 Nykomling nytt Bästa 2008 Journalistik ett av de bästa reklamåren riksmedia växer i Göteborg Anna-Karin Ström, Mediaedge:cia hon ser ljuset i tunneln Staffan Slörner, vd för Sveriges Mediebyråer. Staffan Slörners uppmaning till tidningar i kris: Lär av försvaret ledare Allt behöver inte vara gratis krönika Anne-Françoise Hivert: En avundsvärd modell

2 Ledare Leslie Marsden, vd Efter Medievärldens farväl som papperstidning är Riksmedia-Nytt den enda tryckta tidningen med rötter i dagspressen, skriver Riksmedias vd Leslie Marsden. Allt behöver inte vara gratis Välkomna till en ny höst och ett nytt nummer av Riksmedia- Nytt. Efter det färska beskedet att Medievärlden läggs ner, är Riksmedia-Nytt den enda tryckta tidningen med rötter i dagspressen. Jag tycker att det är signifikant att tu:s tidning blir nättidning samtidigt som hela branschen funderar på hur vi ska kunna ta betalt av våra läsare på webben. Kommer det att vara möjligt? Ja, det tror jag. Unikt material går alltid att ta betalt för. Frågan är bara vilket material på webben som är unikt och hur mycket man kan ta betalt för detta. Går det att få tillräckligt stora intäkter för att täcka kostnaderna för att producera unikt material? Är den vinnande nätmodellen istället att inte ta betalt och inte heller betala för material som publiceras där? Jag tycker att det är rimligt att allt inte ska vara gratis. Men till slut blir det väl de trogna prenumeranterna (kunderna) som får betala kalaset, som vanligt. Läs mer om detta på sidorna 7 9. Vi vill också göra alla medvetna om att 2009 egentligen inte är ett sådant dåligt år som många säger. Ur historiskt perspektiv är det ett av de bästa åren någonsin. Men krisen kom fort och för många Andel av befolkningen (9 79 år) i Sverige som läser en morgontidning en genomsnittlig dag (Procent) Vad gör vi på internet? Användningsområden bland användare 9-79 år i hemmet en genomsnittlig dag Aktivitet E-post Sökt annan information Läst dagstidning Deltagit i något social nätverk Tagit del av någon blogg (%) Medieslag (%) Television Dagstidning Radio Internet Tidskrift Text-TV överraskande, vilket kan vara en förklaring till den känns så stor. Och så klart att det har gått snabbt utför på vissa enskilda marknader. Jag vill passa på att hälsa Jakob Keyling och Niclas Gillqvist välkomna till Riksmedia. De är våra nya stjärnor på vårt växande Göteborgskontor. Jakob är en rutinerad säljare men färsk inom media, medan Niclas är ett medieess efter ett antal år i dammen. Det ska bli mycket roligt att arbeta med två så duktiga killar välkomna! Till sist tre tankar: w 2009 är ett fantastiskt år historiskt. Tyvärr jämför vi bara mot föregående år och då år 2009 inget bra år. Jag tycker att vi är lite för bra på att rätta munnen efter matsäckens storlek under de bra åren. w Den stora mörkläggningen Land & Rikes och Stormarknadspress sammanslagning. Det är väl den mest naturliga sak i vår bransch. De har samma ägare som levererar sparpaket på sparpaket. Varför betala för två riksbolag? Berätta vad som är på gång! w Nya lokaler och nya medarbetare. Det blir en fantastisk höst. Nytändningen hos oss genomsyrar allt vi gör. Behöver ni lite glädje, ta ett möte med en riksmedian! «Män Kvinnor Andel av befolkningen i Sverige 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig vardag Andel frekventa* internetanvändare i EU per land Land (%) Danmark Sverige Nederl. Finland Luxemb. Storbr. Tyskland Belgien Österrike Frankrike Estland Slovakien 574 Leslie Marsden, vd för Riks media "helikopterrånare" på Google den 28 september Ungern Lettland Slovanien Irland Litauen Malta Italien Spanien Polen Tjeckien Portugal Cypern Bulgarien Grekland Rumänien Riksmedia representerar dessa tidningar Tidning Utgivningsort Ale-Kuriren*A ale Alingsås TidningA alingsås Blekinge-Posten Bräkne-Hoby Dala-Demokraten Falun Dalslänningen Bengtsfors Ena-Håbo TidningenE enköping Falköpings Tidning Falköping Finnveden Extra Värnamo Folkbladet Jönköping Jönköping Haparandabladet Haparanda Härryda Posten Härryda Jönköpings-Posten Jönköping Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning K kalmar Karlskoga-KurirenK karlskoga Karlstads-Tidningen K karlstad Kinda-Posten*K kinda kommun Kungsbacka Tidning kungsbacka Kungsbacka-Posten kungsbacka Kungälvs-Posten K kungälv Laholms Tidning L laholm Lerums TidningL lerum LinköpingspostenL linköping Lokaltidningen i Skåne Skåne LysekilspostenL lysekil Länstidningen Östergötland linköping Metro* (Metropol) Metro Teknik* Mölndals-Posten Mölndal Nacka Värmdö Posten*N nacka Nordsverige Umeå Norra HallandK kungsbacka Partille Tidning Partille Provinstidningen Dalsland Åmål Sigtuna-/Knivstabygden* Sigtuna Sjuhäradsbygdens Tidning Ulricehamn Skaraborgsbygden Skara Skaraborgs Läns Tidning Skara SméJournalenE eskilstuna Smålandsbygdens Tidning Jönköping Smålands-TidningenE eksjö SmålänningenL ljungby SP-Tidningarna Södertälje Trosa Gnesta ST-tidningen Stenungsund ST-tidningen to lö Stenungsund Stenungsunds-Posten Stenungsund SträngnäsJournalen Strängnäs STT Svenljunga Tranemo Ulricehamn Sundsvalls Nyheter Sundsvall Svenska Dagbladet Stockholm Södermalmsnytt Stockholm SörmlandsbygdenK katrineholm Tidningen Frölunda Göteborg Tidningen Centrum/Linné Göteborg Tidningen Sydväst Göteborg Tranås Tidning Tranås Tranås-Posten Tranås Uddevalla-Posten Uddevalla Uppsala Tidningen Uppsala Varbergs-Posten Varberg Vetlanda Posten Vetlanda Vi i Vasastan Stockholm Vimmerby Tidning* Vimmerby Vårt Kungsholmen Stockholm VärmlandsbygdenK karlstad Värmlands FolkbladK karlstad Värnamo Nyheter Värnamo Västerbottningen Umeå Västerbygden Uddevalla Västerås Tidning Västerås Västgöta-Bladet Tidaholm Växjöbladet/Kronobergaren Växjö Växjömagasinet Växjö Ölandsbladet* Borgholm Örebroar nö örebro Östermalmsnytt Stockholm Östran/NyheternaK kalmar Finland Pohjolan SanomatK kemi Lapin KansaR rovaniemi Kaleva Uleåborg Källa: Eurostat och Göteborgs universitet * Dagligen eller nästa dagligen *) Endast platsannonser och eftertext Riksmedia-Nytt ges ut av Riksmedia Sverige AB l Ansvarig utgivare: Leslie Marsden l Produktion: Desken AB, l Layout och form: Anders Gustafson, Editor Publishing AB, l Redaktion: Mikael Bergling, , Johan Drakenberg, , Anders Gustafson, , Fredrik Nejman, l Kontakt: , riksmedianytt@riksmedia.se l Tryck: EO Grafiska AB, l Omslagsfoto: Hanna Teleman 2 riksmedianytt nr

3 Nils Funcke debatt Aftonbladet säger nej till Sverigedemokraternas annonser. Om det är ett försök att tysta partiets budskap är tidningen på fel väg, skriver Nils Funcke, sekreterare i Yttrandefrihetskommittén och vinnare av Stora Journalistpriset Annonsstoppet ett slag i luften befolkningsmässigt homogent samhälle har bättre förutsättningar att nå en fredlig och de- Ett mokratisk utveckling, än en heterogen statsbildning. Rotlöshet och omfattande motsättningar, såsom gängvåld, rasism och grupphat, har blivit en del av vardagen i Sverige, som en konsekvens av en alltför generös invandringspolitik. Alla människor måste få känna att de tillhör ett folk. Sverigedemokraterna hyvlar så att spånen yr. Deras ungdomsförbund (sdu) tar till stöthyveln: För medborgarskap krävs att invandraren assimilerat sig i den grad att han av övriga svenskar uppfattas som en svensk. De etablerade partierna tävlar om vem som kan markera störst avstånd till Sverige demokraterna. Ingen, utom omkring fyra procent av väljarna, vill ta i dem med tång. Det gäller inte minst Aftonbladet som åtminstone fram till valet 2010 inte tänker ta in några annonser från partiet. Det känns bra att Sverigedemokraterna inte är med och betalar min lön, deklarerade Aftonbladets kulturchef, Åsa Linderborg, på bokmässan i Göteborg den 26 september. Aftonbladets utgivare Jan Helin har förklarat att det finns en dubbel agenda i Sverigedemokraternas känslofyllda retorik som vi inte vill vara avsändare till. Är inte det en inskränkning av det fria ordet? frågar sig Helin och svarar själv kanske men trots allt en hanterbar förlust för det fria ordet. Visst kan man tala om en form av censur när en tidning väljer att undertrycka vissa Effekten av liknande försök i tidigare valrörelser att tysta kritiker av den svenska invandrings- och integrationspolitiken har ju inte varit överväldigande goda. Ur askan i elden. Nils Funcke. Foto: privat Aftonbladets Jan Helin säger nej till annonser från Sverigedemokraterna. Foto: aftonbladet åsikter i annonser eller artiklar för att bara publicera sådant som den vill stå som avsändare till. Men det vi vanligen menar med censur, och för vilket ordet bör reserveras, är när staten eller någon myndighet styr och ställer med vad som får eller bör publiceras. Riksdagen ska ange ramarna för vad som får sägas och domstolarna avgöra om reglerna överträtts men i övrigt ska myndigheterna och andra allmänna organ hålla fingrarna i styr. Aftonbladet och de flesta dagstidningar visar dagligen stor fingertoppskänsla för vad som får och bör publiceras även om det kan bli riktigt tokigt ibland. Jag vågar påstå att denna känsla för var gränserna går är lika utvecklad hos Sverigedemokraterna och för den delen Nationaldemokraterna. De håller sig inom lagens hank och stör. Budskapen i ovanstående citat är rakt på sak och vad det dubbla budskap Helin talar om består i förstår jag inte riktigt. Citaten liksom innehållet i andra officiella dokument från Sverigedemokraterna må vara obehagliga men tangerar inte ens det olagliga. För att kunna klassas som hets mot folkgrupp krävs att en grupp människor med till exempel en viss etnisk bakgrund utpekas som mindervärdiga eller klandervärda. Med tanke på den betydelse den fria åsiktsbildningen tillmäts i en demokrati är det tillåtet att skriva sådant som inte bara upprör utan också kan uppfattas som kränkande. Den svenska traditionen är lång och tillåtande. Tanken är att usla argument ska bemötas med goda, inte med batonger. Till denna svenska tradition ska vi nu också lägga den europeiska. Ibland på gott och ibland på ont påverkas den svenska lagstiftningen av beslut inom eu liksom praxis av beslut i eu-domstolen och Europadomstolen. Högsta Domstolen har friat yttranden som enligt domstolen skulle fällts om man enbart sett till den svenska lagen. Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan Europadomstolens tolkning av konventionen och Högsta Domstolens uttolkning av Europadomstolen i Strasbourg har förflyttat gränsen mellan det olagliga och det acceptabla i Sverige. För att fällas krävs ett mer oförblommerat hate-speech. Det svenska missaktning som är mindre tillåtande kan inte betraktas som något annat än död bokstav i lagen. Att Aftonbladet inte publicerar Sverigedemokraternas annonser hotar inte partiets yttrandefrihet eller det fria ordet generellt. Att publicera dem skulle inte vara något lagbrott så länge budskapet håller sig inom de ramar som citaten ovan antyder. Om annonsstoppet är taktiskt lämpligt är en annan fråga. Effekten av liknande försök i tidigare valrörelser att tysta kritiker av den svenska invandrings- och integrationspolitiken har ju inte varit överväldigande goda. Ur askan i elden. «kommentar direkt Är det rätt av tidningar att bojkotta vissa partiers annonser? w Karin Mattsson, vd, tidningen Östra Småland: Om annonserna ska med eller ej är det egentligen ansvarig utgivare som avgör. Min åsikt, och den policy vår ansvarige utgivare tillämpar på Östran/Nyheterna, är att det inte är en mänsklig rättighet att få annonsera i Östran/Nyheterna. Vi skulle dock inte bojkotta en annons på grund av att avsändaren är ett visst parti. Däremot kan vi naturligtvis stoppa annonser som strider mot våra etiska regler. Men då beror det inte på avsändaren utan på innehållet. Ur bloggosfären w Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall: Det står varje tidning fritt att bestämma vem som ska få annonsera valde en del tidningar att stoppa partiets annonser, medan andra accepterade dem. Aftonbladets beslut kan gynna tidningen. Den framstår som en konsekvent och medveten kritik av ett parti med skumma åsikter. Men beslutet kan också vilket är allvarligare spela Sverigedemokraterna i händerna. Inget göder missnöjet så pass som att vara motarbetad av etablissemanget. Aftonbladet har massor av duktiga politiska journalister. Det är svårt att förstå varför det demokratiska renhållningsarbetet plötsligt överlåtits på åsiktsregistrerande annonskonsulenter. nr riksmedianytt 3

4 aktuellt vadå reklamkris? 2009 Reklamintäkter Reklamintäkter (Miljoner kronor) (Miljoner kronor) blir ett toppår Landsortspress Landsortspress Storstadspress Storstadspress uppåt 2009 väntas bli ett av de bästa reklamåren någonsin. Trots krisen. Det är storstadstidningarna och kvällspressen som tar mest stryk. För övriga dagstidningar ser det något bättre ut, säger Magnus Anshelm som är vd för Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM). Som grafiken här bredvid visar väntas det i år satsas drygt 28 miljarder kronor på reklam i svenska medier i vid bemärkelse, vilket gör 2009 till det fjärde bästa reklamåret någonsin. Talet om kris beror på vad man jämför med. De tre sista kvartalen 2007 och de tre första kvartalen 2008 var extrema i svensk reklamhistoria. Så mycket pengar har det aldrig tidigare funnits i marknaden, säger Magnus Anshelm. Jämfört med 2008 som alltså är det bästa reklamåret någonsin mätt i pengar väntas 2009 bli ett dåligt år, präglat av en kraftig nedgång i reklaminvesteringar. Jag tycker att det är ett alldeles för kort tidsperspektiv att jämföra ett år med ett annat. Reklaminvesteringar mediemarknaden (Milj kr) kr) * Prognos * Prognos Jämför vi i stället några år bakåt i tiden blir 2009 ett helt okej år. Storstadspress förlorare Som grafiken också visar varierar nedgången kraftigt mellan olika medieslag. Ett exempel: I år väntas storstadspressen dra in cirka 2,5 miljarder kronor i annonsintäkter, vilket är det sämsta resultatet på över 20 år. Å andra sidan väntas landsortspressens annonsintäkter hamna på drygt 3,9 miljarder kronor, vilket är ungefär lika mycket som * Progons * Progons Kvällspress Kvällspress Grafik: tomas öhrling källa: irm De dagstidningar som tar mest stryk just nu är storstadstidningarna. w Är dagspressens kris ett storstadsfenomen? Ja, i stor utsträckning. Men med tanke på att det handlar om en nedgång för dagspressen på cirka 20 procent jämfört med 2008, är det ändå inte konstigt att många talar om kris även om det är en förenklad bild, säger Magnus Anshelm. Det grundläggande problemet för dagspressen är att man annonsmässigt oberoende av konjunkturen ännu inte lyckats ta igen på TV TV nätet det man har förlorat i print, trots att det läsarmässigt ser ganska bra ut. w Hur ska man göra det? Det gäller att visa på samma kundnytta för annonsören på nätet som i en tryckta tidningen. w Hur gör man det? Bättre effektmätningar. Det är enda sättet. Det finns inga genvägar. w Vad händer 2010? Det blir ett landnings- och inbromsningsår, därefter kommer annonsmarknaden att återhämta sig. w Vad händer med tidningarna? enkät Har det vänt? w Ola Kälebo, medierådgivare, Nowa kommunikation: Det känns tidigt att prata om en tydlig vändning. Men det ser ut att bottna. Annonsörernas resultat för andra halvåret i år är fortfarande osäkra. Hösten 2010 tror jag dock kan uppvisa en tydligare positiv riktning. w Lena Larsson, vd, Värmlands Folkblad: Nej, jag ser inte att det har vänt även om jag börjar se ljuset i tunneln. Ljuset består i att vi i dialog med våra kunder fått bekräftelse på flera gjorda goda affärer under året och att de fortsätter att köpa oss som marknadskanal. w Peter Svensson, enhetschef, Konjunkturinstitutet: Det finns tecken på att det branta fallet i efterfrågan har bromsat in. bnp-tillväxten ökar gradvis framöver, bland annat till följd av ökad efterfrågan i omvärlden. På arbetsmarknaden sker en stabilisering först under w Mats Larsson, annonschef, Östran/Nyheterna: Det finns positiva signaler, i första hand på lokal nivå. Och vi gör ett bättre resultat i september jämfört med övriga månader under året. Men för att tala om en vändning måste vi se mer av förändring. 4 riksmedianytt nr

5 a Aktuellt Medierådgivaren w Lars Grafström, vd, nyhetsmagasinet Fokus: Ja, men det innebär inte att annonsintäkterna för Q4 kommer att visa ett mindre tapp mot 2008 än året i övrigt. Ökningen i kronor och ören kommer vi nog först att se i mars, då januari och februari av hävd är återhållsamma månader. Internet Det kommer alltid att finnas ett behov av massmedier. Tidningarnas existens som sådan är alltså inte hotad. Men, precis som det finns ett skifte mellan tryckta och digitala massmedier finns det en tyngdpunktsförskjutning mot mer målgruppspecifika medier. Det talar till viss del emot dagspressen i allmänhet, men samtidigt för den lokala tidningen som redan är målgruppsspecifik i den meningen att den når många på en lokal marknad. Närmar oss övriga Europa Enligt Magnus Anshelm drabbar fokuseringen på nischade tidningar nationella gratistidningar, men inte lokala. w Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter: Äntligen är botten nådd. Många av våra medlemmar ser också en vändning under hösten. Själv tror jag vi får vänta en bra bit in i 2010 innan det har vänt på riktigt * 2010* De sistnämnda är dessutom ett mycket bra alternativ till direktreklam, inte minst med tanke på att över 25 procent av hushållen säger nej till reklam. I Stockholm är andelen hela 40 procent. w Är papperstidningen döende? Nej. Visserligen blir det ytterligare förflyttningar av pengar till digitala lösningar. Men det innebär inte den tryckta tidningens undergång. Vi håller på att närma oss samma nivå på läsandet av tryckta tidningar som övriga Europa låg på för 30 år sedan och då var det ingen som talade om tidningarnas död. «Mikael Bergling porträtt För ett år sedan tvärstannade världens finansmarknader. Företagen drog i nödbromsen och skar febrilt i de rörliga kostnaderna. Annonsering var bland det första som fick stryka på foten, inte minst i dagspress. I dag anar Anna-Karin Ström, printrådgivare på Mediaedge:cia i Göteborg, ett litet ljus i tunneln. Ett litet steg i rätt riktning Då, för ett år sedan, blev det tvärstopp, allting stannade av, säger hon. Konjunkturen är ju fortfarande väldigt darrig och man kan inte med säkerhet veta vad som ska hända, men känslan är att det håller på att vända. Kunderna har börjat diskutera framtid igen. Man vågar titta månader framåt i stället för bara veckor. Men man drar in i det längsta på besluten. Det är fortfarande tufft när det gäller annonsering i dagstidningar, de konkurrerar ju med ett flertal andra mediekanaler som Anna-Karin Ström. Foto: privat kan vara minst lika viktiga för kunden. Många medier kan ju lösa samma uppgift som dagspressen kan. Detta gäller särskilt för tidningar i storstadsregioner. Landsortspressen har det säkert lite lättare. w Vad lockar ni då med för att få kunden att välja print? Morgontidningen är fortfarande unik när det gäller utbudsannonsering där syftet är att snabbt få in besökare till butik. Men med varumärkesannonsering är det inte längre lika självklart. w Har det kommit något gott ut av krisen för er? För oss som mediebyrå så tror jag inte att det kommit något gott ut ur krisen. Men våra kunder har framförallt fått en lägre kontaktkostnad vid annonsering. w Men vad har du och dina kollegor lärt er av krisen? Jag vet inte om man kan säga att vi har lärt oss så mycket, för vi har ju varit med om kriser tidigare, på 1990-talet till exempel. Det var egentligen samma scenario då, bara att det nu varit i en mer omfattande skala och att den kom väldigt hastigt. Men kanske är det ändå så att vi har lärt oss att snabbt ändra kurs för att anpassa kundens mål med konjunkturen. Det har också varit mycket viktigt att göra uppföljningar direkt för att skruva erbjudandet och medie valet. Nästa år vid den här tiden tror Anna-Karin Ström att konjunkturen sakta men säkert fortsätter uppåt. Men troligtvis är kunderna fortfarande försiktiga och konjunkturkänsliga och det kommer vi som mediebyrå att anpassa oss efter, säger hon. «Lotta Byqvist fakta Anna-Karin Ström w Namn: Anna-Karin Ström. w Ålder: 45 år. w Gör: Printrådgivare på Mediaedge:cia i Göteborg. w Bor: Göteborg. w Familj: Man och två döttrar. w Bakgrund: Jobbat på Mediaedge:cia i två omgångar, senaste gången sedan w Intressen: Mitt jobb är mitt stora intresse. Älskar att läsa både böcker och tidningar. Tycker om att vara ute i naturen med min hund. nr riksmedianytt 5

6 aktuellt Fler säljare i Göteborg växer Riksmedia expanderar i Göteborg. För några veckor sedan utökades kontoret med nya säljare. I vår väntas kontoret växa ytterligare. fakta Göteborg w Riksmedia representerar 16 tidningar i Göteborgsregionen: ST-tidningen ST-tidningen torsdag/lördag Kungälvs-Posten Torslanda-Tidningen Tidningen Centrum/Linné Tidningen Frölunda Tidningen Sydväst Mölndals-Posten Kungsbacka Tidning Kungsbacka-Posten Norra Halland Varbergs Posten Ale-Kuriren Alingsås Tidning Lerums Tidning Härryda Posten Magnus Andreasson, chef för Riksmedias kontor i Göteborg som ligger i stadsdelen Gårda med Nya Ullevi som granne, säger att det är tack vare en mycket bra vår som kontoret har kunnat växa. Vi öppnade kontoret för bara ett och ett halvt år sedan, i februari Till att började med var det tufft och rent ut sagt ett jäkla slit. Men det arbete vi lade ner då får betalt för nu. Vi följer våra prognoser, trots att de är offensivt lagda. Hösten ser dessutom mycket bra ut. Vi räknar med att under 2010 expandera ytterligare. Två nya säljare Jacob Keyling, 35, är en av två nya säljare på Riksmedias Göteborgskontor. Han började sin karriär med att sälja dammsugare. De senaste åren har han arbetat som försäljningschef inom Hyresgästföreningen. Den andre nye säljaren på Göteborgskontoret är Niclas Gillqvist, 32. Han kommer framför allt att arbeta med rikskunder och till viss del vara knuten till kontoret i Stockholm. Tidigare arbetade Niclas Gillqvist som säljare på tv3, Metro och lg Eletronics. Magnus Andreasson berättar att tändning Riksmedia har flyttat in i nya lokaler, mitt i centrala Stockholm. Det är både jätteroligt och stimulerande, säger Riksmedias vd Leslie Marsden. Orsaken till att vi flyttade från Kungsgatan 62 var att de gamla lokalerna var lite för stora och anpassade till en annan tid. Vi vill ha lokaler som passar oss och vår verksamhet som den ser ut nu och det gör verkligen de här. Dessutom är Riksmedia i Göteborg representerar 16 tidningar i 13 kommuner runt Göteborg. Vi har en lokaltidning i varje kranskommun plus tre tidningar i själva Göteborg. Det är en mycket bra kombination. w Varför? Det är en attraktiv målgrupp. I kranskommunerna bor det många välavlönade och många barnfamiljer. Dessutom äger åtta av tio familjer i dessa områden sin egen bostad. Det är grupper som många annonsörer vill nå. Riksmedia flyttar till effektivare lokaler En stark kvartett i Göteborg, från vänster: Anna Källström, säljare, Magnus Andreasson, försäljningschef, Jacob Keyling, säljare och Niclas Gillqvist, säljare (infälld). de oerhört effektiva, säger Leslie Marsden. Riksmedias nya hemadress är Sveavägen 20, sjätte våningen. Det känns jättebra Det är det gamla Sidahuset, mittemot Hötorgsskraporna och konserthuset. Jag tycker att det här känns jättebra och hoppas att flytten ska innebära en extra tändning nu när konjunkturen ser ut att vända uppåt. Dessutom är det alltid roligt att få nya lokaler. «Annonsörerna vill ha en kostnadseffektiv kommunikation, och inte betala mer än de behöver. Våra ledord är betala för dem ni vill nå, och inga andra. Lägger man sedan till vår kunskap om respektive kommun så får du en effektiv annonsering som är framtagen utifrån annonsörens behov. w Vilket betyder? Det finns ingen annan som har den täckningen i kranskommunerna som vi har. Samtidigt kan vi skräddarsy vilka du når. w Hur då? Foto: mikael bergling Riksmedias vd Leslie Marsden mitt i flyttbestyren. Vi kan ta mig som exempel. Jag bor i Stenungsund och åker sällan till Kungsbacka på andra sidan Göteborg för att handla. Då är det ingen idé för företag i Kungsbacka att försöka nå mig med erbjudanden, förutsatt att det inte är något mycket speciellt. Det löser vi genom att se till att det i de tidningar som når mig finns annonser från företag inom en rimlig attraktionscirkel från där jag bor. Hur stor cirkeln är beror så klart på vilka produkter det handlar om. «Mikael Bergling Foto: mikael bergling 6 riksmedianytt nr

7 Pengarna och nätet special Hur ta betalt för gratissajterna? ändring Dagstidningar på internet är gratis. Men inte länge till. Flera tidningar planerar att ta betalt för visst material. Varje svensk dagstidning med självaktning har satsat stora pengar på nätet de senaste åren. Något som har ökat besökstalen rejält. Men knappast intäkterna. Modellen att låta vem som helst ta del av materialet gratis är under omprövning. Aftonbladet gick i bräschen med sin plus-tjänst. Branschen måste hitta nya betalningsmodeller. Det är en ödesfråga för tidningarna, säger Anna Serner, vd för Tidningsutgivarna, tu. I takt med att tidningarna tappat både upplagor och annonsintäkter under lågkonjunkturen har gratiskulturen ifrågasatts av många tidningar. Men att ta betalt för nyheter på nätet tror inte Anna Serner är möjligt. Hon får medhåll av Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping: Ska man ta betalt måste det vara unikt material, något du inte kan få på annat håll. Men det gäller också att hitta en smidig betalningsmodell. Det ska inte krävas en massa inloggningar varje gång. Därför är jag väldigt spänd på vad Stampen och Mkt Media har på gång. De pratar om betalning via mobilen. Herenco nobbade När nätet bröt igenom på allvar under andra halvan av 90-talet valde i stort sett alla gratisvarianten. Bortsett från dem som valde att helt stå utanför, som Herenco med flaggskeppet Jönköpings-Posten. Dåvarande koncernchefen Stig Fredriksson motiverade sitt beslut med att jag är inte beredd att satsa på internet förrän vi vet att vi kan tjäna pengar. Utifrån Herencos situation var det kanske rätt väg att gå. För ett problem har varit att alla bara följt strömmen och tagit rygg på varandra. Man har helt enkelt inte funderat över vilket material man ska lägga ut. Det är viktigt att varje tidning, varje medieföretag hittar sin egen lösning, säger Stefan Melesko. En sådan lösning hoppas Lennart Håkansson, tidningschef på Dala- Demokraten hitta. Tidningen har gjort som de flesta andra dagstidningar i landet. Stora delar av tidningen har lagts ut på nätet, som också har uppdaterats med snabba nyheter. Jag tror det är svårt för oss att ta betalt på nätet. Vi är för små och då blir det för krångligt med administrationen, säger Lennart Håkansson. Integrerad del av tidningen Han tror i stället på att låsa material så att det endast blir tillgängligt för prenumeranter. Men i grunden handlar det om att fundera över vilken roll nätet ska ha i företagets affärsidé. För Lennart Håkansson tror inte på nätet som en separat del. Nätet är en del av tidningen på samma sätt som en avdelning. Det är ju ingen som frågar om sporten eller familj går med vinst eller inte. Nätet är en integrerad del. Medan stora delar av tidningsbranschen försöker hitta betalningsmodeller för nätet finns det andra som tror att det är helt fel väg att gå. En av dem är Joakim Jardenberg på Mindpark, bolaget som tidigare var ett gemensamt utvecklingsbolag för de tre stora tidningskoncernerna i Skåne. I dag driver han bolaget själv. Jag var lite för frispråkig, skrattar han. För jag tror varken att man ska eller bör ta betalt för material på nätet. Gör man det tappar man volym och annonsintäkter. Men också en nära relation till läsarna som blir viktigare och viktigare. w Går det att få in pengar på annat sätt? Ja, tidningarna sitter på unik information om läsarna, som går att sälja. Och man kan använda läsarna i undersökningar utan att för den skull tappa i journalistisk trovärdighet. Event och annat med läsarna tror jag också på. «Fredrik Nejman nr riksmedianytt 7

8 Man måste hitta andra intäktskällor special Pengarna och nätet Tidningarnas gamla affärsmodell är död. Därför gäller det att hitta nya intäktskällor, menar Anna Serner, vd för Tidningsutgivarna, TU. Internet i årtal 1968 Arpanet, internets föregångare som utvecklats av usa:s försvar, har premiär. Foto: TU 1990 Webben, world wide webb, skapas av engelsmannen Tim Berners-Lee vid forskningscentret Cern Aftonbladet är första svenska dagstidning att lägga ut material på nätet. Det är en version av bilagan Aftonbladet Kultur. Nyheter kommer året efter Carl Bildt, då statsminister, mejlar till usa:s president Bill Clinton och gratulerar till beslutet att ta bort handelsembargot mot Vietnam. Det är det första mejlet mellan två regeringschefer. olönsamt Antalet läsare kan räknas i miljoner. Trots det lyckas inte dagspressen dra in några stora pengar på nätannonsering. Siffrorna i grafiken här ovan talar sitt tydliga språk. Dagspressen har svårt att attrahera annonsörer på nätet. Andra kvartalet i år lyckades dagspressen få in 107 miljoner kronor på nätannonser. Det är ungefär nio procent av de drygt 1,2 miljarder kronor som plöjdes ner totalt på marknadsföring på nätet det andra kvartalet. Tidningarna har inte varit tillräckligt duktiga på att sälja nätet. Man har inte lyckats paketera papper och nät tillsammans på ett aptitligt sätt, säger Anna Serner, vd på Tidningsutgivarna. Gamla affärsmodellen är förstörd I genomsnitt står intäkterna från internetannonsering endast för ungefär sex procent av dagspressens totala annonsintäkter. Siffrorna för kvällspressen ligger högre Microsoft lanserar Internet explorer Larry Page och Serge Brin ansöker om att registrera en söktjänst de utvecklat under två år, Google För förs fälls en nättid tonbladet.se, sens opinions handlar om et inlägg på en c 8 riksmedianytt nr

9 ST drog tillbaka sin avgift avgift Sundsvalls Tidning gick mot strömmen och tog betalt på nätet redan Det känns som vi fått rätt, säger Sven-Åke Boström, internetpionjär på Sundsvalls Tidning. Kvartalssiffror. Storstadspressen lyckades vända den nedåtgående annonstrenden på nätet under det andra kvartalet i år då den fick in 70 miljoner kronor. Landsortspressen tappade däremot och drog in 37 miljoner under samma period. grafik: tomas öhrling När st online drog igång för 13 år sedan var det enda svenska dagstidningen som tog betalt på nätet. Gratiskulturen och läsarnas ovana vid internet var två orsaker till att Sundsvalls Tidning till slut gav upp. Vi tog betalt i tre, fyra år, men sedan släppte vi det, säger Sven-Åke Boström, som var projektledare på st online då sajten startade. Sundsvalls Tidning lyckades aldrig få mer än abonnenter på betaltjänsten. Men ändå förstod vi att det inte går att ge bort material gratis i längden. På något sätt måste man få betalt för journalistiken, säger Sven-Åke Boström. Nu försöker Sundsvalls Tidning åter hitta en betalningsmodell. st ingår i det Stampenkontrollerade utvecklingsbolaget Mkt Media, som skissar på betalningsmodeller för nätet. «Fredrik Nejman Enligt tu:s branschanalytiker Fredrik Rogberg är kvällspressens nätintäkter minst lika stora som morgonpressens totala nätintäkter. Kvällspressen redovisar dock inte sina kvartalssiffror. Anna Serner menar att intäkterna från nätet måste öka för dagspressen. Den gamla affärsmodellen är förstörd. Så tidningarna måste få in mer pengar från nätet. w Bara på annonser? Nej, jag tror man måste hitta andra intäktskällor också. Här har kommersiell tv lyckats väl genom att jobba med sponsring och event. Dagspressen måste också hjälpa annonsörerna med sådant. Nordicoms Internetbarometer för 2008 visar att andelen som tar del av internetreklam dagligen har dubblerats på fyra år. I åldern år tar i genomsnitt 40 procent del av nätreklam per dag. Men är nätannonser lika effektiva som på papper? Tidningsanalytikern Stefan Melesko tvivlar. Jag är inte alls säker på att nätannonser har samma uppmärksamhetsvärde. Nu räknar man bara klick. Och klick har inget med kvalitén i läsaren att göra. Man har inte hittat någon riktigt bra mätmetod. Det är lite samma sak med läsandet på nätet. Många säger att si och så många läser tidningen på nätet. Men det gör nästan ingen. Det är väldigt få som laddar ner tidningen som pdf där den möjligheten finns. Man läser någon enstaka artikel i bästa fall. Han vill inte jämföra med USA Många svenska tidningsägare tittar med oro på tidningskrisen i usa, där flera tidningar fått stänga i år. Finanskrisen har gjort att annonsintäkterna rasat i usa, både på papper och på nätet. Tidningarna har inte varit tillräckligt duktiga på att sälja nätet. Man har inte lyckats paketera papper och nät tillsammans på ett aptitligt sätt. Stefan Melesko menar att det är fel att dra paralleller mellan Sverige och usa. Skillnaderna är för stora. Dels har usa mycket lägre tidningsläsande, dels har man en helt annan betalningsmodell. För tidningarna i usa svarar annonserna för 80 procent av intäkterna. I Sverige är det i genomsnitt 50 procent. Och andelen har minskat eftersom prenumerationspriserna har ökat mer än inflationen. w Så det ordnar sig för de svenska tidningarna så fort konjunkturen vänder? Man måste hitta andra tjänster att ta betalt för, inte minst på nätet. Det kan vara allt ifrån klubbar till resor. På sikt måste man också titta på andra distributionsformer för att få ner kostnaderna, e-papper kanske, även om jag själv är tveksam till det. Och så handlar det om att trimma organisationerna. «Fredrik Nejman fredrik.nejman@desken.se ta gången ning, afi pon, Presnämnd. Det t sexistiskt hatsida Sisleys reklam för jeans blir den första internetreklamen som fälls av erk, Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam Kia-index (Kommittén för internetannonsering) publicerar den första topplistan över antalet besökare på svenska webbsidor Aftonbladet.se lanserar Viktklubben och börjar ta betalt för den och annat extramaterial på nätet Herencokoncernen, som hittills varit kallsinnig till internet, köper den lokala sajten i Jönköping, Jnytt.se Under andra halvåret är reklaminvesteringarna på internet för första gången större än för tv i Sverige. nr riksmedianytt 9

10 på jobbet Reklambyrån Vinter, Luleå Ronny Olovsson och Vinter trotsar lågkonjunkturen. Vi bestämde oss för att inte vara med i lågkonjunkturen och anställde tre personer i stället förra hösten. Foto: fredrik nejman Luleå här är det alltid VINTERSÄSONG egen väg Stureplan är alltings måttstock för många i reklambranschen. Men inte för Ronny Olovsson, vd för reklambyrån Vinter. Vi lever närmare verkligheten och springer inte efter flocken. Storgatan 24 mitt hjärtat av Luleå. Riksbankens gamla hus, som skulle göra vilken reklambyrå som helst sjuk av avund. Vi håller till i den delen som var Riksbankchefens privata lägenhet. Han hade lite andra vd-förmåner än jag, skrattar Ronny Olovsson. På några år har Vinter seglat upp som en av de mest omtalade och framgångsrika landsortsbyråerna. Omsättningen ökar stadigt, runt 30 miljoner kronor senaste bokslutet, och priserna i olika tävlingar har duggat tätt. Sedan två år leds byrån av Ronny Olovsson. Han är Lulesonen som gjorde karriär på Aftonbladet som både nöjes-, sport- och biträdande nyhetschef men sedan vände hem. Jag älskar Stockholm. Men när jag fick den här möjligheten så tvekade jag inte. Jag hade varit 13 år på Aftonbladet och har två små barn. Det kändes rätt att flytta tillbaka, säger han. Snabbt såg han vad många i Luleå inte insåg. Vi är inte sämre än de är runt Stureplan. Jante är väldigt djupt rotad här uppe. Många tror att allt i Stockholm är lite bättre. Så är det absolut inte. Jag har själv bott där i 13 år och vet att vi kan. Webben är framtiden Ronny Olovsson hann knappt lämna sitt chefsbord vid Globen och öppna dörren till Storgatan 24 förrän Vinter köpte webbyrån Mammon i Skellefteå. Webbens enorma möjligheter hade han lärt sig på Aftonbladet. Det är där framtiden finns. Vi flyttar över mer och mer av vårt fokus på webben. Ett bevis på det är att Vinter ger sina kunder en helhetslösning. De kan både bygga plattformen, sköta tekniken och leverera innehållet. Vinnaren är kunden, som både sparar pengar och tid, menar Olovsson. I stället för att gå till någon som bara gör plattformen och sedan till en webbyrå som dessutom ofta kanske inte förstår varandra så sköter vi allt. Det går snabbare, det blir bättre och också billigare för kunden, säger han. Tror på kvällstidningarna Samtidigt som Ronny Olovsson pratar digital framtid skriker fyra enkät Vad är bra reklam med tre ord? w Annika Fredriksson, creative director: Upp till betraktaren. w Maria Wallgren, projektledare: Ska väcka känslor. w Susanne Åkerström, ekonomiansvarig: Sådan som säljer. löpsedlar ut sitt budskap i tobaksbutiken på andra sidan gatan. Lokaltidningarna nsd och Norrbottens-Kuriren, sida vid sida med kvällstidningarna som båda kör lokala löpsedlar. Aftonbladet om stadens hockeylag och Expressen med De sköt flest älgar i Luleå. w Har papperstidningarna någon framtid? Ja absolut. Jag tror på det lokala och regionala. Men det är klart att mer kommer att flyttas över till webben. Men journalistiskt har framförallt lokaltidningarna inte hittat någon modell. Det håller inte att det är samma sak på webben som du läste i tidningen på morgonen. Kvällstidningarna tror Ronny Olovsson har större chans än de stora morgontidningarna. Det är satsningen på sport och nöje som gör dem till vinnare. Titta på Dagens Nyheter. När Zlatan bröstade in ett mål på övertid står det inte en rad i den Dagens Nyheter jag får hem morgonen efter. Men läsaren vet att 10 riksmedianytt nr

11 Vinter huserar i Riksbankens gamla lokaler i Luleå. Vi håller till i den delen som var Riksbankchefens privata lägenhet. Han hade lite andra vd-förmåner än jag, säger Ronny Olovsson. Foto: fredrik nejman Strejk mot Berlusconi De italienska bloggarna har fått nog av Silvio Berlusconi. Nyligen strejkade de i en dag i protest mot ett nytt regeringsförslag. italien. Förslaget vill begränsa yttrandefriheten på internet. Om någon anser sig förtalad på en blogg, Facebook eller liknande ska personen kunna kräva att texten ändras. Om inte felet eller övertrampet rättas till inom 48 timmar finns risk för kraftiga straff. I regeringsförslaget nämns euro som det högsta bötesbeloppet. Kort efter att förslaget presenterades utlyste den italienska bloggossfären en endagsstrejk, den 14 juli. H H H Impopulär hos bloggarna. Indien. Det går trögt med glassannonserna i Indien. Under årets första sju månader backade de med 37 procent i indiska tidningar. Den under många år så framgångsrika indiska tidningsindustrin har minskat annonsvolymen med ungefär fem procent under första halvåret. En av få branscher som har ökat annonsvolymen är läsk och drycker, plus 13 procent. det står tio tolv sidor om matchen i kvällstidningarna. Den viktiga utmaningen för tidningarna är att behålla sina läsare och locka nya. Oavsett om det är på papper eller på nätet, tror Ronny Olovsson. Då ska det kunna bli en god affär. För reklamen är där människorna, läsarna är. Men exakt var dom är i framtiden är omöjligt att säga. Mina barn kommer snart att skratta åt mig som har filmer på runda plastskivor. Jag tänkte på det när jag gick in på nätet häromdagen och beställde några cd-skivor. Jag är på fel sida tekniken. Satsar på turism En av Vinters specialiteter är turism, eller, som de själva väljer att säga, besöksnäring och platsmarknadsföring. De har länge gjort reklamen för ishotellet i Jukkasjärvi, Swedish Lappland och Luleå kommun. Nyligen fick de uppdraget att göra kommunikationsplattformen för jht, Jämtland Härjedalen Turism. Ett jätteuppdrag, enligt Ronny Olovsson. Turistuppdragen handlar mest om Norrland. Än så länge. Ronny Kvällspressen klarar krisen bra, tror Ronny Olovsson. Till vänster en annons som både Coop och Vinter var nöjda med. Olovsson vill gärna att Vinter får Stockholm Turist som uppdragsgivare. Det bästa sättet att knäppa Stureplansbyråerna på näsan. När någon tänker reklambyrå i Norrland vill jag att man ska tänka Vinter. Vi ska vara top of mind ungefär på samma sätt som Fleksnes. w Fleksnes? En skön sannskröna från Aftonbladet. Det hade inträffat en jordbävning i Oslo, då nattchefen skrek rätt ut: Ring Fleksnes. Det var den första norrman han kom på. Vinter ska vara den första landsortsbyrån på samma sätt. «Fredrik Nejman fakta Vinter w Finns: I Luleå och Skellefteå. w Antal anställda: 23. w Startade: 1999, då Partners och Lindehall & Fredriksson slogs ihop. w Omsättning: Cirka 30 miljoner kronor w Ägare: Magnus Ahlqvist, Annika Fredriksson, Fredrik Karlsson och Ronny Olovsson, 25 procent var. w Stora kunder: Icehotel, Visit Sweden, Coop, Plannja, LKAB. w Känd kampanj: Polarbröd, prisbelönt med 100-wattaren. H H H USA. Wall Street Journal ska börja ta betalt för nyheter via mobilen. En dollar, cirka sju kronor, i veckan ska det kosta prenumeranterna och två dollar för den som inte har tidningen. De som prenumererar på både pappers- och webbversionen får tjänsten gratis. Ett försök att hitta nya vägar att ta betalt för populära tjänster, sa tidningens ägare Rupert Murdoch. H H H Schweiz. Dagstidningsläsandet i Schweiz ökar. Enligt en stor undersökning som Remp Survey gjorde nyligen ökade räckvidden med 0,6 procent under juli i förhållande till samma period året innan. Överlägset störst räckvidd har gratistidningen 20 Minuten som når 1,4 miljoner schweizare. H H H Kina. Kina har flest internetanvändare i världen. I dag beräknas närmare 340 miljoner kineser använda internet. Annonseringen på nätet är också den som ökar mest. I år beräknas den nästan gå förbi dagspressanonnseringen. Klart störst är dock tv-marknaden i Kina. GroupM tror att medieinvesteringarna i Kina ökar med 5,8 procent i år och 9,8 procent H H H Norge. Läsarna ökar på de norska tidningarnas internetupplagor. Senaste året har de ökat med i genomsnitt tio procent. Klart störst är VGnett som har närmare 1,5 miljoner besökare varje dag mot värste konkurrenten Dagbladet.no med knappa miljonen. VG:s pappersupplaga har backat 6,8 procent och Dagbladet nästan 13 procent. H H H Danmark. Bio- och internetreklamen ökar kraftigt i Danmark. Under januari juli i år gick bioreklamen upp med 19 procent i jämförelse med samma period Internet ökade med sju procent. Alla andra medieslag gick tillbaka. Värst gick det för fackpressannonseringen som backade med 44 procent. H H H Tyskland. Europas största mediekoncern, Bertelsman, har stora problem. Första halvåret gjorde koncernen en förlust på 333 miljoner euro, cirka 3,5 miljarder kronor, att jämföra med en vinst på 372 miljoner euro motsvarande period i fjol. Koncernchefen Hartmut Ostrowski menar att huvudförklaringen är enorma svårigheter på annonsmarknaden. Foto: mikael bergling Foto: mikael bergling nr riksmedianytt 11

12 intervju Staffan Slörner Mediedirektörens råd till svenska tidningar: Ni måste bli affärsmässiga Dagspressens problem liknar Försvarsmaktens. Förr fick försvaret in soldater utan behöva arbeta med vare sig rekrytering eller kommunikation. På liknande sätt var det med tidningarnas prenumeranter. De kom oavsett vad tidningarna gjorde. Så är det inte längre. För att överleva måste både Försvarsmakten och tidningarna bli bättre på att sälja sig, säger Staffan Slörner. Sedan några månader tillbaka är han vd för Sveriges Medie byråer, efter att i 22 år har arbetat i Försvarsmakten. I botten är jag intendenturofficer i flottan började jag på Högkvarteret med uppgift att bygga upp en enhet som skulle arbeta med rekryteringskommunikation för hela Försvarsmakten. Under de första åren var det nästan ingen i försvaret som riktigt begrep vad marknadsföring var för något. Men man märkte att det jag gjorde fungerade och gav mig mer budget att arbeta med, berättar Staffan Slörner. Fungerade gjorde det så bra att han vann en hel serie priser. Så sent som i våras fick han, personligen, ta emot årets Guldäggsplakett på Guldäggsgalan. Försvarsmakten är i dag en stor annonsör i Sverige och statens enskilt största reklamköpare beräknas man köpa medier för cirka 100 miljoner kronor. w Varför då? För att klara rekryteringen. Försvaret nyanställer cirka personer per år, varav de flesta är unga människor. För att klara det måste man kommunicera mycket och bra. w Varför hamnade du på Sveriges Mediebyråer? fakta Sveriges Mediebyråer w Sveriges Mediebyråer är en före ning vars syfte är att tillvara ta sina medlemmars (mediebyråernas) intresse genom att konkurrensneutralt Jag fick frågan och har stort intresse för branschen. Jag har tidigare bland annat varit engagerad i Sveriges annonsörer och kia (ordförande). Dessutom har jag haft mycket kontakt med olika mediebyråer. w Varför får inte smala nischbyråer vara medlemmar hos er? För att man som medlem hos oss ska ha strategisk insikt och kunna rekommendera det medieslag som passar kunden bäst., vilket kräver att man är en medieoberoende rådgivare. w Är det ett problem att allt fler mediebyråer ingår i allt färre och större internationella koncerner? Ofta tar tidningarna sig själva för givet vilket är farligt. främja mediebyråbranschens utveckling avseende kompetens, affärsmöjligheter, identitet och etik. w Föreningen har cirka 600 personmedlemmar fördelade på 23 mediebyråer, som tillsammans svarar för drygt tolv miljarder kronor per år i kommunikationsinvesteringar. Nej, det tycker jag inte. Åtminstone inte i dag. Ännu är koncernerna/byråerna tillräckligt många för att det ska vara en hälsosam konkurrens. w När vänder annonskonjunkturen? Jag tror att det mentalt vänder under sista kvartalet i år. Då blir det lite roligare. Samtidigt ska vi komma ihåg att krisen i stor utsträckning handlar om psykologi. När vi talar om tapp på 20 eller 30 procent jämför vi oss med 2008 som var all time high och fullständigt osannlikt. Backar vi bara tillbaka till 2007, som också var ett bra år, ser siffrorna inte alls så illa ut. Går vi tillbaka ytterligare några år ser de till och med bra ut. w Vad ska pressen göra? Mäta bättre och snabbare och enhetligt. Det är ett bra sätt att skapa trygghet i affären, vilket är viktigt för kunderna. De medier som kan mäta sig bäst är vinnarna. Gott självförtroende är också viktigt. w När dör den tryckta dagspressen? Så länge du och jag lever kommer det att finnas papperstidningar och tidningar som folk kan tjäna pengar på. Det är jag helt övertygad om. När vi tittar på vad som har hänt under de senaste åren är det lätt att räkna ut papperstidningarna. Men det kommer alltid mottrender. Dessutom är pappret bara en distributionsform. Det viktiga är att tidningen som sådan finns kvar. w Men de får det allt tuffare? Det är utan tvekan ett mycket tuffare klimat i dag än för exempelvis 15 eller 20 år sedan. Men är man riktigt bra och har en tydlig målgrupp som man dessutom är relevant för, kommer man att klara sig. w Tidningarna måste alltså nischa sig? Ja, det är bara att jämföra Dagens Industri med Dagens Nyheter. di, som är en väldigt nischad tidning, har gått bra medan dn, som är en allmän tidning, har gått sämre. 12 riksmedianytt nr

13 fakta om Staffan Så länge jag lever kommer det att finnas papperstidningar och tidningar som folk kan tjäna pengar på. Det är jag helt övertygad om, säger Sveriges Mediebyråers vd Staffan Slörner. Foto: Hanna Teleman w Namn: Staffan Slörner. w Ålder: 45. w Aktuell: Vd för Sveriges Mediebyråer. w Bor: Stockholm. w Familj: Hustru och två barn. w Bakgrund: Sjöofficer. Ekonomi- och logistikchef för 2. ytstridsflottiljen på Berga. Marknadschef i Försvarsmakten. Tidigare engagerad i bland annat Sveriges annonsörer och kia (Kommittén för internetannonsering). w Utbildning: Officershögskolor, informationschefsutbildning, Advertising Exekutive Programme/Handels med mera. w Lord Nelson eller kapten Haddock: Kapten Haddock. w På nattduksbordet: Mobiltelefonen. w Gillar: Olika mediers unika egenskaper. w Ogillar: När budskap och reklam inte anpassas för mediets unika egenskaper. w Styrka: Resultatstyrd. w Svaghet: Morgontrött. w Äter: Allt som är onyttigt. w Sommarstuga: Båt. w Motionerar: Tennis. w Skulle vilja kunna: Slå en bättre backhand. w Ovana: Snusar. w Läser: DI, Resumé, Dagens Media, Motorboat and yachting, Expressen.se med mera. w Favoritfilmer: Gladiator, Master and Commander, La notte, Star wars. w Ser på tv: Idol, Svenska Hollywoodfruar, True blood, Dexter, Mad men, Formel 1. w Bästa rockalbum: Inget. Möjligen Varning på stan, annars mest hip hop R&B och jazz. w Favoritroman: Humboldt s gåva av Saul Bellow. Ett problem för många tidningar är att de saknar flexibilitet. w Vad innebär det för lokaltidningarna? Att de står sig ganska bra. De är redan nischade och har en stark lojalitet bland sina läsare. Svårast får de stora tidningarna som inte riktar sig till en specifik målgrupp. I storstäderna har annonsörerna dessutom hur många ytor som helst att välja på. Förr i tiden visade en helsida i exempelvis Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet på styrka, kraft och att vårt företag har en jäkla fart framåt. Genom att annonsera i de här tidningarna skickade man helt enkelt ut en signal till folk om att det här var något stort på gång. I dag ligger det inte samma prestige i en helsida i svd eller dn. w Måste de bli lokalare eller exklusivare för att överleva? De måste bli tydligare. Det gäller att kort och enkelt kunna förklara vem man är och vad man står för. w Går det att leva på bra journalistik? Det går inte att leva bara på bra journalistik. Bra journalistik är grundförutsättningen för att folk ska läsa tidningen, men det gör inte att fler läser den. För det krävs det att man jobbar på sitt varumärke, att man säljer och marknadsför sig. w Som andra företag och produkter? Javisst. Tidningarna måste inse att man producerar en produkt som ska säljas, precis som alla andra produkter. Det gäller också att sälja sig själv i andra kanaler än sin egen, att bearbeta sin målgrupp från olika håll. Det finns oerhört många ytor och kanaler i dag. Bara för att man själv har en kanal betyder det inte att man når alla som man vill nå. För det krävs det att man utnyttjar fler kanaler. w Är tidningarna för självgoda? Ofta tar tidningarna sig själva för givet vilket är farligt. w Varför gör de det? Jag tror att det är ett resultat av den tid då vi inte hade så många publiceringskanaler. w Går det att jämföra tidningarna med hur Försvarsmakten tidigare agerade? Ja, och det beror på att de till viss del är en produkt av samma tidsepok. Försvaret fick in värnpliktiga att utbilda utan att i princip behöva satsa några resurser på rekrytering. På liknande sätt fick tidningarna in sina prenumeranter utan att behöva göra så mycket. Så är det inte längre. Jag tror att pressen måste göra som Försvarsmakten, alltså satsa mycket mera på kommunikation i andra kanaler. Många tidningar behöver tänka om och bli mera affärsmässiga. w Även journalistiskt? Nej, det ska man inte och det är jätteviktigt. Däremot ska man tänka affärsmässigt om allt annat. Det gäller att inse att medielandskapet och människors sätt att konsumera medier har förändrats. Vill man nå så många som möjligt måste man acceptera det. Ett stort problem för många tidningar i dag är att de saknar flexibilitet kring bland annat utgivningstakten, sätt att sälja och köpa annonser, paketeringar och korskoppling mellan olika kanaler. «Mikael Bergling mikael.bergling@desken.se nr riksmedianytt 13

14 exit Redaktör: Lotta Byqvist, Nya böcker Paul Ronge har jobbat på båda sidor; både som politisk reporter och PR-konsult. Nu kommer hans samlade erfarenheter i boken När Janne Josefsson ringer. Själv fick han svara för sig när Lotta Byqvist ringde. Uppdrag förnedring Vi har sett dem på tv. Politikerna, företagsledarna, storägarna när de, svettiga, med ihopklibbade gommar och ångest i blick, försöker svara på Janne Josefssons frågor. Köttfärsskandalen, valstugeskandalen ja, som pr-konsulten Paul Ronge säger: Sverige vore demokratiskt fattigare utan Janne Josefsson. Så varför har han då, pr-konsulten Ronge, skrivit en bok om medieretorik som heter När Janne Josefsson ringer? Det är jättebra att Janne Josefsson avslöjar köttfärsfusk och rasistiska uttalanden i valstugor och sådant, säger Paul Ronge. Det jag är kritisk mot är det underhållningsvärde som ligger i att människor förnedras. Jag ville helt enkelt beskriva vår tids stupstock. Tv-program som Uppdrag granskning handlar ju inte bara om granskande journalistik utan också om förnedrande journalistik. w Vad ska då en pamp, landshövding eller vd göra när Janne Josefsson ringer? Det första är att ta det på allvar. Det är så många som inte gör det. Men det är en jätteapparat att dra igång ett Uppdrag granskning och det ligger en massa research bakom det där första samtalet. Sedan gäller det att ta reda på hur mycket sanning som ligger i anklagelserna. Det vill säga om du får reda på anklagelserna. Dessutom ska du utgå från att du alltid är bandad och så ska du se till att vara ordentligt utvilad när du väl ställer upp på intervju. Paul Ronge har själv en bakgrund som skjutjärnsjournalist och politisk reporter på bland annat Aftonbladet och Expressen och har också han dragit igång ett och annat drev. Det är erfarenheterna från båda sidor som fått honom att skriva boken. Jag ville berätta vad jag samlat på mig under mina mer än 20 år inom journalistiken och drygt tio år inom pr-branschen. Många har inte råd med medieträning och då får de mer generella råd i min bok. När jag jobbar med kunder vill de ju ändå ha det som konkret handlar om dem, så jag är inte rädd att jag har gett bort för mycket. pr-branschen har vuxit explosionsartat de senaste tio åren och som i alla branscher finns det både skickliga och mindre skickliga företrädare. Enligt Paul Ronge är det främst tre kriterier som kännetecknar en bra PR-konsult. En bra pr-konsult kan minst lika mycket om nyhetsvärdering som en journalist och kan använda sig av de greppen. En bra pr-konsult har också en väldig integritet mot kunden och talar om att det här tror jag på och det här tror jag inte på. Och en riktigt bra pr-konsult riskerar kontraktet, hela tiden. Man ger de råd man tror på. Och funkar inte det bryter man hellre samarbetet än ger sig in i någonting som man inte står för. w I din bok raljerar du över dåliga PR-konsulter som kommer direkt från politikens korridorer. Hur känner man igen en dålig PR-konsult? En sådan lär ut att man ska manipulera journalister, att man inte ska svara på frågan. Det tycker jag är jättedåligt, för en skicklig reporter ställer ju genast frågan om och om igen. Då blir den som intervjuas mycket mer pressad. Ringholm är ju typexemplet som vägrade svara på frågan om han hade kvar förtroendet för Inga-Britt Ahlenius. Det är ungefär som att fuska med skatten, det går jättebra ända tills du råkar ut för en kontroll. Du kommer att råka riktigt illa ut den dag du träffar en duktig reporter som genomskådar taktiken att inte svara på frågan. w Vad säger Janne Josefsson om titeln på din bok? Han säger ungefär så här i koncentrat: Paul Ronge skrämmer med mig för att tjäna pengar. w Gör du inte det då? Jo, om folk tycker att boken är bra så tjänar jag gärna pengar på den. «böcker Lotta Byqvist fler böcker Läs de här också Grävande journalistik av Nils Hanson (Ordfront) Oumbärlig läsning för den som plöjt Paul Ronges bok. Här avslöjar Uppdrag gransknings ansvarige utgivare, Nils Hanson, det mesta om redaktionens arbetsmetoder från bästa sättet att rigga en dold kamera till när och hur en journalist kan använda lögnen som arbetsmetod. Vi får också steg för steg följa det redaktionella arbetet som ledde fram till avslöja Icas fusk med datummärkning av köttfärs. En självklar bok för såväl blivande som redan verksamma journalister liksom landets alla pr-konsulter. Finns inte på kartan av Carin Hjulström (Forum) Programledaren från Carin 21:30 romandebuterar med en berättelse om blivande journalisten Frida Fors som får praktikplats så långt från sina drömmars redaktioner som bara tänkas kan. På Smålandsbladets lokalredaktion i Bruseryd gäller det att hålla tummarna för att annonsavdelningen ska lyckas sälja så mycket som möjligt av det fasta utrymme som ska fyllas. För ingenting händer ju på denna lilla ort. Eller? Hjulström har lyckats med en varm och rapp berättelse om livet på en lokaltidning. Free The future of a radical price av Chris Anderson (Hyperion) Författaren till The Long Tail är tillbaka, denna gång med en bok om de nya affärsmodeller som växer fram på nätet. Vad händer med prismekanismerna när nätet ständigt utvecklas och växer, men ännu ingen på allvar har lyckats att ta betalt för tjänsterna? Anderson går igenom mycket av det som varit gratis sedan förra sekelskiftet och konstaterar att mycket av detta varit marknadsföringsmetoder. Spännande läsning för alla som är intresserade av den digitala ekonomins utmaningar. 14 riksmedianytt nr

15 Sveavägen 29 Box Stockholm Håkan Rudels, marknadsdirektör, Bonnierförlagen: Att det i dessa tider var omkring människor som valde att betala inträde för att få träffa författare, köpa böcker och bara vara tillsammans med andra bokälskare. Sedan var signeringskön till Lars Winnerbäck helt galet lång. Det var häftigt att se. Det finns inget generellt sätt att marknadsföra böcker, vi utgår helt och hållet för vilken författare och titel vi ska arbeta med. Sedan bygger vi marknadsföringen utifrån det. Tror inte att e-boken tar över på lång tid ännu, däremot kommer den att finnas vid sidan av den tryckta boken. Egentligen inte konstigare än att vi har inbundna böcker, pocketböcker, storpocket, ljudböcker, osv. Vi ser inget tecken på att intresset minskar och jag har svårt att se varför detta skulle inträffa. Sedan är det inte deckarhysteri i allmänhet, utan det är framförallt svenska deckare. En författare från något av våra förlag så klart. Håkan Rudels och Katarina Wendt Englund var precis som hela bokbranschen på bokmässan i Göteborg. Här möts de igen. Vad var bäst på bokmässan? Hur ska böcker marknadsföras? Kommer e-boken att ta över? När är deckarhysterin över? Vem får Nobelpriset i litteratur 2009? Sju snabba frågor till Fatima Damsaz w som är blivande säljassistent på Riksmedia i Stockholm. Du håller precis på och byter tjänst? Ja, hittills har jag jobbat som ekonomiassistent och nu ska jag börja som säljassistent. Det känns spännande. Som säljassistent blir min huvudsyssla att hjälpa säljarna och även jobba lite med traffic. w Hur kom det sig att du valde att jobba just på Riksmedia? Från början kom jag in som inhyrd konsult. Jag fick snabbt en positiv magkänsla och den känslan är kvar fortfarande. Jag är glad att jag valde Riksmedia och att Riksmedia valde mig. w Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? I min tjänst som ekonomiassistent handlar det om att ha kontakt med externa leverantörer, fakturera, kontrollera fakturor och att rapportera ja, det mesta som har med siffror att göra. Vissa dagar är det snabbare tempo, andra dagar är farten lite lägre. Då brukar jag passa på att göra saker jag inte hinner med annars. w Vad är roligast med att jobba på Riksmedia? Roligast är att man känner sig obegränsad och att det finns utvecklingsmöjligheter. Det är en öppen organisation. Man kan ta upp saker om det är något speciellt och det känns väldigt fritt. Dessutom är alla som jobbar här supertrevliga Riksmedianer. w Händer det något särskilt i jobbet just denna vecka? Jag har en liten utbildning framför mig som gäller min nya tjänst som säljassistent. Det känns bra att få mer kött på benen och det är alltid kul att lära sig nya saker. w Vilket är det främsta argumentet, tycker du, för att en kund ska välja just Riksmedia? Vi har de mest lokala tidningarna som skapar engagemang hos läsaren och resultat för annonsören. Katarina Wendt Englund, marknadschef, Akademibokhandeln: Massor med intressanta människor från kultur, nöje, näringsliv, gastronomi, politik, idrott på plats. Var skulle man annars samtidigt kunna stöta ihop med PO Enquist, Michael Nyqvist, Glenn Strömberg och Bosse Bildoktorn? I många olika kanaler. Vi ser hur våra kunder handlar multikanalt i dag, och bokhandlare måste vara där människor är, i butikerna givetvis men också på webben, i mobilen etc. Läsplattor kan göra det lättare att ta till sig e-böcker. Kommer de ner på rimliga priser med hygglig funktionalitet kan det bli en spännande utveckling. Men det finns andra alternativ, som mobiler och smartphones. Deckarlusten tycks omättlig. Och med tanke på att Stieg Larssons internationella succétåg bara inletts, är det kanske bara inledningen till det du kallar deckarhysteri. En svensk önskan är Tomas Tranströmer, som våra kunder älskar. Eller Joyce Carol Oates. Fatima Damsaz. fakta Allt om Fatima w Namn: Fatima Damsaz. w Ålder: 28 år i november. w Bor: Kista. w Gör: Blivande säljassistent på Riksmedia. w Familj: Har föräldrar och syskon i Eskilstuna. w Intressen: Umgås med nära och kära, läsa om personlig utveckling och ha kul, så klart. w Vad tror du händer med konjunkturen de närmaste månaderna? Jag tror inte att det blir några dramatiska förändringar, men man kan ju alltid hoppas att det blir bättre. Det handlar om att gilla läget och samtidigt göra sitt bästa för att förändra det. Jag vill vara en optimistisk människa, livet blir mycket enklare och roligare då. Lotta Byqvist Leslie Marsden vd leslie.marsden@riksmedia.se Tommy Haegermark ekonomiansvarig tommy.haegermark@riksmedia.se Birgitta Eriksson traffic birgitta.eriksson@riksmedia.se Dagspressannonser & webb Stockholm Patrik Karlsson försäljningschef patrik.karlsson@riksmedia.se Christian Pasztor säljare christian.pasztor@riksmedia.se Jesper Ekstrand säljare jesper.ekstrand@riksmedia.se Kristofer Sahlström säljare kristofer.sahlstrom@riksmedia.se Niclas Gillqvist säljare niclas.gillqvist@riksmedia.se Fatima Damsaz säljassistent fatima.damsaz@riksmedia.se Plats och eftertext Drottninggatan Örebro Patrik Karlsson försäljningschef patrik.karlsson@riksmedia.se Fredrik Zander säljare fredrik.zander@riksmedia.se Henric Jansson säljare henric.jansson@riksmedia.se Göteborg Fabriksgatan Göteborg Magnus Andreasson försäljningschef magnus.andreasson@riksmedia.se Anna Källström säljare anna.kallstrom@riksmedia.se Jakob Keyling säljare jakob.keyling@riksmedia.se nr riksmedianytt 15

16 Posttidning B Porto betalt Riksmedia Sverige AB Box Stockholm När franska tidningar rapporterar om Sverige, berättar de helst om hur Sverige har lyckats där Frankrike fortfarande söker lösningar, skriver Anne-Françoise Hivert, korrespondent i Sverige för bland annat den franska dagstidningen Libération. En avundsvärd modell När Sverige i somras tog över eu-ordförandeskapet, var de franska korrespondenterna i Bryssel överraskade. De hade aldrig trott berättade de att de i så stor utsträckning som de gjorde skulle se fram emot att Stockholm skulle leda eu. Men efter sex månader av det katastrofala tjeckiska ordförandeskapet, var alla lättade när det äntligen blev Sveriges tur. Detta trots att många inte hade särskilt stora förväntningar på vad Sverige kan åstadkomma under sex månader eller ens visste vilka frågor som Sveriges regering prioriterar. En sak ville man förstå i Frankrike: Varför fortsätter Sverige att vara en så stor anhängare av eu-utvidgningen, speciellt när det gäller Turkiet? Tidningen Le Figaro publicerade i maj i år en stor och mycket omdiskuterad intervju med Sveriges utrikesminister. I intervjun försvarar Carl Bildt starkt ett turkiskt eu-medlemskap. Frankrikes president Nicolas Sarkozy däremot är stark motståndare till att Turkiet går med i Så, vad driver Sverige? Varför är man i Stockholm intresserade av att utvidga eu när stora länder som Frankrike är av motsatt åsikt? Det har jag fått i uppdrag att undersöka. Är det något som verkligen fascinerar fransmän så är det hur mycket Sverige skiljer sig från Frankrike. Vi älskar att höra om den svenska modellen. Självklart får man också, som korrespondent i Sverige, skriva en hel del heta nyheter. Ett sådant exempel är hur en artikel i Aftonbladet orsakar en diplomatisk kris mellan Sverige och Israel, ett annat gäller Saabs spännande kamp för att överleva och ett tredje regeringens sätt att hantera den ekonomiska krisen. Det som dock intresserar franska tidningar allra mest är hur Sverige har lyckats där Frankrike fortfarande söker lösningar. Det gäller till exempel den enormt omdiskuterade koldioxidskatten. Under valkampanjen år 2005 lovade Nicolas Sarkozy att införa skatten i Frankrike. I juni började man debattera skattens nivå. I samband med detta ringde alla mina arbetsgivare och ville veta hur läget var i Sverige. Jag skrev och berättade att skatten var över 100 euro per kilo koldioxid. Jag skrev också att ingen i Sverige var emot detta eller ville stoppa det. Experterna inom området ansåg nämligen att det var en lösning som fungerade bra. Därefter diskuterade man mycket den svenska lösningen i Frankrike, vilket resulterade i att man bestämde att skatten skulle bli 17 euro per kilo koldioxid. Men Sverige är Sverige och det som fungerar här fungerar inte i Frankrike. Familjepolitiken är ett sådant exempel. Franska tidningar är oerhört intresserade av artiklar som handlar om den svenska föräldraledigheten, om papporna som stannar hemma med sina barn, företag som hjälper till att finansiera föräldraledigheten eller förskolor som driver jämställdhetsprojekt. Självklart är man lite avundsjuk. Franska läsare är också intresserade av allt som inte fungerar som det borde i Sverige. Kanske är det skönt att veta att modellen även har sina brister. Det är säkert därför fransmän aldrig får nog av Millennium och andra svenska deckare «Franska läsare är också intresserade av allt som inte fungerar som det borde i Sverige. Kanske är det skönt att veta att modellen även har sina brister. gästkolumnen Anne-Françoise Hivert vad gör du nu för tiden Lars Weiss, tidigare programdirektör för TV4 och tillträdande SVT-chef? fakta Allt om Lars w Namn: Lars Weiss. w Ålder: 63 år. w Bor: Stockholm. w Familj: Sambo, treårig son, vuxen dotter. w Gör: Styrelseproffs, investerare. w Intressen: Läser mycket, spelar golf, ägnar tid åt lantställena. Jag har inte jobbat operativt på många år. Men jag är väl någon sorts kombination av styrelseproffs och rådgivare i olika sammanhang när det gäller medieinvesteringar. w Du har ju också skrivit en del böcker, bland annat deckare. Har du någon ny bok på gång? Ja, men det är ett väldigt komplicerat projekt så vi får se om jag klarar av det. För sju år sedan förlorade jag min son i en bilolycka. Han var en ung diplomat som jobbade i Bagdad och Amman. Jag har tänkt skriva om honom och hur man hanterar förlusten av ett barn. Men känslomässigt är det väldigt tungt, så vi får se hur det går. Sedan har jag lite andra bokidéer också, men det får vänta en tid för jag håller dessutom på att dra igång ett nytt bolag inom digitala rörliga medier. Det handlar om att med hjälp av digitalt rörligt material få en annan typ av kommunikation för företag och organisationer. w Vad saknar du mest från tiden på TV4? Jag kan sakna den allra första tiden, nybyggarstämningen. Det var hårt, de första åren var lite av en kamp för överlevnad. Samtidigt hade vi otroligt roligt då. Allt var möjligt och ingenting var gjort. w Sörjer du över att du aldrig blev chef för SVT? Inte en sekund. Det var naturligtvis smickrande att få uppdraget, men samtidigt tror jag att det jag är bra på, förändringsarbete jag hade nog gått på pumpen där, så det hade inte funkat ändå. I det läge som rådde var det naturligt att media var fokuserad på det här med mina stålar. Det dyker ju alltid upp vid den här typen av jobb. Vad som de facto hände var att jag till slut efter mycket ståhej fick styrelsens uppdrag att köra vidare, men då hade jag tröttnat. Det är klart att man hade kunnat göra någon slags pudel och sagt förlåt för allting, men jag kände att det inte riktigt var min grej. «Lotta Byqvist