facköversättaren Tema: Maskinöversättning hot eller möjligheter SFÖ:S NYA WEBBPLATS LANSERAS 3 STURE AXELSSONS HOBBY: SPRÅK 4

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 20 facköversättaren Tema: Maskinöversättning hot eller möjligheter SFÖ:S NYA WEBBPLATS LANSERAS 3 STURE AXELSSONS HOBBY: SPRÅK 4

2 Nr Årgång 20 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: Tel.tid mån fre Fax: E-post: info@sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Jessica Jansson, Mats D Linder, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto: Gisela Weltzin Thunberg (om inget annat anges) Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Mot ljusare framtidsutsikter Vi är återigen på väg mot mörkare tider. Förhoppningsvis gäller det dock bara dagarnas längd, och att de mörka ekonomiska tiderna som vissa av SFÖ:s översättare har drabbats av under det gångna året snart kan ersättas av ljusare framtidsutsikter. Den nya styrelsen som blev invald av årsmötet i april har kommit igång med sitt arbete att lotsa SFÖ vidare mot jubileumsåret Vi har en spännande tid framför oss och mycket energi ska användas för att befästa SFÖ:s position på marknaden och göra föreningen mera känd för omvärlden. Inom SFÖ lyser flitens lampa även under sommarmånaderna. Den nya webbplatsen håller på att ta form. Layouten ska slipas och texterna ska putsas före lanseringen i början av hösten. Dessutom håller Etiknämndens arbetsordning att diskuteras på den särskilda Yahoo-listan för ändamålet. Om du inte har tagit del av synpunkterna på listan och själv uttryckt din åsikt, passa på att göra det nu. Etiknämnden och styrelsen ska träffas i september för att diskutera upplägget och de inkomna synpunkterna och då är det viktigt att alla som har en åsikt om arbetsordningen har fått komma till tals. I det här numret av Facköversättaren kan du bland annat bekanta dig närmare med vår nya ordförande Nadja Chekhov och den övriga styrelsen. Du kan också läsa flera intressanta artiklar om maskinöversättning. Styrelsen hoppas att alla har fått njuta av en riktigt skön sommar antingen på resande fot i främmande länder eller i den egna närmiljön, på en givande sommarkurs, i en sommarstuga i skogen eller i skärgården, i en segelbåt på de böljande vågorna eller med en spännande bok i hängmattan. Oavsett vilket så hoppas vi att alla har fått massor av ny energi inför höstens utmaningar både inom jobbet och föreningen. Än är inte heller sommaren slut utan det finns fortfarande tid att njuta av den sköna sensommaren! Tarja Koivunen Styrelseledamot Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2009 SEK 300:- + moms Innehåll Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2009 Manusstopp Utgivning 15 januari 23 februari 10 mars 17 april 7 maj 15 juni 5 juli 24 augusti 17 september 22 oktober 10 november 17 december 4 Porträttet 5 Språkgrupp/debatt 6 Debatt: Etiknämnden 7 SFÖ:s nya ordförande 8 Styrelsepresentation 10 Tema: Maskinöversättning 15 SFÖ konferens 16 Översättarutbildare möts 17 Översättarens vardag 20 Försäkringar ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 4/09

3 Styrelsen informerar Webbplatsen nylanseras i höst Deltagarna på konferensen i Borås fick en glimt av SFÖ:s nya webbplats. Nu är den så gott som färdig och vi räknar med att webbplatsen ska kunna läggas ut skarpt under september månad. Webbplatsen har, på uppdrag av styrelsen, tagits fram av webbyrån Sphinxly i Stockholm. Såväl layouten som innehållsstrukturen är helt ny. Enligt de riktlinjer som utfärdades för uppdraget skulle webbplatsen vara modern, stilren och funktionell med en tydlig innehållsstruktur, och naturligtvis följa SFÖ:s grafiska profil. ETT NYTT INSLAG är ett publiceringssystem som gör det möjligt för de olika arbetsgrupperna att på ett enkelt sätt själva lägga ut information på sina sidor. Publiceringsverktyget EasyWeb är ett system som är framtaget av Sphinxly. Behörigheter kommer att skickas ut senare, när funktionen är helt implementerad. Detta innebär bland annat att det fortsättningsvis kommer att bli mycket lättare att hålla webbplatsen uppdaterad. Sökmotorn har också fått en mer framträdande plats. När arbetet är helt klart kommer innehållet att översättas till engelska och läggas ut. Samarbetet med Sphinxly har fungerat mycket bra och de har hela tiden varit mycket flexibla och lyhörda för våra önskemål samt kommit med egna förslag på kreativa lösningar. Det är styrelsens förhoppning att även medlemmarna kommer att vara nöjda med föreningens nya webbplats. Vi vill gärna höra hur webbplatsen upplevs av er och ser fram emot era synpunkter Modern och funktionell. Detta har varit ledorden för SFÖ:s nya webbplats. och kommentarer till styrelsen@sfoe.se. Webbplatsen är ett levande forum som hela tiden ska utvecklas och förbättras allt efter hand. I VÅRAS BLEV STYRELSEN kontaktad av Föreningen Teknisk Information, FTI, med önskemål om ett samarbete med SFÖ. I juni månad träffade Nadja Chekhov och Marie Eriksson FTI:s ordförande Paul Wouters och styrelseledamoten Stefan Torarp. Mötet var mycket intressant och givande och det diskuterades olika möjligheter till samarbete mellan de båda föreningarna. Diskussionerna kommer att fortsätta under hösten. I oktober har SFÖ bjudits in till FTI:s höstmöte i Linköping för att informera om föreningen samt delta med ett infobord. STYRELSEN Gör din röst hörd! Har du anmält dig till Etiknämndens diskussionslista angående den framtida arbetsordningen? Om inte, gör det omgående genom att skicka ett e-brev till arbetsordningen-subscribe@yahoogroups.com STYRELSEN facköversättaren 4/09 3

4 PORTRÄTTET denna och inte haft några skarpa fall att ta ställning till. När vi så småningom får det, är det viktigt att medlemmarna inte uppfattar oss som några chefsetiker med polisiära befogenheter i allt som rör översättande, inklusive språkliga kvaliteter, utan i stället som yrkesbröder och -systrar, som kan försöka medla och se en konflikt utifrån. Sture Axelsson föder upp hästar mellan översättningarna. Med språk som hobbysyssla Han är så gott som konstant sen med leveranserna och har alltid så annorlunda ursäkter till varför (en häst har dött, tangentbordet gick sönder och han var tvungen att åka till Stockholm för att skaffa ett nytt med mera). Jag har lärt mig läxan och ser alltid till att ha gott om tid innan det ska levereras till kund. Å andra sidan levererar han perfekta översättningar (han gör mycket medicin för oss) och är oerhört kunnig, det händer allt som oftast att han talar om för kunden att de har fel i sina texter. I verkligheten är han otroligt charmerande med mycket humor. Jag skrattar alltid mycket när jag träffar honom. Så beskriver Malin Reimers, projektledare på Textkompaniet, vår SFÖ-kollega dr Sture Axelsson. Vad ville du bli när du var liten? Inget särskilt. Var alltför upptagen av att delta i det som pågick runt omkring mig. Planerna kom först senare. Fast kanske ändå, när jag tänker efter: fältflygare. Varför är du så bra på medicinska översättningar? Bra och bra, men det är mitt språk så att säga. Det har det blivit genom läkarutbildningen och forskning i olika medicinska ämnen och därtill språk som hobbysyssla. Vid sidan av översättningsverksamheten driver du ett stuteri. Är det ett familjeföretag? Stuteri är väl att ta i, men vi föder upp och utbildar dressyrhästar. Jag har tre proffsryttare i familjen en dotter, som också är översättare, samt en son och hans flickvän. De tar över allt mer av det praktiska arbetet från min fru och mig. Så nog är det ett familjeföretag alltid! Stämmer det att du kan korrekturläsa från albanska? Nu har Malin (Reimers) varit i farten igen, märker jag! Det gäller bara det medicinska inslaget i texterna, och vi medicinare skriver ju rätt lika, oavsett om vi bor i Skandinavien eller på Balkan. Som nyvald ledamot i SFÖ:s etiknämnd har du en del kniviga frågor att handskas med. Vad anser du om ditt uppdrag där? Jag kände mig oförtjänt hedrad, när Sven Borei ringde upp mig och frågade om jag ville vara med. Uppdraget är ju viktigt men kontroversiellt, vilket känns när man duckar undan knivkastningen i samband med lanserandet av vår arbetsordning. Hittills har vi mest jobbat med FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Lång erfarenhet i tidskriftsproduktion anger du i din beskrivning på SFÖ:s databas. Kan du berätta mer? Ja, jag var för 25 år sedan med och startade den populärvetenskapliga tidskriften Illustrerad Vetenskap, som samtidigt lanserades i Sverige, Norge och Danmark. Nu kommer den ut över hela världen i för närvarande 10 länder. Sedan starten har jag haft glädjen att vara redaktör för den svenska editionen. Du ska skriva en kontaktannons. Hur beskriver du dig själv med fem ord? Upptagen men i grunden lat. Fakta GISELA WELTZIN THUNBERG Namn och titel: Sture Axelsson Översätter från till: från engelska, tyska, danska och norska till svenska Bor i: Flyinge (utanför Lund) Medlem i SFÖ sedan: 1999 Favoritämne(n) förutom medicin: kemi, hästar, militära ämnen Tackar helst nej till: ekonomi och juridik Dyraste ordboken: missade just bröderna Grimms stora tyska ordbok i 33 band på antikvariatet, och den var dyr. Annars inget spännande, bara standardverk, men många. Sysslar med på fritiden: hästar, gården, böcker, musik, resor, det dåliga samvetet Största extravagansen: att åka 120 mil för en entimmaskonsert 5 snabba frågor till Sture 1. Medicinska termer på latin eller svenska? Det beror på! 2. Korrekturläsa på papper eller på skärmen? Både och! Alltid! 3. CAT eller översätta rakt av? Översätta rakt av. 4. Direkta kunder eller byråer? Både och! (Igen! Det blir mycket mellanmjölk det här.) 5. Lurig medicinsk term: Centraleuropeisk landsortsläkares suddigt handskrivna, högst privata och helt obegripliga förkortning av något viktigt. 4 facköversättaren 4/09

5 SPRÅKGRUPP/DEBATT Finska Kontaktperson: Aija Myllymäki, tel: , Snårigt språk kan ge översättarparanoia För ett par år sedan blev jag tillfrågad om jag ville översätta Finlands kandidat till Glasnyckeln Jag tyckte att det lät spännande och nappade genast. Glasnyckeln är ett årligt, nordiskt deckarpris och juryn måste ha tillgång till bidragen på antingen svenska, norska eller danska. Så varje år måste alltså det finländska bidraget i de fall det är ett finskspråkigt verk alltså översättas. Det var knappt om tid så jag satte igång med att översätta för glatta livet. Det här året representerades Finland av Matti Rönkä. Rönkä är också känd som nyhetsankare på finsk TV. Som deckarförfattare är han i en genre för sig. Han har hittills gett ut fyra böcker, som ofta betecknas som skojarromaner. Huvudpersonen i böckerna är Viktor Kärppä, en före detta KGB-agent som vuxit upp i Sovjet men flyttat till Finland i vuxen ålder. Han försöker leva sitt liv och glömma sitt förflutna, men det visar sig inte vara helt lätt. Eftersom jag är uppvuxen med den berömda savolaxiska humorn kände jag mig genast hemma i Rönkäs färgrika språk. Han har ett oerhört bildrikt språk, fyllt av ordlekar och snårigheter för en översättare. I synnerhet en av huvudpersonerna, polismannen Korhonen, gav mig en hel del huvudbry. Han ägnar sig stundtals åt långa monologer där han skämtar friskt och gärna klämmer in så många ordlekar som möjligt. De gånger jag har frågor på texten kontaktar jag författaren via mejl. Då känner jag mig inte lika påträngande. Rönkä svarade snällt och redde ut mina frågetecken. En viktig sak jag har lärt mig under årens lopp är att vara så misstänksam som möjligt när jag jobbar med en text. Så fort något verkar det minsta misstänkt så är det som om en varningslampa tänds. Vissa skulle kanske kalla det översättarparanoia, jag kallar det att fälla ut antennerna. Glasnyckeln-översättningen var ett ganska ensamt och snabbt projekt. Ingen redaktör att bolla idéer med där inte. Men jag hade en (icke finskkunnig) kollega som granskade min text och kom med viktiga synpunkter. Hur det gick i tävlingen? Jodå, Rönkä blev faktiskt den förste finländaren att vinna tävlingen. Juryn tyckte om honom för att han kändes ny och fräsch inom deckargenren. Helt enkelt annorlunda. Men översättningen har tyvärr inte getts ut på något svenskt förlag ännu. MARJUT MARKKANEN marjuthm@bredband.net SFÖ-debatt mats.linder@gmail.com Om medicinska ordböcker, PDF-filer och Trados Studio 2009 Nu är det 394 SFÖ-medlemmar som är med i diskussionslistan SFÖ-debatt för två månader sedan var det 376. Det betyder att det fortfarande är över 600 av oss som inte har kunnat ta del av de senaste diskussionerna, som bland annat har handlat om erfarenheter av Vista gentemot Windows XP dito när det gäller mobilt bredband översättning av PowerPointfiler (de flesta byråer lär acceptera påslag på priset för sådana jobb) hantering av PDF-filer (ständigt återkommande fråga; för resurser när det gäller omvandling till och från PDF föreslås sajten www. planetpdf.com) diskussion om den nya versionen av Trados, Trados Studio 2009 (synpunkterna var så intressanta att jag har gjort en redigerad sammanställning som finns att hämta under Files på SFÖ-debatts sajt; fast det är bara listans medlemmar som har tillträde dit) diskussion och tips om medicinska ordböcker erfarenheter och tips när det gäller stavningskontroll i Word För att bli medlem skickar man ett mejl till sfoe_debattsubscribe@yahoogroups.com, så kommer man med efter någon dag. En kortfattad presentation av listan finns på tech.groups.yahoo. com/group/sfoe_debatt. MDL facköversättaren 4/09 5

6 DEBATT Så här kan Etiknämnden fungera Artikelförfattarna ser många fördelar med att skapa en etiknämnd. De presenterar här sitt förslag till hur SFÖ:s Etiknämnd kan fungera och vilka principer som bör vägleda nämnden i sitt arbete. Vidare diskussion välkomnas på SFÖ-debatt eller direkt till skribenterna via e-post. Inför SFÖ:s årsmöte inkom vi, författarna till denna artikel, med synpunkter på förslaget om Etiknämndens arbetssätt. Eftersom Etiknämnden distribuerade sitt förslag kort före årsmötet hann vi bara lämna kommentarer till vissa punkter i förslaget. Vi återkommer nu med en redogörelse för vår uppfattning om syftet med Etiknämnden och hur denna ska fungera. Kan ge ytterligare konkurrensfördel Först ett par punkter som anger vår syn på syftet och nyttan med medlemskap i SFÖ och kopplingen till en Etiknämnd: 1. Man ska genom medlemskap i SFÖ få möjlighet att i vid bemärkelse utbyta erfarenheter med översättarkollegor och översättningsbyråer. 2. Varje SFÖ-medlem ska i samband med uppdragsförhandlingar genom referens till SFÖ-medlemskapet få en konkurrensfördel gentemot icke-medlemmar genom den kvalitetsgaranti som uppdragsgivare får till följd av de professionella krav som ställs för medlemskapet och SFÖ:s yrkeskod som varje medlem lovar att tillämpa. SFÖ:s Etiknämnd ska ha till syfte att: a. Ge ytterligare konkurrensfördelar gentemot icke-medlemmar genom att uppdragsgivare får en instans att vända sig till med eventuella reklamationer av översättningar som görs av SFÖmedlemmar. Uppdragsgivare ska alltså genom denna reklamationsmöjlighet kunna känna trygghet när någon SFÖmedlem anlitas för översättningsuppdrag. b. Ge varje SFÖ-medlem möjlighet att få hjälp mot uppdragsgivare som SFÖmedlemmen anser uppträda på felaktigt sätt i samband med uppdrag som SFÖmedlemmen utfört. Principer för etikarbetet För att SFÖ:s Etiknämnd, som borde döpas om till SFÖ:s Etik- och reklamationsnämnd, ska kunna utföra sin uppgift objektivt föreslås att följande principer tillämpas: A. ENDAST ÄRENDEN som anmälts formellt på ett sätt som anges av Etik- nämnden ska bli föremål för bedömning. Etiknämnden ska inte sträva efter att spontant driva någon verksamhet för att upptäcka eventuella brott mot SFÖ:s yrkeskod. B. VID BEHANDLING av korrekt anmält ärende ska följande moment (som eventuellt kan utökas under loppet av att förslaget till Etiknämndsarbetet utarbetas) granskas och utgöra grund för Etiknämndens bedömning: 1. Förfrågan från uppdragsgivaren 2. Offert från översättaren 3. Överenskommelse mellan uppdragsgivaren och översättaren om uppdragets omfattning och villkor 4. Beställning från uppdragsgivaren 5. Bekräftelse på åtagandet från översättaren 6. Den reklamerade översättningen med detaljerade uppgifter om förmenta brister som föranleder reklamationen. Dessa brister kan vara av olika slag såsom språkliga brister, olämplig/felaktig terminologi, brott mot överenskommelser till exempel angående sekretess, leveranstid men måste alltid vara väl specificerade. Svepande och oprecisa omdömen ska alltid förkastas. 7. Översättarens kommentarer till de förmenta bristerna, alternativt uppdragsgivarens kommentarer till översättarens anmärkningar. På basis av denna bedömning avgör Etiknämnden vilka delar av anmälan som kan anses befogade och meddelar denna bedömning till uppdragsgivare och översättare. Om någon av dessa parter önskar föra ärendet vidare till domstol ska Etiknämndens bedömning och all kommunikation i ärendet vara tillgänglig för domstolsbehandlingen. C. ALL KOMMUNIKATION i varje ärende ska vara skriftligt dokumenterad och diarieförd och all sådan kommunikation ska vara tillgänglig för uppdragsgivaren, översättaren, Etiknämnden och SFÖstyrelsen. E-meddelanden ska diarieföras och arkiveras och möjlighet till Hemlig kopia som finns i vissa e-postsystem får inte användas. Bandinspelningar av telefonsamtal får inte förekomma även om detta skulle tillåtas enligt lagen. Sådana inspelningar och hemliga kopior är oetiska och hör inte hemma i en demokratisk förening som SFÖ. D. ETIKNÄMNDEN ska vara underställd SFÖ:s styrelse som ska ha full insyn i Etiknämndens arbete och ha rätt att när som helst utföra revision av Etiknämndens arbete. Ovanstående principer gäller vare sig anmälan sker från uppdragsgivare mot översättare eller vice versa. Det återstår att utforma ytterligare detaljer, som avgifter till SFÖ för anmälan och behandling av Etiknämnden, regler för diarieföring av korrespondens etcetera. Detta blir en uppgift för Etiknämnden att utforma i god tid inför årsmötet 2010 liksom andra frågor såsom sanktioner som följd av brister som Etiknämnden upptäcker i samband med aktuella ärenden. Ny arbetsordning 2010 Vi vill påpeka att det för närvarande endast föreligger ett förslag till arbetsordning som har återremitterats till Etiknämnden och att det är fel av Etiknämnden att i den pågående utväxlingen av synpunkter på Etiknämnden referera till olika paragrafer i arbetsordningen eftersom det ännu inte finns någon godkänd arbetsordning. Det är också fel att i nuläget påstå att Etiknämnden får göra det ena eller det andra. Fram till årsmötet 2010 får Etiknämnden inte göra någonting alls utom att utarbeta ett nytt förslag till arbetsordning som ska föreläggas årsmötet 2010 för beslut, enligt vad årsmötet 2009 i Borås beslutade. SUSANNE BENGTSSON susanne@esbtext.se HELENE BIESHEUVEL helene.biesheuvel@abc.se MARGARETA HAMRÉN margareta.hamren@telia.com ÅKE RULLGÅRD pidoc@swipnet.se THOMAS STÜVE thomas.stuve@sprakteam.se 6 facköversättaren 4/09

7 SFÖ:S NYA ORDFÖRANDE FOTO : BJÖRN OLOFSSON Vår nya ordförande Nadja Chekhov Dagen när jag intervjuar Nadja till den här artikeln är en härlig dag i början av juni. Hela sommaren ligger framför oss. Vi vet inte hur den kommer att bli mer än att somrar alltid är härliga. Och det känns nästan symboliskt, för Nadja känner säkert på liknande sätt inför det nya ordförandeskapet. Nadjas spännande bakgrund tycks passande för en översättare. Född i Trieste av en rysk far och en serbisk mor. Om vi tar ett par steg tillbaka i tiden finner vi att Nadjas farfar var officer hos den ryske tsaren, Nikolaj II. Farfadern dödades av bolsjevikerna strax efter att hans son, Nadjas far, föddes Farmodern flydde med sin lilla son till Jugoslavien där hon bosatte sig. Nadjas far satt i koncentrationsläger under kriget, överlevde, återvände till Jugoslavien där han träffade sin blivande fru, Nadjas mamma. När Tito 1948 bröt med Sovjetunionen började förföljelsen av ryssar i Jugoslavien. Då fick hela familjen, med farmor och styvfarfar, lämna Jugoslavien för att de var ryssar. Nadjas mamma fick avsäga sig sitt jugoslaviska medborgarskap för att kunna följa med sin man. Via svenska Lutherhjälpen kom Nadja och hennes familj till Sverige Efter en kort tid på en flyktingförläggning i Hässleholm skapade familjen sig ett hem i Trollbäcken, söder om Stockholm, där Nadja växte upp. Nadja berättar att hennes första minne i Sverige var när en skåpbil kom till flyktingförläggningen på Nadjas födelsedag för att leverera hennes födelsedagstårta. Hela bilen var full av tårtor, och tårtor var inte vardagsmat för en liten flicka i en flyktingförläggning. Efter skoltiden läste Nadja till en fil kand i slaviska språk på Stockholms universitet blev hon anställd på Atlas Copco för tjänstgöring på dotterföretaget i Belgrad som PR-ansvarig och översättare/tolk. När kriget bröt ut på Balkan 1992 ville Atlas Copco inte ha kvar svensk personal i Belgrad så återigen fick Nadja brådstörtat ge sig av, denna gång tillbaka till Sverige. I Stockholm började Nadja arbeta som översättare och tolk. Hon blev auktoriserad rättstolk 1996 och auktoriserad translator från bosniska, kroatiska, serbiska till svenska Om ordförandeskapet Redan vid Nadjas programförklaring på konferensen i Borås förstod vi att denna ordförande har stora ambitioner. Hennes mål är att SFÖ ska bli mer känt av myndigheter, institutioner och språkrelaterade enheter, t.ex. Språkrådet och Kulturdepartementet. Detta ska generera fler jobb, bättre villkor och högre yrkesstatus för medlemmarna. Ett utökat samarbete med våra nordiska systerorganisationer finns också högt upp på agendan. Nadja vill att SFÖ ska fortsätta växa. Hon anser också att det är viktigt att även företagsmedlemmarna får ut något av sitt medlemskap i SFÖ. En företagsgrupp har redan bildats för att ge företagsmedlemmarna en möjlighet att bli mer aktiva och bidra till föreningens utveckling. Jubileet Nästa år fyller SFÖ 20 år och det ska firas. För första gången hålls den årliga konferensen i Norrland (i Sundsvall) och den benämns Jubileumskonferensen. Nadja lovar att 2010 års konferens ska bli spännande och annorlunda, men mer än så vill hon inte avslöja ännu. Vilka är dina smultronställen, frågar jag Nadja, och hon avslöjar att hennes hjärta klappar för: 1. Södermalm i Stockholm. Så passande att hon också valt att bo där. 2. Järkvissle i Medelpad för att det är hennes andningshål. 3. Rosendals Trädgård på Djurgården för att de bakar sådan underbar morotskaka Vad gör du på semestern Nadja? Jag ska tillbringa hela juli på den grekiska ön Samos. Tillsammans med vännen och kollegan Mia och hennes son kommer jag, min son Andrej 18 och hans kompis Wille att bo i en hyrd lägenhet med fantastisk utsikt över havet. Vi kommer att ta emot uppdrag och arbeta hela månaden. Med bra internetuppkoppling går det precis lika bra som hemma. Men förutom jobb kommer det också att finnas tid för sol, bad, god mat och grekiskt vin. Är det något som vi inte vet om dig? Ibland får jag frågan om jag är släkt med författaren Anton Tjechov ( ). Och det är faktiskt så. Min ryske farfar var brorson till den berömde författaren. Tack för det här samtalet, Nadja. Jag önskar dig varmt lycka till som SFÖ:s ordförande och med dina spännande sommarplaner. BRITT-MARIE SEEX facköversättaren 4/09 7

8 Facköversättaren har bett de nyvalda styrelseledamoterna svara på några frågor om facköversättning och förtroendeuppdraget. 1. Varför blev du facköversättare? 2. Vad har du för specialområde(n)? 3. Vad betyder SFÖ för dig? 4. Vilka är dina hjärtefrågor som du vill driva i styrelsen? (Och varför?) SFÖ:s nya styrelse från vänster: Klas Törnquist, Ann Johansson, Per N. Döhler, Magnus Lundquist, Marie Eriksson, Tarja Koivunen, Jerry Olsson och Nadja Chekhov (ordförande). Saknas på bilden gör Maria Gustafsson. Bilden är tagen i Borås av Per Johansson. SFÖ:s nyvalda styrelse 2009 Magnus Lundquist kassör och vice ordförande finans 1. När Lunds universitet för första gången anordnade översättarutbildning på magisternivå såg jag en möjlighet att både ta examen och skaffa mig en yrkesutbildning. Och på den vägen är det. 2. Mitt specialområde är immaterialrätt, framför allt tekniska texter såsom patent. Jag är också auktoriserad translator från franska. 3. SFÖ är navet i vårt nationella nätverk av professionella översättare. Genom föreningen har jag möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter med mina kollegor och aktivt verka för översättaryrkets utveckling. 4. Jag vill att SFÖ ska vara det ledande branschorganet, med inflytande hos marknaden, myndigheter och politiker. Jag tror att andelen fullvärdiga medlemmar i föreningen är en viktig parameter och vill verka för att öka den andelen. Jag vill att föreningens pengar hela tiden ska omsättas i medlemmarnas intresse och så lite som möjligt ligga i ladorna. Ann Johannson vice ordförande program 1. Jag har alltid varit språkintresserad, men kände mig för rastlös att arbeta som språklärare med samma läroplan år ut och år in. Av samma anledning skulle jag nog också ha svårt att översätta skönlitteratur, jag vill gärna ha varierande texter och tycker om kortsiktig planering och snabba jobb. 2. Jag är inte superspecialiserad utan översätter inom en rad områden, där de främsta är IT, energi och energiteknik, medicin och medicinteknik och marknadsföring. Jag översätter även TV-/datorspel, vilket kanske är lite mer ovanligt. 3. Kontakt med trevliga människor, utbyte av erfarenheter och kunskap, och alla roliga träffar betyder mycket. Arbetet i styrelsen och föreningens arbetsgrupper ger mig också chansen att vidareutvecklas på ett personligt plan, samtidigt som jag förhoppningsvis gör något nytta för föreningen också. 4. För mig är kommunikation viktigt, både internt i föreningen och utåt. Kommunikationskanaler är något jag arbetar för, till exempel genom arbetet med webbsidan. Mentorskapet är också viktigt och jag hoppas att mentorverksamheten ska bli ännu bättre. Marie Eriksson sekreterare 1. Jobbade som sekreterare på en juridisk avdelning, fick göra en del översättningar fel väg, det vill säga till engelska från svenska, och tyckte det var kul. Det fick mig 8 facköversättaren 4/09

9 att börja läsa engelska på Stockholms universitet. 2. Medicin, farmakologi och medicinteknik. Har tidigare arbetat som läkarsekreterare. 3. Att jag är del av ett stort nätverk med människor som jobbar med samma sak som jag. Och inte minst massor med kolleger. 4. Att göra SFÖ mer känt i Språksverige. SFÖ är känt i översättarkretsar och nu är det dags att göra det mer känt utåt. Ett sätt att öka översättarnas status. Vill också ytterligare utveckla lokalträffarna och samarbetet med systerorganisationer samt andra föreningar/organisationer som arbetar med språk och texter. Klas Törnquist 1. Jag är intresserad av språk och översättning. Var först inne på att bli språklärare men upplever att översättarbanan passar mig bättre. 2. Fordonsteknik engelska/tyska till svenska. Känns stimulerande och ger goda möjligheter att följa den tekniska utvecklingen inom detta område. 3. En kanal för att få kontakt med kolleger och i viss mån kunder. Årets höjdpunkter är informella samtal med kolleger vid konferensen. 4. Inga särskilda. Vill verka för en modern och obyråkratisk förening. Tarja Koivunen 1. Efter att ha utbildat mig inom textil och jobbat några år inom handeln kände jag att jag ville göra något med mitt stora språkintresse och även dra nytta av mitt modersmål finska. Jag gick en översättarutbildning på TÖI i Stockholm i början av 1990-talet och på den vägen är det. Jag har aldrig ångrat mitt val utan trivs utmärkt som facköversättare. 2. Mina viktigaste specialområden är givetvis textil och mode men även turism, livsmedel, bygg och miljö. Jag jobbar mycket med tidningar och katalogtexter. 3. SFÖ är för mig ett viktigt forum där jag kan stärka min professionella identitet, hålla kontakt med mina kunder och skaffa nya, fortbilda mig och sist men inte minst få möjlighet att träffa en massa trevliga kolleger. 4. Jag vill gärna hjälpa till att marknadsföra SFÖ utåt, öka kännedomen om föreningen i omvärlden och på så sätt höja statusen på översättaryrket. Per N. Döhler 1. Jag började översätta medan jag läste engelska och historia och, senare, datavetenskap. Det som var ett jobb vid sidan om blev snart en förtjusning och närmast en kallelse. Men det tog sin tid att inse detta och att lära sig det som verkligen krävs. 2. Odontologi och tandteknik det ligger redan i familjen. Marknadsförings- och pr-texter för olika områden. Lite nationalekonomi och företagsekonomi. 3. Att bli upptagen som medlem i SFÖ (1996) markerade att min länk till Sverige blev professionell och därmed på allvar. SFÖ har gett mig intressanta kontakter med mycket uppskattade kollegor. Att en del kunder har hittat mig genom SFÖ:s matrikel är heller ingenting som stör! 4. Eftersom jag tycker om den ekonomiska sidan av min verksamhet försöker jag sprida att det är kul och givande att driva eget och att det i motsats till många kollegors självbild är ett av de friaste sätten att arbeta på samt att det kan vara ekonomiskt lönsamt också. SFÖ har under de senaste åren börjat växa sig riktigt stort och dess medlemmar har visat sig medvetna om behovet av professionalisering inom föreningen och bland medlemmarna. Detta tycker jag att det ska bli spännande att kunna medverka till. I andra hand tycker jag att de många SFÖ-medlemmar som bor utanför Sverige ska ha en röst inom styrelsen också. Det är mycket lätt att spilla tid på att upprepa alla andras misstag. Att vara med i en yrkesförening betyder att man hjälps åt att dra ner på misstagen. Och har man själv fått hjälp så kanske man kan ge någonting tillbaka och hjälpa andra att undvika de värsta fällorna. Att sitta med i styrelsen ett tag eller att engagera sig i något projekt om än aldrig så litet kan vara ett utmärkt sätt att göra detta! Jerry Olsson 1. Jag jobbade med försäljning av bildskärmar och andra datortillbehör på ett känt japanskt företag och vi fick väldigt dåliga (engelska) bruksanvisningar från Japan, så jag översatte texterna till svenska. Eftersom jag alltid varit språkintresserad tyckte jag det var kul och när sedan Microsoft i Dublin sökte översättare hamnade jag där. 2. IT-relaterade texter, både maskin- STYRELSEPRESENTATION och programvara, samt fordonsteknik. Gillar också marknadsföringstexter, men sådana dyker alltför sällan upp. 3. I första hand kontakt med andra översättare. 4. Jag vill arbeta med att utveckla konferenserna och fortbildningsverksamheten och ska därför ansvara för den sektionen. Jag har varit med och arrangerat två av våra konferenser och sett att det finns en del som kan göras på den fronten. Och utbildning har jag alltid varit intresserad av och jobbat en del med (datorbaserad), så det passar bra att det ligger inom samma SFÖ-sektion. Maria Gustafsson 1. Jag blev facköversättare för att jag alltid varit något av en språknörd. Läste franska, spanska och latin på gymnasiet och lärde mig senare även italienska. På Lunds universitet valde jag de fackspråkliga varianterna eftersom det intresserade mig mer att läsa böcker i samhällsvetenskap och andra aktuella ämnen än en mängd skönlitteratur. Det verkade inte finnas så många alternativ om man var språknörd: doktorera, bli översättare eller bli tolk. Lärare verkade inte alls lockande. Därför läste jag facköversättarutbildningen i Lund Mina specialområden är medicin, juridik, EU-texter, odontologi och pedagogik. Numera blir det mest medicin som är ett intressant och tacksamt område eftersom ett knä är ett knä och en fraktur en fraktur oavsett om texten kommer från Chile, Kongo, Algeriet eller El Salvador. (Juridiska institutioner och dito system kan däremot se helt olika ut i de vitt skilda länder som mina källtexter kommer ifrån.) 3. SFÖ är helt ovärderligt för oss som arbetar i detta ensamma yrke! Att nätverka är nödvändigt, helt enkelt. För egen del passar det mig egentligen inte riktigt att sitta mol allena på kammaren och översätta eftersom jag är grymt sällskapssjuk, men tack vare SFÖ blir man inte så ensam. 4. En fråga som jag vet att hela styrelsen tycker är viktig är den externa marknadsföringen av våra eminenta medlemmars kompetens. Jag brinner för att medvetandegöra potentiella kunder om vikten av att anlita professionella översättare, och inte grannens dotter som har läst lite franska i skolan. Detta är en mycket stor och komplex fråga som kräver ett långsiktigt arbete och frågan är inte ny: SFÖ har jobbat för detta sedan föreningen startade! Men som jag ser det är det en av föreningens allra viktigaste uppgifter. facköversättaren 4/09 9

10 TEMA: MASKINÖVERSÄTTNING [Machine Translation, MT]; maskinöversättning, även automatisk översättning. F OTO : D R E A M S T I M E Maskinöversättning hot eller möjligheter? Om maskinöversättning, det vill säga datoriserad översättning utan mänsklig inblandning, verkar det framför allt råda två uppfattningar (delvis motstridiga): 1. Resultatet är ofta skrattretande dåligt. 2. Den är ett hot mot riktiga översättare. Som de följande artiklarna visar är bådadera fel. Och för riktiga översättare finns det numera all anledning att hålla sig à jour med vad som händer på detta område; inte bara för att hålla koll på hotet från MT utan även för att se vilka möjligheter det finns att dra nytta av den. Sedan flera år har Wordfast erbjudit möjligheten att komplettera vanlig översättning med MT, Across likaså, SDL erbjuder sitt system Automated Translation Solutions även i kombination med Trados, och det är ingen djärv gissning att även andra CAT-verk- tyg kommer att slå in på samma väg Utvecklingen av MT har satt fart på allvar de senaste åren, och även om (framför allt) Google Translate än så länge mestadels ger skrattretande resultat och Google Translation Toolkit än så länge förefaller väldigt outvecklat (och innehåller stora frågetecken vad gäller upphovsrätt), så är det otvivelaktigt så att MT under vissa förhållanden (specifikt ämnesområde och dito terminologi samt kontrollerat eller strikt regelstyrt och i viss mån förenklat språk) kan ge fullt brukbart resultat. Själva MT-utvecklingen har också kommit att kompletteras med utveckling av helt eller delvis automatiserad efterredigering som ytterligare en produkt för att förbättra resultatet av befintliga MT-programvaror och -tjänster. Även bildandet av TAUS, Translation Automation User Society, är ett tecken i tiden. Dess syfte är att översätta många olika slags innehåll till ett växande antal språk genom användning av teknik, nytänkande vad gäller tjänster samt samarbete mellan olika branscher, men det är uppenbart att tonvikten ligger på MT. Vad innebär då MT för oss yrkesöversättare i framtiden? Hot eller möjligheter eller bådadera? Läs Uwe Muegges och Rebecca Fiederers artiklar och döm själva. Uwe Muegge är chef för MedL10N, avdelningen för life science på CSOFT, och ledamot i ISO TC 37/SC 3, Computer Applications in Terminology. Rebecca Fiederer har en MA i översättningsstudier vid Dublin City-universitet och arbetar som översättare och redigerare. MATS DANNEWITZ LINDER 10 facköversättaren 4/09

11 Dags att avliva myterna om maskinöversättning TEMA: MASKINÖVERSÄTTNING Maskinöversättning har varit på gång i över 50 år och har under den tiden hunnit skaffa sig ett grundmurat dåligt rykte. Men hur är det egentligen? Vad är sanning och vad är vanföreställning? Här tecknar Uwe Muegge en bild av var MT står i dag. Den mänskliga översättningen är fortfarande ett steg före den maskinella. Eller?. Det är inte konstigt att myter, halvsanningar och missförstånd florerar när det gäller maskinöversättning: det verkar som om de flesta aktörer inom översättningsbranschen inte har mer erfarenhet av denna teknik än att de lekt lite med något av de översättningsverktyg som finns tillgängliga gratis på nätet. Nästan varje vecka stöter jag på någon artikel som informerar läsarna antingen om att maskinöversättning är, och alltid kommer att vara, ett fullständigt slöseri med tid eller att maskinöversättning, även om det är ett slöseri med tid idag, faktiskt kan bli användbart någon gång i en avlägsen framtid. Med förhoppning om att räta ut några frågetecken följer här en närmare titt på några av de vanligaste myterna om maskinöversättning. MYT: Maskinöversättning fungerar helt enkelt inte Med gratistjänster för översättning tillgängliga överallt på webben kan vem som helst köra en text genom en maskinöversättningsmotor. Resultatet kan sedan visas för allmänheten som bevis på det faktum att maskinöversättningar inte klarar av mycket mer än att utföra de mest rudimentära grovöversättningar och, förstås, att bjuda på obegränsad underhållning. Det största problemet med dessa tester är att kostnadsfria översättningsverktyg bara ger en aning om vad ett fullfjädrat maskinöversättningssystem för professionellt bruk verkligen kan åstadkomma. Med ett vanligt översättningsverktyg på nätet kan användaren till exempel inte välja ämnesområde eller ange särskild terminologi, ännu mindre ange stilistiska preferenser. De flesta kostnadsfria översättningsverktyg ger ingen möjlighet till några översättningsinställningar annat än att ange språkpar och källtext. Inte undra på att översättningarna som dessa maskinöversättningssajter skapar kan hamna så skrattretande långt från målet. FAKTUM: Maskinöversättningar förbättrar mänskliga översättares produktivitet och stringens Varje gång en ny källtext skapas för ett projekt kommer den texten vid någon tidpunkt att översättas. Även om man jobbar i vad som anses vara en toppmodern globaliseringsmiljö, det vill säga ett system för integrerat arbete med innehållshantering och översättning, kommer man till sist att få en viss procent meningar med låg eller ingen matchning. I ett välplanerat och välstyrt globaliseringsprojekt, där såväl skribenter som programvaruutvecklare använder en omfattande projektordlista och stilregler med syftet att skriva texter som är lätta att läsa och förstå, kan meningar med låg eller ingen matchning föröversättas i ett maskinöversättningssystem innan de redigeras av mänskliga översättare. Fördelar med maskingenererad föröversättning: Översättaren har alltid ett förslag att arbeta med istället för att starta från scratch. En representativ fallstudie som nyligen utfördes på Symantec pekar på att mänskliga översättares produktivitet kan fördubblas om okända meningar föröversätts i ett maskinöversättningssystem. 1 Även om de flesta översättningar kräver en del redigering, och många även omskrivning, är det rimligt att anta att en betydande procentandel av de maskingenererade översättningarna visar sig vara perfekta (detta gäller särskilt korta instruktioner, rubriker, teckenförklaringar och liknande). Åtminstone kommer viktiga termer att översättas korrekt och konsekvent. Och inte nog med det, de termerna kommer dessutom i de flesta fall att böjas korrekt och stå i rätt singularis- eller pluralisform (försök göra det med ett översättningsminne!). FAKTUM: Maskinöversättningar möjliggör översättning av material som annars aldrig skulle ha översatts I dag är situationen den att mycket få organisationer, om ens några, översätter allt material som skulle behöva översättas till alla de språk som talas av deras nuvarande och framtida kunder. Den främsta anledningen till detta är att det för många typer av dokument, särskilt inom kundtjänstområdet, helt enkelt inte finns någon budget för mänsklig översättning i någon större omfattning. En del organisationer använder maskinöversättning för att göra stora textvolymer tillgängliga för globala kunder på deras lokala språk, utan att blanda in några mänskliga översättare i arbetet. Microsoft Knowledge Base, som innehåller mer än dokument på engelska, är ett välkänt exempel på en textdatabas där antalet maskinöversatta dokument vida överstiger det antal som översatts av människor. facköversättaren 4/09 11

12 TEMA: MASKINÖVERSÄTTNING MYT: Maskinöversättningssystem kan bara hantera översättning ord för ord Tron att maskinöversättning huvudsakligen är begränsat till sekventiell ersättning av ord i källspråket med ord i målspråket är lika allmänt vedertagen som den är fel. Alla populära maskinöversättningssystem, inklusive kostnadsfria översättningstjänster på nätet som systransoft.com, translate.google.com och windowslivetranslator.com, utnyttjar mycket sofistikerade algoritmer som är ett resultat av åratals forskning och utveckling. FAKTUM: Det finns inte bara en utan många olika maskinöversättningstekniker som alla kan producera utmärkta översättningar med rätt förutsättningar Maskinöversättningar har funnits i mer än 50 år, och under detta halva århundrade har många olika maskinöversättningstekniker utvecklats, till exempel ordlistebaserade, regelbaserade, exempelbaserade och statistiska förutom oräkneliga hybridformer. Här följer en kort redogörelse av de tre maskinöversättningstekniker som är mest relevanta för kommersiell användning idag. Regelbaserad maskinöversättning Regelbaserad maskinöversättning, även känd som transfer-baserad maskinöversättning, är idag den dominerande modellen för maskinöversättning. Systran, Babelfish, PROMT, för att nämna några få, är alla regelbaserade system. I regelbaserade maskinöversättningssystem används en översättningsprocess i tre steg: 1. Analys: satsdelarna i källmeningen tas ut, och ett träd skapas som visar meningens syntaktiska struktur. 2. Transfer: det syntaktiska trädet för källspråket omvandlas till motsvarande träd för målspråket. 3. Generering: motsvarande ord läggs in i målspråksträdet så att en mening i målspråket skapas. Fördelar med regelbaserad maskinöversättning: Tekniken är fullt utvecklad och erkänd och kan användas snabbt och relativt billigt. Det finns många kommersiella system som täcker många språkkombinationer. Tekniken är mycket anpassbar genom olika lexikon och stilinställningar. I en del system kan även regelbasen anpassas. Regelbaserade maskinöversättningssystem har använts kommersiellt i många år, bland annat på Autodesk, Daimler och vid EU-kommissionens översättningstjänst. Det finns två stora utmaningar när det gäller regelbaserad maskinöversättning. För det första är regelbasen för varje enskilt system med nödvändighet begränsad, vilket betyder att författarna för bästa resultat måste anpassa sin stil. För det andra saknas många språk, även om det på marknaden finns kommersiella regelbaserade maskinöversättningspaket för dussintals språkkombinationer. Statistisk maskinöversättning Idag skrivs det mycket om statistisk maskinöversättning (SMT), särskilt sedan Microsoft meddelat att de använder ett eget SMT-system för att översätta den gigantiska dokumentbanken Knowledge Base. 2 Dessutom stod Google som vinnare i en stor utvärdering av maskinöversättningar med sin statistiska maskinöversättningsmotor. 3 Statistiska maskinöversättningssystem består vanligtvis av två huvuddelar: Översättningsmodell: genererar översättningsförslag baserade på motsvarande ordsekvenser i material där meningar och ord i käll- och målspråk är hoplänkade (aligned). Språkmodell: väljer det bästa översättningsförslaget baserat på målspråksmaterialet. Det goda med statistisk maskinöversättning är att det är den maskinöversättningsteknik som, när ett sådant system väl har lärts upp med kundspecifika data, vanligtvis ger den högsta kvaliteten. Baksidan är att upplärningen kräver ett omfattande material med befintliga översättningar: Language Weaver, ledande leverantör av statistiska maskinöversättningssystem, rekommenderar en tvåspråkig korpus med två miljoner ord eller mer per språkpar. På grund av de krävande upplärningskraven, i kombination med det faktum att statistiska maskinöversättningssystem ofta är dyrare än flera av de regelbaserade systemen, används denna teknik i första hand av statliga organ och stora bolag. Direkt maskinöversättning I sin mest primitiva form ersätter ett system för direkt maskinöversättning bara källspråkets ord med motsvarande ord på målspråket och i samma ordning. Ingen lingvistisk analys eller bearbetning sker. Den enda resurs som används i sådana system är en tvåspråkig ordlista, vilket är anledningen till att den här tekniken även kan kallas ordboksdriven maskinöversättning. På grund av denna tämligen enkla teknik har direkt maskinöversättning i många år ansetts vara föråldrad, och det finns få produkter i handeln som utnyttjar direkt maskinöversättning. Trots den begränsade förmågan är jag emellertid fullkomligt övertygad om att direkt maskinöversättning har sitt värde bland dagens arsenal av automatiserade översättningsverktyg. Vid ett antal vanliga praktiska tillämpningar är översättning ord-för-ord eller fras-för-fras allt som krävs för ett lyckat resultat. Tänk på områden med standardiserad vokabulär och syntax, till exempel väderleksrapporter, finansiella profiler och många e-handelstillämpningar. I ett aktuellt fall utnyttjade Medtronic, en stor tillverkare av medicinsk apparatur, direkt maskinöversättning för att översätta en stor produktdatabas till flera språk. 4 Översättning var inte möjligt på grund av kostnads- och, faktiskt, kvalitetshänsyn (en analys av tidigare översättningsprojekt visade oacceptabelt många fel i numeriska värden såsom produktnummer och mått). Dessutom hade inledande tester visat att både översättningsminnesprogram och regelbaserade maskinöversättningssystem gav dåliga resultat med text som har följande egenskaper: få eller inga repetitioner på meningsnivå många repetitioner på ord- /frasnivå telegramstil/förkortad stil, t.ex. sydliga vindar upp till 15 meter per sekund, American Technology Associates (AMTA) bra investeringsobjekt, Avion (AVIO) slår index eller rätvinklig plåt 2456dr15, slitsad, 15 st. 12 facköversättaren 4/09

13 TEMA: MASKINÖVERSÄTTNING Den här typen av översättningsprojekt tillhör definitivt dem som varje översättare med självaktning gärna slipper. Och eftersom direkt maskinöversättning i bästa fall inte kräver efterredigering skulle översättare (som avskyr att själva behöva översätta sådant) och översättningsköpare (som inte skulle ha något emot nästan kostnadsfria expressöversättningar) under dessa förutsättningar för en gångs skull kanske välkomna bruket av maskinöversättning. MYT: Maskinöversättning är inget för små organisationer Ja, det är sant: om man läser några positiva rapporter om maskinöversättning brukar de komma från den här världens Caterpillar, Microsoft eller Symantec. Men så är det med många kanske de flesta nya tekniker. Det är även sant att vissa av de mest kraftfulla maskinöversättningssystem som används idag är ett resultat av forskning och utveckling i mångmiljonklassen som bara storföretag har råd med. Men det innebär inte att man behöver lägga stora pengar på att börja använda ett system för maskinöversättning. FAKTUM: Många maskinöversättningspaket är både överkomliga, användarvänliga och tillgängliga även för småföretag och frilansar Om man gör lite efterforskningar märker man att många maskinöversättningspaket i handeln säljs till ungefär samma pris som sina motsvarigheter bland översättningsminnesprogram, och det är i huvudsak så både för endatorlösningar för enskilda användare och klient-/serverversioner för många användare. Även om stor- och småföretagsversionerna kan skilja sig åt på många sätt är det ingen hemlighet att själva översättningsmotorn brukar vara densamma i bägge produkterna. Så vad översättningskvaliteten beträffar är det i allmänhet föga eller ingen skillnad mellan proffsversionen för och företagsversionen för dollar av en viss maskinöversättningsprodukt. Dessutom har de som utvecklar kommersiella maskinöversättningssystem lagt ned stora resurser på att göra sina produkter så intuitiva som möjligt. Faktum är att jag skulle påstå att det är enklare och helt klart snabbare att framställa en råöversättning med ett representativt maskinöversättningsverktyg än det är med ett representativt översättningsminnesprogram Ytterligare några fakta att beakta: Många billiga maskinöversättningsverktyg har antingen en inbyggd översättningsminnesmodul för att göra efterredigeringen smidigare ( aldrig samma misstag två gånger ), och några system, som promt Expert, är fullständigt integrerade med översättningsminnessystemet SDL Trados. Ett antal företag som säljer översättningsverktyg med små och medelstora företag som kundkrets, till exempel Across, erbjuder TM-/MT-systempaket och/eller MT-integration via ett programmeringsgränssnitt. Det är ofta enklare att utbilda användarna och anpassa maskinöversättningssystemet (kanske sätta samman ordlistor), två viktiga faktorer för att uppnå bästa möjliga översättningsresultat, i små än i stora organisationer. Slutsatser Maskinöversättning har alltid varit en synnerligen kontroversiell teknik och det kommer den förmodligen att förbli under överskådlig tid. Mycket av polemiken grundas på felaktiga antaganden om vad maskinöversättning kan åstadkomma och vilka som skulle kunna dra nytta av att använda den här typen av teknik. Låt mig säga det rent ut: generellt kan dagens kommersiella maskinöversättningssystem inte ersätta översättare, särskilt inte om de används av personer utan språkutbildning. Men när målet är att effektivisera översättningsprocessen eller att få fram begripliga översättningar i miljöer där det inte är möjligt att använda översättare, och då systemen används av utbildade och motiverade översättare, är och har maskinöversättning varit en mycket kraftfull lösning. Källor: 1 Systran Software Inc Systran Case Study: Symantec. com/download/case-studies/ symantec.pdf. 2 Machine Translation - Home research.microsoft.com/nlp/projects/mtproj. aspx 3 NIST 2006 Machine Translation Evaluation Official Results. tests/mt/2006/doc/mt06eval_official_results. html. 4 Muegge, Uwe. Fully Automatic High Quality Machine Translation of Restricted Text: A Case Study. The Association of Information Management (Aslib), Proceedings of the Twenty-eighth International Conference on Translating and the Computer. UWE MUEGGE Artikeln publicerades ursprungligen i tcworld augusti 2008 och återges här med vederbörliga tillstånd. Översättning: Åsa Lindh och Roger Sjölander. I korthet Hur påverkar ny teknik språket? Språk, teknik och samhälle heter en ny kurs vid Stockholms universitet som startar i höst. Enligt språkteknologi.se har kursen inspirerats av Språkrådets bok Tekniken bakom språket. Kursen syftar till att beskriva några tillämpningsområden inom språkteknologin och även beskriva metoder som bland annat kan användas vid översättning. Stor vikt läggs vid hur insamlade språkliga data korpusar kan användas för att ge ökad kunskap om det mänskliga språket. Ett nytt inslag i kursen är en diskussion om hur ny teknik för kommunikation mellan människor påverkar språket, skriver språkteknologi.se. Maskinöversättning för minoritetsspråk Maskinöversättning är som regel bara lönsamt för stora, nationella språk som engelska och spanska, skriver Språkrådet i samband med att rådet presenterar en tjänst för maskinöversättning som lanserades i våras. Det är översättningstjänsten på den katalanska webbplatsen Generalitat de Catalunya som inriktat sig på framför allt katalanska, spanska och två varieteter av occitanska, samt katalanska och stora språk som engelska, franska och tyska. facköversättaren 4/09 13

14 TEMA: MASKINÖVERSÄTTNING Maskinerna kommer Mänskliga översättare mot maskiner är kvaliteten på MT verkligen så dålig som det sägs? Här redovisar Rebecca Fiederer en färsk undersökning av just den frågan. Eftersom jag var intresserad av motsättningarna mellan mänsklig översättning och maskinöversättning handlade min magisteruppsats i översättning 2007 om att jämföra kvaliteten på efterredigerad maskinöversättning med mänsklig översättning. Jag förutspådde att resultatet av maskinöversättning skulle även efter att den redigerats vara sämre än den mänskliga översättningen, för så verkade den allmänna uppfattningen bland professionella översättare vara. Jag bestämde mig för att se om detta stämde och använde mig av en bruksanvisning på engelska som källtext, tyska som målspråk och IBM WebSphere som maskinöversättningssystem. Elva personer med lämplig kompetens fick bedöma 30 meningar i källtexten, tre mänskligt översatta versioner och tre maskinöversatta och efterredigerade versioner, vad beträffar tydlighet, precision och stil. Förvånansvärt nog visade resultatet att den efterredigerade maskinöversättningen ansågs vara tydligare och mer precis medan mänsklig översättning ansågs vara bättre ur stilmässig synvinkel. Dessutom fick meningar där kontrollerat språk hade använts fler poäng vad gäller tydlighet och precision, vilket ytterligare bekräftar påståendet att användning av kontrollerat språk förbättrar resultatet av maskinöversättning. När utvärderarna ombads att välja ut en favoritmening valde de flesta ändå en mänsklig översättning och inte en maskinöversatt. Detta skulle kunna tyda på att mänsklig översättning är mer tilltalande än maskinöversättning. Utfallet Studien var naturligtvis begränsad vad gäller språkpar, riktning, texttyp, maskinöversättningsverktyg och omfattning. Trots det kan man dra slutsatsen att resultatet av maskinöversättning med efterföljande redigering inte nödvändigtvis behöver vara av sämre kvalitet. Uppgifterna visar till och med att kvaliteten på efterredigeringen kan vara lika bra som eller bättre än mänsklig översättning vad gäller tydlighet och precision. Detta påverkas antagligen av kvalititeten på den maskinella råöversättningen som, om den är tillräckligt bra från början, ger den som gör efterredigeringen större möjlighet att på kort tid finslipa texten. Det verkar som om utvärderarna föredrar mänsklig översättning stilmässigt. Man måste ändå ta i beaktande att det är mindre troligt att det är professionella lingvister som använder maskinöversättning; snarare lär det vara informationsanvändare inom till exempel IT-branschen som bara behöver få reda på hur man installerar eller använder en produkt. Många slutanvändare bryr sig kanske inte så mycket om stilnivån på översättningen bara de får tillgång till och kan förstå den information de behöver. Forskare som arbetar med utvärdering av maskinöversättning menar att slutanvändare kanske godtar maskinöversättning i större utsträckning än professionella lingvister. Det vore intressant med mer forskning om slutanvändarnas godtagande av maskinöversättning. Slutligen visade studien att det kan finnas samband mellan användningen av kontrollerat språk och kvaliteten på efterredigeringen. Detta överensstämmer med tidigare studier som visar att det finns fördelar med att använda kontrollerat språk. Även om det är osannolikt att maskinöversättning någonsin kommer att kunna återge meningar lika vackert som en mänsklig översättare kan den, om den används på rätt sätt, på lämpliga texter och med kontrollerat språk, snarare vara till hjälp för översättare än ett hot. Som det ser ut nu verkar trenden gå i riktning mot ökad användning av maskinöversättning, och det är bevisat att maskinell översättning inte behöver vara synonymt med översättning av dålig kvalitet när den används på ett förnuftigt sätt. Jag tycker det är viktigt att professionella översättare engagerar sig i ämnet maskinöversättning eftersom den inte oavsett vad vi tycker kommer att försvinna. Företag investerar alltmer i maskinöversättning, och ju mer insatta vi som översättare är, desto bättre kommer vi att kunna handskas med den och dra nytta av den. Google och Microsoft säger att de erbjuder online-samhället ett verktyg som är till för att hjälpa oss att förstå. Faran ligger i att företag som dessa litar för mycket på maskinöversättning när det gäller till exempel lokalisering, det vill säga kulturanpassning, utan användning av mänsklig insats i tillräcklig omfattning. I så fall kommer översättarna att bli besvikna, och maskinöversättning kommer att ses som en fiende. REBECCA FIEDERER Artikeln publicerades ursprungligen i ITI Bulletin jan feb och återges här med vederbörliga tillstånd. Översättning: Silvia Bengtsson. 14 facköversättaren 4/09

15 SFÖ KONFERENS Facköversättning och litterär översättning skillnader och olikheter MÅLNING AV JOSEPH KARL STIELER ( BESKUREN ) Litterär översättning kontra facköversättning. Att översätta Faust av Goethe eller en manual till en grävmaskin kräver sin man eller kvinna. Dock med betydande skillnader. För en facköversättare är det alltid lite lockande att fundera på hur det ser ut på den andra sidan den sida där de litterära översättarna dväljs. Vad skiljer de olika typerna av arbete åt? Vad får man betalt? Hur lång tid tar det? Har man generösare deadlines? Svar på sådana frågor gavs av Helena Hansson på SFÖ:s konferens i Borås, där hon höll ett föredrag med titeln Facköversättning och litterär översättning skillnader och olikheter. Här följer ett referat i snudd på telegramstil av Helenas roliga och intresseväckande föredrag. Själv har Helena varit verksam som översättare sedan Hon började som facköversättare men har från 2006 även gjort skönlitterära översättningar. På en fråga från auditoriet varför hon började med detta svarade hon att hon kontaktades av en förläggare, som uppmärksammat hennes blogg och gillat den. Hon delar nu tiden ungefär lika mellan facköversättningar och litterära sådana. Det har hittills avkastat sex sju litterära böcker. Just nu arbetar hon med Petina Gappah: An Elegy for Easterley. HELENA SKILJER mellan facköversättning (utan upphovsrätt) å ena sidan och litterär översättning (med upphovsrätt) å den andra. Den senare indelas i facklitterär översättning = non-fiction och skönlitterär översättning = fiction. Det som gäller vid litterär översättning och skiljer sig från det vid facköversättning normala är till exempel följande: Den litteräre översättaren äger upphovsrätten till sin text; översättarens namn ska anges; förlaget får ej ändra i texten utan översättarens godkännande, och denne har sista ordet härvidlag; översättaren har ett bollplank i sin redaktör; momsen är 6 procent; betalning utgår per ord i måltexten, eftersom källtexten ofta är i icke-digital form; det finns ofta mycket gott om tid för översättningen; inga luckor mellan småuppdrag utan kontinuerligt arbete; minimalt med tid krävs för fakturering och annan administration; betalning utgår som överenskommet nettopris + sociala avgifter + semesterersättning + eventuellt tillägg för till exempel ljudbok (25 procent) eller pocket (15 procent) + biblioteksersättning (38,5 öre/lån). Ett exempel på priset för en litterär översättning omräknat enligt principerna för facköversättningar är 0:88/ord. Skulle det tillkomma en pocketupplaga stiger ersättningen till 0:97/ord. Ersättningen per ord ligger alltså ganska lågt. FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Korrekturgången är följande: manus > redaktörsläsning, som avkastar ändringsförslag > sättning > korrektur till översättaren > bokstavskorrektur läses av korrekturläsare, och om så önskas kan översättaren få titta en gång till på översättningen. Tyvärr hann Helena inte behandla alla aspekter av sitt intressanta ämne men utlovade en fortsättning på konferensen i Sundsvall nästa år. Det ser vi fram emot! STURE AXELSSON Helena Hansson under konferensen i Borås. facköversättaren 4/09 15

16 KONFERENS Översättarutbildare möts Den maj 2009 hölls den årliga översättarutbildningskonferensen (oj, vilket ord) i Göteborg. Studierektorer och utbildningsansvariga för översättning från universiteten i Göteborg, Uppsala, Stockholm och Lund deltog. Växjö universitet och Södertörns högskola var inte representerade. Undertecknad deltog som representant för SFÖ. Tanken med SFÖs deltagande var att informera universitetsfolket om hur verkligheten och marknaden ser ut för nybakade översättare och ge tips och idéer för hur de kan göra sina utbildningar mer ändamålsenliga. Jag berättade om SFÖs mentorverksamhet och påminde om att vi har många erfarna medlemmar som kan tänka sig att hålla kursdagar eller ge hela delkurser på universiteten. Många gör redan det, och/eller informerar om SFÖ på arbetsmarknadsdagar. Från universiteten rapporteras ökande antal sökande till översättarutbildningarna, för tillfället möjligen även beroende på lågkonjunkturen. Generellt sett sjunker åldern på de sökande, vilket innebär att de har mindre näringslivserfarenhet med sig, även om de ofta har goda språkkunskaper (närvarande äldre svensklärare skakade tveksamt på huvudena åt detta uttalande). När de första översättarutbildningarna startade för år sedan kom det många studenter i mogen ålder, verksamma översättare som ville fortbilda sig och yrkesfolk från andra områden som ville byta bana. Så ser det inte ut längre, utan åldersfördelningen har blivit mera lik den för övriga universitetsutbildningar. Övervikten kvinnor på översättarutbildningarna är påtaglig. Varierande krav Samtliga universitet ställer höga men varierande krav på tidigare språkutbildning. Uppsala och Göteborg tillämpar antagningsprov för att sålla fram sökande som inte bara är behöriga utan som även visar goda förutsättningar att kunna översätta. Universiteten har olika och inte helt jämförbara lösningar för sina utbildningar. Vanligt förekommande är kandidatutbildning på 2 terminer Översättarutbildare från universiteten i Göteborg, Uppsala, Stockholm och Lund möttes i Göteborg. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle. med påbyggnad till magisterexamen (1 termin) och masterexamen (1 termin). Såväl facköversättning som litterär översättning undervisas, med varierande fördelning och varierande möjlighet att välja specifika delkurser. Universiteten är medvetna om att bara ca 5 procent av all text som översätts är litterär, och att det är en svår marknad att leva på, men konstaterar samtidigt att ämnet har stor attraktionskraft, inte minst för genuint språkintresserade studenter som även intresserar sig för översättningsteori och -vetenskap, och som kan tänka sig en framtid som forskare på området. Hans Landqvist berättade om Göteborgs universitets satsning på yrkeskunskap. Tanken är att göra studenterna anställningsbara, respektive förberedda på översättningsmarknaden. Inte minst försöker man lyfta studenternas datorkompetens, vilken i många fall är lägre än man väntar sig i åldersgruppen. I yrkeskunskapen engageras ett antal gästföreläsare, främst verksamma översättare med olika specialområden och -kunskaper. Detsamma gäller övriga lärosäten, och de församlade hade uteslutande gott att säga om de många föreläsarna från SFÖ och över huvud taget om SFÖs stora engagemang för sina blivande och nyblivna medlemmar. Ökad CAT-kompetens CAT-verktyg är en viktig del av yrkeskunskapen i Uppsala och Stockholm. Detta är starkt efterfrågat av såväl översättarstudenter som deras framtida arbets- och uppdragsgivare. Flera leverantörer av CAT-verktyg ger frikostiga rabatter till universitet, men det handlar ändå om stora kostnader för dator- och programunderhåll samt support. Sammanfattningsvis konstaterade konferensen att det står bra till med Sveriges översättarutbildningar. De befinner sig i en kontinuerlig experimentfas, därför att gruppen lärare och gästföreläsare kan förändras mycket från ett år till nästa, därför att det förekommer många olika språkkombinationer och därför att marknaden som studenterna förbereder sig för är i ständig förändring. Men klart är att översättarutbildningarna fyller ett behov, och att det är en viktig uppgift för SFÖ att bidra med vår kunskap och erfarenhet i det arbetet. BJÖRN OLOFSSON F OTO : D R E A M S T I M E 16 facköversättaren 4/09

17 ÖVERSÄTTARENS VARDAG En översättares och författares vardag En del frågar mig hur jag har tid. Hur jag hinner med allt. Dels arbetar jag på en marknadsavdelning där en stor del av min tid går åt till att översätta produktblad, broschyrer och annat marknadsmaterial som vi får från vårt huvudkontor. Dels driver jag ett eget företag där jag översätter facktexter inom marknadsföring och reklam, från engelska till svenska, åt översättningsbyråer och direktkunder. Dessutom har jag gett ut två egna romaner på fyra år. Och så har jag två barn och ett hem. Visst har jag en man som hjälper till och som stöttar mig i mitt arbete. Och visst är jag rätt effektiv när jag arbetar, men visst händer det att jag ställer samma fråga till mig själv ibland. Hur finner jag tid? Jo, det handlar om att vara närvarande här och nu. Att vara uppmärksam och fokuserad på det man gör just nu. Jag delar upp min tid. Skulle jag jobba med allting varje dag skulle det aldrig gå. En vanlig vecka arbetar jag tre dagar åt det företag där jag är anställd. Dessa dagar fokuserar jag helt på detta och sätter mig bara undantagsvis vid datorn på kvällarna när barnen gått och lagt sig. De båda andra dagarna arbetar jag fokuserat med mina andra uppdrag. Har jag ett översättningsuppdrag går detta alltid först. Då arbetar jag koncentrerat med detta mellan klockan halvnio och halvfyra innan det är dags att hämta barnen på dagis och fritids. Har jag däremot ingen översättning att arbeta med sjunker jag gärna in i FOTO : SUSANNE HALLMAN Charlotte Ekbom i kast med att skriva en roman (eller en översättning?). skönlitteraturens värld och det bokprojekt jag för tillfället håller på med. Men helt enkelt att bara koppla på den kreativa hjärnan är det förstås inte. Det blir ofta en sväng förbi tvättmaskinen och tekokaren innan jag kommer igång. Jag skriver, raderar, skriver om och igen. Ibland arbetar jag med en roman och dikter samtidigt. Och mina böcker har utarbetats under väldigt olika former. Min första bok, Kära vänner, tog mig nästan hela tio år att skriva. Nu har jag precis lanserat min andra bok, Grannsjälar, och i arbetet med den har jag försökt planera min tid mer strukturerat. Samtidigt är det kombinationen av dessa arbeten som jag älskar. Skulle all min tid gå till att arbeta som översättare skulle mitt huvud svämmas över av historier och karaktärer som pockar på min uppmärksamhet. Skulle jag enbart skriva skönlitterärt skulle jag dels sakna översättaryrket och de kollegor jag träffar på min arbetsplats. Dels skulle jag vara väldigt fattig För mig är dessa yrken tillsammans en perfekt mix. CHARLOTTE EKBOM Tyska Kontaktperson: Jörg Heinemann, tel: , jh@sprachkontor.de Förändringar språk I morse när min radio klock väckte mig hade det just ljusnat. Glad i hågen steg jag upp i ljuset av denna vackra uppgång sol. Jag gjorde lite frukost: en bulle ost, ett glas juice apelsin och en kopp te citron. Lådan brev hade redan smällt till och tidningen dag hade kommit. Mätt och belåten kunde jag börja min dag arbete. Jag cyklade till kontoret, satte på min dator kontor och min skrivare laser. Jag är översättare fack och därför skickade min kund, ett stort företag maskintillverkning, en anvisning bruk till mig. Jag hade just öppnat mitt verktyg CAT när min väckarklocka ringde. Jag hade visst haft en mardröm, det var bara fotot från livsmedelsaffären som var verkligt: JÖRG HEINEMANN Översättning av Ingrid Simko Sundsvall, april 2010 Konferensprogrammet för Sundsvall 2010 SFÖ i går, i dag, i morgon börjar ta form. Bland annat är fredagens traditionella utflykt redan spikad. Det blir ingen längre resa den här gången, vi håller oss i stort sett på gångavstånd från konferensanläggningen. Rent miljömässigt är förflyttningen dock betydligt mer dramatisk. Vi förflyttar oss i både tid och rum, till en svunnen tid i The Wild, Wild, West! Till en tid då männen bar pistoler på höften, spottade snus och sänkte ett Duralex whiskey utan att blinka, och kvinnorna ja, deras roll var kanske lite diffus men det ska vi absolut ändra på!! Se detta som ett löfte! Naturligtvis handlar en konferens om mycket mer än bara rena nöjen. Självklart ska vi lära oss saker också, förkovra oss, bli inspirerade och motiverade, få idéer till nya stordåd. KONFERENSGRUPP 2010 FOTO : JÖRG HEINEMANN facköversättaren 4/09 17

18 BÖCKER Ordroligt Boktipset Brett Jocelyn Epstein, Svenskan det tolfte bokspråket! Vem har inte haft en bad hair day? Originella ordpar Jag har nyligen upptäckt en rolig sak. När jag säger rolig, menar jag rolig om man är språkfantast. Skulle jag berätta om detta för en del av mina kompisar utanför branschen skulle de kanske säga jaha eller that s interesting och omedelbart byta samtalsämne, samtidigt som de skulle oroa sig för mitt sinnestillstånd. Nåväl, eftersom SFÖ-medlemmar tillbringar en del av tiden med näsan i ordböcker tänkte jag att ni kanske skulle förstå. Jo, ta the Oxford English Dictionary. Längst upp i sidhuvudet på varje sida står de första samt sista ord som beskrivs på sidan. De bildar ibland ett oväntat men dock roligt ordpar. Vad sägs om miserable miskick, discordant discrepancy and toaster tog? Sedan kommer travelled treadmill and treecreeper trend. Vem visste att dessa trädgårdsfåglar var modelejon? Inspirerad tittade jag i Norstedts (med tyvärr bara ett ordpar per uppslag) och upptäckte: skotsk skridskosegling, som är en riktig utmaning att försöka säga. Norstedts har också Frånvaro full och håna hårtest lillebror retar en för att ha en bad hair day? Norstedts svensk-engelska ordbok bjöd på människonatur märklig, det osannolika ansjovis anstalt och det ännu mer osannolika barnskrik basklav. Men de mest utsökta pärlorna (hittills?) hittade en kollega i Collins Cobuild: concerned concubines, prickly principles and smoothtalking smugglers. WENDY DAVIES + Musik för vissa: Barnskrik basklav. Innehåller engelskan verkligen så väldigt många fler ord än svenskan? Är svenskan det enda språk som har ett ord för det vi menar med lagom? Är engelskan ett språk som talas någorlunda hyggligt i stort sett över hela världen? Och är svenskan verkligen ett litet språk? Dessa föreställningar, och ytterligare 20, utreds och betecknas som myter av lingvisten Mikael Parkvall i en både underhållande och faktarik bok. Med svenskans litenhet förhåller det sig så att om man räknar antalet personer som talar ett visst språk hamnar vårt modersmål på nittionde plats bland världens ca 6000 språk (varav de allra flesta, påpekar Parkvall, inte är skriftspråk), och tittar man på tidningar och böcker så är det bara 17 språk på vilka det trycks fler tidningar än på svenska och 11 som har en större bokproduktion. Och vad engelskan beträffar sägs Shakespeare ha använt nära ord, vilket av somliga hävdas vara en enorm vokabulär. Men räknar man på samma sätt den strindbergska ordskatten kommer man upp i nästan ! Vad nu det säger om antalet ord i respektive språk. Och vad man nu menar med antal och ord ska man räkna med sammansatta ord? Böjda ord? Parkvall är tämligen tolerant gentemot import från engelska och påpekar att vår äkta svenska vimlar av ord som har tagits in från andra språk. Själv stofferar han då och då sin text med engelska uttryck ( like it or not ) och använder uttryck som stördes över och stör sig på. Men man förstår ju vad han menar, även om man emellanåt irriteras och därmed något förlorar koncentrationen på själva innehållet en risk som Parkvall förstås är medveten om; provokationen är avsiktlig. Till underhållningsfaktorn bidrar att författaren emellanåt nästan verkar vara förbannad på att folk kan ha så korkade missuppfattningar. Parkvall har också gett ut boken Vad är språk? Den är ingen utredning utan en samling med nio uppsatser kring olika språkteman. Det handlar bland annat om specifika egenskaper hos det svenska språket, likheter och skillnader mellan språk, grammatiska funktioner och deras betydelse, språkens utveckling och släktskap. Texterna är något mindre lättillgängliga än i Lagomboken, men lär inte utgöra något problem, och liksom Lagom-boken innehåller den en väldig massa intressanta fakta, många underfundigheter och åtskilligt allmänbildningsgods att slå andra i huvudet med. Båda böckerna är mycket skoj att läsa och rekommenderas varmt. MATS DANNEWITZ LINDER 18 facköversättaren 4/09

19 FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktperson: Therese Nymans, theresenymans@hotmail.com Ärade läsare! För precis ett år sedan satt jag i föräldrahemmet i Edsbyn och klurade på min allra första studentspalt. Jag hade sommarlov och drygade ut kassan med att jobba extra på Ica. Nu är jag ett år äldre och (förhoppningsvis) klokare, och sitter och filar på min allra sista studentspalt. Jag är kvar i Stockholm över sommaren, och sommarloven är ett minne blott. Nu är jag färdig med min utbildning, och jag hade turen att få jobb redan innan jag var färdig med studierna. Allt detta innebär att jag inte kan skriva studentspalten eftersom jag inte längre är student, och därför tackar jag nu för mig. Året som gått sedan jag skrev min första studentspalt har varit både omtumlande och lärorikt. Jag har fått smaka på frilansandets glädjeämnen och vedermödor, fått göra en lärorik praktikperiod och fått uppleva uppsatsskrivandets känslomässiga berg- och dalbana. Framför allt har jag blivit en fena på att skriva jobbansökningar, göra provöversättningar och välja ut kläder till arbetsintervjuer. Efter att ha varit student i sju år med allt vad det innebär (studentekonomi, sovmorgnar, flexibilitet, sena pluggnätter) är det en ganska stor omställning att bli förvärvsarbetande, att ha fasta kontorstider, och att behöva planera matlåda vareviga dag. Stabilitet och struktur. Två saker som har förekommit ganska sparsamt under min tillvaro som student. I början kände jag mig instängd av de fasta rutiner som kontorsarbete innebär, tills jag förstod att det egentligen var en befrielse. Detta insåg jag när jag gick hem från jobbet en dag och upptäckte att jag faktiskt hade tid att plocka upp de där böckerna som jag samlat på hög men aldrig hade tid att läsa medan jag pluggade. Äntligen fri den överhängande känslan av att man kanske borde plugga lite till, känslan av att aldrig vara riktigt klar. Fasta arbetstider hindrar visserligen flexibiliteten, men fördelen är att när man lämnar kontorets väggar så är man fri. Snart ska jag visserligen börja jobba hemifrån, och då finns ju risken att den befriande strukturen flyger sin kos. Men jag tänkte plocka russinen ur översättarkakan och dra nytta av flexibiliteten samtidigt som jag försöker behålla den struktur i tillvaron som jag har börjat uppskatta. Nu vill jag tacka för det utrymme som jag har fått uppta under det senaste året, och vem vet, jag kanske dyker upp i Facköversättaren någon gång i framtiden, men inte som student längre då förstås THERESE NYMANS Medlemsnytt Vi är nu 1015 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Gudmund Areskoug, Uppsala Anders Warnqvist, Göteborg Veronika Sjöholm, Malmö Louise Forssell, Stockholm Silvia Bengtsson, Malmö Helene Hartelius, Lund Magnus Lärke, Bryssel Anna Stagge, Täby Nils Alfort, Laholm Niklas Ljung, Lund Ulrika Winge, Kållered Marie-José Brunel, Kållered Efterlysning Att marknadsföra SFÖ och öka kännedomen om föreningen i omvärlden är viktigt för oss framöver. Vi söker därför en driftig sammankallande till marknadsföringsgruppen. Om du känner att du har kapacitet och vill hjälpa oss i det här viktiga arbetet, tveka inte att kontakta marknadsföringssektionen på marknadsforing@sfoe.se. Nästa nummer kommer ut omkring den 22 oktober (manusstopp den 17 september) facköversättaren 4/09 2/09 19

20 FOTO : CAMILLA SKYMBÄCK Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box Båstad Har du koll på dina försäkringar? Se över ditt försäkringsskydd! Du vet väl att hemförsäkringen inte gäller för ditt företag? Rabia Ok, försäkringsrådgivare för SFÖ på Allians Försäkringsmäklare belyser här några vanliga ofta återkommande frågor. Rabia Ok är sedan sex månader anställd hos Allians Försäkringsmäklare som utökat sin rådgivning för SFÖ:s medlemmar. En vanlig missuppfattning hos företagare är tron att hemförsäkringen räcker som försäkringsskydd och täcker skador som orsakas i näringsverksamhet. Men så är det inte, hemförsäkringen täcker inget som omfattar näringsverksamheten, hur liten verksamheten än är. Inget av det som har köpts in och bekostats av företaget omfattas av din hemförsäkring (dator, mobiltelefoner eller inventarier) och detta gäller även enskilda firmor! En annan vanlig missuppfattning är att många inte anser sig ha något försäkringsbehov eftersom företaget nästan inte har någon egendom. Men som företagare har du ett ansvar gentemot dina kunder. Om en översättning blir felaktig och uppdragsgivaren drabbas av en ekonomisk skada, till exempel omtryckning av en broschyr, kan krav på kostnaden ställas på översättaren. Det kan röra sig om stora kostnader. Vid ett sådant krav utreder, förhandlar och betalar försäkringsgivaren ut ett eventuellt skadestånd om du har en företagsförsäkring. Dessutom ersätter försäkringen kostnaden om ett juridiskt ombud måste anlitas. Som företagare behöver du en företagsförsäkring från den dagen du startar din verksamhet för att kunna skydda dig mot oväntade ekonomiska förluster! Det är viktigt att du som egen företagare har ett bra försäkringsskydd för dig själv och företaget. Tillsammans med SFÖ har vi tagit fram en speciellt utformad företagsförsäkring för översättare som du har möjlighet att teckna. Försäkringen har en bred omfattning med moment som är nödvändiga för översättarverksamhet till exempel ansvarsförsäkring, rättsskyddsförsäkring med mera. Om så önskas kan även tillläggsmoment väljas. Möjlighet att teckna sjukvårdsförsäkring med tillgång till snabb vård finns också. För mer information se gärna www. allians.com/sfoe. Kontakta mig gärna om du har några frågor, funderingar eller behöver allmänna råd kring ditt försäkringsskydd. Jag tar också gärna emot synpunkter kring SFÖs företagsförsäkring och hur vi tillsammans på bästa sätt kan förbättra utbudet. RABIA OK , rabia.ok@allians.com 20 facköversättaren 4/09