Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen"

Transkript

1 Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen En webbyrås arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skrivande Nina Henriksson Institutionen för nordiska språk Examensarbete 15 hp Språkkonsultprogrammet (180 hp) Vårterminen 2010 Examinator: Jan Svanlund, Karolina Wirdenäs Handledare: Lena Lind Palicki

2 Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen En webbyrås arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skrivande Nina Henriksson Sammanfattning Det här är en fallstudie med en kommunikationsetnografisk ansats. I studien undersöks hur formgivare och interaktionsarkitekter på en webbyrå tar hänsyn till de texter och skrivande som de möter i sitt arbete med webbplatser. Särskilt fokuseras hur de kommer fram till och ger råd och riktlinjer om texter och skrivande till en kund i ett projekt. Syftet är att synliggöra webbyråns arbete med texter och skrivande och utifrån detta diskutera hur arbetet skulle kunna utvecklas. För detta ändamål används ett aktivitetssystem som anpassats för studiens syfte. Aktivitetssystemet baseras på Engeströms aktivitetsteori, även kallad verksamhetsteori. Med utgångspunkt i systemet analyseras komponenter som påverkar och påverkas av aktiviteten webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till en kund om texter och skrivande. Komponenterna är deltagare, praktikgemenskap, metod och mål. Webbyråns metoder spelar en central roll i aktiviteten. Formgivarna och interaktionsarkitekterna använder sig av metoder som lyfter användarens behov. Dessa metoder kontrasteras mot textanalyser som snarare antar sändarens perspektiv. Textanalyserna används i studien också för att få syn på textanalysers användbarhet en text analyseras utifrån ett antal analysvariabler baserade på Hallidays sociosemiotik. Textanalyserna visar att den diskurs som präglar sändaren påverkar texterna på olika vis. Studiens slutsats är att textanalyser kan hjälpa formgivarna och interaktionsarkitekterna att ta hänsyn till de texter som de möter. På så sätt kan webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skrivande utvecklas. Nyckelord Kommunikationsetnografi, aktivitetssystem, sociosemiotik, skrivhandledning

3 Innehåll Tack! Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Studiens upplägg och relevans Uppsatsens disposition Tidigare forskning Forskning om skrivhandledningar Vetenskapliga utgångspunkter Kommunikationsetnografisk teori Sociosemiotik Tidigare sociosemiotisk forskning Aktivitetsteori Aktivitetssystem för interaktionsdesigner i designarbete Tidigare forskning inom aktivitetsteori Material och metod Deltagande observation Deltagarna och observationernas omfång Metod för deltagande observation Intervjuer Metod för intervjuer Transkriberingar Analystexten Metod för textanalys Analysmodellen Analysmodellens upplägg Aktivitet Deltagare Praktikgemenskap Metod Mål Resultat... 27

4 6.1 Resultat av textanalys Kontexten Lexikogrammatiken Textbindningen Tematiken Tilltalet och omtalet Resultat av aktivitetsanalysen Aktiviteten Deltagarna Praktikgemenskapen Metoderna Målet Diskussion och slutsatser Diskussion om aktivitetsanalysen Diskussion om studien Referenser Publicerade källor Elektroniska källor Bilaga Analystexten

5 Tack! Efter mycket mindre övertalning än jag räknat med fick jag chansen att göra mitt examensarbete på en webbyrå. Jag fick också prova på språkkonsultyrket på riktigt och för detta skulle jag vilja tacka Erik. Förutom att vara språkkonsult har jag följt, observerat och ställt otaliga frågor till några formgivare och interaktionsarkitekter på byrån. Jag ständigt haft mitt anteckningsblock i beredskap och noggrant antecknat allt som verkat intressant lite som Hercule Poirot. Men i stället för att notera motiv till spektakulära mord har jag uppmärksammat när mina informanter har pratat om texter och skrivande. I anteckningsblocket står till exempel att X säger att hon har svårt att inte peta i andras texter Y säger att man ska hitta en ton som passar användaren Z säger att man ska skriva vi i stället för myndigheten Jag skulle förstås vilja tacka dessa personer för alla intressanta synpunkter. Tack Johanna, Emma, Annika och Anna. Ett extra stort tack till Peter, som alltid har svarat på mina hundra funderingar och gett mig och min studie nya perspektiv. Tack också till alla andra på webbbyrån som mejlat och tipsat och diskuterat innehåll 1 med mig. Det är inte bara webbyrån som ska tackas. Tack pappa för ordspråket det är bara att gräva ner huvudet och fortsätta jobba. Tack Lena Lind Palicki, min handledare, som hjälpte och peppade mig in i det sista. Tack Anna Prats Nielsen, min opponent, som kom med värdefulla kommentarer och en sommarpresent i form av en ordentlig korrekturläsning. Tack också till alla andra i kull 15 på Språkkonsultprogrammet för tre roliga år. Nina Henriksson Stockholm den 11 juni För alla som inte förstår som menas med innehållet hänvisar jag till inledningskapitlet 2

6 1 Inledning I inledningskapitlet som följer beskriver jag bakgrunden till min studie (1.1), vilket ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar (1.2). Därefter beskriver jag studiens upplägg och dess relevans (1.3). Avslutningsvis presenterar jag uppsatsens disposition (1.4). 1.1 Bakgrund Studenter på Språkkonsultprogrammet vid Stockholms universitet ska i sina uppsatser genomföra undersökningar med anknytning till arbetslivet. För min del fick det mig att fundera på vilka områden som finns där en språkkonsult saknas och kan behövas. På så sätt kom jag i kontakt med en webbyrå som ville ha min hjälp i ett av sina projekt. Webbyrån hade fått i uppdrag av en kund att ta fram ett koncept för hur informationsstrukturen på kundens webbplats skulle kunna förbättras. Den befintliga informationsstrukturen var problematisk. För att ta fram konceptet tillsattes en projektgrupp bestående av formgivare och interaktionsarkitekter 2 på byrån. Det är detta projekt som jag har undersökt och denna grupp som jag har observerat. När jag kom i kontakt med webbyrån kom jag också i kontakt med ett nytt begrepp: innehållsstrategi. Det var projektledaren för projektgruppen som pratade om innehållsstrategier och när jag väl förstod vad hon menade insåg jag att det var något som språkkonsulter borde ägna sig åt. En innehållsstrategi är en handledning till webbredaktörer och andra som jobbar med innehållet på en webbplats. Innehållet kan på en webbplats utgöras av bilder, former, symboler och så vidare, men är framför allt text. Lite förenklat kan man säga att en innehållsstrategi består av råd och riktlinjer för att planera, skapa, bearbeta, publicera och underhålla innehållet. För att ta fram en strategi kan man börja med att analysera den verksamhet (organisation, företag, myndighet eller dylikt) som strategin ska gälla, både sådant som är implicit, såsom kultur, regler och normer, och explicit, såsom hur man organiserar sig och vilka publiceringsmöjligheter som finns. Metoderna som används är till exempel kartläggningar och intervjuer. Utifrån detta ger man förslag till verksamheten som står bakom webbplatsen om hur de ska skriva, bearbeta och underhålla text och vem som ska göra vad (även vad de ska göra med andra delar av innehållet). Efter vad jag har förstått är det viktigt att innehållsstrategin är anpassad till den berörda verksamhetens särskilda förutsättningar. En innehållsstrategi är bra för framför allt innehållstunga webbplatser som till exempel personer från olika avdelningar i en verksamhet arbetar med, eftersom det är meningen att de råd och riktlinjer som ges ska resultera i en samlad webbplats som verksamheten kan känna sig ha kontroll över. I en innehållsstrategi ingår det alltså att ge råd och ta fram riktlinjer om texter och skrivande vilket språkkonsulter är utbildade att göra. På webbyrån är det upp till formgivarna och interaktionsarkitekterna att göra detta. Projektledaren för gruppen på webbyrån är dock kritisk: 2 Interaktionsarkitekt är webbyråns benämning på personer som jobbar med interaktionsdesign, till kunden kallas de växlande interaktionsdesigner/interaktionsarkitekt. 3

7 Har vi rätt resurser? [ ] jag tycker/tror det alltför ofta är ett gap i det vi levererar, då vi t ex levererar en innehållsstruktur utan att dyka djupare i vilket innehåll som ska fylla strukturen och hjälpa kunden planera för hela produktionen av innehållet. Den här aspekten ju varit relevant när vi jobbar med t ex intranät. Vissa kunder har även i efterhand tyckt att vi kunde "pusha dem mer vad gäller innehållet. ( ) Denna beskrivning av bakgrunden till min studie är det som jag i min uppsats tar avstamp i. Det vill säga att webbyrån, efter vad jag förstår, har viljan att vid behov arbeta fram innehållsstrategier för sina kunder, men inte riktigt har kommit fram till hur man ska gå tillväga och vilka resurser 3 som behövs. Jag vill dock bryta ner begreppet innehållsstrategi till att handla om texter och skrivande, eftersom detta är en uppsats inom det språkvetenskapliga fältet. Som citaten i förordet visar tycks formgivarna och interaktionsarkitekterna vara medvetna om texter och skrivande. 1.2 Syfte och frågeställningar Mitt övergripande syfte är att synliggöra webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till en kund om texter och skrivande och utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna utvecklas. För att uppnå detta vill jag, i ett första steg, utreda vad medvetenheten om texter och skrivande innebär. Har formgivarna och interaktionsarkitekterna, eller deltagarna som jag kallar dem fortsättningsvis i denna uppsats, verktyg för att kunna dyka djupare i innehållet och hjälpa kunden med sin textproduktion och det skrivande som textproduktionen innebär? Finns det till exempel metoder som tar hänsyn till kundens befintliga texter? I ett andra steg vill jag undersöka hur de eventuella råd och riktlinjer om texter och skrivande ges tas fram. Hur arbetar deltagarna för att få fram underlag för de råd och riktlinjer som ges? Finns det bakomliggande värderingar (i så fall vilka) som har betydelse? I detta steg vill jag också undersöka deltagarnas målsättningar med sina råd och riktlinjer och om dessa överrensstämmer med vad man de facto tar fram. Eftersom jag också är verksam i det projekt som deltagarna arbetar med vill jag göra en jämförelse med en metod som jag som språkvetare använder. Närmare bestämt ska jag göra en textanalys, med vilken jag har målsättningen att få underlag för att kunna ge webbyråns kund relevanta och anpassade råd 4. Textanalysen vill jag alltså sätta i perspektiv till deltagarnas metoder och arbetssätt, samt till deras värderingar och målsättningar. Det övergripande syftet har jag alltså brutit ner i tre frågeställningar med tillhörande delfrågor. För att underlätta för läsaren av denna uppsats presenterar jag dem på ett lite mer överskådligt sätt nedan, där siffran 1 står för första frågeställningen och de efterföljande punkterna för delfrågorna, och så vidare. 1. Vad innebär deltagarnas medvetenhet kring texter och skrivande? Har deltagarna verktyg för att hjälpa kunden med sin textproduktion och det skrivande som textproduktionen innebär? 3 Resurser kan tolkas på olika sätt i olika situationer, det kan handla om finansiella resurser, men också mänskliga resurser som besitter olika kompetenser och egenskaper. I projektledarens uttalande tolkar jag resurser som det sistnämnda, med fokus på kompetens snarare än egenskaper. 4 Vilka dock inte ska presenteras i denna uppsats. 4

8 Har deltagarna metoder som tar hänsyn till kundens befintliga texter? 2. Hur tar deltagarna fram råd och riktlinjer om texter och skrivande? Hur arbetar deltagarna för att få fram underlag för de råd och riktlinjer som ges? Finns det bakomliggande värderingar (i så fall vilka) som har betydelse? Vilka målsättningar finns? Överrensstämmer målsättningarna deltagarnas råd och riktlinjer? 3. Vad kan en textanalys bidra med? Vad skiljer textanalys från deltagarnas metoder och arbetssätt? Finns det olika värderingar och målsättningar som framträder i en jämförelse? 1.3 Studiens upplägg och relevans Det är som nämnt en och inte flera webbyråer som denna studie tar avstamp i detta är alltså en fallstudie. En fallstudie kännetecknas av att man fokuserar på något på djupet för att få mer detaljerade kunskaper om något än vad man kan få vid exempelvis enkätundersökningar. En fallstudie bedrivs empiriskt, ute i verkligheten, och fokuserar framför allt på sociala relationer och processer som pågår inom ramen för det fall som undersöks. Det som jag vill få detaljerade kunskaper om är webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande. Jag avgränsar således min studie till att handla om hur deltagarna arbetar gentemot kunden, eftersom det är kunden som står för texterna och skrivandet. Det är kunden som producerar, bearbetar, underhåller och så vidare, det innehåll som fokuseras i en innehållsstrategi. Men jag ska inte undersöka förutsättningarna för denna kund, även om jag snuddar vid det i mina textanalyser. En annan avgränsning som jag gör är att jag enbart tar upp råd och riktlinjer om texter och skrivande. Det finns andra aspekter i en innehållsstrategi som skulle kunna nämnas. Jag hade till exempel kunnat diskutera upplägg för ett särskilt textmanér för kunden. Men jag anser att avgränsningen är lämplig för studiens omfång. Denna fallstudie är praxisorienterad, såtillvida att jag studerar en naturligt förekommande verksamhet [och] utgår från sådant som är problem för deltagarna i verksamheten (Anward: 2003:7ff). Problem ska här inte tolkas i sin negativa bemärkelse, utan är snarare ett område inom vilket deltagarna kan utvecklas. Anward menar också att man i en praxisorienterad studie ska utveckla teoretiska redskap som deltagarna kan använda för att bättre förstå sin egen verksamhet (2003:7ff). I denna studie innebär det att jag vill möjliggöra för utveckling inom det arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande som deltagarna gör. Eftersom jag koncentrerar mig på en webbyrås verksamhet kan studien uppfattas som för specifik för andra verksamheter, kanske till och med som för specifik för språkkonsulter. Det här är något som jag har haft i åtanke under arbetats gång och jag har strävat för att studien ändå ska vara användbar. Jag nämnde inledningsvis att innehållsstrategier borde vara något för språkkonsulter att ägna sig åt. Det här är inget självändamål med uppsatsen, men min förhoppning är att uppsatsen ska ge språkkonsulter insyn i ett område där deras kompetens kan komma att behö- 5

9 vas. Vice versa hoppas jag att uppsatsen är relevant inte bara för den webbyrå vars verksamhet studeras, utan även för liknande verksamheter, där man har att göra med rådgivning och riktlinjer för texter och skrivande, och funderar på hur arbetet med detta kan utvecklas. 1.4 Uppsatsens disposition Jag har nu beskrivit bakgrunden till studien, dess syfte med tillhörande frågeställningar samt studiens upplägg och relevans. Innan jag går vidare skulle jag för läsarens skull vilja beskriva uppsatsens disposition. I kapitel 2 Tidigare forskning går jag igenom tidigare forskning om rådgivning om språk, därefter, i kapitel 3 Vetenskapliga utgångspunkter, presenterar jag de teorier som är centrala för studien. Jag tar upp kommunikationsetnografi, sociosemiotik och aktivitetsteori och nämner även en del forskning inom dessa inriktningar. I kapitel 4 Material och metod tar jag upp studiens material och de metoder som jag använder mig av. I kapitlet beskrivs deltagande observation, intervjuer samt analystexten och textanalyserna. Studiens analysmodell beskrivs sedan i kapitel 5 Analysmodellen. Analysmodellen består av ett aktivitetssystem. Resultatet av analyserna beskrivs i 6 Resultat. Det sista kapitlet, 7 Diskussion och slutsatser utgörs av slutsatser och diskussion kring studien, men också huruvida aktivitetssystemet var användbart. 6

10 2 Tidigare forskning I det här kapitlet ska jag berätta om tidigare forskning om framtagandet av råd och riktlinjer för texter och skrivande. Inom språkvetenskapen finns en hel del forskning som rör skrivande och skrivbruk, men desto mindre vad gäller råd och riktlinjer för detta. Det som jag presenterar nedan är forskning om skrivhandledningar, där bland annat attityder till skrivhandledningar står i fokus. 2.1 Forskning om skrivhandledningar Nord undersöker skrivhandledningar i sitt examensarbete från Språkkonsultprogrammet (dåvarande Språkkonsultlinjen för att vara korrekt) Skrivhandledningen och språkplaneringen (2004) som är under utgivning i Myndighetskommunikation (Ledin, Per (red.), Örebro universitet). I sin uppsats refererar han inte till tidigare forskning av skrivhandledningar, men gör i stället en intressant koppling till den statusplanering som Språkrådet bedriver. Med statusplanering menas språkplanering vars syfte är att ett visst språk ska kunna användas och vara funktionellt i vissa situationer eller inom vissa domäner (Nord 2004:9). Nord menar att: om man utvidgar begreppet statusplanering till att även omfatta förändringar av bruket av olika språkliga register inom ett språk kan man dock hävda att skrivhandledningarna kan vara en form av statusplanering. Om deras syfte är att skapa ett funktionellt företräde för klarspråkssvenskan på bekostnad av det traditionella myndighetsspråket kan de vara en form av statusplanering. Syftet är att klarspråkssvenskan ska ta över det traditionella myndighetsspråkets kanslisvenskans domäner. Skrivhandledningarna som Nord undersöker är huvudsakligen skapade och formulerade av språkkonsulter eller personer med liknande bakgrund. Nord undersöker fem skrivhandledningar som skapats vid fem svenska förvaltningsmyndigheter. Hans utredning handlar om vilken syn på språk och språkvård som den lokala svenska myndighetsspråkvården har, och om dessa ideal och mål överensstämmer med argumenten som förs i den centrala myndighetsspråkvården (som bedrivs av bland annat Språkrådet). Nord kommer bland annat fram till följande: En skrivhandledning kan ge tillfälle till inlärning om den fungerar som en lärobok för självstudier. För att göra detta måste den förklara utförligt hur språket fungerar. Uttryckliga rekommendationer behövs egentligen inte; den bör snarare beskriva än föreskriva (även om då beskrivningarna kommer att uppfattas som det rekommenderade språkbruket). En skrivhandledning kan ge motivation till inlärningen genom att beskriva de goda följderna av ett visst rekommenderat språkbruk (alternativt de dåliga följderna av ett språkbruk som avviker från rekommendationerna). Dessa argument bör då vara tydliga och inte innehålla underförstådda antaganden. (2004:54) Nord menar alltså att en skrivhandledning bör beskriva hur språket fungerar snarare än komma med rekommendationer. Det här signalerar att textanalyser, som jag har tänkt sätta i perspektiv 7

11 till deltagarnas metoder och arbetssätt, kan vara en relevant metod för att hjälpa skribenter i sitt skrivande. Det finns dock ingen mer forskning, vad jag känner till, som berör skrivhandledningar. Inte heller om man utvidgar begreppet till att beröra statusplanering. Men en annan examensuppsats från dåvarande språkkonsultlinjen tar upp problematiken som ibland uppstår när språkkonsulter och andra ska ge handledning inom klarspråk (Johansson 2004). Johanssons resultat visar: att låg status och negativa attityder är vanliga problem, att många skribenter är ovilliga att acceptera direktiv uppifrån, och att bristande resurser leder till att de flesta åtgärder handlar om att normera, istället för att förändra skribenternas inställning till klarspråk. (2004) Min studie handlar inte om klarspråk, inte heller om attityder, men det är en intressant poäng som Johansson gör i att skrivhandledning kan mötas med motstånd. Min tolkning av detta är att det är viktigt att anpassa skrivhandledningar till skribenter och andra som berörs, och inte bara leverera ett färdigt sätt att skriva som de ska applicera. Det här stämmer överrens med hur innehållsstrategier tas fram. Som nämnt i inledningen är det viktigt att en innehållsstrategi anpassas till den berörda verksamhetens särskilda förutsättningar. Av detta kan man dra slutsatsen att det är viktigt att fundera på vem som är mottagare av de råd och riktlinjer som ges, till exempel genom att analysera verksamhetens befintliga texter och undersöka faktorer som påverkar skrivandet. 8

12 3 Vetenskapliga utgångspunkter I det här kapitlet beskriver jag de teorier som jag utgår från. I studien har jag haft en kommunikationsetnografisk ansats (3.1). Min syn på språk, som linjerar med den kommunikationsetnografiska ansatsen, är sociosemiotisk (3.2). Under studiens gång växte behovet av en analysmodell fram och denna baserar jag på aktivitetsteori (3.2), även kallat verksamhetsteori. I kapitlet ger jag också några exempel på tidigare forskning inom dessa teorier. 3.1 Kommunikationsetnografisk teori Jag vill inte påstå att min studie är en kommunikationsetnografisk studie, men däremot har den en kommunikationsetnografisk ansats. Blåsjö har ett liknande förhållningssätt i sin avhandling, då hon inser att hon inte kan uppfylla etnografins alla krav (2004:52). En viktig skiljelinje mellan avsikten med min kommunikationsetnografiska undersökning i jämförelse med andra är att jag inte intresserat mig för kommunikationen i sig, utan använder det för att få syn på vad som kommuniceras kring något. Blåsjö diskuterar Flowerdews krav på en etnografisk studie, vilka är deltagarperspektiv teori och hypoteser ska inte styra från början utan utvecklas under tiden material från autentiska miljöer triangulering (flera olika material och metoder) materialinsamling under längre tid analysmetod i flera steg av kategoriseringar deltagarkontroll (2002:237ff). Dessa krav diskuterar jag kring i metodkapitlet (se 4.1.2). 3.2 Sociosemiotik I studien gör jag textanalyser för att sätta det i perspektiv till deltagarnas metoder och arbetssätt. Den språksyn som präglar dessa analyser är den sociosemiotiska. Två grundläggande antaganden inom sociosemiotiken är att vi med språket skapar mening med språket samhandlar vi med andra människor och att språket måste förstås utifrån den kontext det verkar inom. Halliday är en av förgrundsfigurerna inom detta synsätt och hans inriktning brukar kallas systemiskfunktionell grammatik. Systemisk-funktionell grammatik berör språket och det semiotiska systemet såväl som den grammatiska strukturen. Halliday menar att språket är ett nätverk av olika system som har betydelseskapande potential och som är anpassade till sociala praktiker (Halliday 1994:15). I texter finns möjligheten att realisera denna potential, samtidigt som texter i sig 9

13 kan förändra den. Realiseringen sker genom språkliga metafunktioner av tre slag. Den interpersonella handlar om hur vi med språket förhåller oss till andra människor. Den ideationella om hur vi med språket framställer verkligheten omkring oss. Den textuella om hur vi med språket förmedlar informationen (se till exempel Holmberg & Karlsson 2006 för en svensk version av Hallidays grammatik). Det sociosemiotiska synsättet har applicerats inom en rad områden, till exempel appraisal-teorin om språkets attityder (se grammatics.com/appraisal/) och multimodalitet som behandlar den visuella grammatiken Tidigare sociosemiotisk forskning Exempel på tidigare forskning som har anammat Hallidays syn på språket är Livet som substantiv: en undersøkelse av naturvitenskapens og humanioras univers av Martin, som han baserar på en övergripande ståndpunkt: en tolkning av systemet är ofullständig om man inte tolkar diskurserna som omger det (1998:333). Analyserna som Martin gör rör de språkliga funktionerna och hur mening i texterna som analyseras skapas ideationellt och erfarenhetsmässigt (genom t.ex. deltagare i processer, handlingar och händelser), interpersonellt (genom t.ex. interpersonella metaforer), textuellt (genom t.ex. olika tematiska strategier) och även logiskt (genom t.ex. taxonomi) 5. Vad Martin med sociosemiotiken vill fånga upp är språkets sociala och funktionella struktur. Närmare bestämt hur vi skapar och upprätthåller diskurser (se begreppsutredningen ) med hjälp av språket. Med sina resultat vill han bidra till debatten om undervisning. Martin illustrerar till exempel den tekniska diskursen naturvetenskap i en taxonomi. På så sätt visar att han att de tekniska termerna inte är jargong, utan nödvändiga för de specialiserade diskurser som skolämnen ofta är (fackspråk skulle jag kalla det). Slutsatsen han drar av detta är att det är nonsens att uppmuntra eleverna att använda sina egna ord i stället för diskursens, eftersom den naturvetenskapliga diskursen inte är avskild från den tekniska diskurs som den skapat för att rekonstruera världen (1998:343). 3.3 Aktivitetsteori Som nämnt tidigare växte behovet av en analysmodell fram under studiens gång, och då passade aktivitetsteorin bra för ändamålet. Aktivitetsteorin kallas även verksamhetsteori, men i min uppsats passar aktivitet bättre än verksamhet då jag redan har pratat om verksamheter i en annan, mer allmänspråklig, betydelse. Det som är intressant med aktivitetsteorin, enligt min mening, är att antagandet att människor är inbäddade i och beroende av en sociokulturell kontext, vilken de interagerar med och därmed kan förändra. Därför tror jag att den är användbar om man på något sätt vill utveckla en verksamhet, vilket jag vill i enlighet med studiens praxisorientering. Aktivitetsteorin baseras på socialt inriktade teorier, övergripande kan man tala om en sociokulturell teori som härstammar från till exempel Bachtin och Vygotsky, som menar att all interaktion är inbäddad i sociala och historiska ramar (Blåsjö 2004:29). Aktivitetsteorin är en fortsättning på Vygotskys och framförallt hans elev Leontievs verk. Berthén definierar (i sin forskningsöversikt över teorin) aktiviteter som historiskt framväxta system av motivdrivna mänskliga handlingar som syftar till att åstadkomma lösningar på behov av något slag (2007:48). Akti- 5 Se Holmberg & Karlsson (2006:116) 10

14 viteten är både intern och extern och består av en inre tankeprocess och en yttre praktisk aktivitet vilka påverkas av varandra i ett slags dialogiskt förhållande. Man kan inte förstå den inre tankeprocessen om man inte analyserar den praktiska aktiviteten. Aktivitetsteori påminner således om kommunikationsetnografi, som samtidigt kan komplettera teorin. Dysthe menar att det när en aktivitet ska undersökas inte bara är aktiviteten som är av intresse utan även tankar om aktiviteten, exempelvis intentioner och reflektioner, varpå det är centralt att analysera deltagarna i aktiviteten (2001:16). Jag använder kommunikationsetnografiska metoder i min analysmodell. Engeström (2002) har utvecklat aktivitetsteorin utifrån uppfattningen att aktivitetsbegreppet är användbart i analyser av förändringar och utveckling. I min studie använder jag Engeströms teori för att synliggöra arbetet med råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande och utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna utvecklas. Engeström har för sin variant av aktivitetsteorin skapat en analysmodell, ett aktivitetssystem, där olika kategorier som en aktivitet består av beskrivs för att få syn på de olika ingående komponenterna, analysera dessa samt få syn på vilka förhållanden som råder mellan de olika komponenterna. Kategorierna kallas i originalversionen för subject, object, tool, rules, community, division of labour och outcome, vilket ofta översätts med deltagare, mål, verktyg, regler och normer, gemenskap, arbetsdelning och resultat alltså ungefär samma komponenter som jag är ute efter. Översättningarna av Engeströms komponenter skiljer sig dock åt tool kallas ibland redskap, community med samhälle. Det här illustrerar på sätt och vis att aktivitetssystemet kan modifieras för att passa olika studiesyften, vilket är det jag gör (se nedan för exempel) Aktivitetssystem för interaktionsdesigner i designarbete Passande nog har Engeström beskrivit ett aktivitetssystem för en interaktionsdesigner som deltar i aktiviteten designarbete (2005:4ff), se figur 2. Med detta exempel ska jag beskriva systemet närmare. 11

15 Verktyg: papper och penna, datorprogram; bilder Deltagare: interaktionsdesigner Mål: idé Resultat: prototyp, produkt Regler och normer: Arbetsrytm, resursanvändning, uppförandekoder Gemenskap: andra kolleger på designbyrån Arbetsdelning: kontinuerliga förhandlingar om fördelning och belöning Figur 1. Aktivitetssystem för en interaktionsdesigner som deltar i aktiviteten designarbete (Engeström 2005) Deltagare är den eller de vars perspektiv analysen behandlar, i exemplet är det en interaktionsdesigner. Målet är en idé, och det område mot vilket aktiviteten riktas. Interaktionsdesignerns initiala mål kan vara en idé, en beställning eller något annat som utlöser designprocessen. I denna process används olika verktyg, både materiella och immateriella, såsom papper och penna, modellera, eller datorgrafik och inre bilder och begrepp som verkar relevanta för designprocessen. Processen är samtidigt föränderlig och genererar ibland nya verktyg. Även målet är i initialskedet föränderlig och kräver att interaktionsdesignern har förmåga tolka och konceptualisera sina tankar. Målet utvecklas och förfinas gradvis till ett resultat, till exempel en prototyp eller en produkt. Inom aktiviteten ingår interaktionsdesignern i en gemenskap, kanske på en avdelning för produktutveckling eller design på ett företag, eller på en designbyrå. Gemenskapen består av människor som delar samma målsättningar som deltagaren, och det är dessa människor som i arbetsdelningen förhandlar om arbetsfördelning, makt och avlöning. Det är också dessa som upprätthåller explicita och implicita regler och normer i form av arbetsrytm, uppförandekoder och användning av resurser. 12

16 3.3.2 Tidigare forskning inom aktivitetsteori Aktivitetsteorin har tillämpats inom många olika områden, till exempel psykologi, pedagogik, informatik, organisationsteori, kognitionsvetenskap och interaktionsdesign. Även användandet av aktivitetssystem varierar. Hallberg, Hallberg och Hunstad (2005) använder det inom fältet informationsteknik för att utveckla och beskriva en metod för behovsanalys avseende värdering av IT-säkerhet. Zander (2003) använder det inom informatik för att beskriva spänningen i dikotomin mellan begreppen psykologiska verktyg och tekniska verktyg. Hernebrant (2004) använder det inom människa-datorinteraktion för att utreda användbarheten i ett system. Detta är några användningsområden som till det yttre liknar min användning av aktivitetssystemet. Inom språkvetenskapen används teorin till exempel vad gäller forskning om skrivande och då handlar det ofta om att sammankoppla skrivandet med lärande. Hållsten (2008) använder Engeströms aktivitetssystem i sin avhandling om nyexaminerade civilingenjörer skrivande i arbetslivet i förhållande till skrivandet som de har med sig från utbildningen. Syftet med Hållstens studie är att jämföra skrivandet i dessa två verksamheter för att kunna diskutera kring utbildningen kontra arbetslivet för ingenjörer. Hållsten menar att fokus i aktivitetssystemet är att se aktiviteten som en helhet som berörs av de ingående komponenterna. Syftet är ofta att deltagarna i ett aktivitetssystem själva ska kunna reflektera och kommentera eventuella konflikter mellan olika komponenter, till exempel mellan sig själva och arbetsdelningen, mellan regler och normer och användningen av verktyg. Målet med att använda systemet är att kunna utveckla aktiviteten. I ett pågående forskningsprojekt (2010) om språkgranskning avvänder Nord (som gjorde undersökningen om skrivhandledningarna) aktivitetssystemet, när han reder ut hur textgranskning av myndighetstexter går till. 13

17 4 Material och metod I det här kapitlet beskriver jag mitt material och metoderna som jag har använt. Först berättar jag om mina deltagande observationer (4.1), om deltagarna och observationernas omfång (4.1.1), om metoden för deltagande observation (4.1.2), samt om min roll som deltagande observatör. Därefter beskriver jag intervjuerna (4.2), metoden för intervjuerna (4.2.1) samt presenterar den intervjuguide som jag har använt mig av ( ). och nämner kortfattat nivå av transkribering (4.3). Slutligen beskriver jag också analystexten (4.4) och metoden som används för att analysera den (4.4.1). Delarna i analysen beskrivs en och en: kontext ( ), lexikogrammatik ( ), textbindning ( ), tematik ( ), tilltal och omtal ( ). Jag beskriver också kortfattat några begrepp som används ( ). 4.1 Deltagande observation Deltagarna och observationernas omfång Jag har observerat deltagarna i projektgruppen, som består av en projektledare, en interaktionsdesigner, två personer med titeln art director samt en kundansvarig. Jag har valt att anonymisera deltagarna, se tabell 1 nedan. Två av deltagarna har inte arbetat lika många timmar med projektet som de övriga och därför har jag inte observerat dem lika utförligt. I tabell 1 nedan betecknar jag dem som sekundära studieobjekt, medan de övriga är primära studieobjekt. Nämnas bör också att en av de primära studieobjekten har fått mer plats än de andra. Det beror på att personen ifråga ansvarade för mycket av förarbetet i projektet, vilket var relevant för mig att delta i. Man kan alltså ifrågasätta hur generaliserbara dessa observationer är för webbyrån i helhet, men jag tror att eventuella felaktiga slutsatser minimerats av att jag har diskuterat mina observationer med deltagarna, även metodtriangulering i form av intervjuer bör kompensera detta. Tabell 1. Presentation av primära och sekundära studieobjekt vid deltagande observation Benämning D1 D2 D3 D4 D5 Grad av observation Primärt objekt Primärt objekt Primärt objekt Sekundärt objekt Sekundärt objekt Observationerna har pågått parallellt med projektet, från mars 2010 till maj samma år. Observationerna genomfördes i första hand på webbyrån men jag har också deltagit vid möten med kunden. De explicita observationerna, som jag kallar de tillfällen då jag har haft för avsikt att observera, har ägt rum på olika möten som jag har deltagit på. Dessa har jag specificerat i tabell 2 nedan, i form av närvarande deltagare, datum och antal timmar som observationen pågick. Sammanlagt utgörs dessa observationer av mer än fyrtio timmar. Utöver detta har jag också gjort implicit observerande, då jag inte haft den primära avsikten att observera deltagarna. Explicit och implicit observerande är benämningar som jag använder för uppsatsens skull, för att illustrera observationernas omfång. Det implicita observerandet är desto svårare att specificera, eftersom det har ägt rum i mindre formella sammanhang på webbyrån, men också vid resor till och från kunden. Jag beräknar att dessa observationer startade i april, då jag fick en arbets- 14

18 plats på webbyrån, och har pågått under cirka sex veckor. Jag har spenderat uppemot trettio timmar per vecka på webbyrån, mer eller mindre nära deltagarna och lagt ungefär 14 timmar på resor till och från kunden. Det innebär att jag sammanlagt ägnat över 230 timmar på observationerna, varav dryga 190 timmar mer implicit har bidragit till materialet. Tabell 2. Specificering av explicita observationstillfällen Observationstillfälle Deltagare Datum Omfång Möte hos kund R2, R3 18/3 2 tim Genomgång av befintlig webbplats Möte hos kund Effektmålsworkshop R1, R2, R3, R4 30/3 3 tim Intern designworkshop R2, R3, R4 31/3 2 tim Användarintervjuer R2 7/4 2 tim Användarintervju R2 8/4 1 tim Användarintervjuer R2 12/4 7 tim Internt projektstatusmöte R1, R2, R3, R4 13/4 1 tim Användarintervjuer R2, R3 20/4 5 tim Informellt internmöte R2, R3 21/4 2 tim kvällstid Användarintervju R2 22/4 1 tim Internt möte inför presentation R1, R2, R3, R4 26/4 1 tim 1 hos kund Presentation 1 hos R1, R2, R3 28/4 3,5 tim kund Tid avsatt för arbete R1, R2, R3, R4 29/4 3 tim med projektet Intern projektstatusmöte R1, R2, R3, R4 6/5 0,75 tim Presentation 2 hos R2 7/5 3 tim kund Internt projektstatusmöte R1, R2, R3, R4 10/5 0,5 tim Internt möte för att R1, R2, R3, R4 17/5 0,75 tim synka form, innehåll och interaktionsdesign Presentation 3 Vision R1, R2, R3, R4 18/5 2,5 tim och konceptuell lösning hos kund Summa observationstid 42 timmar 15

19 Tabell 3. Tillfällen av implicit observerande Observationstillfälle Deltagare Datum Omfång Spenderad tid på R1, R2, R3, R4, R5 7/4 17/4 ca 180 tim webbyrån Restid till och från R1, R2, R3, R4 7/4 17/4 ca 14 tim kund Summa observationstid 194 tim I jämförelse med till exempel Blåsjö (2004), som gjort sina observationer utsträckt på över ett år, har observerandet varit kort, men intensivt. Saville-Troike menar att forskarens deltagande i en grupp ofta kräver tid: Participation in group activities over a period of time is often necessary for much important information to emerge and for necessary trusting relationships to develop. (2003:97) I en annan studie, där forskarna Jefferson och Lee (1992) undersökte hur problemskildringar bemöts i samtal, pågick observationerna i mer än två år. Jefferson och Lee är kritiska till metoder som inte sträcker sig över tid liksom mot att ha förutbestämda teorier eller hypoteser. A constraint upon our research then is that our formulation of a phenomenon emerges from the data, rather than being imposed upon it as a predestined theory or a preset operational definition. (1992:521) Samtidigt är jag inte säker på att observationer över en längre period hade varit att föredra i denna studie. Om jag hade träffat deltagarna mer sporadiskt under en längre tid är det inte säkert att jag skulle ha fått samma insyn i verksamheten. Projektet är tidsbestämt och deltagarna jobbar relativt intensivt tillsammans under den tid som projektet varar. Att analysera deltagarna i olika projekt hade förmodligen varit svårare att sammanställa eftersom alla projekt har sina särskilda förutsättningar det hade blivit ett heterogent material. Positivt för studien är att jag har fick en arbetsplats på webbyrån. På så sätt har jag träffat medarbetare som inte ingår i projektgruppen. Jag har inte observerat dessa personer, men de har berikat mina observationer, eftersom de gärna har diskuterat till exempel hur man kan arbeta med och ta ställning till textinnehållet på webbplatser. Jag tror att detta, tillsammans med intensiteten vad gäller mina observationer, har varit positivt för studiens reliabilitet Metod för deltagande observation Jag tänkte diskutera kring några av de krav inom etnografin som jag nämnde om i teorikapitlet. I enlighet med Flowerdews krav på en etnografisk studie är det deltagarnas perspektiv som jag utgår från i min studie. Blåsjö menar att man i etnografiska studier ska försöka se den studerade miljön genom deltagarnas ögon, men att det också kan finnas en strävan att ge något tillbaka till deltagarna, till exempel att bidra till att lösa problem (2004:52). Jag använder, som nämnt, inte ordet problem i sin negativa betydelse, utan avser med mina deltagande observatio- 16

20 ner snarare att få syn på något i deltagarnas miljö som kan utvecklas och bidra till den utvecklingen. Det kan vara viktigt att förtydliga att den kommunikationsetnografiska ansatsen innebär att man ska vara så öppen som möjligt i början av en studie, vilket jag också har varit. Det var på så sätt jag fick syn på vad som skulle kunna utvecklas (deltagarnas arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande). I själva uppsatsen är det dock inte relevant att beskriva hela processen kring hur jag fick syn på detta, utan i stället vill jag gå vidare och beskriva problemet för att slutligen visa och diskutera en möjlig utveckling. Det är också av denna anledning som behovet av en analysmodell, som jag beskriver i nästa kapitel, växte fram. Jag har redan nämnt något om reliabiliteten i mina deltagande observationer. Flowerdews krav på triangulering är något som kan stärka reliabiliteten i en studie. Risk för feltolkning minskar och tillförlitligheten ökar. Jag har gjort metodtriangulering på så sätt att jag kompletterar observationerna med intervjuer med deltagarna. Intervjuerna är också en form av deltagarkontroll. Precis som Blåsjö har jag kunnat ta upp mina iakttagelser i intervjuerna för att få deltagarnas reaktioner och perspektiv, och därmed kontrollera mina tolkningar (2004:54). Observationerna är tillsammans med intervjuerna det som ligger till grund för analysen av aktiviteten i aktivitetssystemet (se kapitel 6, Resultat) Min roll som deltagande observatör I en observation kan forskaren vara mer eller mindre deltagare och mer eller mindre observatör. Inom etnografin talar man ofta om graden av observation, från att vara fullständig observatör och därmed inte delta i verksamheten som studeras, till fullständig deltagare och bli en del av verksamheten (se t.ex. Spradley 1980). Saville-Troike menar att observation utan deltagande sällan är adekvat (2003:98). Bryman har utifrån Gold (1958) gjort en figur över grader av observation i förhållande till om forskaren antar ett engagerat eller distanserat förhållande till deltagarna och dess verksamhet (se Figur 4). Engagemang Distans Fullständig Deltagare som Observatör Fullständig deltagare observatör som deltagare observatör Figur 4. Grader av observation i förhållande till engagerat eller distanserat förhållande till deltagarna och dess verksamhet. Figuren beskriver forskarens roll i relation till verksamheten som hon eller han studerar; deltagarna kan i sin tur beskrivas längs en linje som visar i vilken grad forskaren engagerar sig i deltagarna och verksamheten. Jag befinner mig till vänster i figuren, och beskriver min roll som deltagare som observatör, samtidigt gränsar min roll till fullständig deltagare i vissa situationer har jag agerat som om jag vore en av medarbetarna på webbyrån. Parallellt som jag har be- 17

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet

Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet Makten över textanalysens fokus Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet Arbetsplatser, organisationer De vet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Per Holmberg Höstsymposiet för föreningen för nordisk filologi Åbo den 5 6 oktober 2012 SFL förstår betydelseskapande som 1. skiktat 2.

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

Ekvationen. www.grul.se

Ekvationen. www.grul.se Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Vem är den ideala invånaren?

Vem är den ideala invånaren? Vem är den ideala invånaren? En undersökning av modelläsaren i en kommunguide från Bollebygds kommun Klara Simonson Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Specialarbete Språkkonsultprogrammet,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN Högskolan i Skövde den 16 aug 2013 Anette Lundin Bild 1 UPPLÄGG 9:00-9:30 Föreläsning 30 min 9:30-10:00 Rast (ni får med er en diskussionsfråga) 10:00-10:45

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer