Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen

Transkript

1 Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen En webbyrås arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skrivande Nina Henriksson Institutionen för nordiska språk Examensarbete 15 hp Språkkonsultprogrammet (180 hp) Vårterminen 2010 Examinator: Jan Svanlund, Karolina Wirdenäs Handledare: Lena Lind Palicki

2 Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen En webbyrås arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skrivande Nina Henriksson Sammanfattning Det här är en fallstudie med en kommunikationsetnografisk ansats. I studien undersöks hur formgivare och interaktionsarkitekter på en webbyrå tar hänsyn till de texter och skrivande som de möter i sitt arbete med webbplatser. Särskilt fokuseras hur de kommer fram till och ger råd och riktlinjer om texter och skrivande till en kund i ett projekt. Syftet är att synliggöra webbyråns arbete med texter och skrivande och utifrån detta diskutera hur arbetet skulle kunna utvecklas. För detta ändamål används ett aktivitetssystem som anpassats för studiens syfte. Aktivitetssystemet baseras på Engeströms aktivitetsteori, även kallad verksamhetsteori. Med utgångspunkt i systemet analyseras komponenter som påverkar och påverkas av aktiviteten webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till en kund om texter och skrivande. Komponenterna är deltagare, praktikgemenskap, metod och mål. Webbyråns metoder spelar en central roll i aktiviteten. Formgivarna och interaktionsarkitekterna använder sig av metoder som lyfter användarens behov. Dessa metoder kontrasteras mot textanalyser som snarare antar sändarens perspektiv. Textanalyserna används i studien också för att få syn på textanalysers användbarhet en text analyseras utifrån ett antal analysvariabler baserade på Hallidays sociosemiotik. Textanalyserna visar att den diskurs som präglar sändaren påverkar texterna på olika vis. Studiens slutsats är att textanalyser kan hjälpa formgivarna och interaktionsarkitekterna att ta hänsyn till de texter som de möter. På så sätt kan webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skrivande utvecklas. Nyckelord Kommunikationsetnografi, aktivitetssystem, sociosemiotik, skrivhandledning

3 Innehåll Tack! Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Studiens upplägg och relevans Uppsatsens disposition Tidigare forskning Forskning om skrivhandledningar Vetenskapliga utgångspunkter Kommunikationsetnografisk teori Sociosemiotik Tidigare sociosemiotisk forskning Aktivitetsteori Aktivitetssystem för interaktionsdesigner i designarbete Tidigare forskning inom aktivitetsteori Material och metod Deltagande observation Deltagarna och observationernas omfång Metod för deltagande observation Intervjuer Metod för intervjuer Transkriberingar Analystexten Metod för textanalys Analysmodellen Analysmodellens upplägg Aktivitet Deltagare Praktikgemenskap Metod Mål Resultat... 27

4 6.1 Resultat av textanalys Kontexten Lexikogrammatiken Textbindningen Tematiken Tilltalet och omtalet Resultat av aktivitetsanalysen Aktiviteten Deltagarna Praktikgemenskapen Metoderna Målet Diskussion och slutsatser Diskussion om aktivitetsanalysen Diskussion om studien Referenser Publicerade källor Elektroniska källor Bilaga Analystexten

5 Tack! Efter mycket mindre övertalning än jag räknat med fick jag chansen att göra mitt examensarbete på en webbyrå. Jag fick också prova på språkkonsultyrket på riktigt och för detta skulle jag vilja tacka Erik. Förutom att vara språkkonsult har jag följt, observerat och ställt otaliga frågor till några formgivare och interaktionsarkitekter på byrån. Jag ständigt haft mitt anteckningsblock i beredskap och noggrant antecknat allt som verkat intressant lite som Hercule Poirot. Men i stället för att notera motiv till spektakulära mord har jag uppmärksammat när mina informanter har pratat om texter och skrivande. I anteckningsblocket står till exempel att X säger att hon har svårt att inte peta i andras texter Y säger att man ska hitta en ton som passar användaren Z säger att man ska skriva vi i stället för myndigheten Jag skulle förstås vilja tacka dessa personer för alla intressanta synpunkter. Tack Johanna, Emma, Annika och Anna. Ett extra stort tack till Peter, som alltid har svarat på mina hundra funderingar och gett mig och min studie nya perspektiv. Tack också till alla andra på webbbyrån som mejlat och tipsat och diskuterat innehåll 1 med mig. Det är inte bara webbyrån som ska tackas. Tack pappa för ordspråket det är bara att gräva ner huvudet och fortsätta jobba. Tack Lena Lind Palicki, min handledare, som hjälpte och peppade mig in i det sista. Tack Anna Prats Nielsen, min opponent, som kom med värdefulla kommentarer och en sommarpresent i form av en ordentlig korrekturläsning. Tack också till alla andra i kull 15 på Språkkonsultprogrammet för tre roliga år. Nina Henriksson Stockholm den 11 juni För alla som inte förstår som menas med innehållet hänvisar jag till inledningskapitlet 2

6 1 Inledning I inledningskapitlet som följer beskriver jag bakgrunden till min studie (1.1), vilket ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar (1.2). Därefter beskriver jag studiens upplägg och dess relevans (1.3). Avslutningsvis presenterar jag uppsatsens disposition (1.4). 1.1 Bakgrund Studenter på Språkkonsultprogrammet vid Stockholms universitet ska i sina uppsatser genomföra undersökningar med anknytning till arbetslivet. För min del fick det mig att fundera på vilka områden som finns där en språkkonsult saknas och kan behövas. På så sätt kom jag i kontakt med en webbyrå som ville ha min hjälp i ett av sina projekt. Webbyrån hade fått i uppdrag av en kund att ta fram ett koncept för hur informationsstrukturen på kundens webbplats skulle kunna förbättras. Den befintliga informationsstrukturen var problematisk. För att ta fram konceptet tillsattes en projektgrupp bestående av formgivare och interaktionsarkitekter 2 på byrån. Det är detta projekt som jag har undersökt och denna grupp som jag har observerat. När jag kom i kontakt med webbyrån kom jag också i kontakt med ett nytt begrepp: innehållsstrategi. Det var projektledaren för projektgruppen som pratade om innehållsstrategier och när jag väl förstod vad hon menade insåg jag att det var något som språkkonsulter borde ägna sig åt. En innehållsstrategi är en handledning till webbredaktörer och andra som jobbar med innehållet på en webbplats. Innehållet kan på en webbplats utgöras av bilder, former, symboler och så vidare, men är framför allt text. Lite förenklat kan man säga att en innehållsstrategi består av råd och riktlinjer för att planera, skapa, bearbeta, publicera och underhålla innehållet. För att ta fram en strategi kan man börja med att analysera den verksamhet (organisation, företag, myndighet eller dylikt) som strategin ska gälla, både sådant som är implicit, såsom kultur, regler och normer, och explicit, såsom hur man organiserar sig och vilka publiceringsmöjligheter som finns. Metoderna som används är till exempel kartläggningar och intervjuer. Utifrån detta ger man förslag till verksamheten som står bakom webbplatsen om hur de ska skriva, bearbeta och underhålla text och vem som ska göra vad (även vad de ska göra med andra delar av innehållet). Efter vad jag har förstått är det viktigt att innehållsstrategin är anpassad till den berörda verksamhetens särskilda förutsättningar. En innehållsstrategi är bra för framför allt innehållstunga webbplatser som till exempel personer från olika avdelningar i en verksamhet arbetar med, eftersom det är meningen att de råd och riktlinjer som ges ska resultera i en samlad webbplats som verksamheten kan känna sig ha kontroll över. I en innehållsstrategi ingår det alltså att ge råd och ta fram riktlinjer om texter och skrivande vilket språkkonsulter är utbildade att göra. På webbyrån är det upp till formgivarna och interaktionsarkitekterna att göra detta. Projektledaren för gruppen på webbyrån är dock kritisk: 2 Interaktionsarkitekt är webbyråns benämning på personer som jobbar med interaktionsdesign, till kunden kallas de växlande interaktionsdesigner/interaktionsarkitekt. 3

7 Har vi rätt resurser? [ ] jag tycker/tror det alltför ofta är ett gap i det vi levererar, då vi t ex levererar en innehållsstruktur utan att dyka djupare i vilket innehåll som ska fylla strukturen och hjälpa kunden planera för hela produktionen av innehållet. Den här aspekten ju varit relevant när vi jobbar med t ex intranät. Vissa kunder har även i efterhand tyckt att vi kunde "pusha dem mer vad gäller innehållet. ( ) Denna beskrivning av bakgrunden till min studie är det som jag i min uppsats tar avstamp i. Det vill säga att webbyrån, efter vad jag förstår, har viljan att vid behov arbeta fram innehållsstrategier för sina kunder, men inte riktigt har kommit fram till hur man ska gå tillväga och vilka resurser 3 som behövs. Jag vill dock bryta ner begreppet innehållsstrategi till att handla om texter och skrivande, eftersom detta är en uppsats inom det språkvetenskapliga fältet. Som citaten i förordet visar tycks formgivarna och interaktionsarkitekterna vara medvetna om texter och skrivande. 1.2 Syfte och frågeställningar Mitt övergripande syfte är att synliggöra webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till en kund om texter och skrivande och utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna utvecklas. För att uppnå detta vill jag, i ett första steg, utreda vad medvetenheten om texter och skrivande innebär. Har formgivarna och interaktionsarkitekterna, eller deltagarna som jag kallar dem fortsättningsvis i denna uppsats, verktyg för att kunna dyka djupare i innehållet och hjälpa kunden med sin textproduktion och det skrivande som textproduktionen innebär? Finns det till exempel metoder som tar hänsyn till kundens befintliga texter? I ett andra steg vill jag undersöka hur de eventuella råd och riktlinjer om texter och skrivande ges tas fram. Hur arbetar deltagarna för att få fram underlag för de råd och riktlinjer som ges? Finns det bakomliggande värderingar (i så fall vilka) som har betydelse? I detta steg vill jag också undersöka deltagarnas målsättningar med sina råd och riktlinjer och om dessa överrensstämmer med vad man de facto tar fram. Eftersom jag också är verksam i det projekt som deltagarna arbetar med vill jag göra en jämförelse med en metod som jag som språkvetare använder. Närmare bestämt ska jag göra en textanalys, med vilken jag har målsättningen att få underlag för att kunna ge webbyråns kund relevanta och anpassade råd 4. Textanalysen vill jag alltså sätta i perspektiv till deltagarnas metoder och arbetssätt, samt till deras värderingar och målsättningar. Det övergripande syftet har jag alltså brutit ner i tre frågeställningar med tillhörande delfrågor. För att underlätta för läsaren av denna uppsats presenterar jag dem på ett lite mer överskådligt sätt nedan, där siffran 1 står för första frågeställningen och de efterföljande punkterna för delfrågorna, och så vidare. 1. Vad innebär deltagarnas medvetenhet kring texter och skrivande? Har deltagarna verktyg för att hjälpa kunden med sin textproduktion och det skrivande som textproduktionen innebär? 3 Resurser kan tolkas på olika sätt i olika situationer, det kan handla om finansiella resurser, men också mänskliga resurser som besitter olika kompetenser och egenskaper. I projektledarens uttalande tolkar jag resurser som det sistnämnda, med fokus på kompetens snarare än egenskaper. 4 Vilka dock inte ska presenteras i denna uppsats. 4

8 Har deltagarna metoder som tar hänsyn till kundens befintliga texter? 2. Hur tar deltagarna fram råd och riktlinjer om texter och skrivande? Hur arbetar deltagarna för att få fram underlag för de råd och riktlinjer som ges? Finns det bakomliggande värderingar (i så fall vilka) som har betydelse? Vilka målsättningar finns? Överrensstämmer målsättningarna deltagarnas råd och riktlinjer? 3. Vad kan en textanalys bidra med? Vad skiljer textanalys från deltagarnas metoder och arbetssätt? Finns det olika värderingar och målsättningar som framträder i en jämförelse? 1.3 Studiens upplägg och relevans Det är som nämnt en och inte flera webbyråer som denna studie tar avstamp i detta är alltså en fallstudie. En fallstudie kännetecknas av att man fokuserar på något på djupet för att få mer detaljerade kunskaper om något än vad man kan få vid exempelvis enkätundersökningar. En fallstudie bedrivs empiriskt, ute i verkligheten, och fokuserar framför allt på sociala relationer och processer som pågår inom ramen för det fall som undersöks. Det som jag vill få detaljerade kunskaper om är webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande. Jag avgränsar således min studie till att handla om hur deltagarna arbetar gentemot kunden, eftersom det är kunden som står för texterna och skrivandet. Det är kunden som producerar, bearbetar, underhåller och så vidare, det innehåll som fokuseras i en innehållsstrategi. Men jag ska inte undersöka förutsättningarna för denna kund, även om jag snuddar vid det i mina textanalyser. En annan avgränsning som jag gör är att jag enbart tar upp råd och riktlinjer om texter och skrivande. Det finns andra aspekter i en innehållsstrategi som skulle kunna nämnas. Jag hade till exempel kunnat diskutera upplägg för ett särskilt textmanér för kunden. Men jag anser att avgränsningen är lämplig för studiens omfång. Denna fallstudie är praxisorienterad, såtillvida att jag studerar en naturligt förekommande verksamhet [och] utgår från sådant som är problem för deltagarna i verksamheten (Anward: 2003:7ff). Problem ska här inte tolkas i sin negativa bemärkelse, utan är snarare ett område inom vilket deltagarna kan utvecklas. Anward menar också att man i en praxisorienterad studie ska utveckla teoretiska redskap som deltagarna kan använda för att bättre förstå sin egen verksamhet (2003:7ff). I denna studie innebär det att jag vill möjliggöra för utveckling inom det arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande som deltagarna gör. Eftersom jag koncentrerar mig på en webbyrås verksamhet kan studien uppfattas som för specifik för andra verksamheter, kanske till och med som för specifik för språkkonsulter. Det här är något som jag har haft i åtanke under arbetats gång och jag har strävat för att studien ändå ska vara användbar. Jag nämnde inledningsvis att innehållsstrategier borde vara något för språkkonsulter att ägna sig åt. Det här är inget självändamål med uppsatsen, men min förhoppning är att uppsatsen ska ge språkkonsulter insyn i ett område där deras kompetens kan komma att behö- 5

9 vas. Vice versa hoppas jag att uppsatsen är relevant inte bara för den webbyrå vars verksamhet studeras, utan även för liknande verksamheter, där man har att göra med rådgivning och riktlinjer för texter och skrivande, och funderar på hur arbetet med detta kan utvecklas. 1.4 Uppsatsens disposition Jag har nu beskrivit bakgrunden till studien, dess syfte med tillhörande frågeställningar samt studiens upplägg och relevans. Innan jag går vidare skulle jag för läsarens skull vilja beskriva uppsatsens disposition. I kapitel 2 Tidigare forskning går jag igenom tidigare forskning om rådgivning om språk, därefter, i kapitel 3 Vetenskapliga utgångspunkter, presenterar jag de teorier som är centrala för studien. Jag tar upp kommunikationsetnografi, sociosemiotik och aktivitetsteori och nämner även en del forskning inom dessa inriktningar. I kapitel 4 Material och metod tar jag upp studiens material och de metoder som jag använder mig av. I kapitlet beskrivs deltagande observation, intervjuer samt analystexten och textanalyserna. Studiens analysmodell beskrivs sedan i kapitel 5 Analysmodellen. Analysmodellen består av ett aktivitetssystem. Resultatet av analyserna beskrivs i 6 Resultat. Det sista kapitlet, 7 Diskussion och slutsatser utgörs av slutsatser och diskussion kring studien, men också huruvida aktivitetssystemet var användbart. 6

10 2 Tidigare forskning I det här kapitlet ska jag berätta om tidigare forskning om framtagandet av råd och riktlinjer för texter och skrivande. Inom språkvetenskapen finns en hel del forskning som rör skrivande och skrivbruk, men desto mindre vad gäller råd och riktlinjer för detta. Det som jag presenterar nedan är forskning om skrivhandledningar, där bland annat attityder till skrivhandledningar står i fokus. 2.1 Forskning om skrivhandledningar Nord undersöker skrivhandledningar i sitt examensarbete från Språkkonsultprogrammet (dåvarande Språkkonsultlinjen för att vara korrekt) Skrivhandledningen och språkplaneringen (2004) som är under utgivning i Myndighetskommunikation (Ledin, Per (red.), Örebro universitet). I sin uppsats refererar han inte till tidigare forskning av skrivhandledningar, men gör i stället en intressant koppling till den statusplanering som Språkrådet bedriver. Med statusplanering menas språkplanering vars syfte är att ett visst språk ska kunna användas och vara funktionellt i vissa situationer eller inom vissa domäner (Nord 2004:9). Nord menar att: om man utvidgar begreppet statusplanering till att även omfatta förändringar av bruket av olika språkliga register inom ett språk kan man dock hävda att skrivhandledningarna kan vara en form av statusplanering. Om deras syfte är att skapa ett funktionellt företräde för klarspråkssvenskan på bekostnad av det traditionella myndighetsspråket kan de vara en form av statusplanering. Syftet är att klarspråkssvenskan ska ta över det traditionella myndighetsspråkets kanslisvenskans domäner. Skrivhandledningarna som Nord undersöker är huvudsakligen skapade och formulerade av språkkonsulter eller personer med liknande bakgrund. Nord undersöker fem skrivhandledningar som skapats vid fem svenska förvaltningsmyndigheter. Hans utredning handlar om vilken syn på språk och språkvård som den lokala svenska myndighetsspråkvården har, och om dessa ideal och mål överensstämmer med argumenten som förs i den centrala myndighetsspråkvården (som bedrivs av bland annat Språkrådet). Nord kommer bland annat fram till följande: En skrivhandledning kan ge tillfälle till inlärning om den fungerar som en lärobok för självstudier. För att göra detta måste den förklara utförligt hur språket fungerar. Uttryckliga rekommendationer behövs egentligen inte; den bör snarare beskriva än föreskriva (även om då beskrivningarna kommer att uppfattas som det rekommenderade språkbruket). En skrivhandledning kan ge motivation till inlärningen genom att beskriva de goda följderna av ett visst rekommenderat språkbruk (alternativt de dåliga följderna av ett språkbruk som avviker från rekommendationerna). Dessa argument bör då vara tydliga och inte innehålla underförstådda antaganden. (2004:54) Nord menar alltså att en skrivhandledning bör beskriva hur språket fungerar snarare än komma med rekommendationer. Det här signalerar att textanalyser, som jag har tänkt sätta i perspektiv 7

11 till deltagarnas metoder och arbetssätt, kan vara en relevant metod för att hjälpa skribenter i sitt skrivande. Det finns dock ingen mer forskning, vad jag känner till, som berör skrivhandledningar. Inte heller om man utvidgar begreppet till att beröra statusplanering. Men en annan examensuppsats från dåvarande språkkonsultlinjen tar upp problematiken som ibland uppstår när språkkonsulter och andra ska ge handledning inom klarspråk (Johansson 2004). Johanssons resultat visar: att låg status och negativa attityder är vanliga problem, att många skribenter är ovilliga att acceptera direktiv uppifrån, och att bristande resurser leder till att de flesta åtgärder handlar om att normera, istället för att förändra skribenternas inställning till klarspråk. (2004) Min studie handlar inte om klarspråk, inte heller om attityder, men det är en intressant poäng som Johansson gör i att skrivhandledning kan mötas med motstånd. Min tolkning av detta är att det är viktigt att anpassa skrivhandledningar till skribenter och andra som berörs, och inte bara leverera ett färdigt sätt att skriva som de ska applicera. Det här stämmer överrens med hur innehållsstrategier tas fram. Som nämnt i inledningen är det viktigt att en innehållsstrategi anpassas till den berörda verksamhetens särskilda förutsättningar. Av detta kan man dra slutsatsen att det är viktigt att fundera på vem som är mottagare av de råd och riktlinjer som ges, till exempel genom att analysera verksamhetens befintliga texter och undersöka faktorer som påverkar skrivandet. 8

12 3 Vetenskapliga utgångspunkter I det här kapitlet beskriver jag de teorier som jag utgår från. I studien har jag haft en kommunikationsetnografisk ansats (3.1). Min syn på språk, som linjerar med den kommunikationsetnografiska ansatsen, är sociosemiotisk (3.2). Under studiens gång växte behovet av en analysmodell fram och denna baserar jag på aktivitetsteori (3.2), även kallat verksamhetsteori. I kapitlet ger jag också några exempel på tidigare forskning inom dessa teorier. 3.1 Kommunikationsetnografisk teori Jag vill inte påstå att min studie är en kommunikationsetnografisk studie, men däremot har den en kommunikationsetnografisk ansats. Blåsjö har ett liknande förhållningssätt i sin avhandling, då hon inser att hon inte kan uppfylla etnografins alla krav (2004:52). En viktig skiljelinje mellan avsikten med min kommunikationsetnografiska undersökning i jämförelse med andra är att jag inte intresserat mig för kommunikationen i sig, utan använder det för att få syn på vad som kommuniceras kring något. Blåsjö diskuterar Flowerdews krav på en etnografisk studie, vilka är deltagarperspektiv teori och hypoteser ska inte styra från början utan utvecklas under tiden material från autentiska miljöer triangulering (flera olika material och metoder) materialinsamling under längre tid analysmetod i flera steg av kategoriseringar deltagarkontroll (2002:237ff). Dessa krav diskuterar jag kring i metodkapitlet (se 4.1.2). 3.2 Sociosemiotik I studien gör jag textanalyser för att sätta det i perspektiv till deltagarnas metoder och arbetssätt. Den språksyn som präglar dessa analyser är den sociosemiotiska. Två grundläggande antaganden inom sociosemiotiken är att vi med språket skapar mening med språket samhandlar vi med andra människor och att språket måste förstås utifrån den kontext det verkar inom. Halliday är en av förgrundsfigurerna inom detta synsätt och hans inriktning brukar kallas systemiskfunktionell grammatik. Systemisk-funktionell grammatik berör språket och det semiotiska systemet såväl som den grammatiska strukturen. Halliday menar att språket är ett nätverk av olika system som har betydelseskapande potential och som är anpassade till sociala praktiker (Halliday 1994:15). I texter finns möjligheten att realisera denna potential, samtidigt som texter i sig 9

13 kan förändra den. Realiseringen sker genom språkliga metafunktioner av tre slag. Den interpersonella handlar om hur vi med språket förhåller oss till andra människor. Den ideationella om hur vi med språket framställer verkligheten omkring oss. Den textuella om hur vi med språket förmedlar informationen (se till exempel Holmberg & Karlsson 2006 för en svensk version av Hallidays grammatik). Det sociosemiotiska synsättet har applicerats inom en rad områden, till exempel appraisal-teorin om språkets attityder (se grammatics.com/appraisal/) och multimodalitet som behandlar den visuella grammatiken Tidigare sociosemiotisk forskning Exempel på tidigare forskning som har anammat Hallidays syn på språket är Livet som substantiv: en undersøkelse av naturvitenskapens og humanioras univers av Martin, som han baserar på en övergripande ståndpunkt: en tolkning av systemet är ofullständig om man inte tolkar diskurserna som omger det (1998:333). Analyserna som Martin gör rör de språkliga funktionerna och hur mening i texterna som analyseras skapas ideationellt och erfarenhetsmässigt (genom t.ex. deltagare i processer, handlingar och händelser), interpersonellt (genom t.ex. interpersonella metaforer), textuellt (genom t.ex. olika tematiska strategier) och även logiskt (genom t.ex. taxonomi) 5. Vad Martin med sociosemiotiken vill fånga upp är språkets sociala och funktionella struktur. Närmare bestämt hur vi skapar och upprätthåller diskurser (se begreppsutredningen ) med hjälp av språket. Med sina resultat vill han bidra till debatten om undervisning. Martin illustrerar till exempel den tekniska diskursen naturvetenskap i en taxonomi. På så sätt visar att han att de tekniska termerna inte är jargong, utan nödvändiga för de specialiserade diskurser som skolämnen ofta är (fackspråk skulle jag kalla det). Slutsatsen han drar av detta är att det är nonsens att uppmuntra eleverna att använda sina egna ord i stället för diskursens, eftersom den naturvetenskapliga diskursen inte är avskild från den tekniska diskurs som den skapat för att rekonstruera världen (1998:343). 3.3 Aktivitetsteori Som nämnt tidigare växte behovet av en analysmodell fram under studiens gång, och då passade aktivitetsteorin bra för ändamålet. Aktivitetsteorin kallas även verksamhetsteori, men i min uppsats passar aktivitet bättre än verksamhet då jag redan har pratat om verksamheter i en annan, mer allmänspråklig, betydelse. Det som är intressant med aktivitetsteorin, enligt min mening, är att antagandet att människor är inbäddade i och beroende av en sociokulturell kontext, vilken de interagerar med och därmed kan förändra. Därför tror jag att den är användbar om man på något sätt vill utveckla en verksamhet, vilket jag vill i enlighet med studiens praxisorientering. Aktivitetsteorin baseras på socialt inriktade teorier, övergripande kan man tala om en sociokulturell teori som härstammar från till exempel Bachtin och Vygotsky, som menar att all interaktion är inbäddad i sociala och historiska ramar (Blåsjö 2004:29). Aktivitetsteorin är en fortsättning på Vygotskys och framförallt hans elev Leontievs verk. Berthén definierar (i sin forskningsöversikt över teorin) aktiviteter som historiskt framväxta system av motivdrivna mänskliga handlingar som syftar till att åstadkomma lösningar på behov av något slag (2007:48). Akti- 5 Se Holmberg & Karlsson (2006:116) 10

14 viteten är både intern och extern och består av en inre tankeprocess och en yttre praktisk aktivitet vilka påverkas av varandra i ett slags dialogiskt förhållande. Man kan inte förstå den inre tankeprocessen om man inte analyserar den praktiska aktiviteten. Aktivitetsteori påminner således om kommunikationsetnografi, som samtidigt kan komplettera teorin. Dysthe menar att det när en aktivitet ska undersökas inte bara är aktiviteten som är av intresse utan även tankar om aktiviteten, exempelvis intentioner och reflektioner, varpå det är centralt att analysera deltagarna i aktiviteten (2001:16). Jag använder kommunikationsetnografiska metoder i min analysmodell. Engeström (2002) har utvecklat aktivitetsteorin utifrån uppfattningen att aktivitetsbegreppet är användbart i analyser av förändringar och utveckling. I min studie använder jag Engeströms teori för att synliggöra arbetet med råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande och utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna utvecklas. Engeström har för sin variant av aktivitetsteorin skapat en analysmodell, ett aktivitetssystem, där olika kategorier som en aktivitet består av beskrivs för att få syn på de olika ingående komponenterna, analysera dessa samt få syn på vilka förhållanden som råder mellan de olika komponenterna. Kategorierna kallas i originalversionen för subject, object, tool, rules, community, division of labour och outcome, vilket ofta översätts med deltagare, mål, verktyg, regler och normer, gemenskap, arbetsdelning och resultat alltså ungefär samma komponenter som jag är ute efter. Översättningarna av Engeströms komponenter skiljer sig dock åt tool kallas ibland redskap, community med samhälle. Det här illustrerar på sätt och vis att aktivitetssystemet kan modifieras för att passa olika studiesyften, vilket är det jag gör (se nedan för exempel) Aktivitetssystem för interaktionsdesigner i designarbete Passande nog har Engeström beskrivit ett aktivitetssystem för en interaktionsdesigner som deltar i aktiviteten designarbete (2005:4ff), se figur 2. Med detta exempel ska jag beskriva systemet närmare. 11

15 Verktyg: papper och penna, datorprogram; bilder Deltagare: interaktionsdesigner Mål: idé Resultat: prototyp, produkt Regler och normer: Arbetsrytm, resursanvändning, uppförandekoder Gemenskap: andra kolleger på designbyrån Arbetsdelning: kontinuerliga förhandlingar om fördelning och belöning Figur 1. Aktivitetssystem för en interaktionsdesigner som deltar i aktiviteten designarbete (Engeström 2005) Deltagare är den eller de vars perspektiv analysen behandlar, i exemplet är det en interaktionsdesigner. Målet är en idé, och det område mot vilket aktiviteten riktas. Interaktionsdesignerns initiala mål kan vara en idé, en beställning eller något annat som utlöser designprocessen. I denna process används olika verktyg, både materiella och immateriella, såsom papper och penna, modellera, eller datorgrafik och inre bilder och begrepp som verkar relevanta för designprocessen. Processen är samtidigt föränderlig och genererar ibland nya verktyg. Även målet är i initialskedet föränderlig och kräver att interaktionsdesignern har förmåga tolka och konceptualisera sina tankar. Målet utvecklas och förfinas gradvis till ett resultat, till exempel en prototyp eller en produkt. Inom aktiviteten ingår interaktionsdesignern i en gemenskap, kanske på en avdelning för produktutveckling eller design på ett företag, eller på en designbyrå. Gemenskapen består av människor som delar samma målsättningar som deltagaren, och det är dessa människor som i arbetsdelningen förhandlar om arbetsfördelning, makt och avlöning. Det är också dessa som upprätthåller explicita och implicita regler och normer i form av arbetsrytm, uppförandekoder och användning av resurser. 12

16 3.3.2 Tidigare forskning inom aktivitetsteori Aktivitetsteorin har tillämpats inom många olika områden, till exempel psykologi, pedagogik, informatik, organisationsteori, kognitionsvetenskap och interaktionsdesign. Även användandet av aktivitetssystem varierar. Hallberg, Hallberg och Hunstad (2005) använder det inom fältet informationsteknik för att utveckla och beskriva en metod för behovsanalys avseende värdering av IT-säkerhet. Zander (2003) använder det inom informatik för att beskriva spänningen i dikotomin mellan begreppen psykologiska verktyg och tekniska verktyg. Hernebrant (2004) använder det inom människa-datorinteraktion för att utreda användbarheten i ett system. Detta är några användningsområden som till det yttre liknar min användning av aktivitetssystemet. Inom språkvetenskapen används teorin till exempel vad gäller forskning om skrivande och då handlar det ofta om att sammankoppla skrivandet med lärande. Hållsten (2008) använder Engeströms aktivitetssystem i sin avhandling om nyexaminerade civilingenjörer skrivande i arbetslivet i förhållande till skrivandet som de har med sig från utbildningen. Syftet med Hållstens studie är att jämföra skrivandet i dessa två verksamheter för att kunna diskutera kring utbildningen kontra arbetslivet för ingenjörer. Hållsten menar att fokus i aktivitetssystemet är att se aktiviteten som en helhet som berörs av de ingående komponenterna. Syftet är ofta att deltagarna i ett aktivitetssystem själva ska kunna reflektera och kommentera eventuella konflikter mellan olika komponenter, till exempel mellan sig själva och arbetsdelningen, mellan regler och normer och användningen av verktyg. Målet med att använda systemet är att kunna utveckla aktiviteten. I ett pågående forskningsprojekt (2010) om språkgranskning avvänder Nord (som gjorde undersökningen om skrivhandledningarna) aktivitetssystemet, när han reder ut hur textgranskning av myndighetstexter går till. 13

17 4 Material och metod I det här kapitlet beskriver jag mitt material och metoderna som jag har använt. Först berättar jag om mina deltagande observationer (4.1), om deltagarna och observationernas omfång (4.1.1), om metoden för deltagande observation (4.1.2), samt om min roll som deltagande observatör. Därefter beskriver jag intervjuerna (4.2), metoden för intervjuerna (4.2.1) samt presenterar den intervjuguide som jag har använt mig av ( ). och nämner kortfattat nivå av transkribering (4.3). Slutligen beskriver jag också analystexten (4.4) och metoden som används för att analysera den (4.4.1). Delarna i analysen beskrivs en och en: kontext ( ), lexikogrammatik ( ), textbindning ( ), tematik ( ), tilltal och omtal ( ). Jag beskriver också kortfattat några begrepp som används ( ). 4.1 Deltagande observation Deltagarna och observationernas omfång Jag har observerat deltagarna i projektgruppen, som består av en projektledare, en interaktionsdesigner, två personer med titeln art director samt en kundansvarig. Jag har valt att anonymisera deltagarna, se tabell 1 nedan. Två av deltagarna har inte arbetat lika många timmar med projektet som de övriga och därför har jag inte observerat dem lika utförligt. I tabell 1 nedan betecknar jag dem som sekundära studieobjekt, medan de övriga är primära studieobjekt. Nämnas bör också att en av de primära studieobjekten har fått mer plats än de andra. Det beror på att personen ifråga ansvarade för mycket av förarbetet i projektet, vilket var relevant för mig att delta i. Man kan alltså ifrågasätta hur generaliserbara dessa observationer är för webbyrån i helhet, men jag tror att eventuella felaktiga slutsatser minimerats av att jag har diskuterat mina observationer med deltagarna, även metodtriangulering i form av intervjuer bör kompensera detta. Tabell 1. Presentation av primära och sekundära studieobjekt vid deltagande observation Benämning D1 D2 D3 D4 D5 Grad av observation Primärt objekt Primärt objekt Primärt objekt Sekundärt objekt Sekundärt objekt Observationerna har pågått parallellt med projektet, från mars 2010 till maj samma år. Observationerna genomfördes i första hand på webbyrån men jag har också deltagit vid möten med kunden. De explicita observationerna, som jag kallar de tillfällen då jag har haft för avsikt att observera, har ägt rum på olika möten som jag har deltagit på. Dessa har jag specificerat i tabell 2 nedan, i form av närvarande deltagare, datum och antal timmar som observationen pågick. Sammanlagt utgörs dessa observationer av mer än fyrtio timmar. Utöver detta har jag också gjort implicit observerande, då jag inte haft den primära avsikten att observera deltagarna. Explicit och implicit observerande är benämningar som jag använder för uppsatsens skull, för att illustrera observationernas omfång. Det implicita observerandet är desto svårare att specificera, eftersom det har ägt rum i mindre formella sammanhang på webbyrån, men också vid resor till och från kunden. Jag beräknar att dessa observationer startade i april, då jag fick en arbets- 14

18 plats på webbyrån, och har pågått under cirka sex veckor. Jag har spenderat uppemot trettio timmar per vecka på webbyrån, mer eller mindre nära deltagarna och lagt ungefär 14 timmar på resor till och från kunden. Det innebär att jag sammanlagt ägnat över 230 timmar på observationerna, varav dryga 190 timmar mer implicit har bidragit till materialet. Tabell 2. Specificering av explicita observationstillfällen Observationstillfälle Deltagare Datum Omfång Möte hos kund R2, R3 18/3 2 tim Genomgång av befintlig webbplats Möte hos kund Effektmålsworkshop R1, R2, R3, R4 30/3 3 tim Intern designworkshop R2, R3, R4 31/3 2 tim Användarintervjuer R2 7/4 2 tim Användarintervju R2 8/4 1 tim Användarintervjuer R2 12/4 7 tim Internt projektstatusmöte R1, R2, R3, R4 13/4 1 tim Användarintervjuer R2, R3 20/4 5 tim Informellt internmöte R2, R3 21/4 2 tim kvällstid Användarintervju R2 22/4 1 tim Internt möte inför presentation R1, R2, R3, R4 26/4 1 tim 1 hos kund Presentation 1 hos R1, R2, R3 28/4 3,5 tim kund Tid avsatt för arbete R1, R2, R3, R4 29/4 3 tim med projektet Intern projektstatusmöte R1, R2, R3, R4 6/5 0,75 tim Presentation 2 hos R2 7/5 3 tim kund Internt projektstatusmöte R1, R2, R3, R4 10/5 0,5 tim Internt möte för att R1, R2, R3, R4 17/5 0,75 tim synka form, innehåll och interaktionsdesign Presentation 3 Vision R1, R2, R3, R4 18/5 2,5 tim och konceptuell lösning hos kund Summa observationstid 42 timmar 15

19 Tabell 3. Tillfällen av implicit observerande Observationstillfälle Deltagare Datum Omfång Spenderad tid på R1, R2, R3, R4, R5 7/4 17/4 ca 180 tim webbyrån Restid till och från R1, R2, R3, R4 7/4 17/4 ca 14 tim kund Summa observationstid 194 tim I jämförelse med till exempel Blåsjö (2004), som gjort sina observationer utsträckt på över ett år, har observerandet varit kort, men intensivt. Saville-Troike menar att forskarens deltagande i en grupp ofta kräver tid: Participation in group activities over a period of time is often necessary for much important information to emerge and for necessary trusting relationships to develop. (2003:97) I en annan studie, där forskarna Jefferson och Lee (1992) undersökte hur problemskildringar bemöts i samtal, pågick observationerna i mer än två år. Jefferson och Lee är kritiska till metoder som inte sträcker sig över tid liksom mot att ha förutbestämda teorier eller hypoteser. A constraint upon our research then is that our formulation of a phenomenon emerges from the data, rather than being imposed upon it as a predestined theory or a preset operational definition. (1992:521) Samtidigt är jag inte säker på att observationer över en längre period hade varit att föredra i denna studie. Om jag hade träffat deltagarna mer sporadiskt under en längre tid är det inte säkert att jag skulle ha fått samma insyn i verksamheten. Projektet är tidsbestämt och deltagarna jobbar relativt intensivt tillsammans under den tid som projektet varar. Att analysera deltagarna i olika projekt hade förmodligen varit svårare att sammanställa eftersom alla projekt har sina särskilda förutsättningar det hade blivit ett heterogent material. Positivt för studien är att jag har fick en arbetsplats på webbyrån. På så sätt har jag träffat medarbetare som inte ingår i projektgruppen. Jag har inte observerat dessa personer, men de har berikat mina observationer, eftersom de gärna har diskuterat till exempel hur man kan arbeta med och ta ställning till textinnehållet på webbplatser. Jag tror att detta, tillsammans med intensiteten vad gäller mina observationer, har varit positivt för studiens reliabilitet Metod för deltagande observation Jag tänkte diskutera kring några av de krav inom etnografin som jag nämnde om i teorikapitlet. I enlighet med Flowerdews krav på en etnografisk studie är det deltagarnas perspektiv som jag utgår från i min studie. Blåsjö menar att man i etnografiska studier ska försöka se den studerade miljön genom deltagarnas ögon, men att det också kan finnas en strävan att ge något tillbaka till deltagarna, till exempel att bidra till att lösa problem (2004:52). Jag använder, som nämnt, inte ordet problem i sin negativa betydelse, utan avser med mina deltagande observatio- 16

20 ner snarare att få syn på något i deltagarnas miljö som kan utvecklas och bidra till den utvecklingen. Det kan vara viktigt att förtydliga att den kommunikationsetnografiska ansatsen innebär att man ska vara så öppen som möjligt i början av en studie, vilket jag också har varit. Det var på så sätt jag fick syn på vad som skulle kunna utvecklas (deltagarnas arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande). I själva uppsatsen är det dock inte relevant att beskriva hela processen kring hur jag fick syn på detta, utan i stället vill jag gå vidare och beskriva problemet för att slutligen visa och diskutera en möjlig utveckling. Det är också av denna anledning som behovet av en analysmodell, som jag beskriver i nästa kapitel, växte fram. Jag har redan nämnt något om reliabiliteten i mina deltagande observationer. Flowerdews krav på triangulering är något som kan stärka reliabiliteten i en studie. Risk för feltolkning minskar och tillförlitligheten ökar. Jag har gjort metodtriangulering på så sätt att jag kompletterar observationerna med intervjuer med deltagarna. Intervjuerna är också en form av deltagarkontroll. Precis som Blåsjö har jag kunnat ta upp mina iakttagelser i intervjuerna för att få deltagarnas reaktioner och perspektiv, och därmed kontrollera mina tolkningar (2004:54). Observationerna är tillsammans med intervjuerna det som ligger till grund för analysen av aktiviteten i aktivitetssystemet (se kapitel 6, Resultat) Min roll som deltagande observatör I en observation kan forskaren vara mer eller mindre deltagare och mer eller mindre observatör. Inom etnografin talar man ofta om graden av observation, från att vara fullständig observatör och därmed inte delta i verksamheten som studeras, till fullständig deltagare och bli en del av verksamheten (se t.ex. Spradley 1980). Saville-Troike menar att observation utan deltagande sällan är adekvat (2003:98). Bryman har utifrån Gold (1958) gjort en figur över grader av observation i förhållande till om forskaren antar ett engagerat eller distanserat förhållande till deltagarna och dess verksamhet (se Figur 4). Engagemang Distans Fullständig Deltagare som Observatör Fullständig deltagare observatör som deltagare observatör Figur 4. Grader av observation i förhållande till engagerat eller distanserat förhållande till deltagarna och dess verksamhet. Figuren beskriver forskarens roll i relation till verksamheten som hon eller han studerar; deltagarna kan i sin tur beskrivas längs en linje som visar i vilken grad forskaren engagerar sig i deltagarna och verksamheten. Jag befinner mig till vänster i figuren, och beskriver min roll som deltagare som observatör, samtidigt gränsar min roll till fullständig deltagare i vissa situationer har jag agerat som om jag vore en av medarbetarna på webbyrån. Parallellt som jag har be- 17