nr för behandling av blödarsjuka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nr 3 2011 för behandling av blödarsjuka"

Transkript

1 utgiven av förbundet blödarsjuka i sverige swedish hemophilia society nr Banbrytare för behandling av blödarsjuka Tioåriga Holgers liv blev tv-film Nordiskt möte på Island

2 Ledare Innehåll nr Förändring som tillstånd Som ni nog alla känner till tackade vi i våras av vår trogna medarbetare Eva Sarman. Att ersätta hennes kompetens har inte varit lätt, men vi har mot alla odds lyckats, och det inte mindre än två gånger! Christian Dahlgren inledde starkt med att sätta sig in i våra fokusfrågor. Dock valde Christian att gå vidare i karriären snabbare än vi hoppats, och vi vill önska Christian lycka till på sitt nya arbete. Rekryteringen tog således ny fart så sent som för några veckor sedan. Jag blev för andra gången förvånad av den imponerande mängden starka intressenter. Efter flera intervjuer på kort tid är det med stor glädje jag kan konstatera att vi fått en mycket väl meriterad medarbetare i form av Andreas Berglöf. Jag har tidigare träffat Andreas när han var verksamhetshef på HIV Sverige, och imponerades redan då såväl av hans skickliga och metodiska arbetssätt, som hans breda kontaktnät. Det var även tydligt att Andreas tog med sig ett stort hjärta in i sina arbetsuppgifter, något vi alla kommer uppskatta på förbundet.»rekryteringen tog således ny fart så sent som för några veckor sedan. Jag blev för andra gången förvånad av den imponerande mängden starka intressenter.«har Therese verkligen vuxit in i rollen som administratör, och vi är alla skyldiga henne ett stort tack för det extra ansvar hon tagit de senaste veckorna. Jag är helt övertygad om att Therese tillsammans med Andreas och förbundsstyrelsen kommer leda förbundet in i en ny guldålder. 10 Grattis till silver! 3 Samtal mellan två pionjärer 4-7 Meta still going strong! 8 Holgers vardag blev film 9 Familjekonferens med lek och allvar Krönikan 13 Kvinnor och blödarsjuka Förbundsinfo Bli blodgivare! 16 Gunilla tackar för sig 17 Nätverksträff för kvinnor 18 Välkommen Andreas! 19 De senaste veckorna har vi dock fått bekräftat att det inte saknas hjärta på kansliet. Med blott ett halvår i ryggen DANIEL ARNBERG ORDFÖRANDE GENSVAR utges av Förbundet Blödarsjuka i Sverige. ISSN Ansvarig utgivare: Daniel Arnberg. Redaktör: Gunilla Jarehult Redaktionsråd: Örjan Bjermert, Gunilla Jarehult, Anna Tollwé, Therese Backus och Daniel Arnberg. Produktion: Voff Media AB. Grafisk form: Charlotte Steneram. Omslag: Margareta Blombäck och Dr Ranjan P Singh Foto: Jyrki Siikanen Tryck: Rolf AB Upplaga: Postadress: Förbundet Blödarsjuka i Sverige, The Swedish Hemophilia Society, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4, 5 tr. Telefon: Therese Backus , Andreas Berglöf Fax: Hemsida: E-postadress: Therese Backus, Andreas Berglöf, Ordförande: Daniel Arnberg Ombudsman: Andreas Berglöf Administratör: Therese Backus Plusgiro: Bankgiro: GENSVAR nr

3 Notiser Hallå där! Grattis till silver Anna Tollwé, som tillsammans med sin man Peter Mäkelä, vann silver i Svenska designpriset med Blödarsjuka för dummies ett informationsmaterial som distribueras av Förbundet Blödarsjuka. Grattis! Hur känns det att ha vunnit silver? Det är jätteroligt att ha vunnit silver. Vi konkurrerade med de stora reklambyråerna, så det här är verkligen ett kvitto på att vi har gjort något bra. Vad är bakgrunden till att ni tog fram Blödarsjuka för dummies? Vi gjorde det som ett Pro bono-projekt för att stötta Förbundet Blödar sjuka. Både jag och vår son är blödarsjuka och vi tycker det är oerhört viktigt att sprida information och öka kunskapen om Anna Tollwé. sjukdomen. Dessutom behövs det nytänkande kring den här typen av informationsmaterial. Vad är den främsta anledningen till att ni knep silvret? Att Dummies för blödarsjuka är så annorlunda. Den berättar om blödarsjuka på ett sätt som alla kan ta till sig och vi använder oss av humor. Carina Järvenhag»Boken berättar om blödarsjuka på ett sätt som alla kan ta till sig och vi använder oss av humor.«fakta: Svenska designpriset En tävling i grafisk kommunikation som är öppen för alla, som till exempel reklambyråer, tidningar, webbyråer, informatörer och grafiska formgivare. Årets tävling avgjordes den 29 september på Moderna museet i Stockholm. Halverad behandlingstid lika effektivt vid hepatit C Behandlingstiden kan halveras hos patienter med kronisk hepatit C, visar ny forskning. Behandling mot kronisk hepatit C är förknippad med en rad biverkningar som kan få patienterna att avbryta sin behandling. Forskarna bakom en ny studie tror att en kortare behandlingstid kan få fler att fortsätta att ta sina mediciner. Nu har de i en studie testat att ge 540 dittills obehandlade patienter behandling enligt två olika behandlingsschemat och metod. Studiens resultat visar att 24 respektive 48 veckors behandling hade lika bra effekt hos patienter som svarade tidigt och starkt på läkemedlen. Studien, publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine. Källa: Dagens Medicin Bättre klinisk forskning på Karolinska En ny öppenvårdsenhet på Karolinska universitetssjukhuset ska erbjuda förbättrade förutsättningar för klinisk forskning. De kommer att satsa på den kliniska forskningen inom ämnesomsättningssjukdomar som diabetes, övervikt, blodfettsjukdomar, högt blodtryck och benskörhet, med en ny öppenvårdsenhet i Huddinge. Där kommer patienter med metabola och endokrina sjukdomar att kunna hanteras på ett samlat sätt för att effektivisera samarbetet mellan specialister och forskare. Källa: Dagens Medicin Ny sajt om blödarsjuka för barn World Federation of Hemophilia, WHF, har nyligen lanserat en sajt på nätet: HemoAction Games. På kan barn och unga runt om i världen lära sig om blödarsjuka genom att spela interaktiva spel och ta del av lättläst information. Än så länge finns det bara tillgängligt på engelska. GENSVAR nr

4 Professor Margareta Blombäck och Dr Ranjan P Singh har revolutionerat behandlingen i sina respektive länder. 4 GENSVAR nr

5 Uppdrag blödarsjuka: Pionjärer från två kontinenter Margareta Blombäck och Dr Singh är båda pionjärer vad gäller blödarsjuka. Professors Blombäcks forskning på 50-talet lade grunden för dagens mediciner och behandlingen av blödarsjuka. Dr Ranjan P Singh var den som började diagnosticera blödarsjuka i Nepal och grundade Nepal Hemophilia Society. Margareta Blombäck och Dr Singh har haft avgörande betydelse för vård och behandling av blödarsjuka i sina respektive länder. Kontrasterna mellan Sverige och Nepal kunde knappast vara större. Sverige har den bästa och dyraste behandlingen för personer med hemofili i världen. Alla barn som föds med svår hemofili får förebyggande behandling (profylax) med faktorkoncentrat från cirka ett års ålder och kan leva ett normalt liv. Nepal är ett av världens fattigaste länder med hög barnadödlighet och låg medellivslängd. Problemen för det blödarsjuka i Nepal är många. Det saknas nästan helt moderna mediciner och statligt stöd saknas helt. Okunnigheten om sjukdomen är stor och bara cirka en tiondel av landets blödarsjuka har fått en diagnos. Sedan 1999 driver Förbundet Blödarsjuka ett projektsamarbete med Nepal Hemophilia Society (NHS), med syfte att stärka förbundet och gruppen blödarsjuka. Dr Singh, som är ordförande i Nepal Hemophilia Society är i Stockholm för att diskutera samarbetet. På förmiddagen har han varit på studiebesök på Karolinska Institutet. Där Margareta Blombäck är Professor Emirita. Hur väcktes ert intresse för hemofili från början? Dr Singh: Jag utbildade mig i Australien och där pratade vi om blödar sjuka och drottning Victoria i England. Jag tyckte det var intressant hur sjukdomen ärvs. Att döttrarna klarar sig, men att sönerna får sjukdomen. När jag 1980 kom tillbaka till Nepal ansvarade jag för Nepals blodbank. Och ju fler patienter med blödar sjuka jag mötte, desto mer intresserad blev jag. Margareta Blombäck: Från början var jag humanist, läste språk och tänkte bli socialarbetare, men till slut bestämde jag mig för att studera till läkare. Min man Birger Blombäck blev tillfrågad att forska på Karolinska institutet och jag följde med.»kontrasterna mellan Sverige och Nepal kunde knappast vara större. Sverige har den bästa och dyraste behandlingen för personer med hemofili i världen.«t t GENSVAR nr

6 Vår professor tyckte inte att Birger behövde någon lön, eftersom vi delade säng kunde vi klara oss på en lön. Det var under våra försök att rena fibrinogen som vi av en slump hittade den plasmafraktion som visade sig stoppa blödningar hos patienter med hemofili A. Sedan blev jag liksom doktor Singh känslomässigt involverad i patienterna. De hade ont och jag kunde hjälpa till att stoppa smärtan. Finns det likheter mellan Sverige på 50-talet och dagens Nepal? Dr Singh: Vi har en liten mängd faktorkoncentrat på Bir Hospital i Kathmandu som endast används vid operationer eller om en patient har livshotande blödningar. Annars ger vi blodtransfusioner eller kryoprecipitat (som tillverkas urfärskfrusen plasma). För de flesta blödarsjuka är vila och kalla omslag den enda behandling som finns. Idealet vore att alla hade tillgång till faktorkoncentrat, men vi kan inte ens drömma om profylaktisk behandling i Nepal. Det kommer vi inte att få se under min livstid. Men i dag finns andra problem i Sverige med antikroppar och på 80-talet smittades många blödarsjuka med HIV. De problemen finns inte i Nepal. Däremot är Hepatit B och Hepatit C ett problem. Omkring 20 procent av de blödarsjuka är smittade. Vi skulle behöva ha mer tillförlitliga test av plasman för att veta om blodgivare bär på smittan. Margareta Blombäck: I Sverige har vi aldrig använt kryoprecipitat. Innan det fanns faktorkoncentrat använde vi oss av plasma. Vi framställde den första omgången av fraktion 1-0 år Jag minns att vi skickade medicinen med flyg och tåg för att rädda en patient i Malmö som höll på att dö av mensblödningar. Redan 1959 fick den första patienten fick profylax behandling i Sverige. I dag är uppkomsten av antikroppar mot behandlingen ett ökande problem i Sverige. För att inte tala om HIVkatastrofen på 80-talet, då många av våra blödarsjuka dog av aids.»situationen i Nepal är mycket annorlunda eftersom det är föreningen som står för vård och behandling.«hur är situationen för patienter med von Willebrands sjukdom i Nepal? Dr Singh: Det är ingen prioriterad grupp för NHS. Jag ville ta in även dem i förbundet, men det mötte motstånd. Då skulle personer med hemofili bli i minoritet, eftersom von Willebrands sjukdom är vanligare. I dag får personer med von Willebrands sjukdom oftast ingen diagnos eller någon behandling. Vilken roll spelar blödarföreningarna i era respektive länder? Margareta Blombäck: Ofta lär sig patienterna mycket om sjukdomen och de kan utbyta erfarenheter med varandra, det är viktigt. I Sverige startade vi mycket tidigt en förening. Man var till och med på studie besök här från USA för att se ur vi hade gjort. Dr Singh: Situationen i Nepal är mycket annorlunda eftersom det är föreningen som står för vård och behandling. När jag bildade föreningen trodde de blödarsjuka familjerna att deras son var den enda i världen med hemofili. Jag bjöd in de tio familjer som fanns registrerade i blodbanken, så att de kunde se att de inte var ensamma, utan kunde hjälpa varandra. Det skapade en enorm samhörighet. I dag är vi 400 medlemmar. Hur har synen på blödarsjuka förändrats? Dr Singh: 1993 gjorde jag en liten under sökning bland familjer med blödarsjuka. 99 procent av mödrarna svarade att deras män klandrade dem och som en följd ville procent överge sina barn. När jag gjorde om undersökningen 2008 var det endast en av 400 mammor som ville överge sitt barn. I dag är det blödarsjuka barnet accepterat i familjen på ett helt annat sätt. Även bland fattiga och outbildade familjer fins en stark tilltro till Nepal Hemophilia Society. Det beror på att förbundet är mycket starkt i dag och att det finns behandling. Margareta Blombäck: På 60-talet i Sverige var vi tvungna att berätta för arbetsgivare att blödarsjuka inte skulle börja blöda på golvet. Många blödarsjuka berättade inte om sjukdomen och tog sina mediciner i hemlighet. Det var också problem inom familjerna bland annat med skilsmässor. Hur är möjligheterna att få statligt bidrag till medicinerna i Nepal? Dr Singh: Jag har pratat med flera hälsoministrar genom åren. Först måste jag förklara vad hemofili är och hur det ärvs. När jag sedan säger att det handlar om 500 personer med blödarsjuka, då undrar ministern var- Dr Singh är ordförande i Nepal Hemophilia Society. Margareta Blömbäck är professor emirita på Karolinska Institutet. 6 GENSVAR nr

7 Dr Singh och Margareta Blombäck diskuterar kostnaden för faktorkoncentraten. för jag bryr mig om dem när barn dör av kolera varje år. Slutligen berättar jag vad medicinen kostar och då inser ministern att behandla en blödarsjuk person är lika kostsamt som att behandla 100 personer med diarré. Hittills har vi inte fått några statliga bidrag. Varför är faktorkoncentraten så dyra? Margareta Blombäck: Det är för många läkemedelsbolag som tillverkar faktorkoncentrat om man ser till antalet patienter. Det måste göras så många olika test i flera olika län der. En annan sak som gör medicinerna dyra i Sverige är att apoteken tar omkring tio procent. Frågan om priset måste också ställas till läkemedels företagen. Nu pågår test med nya mediciner som patienterna inte behöver ta så ofta, vilket skulle göra behandlingen billigare. Dr Singh: Min personliga åsikt är att läkemedelsföretagen redan har gjort tillräckligt stora vinster på faktorkoncentrat och att medicinerna borde vara billigare. Medicinerna behöver inte bli mer sofistikerade än de är i dag. Då är forskningen bakom rekombinanta preparat redan gjord och det behövs inget råmaterial som plasma. Hur ser framtiden för blödarsjuka ut? Dr Singh: Utmaningen kvarstår att vara ett av världens fattigaste länder och behandla en sådan kostsam sjukdom. Nu är många av våra patienter i 30-årsåldern och nya problem i form av frustration, depressioner och arbetslöshet. Vägar och kommunikationer är dåligt utbyggda. Det är svårt nog för en frisk person att resa i Nepal och föreställ dig hur det är att resa som blödarsjuk. Vi ser att allt fler blödarsjuka flyttar till Kathmandu eftersom här finns möjlighet till behandling. Nästa steg för NHS är att bli självförsörjande eftersom vi inte kan leva på tillfälliga donationer, det måste ta slut någon gång. Vi vill starta ett college för farmacevter och använda den inkomsten till att driva föreningen, men först måste vi få tillstånd och hitta investerare. Innan jag avgår som ordförande hoppas jag kunna ge föreningen en ekonomisk stabilitet.»nu pågår test med nya medi ciner som patienterna inte behöver ta så ofta, vilket skulle göra behandlingen billigare.«margareta Blombäck: I dag går överföringen av kunskap mycket snabbare tack vare internet och sociala medier. Människor kan lära sig saker själva och sprida kunskapen vidare till andra. Det gör det enklare för intresseorganisationer som patient föreningar. Carina Järvenhag Det här är blödarsjuka Blödarsjuka är ett samlingsnamn på sjukdomar där blodet har svårt att levra sig. Hemofili och von Willebrands sjukdom är de vanligaste formerna. Om svår hemofili inte behandlas kan den leda till blödningar i leder, muskler, buk och hjärna. Hemofili ärvs genom den kvinnliga könskromosomen, X-kromosomen. Om modern är anlagsbärare och fadern är frisk är risken 50 procent att döttrarna blir anlagsbärare och sönerna får hemofili. Om fadern har hemofili och modern är frisk blir alla söner friska, men döttrarna anlagsbärare. Hemofili kan också uppkomma genom slumpmässiga mutationer. Det sker i cirka hälften av fallen. Det är cirka 1 person på som drabbas av hemofili. GENSVAR nr

8 Meta still going strong Margareta Blombäck, professor emerita vid Karolinska institutet, firade hösten 2010 sin 85:e födelsedag. Hon har belönats med bland annat EU:s Medicine Senior Prize 2000 för sin livslånga forskargärning. Åren var Margareta Blombäck chef för Koagulationslaboratoriet vid Karolinska sjukhuset i Solna. Nu är hon pensionerad sedan tjugo år. Det hindrar inte arbetsmyran Meta från att fortsätta med sitt stora intresse vid sidan av politik och konst, nämligen forskning rörande blodets koagulation. Det var 1956 det hela började, det som skulle bli inledningen till en ny era i behandlingen av svår blödarsjuka i vårt land och ge upphov till begreppet the Swedish model. Meta var doktorand vid Karolinska Institutet i Solna hos den åländske kemi profesorn Erik Jorpes. Hon disputerade 1958, ännu inte färdig läkare, med en avhandling om rening av koagulationsfaktor VIII och von Willebrandfaktorn. I sina försök att rena fibrinogen hade makarna Margareta och Birger Blombäck framställt en fraktion, kallad I-0, som innehöll anti hemofiliglobulin (AHG), men också lite oväntat något som de kallade blödningstidsfaktorn och som normaliserade den förlängda blödnings tiden på patienter med så kallade pseudohemofili (senare von Willebrands sjukdom). Dittills hade behand lingen av blödarsjuka i bästa fall bestått av blodplasma eller helblod vid svårare blödningar. Nu blev det möjligt att genomföra även större operationer, som borttagande av livmodern på kvinnor med livshotande menstruationsblödningar. I samarbete med malmöläkaren Inga Marie Nilsson inleddes en i början mycket begränsad förebyggande behandling på små blödarsjuka pojkar. Troligen det första profylaxregimen i världen. Meta har med aldrig sinande entusiasm fortsatt att engagera sig i von Willebrands sjukdom. Flera resor i utredningssyfte genomfördes bland annat till Åland och stora släkt - ut redningar gjordes. På 80-talet kartlades så ett flertal mutationer i arvsmassan. Hösten 2010 anordnades på Åland ett symposium som gick i von Willebrands tecken och som samlade forskare från hela världen. Bland före läsarna var Meta som presenterade sitt mångåriga forskningsarbete i en historisk översikt. Man besökte även den isolerade ön Föglö i den vidsträckta åländska skärgården, där sjukdomen för 85 år sedan först upptäcktes hos den lilla blödarsjuka flickan Hjördis. von Willebrands sjukdom har sedan dess varit föremål för forskanas återkommande intresse och under de senaste decennierna med ökande engagemang ventilerats på vetenskapliga arenor världen över. Men det var tack vare Blombäckarnas upptäckt som sjukdomens orsak klarlades och sambandet med den den åländska blödar sjukan kunde fastställas. Elisabeth Söderlind Faktaruta: Antihemofiliglobulin (AHG) koagulationsfaktor VIII Pseudohemofili - von Willebrands sjukdom Blödningstidsfaktor - von Willebrandfaktor Karolinska institutet 200 år På under Doktorander presenteras ett bildspel där Margareta Blombäck berättar om bortåt sex decenniers forskargärning inom specialiteten blodkoagulation. På semester i Rom på 50-talet med maken Birger Blombäck och Inga Marie Nilsson. En ung Marga reta Blombäck träffar dåvarande kungen Gustav VI Adolf. 8 GENSVAR nr

9 Tre frågor till Linda Fridh, programledare och reporter, som arbetar med tv-serien Barn på sjukhus. Vad är Barn på sjukhus? Programmen är 13 minuter långa dokumentärer som skildrar barn som har en sjukdom eller ett funktionshinder. Det är en sorts poetiskt filmade dokumentärer. Holger Walldén berättar om sin vardag på TV. Holgers vardag blev SVT-film När Holger Walldén, 10 år, tackade ja till att vara med i tvprogrammet Barn på sjukhus innebar det att hans liv för ett kort tag började likna en liten filmstjärnas. Ett filmteam började följa honom. Han hamnade på SVT:s presskonferens och intervjuades i en rad lokala tidningar. Blödarsjuka Holger Walldén är med i TV-programmet Barn på sjukhus. Ja, lite så. Det var inget speciellt. Men det var spännande att bli filmad och det ska bli spännande att vara på TV, säger Holger Walldén. Han är en av de medverkande i barnkanalens tv-serie där tittarna får följa barn som behöver ha kontinuerlig kontakt med sjukvården eller rehabilitering. I Holgers fall handlar det om den svårare graden av blödar sjuka, Hemofili A svår form. Något som gör att han för egen hand tar en spruta med faktorkoncentrat om dagen. Filmen om Holger är ett personporträtt där tittarna bjuds in till Holgers vardag, till när han leker med sina kompisar, simmar och är med sina syskon på gården i Skåne. De filmade när jag var hemma, i skolan, på idrotten, och frågade om jag fått blödningar och sånt. Holgers mamma Beatrice Walldén är nöjd med resultatet. Hon slogs av hur mycket tid som behövs för en 13 minuter lång film. Det är mycket jobb. De följde honom många dagar och hade läst på ordentligt. De har fått till en korrekt bild och programmet blev fint och välgjort. Filmen handlar mer om att leva med sjukdomen än sjukdomen i sig, och det framgår tydligt att man kan leva ganska normalt bara man undviker idrott som till exempel motorcross och ishockey, säger Beatrice Walldén. Familjen hade inga betänkligheter om att ställa upp. Nej, det var ju ett barnprogram och inte så avancerat eller konstigt. Hon håller med om att det finns mycket okunskap om blödarsjuka. Familjen är inte bortskämd med att media tar upp sjukdomen och sprider information. Nej, folk känner inte till så mycket. Men jag tror inte man kan begära det heller eftersom det är en så ovanlig sjukdom. Jag jobbar inom sjukvården och även där finns det Vad tycker barn om att se denna typ av program? Det är väldigt uppskattat och ett av de mest sedda barnprogrammen på torsdagar. Jag tror att det handlar om att barn är intresserade av hur andra barn lever, och även av allvar och svåra frågor. Vad är tanken med dokumentärerna? Vi ville låta barnen komma till tals med sina egna ord om hur det är att leva med sjukdomarna, och vi försökte att inte styra dem. Det känns viktigt att berätta om att många barn har olika villkor. Nästan alla jag har träffat tror att de är ensamma om sin situation, men det är många barn som lever annorlunda liv samtidigt som de har så mycket gemensamt med andra. De flesta vi har träffat är fulla av kraft och liv. Fakta Programmet om Holger sänds på SVT:s barnkanal 18:30 18:45 den 13 oktober och finns därefter på SVT Play en längre tid. SVT Malmö har tidigare i serien Barn på sjukhus sänt filmer om barn med bland annat epilepsi, reumatism och hjärtfel. I höst kommer programmet även ta upp sjukdomar som diabetes, migrän och Downs syndrom. många som inte vet så mycket om blödarsjuka. Holger har visat upp filmen för sina skolkamrater med hjälp av en skiva han fick från SVT. Han tror att andra barn kan lära sig en del av att titta på dokumentären. Ja, det är ett rätt känt program, och om jag sa saker som var komplicerade och svårfattade sa de till mig att säga det på ett lättare sätt, så att alla förstår. Rickard Jakbo GENSVAR nr

10 Familjen Alderlid är veteraner på Förbundet Blödarsjukas familjekonferenser. På Bosön var de med för 14:e året i rad. Men nu är det dags att lämna över stafettpinnen till nya familjer, säger Jörgen Alderlid med ett skratt. Familjekonferens blandar lek och allvar Ett 20-tal familjer hade samlats till Förbundet Blödarsjukas familjekonferens på Bosön på Lidingö. Barnläkare Maria Magnusson var på plats för att prata om vård, behandling och nya rön samt SBU:s granskning av de blödarsjukas mediciner. Zanyar Adami hade en förhandsvisning av sin nya film, Pappa och jag. Det fanns också tid till lek, samtal och samvaro. Tidigare var programmen ännu mer späckade. I dag finns en större förståelse för att det måste finnas tid för ett informellt umgänge också, säger Annelie Alderlid. Hon berättar under lunchpausen att familjen var med på sin första familjekonferens när äldsta sonen Gabriel var nyfödd. Nu är han hunnit bli 14 år och hjälper till med barnpassningen på konferensen. Det är kul att komma hit och träffa mina gamla kompisar, säger han innan han går iväg och hämtar en portion till. Helst vadderade Både Gabriel och lillbrorsan Jonatan, 12 år, har svår hemofili A. Något som Annelie och Jörgen tycker har förändrats de senaste åren är synen på barnen och blödarsjuka. När våra barn var små skulle de vara helt vadderade för att de skulle Zanyar Adami har gjort film om relationen till sin pappa. ramla och slå sig. Till exempel hade Gabriel hjälm tills han fyllde sex år. I dag är unga föräldrar mycket tryggare med att medicineringen fungerar och att deras barn kommer att kunna leva ett normalt liv, säger Jörgen. Just erfarenhetsutbytet med andra föräldrar tycker de är de stora vinsterna med familjekonferenserna. Även för barnen är det oerhört viktigt att komma hit och träffa barn i samma situation. Här är det inget konstigt att ha hjälm eller att ta mediciner. Jonatan brukar säga äntligen får jag träffa mina riktiga vänner, säger Annelie. Den här familjekonferensen blir troligen den sista för familjen Alderlid eftersom barnen börjar komma upp i tonåren. Vi har inte riktigt förstått att vi har de äldsta barnen här, säger Annelie. Som tur är kan man hålla kontakten via Facebook i dag. Vi är ett gäng mammor med blödarsjuka barn som har skapat en grupp där vi tar upp allt mellan himmel och jord. Otur med antikroppar Utanför föreläsningssalen står Åsa Björck med sonen Elliott, sex år, som har tröttnat på att lyssna och hellre leker med sitt nya plastsvärd. Vi är inte här främst för föreläsningarna, utan mer för gemenskapen. Det här är en liten sjukdom och alla känner alla, det gör att vi får en stark sammanhållning, säger Åsa, som har åkt från Halmstad med familjen. Elliott har haft otur och utvecklat antikroppar mot faktorkoncentraten han tar för sin blödarsjuka. Det innebär att han riskerar att drabbas av blödningar. Vi försöker att inte överbeskydda Elliott, men visst är man orolig ibland. Det är skönt att komma hit och träffa andra i samma situation, säger pappa Håkan. I sin föreläsning om vård och 10 GENSVAR nr

11 Gabriel och Jonatan är tillsammans med pappa Jörgen och mamma Annelie Alderlid veteraner på familjekonferensen. GENSVAR nr

12 »Det pågår mycket forskning om orsakerna till antikroppar, men man vet inte säkert varför vissa barn utvecklar antikroppar.«behand ling av blödarsjuka tar barnläkare Maria Magnusson från Karolinska Universitetssjukhuset just upp problemet med antikroppar. Det drabbar procent av barnen och uppstår ofta tidigt under behandlingen. Det pågår mycket forskning om orsakerna till antikroppar, men man vet inte säkert varför vissa barn utvecklar antikroppar. Det finns också olika syn på vilken typ av behandling mot antikropparna som är den bästa, säger Maria Magnusson. Hon berättade också om rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Den visar att effekten av de blödarsjukas mediciner är svåra att bevisa strikt vetenskapligt. Bland annat beroende på att patientgruppen är så liten och att det rent etiskt att svårt att göra randomiserade studier. (Läs artikel i Gensvar nummer 1, 2011): Samtidigt visar all kliniskt erfarenhet att preparaten har effekt vid svullnad och ledblödning, säger Maria Magnusson. Friskast i världen Sverige är också det land i världen där profylaxbehandling för patienter med hemofili är kostsammast i världen. Samtidigt som svenska patienter är friskast i världen med minst ledbesvär. Ytterst handlar det om etiska frågor och om hur villiga vi i samhället är att betala för dyra mediciner. En konsekvens av rapporten kan bli att TLV kommer att lägga tryck på läkemedelsbolagen att sänka kostnaderna för medicinerna, säger Maria Magnusson. Mycket forskning pågår också för att få fram preparat med längre halveringstid som gör att effekten varar längre. Då räcker det kanske med att ta sin medicin en gång i veckan eller varannan vecka. På eftermiddagen blev det filmvisning med Zanyar Adami, känd debattör och journalist. Han berättade humor istiskt och personligt om hur Maria Magnusson föreläste om vård och behandling. Håkan och Åsa Björck tillsammans med sonen Elliott. han länge förnekade sin blödarsjuka. Det passade inte in i hans självbild som tuff och macho. Men jag kom ut som blödarsjuk för 6-7 år sedan. Då öppnade jag fönstret till min lägenhet vid Hornstull och skrek: Jag är blödarsjuk! Efter det har det inte varit nån stor grej, säger Zanyar Adami. Blödarsjukan är också anledningen till att Zanyar kom ensam till Sverige som femåring. Hans föräldrar valde att skicka iväg honom från ett krigshärjat Kurdistan för att han skulle ha en chans att överleva. Konferensdeltagarna fick sedan se en exklusiv förhandsvisning av hans nya film Gerillasonen som handlar om Zanyars relation med sin far. Han gjorde filmen när han och flickvännen väntade sitt första barn. Det är en film om min familjs historia, men också om kurdernas historia, säger Zanyar Adami. Carina Järvenhag 12 GENSVAR nr

13 Krönika Åsa Audulv är krönikör i Gensvar. Har du frågor eller funderingar om krönikan kan du mejla henne på Det borde inte vara svårt att sticka Att kunna sticka sina egna barn är att vara oberoende. Att kunna sticka själv är att få mer tid på morgonen, när man slipper fara fram och tillbaka till sjukhuset för profylaxhjälp. Att kunna sticka själv är att kunna ge en behandling klockan nio på kvällen istället för att fundera över att åka till akuten. Att kunna sticka själv är att ha kontroll när man reser, kunna ta profylax på ett hotellrum eller en behandling på en uteservering. Att kunna sticka själv är frihet. Så varför kan det vara så svårt? Efter lite trevande kommer nålen in i blodkärlet. Blodet backar i slangen, hyfsat flöde. De första millilitrarna medicin går in bra, sen börjar det bulla upp sig runt kärlet. Den här gången också. Vi avbryter behandlingen och får sticka om. Just nu har jag en stickstatistik på 50% (när jag kan ge hela dosen på första försöket). Maken har en träffstatistik på över 90%. Det är bra att han kan sticka, att vi är två som kan bytas av. Samtidigt blir jag frustrerad, less och ledsen av att misslyckas. När sonen har en blödning får maken sticka, det går fortare. På morgonen med profylaxen är det så lätt att lämna över. Samtidigt måste jag öva och varje gång har jag en klump i magen. Men jag är inte ensam. Mamma A berättar att hon i perioder kände sig som en usel stickare och tog en lång paus från att sticka. Sen hamnade hon i en situation då maken inte»forskning visar att smärta både har fysiska och psykiska dimensioner. Till exempel upplever man mer smärta om man förväntar sig att något ska göra ont, om man är oförbredd, rädd eller spänd.«var tillgänglig, klarade sticket galant och började sticka igen. Mamma B berättar att hon inte stack alls under en period när det var för mycket annat, så påfrest ningen att missa ett stick skulle bli för stor. Jag ser en annons för Stora stickboken men inser rätt snart att den handlar om stickning. Det finns tusen böcker om stickning varför finns inga om tips och trix när man sticker små barn? Kanske går det inte att beskriva i bokform? Kanske går det inte att läsa sig till? Kanske sitter det i händerna och alla måste hitta sina egna strategier? Jag trodde aldrig att sticken skulle vara något problem. Jag har aldrig tyckt att nålar eller injektioner varit obehagliga. Under hela min uppväxt har ju pappa gett bröderna stick vid köksbordet. I skolan tyckte jag att klasskamraterna som ojade sig över stelkrampssprutan var löjliga. Men helt lätt var det nog inte för mina föräldrar heller. Min pappa hade sina besvärliga stickperioder och träningsstack både på sig själv och halva släkten. Mamma A säger att när de började med profylax var hela situationen att ge sitt barn sprutor grotesk, samtidigt som hon peppade sig själv med att hennes pojke var frisk i några timmar efter behand- lingen. Medan min make berättar att han aldrig tyckt att stick varit konstigt. Forskning visar att smärta både har fysiska och psykiska dimensioner. Till exempel upplever man mer smärta om man förväntar sig att något ska göra ont, om man är oförbredd, rädd eller spänd. Omvänt kan man minska smärtupplevelsen genom att förbereda ett barn på smärta, skapa en trygg situation och avleda uppmärksamheten från smärtan. För oss har själva sticksituationen alltid gått bra. Vi har kört hårt med emla-bedövning, film och kexchoklad. När sonen haft en kexchoklad (13g) i handen har hans ena hand varit upptagen, uppmärksamheten riktad mot choklad och film. Dessutom har socker en viss smärtlindrande effekt. Numera avstår sonen ofta kexchoklad (han har tröttnat på smaken) och vill istället se vad vi gör. Han vill ha kontroll och djupandas när vi sticker. Det är klart att han inte alltid vill ta stick, men å andra sidan vill han ju inte alltid borsta tänderna, ta på sig kläder eller gå till dagis heller. Mamma A berättar att de ofta kom tidigt till sjukhuset för att leka på lekterapin både före och efter sticket. När de skulle åka till sjukhuset sa pojken; Jaaa leka. Senare har de i familjen haft tävlingar om vem som först fått in behandlingen på varsin pojke. Själva åkte vi alltid tillsammans till sjukhuset eftersom vi ville lära oss sticka båda två. Vi ville lära oss så vi skulle kunna sticka hemma. Jag tror också att sonen blev tryggare av att vi båda var med och visade att vi inte var rädda. För att kunna vara med utnyttjade jag mina flexibla arbetstider och maken tog vab två mornar i veckan (det blev mängder med papper från försäkringskassan). Andra barn har det svårare, skriker och slingrar sig. Mamma B beskriver att de byter rutiner och engagerar någon av sonens favoritvuxna som sittknä i besvärliga perioder. Medan mamma C berättar hur deras pojke började oroa sig för sticket redan på väg till sjukhuset. De lyckades vända situationen med att vara supernoga med emla-bedövning. Nu smyger de på emla-plåstren medan pojken sover så att stickstället är bedövat redan när han vaknar. För oss har emla också varit ovärderlig. Det sägs att känseln försvinner när man sticker upprepade gånger på samma ställe. Men efter drygt 300 stick så känner sonen direkt om emla-plåstret suttit för kort tid. När vi sticker säger han; Ibland gör det ont, ibland gör det inte ont. När vi just startat upp med sonens profylax tog den rätt mycket uppmärksamhet och tid. Stressiga mornar för att hinna till sjukhuset och sen till dagis och jobb. Och det tog alltid en liten stund för mig att byta fokus från profylaxen till att komma igång med jobbet. I dagarna har vi precis börjat med profylaxen på lillebror. Han som inte ens vill sitta still när man klipper naglarna. Jag ser fram emot den dagen när vi också kan ta varsin pojke och tävla om vilket team som får in medicinen snabbast. Åsa AUDUlv GENSVAR nr

14 Gunilla Jarehult, vice ordförande i Förbundet Blödarsjuka i Sverige, var en av talarna under det nordiska mötet på Island. Under rubriken Women and bleeding disorders - a retrospective wiev until today lyfte Gunilla fram kvinnors erfarenheter av blödarsjuka. Läs talet i sin helhet nedan. Kvinnor och blödarsju Vi har flera starka, duktiga och driftiga kvinnor i Sverige. Utan dem hade det inte varit detsamma. Inte på något sätt, inte någonstans. De har osjälviskt delat med sig av sina erfarenheter. De har fått upp ögonen för att kvinnor också kan vara blödarsjuka, och de har framför allt väckt ett intresse. Deras starka engagemang har betytt mycket för blödarsjuka i allmänhet och för blödarsjuka kvinnor i synnerhet. Jag vill spegla hur det kan se ut i dag men också försöka spegla lite om hur det har sett ut tidigare. Förut. Hur tankarna kan se ut hos oss i min generation och äldre. De glömda och ibland de gömda För det är så det kan kännas att man är lite bortglömd nu när alla är så friska. Det är bra fast ändå inte! För om man ska inrikta sig på det friska så finns alltid också risken att det sjuka glöms bort på nåt sätt... Man vill inte prata om alla blödningar eller ledbesvär eller smärta inte längre inte som det varit Förut. Man vill inte riktigt tillstå för varandra hur man känner sig, man vill inte vara gnällig. Detta är speciellt känsligt som kvinna, man vill inte bekräfta föreställningen om att vara gnällig och därför säger man inget alls. Min generation och äldre uttrycker ibland sin oro över vad som händer när allt går för lätt och beskrivs som enkelt. Att blödarsjuka inte är något att tala om i egentlig mening längre Denna oro kan ibland komma till uttryck i form av strävhet som ibland kan uppfattas som avundsjuka, missunnsamhet från de äldre Den kan egentligen spegla omsorg om de unga som man inte vill ska få det lika besvärligt som man själv har haft det Den kan också spegla en rädsla för att fler barn med blödarsjuka ska födas och få problem Eller en rädsla att medicinen ska bli resultatlös eller få annan oönskad effekt igen så som har hänt Förut. Men tiderna har förändrats ett nytt synsätt finns bland många. I dag litar man på faktorkoncentraten, litar på att läkemedelsbolagen sköter sig, litar på att det kommer att fungera I dag vågar kvinnor (och män) få barn, man tar den risken. Risken att få ett barn med blödarsjuka. Detta är ett ganska nytt synsätt nytt eftersom man så sent som på 70-talet fortfarande ofta rekommenderade att adoptera istället. Eller det kanske inte är ett nytt synsätt det kanske bara är så att man är mer öppen med det idag. Att Gunilla Jarehult var en talarna på Island. man vågar mer eftersom det finns bra behandling I vilket fall som helst så är det en förändring, en förändring jämfört med hur det var Förut. Några av er känner igen det jag skriver, andra inte. Några av er har hört samma sak och andra inte. Några av er kanske får höra detta någon gång. Andra inte. Det finns förstås ingen absolut sanning upplevelsen är ju alltid subjektiv - även om fler delar den. Vad kan vi göra? Vad gör vi? Rätt och riktig information är oerhört viktigt. Trots att forskningen har tagit stora steg framåt bara under de senaste decennierna är kunskapen fortfarande låg ute i samhället oroväckande låg. Här finns mycket kvar att önska. Detta gör att kraven ökar på oss som organisation. Krav att öka kunskapen ute i samhället i allmänhet och inom sjukvården i synnerhet. Syftet med vårt kvinnonätverk är 14 GENSVAR nr

15 ka i fokus att uppmärksamma att kvinnor också kan vara blödarsjuka och att deras problem ser annorlunda ut än männens. Genom nätverket vill vi också underlätta livet för kvinnor som är drabbade så att de snabbt kan få rätt diagnos och därmed få den hjälp de behöver. Med tidig hjälp finns större möjlighet att undvika de svåra komplikationer som en del av den äldre generationen har upplevt. Med rätt diagnos och rätt behandling skulle de flesta kvinnor med blödningsrubbningar kunna leva ett bra liv ett liv som är långt bättre än utan diagnos. Inom sjukvården händer det fortfarande att kvinnor inte blir tagna på allvar när de söker för svåra blödningar. Blödarsjuka är för både gemene man och inom sjukvården fortfarande en sjukdom som bara män kan få kvinnor bara gnäller över något som egentligen inte är eller något som avfärdas som normalt trots abnorma blödningar. Genom ett sådant synsätt och bemötande tas inte kvinnors problem på allvar och stigmatiseringen ligger fast. Jag vill bidra till att väcka tankar, funderingar och frågeställningar att bygga vidare på. Ge en grund till fortsatt diskussion utifrån alla olika förutsättningar,»det finns förstås ingen absolut sanning upplevelsen är ju alltid subjektiv även om fler delar den.«behov och erfarenheter som finns. Jag hoppas att dessa mina ord kan vara en tankeväckare och en start till en större, vidare diskussion som förhoppningsvis kan göra livet lite lättare, enklare och bättre för alla blödarsjuka i allmänhet men för kvinnor med blödarsjuka i synnerhet. Jag har en dröm förstås och den är att vi alla strävar tillsammans för ett bättre liv med blödarsjuka. Strävar efter en tid där vi tar vara på varandras erfarenheter och där alla får plats. Både sjuka och friska. Både de som är märkta av sin sjukdom och de som inte är det. Att ingen glöms bort göms bort. Stå upp för den som inte talar högt stå upp för det outsagda. Se och stärk den svagaste länken i kedjan. Det är vi skyldiga till, vi som orkar. Island värd för nordiska mötet 2011 Det nordiska samarbetet har utvecklats över tid och de nordiska förbunden möts varje år. Värdland i år var Island och mötet ägde rum i Reykjavik. Programmet innehöll som vanligt information om förbundens aktuella verksamhet, vad som har hänt och hur framtidsperspektivet ser ut. Det var både ljusa och lite mörkare ämnen som togs upp och belystes. Några delar belystes mer än andra i form av Temadiskussioner Det Danska blödarförbundet presenterade till ett helt nyavslutat projekt. Projektets syfte var att definiera En vision för den goda Blöderliv vad de vill uppnå inom 10 år. En konsult anlitades under projektet som finansierades av ett läkemedelsbolag. Resultatet av projektet presente- rades av Theis Bacher. Visionen har fyra nivåer: Individnivå, organisationsnivå, institutionell nivå och på gemenskapsnivå. l Ett liv så nära som möjligt vad patienten uppfattar som ett normalt liv utan begränsningar i val av livsstil, familj, arbete, utbildning etc. l Säker och kompetent behandling 24/7 l Samarbete och ansvar l Ökad kunskap Från Island berättade en ungdom om fördelarna med att få möjlighet att i internationella möten och konferenser just som ung. Han beskrev hur mycket det har betytt för honom att se så många andra med blödarsjuka och veta att alla är i samma situation oavsett var i världen man bor. Detta har ökat hans engagemang att arbeta vidare för människor med blödarsjuka. Från Sverige deltog Daniel Arnberg, Zygmunt Gruzka och Gunilla Jarehult. Gunilla berättade om kvinnor med blödningsrubbningar där hon gav en generell bild under temat Women and bleeding disorders a retrospective wiev until today. Efter en dag full av information från medlemsländerna med en spännvidd från projektet i Danmark till de ekonomiska svårigheterna som Island brottas med var det dags för en gemensam eftermiddagsutflykt på de Isländska vidderna. Där fanns det plats för såväl mer diskussioner, tid för eftertanke men även plats för glada skratt. Hela det Nordiska mötet var mycket väl arrangerat och Island var en mycket bra värd för mötet! Tack Island! Gunilla Jarehult GENSVAR nr

16 Förbundsinfo Sverige är sjukt! Det råder brist på blod i Sverige. Här berättar Håkan Björck, pappa till blödarsjuka Elliot, hur han blev blodgivare och samtidigt samlar in pengar till Aroseniusfonden. Så började att ett mejl från en upprörd arbetskollega till mig, som uppmanade alla sina medarbetare att genast ringa till närmsta blodcentral för att anmäla sig som blodgivare. Han skrev om den brist på blod som råder i hela Sverige. Nu fick jag dåligt samvete och tänkte, herre gud! Förra året fick min svårt blödarsjuka son en blodtransfusion och jag lämnar inte blod, gud vilken dålig förälder jag är, hur har jag tänkt? Inte alls. Dags för bättring. Samma dag tog jag kontakt med blodcentralen i Halmstad, anmälde mig och tog de obligatoriska proverna och svarade på de obligatoriska frågorna, nu hade jag äntligen tagit steget, och det kändes kanonbra. Det gick en liten tid och en dag så kom första kallelsen, bra då är vi på G tänkte jag och när det fastställda datumet inträffade så klev jag nöjd in på blodcentralen och anmälde mig. I kassan fick jag syn på en sparbössa från Barncancerfonden, full med pengar. Smart tänkte jag, FBIS behöver pengar, varför har vi inte hört om detta förut. Jag tömdes på blod enligt löpandebandprincipen, avanmälde mig, stoppade automatiskt min nya lön i barncancerfondens bössa och åkte till jobbet, men kunde inte släppa tanken på bössan som folk mer eller mindre automatiskt stoppar pengar i. Därefter gick det någon vecka och tanken levde kvar, har INGEN tänkt på detta tidigare, jag måste kolla med förbundet. Sagt och gjort, jag ringde Eva som då var ombudsman på FBIS och frågade henne varför ingen har använt blodcentralerna som en möjlig väg att samla in pengar på. Jag fick till svar att detta var gjort tidigare och att blodcentralerna tyckte det var för mycket jobb för dem. Eftersom jag sett att man faktiskt hade en bössa på vår blodcentral, bad jag ändå om att få göra ett försök i Halmstad. Dagen efter samtalet med Eva gick jag tillbaka till blodcentralen med vetskapen om att jag som ny kund hade något som de vill ha, blod. När jag kom in till tjejerna vid anmälningsdisken, log de som vanligt och hälsade mig välkommen och frågade vad de kunde hjälpa till med. Jag presenterade mig och berättade för dem att jag har en svårt blödarsjuk son med antikroppar mot sin medicin och att han dessutom har fått ta del av deras produkter i form av en blodtransfusion. Jag berättade om Aroseniusfonden och frågade artigt om jag kunde få ställa en insamlingsbössa bredvid barncancerfondens bössa. Inga problem svarade tjejerna, kul att kunna hjälpa till, hur är det med pojken och helt plötsligt hade vi blivit kompisar och detta bara genom en enkel presentation av mig, min son, hans sjukdom och en forskning som behöver stöttning. Hur bra som helst. Detta är nu över två år sedan och sparbössan står kvar och samlar pengar i det tysta och det är faktisk ganska mycket pengar som kommer in utan att vi behöver jobba speciellt hårt för dem. Insamlingsbössan i Halmstad genererar mellan och konor i månaden, pengar som behövs och pengar som kan växa, pengar som kan bli mångfalt mycket mer om fler börjar lämna blod, om fler vågar ställa frågan, får vi ställa en insamlingsbössa hos er?, för den frågan är fri att ställa. För mig är det numer en självklarhet att lämna blod. Kontakten jag har fått med blodcentralen i Halmstad är ovärderlig dels för mig, men även för min son och hans kommande framtid. Människorna som rör sig på blodcentralen, både personal och givare kommer numer i kontakt med sjukdomen blödarsjuka. Jag pratar med personalen och att de ser vår bössa och de tackbrev som förbundet årligen skickar till blodcentralen. Som tack för att de hjälper oss med vår insamling lämnar vi över en korg med choklad till personalen, lagom till jul. I korgen sitter ett tackkort och på det kortet står det självklart att gåvan är från Förbundet blödarsjuka i Sverige. Förbundet skickar även ett tackbrev som sätts upp på blodcentralens anslagstavla, alltså gratis reklam och spridning av ett budskap. Budkavlen går nu vidare med samma budskap till er, som det jag fick för några år sedan av min arbetskamrat Arne. Sverige är sjukt - BÖRJA GE BLOD. Ställ därefter frågan om ni, alltså Förbundet blödarsjuka i Sverige, kan få ställa en insamlings bössa på er blodcentral, det kan generera lättförtjänta pengar till forskningen och gratis synliggörande av sjukdomen Blödarsjuka. Och kanske kan de nya pengarna generera forskning som på sikt ger våra pojkar bättre mediciner och bättre liv. Håkan Björck, Halmstad Rätt läkemedelsanvändning hyperaktuellt ämne Forskning visar att många patienter inte tar sin medicin korrekt, vare sig i rätt tid, i rätt dos eller på rätt sätt. Inom olika forum diskuteras ständigt åtgärder och resurser för att främja rätt läkemedelsanvändning. Felaktig användning kostar landstingen stora summor per år. Men framförallt skapar det lidande hos de patienter som behöver få lindring. Många patienter som inte tar sina mediciner korrekt och därmed inte får bästa effekt, slutar medicinera sig, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser. Därför är det glädjande att fler och fler företag väljer att publicera tydliga och enkla instruktionsfilmer på www. medicininstruktioner.se. Portalen vänder sig till patienter som fått ett läkemedel förskrivet. Alla filmer finns på en webbadress, som är reklamfri och neutral. Patienten kan ta del av tydliga instruktioner, kanske tillsammans med någon anhörig, i lugn och ro hemma eller via mobilen. Filmer finns inom olika områden. Inom astma/allergi finns idag instruktionsfilmer för tolv produkter och inom diabetes för nio produkter. Övriga områden där patienter kan se instruktionsfilmer är bland annat cancer, gynekologi, koagulation/hemofili, potens, multipel skleros, tillväxtstörning, Parkinsons sjukdom, psoriasis och reumatiska sjukdomar. Medicininstruktioner.se samarbetar idag med tre apotekskedjor som informerar patienten vid uthämtning av recept om att instruktionsfilm finns för det aktuella läkemedlet. 16 GENSVAR nr

17 Gunilla Klementz med några av alla de barn som hon träffat genom åren. Gunilla med på barnläger i över 20 år Barnsjuksköterskan Gunilla Klementz har arbetat på Förbundet Blödarsjukas barnläger i över 20 år. Nu tackar hon för sig. I år flyttade vi från Djuprämmen i Värmland till Botviksgården i närheten av Trosa i Sörmland. Detta läger var mitt 22:a och mitt sista. Man kan säga att cirkeln blev sluten, första lägret var i Hölö nära Trosa. Däremellan har vi varit på Barnens Ö, i Flen, i Rörvik och många år i Östhammar. Barnlägret har varit en fin upplevelse varje sommar. De första åren dock med stor vånda och oro. Barnantalet har varierat mellan i början cirka 10 och nuvarande För barnen var och är det viktigaste att träffa andra i samma situation. Aktiviteterna har ändrats genom åren, allt från kast med mjuk boll till hård kamp på fotbollsplanen. Detta tack vare PROFYLAX. Först vill jag tacka alla barn som varit med genom åren, för allt ni lärt mig och för allt jag fått lära er. Tack till alla föräldrar som har gett mig förtroendet att ha hand om Era barn. Tack till alla ledare. Ni föräldrar som organiserat allt så att det fungerat. För att Ni under lägerveckan varit till hands dygnet runt och med Er omsorg gjort barnen trygga. Ni ungdomar, som stått för aktiviteter, lekar, tävlingar och upptåg för att Ni varit fina förebilder för barnen. Tack till alla sponsorer, Ni har gjort det möjligt att vi bland annat kunna göra en utflykt varje år. Med saknad lämnar jag nu allt detta samtidigt som jag är glad över att kunna överlåta det till mina kollegor. Gunilla Klementz Barnsjuksköterska Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska, Solna Upphandlingen av vaccin mot livmoderhalscancer fördröjs ytterligare Vägen mot allmän vaccinering mot ens upphandling. Företaget menar att livmoderhalscancer har kantats av problem. Nu fördröjs processen ytterligare get och är kritiskt till hur upphandlingen landstingen frångått förfrågningsunderla- eftersom ett av företagen som har vaccinet har beslutat att överklaga landsting- Källa: Dagens hanterats med en hemlig expertgrupp. Medicin Vår 10:e region förening är bildad! Uppsala-Västmanland regionförening. Efter ett mycket väl genomfört arbete från Stockholms regionförening och lokalt engagerade i Uppsala- Västmanland kunde planen sättas i verket och den tionde regionföreningen kunde bildas. Med anledning av detta kommer Stockholms regionförening att ha ett extra årsmöte i november och på årsmötet i april kommer det slut giltiga formella beslutet att fattas. Därefter blir Uppsala Västmanland en fullvärdig regionförening även i formell mening. Vi önskar er all lycka i ert viktiga arbete och vill även tackastockholms regionförening för allt engagemang och arbete ni lagt ner i samband med detta. Gunilla Jarehult Bli friskare med rätt kulturupplevelse Personer som utövar någon form av kulturaktivitet har minskat sitt stresshormon, fått en stabiliserad puls och blodtryck jämfört med dem som inte utfört någon kulturaktivitet alls. Det går inte att generalisera och utpeka en viss typ av kultur som ger ökad välbefinnande utan att man bör hitta en aktivitet man själv gillar. Genom aktivitet och upplevelse ökar man självkänslan och ökar sin egen energi, så gå en kurs! Lyssna på en föreläsning, träffa nya människor och samla ny kunskap. Någonting som enligt studien verkligen är välgörande för hela kroppen Källa: Länge leve livet, Jenny Ryltenius Fler sjukdomar får sin egen app Enligt en ny rapport satsades det på appar för 14 olika sjukdomar under Det handlar om program som till exempel påminner om vaccinationsdatum eller visar var närmaste cancerklinik finns. Det handlar om att tillhandahålla en personligt anpassad medicin eller produkt, säger Björn Ohlsson, förmedlare av rapporten som en konsultföretaget har sammanställt. Enligt rapporten innebär satsningarna på appar också att de tas fram för fler sjuk domar. Källa: Dagens Medicin GENSVAR nr

18 Förbundsinfo Nätverksträff för kvinnor i Göteborg I början av april träffades Kvinnonätverket i Göteborg för en trevlig helg med en blandning av olika föreläsningar. Temat för helgen var hälsa och välbefinnande, må bra och vi var cirka 25 kvinnor i alla åldrar. Docent Lisa Öberg inledde med att föreläsa om hur kvinnor med blödarsjuka hade det förr i tiden och historien kring hur man upptäckte att även kvinnor kunde ha blödarsjuka. (Hela föreläsningen finns utlagd på förbundets hemsida.) Därefter var det dags att lyssna på barnmorskan Helene Cewers som pratade om relationer och klimakteriet. Vi fick oss många skratt och även lärdomar om klimakteriet och olika behandlingar för att minska påverkan både från det och från menstruationen. Senare under dagen kom överläkare Lilian Tengborn för att berätta om blödarsjuka kvinnors situation ser ut under graviditeten. Vad som händer i kvinnans kropp under graviditeten och hur det ser ut fram till förlossningen. Hälsocoachen Nicklas Möller avslutade dagen och berättade varför det är så viktigt att röra på sig, men även att ha koll på sin kost. Han berättade att idag är det fler som äter en dålig kost, vilket medför att det är fler barn och ungdomar som har problem med fetma. Efter en dag med mycket intressanta föreläsningar var det dags att njuta av hotellets relax-avdelning. Därefter serverades en underbar middag med mycket prat. Vi märkte att det är så viktigt att träffas och utbyta erfarenheter och ge varandra råd. Vilken härlig start vi fick på söndag morgon! Bibliotekarie Staffan Wennerlund besökte oss för att ge oss tips på må bra-böcker. Inte må bra-böcker likt hälsoböcker utan mer må bra-böcker för själen. Vi lutade oss tillbaka i stolen och satt och lyssnade på Staffan då han läste brottstycken ur olika böcker. Det var en stor blandning av böcker, både för barn och vuxna. Efter denna härliga bokstund var det dags att ge sig in på ett lite svårare om- råde. Då kom specialistläkare Anna Olsson och överläkare Fariba Baghaei för att prata om anlagsbärare och om hur blödarsjuka ärvs. Efter att ha lyssnat på dessa två duktiga läkare så var det dags för helgen sista föreläsning med skolsköterskan Elisabeth Tollé. Hon berättade. om vad som händer i kroppen när man kommer in i puberteten och vilka frågeställningar man som ungdom ställs inför i samband med sin sjukdomsbild. Efter den sista föreläsaren var det tid för diskussioner och at ge synpunkter på helgen. Alla enades om att det är av stor betydelse att man kan träffas, lära sig nya saker och utbyta erfarenheter. Det behövs mycket tid för det. I samband med att vi avslutade träffen, så tackade vi även avgående ombudsman Eva Sarman för all den hjälp och stöttning hon har visat Kvinnonätverket. Kvinnokommittén Kvinnonätverket en viktig del i förbundets verksamhet Genom åren har det inom förbundet aktualiserats att sätta mer fokus på blödarsjuka kvinnor. För att underlätta arbetet med att hålla kontakt med medlemmarna, ge kännedom om nya rön, få lämplig insyn i läkemedelsbolagen och söka sponsorer bildades Kvinnokommittén. Sedan 2007 är Kvinnonätverket en väl fungerande del för att underlätta för kvinnor med olika blödningsproblem. Det viktiga är att få bort den allmänt rådande villfarelsen att endast män drabbas av blödarsjuka. En annan viktig uppgift är också att ordna konferenser med givande föreläsningar där utrymme även ges för utbyte av erfarenheter. Medlemmar i Kvinnokommittén är: Lilian Adolphsson, Göteborg Sofia Andersson, Göteborg Jenny Olsson, Malmö Ingrid Attleborn, Stockholm Ylva Sjölin, Stockholm Anna Tollwé, Norrköping. Dessa stod för ordnandet av årets konferens i Göteborg. Motorcykellopp för blödarsjuka barn I år gick intäkterna från Malmoe Chapter Swedens Charity Run till blödarsjuka barn i Södra regionföreningen. Gert Grekow var på plats. Vi var några medlemmar ifrån Södra Regionföreningen som söndagen den 15 maj åkte till Hörby som var målgång för Malmoe Chapter Swedens Charity Run, ett arrangemang som innebär att motorcykelburna kvinnor och män kör en förutbestämd slinga i Hörby med omgivningar. Avgiften för detta var 60 kronor per hjälm. Överskottet från avgifter samt intäkter från försäljning av kaffe, våfflor delas varje år ut till något välgörande ändamål. Detta året hade man i Malmoe Chapter Swedens styrelse beslutat att pengarna skulle gå till de blödarsjuka barnen i Södra Regionföreningen. Efter det att sista motorcykeln kommit i mål blev det prisutdelning till de som hade flest rätt på en tipstävling som fanns uppsatt ute på slingan. Därefter var det dags för Malin och mig att stiga fram och ta emot en symbolisk check på kronor. Pengarna kommer att användas för att hjälpa våra barn och ungdomar att vara med på olika arrangemang som anordnas av Södra Regionföreningen eller av Förbundet. GERT GREKOW 18 GENSVAR nr

19 Förbundsinfo Skansen ordnade höstmarknad från förra sekelskfitet. Lyckad Skansendag Helgen september var det sedvanlig höstmarknad från förra sekelskiftet på Skansen. Stockholmsföreningen hade bjudit in sina medlemmar till detta evenemang på söndagen och de strömmade till från när och fjärran. Dagen började litet dramatiskt eftersom en älgtjur försökt ta sig ur inhägnanden och besökarna fick därför vänta tills säkerheten var återställd. I avvaktan på detta var det faktiskt några som kom och undrade vad vår skylt FBIS stod för. Väl på marknadsplatsen fanns mycket att beskåda. I de många stånden salufördes diverse läckerheter och allehanda hantverk. Förtäring och förfriskningar serverades och det fanns sotiga strömmingar, härliga kroppkakor och mustig ärtsoppa för hungriga besökare. Serveringspigorna i tidstypisk klädsel hade bråda tider. Naturligtvis fanns också olika begivenheter och spektakel, men länsman i tjusig uniform patrullerade och såg till att överförfriskade drängar höll sig i skinnet och inte besvärade fnissande pigor. Danssugna kunde i vägskälet ta sig en svängom till muntra dragspelstoner och många passade också på att hos fotografen med sin lådkamera föreviga sitt besök. Solen strålade skönt denna söndag och tid fanns även att titta in i alla gamla byggnader, kika på olika hantverkares arbeten och bekanta sig med djuren. Om man tänkt sig en resa till huvudstaden med besök på Skansen är denna återkommande företeelse väl värd att bevista. Vårt nya team Andreas och Therese! Välkommen Andreas, som ny ombudsman på förbundet Tack, det känns jätte bra att ha börjat på FBIS. Jag började den 26 september och jag tvekade aldrig när jag fick frågan. Vad har du gjort innan du kom till oss? Närmast nu kommer jag från en kommunikationsbyrå som hjälper sina kunder att kommunicera om organisationen i sig eller om den/de produkter som de vill få omvärldens uppmärksamhet på. Men jag har tidigare arbetat på Hiv-Sverige där jag har jobbat som ombudsman och verksamhetsansvarig i mer än 10 år. Berätta lite om dig själv. Jag är 42 år, gillar att röra på mig och spelar gärna golf. Jag har ett personligt samhällsintresse och ingår bland annat i Sidas resursbas av valobservatörer, vilket har varit mycket spännande och gett mig möjligheten att få bevaka länders demokrati. Vilka tankar har du om ditt nya jobb? Med min bakgrund i handikapprörelsen, och mer specifikt i Hiv-Sverige, ser jag fram emot att driva och bevaka de frågor som är viktiga för människor som lever med blödarsjuka. Min ambition är givetvis att hjälpa till att förbättra levnadsvillkoren för FBIS medlemmar. Jag har ett brett kontaktnät sen tidigare bland politiker, myndigheter och idéburna organisationer som kommer att komma väl till hands i min roll som er nya ombudsman. therese backus Andreas Löfgren är ny ombudsman. Tack Christian! Trots att du inte blev så långvarig hos oss präglades ändå ditt arbete av både stor entusiasm och stort engagemang. Du delade med dig av din kunskap och dina erfarenheter på ett mycket förtjänstfullt sätt. Nu går du vidare till nya och större utmaningar inom handikapprörelsen och vi önskar dig all lycka på din nya arbetsplats med förvissningen om att vi framöver kommer att mötas i sammanhang där vi gemensamt strävar mot samma mål och arbetar för den goda saken att göra livet lite bättre, lite lättare för personer med funktionshinder. Lycka till Christian! Gunilla Jarehult GENSVAR nr

20 POST TIDNING B Returadress: Förbundet Blödarsjuka i Sverige Box Sundbyberg TÄNK PÅ AROSENIUSFONDEN! Aroseniusfonden är förbundets fond för forskning om blödarsjuka. En minnes gåva vid begravningar, födelsedagar, dop eller bröllop är ett välkommet bidrag som gör stor nytta. Aktievinster beskattas inte om de doneras till Aroseniusfonden. Kontakta din bank för hjälp. Plusgiro: , Bankgiro: Verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll Aroseniusfonden stödjer forskning om blödarsjuka och andra gensjukdomar. Aroseniusfonden har fått sitt namn efter konstnären Ivar Arosenius som var blödarsjuk och dog i sviterna efter sin sjukdom endast 30 år gammal. Kort innan sin död, skrev Ivar Kattresan till sin dotter Lillan. Lillan på katten är fondens symbol. Aroseniusfonden delar numera årligen ut forskningsstipendier, resestipendier samt ordnar forskningssymposier och föreläsningar. Gåvor från medelemmar, enskilda, organisationer och företag utgör den ekonomiska basen för verksamheten.

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Okhaldhunga times sep 2012

Okhaldhunga times sep 2012 Okhaldhunga times sep 2012 Så, kära vänner, var det dags för oss att knyta ihop säcken. Fyra månader går fort och vi är nu i Kathmandu och väntar på vårt flyg hem om ett par dagar. Någonstans i luften

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN SMÅKÄRLSVASKULITER

RIKSFÖRENINGEN SMÅKÄRLSVASKULITER NYHETSBREV RIKSFÖRENINGEN SMÅKÄRLSVASKULITER inom Reumatikerförbundet NR 4/2012 Styrelsen önskar dig GOD JUL & GOTT NYTT ÅR HÖSTENS REGIONALA MÖTEN Av de tre möten som planerats för hösten 2012 blev enbart

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Varmt välkomna till FBIS första inhibitorträff 24-26 januari 2014 i Göteborg!

Varmt välkomna till FBIS första inhibitorträff 24-26 januari 2014 i Göteborg! Varmt välkomna till FBIS första inhibitorträff 24-26 januari 2014 i Göteborg! Du som själv har antikroppar eller om ditt barn har det är hjärtligt välkommen till denna träff/kurs. Detta är ett unikt tillfälle

Läs mer