ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS // VOLYMSTUDIE //GESTALTNINGSPRINCIPER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS // VOLYMSTUDIE //GESTALTNINGSPRINCIPER"

Transkript

1 ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS // VOLYMSTUDIE //GESTALTNINGSPRINCIPER

2 INLEDNING Förord Kommunstyrelsen i Västervik godkände en avsiktsförklaring mellan kommunen och Fastighetsbolaget Slottsholmen 1 AB som berör fastigheten Slottsholmen 1 med omnejd. Inom fastigheten finns en befintlig byggnad från 1952, uppförd som sommarrestaurang, som idag står outnyttjad och och som under senare år har förfallit. Enligt avsiktsförklaringen vill fastighetsbolaget uppföra en ny byggnad som tar tillvara på platsens unika läge och möjligheter. Ambitionen är att uppföra en ny byggnad som ska bli ett landmärke för Västervik, såväl från land som från vattnet. En ny spektakulär byggnad önskas uppföras i 5-6 våningar med ett öppet och flexibelt entréplan med glasade fasader i anslutning till havet. Kommunledningskontoret arbetar nu med en ny detaljplan för fastigheterna Slottsholmen 1 och del av Västervik 4: 6-7 samt omgivande vattenområden. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en ny byggnad inom fastigheten Slottsholmen 1 med flexibel användning med beteckningen C-centrum, dock ej bostäder. Verksamheter såsom hotell, andelslägenheter, butik, restaurang och samlingslägenheter ska kunna inrymmas i byggnaden. Planen syftar även till att, i direkt anslutning till fastigheten, anlägga bryggor för utomhusaktiviteter såsom småbåtshamn, terrass-/promenaddäck och möjliggöra anläggandet av soltrappor/promenaddäck utmed Gamlebyviken invid Slottsholmens västra sida. Planen ska medge en ny byggnad under förutsättning att hänsyn tas till omkringliggande kulturhistoriska värden liksom till stads- och landskapsbilden. Då Slottsholmen ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården utgör en analys av platsens förutsättningar för nybyggnation, vad som är genomförbart med respekt för de värden som uppbär riksintresset, en viktig del i planarbetet. Carl-Magnus Mårheden, kommundirektör Västerviks kommun, Antikvariskt planeringsunderlag På uppdrag av Kommunledningskontoret i Västervik har Tyréns anlitats för att upprätta föreliggande antikvariska planeringsunderlag. Syftet har varit att utifrån ett kulturmiljövårdande perspektiv undersöka Slottsholmens förutsättningar för nybyggnation enligt en avsiktsförklaring mellan kommunen och fastighetsbolaget Slottsholmen 1 AB. I och med avsiktsförklaringen har en studie av bevarande av befintlig restaurangbyggnad på den berörda fastigheten ej varit aktuell i denna utredning. Underlaget ska, tillsammans med tidigare upprättade kulturmiljöutredningar, fungera som en kunskaps- och inspirationsresurs inför det fortsatta plan- och gestaltningsarbetet samt för bedömning av påverkan på riksintresset. Analysen av bebyggelsens karaktärsdrag har gjorts utifrån konsthistorisk och visuell analys och genom platsstudier, studier av aktuella och historiska fotografier och kartor. Stadsbilden beskrivs utifrån begrepp som landmärken, topografi, siktlinjer, gatuvyer, kopplingar, kulturarv, bebyggelsestruktur och arkitektur. Volymstudien har genomförts i 3D-modell. Resultatet är ett resonemang kring olika volymalternativs påverkan på platsen och vad respektive gruppering och utformning medför för konsekvenser för stadsbild och kulturvärden. Med utgångspunkt i ovan beskrivna studier har ett antal gestaltningsprinciper för Slottsholmen kunnat formuleras. Underlaget innehåller: en stadsbildsmässig och kulturhistorisk karaktärisering av centrala Västervik, en volymstudie där de stadsbildsmässiga konsekvenserna av sex potentiella nybyggnadsalternativ analyseras samt antikvariska gestaltningsprinciper gällande hur en eventuell framtida nybyggnation på Slottsholmen skulle kunna utformas. Stadens och Slottsholmens historik berörs endast kortfattad då en mer omfattande beskrivning av detta görs i tidigare upprättade kulturmiljöutredningar. Målet är att undersöka och förmedla hur man utifrån en djupare förståelse för Västerviks bebyggelsegrammatik kan utforma nybebyggelse inom riksintresseområdet som harmonierar, och kanske till och med, lyfter och stärker dess kärnvärden. Medverkande Beställare för arbetet har varit Regina Laine, planarkitekt på Kommunledningskontoret. Arbetet har genomförts av bebyggelseantikvarie Anna Reuter Metelius, Tyréns och stadsplanerare Sara-Louise Ylander, White. En referensgrupp bestående av arkitekterna Ulla Antonsson och Thomas Landenberg, White, har även medverkat. Källor Avsiktsförklaring, Upprättande av detaljplan för Slottsholmen 1 m fl, Västerviks kommun, Kalmar län Fördjupad riksintressebeskrivning. Konsekvensutredning. Slottsholmen 1, H90 Västervik Historiskt kartarkiv, Lantmäteriet Fornsök, Riksantikvarieämbetet Byggda minnen - Berättelser från Öland och östra Småland. Red. Kjell-Håkan Arnell Västervik, Stadskärnan. Kulturhistorisk bebyggelseinventering. Kalmar Läns Museum, 1990 Kulturminnesvårdsprogram för Västerviks kommun. Västerviks kommun, stadsarkitektkontoret, 1986 Landskap och bebyggelse i Västerviks kommun. Västerviks kommun, 1983 Fördjupad riksintressebeskrivning Konsekvensutredning SLOTTSHOLMEN 1, H 90 VÄSTERVIK Fastighetsbolaget Slottsholmen 1 april 2011 Fördjupad riksintressebeskrivning, Konsekvensutredning SLOTTSHOLMEN 1, H 90 VÄSTERVIK INNEHÅLL 1. STRUKTUR Analys topografi, vegetation, vattenrum, byggelse och arkitekturmatris 2. VISUELLA INTRYCK Analys av stadens siluett och promenader genom Västervik 3. VOLYMSTUDIE Analys av olika utformningsalternativ 4. SAMMANFATTNING OCH GESTALTNINGSPRINCIPER 2

3 4 STRUKTUR Topografi, Vegetation Möte mellan två kontraster Västervik utgörs av två landområden som möts i en vik genom två holmar. Landområdena är karaktärsmässigt olika. Det i norr - Norrlandet - är bergigt och trädbeväxt medan det i söder är svagt sluttande och stadsbebyggt. De båda holmarna; Strömsholmen och Slottsholmen, utgör en flack övergång där det naturlika och trädbeväxta övergår till stad. Holmarna markerar även mötet mellan två vattenrum; SKeppsbrofjärden och Gamlebyviken. De topografiska förutsättningarna ger god inblickbarhet och överblick över vattenrummet, det centrala Västervik och stadssiluetten. Slottsholmen utmärker sig genom Slottsholmsruinen - ett unikt historiskt landskapselement mitt på ön. I Staden ger topografin sig till känna på framför allt två platser. Dels i form av en höjdrygg parallellt med Skeppsbron, som ger branta tvärgator ner mot hamnen. Dels i en relativt brant slänt ner från S:t Gertruds kyrka ner mot Gamlebyviken. TECKENFÖRKLARING Vegetation Höjdkurvor Korta siktlinjer mot centrum från Skeppsbron Långa siktlinjer från centrum mot vattnet KARAKTÄRSEGENSKAPER Strömsholmen och Slottsholmen utgör en strategisk plats där två landområden och två vattenrum möts Natur möter stad på holmarna God inblickbarhet till vattenrummet, centrala staden och stadssiluetten

4 5 STRUKTUR Vattenrum Stad vid vatten Ett särskilt karaktärgivande element i Västerviks stadsstruktur är vattenområdena; Gamlebyviken och Skeppsbrofjärden, mot vilka bebyggelsen har en tydlig orientering. Historiskt sett var det vattennära läget avgörande för näringsfångst och handel. Från medeltiden och framåt utnyttjades stadens strandremsor på det södra landområdet maximalt med hjälp av tätt placerade långsmala tomter, ofta med utbyggnader, så kallade husaskar, i vattnet. Bebyggelse i vattnet har även förekommit i modern tid vid bl a Slottsholmen där man kring sekelskiftet 1900 uppförde både ett kallbadhus samt delar av dåvarande Slottsholmsrestaurangen på pålar i vattnet. De långsmala medeltida tomterna vid vattnet finns kvar men strändernas flikighet har försvunnit genom utfyllnader och stenskoning för bl a Strandvägen och Skeppsbron. Notholmen och Norrlandets västsida utgör sällsynta naturliga inslag som verkar kontrasterande mot det av människan formade. Idag lever traditionen med konstruktioner i vattnet vidare i t ex kajer, bryggor och pirar. Utbyggnader i vattnet på 1781 års karta TECKENFÖRKLARING Strandlinjen vid slutet av 1700-talet Exempel på konstruktioner i vatten Flytbryggor i trä (temporära) Bryggasida i trä med markkontakt (permanenta) Fasta bryggor av betongfundament (permanenta)

5 6 STRUKTUR Vattenrum Naturliga kanter: exempel Notholmen Formade kanter: exempel väg mot Slottsholmen TECKENFÖRKLARING Naturliga strandkanter Formade strandkanter Den gamla Slottsholmsrestaurangens terrass och, därbakom, kallbadhuset som utbyggnader på pålar i vattnet. Omkr år 1900 KARAKTÄRSEGENSKAPER Bebyggelsen är orienterad mot vattnet Tradition av utbyggnader i vattnet Kajer, bryggor, pirar - dagens konstruktioner i vattnet De naturliga strandkanterna är värdefulla kontrasterande inslag mot de formade

6 7 STRUKTUR Bebyggelse Landmärken De topografiska förutsättningarma, stadens enhetligt låga siluett samt de stora öppna vattenytorna gör Västervik till en gynnsam och ogynnsam plats för landmärken. Man behöver inte bygga särskilt högt för att skapa ett landmärke här; dagens höga hus i Västervik rör sig inom en 2-5 våningsskala. Vilket samtidigt innebär en sårbarhet; en volym behöver inte vara särskilt stor för att göra ett stort avtryck i stadsbilden. Landmärkena utgörs av olika typer av byggnader; kyrkor, industri- och institutionsbyggnader, bostadshus och badhus från olika tider. Tillsammans vittnar de om hur landmärket under tidernas lopp förlorat något av sin funktion som religiös och politisk maktsymbol i staden. Den medeltida S:t Gertruds kyrka placerades på en höjd mitt i byn som byggdes ut ner mot Gamlebyvikens strand. Sankt Petri kyrka ingick i en expansionsfas i söder strax efter sekelskiftet Sjukhusområdet och Marieborgsskolan ingår i institutionsområden i stadens utkanter medan Häggbladska huset och Varmbadhuset var del i stadsförnyelsen av centrum vid sekelskiftet Slottsholmsrestaurangen utgör, trots sin relativt låga höjd, ett landmärke från Skeppsbrofjärden sett genom sin strategiska placering och iögonfallande fasad. Inom Tändsticksområdet har ett av bostadshusen fått funktionen av ett utropstecken på Norrlandet. Den karaktäristiska slottsholmsruinen är för osynlig på håll för att vara ett landmärke, men inte desto mindre en viktig målpunkt i staden. Slottsholmsrestaurangen Fd. Varmbadhuset Sankta Gertruds kyrka Sankt Petri kyrka Sjukhusområdet Häggbladska huset Marieborgsskolan TECKENFÖRKLARING Punkthus, kv Tändstickan Unos torn Landmärke Målpunkt

7 STRUKTUR Bebyggelse Stad med två stadskärnor Att Västervik ursprungligen hade två stadskärnor kan idag avläsas av att gatunätet i öst-västlig riktning inte är helt parallellt. Under och 1500-tal fanns det en stadsbebyggelse runt S:ta Gertruds kyrka och en annan vid den yttre hamnen; området vid dagens Skeppsbrokajen. Under 1600-talet återuppbyggdes staden efter en brand enligt renässansens stadsplaneideal med regelbundna kvarter och breda gator i en sk rutnätsplan. Staden bands planmässigt sett ihop med hjälp av Storgatan och torget. Till skillnad från andra svenska städer med renässansplan behölls strandtomternas indelning med långsmala tomter och oregelbunden strandkant. Andra samtida renässansstäder fick stenskodda strandkajer och bred strandgata. Hänsyn togs även till kvarterens inre tomtstruktur och utgör idag ett minne från medeltidens ägogränser. TECKENFÖRKLARING De medeltida stadskärnorna; Staden kring kyrkan och Staden vid den yttre hamnen Renässensplanen KARAKTÄRSEGENSKAPER En gynnsam och ogynnsam plats för landmärken Kyrkor, institutionsbyggnader, vattentorn och bostadshus är fysiska utropstecken i staden Medeltidens och renässansens stadsplaner är tydligt avläsbara idag Medeltida strukturer lever kvar i de smala strandtomterna Trästadsmiljö med stor andel hus från tidigt 1700-tal Byggnadsutformningen ofta ett resultat av 1800-talets reverteringar Gott om ovarsamma fasadomvandlingar från 1970-/80-tal Omfattande omdaningar kring sekelskiftet 1900 Cityförnyelse från /70-tal har lämnat spår i stadskärnan 8

8 STRUKTUR Bebyggelse Historiska lager Många Västervikshus kan dateras från tidigt 1700-tal. Den äldre trähusbebyggelsens nuvarande karaktär är emellertid mestadels ett resultat av 1850-talets reveteringar. Och förvånandsvärt många fasader har utsatts för sentida ovarsamma tilläggsisoleringar samt panelning som fråntar byggnaden mycket av dess ursprungliga karaktär. De mest omfattande omdaningarna av Västerviks stadskärnan skedde runt sekelskiftet Helhetsintrycket av dagens stadsbild har mycket kvar av det som skapades då. Under 1900-talets senare del innebar rivningar av industribyggnader på Strömsholmen samt tändsticksfabriken på Norrlandet stora förändringar uppfördes den nuvarande restaurangbyggnaden på Slottsholmen i modernistisk stil. Under och 70 talen genomfördes en hel del cityförnyelse i stadskärnans centrala delar. TECKENFÖRKLARING Särskilt värdefull byggnad enl. kommunalt kulturmiljöprogram Byggnadsminne Fast fornminne Exempel på byggnadsminnen Rådhuset Enanderska huset 1970-talsbebyggelse vid Gamlebyviken Loftbodarna 9

9 10 STRUKTUR Arkitekturmatris PLAN MÖTEN/ VOLYMER Villaområde i norr Gamla Norr Centrum Södra GATURUM FASADER MATERIAL Låg, enhetlig volymskala. Breda gaturum kantade av låg villabebyggelse i trädgård. Fasader präglade av förhärskande arkitekturstilar under 1900-talets första sekler. Trähus; panelade eller reverterade. Relativt enhetlig bebyggelse Varierande volymer inom en måttlig skala om 1-2 vån. Långa, ra ka gatusträckningar kantade av varierad trähusbebyggelse placerad i liv med gatan. Olika nockriktningar bidrar till mångfalden. Variation mellan välbevarat och ovarsamt ombyggt. Traditionell arkitektur frn och 1800-talen. Trä- resp. putsfasader. Spännande gårdsmiljöer Stora volymvariationer inom en 2-5 våningsskala. Kontrastrika möten; Högt, lågt, storskaligt, småskaligt. Långa, raka gatusträckningar kantade av varierad bebyggelse placerad i liv med gatan. Stor variation i arkitekturstilar tal. Trä-, puts-, resp. plåtfasader. Välbevarat resp. ombyggt. Stor variation. Spännande gårdsmiljöer Kontrasterande möten mellan högt och lågt inom en 1-4 våningsskala. Långa raka gatusträckningar. Brokigt inom kvarteren. Traditionell trähusarkitektur från 1700-talet samt modern arkitektur. Stor andel trähusbebyggelse. Relativt stor andel välbevarade byggnader

10 11 PLAN MÖTEN/ VOLYMER Industrihamnen Tändsticksfabriken Kulbacken Slottsholmen och Strömsholmen GATURUM FASADER MATERIAL Enhetligt låg bebyggelse, långa fasader. Vattentornet och fabriksskorsten landmärken. Otydliga breda gaturum. Modern, funktionspräglad industribebyggelse. Variation inom strikta ramar; 2-4 våningar trappar ner mot vattnet. Breda gaturum med gångvägar. Mycket enhetlig utformning. Nyfunkis. Moderna material; puts, stål, glas. Enhetligt låg skala. Unos torn landmärke. Traditionell och modern bebyggelse. Kontrast! Trähus, putshus Variation inom 1-3 våningsskala. Fritt liggande solitärer. Varmbadhuset och Slottsholmsrestaurangen är landmärken genom torn respektive bred fasadlängd. Odefinierat gaturum. Olika arkitekturstilar; 1900, 1960, 1700-tal. Varmbadhuset och Slottsholmsrestaurangen har iögonfallande arkitektur. Trä, tegel, puts, glas, sten. Stor variation

11 12 VISUELLA INTRYCK Stadens siluett Panoramavy 1 Från Kulbacken ges en överblick över staden, vattenrummet och Slottsholmens norra del. Stadskärnans stadsbryn bildar fond. Den enhetligt låga siluetten blir en del av det omgivande landskapet. Rytmiskt utplacerade smala landmärken i periferin markerar stadens utbredning. Slottsholmen avtecknar sig framför med sina höga träd och slottsruinen. Vattentornet Sankt Petri kyrka Panoramavy 2 Från Notholmen kan stadens södra och västra front mot Skeppsbrofjärden betraktas i sin helhet Siluetten är uppbyggd av korta fasadlängder vilket ger en karaktäristisk variation i form och färg. Färgskalan är mild med enstaka inslag av tegel och rött. Slottsholmsrestaurangen kontrasterar med sin breda svarta fasadlängd som ett ensamt mörkt inslag. De iögonfallande inslagen utgörs i övrigt av höga, smala torn och skorstenar. Staden övergår till natur på Slottsholmen. Depåvägens cisterner Värmeverket Vattentornet Skorsten

12 KARAKTÄRSEGENSKAPER Panoramavy 3 Från Skeppsbrokajen sett upplevs bebyggelsen som ensamt utplacerade solitärer på en flack landremsa. Såväl Varmbadhuset, som Slottsholmsrestaurangen och Tändstickasområdet visar på en konsekvens i volymmöten. Byggnadernas form har skapats genom två geometrier som är sammanskjutna. I Slottsholmsrestaurangen möts svart och vit pulpetform. Tändsticksområdets trappning ner mot vattnet vittnar om terränganpassning. Avgränsade miljöer som är relativt enhetliga i det övergripande; låg skala, traditionella hustyper, orientering mot vattnet Brokigt i detaljer och material Kontrastrika volymmöten i centrum Enhetligt låg siluett är del av det omgivande landskapet Rytmiskt utplacerade landmärken Relativt låg siluett uppbyggd av korta fasadlängder Korta fasadlängder som ger brokighet inom det relativt enhetliga Mild färgpalett med inslag av tegel och rött Konsekvent volymuppbyggnad hos vattennära landmärken - två sammanskjutna geometrier Fd. Varmbadhuset Restaurang Slottsholmen Unos torn Punkthus, kv Tändstickan Sankt Petri kyrka Sjukhusområdet Häggbladska huset Sankta Gertruds kyrka Slottsruinen Fd. Varmbadhuset Slottsholmsrestaurangen Fasadlängder i meter 13

13 14 VISUELLA INTRYCK Promenader genom Västervik Promenad A a 27a 28a 26b 29a 32a 27b 40 28b 30b Promenad B Promenad A, Norrlandet; Kulbacken och Notholmen 1. Höjden på Kulbacken med Västerviks museum, Naturrum Västervik och utsiktstornet Unos torn. Brokig bebyggelsemiljö med museal stämning. 2. Det 18 m höga Unos torn tornar upp sig på Kulbacken som ett udda inslag och landmärke. 4. Fd Tändsticksfabrikens grindstugor och, därbakom, bostadsområdet Tändstickan i nyfunkisstil uppfört i början av 00-talet.Kvarvarande byggnader från fabrikstiden tillför viss historisk förankring till området 5. Tändstickans tvåvånings lägenhetshus i nyfunkisstil kantar strandpromenaden och trappar ner mot vattnet. 7. Den marina gör sig ständigt påmint längs med promenaden. Här Notholmens båtuppställningsplats 8. Den västra delen av Notholmen erbjuder öppna vyer mot stadssiluetten. Slottsholmsrestaurangen dominerar med sin långa, svarta fasad. 3. Friluftsmuseets röda stugor utgör en pitoresk och tillrättalagd miljö med timmerstugor. 6. Naturpräglad angöring till Notholmen 9. Tändstickans höga hus på Norrlandet

14 15 Promenad B, Centrum 1. Rådhusgatans mynning sedd från Stora Torget. Rådhusets 1700-talsfasad kontrasterar mot affärshuset från 1950-talet. 7. Östra Kyrkogatan norr ut. Färgskalan är brokig i en modern palett med starka pasteller och rött. 13. Bensinmack och äldre verkstadsbyggnad längs med Hamngatan innan den täta stadsbebyggelsen tar vid 19. Här syns nya tillägg där bebyggelsen sträcker sina gavlar mot Gamlebyviken 2. Rådhusgatans långa raka gatusträckning kantas av 2 vån. hus i liv med gatan. Trad. äldre trästadsbebyggelse. Fd. handelsgårdar och enklare bostadshus 8. Stor andel av bebyggelsen är ovarsamt förändrad genom tilläggsisolering och brädfodring på och 80 talen 14. Stadsbebyggelsen tar vid... Kv... till höger är en särskilt fin historisk helhetsmiljö med bostadshus, gårdshus och bodbyggnader. 20. Ej anpassat tillägg från 1970-/80-talet 3. Utefter gatan varierar nockriktningar och höjder liksom graden av bevarande. Upptagna skyltfönster visar på en expanderande handelsverksamhet. 9. Bortom parkeringen tar villabebyggelsen vid 15. Smala gränder ner mot vattnet minner om den medeltida stadsplanen 21. Saluhallsbyggnaden i jugendstil utmärker sig vid Grönsakstorget 4. Många av byggnaderna härstammar från 1700-talet. De backiga tvärgatorna är i många fall medeltida gränder som vetter upp mot S:t Gertruds kyrka resp. ner mot hamnen. 10. Mestadels 1920-tals hus glest placerade utefter breda gator 16. Gatan kantas av bebyggelse från framför allt 1700-talet. Dels tvåvånings panelade trähus med långsidan mot gatan, dels gavelställda hus på trånga tomter. På västra sidan finns hantverksgårdar Storskaliga 1970-/80-tals tillägg vid Grönsakstorget 5. Stor öppen plats där medeltida S:t Gertruds kyrka, som bryter av med färg, form, skala och placering, utgör en dominerande solitär. Kring kyrkan finns en väl sammanhållen historisk miljö. 11. En rad med funkisvillor utefter Hamngatan. De enda blå inslagen i bebyggelsefronten mot vattnet och på den östra handelsgårdar. Byggnader med imponerande volym och brutna tak med avsmalnande gavelspetsar. Miljön är både enhetlig och variationsrik. 23. Ett femvånings 1950-talshusmed kontrasterande skala i miljön kring Grönsakstorget 6.Stadsrummet kring kyrkan kantas av varierande bebyggelse; dels småskalig trähusbebyggelse i öster och dels större byggnadskroppar med delvis friare placering i söder, väster och 12. I vy över Gamlebyviken från Hamngatan syns Norrlandet, Slottsholmen och Strömsholmarna som en lång trädremsa på vattnet. 18. Enda kvarvarande exempel på den typ av loftbodar som förr kantade Gamlebyvikens strand. Idag ett unikt historiskt inslag i strandmiljön. 24. Vy söder ut längs med Brunnsgatan tal till 1990-tals bebyggelse

15 16 Promenad B, Centrum...fortsättning 25. Blandning mellan gammalt och nytt stort och smått... Förtydligande: promenaden förgrenas i två delar, a resp b och fortsätter därefter med bild Backiga gränder ner mot Skeppsbrokajen 36. Fritt placerade allmänna byggnader a b 27a....gammalt och nytt. Bebyggelse i 2-3-våningar 31a. Variation mellan trä- och putsfasader 27b. Tvärgator som sluttar ner mot vattnet 37. Monumental bebyggelsefront från tidigt 1900-tal mot stationsområdet 28a. Tvärgatorna ger utblickar ner mot Skeppsbrokajen och vattnet. 32a. Olika nockriktningar. Brokig färgskala. 28b. Renässensplanen luckrar upp sig. Öppen plats med vegetation. 38. Bortom parken finns en välbevarad husrad med institutionsbyggnader, missionshus och bostadshus från det förra sekelskiftet. 29a. Renässensplanens raka gatudragningar förhärskande. 30a. Moderna inslag med långa fasad-längder. 33a. Ett lappverk... 34a. En väl sammanhållen historisk miljö vid kring båtmansstugorna. Välbevarad och lätt urskiljbar småskalig 1700-talsbebyggelse 29b. Kyrkan som solitärbyggnad i parken. 30b. Traditionell trähusbebyggelse i brokig färgpalett och med gavlar mot gatan. 39. Stilkrockar. Runt hörnet bryter centrumbebyggelse från 1960-talet av mot sekelskiftesstilen 40. Gatan är starkt präglad av tilläggen från 1960-talet.

16 17 VOLYMSTUDIE Utformningsalternativ Karaktärisering av Västervik Det samlade helhetsintrycket av Västervik är en stad starkt präglad av sina naturgivna förutsättningar; topografin och läget vid vattnet. Det handlar dels om vyer och orientering i stadsrummet, dels om bebyggelsens orientering och utformning och dels om inslag av märkbar topografi och vattenrelaterade strukturer i staden. De stora öppna vattenytorna och den in mot vattnet sluttande topografin ger tillsammans med en relativt låg stadssiluett ger särskilt goda förutsättningar för landmärken i Västervik. Idag utgör t ex den endast två våningar höga Slottsholmsrestaurangen ett tydligt blickfång från Skeppsbrofjärden genom sin mörka fasad. Västervik är framför allt en småstadsmiljö med välbevarad renässansplan, trähusmiljöer från 1700-talet och stenstadsbebyggelse från sekelskiftet 1900 samt ett relativt stort antal kulturhistoriskt värdefulla enskilda byggnader. S:ta Gertruds kyrka, de smala strandtomterna samt Stegeholms slottsruin utgör medeltida spår. Ruinen är en viktig målpunkt i staden och ett säreget landskapselement på Slottsholmen. Stora delar av stadskärnan utgörs av miljöer med relativt enhetliga övergripande karaktärsdrag som t ex en låg byggnadsskala, traditionella trähus och orienteringen mot vattnet. Brokigheten finns i dessa miljöer på en mer detaljerad nivå som i t ex olika nockriktningar, fönsterutformning samt grad av bevarande. Kring Grönsakstorget och i ett område söder därom finns å andra sidan gott om kontrastrika möten med en hel del exempel på moderna byggnader som tydligt bryter mot den i övrigt småskaliga volymuppbyggnaden och stadens grammatik. Stadssiluetten är låg och en del av det omgivande landskapet. Korta fasadlängder och en varierad färgskala ger en brokighet inom det samlade låga. Rytmiskt utplacerade, ofta slanka, landmärken utgör karkatäristiska blickfång. De vattennära landmärkena har en konsekvent volymuppbyggnad med två sammanfogade geometrier. Volymalternativ På företagsekonomiska grunder är bedömningen att byggnaden/ byggnaderna inom den berörda fastigheten förutsätter en sammanlagd bruttoarea (BTA) på högst 6000 kvm. Med utgångspunkt i den befintliga byggnadens form, den samlade karaktäriseringen av Västervik samt BTA 6000 kvm har sex potentiella volymalternativ upprättats: 1 Lamell på land: Slottsholmsrestaurangens formprincip PERSPEKTIV PLAN (OVAN) PERSPEKTIV PLAN (OVAN) Lamell utkragande i vatten: Slottsholmsrestaurangens formprincip med inspiration av Västerviks tradition av att bygga i vattnet 3 Lamell på land med två högdelar: Landmärkenas volymuppbyggnad med geometrier som möts. Inblickbarhet/genomblickbarhet 4 Skärgårdsstruktur: Småskaligheten, korta fasadlängderna, låg siluett 5 U-formad gård utkragande i vatten: låg siluett, utbyggnader i vattnet 6 Lamell på land med högdel: stadens landmärken med smal högdel på bred bas *BTA: Bruttoarean begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. Bruttoarean används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser, fastighetsvärderingar eller avgiftsberäkningar. källa Wikipedia

17 18 VOLYMSTUDIE Vyer för alternativen B A D E C Vyer A-E Vyerna har valts för att på ett så heltäckande sätt som möjligt kunna analysera konsekvenserna av nybyggnadsalternativen inom fastigheten Slottsholmen 1 i förhållande till den befintliga stadsbilden.

18 19 VOLYMSTUDIE Överblick volymalternativ Lamell på land 2 Lamell utkragande i vatten 3 Lamell på land med två högdelar 4 Skärgårdsstruktur 5 U-formad gård utkragande i vatten 6 Lamell på land med högdel

19 20 VOLYM 1

20 21 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE C Volymalternativ 1 har en mycket kontrasterande verkan mot den befintliga stadsbilden. Formen och höjden är främmande i sammanhanget. Den långa fasadlängden saknar samhörighet med stadens småskaligt indelade siluett. Den utdragna blockformen bildar en mur som motverkar inblickbarheten och överblickbarheten över staden och skär av kopplingen mellan de två vattenrummen. Byggnadsvolymens uppbyggnad bryter mot övriga landmärken i staden vilket i kombination med den relativt höga byggnadshöjden gör volymen till det helt och hållet dominerande blickfånget på platsen. I vy A, från Skeppsbrokajen, förtar den stora volymen helt och hållet intrycket av Stegeholmsruinen och bildar en vägg som döljer Kulbacken, ett karaktäristiskt inslag av natur i stadsbilden. I vy B kan man jämföra intilliggande landmärkes (Varmbadhuset) helt annorlunda volymuppbyggnad. I vy C ser man hur oproportionerligt stor byggnadsformen framstår i relation till den övriga staden. Vy D och E; volymalternativet bildar en vägg mot Gamla Norr respektive Skeppsbrokajen och bryter helt mot stadens karaktäristiska inblickbarhet. Volymalternativet går helt emot stadens karaktärsegenskaper och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset.

21 22 VOLYM 2

22 23 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Volymalternativ 2 innebär liknande konsekvenser som volymalternativ 1. I det här fallet blir väggen än mer avskärmande för inblickar mot stadssiluetten - kopplingen mellan centrala Västervik och Norrlandet skärs av - å andra sidan hålls vattenrummet samman bättre. Volymalternativet går genom sin längd, höjd och blocklika form helt emot stadens karaktärsegenskaper och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

23 24 VOLYM 3

24 25 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Volymalternativ 3 är en ambition om att ta upp något av den inblickbarhet som karkatäriserar platsen. Platsen är emellertid för flack och byggnadens bas är för hög för att den upp-brutna överdelen ska kunna ha någon gynnsam verkan. Volymalternativet har en uppbyggnad med två geometrier - torn på bas - likt flera av stadens övriga landmärken. Volymen upplevs emellertid som oproportionerligt stor i jämförelse med övriga landmärken. Även detta volymalternativ blir en vägg. Man skulle kunna laborera med att sänka basen och höja tornet men redan i detta utförande tillför volymalternativet en helt ny volym- och höjdskala till staden som gör att den upplevs som främmande. Volymalternativet går helt emot stadens karaktärsegenskaper och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

25 26 VOLYM 4

26 27 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Den uppbrutna volymuppbyggnaden ger en mer småskalig verkan som samverkar realtivt väl med den befintliga stadssiluetten. Alternativet möjliggör lägre byggnadshöjder. Även detta alternativ riskerar dock att bli en vägg genom det stora antalet byggnadskroppar. Volymalternativet fångar till viss del upp stadens karaktärsegenskaper och en nybyggnation i den här formen skulle, med en minskad BTA-yta, kunna samverka med riksintresset. C

27 28 VOLYM 5

28 29 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Genom en U-formad byggnad kan byggnadshöjden tas ned ytterligare och vilket ger en samverkan med stadssiluettens höjd. De långa fasadlängderna som bryter mot den befintliga siluettens småskaliga indelning utgör emellertid ett stort problem. U-formen innebär att vägg-effekten uppstår i samtliga vyer. Volymalternativet fångar i någon mån upp stadens karaktärsegenskaper men blir ändock alltför kontrasterande och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

29 30 VOLYM 6

30 31 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Volymalternativet har en uppbyggnad med två geometrier - torn på bas - likt flera av stadens övriga landmärken. Men trots försöket att smalna av upplevs volymen som oproportionerligt stor i förhållande till befintlig stadsbild. Även detta volymalternativ blir en problematisk vägg ur flera av vyerna. Man skulle kunna laborera med att sänka basen och höja tornet men redan i detta utförande tillför volymalternativet en helt ny volym- och höjdskala till staden som gör att den upplevs som främmande. Volymalternativet fångar i någon mån upp stadens karaktärsegenskaper men blir ändock alltför kontrasterande och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

31 32 SAMMANFATTNING OCH GESTALTNINGSPRINCIPER Sammanfattning volymstudie Volymstudiens samtliga alternativ visar tydligt att en volym med en BTA-yta på 6000 kvm är problematisk på platsen oavsett utformning. Detta beror dels på det strategiska läget i en känslig miljö och dels på platsens måttliga omfång. Oavsett hur man placerar byggnadsvolymen/-erna såskulle exploateringen uppta omkring 1/3 av Slottsholmens markyta. Viktigt att ha i åtanke är även det infrastrukturlandskap kring nybyggnationen som kraven på tillgänglighet kommer att kräva. Sammantaget blir en stor del av ön söder om Stegeholmsruinen privatiserad. Studien visar att en annan problematik har finns i att arbeta med en solid form. Slottsholmen är en strategisk plats där två landområden och två vattenrum möts. De visuella kopplingarna är viktiga och karaktäristiska för upplevelsen av staden. För att inte en nybyggnation ska komma att bilda en avskärmande vägg mellan antingen centrala Västervik och Norrlandet eller Skeppsbrofjärden och Gamlebyviken visar studien att det krävs att en uppdelning görs i flera volymer. Samtliga volymalternativ visar på en alltför kraftig exploatering på platsen både ytmässigt i förhållande till markytan och stadsbildsmässigt i förhållande till visuella kopplingar i staden. Även om man i volymalternativ 4 tillför en relativt låg och uppbruten form som samverkar med befintlig stadssiluett, så blir även här resultatet en avskärmande vägg pga det stora antalet byggnadskroppar. I omarbetad form skulle emellertid volymalterativ 4 kunna ge den brokighet som karaktäriserar siluetten, med sin korta fasadindelning, dels de låga byggnadshöjderna och dels, med rätt utformning och placering, en inblickbarhet mot staden som är typisk för Västervik. Västerviks karaktär inbegriper byggnadshöjder om upp till omkring fem våningar. Slottsholmens strategiska läge medför landmärken med lägre byggnadshöjder, som Slottsholmsrestaurang. En nybyggnation kan anpassas genom att inordna sig inom rådande byggnadshöjder och alltjämt genom sin gestaltning bli ett spektakulärt landmärke. Västerviks siluett präglas av relativt korta fasadlängder (se vidstående bild med fasadlängder i meter) vilket ger en brokighet inom en samlad och enhetligt låg bebyggelsefront. En nybyggnation kan anpassas genom att fånga upp befintlig bebyggelses längdskala i en uppbruten volym. Ett betydande karaktärsdrag i centrala Västervik är inblickbarheten och överblickbarheten över staden. Genom sitt strategiska läge är bebyggelsen på Slottsholmen inte bara ett självklart blickfång utan innehar även en central roll i stadsvyerna kring vattenrummet. Genom en nybyggnation som samverkar med viktiga vyer i stadslandskapet kan detta karaktärsdrag leva vidare. Större delen av Västerviks landmärken uppvisar en volymuppbyggnad med mötande geometrier. Det kan dels handla om en traditionell uppbyggnad á la kyrka med slankt torn på bas eller som i Slottsholmsrestaurangen där två pulpetformer möts. En nybyggnation kan passas in genom en volymuppbyggnad av det här slaget. I Västervik finns en lokal och historisk byggnadstradition av utbyggnader i vattnet. En nybyggnation med inslag av utbyggnad i vattnet bär med sig viss historisk förankring till platsen Gestaltningsprinciper för Slottsholmen Resultatet av stadsbilds- och kulturmiljöanalysen har tillsammans med volymstudien resulterat i att ett antal övergripande gestaltningsprinciper för Slottsholmen kunnat formulerats: Västerviks siluett har en ljus färgpalett; ockra, milda pasteller, crèmevitt och inslag av rött. De mörka inslagen begränsar sig till de skogsbeklädda höjderna samt Slottsholmsrestaurangens mörka glasfasad, som därmed upplevs som främmande i sammanhanget. Viktigt att tänka på vid gestaltning av en nybyggnation på Slottsholmen är att en mörk volym upplevs som tyngre och att glas - tvärtemot vad många hävdar - på håll inte upplevs som genomsiktligt! Byggnadshöjder Västerviks landmärken Inblickbarhet och överblickbarhet Slottsholmen - strategisk mötespunkt mellan landområden och vattenrum Fasadlängder Fasadkedja utmed Skeppsbron mot Slottsholmen

32 33 Utbyggnader i vattnet 1700-talets flikiga strandlinje pga utbyggnader i vattnet Gestaltningsexempel; vattennära byggnader I Västervik finns en historisk tradition av utbyggnader i vattnet. Gestaltningsexemplen till höger visar dels olika sätt att angripa ett vattennära läge och dels hur man tack vare vattenrummets höga grad av inblickbarhet kan skapa spektakulära byggnader och landmäken utan att nödvändigtvis bygga högt. Utkragande volym i vattenrum med inspiration från sjöbodar. Tävlingsvinst Mareld, Illustration: Naturum Kosterhavet White Arkitekter Flytande hotell på ponton, Klädesholmen, Bohuslän. Foto: Curt Wass Kallbadhus på pelare i Ulricehamn, Foto: Birger Boström Utkragande volym i vattenrum, Gullmarsstrand, Bohuslän. Foto: Volymer i olika storlekar och höjder med tillhörande brygglandskap, tävlingsförslag. Illustration: Tegnestuen Vandkunsten Pirlandskap med med integrerad bebyggelse. Tävlingsvinst South end Pier, Illustration: White Arkitekter

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för SLOTTSHOLMEN 1 m.fl Västerviks kommun, Kalmar län BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Kommunledningskontoret 2012-08-28 Behovsbedömning/avgränsning Enligt 6 kap 11

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-15 DNR 2007-40306-54 PL AN AVDELNINGEN SID 1 (12)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-15 DNR 2007-40306-54 PL AN AVDELNINGEN SID 1 (12) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-15 PL AN AVDELNINGEN SID 1 (12) Handläggare: Klas Groth Tfn 08-508 27374 Till Stadsbyggnadsnämnden REDOVISNING AV GENOMFÖRDA PARALLELLA UPPDRAG OCH STÄLLNINGSTAGANDE INFÖR FORTSATT

Läs mer

RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö

RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö NYBROVIKEN 6 RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö KL AR KKL A SJÖ A KLLARRA SSJÖ KLARA ARA SJJÖ AS Ö JÖ Vatte n r u m m e n o c h d e s s vä g ga r Vattenrum från vilken Blasieholmsudden

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter Detaljplan för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter VAD ÄR ETT

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 7(60) FJÄLLBACKAS KARAKTÄR Bebyggelse Fjällbacka bestod ursprungligen av flera små fiskelägen. I mitten av 1800-talet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS. Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS. Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Ekologi Platsen har stor potential genom att det ligger högt med vacker

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. SLOTTSHOLMEN med närliggande område INNEHÅLL FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMRÅDET

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. SLOTTSHOLMEN med närliggande område INNEHÅLL FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMRÅDET Detaljplan för Slottsholmen 1 m.fl. Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län Samhällsbyggnadsenheten i Västervik 2013-02-28 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SLOTTSHOLMEN med närliggande område INNEHÅLL FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Färgsättningsprogram med antikvarisk analys

Färgsättningsprogram med antikvarisk analys Färgsättningsprogram med antikvarisk analys TRÄ KULTURHISTORIA NCS SAMVERKAN PUTS VÄRDEFULLA STADSRUM MATERIAL STIL FÖRSLAG 2011 04 26 Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. 2015-03-20 Tommy Lyberg - Arkitekt Richard Granberg - Exploatör KONSEKVENSBESKRIVNING 20150320 Fasad - Gamla vattentornet,

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 Samrådsyttrande avseende Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 av Dalarö Forum medborgarforum 2015-04-20 genom Dalarö Kultur & Föreningscentrum Richard Nordgård,

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten ANTAGANDEHANDLING Dp 82-66 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten Ritningsförteckning över typlösningar för Kv. Tibasten Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7:

Läs mer

Bostäder i kv Strömmen

Bostäder i kv Strömmen Bostäder i kv Strömmen Förstudie Karlsborgsbostäder 2014-02-07 sid 1 Förutsättningar RUMS/FUNKTIONSPROGRAM VILKA MYNDIGHETSKRAV FINNS? VILKA ÄR MÅLGRUPPEN/BRUKARNA? Trygghetsboende i ett punkthus på 7

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Yttrande om tre översiktsplaner

Yttrande om tre översiktsplaner Yttrande om tre översiktsplaner (Gemensam Öp Linköping/Norrköping, Öp Staden och Öp Kallerstad) Storstad Linköping 2010-02-19 www.storstadlinkoping.se INLEDNING Det här yttrandet gäller samtliga tre aktuella

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Förslag färgändring utan bygglov

Förslag färgändring utan bygglov Röda betongpannor Fasader, tegel Dörrar, paneler och gavelspetsar Fönster och vindskivor S 3020-Y20R S 6030-Y80R S 2010-Y30R S 4030-B10G Varje färgändring kräver bygglov då områdets olika byggnader har

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

1. INTRODUKTION INTRODUKTION FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV JAKOBSBERGS CENTRUM, JÄRFÄLLA TILL SAMRÅD 2015-03-13 1

1. INTRODUKTION INTRODUKTION FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV JAKOBSBERGS CENTRUM, JÄRFÄLLA TILL SAMRÅD 2015-03-13 1 . INTRODUKTION INTRODUKTION Barkarby-Jakobsberg kommer enligt prognoser att växa med invånare fram till, och det finns en politisk vilja att låta Järfällahus stå för ca - bostäder om året de närmsta fyra

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogrammet är framtaget av Karin Nordanstedt och Tor

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN TRADITION ÖNNERED Önnered är en mycket attraktiv del av Göteborg, ett stycke bohuslän på cykelavstånd från centrum. En lugn miljö med närhet till både service, bad och båtliv. Bebyggelsen

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Dp 82-67 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7: Bk-8a: Bk-8b: Bk-9a: Bk-9b: Bk-10: Ck-1: Ck-2: Ck-3: Ck-4: Ck-5a: Ck-5b:

Läs mer

ARNA Kulturum / Harlösa. KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats. Visionskiss 2014-06-25

ARNA Kulturum / Harlösa. KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats. Visionskiss 2014-06-25 KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats Visionskiss 2014-06-25 BAKGRUND ARNA (Art and Nature) 2011 startades i Fågelriket ett artist in residence med namnet ARNA som snabbt

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

Riktlinjer för 1 mur och plank

Riktlinjer för 1 mur och plank Riktlinjer för 1 Varför mur, plank eller staket? Mur av tegel som följer samma material och färg som intilliggande bebyggelse. Förr i tiden satte man ofta upp staket och murar för att hägna in boskap eller

Läs mer

KYRKVIK 14:5 PLANBESKRIVNING. Enkelt planförfarande Samrådshandling. Lysekil, Lysekils kommun. Detaljplan för bostad. Upprättad 2011-03-22

KYRKVIK 14:5 PLANBESKRIVNING. Enkelt planförfarande Samrådshandling. Lysekil, Lysekils kommun. Detaljplan för bostad. Upprättad 2011-03-22 Kommunstyrelsen Detaljplan för bostad KYRKVIK 14:5 Lysekil, Lysekils kommun Dnr: LKS 11-100-214 Enkelt planförfarande Samrådshandling Upprättad 2011-03-22 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

Detaljplan för del av Båstad 109:2. i Båstad, Båstads kommun

Detaljplan för del av Båstad 109:2. i Båstad, Båstads kommun ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Båstad 109:2. i Båstad, Båstads kommun PLANAVDELNINGEN BÅSTADS KOMMUN BÅSTADS KOMMUN Planavdelningen Antagandehandling 2007-08-09 BESKRIVNING tillhörande förslag

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? IDÉSTUDIE NY GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER STÅNGÅNG I NYGATANS FÖRLÄNGNING 2009-01-08 Tyréns/LC, JG 2008-12-03 1 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...3 Förutsättningar...4

Läs mer

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson ? Knappt 20 km söder om Göteborg ligger Billdal med sin brokiga villabebyggelse och ett mindre närcentrum. Villorna ligger på pendlingsavstånd till Göteborg men den stora attraktionen är havet, det är

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang Många ljusinsläpp SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang En analys av den traditionella Dalslandstugan har fått ligga till grund för förslaget, som tar fasta på naturnära kvaliteter, enkla flexibla

Läs mer

Nu bygger vi Nordens modernaste bostäder mitt i Östersjön 74 nya hem på Åland med havet som närmaste granne

Nu bygger vi Nordens modernaste bostäder mitt i Östersjön 74 nya hem på Åland med havet som närmaste granne Nu bygger vi Nordens modernaste bostäder mitt i Östersjön 74 nya hem på Åland med havet som närmaste granne Inledning På Algots varv har sjöfarten alltid varit en livsstil Har du någon gång spankulerat

Läs mer