ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS // VOLYMSTUDIE //GESTALTNINGSPRINCIPER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS // VOLYMSTUDIE //GESTALTNINGSPRINCIPER"

Transkript

1 ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS // VOLYMSTUDIE //GESTALTNINGSPRINCIPER

2 INLEDNING Förord Kommunstyrelsen i Västervik godkände en avsiktsförklaring mellan kommunen och Fastighetsbolaget Slottsholmen 1 AB som berör fastigheten Slottsholmen 1 med omnejd. Inom fastigheten finns en befintlig byggnad från 1952, uppförd som sommarrestaurang, som idag står outnyttjad och och som under senare år har förfallit. Enligt avsiktsförklaringen vill fastighetsbolaget uppföra en ny byggnad som tar tillvara på platsens unika läge och möjligheter. Ambitionen är att uppföra en ny byggnad som ska bli ett landmärke för Västervik, såväl från land som från vattnet. En ny spektakulär byggnad önskas uppföras i 5-6 våningar med ett öppet och flexibelt entréplan med glasade fasader i anslutning till havet. Kommunledningskontoret arbetar nu med en ny detaljplan för fastigheterna Slottsholmen 1 och del av Västervik 4: 6-7 samt omgivande vattenområden. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en ny byggnad inom fastigheten Slottsholmen 1 med flexibel användning med beteckningen C-centrum, dock ej bostäder. Verksamheter såsom hotell, andelslägenheter, butik, restaurang och samlingslägenheter ska kunna inrymmas i byggnaden. Planen syftar även till att, i direkt anslutning till fastigheten, anlägga bryggor för utomhusaktiviteter såsom småbåtshamn, terrass-/promenaddäck och möjliggöra anläggandet av soltrappor/promenaddäck utmed Gamlebyviken invid Slottsholmens västra sida. Planen ska medge en ny byggnad under förutsättning att hänsyn tas till omkringliggande kulturhistoriska värden liksom till stads- och landskapsbilden. Då Slottsholmen ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården utgör en analys av platsens förutsättningar för nybyggnation, vad som är genomförbart med respekt för de värden som uppbär riksintresset, en viktig del i planarbetet. Carl-Magnus Mårheden, kommundirektör Västerviks kommun, Antikvariskt planeringsunderlag På uppdrag av Kommunledningskontoret i Västervik har Tyréns anlitats för att upprätta föreliggande antikvariska planeringsunderlag. Syftet har varit att utifrån ett kulturmiljövårdande perspektiv undersöka Slottsholmens förutsättningar för nybyggnation enligt en avsiktsförklaring mellan kommunen och fastighetsbolaget Slottsholmen 1 AB. I och med avsiktsförklaringen har en studie av bevarande av befintlig restaurangbyggnad på den berörda fastigheten ej varit aktuell i denna utredning. Underlaget ska, tillsammans med tidigare upprättade kulturmiljöutredningar, fungera som en kunskaps- och inspirationsresurs inför det fortsatta plan- och gestaltningsarbetet samt för bedömning av påverkan på riksintresset. Analysen av bebyggelsens karaktärsdrag har gjorts utifrån konsthistorisk och visuell analys och genom platsstudier, studier av aktuella och historiska fotografier och kartor. Stadsbilden beskrivs utifrån begrepp som landmärken, topografi, siktlinjer, gatuvyer, kopplingar, kulturarv, bebyggelsestruktur och arkitektur. Volymstudien har genomförts i 3D-modell. Resultatet är ett resonemang kring olika volymalternativs påverkan på platsen och vad respektive gruppering och utformning medför för konsekvenser för stadsbild och kulturvärden. Med utgångspunkt i ovan beskrivna studier har ett antal gestaltningsprinciper för Slottsholmen kunnat formuleras. Underlaget innehåller: en stadsbildsmässig och kulturhistorisk karaktärisering av centrala Västervik, en volymstudie där de stadsbildsmässiga konsekvenserna av sex potentiella nybyggnadsalternativ analyseras samt antikvariska gestaltningsprinciper gällande hur en eventuell framtida nybyggnation på Slottsholmen skulle kunna utformas. Stadens och Slottsholmens historik berörs endast kortfattad då en mer omfattande beskrivning av detta görs i tidigare upprättade kulturmiljöutredningar. Målet är att undersöka och förmedla hur man utifrån en djupare förståelse för Västerviks bebyggelsegrammatik kan utforma nybebyggelse inom riksintresseområdet som harmonierar, och kanske till och med, lyfter och stärker dess kärnvärden. Medverkande Beställare för arbetet har varit Regina Laine, planarkitekt på Kommunledningskontoret. Arbetet har genomförts av bebyggelseantikvarie Anna Reuter Metelius, Tyréns och stadsplanerare Sara-Louise Ylander, White. En referensgrupp bestående av arkitekterna Ulla Antonsson och Thomas Landenberg, White, har även medverkat. Källor Avsiktsförklaring, Upprättande av detaljplan för Slottsholmen 1 m fl, Västerviks kommun, Kalmar län Fördjupad riksintressebeskrivning. Konsekvensutredning. Slottsholmen 1, H90 Västervik Historiskt kartarkiv, Lantmäteriet Fornsök, Riksantikvarieämbetet Byggda minnen - Berättelser från Öland och östra Småland. Red. Kjell-Håkan Arnell Västervik, Stadskärnan. Kulturhistorisk bebyggelseinventering. Kalmar Läns Museum, 1990 Kulturminnesvårdsprogram för Västerviks kommun. Västerviks kommun, stadsarkitektkontoret, 1986 Landskap och bebyggelse i Västerviks kommun. Västerviks kommun, 1983 Fördjupad riksintressebeskrivning Konsekvensutredning SLOTTSHOLMEN 1, H 90 VÄSTERVIK Fastighetsbolaget Slottsholmen 1 april 2011 Fördjupad riksintressebeskrivning, Konsekvensutredning SLOTTSHOLMEN 1, H 90 VÄSTERVIK INNEHÅLL 1. STRUKTUR Analys topografi, vegetation, vattenrum, byggelse och arkitekturmatris 2. VISUELLA INTRYCK Analys av stadens siluett och promenader genom Västervik 3. VOLYMSTUDIE Analys av olika utformningsalternativ 4. SAMMANFATTNING OCH GESTALTNINGSPRINCIPER 2

3 4 STRUKTUR Topografi, Vegetation Möte mellan två kontraster Västervik utgörs av två landområden som möts i en vik genom två holmar. Landområdena är karaktärsmässigt olika. Det i norr - Norrlandet - är bergigt och trädbeväxt medan det i söder är svagt sluttande och stadsbebyggt. De båda holmarna; Strömsholmen och Slottsholmen, utgör en flack övergång där det naturlika och trädbeväxta övergår till stad. Holmarna markerar även mötet mellan två vattenrum; SKeppsbrofjärden och Gamlebyviken. De topografiska förutsättningarna ger god inblickbarhet och överblick över vattenrummet, det centrala Västervik och stadssiluetten. Slottsholmen utmärker sig genom Slottsholmsruinen - ett unikt historiskt landskapselement mitt på ön. I Staden ger topografin sig till känna på framför allt två platser. Dels i form av en höjdrygg parallellt med Skeppsbron, som ger branta tvärgator ner mot hamnen. Dels i en relativt brant slänt ner från S:t Gertruds kyrka ner mot Gamlebyviken. TECKENFÖRKLARING Vegetation Höjdkurvor Korta siktlinjer mot centrum från Skeppsbron Långa siktlinjer från centrum mot vattnet KARAKTÄRSEGENSKAPER Strömsholmen och Slottsholmen utgör en strategisk plats där två landområden och två vattenrum möts Natur möter stad på holmarna God inblickbarhet till vattenrummet, centrala staden och stadssiluetten

4 5 STRUKTUR Vattenrum Stad vid vatten Ett särskilt karaktärgivande element i Västerviks stadsstruktur är vattenområdena; Gamlebyviken och Skeppsbrofjärden, mot vilka bebyggelsen har en tydlig orientering. Historiskt sett var det vattennära läget avgörande för näringsfångst och handel. Från medeltiden och framåt utnyttjades stadens strandremsor på det södra landområdet maximalt med hjälp av tätt placerade långsmala tomter, ofta med utbyggnader, så kallade husaskar, i vattnet. Bebyggelse i vattnet har även förekommit i modern tid vid bl a Slottsholmen där man kring sekelskiftet 1900 uppförde både ett kallbadhus samt delar av dåvarande Slottsholmsrestaurangen på pålar i vattnet. De långsmala medeltida tomterna vid vattnet finns kvar men strändernas flikighet har försvunnit genom utfyllnader och stenskoning för bl a Strandvägen och Skeppsbron. Notholmen och Norrlandets västsida utgör sällsynta naturliga inslag som verkar kontrasterande mot det av människan formade. Idag lever traditionen med konstruktioner i vattnet vidare i t ex kajer, bryggor och pirar. Utbyggnader i vattnet på 1781 års karta TECKENFÖRKLARING Strandlinjen vid slutet av 1700-talet Exempel på konstruktioner i vatten Flytbryggor i trä (temporära) Bryggasida i trä med markkontakt (permanenta) Fasta bryggor av betongfundament (permanenta)

5 6 STRUKTUR Vattenrum Naturliga kanter: exempel Notholmen Formade kanter: exempel väg mot Slottsholmen TECKENFÖRKLARING Naturliga strandkanter Formade strandkanter Den gamla Slottsholmsrestaurangens terrass och, därbakom, kallbadhuset som utbyggnader på pålar i vattnet. Omkr år 1900 KARAKTÄRSEGENSKAPER Bebyggelsen är orienterad mot vattnet Tradition av utbyggnader i vattnet Kajer, bryggor, pirar - dagens konstruktioner i vattnet De naturliga strandkanterna är värdefulla kontrasterande inslag mot de formade

6 7 STRUKTUR Bebyggelse Landmärken De topografiska förutsättningarma, stadens enhetligt låga siluett samt de stora öppna vattenytorna gör Västervik till en gynnsam och ogynnsam plats för landmärken. Man behöver inte bygga särskilt högt för att skapa ett landmärke här; dagens höga hus i Västervik rör sig inom en 2-5 våningsskala. Vilket samtidigt innebär en sårbarhet; en volym behöver inte vara särskilt stor för att göra ett stort avtryck i stadsbilden. Landmärkena utgörs av olika typer av byggnader; kyrkor, industri- och institutionsbyggnader, bostadshus och badhus från olika tider. Tillsammans vittnar de om hur landmärket under tidernas lopp förlorat något av sin funktion som religiös och politisk maktsymbol i staden. Den medeltida S:t Gertruds kyrka placerades på en höjd mitt i byn som byggdes ut ner mot Gamlebyvikens strand. Sankt Petri kyrka ingick i en expansionsfas i söder strax efter sekelskiftet Sjukhusområdet och Marieborgsskolan ingår i institutionsområden i stadens utkanter medan Häggbladska huset och Varmbadhuset var del i stadsförnyelsen av centrum vid sekelskiftet Slottsholmsrestaurangen utgör, trots sin relativt låga höjd, ett landmärke från Skeppsbrofjärden sett genom sin strategiska placering och iögonfallande fasad. Inom Tändsticksområdet har ett av bostadshusen fått funktionen av ett utropstecken på Norrlandet. Den karaktäristiska slottsholmsruinen är för osynlig på håll för att vara ett landmärke, men inte desto mindre en viktig målpunkt i staden. Slottsholmsrestaurangen Fd. Varmbadhuset Sankta Gertruds kyrka Sankt Petri kyrka Sjukhusområdet Häggbladska huset Marieborgsskolan TECKENFÖRKLARING Punkthus, kv Tändstickan Unos torn Landmärke Målpunkt

7 STRUKTUR Bebyggelse Stad med två stadskärnor Att Västervik ursprungligen hade två stadskärnor kan idag avläsas av att gatunätet i öst-västlig riktning inte är helt parallellt. Under och 1500-tal fanns det en stadsbebyggelse runt S:ta Gertruds kyrka och en annan vid den yttre hamnen; området vid dagens Skeppsbrokajen. Under 1600-talet återuppbyggdes staden efter en brand enligt renässansens stadsplaneideal med regelbundna kvarter och breda gator i en sk rutnätsplan. Staden bands planmässigt sett ihop med hjälp av Storgatan och torget. Till skillnad från andra svenska städer med renässansplan behölls strandtomternas indelning med långsmala tomter och oregelbunden strandkant. Andra samtida renässansstäder fick stenskodda strandkajer och bred strandgata. Hänsyn togs även till kvarterens inre tomtstruktur och utgör idag ett minne från medeltidens ägogränser. TECKENFÖRKLARING De medeltida stadskärnorna; Staden kring kyrkan och Staden vid den yttre hamnen Renässensplanen KARAKTÄRSEGENSKAPER En gynnsam och ogynnsam plats för landmärken Kyrkor, institutionsbyggnader, vattentorn och bostadshus är fysiska utropstecken i staden Medeltidens och renässansens stadsplaner är tydligt avläsbara idag Medeltida strukturer lever kvar i de smala strandtomterna Trästadsmiljö med stor andel hus från tidigt 1700-tal Byggnadsutformningen ofta ett resultat av 1800-talets reverteringar Gott om ovarsamma fasadomvandlingar från 1970-/80-tal Omfattande omdaningar kring sekelskiftet 1900 Cityförnyelse från /70-tal har lämnat spår i stadskärnan 8

8 STRUKTUR Bebyggelse Historiska lager Många Västervikshus kan dateras från tidigt 1700-tal. Den äldre trähusbebyggelsens nuvarande karaktär är emellertid mestadels ett resultat av 1850-talets reveteringar. Och förvånandsvärt många fasader har utsatts för sentida ovarsamma tilläggsisoleringar samt panelning som fråntar byggnaden mycket av dess ursprungliga karaktär. De mest omfattande omdaningarna av Västerviks stadskärnan skedde runt sekelskiftet Helhetsintrycket av dagens stadsbild har mycket kvar av det som skapades då. Under 1900-talets senare del innebar rivningar av industribyggnader på Strömsholmen samt tändsticksfabriken på Norrlandet stora förändringar uppfördes den nuvarande restaurangbyggnaden på Slottsholmen i modernistisk stil. Under och 70 talen genomfördes en hel del cityförnyelse i stadskärnans centrala delar. TECKENFÖRKLARING Särskilt värdefull byggnad enl. kommunalt kulturmiljöprogram Byggnadsminne Fast fornminne Exempel på byggnadsminnen Rådhuset Enanderska huset 1970-talsbebyggelse vid Gamlebyviken Loftbodarna 9

9 10 STRUKTUR Arkitekturmatris PLAN MÖTEN/ VOLYMER Villaområde i norr Gamla Norr Centrum Södra GATURUM FASADER MATERIAL Låg, enhetlig volymskala. Breda gaturum kantade av låg villabebyggelse i trädgård. Fasader präglade av förhärskande arkitekturstilar under 1900-talets första sekler. Trähus; panelade eller reverterade. Relativt enhetlig bebyggelse Varierande volymer inom en måttlig skala om 1-2 vån. Långa, ra ka gatusträckningar kantade av varierad trähusbebyggelse placerad i liv med gatan. Olika nockriktningar bidrar till mångfalden. Variation mellan välbevarat och ovarsamt ombyggt. Traditionell arkitektur frn och 1800-talen. Trä- resp. putsfasader. Spännande gårdsmiljöer Stora volymvariationer inom en 2-5 våningsskala. Kontrastrika möten; Högt, lågt, storskaligt, småskaligt. Långa, raka gatusträckningar kantade av varierad bebyggelse placerad i liv med gatan. Stor variation i arkitekturstilar tal. Trä-, puts-, resp. plåtfasader. Välbevarat resp. ombyggt. Stor variation. Spännande gårdsmiljöer Kontrasterande möten mellan högt och lågt inom en 1-4 våningsskala. Långa raka gatusträckningar. Brokigt inom kvarteren. Traditionell trähusarkitektur från 1700-talet samt modern arkitektur. Stor andel trähusbebyggelse. Relativt stor andel välbevarade byggnader

10 11 PLAN MÖTEN/ VOLYMER Industrihamnen Tändsticksfabriken Kulbacken Slottsholmen och Strömsholmen GATURUM FASADER MATERIAL Enhetligt låg bebyggelse, långa fasader. Vattentornet och fabriksskorsten landmärken. Otydliga breda gaturum. Modern, funktionspräglad industribebyggelse. Variation inom strikta ramar; 2-4 våningar trappar ner mot vattnet. Breda gaturum med gångvägar. Mycket enhetlig utformning. Nyfunkis. Moderna material; puts, stål, glas. Enhetligt låg skala. Unos torn landmärke. Traditionell och modern bebyggelse. Kontrast! Trähus, putshus Variation inom 1-3 våningsskala. Fritt liggande solitärer. Varmbadhuset och Slottsholmsrestaurangen är landmärken genom torn respektive bred fasadlängd. Odefinierat gaturum. Olika arkitekturstilar; 1900, 1960, 1700-tal. Varmbadhuset och Slottsholmsrestaurangen har iögonfallande arkitektur. Trä, tegel, puts, glas, sten. Stor variation

11 12 VISUELLA INTRYCK Stadens siluett Panoramavy 1 Från Kulbacken ges en överblick över staden, vattenrummet och Slottsholmens norra del. Stadskärnans stadsbryn bildar fond. Den enhetligt låga siluetten blir en del av det omgivande landskapet. Rytmiskt utplacerade smala landmärken i periferin markerar stadens utbredning. Slottsholmen avtecknar sig framför med sina höga träd och slottsruinen. Vattentornet Sankt Petri kyrka Panoramavy 2 Från Notholmen kan stadens södra och västra front mot Skeppsbrofjärden betraktas i sin helhet Siluetten är uppbyggd av korta fasadlängder vilket ger en karaktäristisk variation i form och färg. Färgskalan är mild med enstaka inslag av tegel och rött. Slottsholmsrestaurangen kontrasterar med sin breda svarta fasadlängd som ett ensamt mörkt inslag. De iögonfallande inslagen utgörs i övrigt av höga, smala torn och skorstenar. Staden övergår till natur på Slottsholmen. Depåvägens cisterner Värmeverket Vattentornet Skorsten

12 KARAKTÄRSEGENSKAPER Panoramavy 3 Från Skeppsbrokajen sett upplevs bebyggelsen som ensamt utplacerade solitärer på en flack landremsa. Såväl Varmbadhuset, som Slottsholmsrestaurangen och Tändstickasområdet visar på en konsekvens i volymmöten. Byggnadernas form har skapats genom två geometrier som är sammanskjutna. I Slottsholmsrestaurangen möts svart och vit pulpetform. Tändsticksområdets trappning ner mot vattnet vittnar om terränganpassning. Avgränsade miljöer som är relativt enhetliga i det övergripande; låg skala, traditionella hustyper, orientering mot vattnet Brokigt i detaljer och material Kontrastrika volymmöten i centrum Enhetligt låg siluett är del av det omgivande landskapet Rytmiskt utplacerade landmärken Relativt låg siluett uppbyggd av korta fasadlängder Korta fasadlängder som ger brokighet inom det relativt enhetliga Mild färgpalett med inslag av tegel och rött Konsekvent volymuppbyggnad hos vattennära landmärken - två sammanskjutna geometrier Fd. Varmbadhuset Restaurang Slottsholmen Unos torn Punkthus, kv Tändstickan Sankt Petri kyrka Sjukhusområdet Häggbladska huset Sankta Gertruds kyrka Slottsruinen Fd. Varmbadhuset Slottsholmsrestaurangen Fasadlängder i meter 13

13 14 VISUELLA INTRYCK Promenader genom Västervik Promenad A a 27a 28a 26b 29a 32a 27b 40 28b 30b Promenad B Promenad A, Norrlandet; Kulbacken och Notholmen 1. Höjden på Kulbacken med Västerviks museum, Naturrum Västervik och utsiktstornet Unos torn. Brokig bebyggelsemiljö med museal stämning. 2. Det 18 m höga Unos torn tornar upp sig på Kulbacken som ett udda inslag och landmärke. 4. Fd Tändsticksfabrikens grindstugor och, därbakom, bostadsområdet Tändstickan i nyfunkisstil uppfört i början av 00-talet.Kvarvarande byggnader från fabrikstiden tillför viss historisk förankring till området 5. Tändstickans tvåvånings lägenhetshus i nyfunkisstil kantar strandpromenaden och trappar ner mot vattnet. 7. Den marina gör sig ständigt påmint längs med promenaden. Här Notholmens båtuppställningsplats 8. Den västra delen av Notholmen erbjuder öppna vyer mot stadssiluetten. Slottsholmsrestaurangen dominerar med sin långa, svarta fasad. 3. Friluftsmuseets röda stugor utgör en pitoresk och tillrättalagd miljö med timmerstugor. 6. Naturpräglad angöring till Notholmen 9. Tändstickans höga hus på Norrlandet

14 15 Promenad B, Centrum 1. Rådhusgatans mynning sedd från Stora Torget. Rådhusets 1700-talsfasad kontrasterar mot affärshuset från 1950-talet. 7. Östra Kyrkogatan norr ut. Färgskalan är brokig i en modern palett med starka pasteller och rött. 13. Bensinmack och äldre verkstadsbyggnad längs med Hamngatan innan den täta stadsbebyggelsen tar vid 19. Här syns nya tillägg där bebyggelsen sträcker sina gavlar mot Gamlebyviken 2. Rådhusgatans långa raka gatusträckning kantas av 2 vån. hus i liv med gatan. Trad. äldre trästadsbebyggelse. Fd. handelsgårdar och enklare bostadshus 8. Stor andel av bebyggelsen är ovarsamt förändrad genom tilläggsisolering och brädfodring på och 80 talen 14. Stadsbebyggelsen tar vid... Kv... till höger är en särskilt fin historisk helhetsmiljö med bostadshus, gårdshus och bodbyggnader. 20. Ej anpassat tillägg från 1970-/80-talet 3. Utefter gatan varierar nockriktningar och höjder liksom graden av bevarande. Upptagna skyltfönster visar på en expanderande handelsverksamhet. 9. Bortom parkeringen tar villabebyggelsen vid 15. Smala gränder ner mot vattnet minner om den medeltida stadsplanen 21. Saluhallsbyggnaden i jugendstil utmärker sig vid Grönsakstorget 4. Många av byggnaderna härstammar från 1700-talet. De backiga tvärgatorna är i många fall medeltida gränder som vetter upp mot S:t Gertruds kyrka resp. ner mot hamnen. 10. Mestadels 1920-tals hus glest placerade utefter breda gator 16. Gatan kantas av bebyggelse från framför allt 1700-talet. Dels tvåvånings panelade trähus med långsidan mot gatan, dels gavelställda hus på trånga tomter. På västra sidan finns hantverksgårdar Storskaliga 1970-/80-tals tillägg vid Grönsakstorget 5. Stor öppen plats där medeltida S:t Gertruds kyrka, som bryter av med färg, form, skala och placering, utgör en dominerande solitär. Kring kyrkan finns en väl sammanhållen historisk miljö. 11. En rad med funkisvillor utefter Hamngatan. De enda blå inslagen i bebyggelsefronten mot vattnet och på den östra handelsgårdar. Byggnader med imponerande volym och brutna tak med avsmalnande gavelspetsar. Miljön är både enhetlig och variationsrik. 23. Ett femvånings 1950-talshusmed kontrasterande skala i miljön kring Grönsakstorget 6.Stadsrummet kring kyrkan kantas av varierande bebyggelse; dels småskalig trähusbebyggelse i öster och dels större byggnadskroppar med delvis friare placering i söder, väster och 12. I vy över Gamlebyviken från Hamngatan syns Norrlandet, Slottsholmen och Strömsholmarna som en lång trädremsa på vattnet. 18. Enda kvarvarande exempel på den typ av loftbodar som förr kantade Gamlebyvikens strand. Idag ett unikt historiskt inslag i strandmiljön. 24. Vy söder ut längs med Brunnsgatan tal till 1990-tals bebyggelse

15 16 Promenad B, Centrum...fortsättning 25. Blandning mellan gammalt och nytt stort och smått... Förtydligande: promenaden förgrenas i två delar, a resp b och fortsätter därefter med bild Backiga gränder ner mot Skeppsbrokajen 36. Fritt placerade allmänna byggnader a b 27a....gammalt och nytt. Bebyggelse i 2-3-våningar 31a. Variation mellan trä- och putsfasader 27b. Tvärgator som sluttar ner mot vattnet 37. Monumental bebyggelsefront från tidigt 1900-tal mot stationsområdet 28a. Tvärgatorna ger utblickar ner mot Skeppsbrokajen och vattnet. 32a. Olika nockriktningar. Brokig färgskala. 28b. Renässensplanen luckrar upp sig. Öppen plats med vegetation. 38. Bortom parken finns en välbevarad husrad med institutionsbyggnader, missionshus och bostadshus från det förra sekelskiftet. 29a. Renässensplanens raka gatudragningar förhärskande. 30a. Moderna inslag med långa fasad-längder. 33a. Ett lappverk... 34a. En väl sammanhållen historisk miljö vid kring båtmansstugorna. Välbevarad och lätt urskiljbar småskalig 1700-talsbebyggelse 29b. Kyrkan som solitärbyggnad i parken. 30b. Traditionell trähusbebyggelse i brokig färgpalett och med gavlar mot gatan. 39. Stilkrockar. Runt hörnet bryter centrumbebyggelse från 1960-talet av mot sekelskiftesstilen 40. Gatan är starkt präglad av tilläggen från 1960-talet.

16 17 VOLYMSTUDIE Utformningsalternativ Karaktärisering av Västervik Det samlade helhetsintrycket av Västervik är en stad starkt präglad av sina naturgivna förutsättningar; topografin och läget vid vattnet. Det handlar dels om vyer och orientering i stadsrummet, dels om bebyggelsens orientering och utformning och dels om inslag av märkbar topografi och vattenrelaterade strukturer i staden. De stora öppna vattenytorna och den in mot vattnet sluttande topografin ger tillsammans med en relativt låg stadssiluett ger särskilt goda förutsättningar för landmärken i Västervik. Idag utgör t ex den endast två våningar höga Slottsholmsrestaurangen ett tydligt blickfång från Skeppsbrofjärden genom sin mörka fasad. Västervik är framför allt en småstadsmiljö med välbevarad renässansplan, trähusmiljöer från 1700-talet och stenstadsbebyggelse från sekelskiftet 1900 samt ett relativt stort antal kulturhistoriskt värdefulla enskilda byggnader. S:ta Gertruds kyrka, de smala strandtomterna samt Stegeholms slottsruin utgör medeltida spår. Ruinen är en viktig målpunkt i staden och ett säreget landskapselement på Slottsholmen. Stora delar av stadskärnan utgörs av miljöer med relativt enhetliga övergripande karaktärsdrag som t ex en låg byggnadsskala, traditionella trähus och orienteringen mot vattnet. Brokigheten finns i dessa miljöer på en mer detaljerad nivå som i t ex olika nockriktningar, fönsterutformning samt grad av bevarande. Kring Grönsakstorget och i ett område söder därom finns å andra sidan gott om kontrastrika möten med en hel del exempel på moderna byggnader som tydligt bryter mot den i övrigt småskaliga volymuppbyggnaden och stadens grammatik. Stadssiluetten är låg och en del av det omgivande landskapet. Korta fasadlängder och en varierad färgskala ger en brokighet inom det samlade låga. Rytmiskt utplacerade, ofta slanka, landmärken utgör karkatäristiska blickfång. De vattennära landmärkena har en konsekvent volymuppbyggnad med två sammanfogade geometrier. Volymalternativ På företagsekonomiska grunder är bedömningen att byggnaden/ byggnaderna inom den berörda fastigheten förutsätter en sammanlagd bruttoarea (BTA) på högst 6000 kvm. Med utgångspunkt i den befintliga byggnadens form, den samlade karaktäriseringen av Västervik samt BTA 6000 kvm har sex potentiella volymalternativ upprättats: 1 Lamell på land: Slottsholmsrestaurangens formprincip PERSPEKTIV PLAN (OVAN) PERSPEKTIV PLAN (OVAN) Lamell utkragande i vatten: Slottsholmsrestaurangens formprincip med inspiration av Västerviks tradition av att bygga i vattnet 3 Lamell på land med två högdelar: Landmärkenas volymuppbyggnad med geometrier som möts. Inblickbarhet/genomblickbarhet 4 Skärgårdsstruktur: Småskaligheten, korta fasadlängderna, låg siluett 5 U-formad gård utkragande i vatten: låg siluett, utbyggnader i vattnet 6 Lamell på land med högdel: stadens landmärken med smal högdel på bred bas *BTA: Bruttoarean begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. Bruttoarean används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser, fastighetsvärderingar eller avgiftsberäkningar. källa Wikipedia

17 18 VOLYMSTUDIE Vyer för alternativen B A D E C Vyer A-E Vyerna har valts för att på ett så heltäckande sätt som möjligt kunna analysera konsekvenserna av nybyggnadsalternativen inom fastigheten Slottsholmen 1 i förhållande till den befintliga stadsbilden.

18 19 VOLYMSTUDIE Överblick volymalternativ Lamell på land 2 Lamell utkragande i vatten 3 Lamell på land med två högdelar 4 Skärgårdsstruktur 5 U-formad gård utkragande i vatten 6 Lamell på land med högdel

19 20 VOLYM 1

20 21 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE C Volymalternativ 1 har en mycket kontrasterande verkan mot den befintliga stadsbilden. Formen och höjden är främmande i sammanhanget. Den långa fasadlängden saknar samhörighet med stadens småskaligt indelade siluett. Den utdragna blockformen bildar en mur som motverkar inblickbarheten och överblickbarheten över staden och skär av kopplingen mellan de två vattenrummen. Byggnadsvolymens uppbyggnad bryter mot övriga landmärken i staden vilket i kombination med den relativt höga byggnadshöjden gör volymen till det helt och hållet dominerande blickfånget på platsen. I vy A, från Skeppsbrokajen, förtar den stora volymen helt och hållet intrycket av Stegeholmsruinen och bildar en vägg som döljer Kulbacken, ett karaktäristiskt inslag av natur i stadsbilden. I vy B kan man jämföra intilliggande landmärkes (Varmbadhuset) helt annorlunda volymuppbyggnad. I vy C ser man hur oproportionerligt stor byggnadsformen framstår i relation till den övriga staden. Vy D och E; volymalternativet bildar en vägg mot Gamla Norr respektive Skeppsbrokajen och bryter helt mot stadens karaktäristiska inblickbarhet. Volymalternativet går helt emot stadens karaktärsegenskaper och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset.

21 22 VOLYM 2

22 23 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Volymalternativ 2 innebär liknande konsekvenser som volymalternativ 1. I det här fallet blir väggen än mer avskärmande för inblickar mot stadssiluetten - kopplingen mellan centrala Västervik och Norrlandet skärs av - å andra sidan hålls vattenrummet samman bättre. Volymalternativet går genom sin längd, höjd och blocklika form helt emot stadens karaktärsegenskaper och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

23 24 VOLYM 3

24 25 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Volymalternativ 3 är en ambition om att ta upp något av den inblickbarhet som karkatäriserar platsen. Platsen är emellertid för flack och byggnadens bas är för hög för att den upp-brutna överdelen ska kunna ha någon gynnsam verkan. Volymalternativet har en uppbyggnad med två geometrier - torn på bas - likt flera av stadens övriga landmärken. Volymen upplevs emellertid som oproportionerligt stor i jämförelse med övriga landmärken. Även detta volymalternativ blir en vägg. Man skulle kunna laborera med att sänka basen och höja tornet men redan i detta utförande tillför volymalternativet en helt ny volym- och höjdskala till staden som gör att den upplevs som främmande. Volymalternativet går helt emot stadens karaktärsegenskaper och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

25 26 VOLYM 4

26 27 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Den uppbrutna volymuppbyggnaden ger en mer småskalig verkan som samverkar realtivt väl med den befintliga stadssiluetten. Alternativet möjliggör lägre byggnadshöjder. Även detta alternativ riskerar dock att bli en vägg genom det stora antalet byggnadskroppar. Volymalternativet fångar till viss del upp stadens karaktärsegenskaper och en nybyggnation i den här formen skulle, med en minskad BTA-yta, kunna samverka med riksintresset. C

27 28 VOLYM 5

28 29 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Genom en U-formad byggnad kan byggnadshöjden tas ned ytterligare och vilket ger en samverkan med stadssiluettens höjd. De långa fasadlängderna som bryter mot den befintliga siluettens småskaliga indelning utgör emellertid ett stort problem. U-formen innebär att vägg-effekten uppstår i samtliga vyer. Volymalternativet fångar i någon mån upp stadens karaktärsegenskaper men blir ändock alltför kontrasterande och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

29 30 VOLYM 6

30 31 A D B E PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH RIKSINTRESSE Volymalternativet har en uppbyggnad med två geometrier - torn på bas - likt flera av stadens övriga landmärken. Men trots försöket att smalna av upplevs volymen som oproportionerligt stor i förhållande till befintlig stadsbild. Även detta volymalternativ blir en problematisk vägg ur flera av vyerna. Man skulle kunna laborera med att sänka basen och höja tornet men redan i detta utförande tillför volymalternativet en helt ny volym- och höjdskala till staden som gör att den upplevs som främmande. Volymalternativet fångar i någon mån upp stadens karaktärsegenskaper men blir ändock alltför kontrasterande och nybebyggelse i denna form skulle innebära negativ påverkan på riksintresset. C

31 32 SAMMANFATTNING OCH GESTALTNINGSPRINCIPER Sammanfattning volymstudie Volymstudiens samtliga alternativ visar tydligt att en volym med en BTA-yta på 6000 kvm är problematisk på platsen oavsett utformning. Detta beror dels på det strategiska läget i en känslig miljö och dels på platsens måttliga omfång. Oavsett hur man placerar byggnadsvolymen/-erna såskulle exploateringen uppta omkring 1/3 av Slottsholmens markyta. Viktigt att ha i åtanke är även det infrastrukturlandskap kring nybyggnationen som kraven på tillgänglighet kommer att kräva. Sammantaget blir en stor del av ön söder om Stegeholmsruinen privatiserad. Studien visar att en annan problematik har finns i att arbeta med en solid form. Slottsholmen är en strategisk plats där två landområden och två vattenrum möts. De visuella kopplingarna är viktiga och karaktäristiska för upplevelsen av staden. För att inte en nybyggnation ska komma att bilda en avskärmande vägg mellan antingen centrala Västervik och Norrlandet eller Skeppsbrofjärden och Gamlebyviken visar studien att det krävs att en uppdelning görs i flera volymer. Samtliga volymalternativ visar på en alltför kraftig exploatering på platsen både ytmässigt i förhållande till markytan och stadsbildsmässigt i förhållande till visuella kopplingar i staden. Även om man i volymalternativ 4 tillför en relativt låg och uppbruten form som samverkar med befintlig stadssiluett, så blir även här resultatet en avskärmande vägg pga det stora antalet byggnadskroppar. I omarbetad form skulle emellertid volymalterativ 4 kunna ge den brokighet som karaktäriserar siluetten, med sin korta fasadindelning, dels de låga byggnadshöjderna och dels, med rätt utformning och placering, en inblickbarhet mot staden som är typisk för Västervik. Västerviks karaktär inbegriper byggnadshöjder om upp till omkring fem våningar. Slottsholmens strategiska läge medför landmärken med lägre byggnadshöjder, som Slottsholmsrestaurang. En nybyggnation kan anpassas genom att inordna sig inom rådande byggnadshöjder och alltjämt genom sin gestaltning bli ett spektakulärt landmärke. Västerviks siluett präglas av relativt korta fasadlängder (se vidstående bild med fasadlängder i meter) vilket ger en brokighet inom en samlad och enhetligt låg bebyggelsefront. En nybyggnation kan anpassas genom att fånga upp befintlig bebyggelses längdskala i en uppbruten volym. Ett betydande karaktärsdrag i centrala Västervik är inblickbarheten och överblickbarheten över staden. Genom sitt strategiska läge är bebyggelsen på Slottsholmen inte bara ett självklart blickfång utan innehar även en central roll i stadsvyerna kring vattenrummet. Genom en nybyggnation som samverkar med viktiga vyer i stadslandskapet kan detta karaktärsdrag leva vidare. Större delen av Västerviks landmärken uppvisar en volymuppbyggnad med mötande geometrier. Det kan dels handla om en traditionell uppbyggnad á la kyrka med slankt torn på bas eller som i Slottsholmsrestaurangen där två pulpetformer möts. En nybyggnation kan passas in genom en volymuppbyggnad av det här slaget. I Västervik finns en lokal och historisk byggnadstradition av utbyggnader i vattnet. En nybyggnation med inslag av utbyggnad i vattnet bär med sig viss historisk förankring till platsen Gestaltningsprinciper för Slottsholmen Resultatet av stadsbilds- och kulturmiljöanalysen har tillsammans med volymstudien resulterat i att ett antal övergripande gestaltningsprinciper för Slottsholmen kunnat formulerats: Västerviks siluett har en ljus färgpalett; ockra, milda pasteller, crèmevitt och inslag av rött. De mörka inslagen begränsar sig till de skogsbeklädda höjderna samt Slottsholmsrestaurangens mörka glasfasad, som därmed upplevs som främmande i sammanhanget. Viktigt att tänka på vid gestaltning av en nybyggnation på Slottsholmen är att en mörk volym upplevs som tyngre och att glas - tvärtemot vad många hävdar - på håll inte upplevs som genomsiktligt! Byggnadshöjder Västerviks landmärken Inblickbarhet och överblickbarhet Slottsholmen - strategisk mötespunkt mellan landområden och vattenrum Fasadlängder Fasadkedja utmed Skeppsbron mot Slottsholmen

32 33 Utbyggnader i vattnet 1700-talets flikiga strandlinje pga utbyggnader i vattnet Gestaltningsexempel; vattennära byggnader I Västervik finns en historisk tradition av utbyggnader i vattnet. Gestaltningsexemplen till höger visar dels olika sätt att angripa ett vattennära läge och dels hur man tack vare vattenrummets höga grad av inblickbarhet kan skapa spektakulära byggnader och landmäken utan att nödvändigtvis bygga högt. Utkragande volym i vattenrum med inspiration från sjöbodar. Tävlingsvinst Mareld, Illustration: Naturum Kosterhavet White Arkitekter Flytande hotell på ponton, Klädesholmen, Bohuslän. Foto: Curt Wass Kallbadhus på pelare i Ulricehamn, Foto: Birger Boström Utkragande volym i vattenrum, Gullmarsstrand, Bohuslän. Foto: Volymer i olika storlekar och höjder med tillhörande brygglandskap, tävlingsförslag. Illustration: Tegnestuen Vandkunsten Pirlandskap med med integrerad bebyggelse. Tävlingsvinst South end Pier, Illustration: White Arkitekter

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Bebyggelse A A Bebyggelsen i området utgör som redan nämnts en förlängning av den befintliga kvartersstrukturen. Kvarteren har dock

Läs mer

Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. VÄSTERVIKS KOMMUN KONSEKVENSBEDÖMNING Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. AV: Västerviks kommun, Enheten för Samhällsbyggnad Datum:

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS DETALJPLANEFÖRSLAG KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP 2016-07-01 AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN 8 113 30 STOCKHOLM TEL +46 8 690

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN EXPLOATERINGSSTUDIE FÖR FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Denna studie syftar till att utreda lämplig exploateringsgrad och tänkbar bebyggelsestruktur i Nya Älvstaden, Trollhättan. Arbetsområdet

Läs mer

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Nu bygger vi Nya Slottsholmen Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

PROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län

PROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län 1 (9) Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län HANDLINGAR Programhandlingen utgörs av denna handling samt en bilagd kulturmiljöstudie. METS SYFTE Syfte med planprogrammet

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. VÄSTERVIKS KOMMUN KONSEKVENSBEDÖMNING Fördjupad riksintressebeskrivning för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. AV: Västerviks kommun, Enheten för Samhällsbyggnad Datum:

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11. 2013-09-23 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2012/57-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11. Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

BN/2014:50. gällande. genom

BN/2014:50. gällande. genom BN/2014:50 09 Antagandehandling Januari 2015 enkelt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Ändring av detaljplan genom tillägg för OMRÅDE VID N INSTRUMENTVÄGEN, i kommundelen Skälby, Upplands Väsby kommun

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

SLOTTSHOLMEN 1 M.FL. Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

SLOTTSHOLMEN 1 M.FL. Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län Antagandehandling Detaljplan för SLOTTSHOLMEN 1 M.FL. Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län Samhällsbyggnadsenheten i Västervik 2013-04-24 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården.

Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården. Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och

Läs mer

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådshandling 1(10) DETALJPLANEPROGRAM tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun PROGRAMSAMRÅDSHANDLING Upprättad

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-336/2015 Sida 1 (9) 2015-06-22 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Norrmalms stadsdelsnämnd

Läs mer

RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (6) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Handläggare: Cecilia Skog Telefon: 08-508 29 766 2012.05.21 SR Dnr 2012-0188 (S-Dp 2011-06771) Till Stadsbyggnadskontoret Ang. Marieberg, programsamråd

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl. i stadsdelen Norrmalm, S-dp

Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl. i stadsdelen Norrmalm, S-dp Kulturförvaltningen stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-24 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08 50831561 Till Kulturnämnden, Kulturmiljöutskottet Nr. 5 Remissvar angående samråd om förslag

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram

Läs mer

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan Södertälje stadskärna 2009-2029 Program Bebyggelseförslag Stadskärnan 1 1. Mötet med stadskärnan från Mälarbron bör i framtiden få en mer stadslik utformning, där framförallt omdaningen av Turingegatan

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Ändring av detaljplan Tillägg till Detaljplan för del av fastigheten Stuverum 1:9 (La 040924) Lofta, i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-13 TILLÄGG

Läs mer

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE 1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Handläggare Björn Strimfors Upprättad 1(12) 0480-45 00 53 Tillägg till PLANBESKRIVNING Samrådshandling Detaljplan för del av Varvsholmen 1, Norra Kajen m.m. på Varvsholmen, Kalmar kommun Planenheten Adress

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3 2 0 0 6-0 4-0 3 Villor i 2 plan Material och form Fasad: Slätputs eller släta träfasader med lig gande eller stående panel Tak: Pulpettak, bekläds med bandtäkt slät plåt Flacka sadeltak alternativt delade

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Förslag till detaljplan för Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Norrviken Sollentuna kommun Samråds-/Underrättelsehandling Syfte Syftet med planarbetet är att möjliggöra att Pensionat Norrviken byggs

Läs mer

Karlskrona kommun. Stadsmarina. Gestaltningsprogram

Karlskrona kommun. Stadsmarina. Gestaltningsprogram Gestaltningsprogram 2005-03-31 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter NORR Situationsplan Befintligt utseende Gästhamn Österleden Plank Hamnkrogen/ Klubblokal Fd. färjeramp Parkering Fd. färjeterminal

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Gestaltningsprogram Kamelian 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram Kamelian 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram Kamelian 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Situationsplan 2 Gestaltningsprogram Kamelian 2 Vy från Nejlikan Bakgrund och syfte Gestaltningsprogrammet har till syfte att beskriva utformningen

Läs mer

LANDSKAPSBILDS-/STADSBILDSANALYS

LANDSKAPSBILDS-/STADSBILDSANALYS PEAB BOSTAD AB Detaljplan för Villabacken, del av Oxelö 8:39 och Oxelö 7:41, Oxelösunds kommun UPPDRAGSNUMMER 3372025400 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bedömningsgrunder, metodik 2 3 Nuläge 2 3.1

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys 3 HUVUDSAKLIGA SIDOR En stadsdel i stadsdelen Nya Masthugget har en tydlig egen karaktär. Typiskt för sin tid, och fint utvecklad under åren. En karaktär värd att bevara. Trappande gröna gårdar Gårdar

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning

Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning Upprättad 2010-02-03 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra

Läs mer

Söderut vid kristallfasaden

Söderut vid kristallfasaden O m r å d e t Å n g f ä r j a n Söderut vid kristallfasaden Vy söderut längs med Helsingörskajen. Hamnpromenaden och den allmänna platsmarken skapar en naturlig övergång från Norra hamnen. Med reservation

Läs mer

K R Ä G G A F Å G E L S Å N G E N O C H G R I N D S T U G A N bild? KRÄGGA FÅGELSÅNGEN & GRINDSTUGAN HÅBO G E S T A L T N I N G S P R O G R A M F Ö R D E T A L J P L A N S E P T E M B E R 2 0 0 9 K R Ä

Läs mer

Planbesked för fastigheten Blåsippan 8, Kalmarsundsparken

Planbesked för fastigheten Blåsippan 8, Kalmarsundsparken TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-03-26 KS 2015/0256 50263 Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Blåsippan 8, Kalmarsundsparken Förslag till beslut

Läs mer

VAD ÄR ETT GESTALTNINGSPROGRAM?

VAD ÄR ETT GESTALTNINGSPROGRAM? Planprogram för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 GESTALTNINGSPROGRAM VAD ÄR ETT GESTALTNINGSPROGRAM? Gestaltningsprogrammet är ett hjälpmedel för styrning av den yttre

Läs mer

Stadsrumsanalys Arkivet 1

Stadsrumsanalys Arkivet 1 Stadsrumsanalys Arkivet 1 Denna analys har utförts av FOJAB Arkitekter på uppdrag av Lunds Nation Arkivet AB och ska ligga till grund för fortsatt förslags- och utredningsarbete för kvarteret Arkivet 1

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad 3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.

Läs mer

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteåkommun/del av

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

PLANPROGRAM. Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier. inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län 2010-08-31

PLANPROGRAM. Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier. inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län 2010-08-31 PLANPROGRAM Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län 2010-08-31 SAMMANFATTNING Norrmejeriers behov är dels att skapa utrymme

Läs mer

Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration. Ett exempel på hur området skulle kunna utformas

Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration. Ett exempel på hur området skulle kunna utformas Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration Möjlighet till handel, hantverk och kontor Ett eempel på hur området skulle kunna utformas Elinor Bjärnborg Planarkitekt P P

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 283/2013 FASTIGHETEN POLISEN 2 M FL SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wihlborgs fastigheter AB inkom den 13 februari 2013 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 Samrådsyttrande avseende Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 av Dalarö Forum medborgarforum 2015-04-20 genom Dalarö Kultur & Föreningscentrum Richard Nordgård,

Läs mer

Bönan 4:6, Strandgården

Bönan 4:6, Strandgården PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens

Läs mer

DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING Upprättad av Arkitekt Lars Jansson AB den 22 november 2006 Reviderad den 6 september 2007 samt den 17 april

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD,

ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD, ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD, DETALJPLAN FÖR NYTT TURISTISKT BOENDE M.M. VID FJÄLLGÅRDEN SAMT UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FJÄLLGÅRDEN FRÅN 1994 MED TILLHÖRANDE OMRÅDESBESTÄMMELSER

Läs mer

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2 L ustgården AB Arrhov Frick Arkitektkontor - - Innehållsförteckning 1 - Platsen idag 2 - Utveckling, beskrivning; Hotell, bostadsbebyggelse. 3 - Materialpalett, utkast

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

INGENJÖREN 4 m.fl., CAMPUS BLÅ PORT Karlskrona kommun, Blekinge län 2008-09-22 GESTALTNINGSPROGRAM 1(14)

INGENJÖREN 4 m.fl., CAMPUS BLÅ PORT Karlskrona kommun, Blekinge län 2008-09-22 GESTALTNINGSPROGRAM 1(14) INGENJÖREN 4 m.fl., CAMPUS BLÅ PORT Karlskrona kommun, Blekinge län 2008-09-22 GESTALTNINGSPROGRAM 1(14) Innehåll Förutsättningar 3 Inledning 3 Stadsbild 3 Blå port 5 Världsarv 5 Riksintresse 6 Bebyggelse

Läs mer

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer