Helhetssyn ger friskare medarbetare AUTOLIV I MOTALA»MOTAR OLLE I GRIND« PÅ BESÖK HOS SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATS SÅ FÅR DU LIVSPUSSLET ATT GÅ IHOP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helhetssyn ger friskare medarbetare AUTOLIV I MOTALA»MOTAR OLLE I GRIND« PÅ BESÖK HOS SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATS SÅ FÅR DU LIVSPUSSLET ATT GÅ IHOP"

Transkript

1 din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 1/2008 AUTOLIV I MOTALA»MOTAR OLLE I GRIND«LIZELOTTE FRANZÉN är montör på De La Rue Cash Systems i Flen. PÅ BESÖK HOS SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATS SÅ FÅR DU LIVSPUSSLET ATT GÅ IHOP DE LA RUE I FLEN UTBILDAR ALLA ANSTÄLLDA Helhetssyn ger friskare medarbetare

2 Innehåll PRIMA TEMA REHABILITERING 02. Den nya rehabiliteringskedjan som föreslagits av regeringen syftar till att snabbare få sjukskrivna tillbaka i arbete. Men vilka krav ställer det på arbetsgivaren? 05. De La Rue Cash Systems led av hög sjukfrånvaro. Efter en fokuserad insats har frånvaron minskat flera procent. Förbättrad kontakt mellan chefer och medarbetare var en av lösningens nycklar. 08. Autoliv i Motala hade problem med både långtids- och korttidssjukskrivningar. Men med riktade insatser lyckades företaget halvera sjukfrånvaron på två år. AUTOLIV ELECTRONICS i Motala har infört Sjuk- och friskanmälan för att effektivisera hanteringen och förbättra servicen till de anställda. 10. Hitta balansen och undvik stressfällorna som kan göra dig sjuk. Stressforskaren Giorgio Grossi delar med sig av sina råd. 12. Personalens välbefinnande är en god investering. Varje satsad krona kan ge fem tillbaka. 14. En»plusmeny«för de anställda är ett av de medel årets bästa arbetsplats, webbyrån Doberman, använder för att skapa trivsel. 16. Motion på arbetstid har större effekt på hälsan än mer ledighet visar en ny studie. 18. Previas tjänster inom rehabilitering för snabb återgång till arbete. previa prima ansvarig utgivare hans persson redaktion katrin malm, evalena andersson produktion spoon publishing ab omslagsfoto adam haglund tryck vtt grafiska issn välkommen att kontakta prima via: 2 prima nr

3 Regeringen har föreslagit att en så kallad rehabiliteringskedja ska träda i kraft den 1 juli Målet är snabbare rehabilitering och färre långtidssjukskrivningar. Det ställer höga krav på arbetsgivarna som kommer att få stöd av en effektivare försäkringskassa. text jesper harrie foto adam haglund Snabbare tillbaka vid rehabilitering helena har varit sjukskriven i flera år. Det var länge sedan hon hade kontakt med Försäkringskassan eller sin arbetsplats. Hon vet inte längre vem hennes chef är eller vilka arbetsuppgifter hon har. Det som började med en ond axel har växt till värk och obehag i hela kroppen. Helena är trött, sover oroligt, är nedstämd. Hon har övervägt att säga upp sig och söka annat jobb, men klarar hon det? Arbetsmarknaden har blivit så tuff. Vem vill ha en sådan som hon? Exemplet är fiktivt, men illustrerar verkligheten för många människor i dag. Under ett antal år har sjukskrivningarna dragit ut på tiden och vägen tillbaka till arbete blivit allt längre. Hälsoproblem som varit hanterbara till en början har efterhand förvärrats. Besvären har fått både fysisk och psykosocial karaktär. Regeringens nya rehabiliteringskedja som föreslås träda i kraft den 1 juli är en av flera åtgärder som nu sätts in. Reformen syftar till att tidigt fånga upp signaler om ohälsa och snabbt sätta in åtgärder för att ge individen möjlighet att komma tillbaka i arbete. Det ställer höga krav på att alla inblandade parter, inte minst arbetsgivarna. Formellt får inte arbetsgivarna mer ansvar än i dag, men ska reformen fungera måste de agera inom snävare tidsramar. Det kan handla om att ge Försäkringskassan den dokumentation som behövs för att rehabiliteringsåtgärder ska kunna sättas in eller att medverka till att en sjukskrivens arbetsförmåga prövas mot befintliga eller förändrade arbetsuppgifter. under vintern har regeringens förslag varit ute på remiss och exakt hur reformen kommer att utformas blir klart under våren. Reformen går ut på att efter rehabiliteringsåtgärder ska arbetsförmågan hos en sjukskriven person inom 3 månader prövas mot befintliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Skulle en återgång till arbetet inte fungera ska inom 6 månader ytterligare rehabiliteringsåtgärder sättas in och arbetsuppgifter även sökas på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete. Efter 6 månaders sjukskrivning ska fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen göras i 6 månader för återgång till någon form av arbete. Vid nedsatt arbetsförmåga efter tolv månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Den sjukpenninggrundande inkomsten, SIG, reduceras då från 80 till 75 procent. Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. Bedöms den sjukskrivne ha fullständig eller reducerad arbetsförmåga blir vederbörande istället betraktad som arbetssökande efter sin förmåga.» Previa kommer att bistå sina kunder med att ta fram beslutsunderlag i tid«de snävare tidsramarna kräver att även företagshälsovården arbetar snabbt. Previa kommer att behöva bistå sina kunder med att ta fram beslutsunderlag i tid och att snabbt genomföra arbetsförmågebedömningar och rehabiliteringsåtgärder, säger Previas utvecklingchef, Kristina Öberg. Men arbetsgivare och vårdgivare kommer inte att stå ensamma med uppgiften. Meningen är att de ska få stöd av en effektivare och snabbare försäkringskassa. Försäkringskassan, som fått svidande kritik från bland annat Riksrevisionen för långsam och passiv handläggning, genomför just nu en stor omorganisation som också syftar till att kunna ge likartade bedömningar landet över, något som hittills inte fungerat. De gamla självständiga länsorganisationerna ersätts prima nr

4 REHABILITERINGSKEDJAN: * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete. ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenningen ut längre än 12 månader.» Med vår nya organisation räknar vi med att kunna ge både arbetsgivarna och vårdgivarna en snabbare och bättre service«vilket personligt pris de långtidssjuka betalar kan man möjligen föreställa sig. Samhällskostnaden är lättare att beräkna. I dag är över svenskar långtidssjukskrivna eller uppbär sjukoch aktivitetsersättning. Nästan 20 procent av alla kvinnor och 14 procent av alla män i förvärvsaktiv ålder befinner sig i den situationen. av tjugo nationella center dit alla anmälningar kommer in. Tio av dessa sysslar enkom med bedömningar inom sjukförsäkringen. Där görs en första granskning och ett beslutsunderlag skickas till lokala center som har till uppgift att vidta åtgärder i nära kontakt med arbetsgivare, vårdgivare och sjukskrivna. De nationella centrumen har däremot inga egna kontakter med parterna vilket ska ge likartade bedömningar. Den sjukskrivne ska få bättre service av fler än personliga handläggare som nu är under utbildning. Dessa ska ta hand om den enskildes möjligheter, oavsett vilken sorts förmåner vederbörande är i behov av. Försäkringskassan får också en ny telefonkundtjänst med dubbelt så stor bemanning som tidigare. Till detta kommer en ny partnerskapsorganisation med särskilda kontaktteam för stora arbetsgivare och samarbetsöverenskommelser med vårdgivare. Hela målsättningen med den nya rehabiliteringskedjan är att alla ska göra allting snabbare och tidigare. Med vår nya organisation räknar vi med att kunna ge både arbetsgivarna och vårdgivarna en snabbare och bättre service, säger Siwert Gårdestig, programdirektör på Försäkringskassan. LÅNGTIDSSJUKA ETT STORT SAMHÄLLSPROBLEM Enligt socialdepartementet uppgår produktionsbortfallet, individens lön plus arbetsgivaravgifter, för dessa personer till 265 miljarder kronor per år. Summan motsvarar 35 procent av statens budgeterade utgifter för Jämfört med de långtidssjuka är arbetslösheten, i dag 4 5 procent, ett betydligt mindre samhällsproblem. För att ge läkare hjälp att sätta in tidigare och bättre behandling, som dessutom ser likadan ut i hela landet, har Försäkringskassan och Socialstyrelsen tagit fram rekommendationer på vad som är en rimlig sjukskrivning beroende på problematik. Försäkringskassan kommer sedan att fokusera på de fall där läkaren motiverat en avsteg från rekommendationen och tillsammans med den sjukskrivne, arbetsgivaren, vårdgivaren och eventuellt Arbetsförmedlingen göra en plan för återgång till arbete. Där pratar vi inte rehabilitering längre, ordet rehabilitering kan ju nästan betyda vad som helst, utan vi vill veta konkret vad som är åtgärden för att den sjukskrivne ska komma tillbaka i arbete, säger Siwert Gårdestig. i dag råder stor enighet bland forskare, politiker och arbetsmarknadens parter om vikten av tidiga insatser vid ohälsa. Men när det gäller metoderna går åsikterna isär. En av remissinstanserna som behandlar regeringens förslag om ny rehabiliteringskedja är Sveriges kommuner och landsting, SKL. Vi tycker att det är bra att regeringen lägger förslag på en strukturerad rehabiliteringsprocess, men vi har ganska mycket funderingar kring hur realistiska de tidsgränser är som framförs i förslaget och vilka konsekvenser de kan få. Inte bara för kommuner och landsting som arbetsgivare, utan också för den enskilde individen, säger Boel Callermo, sektionschef på arbetsgivarpolitiska avdelningen. Hon pekar på risken att den sjukskrivne kan bli utförsäkrad om man inte hinner hantera dennes situation som kan vara tidskrävande att göra något åt. Detta kan i sin tur göra att många människor blir beroende av försörjningsstöd (socialbidrag) i stället. Även om den nya rehabiliteringskedjan blir framgångsrik återstår frågan om hur vi vill att arbetsmarknaden ska se ut. Efter många år av höjd produktivitet och slimmade organisationer finns det mindre plats för människor som vill jobba men inte kan göra det fullt ut. Det här är ett gemensamt problem för oss allihop. Vi måste ha ett arbetsliv som också är möjligt när man inte har hundraprocentig kapacitet, säger Boel Callermo. 4 prima nr

5 ANN-CHARLOTTE EDLUND:»I dag ställs väldigt höga krav på alla medarbetare i alla typer av organisationer. Men jag tror inte att alla arbetsgivare har fått upp ögonen för det här«. Helhetssyn på hälsa minskar sjukskrivningarna På ett år sjönk sjukfrånvaron på De La Rue Cash Systems med flera procentenheter. Utbildning av personalen och ökad kontakt mellan chef och medarbetare gav resultat. Att medarbetarna blir sedda och inser att de är betydelsefulla har upplevts som oerhört positivt, säger personalchef Ann-Charlotte Edlund. text jesper harrie foto adam haglund de la rue cash systems är en brittisk koncern som tillverkar maskiner och mjukvara för automatiserad hantering av sedlar. Koncernens fabrik i Flen är kommunens största privata arbetsgivare med cirka 250 anställda. Hösten 2006 uppmärksammade ledningen att sjukfrånvaron på den svenska enheten var anmärkningsvärt hög sedan en tid tillbaka. Fabriken hade i oktober en total sjukfrånvaro på 7,5 procent, betydligt över genomsnittet på 4,3 procent som arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen räknat fram för jämförbara företag. Det gick inte riktigt ihop. Vi har en god fysisk arbetsmiljö, rent och tyst, vi har under åren haft höga resultat i våra personalnöjdhetsmätningar, bra villkor och vi har låg personalomsättning. Med så många goda förutsättningar tyckte vi att vi borde ha lägre sjukfrånvaro än genomsnittet, säger personalchef Ann-Charlotte Edlund. Hon tog kontakt med Previa och frågade hur de kunde hjälpa till att sänka sjukfrånvaron. Vid våra inledande möten blev jag otroligt positivt överraskad av att Previa bland annat var så moderna och flexibla som organisation, så det kändes helt rätt att inleda ett samarbete. Tillsammans med Ingela Skoglund, kundansvarig och operativ chef på Previa i Flen/Katrineholm, drog Ann-Charlotte Edlund igång ett omfattande De La Rue tillverkar maskiner för sedelhantering. prima nr

6 analysarbete för att ta reda på orsakerna till den höga sjukfrånvaron. De La Rue med Previa som samarbetspartner tittade på vem som var sjukskriven, för vad och hur länge. Vi undersökte vad som hade genomförts i form av rehabilitering och hade samtal med personalavdelning, gruppledare och chefer, säger Ingela Skoglund. Analysen visade att företaget hade bristande rutiner vid sjukskrivning och att chefer hade otillräcklig kontroll över sjukskrivningens omfattning och orsaker. Det stod klart att åtgärder behövde sättas in på olika nivåer: organisation, arbetsgrupp och individ. Det vi gjorde var att vi skapade en helt ny sjukfrånvaroprocess där fokus låg på att öka kontakten mellan chef och medarbetare. Vi kom fram till att vi vill sätta in många insatser innan det kommer till rehabilitering och agera snabbt, säger Ann-Charlotte Edlund. företaget införde en rutinbeskrivning för hur kontakten mellan chef/gruppledare och medarbetare ska se ut vid sjukskrivning. Vid upprepad sjukfrånvaro infördes åter i arbete-samtal mellan anställd och chef/gruppledare med syftet att ta reda på orsaken och vad företaget kunde göra för att förebygga ytterligare frånvaro. Vidare uppdaterades rehabiliteringspolicyn och kontrollen över frånvarostatistiken förbättrades. Problemet med den höga sjukfrånvaron kommunicerades till alla anställda via informationsblad, intranät och personalmöten. Samverkan kring de befintliga rehabiliteringsfallen stärktes och den sjukskrivne fick minst en gång i månaden gå på ett möte där närmaste chef, representanter från fack och personalavdelning samt Monica Åhlund, företagssköterska på Previa närvarade. Ibland var även läkare och handläggare från Försäkringskassan med. Till detta kom ett antal utbildningar. Chefer, gruppledare, personalavdelning och fackliga representanter fick lära sig mer om hälsoekonomi och rehabilitering. Men den största orsaken till sjukfrånvaron var den som var svårast för företaget att göra något åt. Vi såg att många av våra rehabiliteringar orsakades av svårigheter med att leda sig själv i vardagen och hitta rätt balans i livet. Det gjorde att det blev lite mer komplicerat för oss som arbetsgivare, eftersom vi på plats inte kunde göra så mycket. Därför satsade vi på att ge en hälsofrämjande kompetensutveckling till samtliga anställda, säger Ann-Charlotte Edlund. Uppdraget gick till Previa i Flen/Katrineholm, som i form av möten med tjugo personer i taget tog upp en diskussion kring frågor som: Vem bär ansvaret för min hälsa? Vem ska vara intresserad av hur jag mår? Hur kan jag påverka min hälsa? Vi talade om vikten av motion och bra kost, vad som ger inspiration i livet, vilka mål man har och vad som är en normal frånvaro. Det var inte så mycket pekpinnar utan var och en fick fundera över sitt eget sätt att förhålla sig till hälsa. Jag var lite spänd på hur ANN-CHARLOTTE EDLUND är personalchef på De La Rue Cash Systems i Flen. CATHARINA LARSSON är montör på De La Rue i Flen.» Vi såg att många rehabiliteringar orsakades av svårigheter med att hitta rätt balans i livet«deltagarna skulle reagera när jag tog upp de här frågorna men det togs emot väldigt positivt. Jag tror att många kände sig sedda, berättar Ingela Skoglund. åtgärderna gav resultat. Mellan oktober 2006 och oktober 2007 sjönk den totala sjukfrånvaron på De La Rue i Flen från 7,5 procent till 4,3 procent. Siffran steg till 5,1 procent vid årets slut men Ann-Charlotte Edlund är ändå nöjd. Det jag framför allt tycker är en positiv effekt av den nya sjukskrivningsprocessen är att det blir en reaktion direkt när någon sjukskriver sig. Att medarbetarna blir sedda och inser att de är betydelsefulla har upplevts oerhört positivt. Det är jätteviktigt. Och en del som har varit på rehabilitering under lång tid har nu kommit på 6 prima nr

7 » De har satsat och arbetat bra på alla nivåer; organisation, grupp och individer«ett mycket bättre spår, berättar Ann-Charlotte Edlund. Ingela Skoglund menar att man i arbetslivet bör fokusera mer på icke fysiska faktorer när man talar om arbetsmiljö, sjukfrånvaro och rehabilitering. Jag har jobbat i sjukvården i många år. När jag började på Previa så trodde jag att rehabilitering handlade om arbetsskador, klämskador och onda axlar. Och det finns, säger hon. Men jag ser framförallt att när man inte trivs, när man inte känner sig sedd, så sätter det sig i kroppen också i huvudet, magen, axlarna, nacken och så vidare. Jag tror att värdegrundfrågor är väldigt viktiga. Att man tänker igenom vad företaget står för och att man får medarbetarna att känna sig som en del i ett sammanhang och att man har gemensamma mål. ann-charlotte edlund är inne på samma spår. Jag har läst många läkarintyg för olika individer och genomgående har det ofta med det psykologiska att göra, även om det kan vara i kombination med en fysisk åkomma. Jag tror att det dominerande hälsoproblemet i Sverige är den psykosociala, psykologiska biten. Det är mycket tuffare i dag med snabbare tempo och slimmade organisationer. Det ställs väldigt höga krav på alla medarbetare i alla typer av organisationer. Men jag tror inte att alla arbetsgivare har fått upp ögonen för det här. ingela skoglund ser framförallt tre förklaringar till att De La Rue har lyckats bra. Företaget har mycket fokuserat drivit frågan om att sänka sjukfrånvaron. De har satsat och arbetat bra på alla nivåer; organisation, grupp och individer. Sedan har De La Rue haft resurser att avsätta och gjort det. Sammantaget är detta ett bra exempel på hur vi gemensamt kan nå mycket goda resultat en investering som vi vet att företagen definitivt tjänar in i slutänden. läs mer om Previas tjänster på sidan 18. prima nr

8 Nya friska tag på verkstadsgolvet Autoliv Electronics i Motala sänkte långtids- och korttidsfrånvaron kraftigt med hjälp av Previa. Nu har företaget infört Sjuk- och friskanmälan för att effektivisera hanteringen och förbättra servicen till de anställda. text jesper harrie foto adam haglund motala brukar kallas den svenska verkstadsindustrins vagga. Här grundade Baltzar von Platen Motala Verkstad vid bygget av Göta Kanal för snart 200 år sedan och industrinäringen dominerar fortfarande. I dag är Autoliv Electronics en av ortens största arbetsgivare med 300 anställda inklusive filialen i Linköping. Företaget, som ingår i den världsomspännande bilsäkerhetskoncernen Autoliv, utvecklar och tillverkar elektronikprodukter för fordonsindustrin, bland annat sensorer för krockkuddar. Koncernledningen noterade 2005 att verksamheterna i Sverige visade alltför hög sjukfrånvaro. Analysen vid fabriken i Motala pekade på att huvudorsaken hade ett samband med ortens industritradition. Vi hade jobbat i många år med att minska sjukfrånvaron och framförallt med korttidsfrånvaron som vi upplevde var lättast att påverka. Men vi hade ett ganska stort antal långtidssjukskrivna, personer, som fått sjukersättning under ett antal år i avvaktan på åtgärder från Försäkringskassan, säger Glenn Ohlsson, personalman och rehabiliteringssamordnare på Autoliv Electronics. Framförallt hade de här personerna problem med förslitningar på grund av ensidiga arbeten som de haft hos företag som ägde fabriken innan Autoliv tog över Man kan säga att vi ärvde en del problemen. Han har själv arbetat vid fabriken för tre olika arbetsgivare och kan jämföra hur arbetet har förändrats. När det var tv-tillverkning var det mestadels manuellt jobb med ensidiga upprepade rörelser vilket sätter sina spår. Under årens lopp har vi dock jobbat hårt med automatiseringar som tar bort de besvärliga jobben. 8 prima nr

9 » Vi kom överens om att arbeta projektinriktat med långtidsfrånvaron som en första åtgärd«autoliv vände sig till Previa för att få hjälp att lösa problemet med långtidsfrånvaron. Vi hade redan då ett nära samarbete och ett mycket stort förtroende för Previa, säger Glenn Ohlsson. Ing-Mari Ehn, företagssköterska och Autolivs kontaktperson på Previa, kände väl till företaget. Vi såg behovet att först och främst åtgärda långtidsfrånvaron, inte minst för de här individernas skull som befann sig i något slags vakuum där inget hände. Vi kom överens om att arbeta projektinriktat med långtidsfrånvaron som en första åtgärd. Projektet omfattade ett tiotal personer. Efter samtal med företagssköterska och företagsläkare hos Previa, bland annat med stöd av journalkopior och utdrag ur rehabiliteringsutredningar, gjordes arbetsförmågebedömningar för var och en. Där undersöktes möjligheterna att återgå till befintlig eller annan tjänst i företaget, men även möjligheten att arbeta hos annan arbetsgivare. Efter ett par månader kunde vi komma till en lösning för de här personerna. En del började arbetsträna, en del slutade och hittade andra arbeten, berättar Ing-Mari Ehn. när det akuta problemet med långtidsfrånvaron var avhjälpt flyttades fokus till korttidsfrånvaron. Målet var att snabbare och mer effektivt fånga upp tidiga signaler om ohälsa för att förebygga sjukskrivning. Företaget övergick till att arbeta med Previas tjänst Tidig rehabilitering. Första steget är att en företagssköterska genomför ett bedömningssamtal med alla anställda som haft upprepad korttidsfrånvaro eller visar andra tidiga signaler på ohälsa. Vid de här samtalen försöker jag tillsammans med individen undersöka orsakerna till frånvaron och ta reda på vad som kan bidra till ökad närvaro på arbetsplatsen, säger Ing-Mari Ehn. Det kan vara insatser som individen själv tar ansvar för, eller stöd från arbetsgivaren och/eller Previa för att bryta beteendemönstret. Bara dessa inledande bedömningssamtal har minskat korttidsfrånvaron dramatiskt. Mycket bygger på att individen känner sig sedd och behövd, att någon uppmärksammar situationen. Till detta infördes rutinen att den anställde skulle gå via sin chef när han eller hon beställde tid hos företagshälsovården. På så sätt fick chefen snabbt veta om det fanns ett hälsoproblem att ta itu med. Att»mota Olle i grind«är mycket betydelsefullt. Får ett problem tid på sig att bli större hamnar man oftast i en sjukskrivning. Och hamnar man i en sjukskrivning finns det risk att den blir lång och ju längre den blir desto svårare blir det att komma tillbaka, säger Glenn Ohlsson. ytterligare ett steg togs i september 2007 då Autoliv Electronics införde Previas tjänst Sjuk- och friskanmälan. Det har förbättrat servicen till de anställda som i dag bara behöver ringa till ett ställe när de anmäler sig sjuka eller friska. Chefen får information direkt genom meddelande till mobilen eller datorn. På så sätt får chefen också en påminnelse om när det är dags för läkarintyg eller rehabiliteringsutredning. Cheferna får hjälp att på ett tidigt stadium sätta in åtgärder. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron har givit resultat. När koncernledningens krav på en sänkning kom i maj 2005 låg den totala sjukfrånvaron hos Autoliv Electronics på 7 procent. I november 2007 hade den sjunkit till 3,54 procent. I dag är företagsledningen nöjd med nivån på vår sjukfrånvaro. Vi är också mycket nöjda med det samarbete vi har med Previa. Det händer hela tiden saker i rätt riktning, säger Glenn Ohlsson. läs mer om Tidig rehab och Sjuk- och friskanmälan på sidan 18. GLENN OHLSSON är personalman och rehabiliteringssamordnare på Autoliv Electronics. ING-MARI EHN är företagssköterska och Autolivs kontaktperson på Previa. prima nr

10 Ta hand om dig själv! Känner du dig glömsk, trött, irriterad eller nedstämd? Då är det dags att du lär dig slappna av. Så här tacklar du den långvariga stressen innan den gör dig sjuk på allvar. text: kristina grandin illustration: andrea sjöström TECKEN PÅ ATT DU ÄR FÖR STRESSAD Om du har ett eller flera av dessa symptom kan det vara tecken på att du är utsatt för farlig stress. Sömnproblem Onormal trötthet Du är frånvarande och inte här och nu Glömsk och förvirrad Lättirriterad Orolig och nedstämd Bekymrad Kroppsliga reaktioner: Hjärtklappning Spänningar Magproblem Yrsel Värk GIORGIO GROSSI är fil. dr. i psykologi, forskare i kognitiv beteendeterapi på Stressmottagningen vid Karolinska Institutet i Stockholm. i dag lever vi i ett prestationsinriktat samhälle och arbetar på ett annat sätt än tidigare. Vi arbetar inte nödvändigtvis fler timmar, men gränsen mellan arbete och fritid har suddats ut. Vi är ständigt nåbara och uppkopplade. De normala andningspauserna har gradvis försvunnit. På väg hem från jobbet sms:ar och ringer vi de sista jobbsamtalen och på semestern kopplar vi upp oss för att kolla mejl från kollegor och kunder. Men det är inte bara arbetet som stressar oss. Också fritiden är späckad med aktiviteter. Det är föräldramöten, lämning och hämtning, renovering, träning och sociala aktiviteter. Återhämtning och vila finns det knappt tid för längre. Giorgio Grossi är fil. dr. i psykologi, forskare i kognitiv beteendeterapi och har under flera år arbetat på Stressmottagningen vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han menar att mer än halva Sveriges befolkning känner tidspress. Allra tuffast är det för småbarnsföräldrarna, som har svårt att få vardagen att gå ihop. Kortvarig stress är inte farlig utan kan hjälpa oss att fokusera på en särskild uppgift. Däremot kan långvarig stress leda till problem med koncentrationen, sömnen, minnet och till sist till utmattning, säger Giorgio Grossi. stress är egentligen ett sammansatt fenomen. Dels är det den reaktion kroppen presterar när vi reagerar på fara, dels det vi reagerar på: källan till stressen. Det sista kan vara mentala hotbilder, skrämmande fantasier om morgondagen och att alltid vilja ligga steget före för att avvärja katastrofer. Även om dessa framtidsscenarier aldrig realiseras, så har de samma effekt som om de vore sanna. Vi blir stressade. Vid akut stress reagerar kroppen blixtsnabbt för att förbereda oss för flykt eller kamp för livet. Detta styrs från hjärnan och leder till att stresshormonerna adrenalin, kortisol och noradrenalin utsöndras från binjurarna. Utsätts vi för stress under en längre tid blir vi till sist det vi i vardagligt tal kallar»utbrända«eller så får vi, som Socialstyrelsen definierar det, utmattningssyndrom. De personer som drabbas av utbrändhet har ofta svårt att säga nej. De behöver lära sig att prioritera, delegera och sluta söka bekräftelse för sina prestationer. I stället bör de fråga sig vad som är betydelsefullt i livet. Enligt Giorgio Grossi är det viktigt att hitta en balans mellan jobb och fritid och att lägga in pauser under arbetsdagen. Helgvila och semester är också viktigt för återhämtningen. Den viktigaste källan till återhämtning är dock sömnen. Den som är stressad har ofta sömnproblem. För att komma ner i varv rekommenderar Giorgio Grossi avslappningsövningar eller ett avkopplande bad. Att gå i säng direkt från tv:n eller datorn är ingen bra idé.» Det viktigaste är att hitta en balans mellan jobb och fritid och att lägga in pauser under arbetsdagen. Att skaffa sig rutiner brukar hjälpa den som har svårt att sova. Regelbundna sovtider och en särskild ritual före sänggåendet gör det lättare att komma till ro. Attityden till sovandet är också viktig Om du anstränger dig för att sova minskar förutsättningarna att somna. Undvik negativa tankar som»klockan är redan två och jag ska upp om fem timmar«,»jag kommer aldrig att somna«eller»jag kommer vara helt slut i morgon«. Formulera i stället om dem till»det är bara att koppla av. Jag får i alla fall min djupsömn«,»förr eller senare somnar jag. Det är skönt att bara ligga och blunda«eller»jag kommer att vara lite trött imorgon, men det kan jag hantera«. Om du ligger och oroar dig för allt som ska hinnas med eller allt som kan gå snett föreslår Georgio Grossi en särskild tidpunkt på dagen då du skriver ner allt som bekymrar dig och vad du kan göra åt det. När orostankarna kommer, hänvisar du dig själv till denna tidpunkt. sara ingvarsson är leg. psykolog och arbetar sedan flera år med stresshantering på Previa. Hon arbetar både med individer och med grupper. Enligt Sara ser stressen olika ut på olika arbetsplatser. Inom sjukvården kan det till exempel vara så att personalen splittrar upp sig på många arbetsuppgifter, känner krav från patienterna och hoppar över rasterna. 10 prima nr

11 Mer än halva Sveriges befolkning känner tidspress. Allra tuffast är det för småbarnsföräldrarna, som har svårt att få vardagen att gå ihop. På kontor kan personalen i stället stressas av att ständigt avbrytas av telefonsamtal och mejl och på så vis tappa koncentrationen. Eller så blir de stressade av att datorsystem eller annan teknik ständigt hänger sig. Som medarbetare kan du se över din situation. Vilka moment blir du mest stressad av? Observera dig själv med jämna mellanrum. Om du haft en stressig dag, fundera på vad det var som körde ihop sig, tipsar Sara Ingvarsson. fundera också på hur du gör när du arbetar. Kan du fokusera på en uppgift i taget? Hur gör du när du skriver? Slår du fort och hetsigt på tangentbordet eller skriver du lugnt? Hur pratar du i telefon, avbryter du den andra personen? Och hur gör du när du går och hämtar papper i skrivaren, springer eller går du? 6 SÄTT ATT MINSKA STRESSEN 1HITTA BALANSEN. Planera in tid för återhämtning. Varva aktivitet med vila. Ta pauser. 2SE TILL ATT SOVA GOTT. Sömn är den viktigaste källan till återhämtning. Hitta en avkopplande ritual för att komma ner i varv innan du går till sängs. 3LÄR DIG VARVA NER. Gör avslappningsövningar. Öva på att vara närvarande i nuet. 4MINSKA ORON. Avdramatisera oron genom att lista det du bekymrar dig för. Bestäm en tidpunkt för detta, så slipper du oroa dig dygnet runt. 5TA LUNCHRAST. Prata inte jobb på lunchen. Ät inte framför datorn. Byt miljö. Ta gärna en promenad. 6HA EN AVKOPPLANDE SEMESTER. Om vardagen är fylld med»måsten«och»borden«, låt då semestern bli en tid för avkoppling och kravlöshet. prima nr

12 FOTO: GETTY Hur stora kostnader har din organisation i samband med sjukfrånvaro? Friska medarbetare visar tydliga vinster Sjuka medarbetare kostar mer än sjuklön och frånvaro påverkar oftast flera avdelningar i företag och organisationer. Det visar Hälsoeffekten, modellen som synliggör de verkliga kostnaderna för sjukfrånvaron. Ett företag kan tjäna fyra till fem kronor per satsad krona på personalens välbefinnande, säger Previas affärscontroller Bobby Ljung. text walter repo foto lars ardarve sambandet mellan friska medarbetare och lönsamhet är bekant. Mindre känt är hur sjukfrånvaro påverkar ett företag eller en organisations olika funktioner. En sjukfrånvaro sätter igång en konsekvenskedja, med effekter som är svåra att förutse utan kunskap om sammanhangen. Kostnader för ersättare är en vanlig länk i kedjan, men det som ger helhetsbilden är värdet som den anställde skapar på sin arbetsplats och som bortfaller när denne är sjukskriven. Man måste förstå alla kostnader runt sjukfrånvaron, inte bara själva sjuklönen, säger Bobby Ljung, affärscontroller på Previa. Han ser långtgående samband mellan ekonomi och hälsa. Ta ett företag som ska bygga ett hus som måste vara klart den första januari, annars får de betala vite. 12 prima nr

13 » Man måste förstå alla kostnader runt sjukfrånvaron, inte bara själva sjuklönen.«blir alla byggare sjuka i december och bygget inte blir klart, då är vitet en sjukfrånvarokostnad. Institutet för personal- och företagsförbättring, IPF, vid Uppsala universitet har tillsammans med Previa skapat Hälsoeffekten, en kalkylmodell med vilken man kan räkna ut hur mycket ett företag eller en organisation förlorar på sjukfrånvaro och vilka funktioner som berörs. tidigare liknande modeller har inte varit lika specifika i sina svar. Man ska använda Hälsoeffekten som en investeringskalkyl för vilka insatser som bör göras för att få lönsamhet, säger Bobby Ljung. Efter att ha matat in alla parametrar går det med hjälp av Hälsoeffekten att på öret räkna ut hur mycket sjukfrånvaro, med förluster i produktivitet och personalomsättning, kostar. Svaret utgör underlag för de investeringar och insatser som måste göras för att stärka personalens hälsa, hålla sjukfrånvaron nere och i förlängningen öka vinsterna. Huvudfrågan är oftast hur företaget hanterar frånvaro. Kanske gör man olika på olika avdelningar. Modellen kan styras nästan hur detaljerat man vill för BOBBY LJUNG är affärscontroller på Previa. SÅ FUNGERAR HÄLSOEFFEKTEN att få det exakta värdet. Flera Hälsoeffekter kan göras på ett företag, på olika avdelningar. Forskningen kring sjukfrånvaro är ringa i Sverige, det finns främst amerikanska referenser. Men förhållandena är likvärdiga och rönen visar att insatser för att förbättra personalens hälsa lönar sig. Inte sällan får företagen tillbaka fyra till fem kronor per satsad krona på personalens välbefinnande, säger Bobby Ljung och förklarar att de väldefinierade målen inte nödvändigtvis måste vara ekonomiska. Det kan i stället vara att man vill sänka sjukfrånvaron eller halvera antalet långtidssjuka. Efter ett år gör vi en uppföljning med en ny Hälsoeffekt och ser om målen har uppnåtts. När kalkyler görs med hjälp av Hälsoeffekten behöver ekonomiansvariga som kan löner, omsättning, kostnader med mera vara med. Den som kan sjukvårdsstatistiken och avdelnings- eller linjechef behöver också vara inblandade. Ofta vet den ene inte hur den andre agerar, så det blir en väldigt bra dialog. HÄLSOEFFEKTEN visar både direkta och indirekta kostnader vid sjukfrånvaro. med hälsoeffekten ges en helhetssyn och det blir lätt att upptäcka ekonomiskt feltänkande. Modellen berättar dock inte hur ett företag mår. Ett företag kan ha låg sjukfrånvaro och det ser ekonomiskt bra ut. Men det kan bero på att folk har arbetat väldigt mycket och samtidigt mår dåligt. Hälsoeffekten används för att arbeta förebyggande. Vi önskar att företagen ska investera pengar som har besparats med Hälsoeffekten i att hålla personalen frisk, säger Bobby Ljung. Men viss sjukfrånvaro finns alltid. Ligger sjukfrånvaron under två procent är det något fel. Då går man till jobbet trots att man är sjuk. kontakta previa om du vill veta mer: eller Hälsoeffekten är utvecklad av Institutet för personal- och företagsutveckling, IPF, vid Uppsala Universitet tillsammans med Previa och mäter bland annat: Tid och kostnader för att få in ersättare. Externa kostnader för rehabilitering. Kostnad för produktionsförluster av frånvaro. Kostnad för rutiner kring personalomsättning. Branschspecifika värden och kostnader. Lämplig personalvolym för Hälsoeffekten är minst anställda och modellen erbjuds som en tjänst av Previa. Med hjälp av den och konsultstöd kan kunden se hälsosatsningars ekonomiska vinster. Informationen möjliggör även jämförelser inom branscher. prima nr

14 Högt i tak ger arbetsglädje Webbyrån Doberman i Stockholm är Sveriges bästa arbetsplats, enligt Alecta. De fina lokalerna och sjöutsikten i all ära men det är satsningen på kontinuerlig utveckling, medbestämmande och arbetsglädje som får medarbetarna att stortrivas. text pär jonasson foto samir soudah det första som slår en när man kommer in i Dobermans lokaler vid Söder Mälarstrand i Stockholm är faktiskt att här skulle jag också vilja jobba. De luftiga lokalerna med öppet kontorslandskap, väl tilltaget fikarum och många trevliga mötesrum i olika storlekar är otroligt inbjudande. Och utsikten mot Riddarfjärden gör ju sitt till Dobermans vd Lisa Lindström visar stolt runt och berättar om företagets snabba expansion från nio anställda för fem år sedan, till dagens 35. Åldern varierar mellan 21 och 45 år, och ungefär hälften är kvinnor. Vi strävar efter att ha mångfald. Vi vill ha folk med olika bakgrund, och då menar jag inte bara etnisk bakgrund, säger Lisa. Vad är det då som gör Doberman till Sveriges bästa arbetsplats? Ganska mycket visar det sig. Viktigast är kanske att vi har fått alla anställda att själva jobba på att göra det här till sin drömarbetsplats. Och att vi har en kontinuitet i det arbetet. I dag är det viktigt att känna sig inkluderad, att man förstår vad som händer och att man har möjlighet att påverka. Lisa Lindström berättar att allt som sägs på ledningsgruppens möten redovisas för övriga anställda, och att alla protokoll är öppna. Det skapar större förståelse. Som medarbetare kan man ju önska sig en massa saker, men ser man inte helheten förstår man inte heller vad det får för konsekvenser. För att ytterligare involvera alla i beslutsprocessen byggde hon upp företagets budget i lego, med olika färg för varje post. Sedan delades personalen in i mindre grupper som fick bygga om budgeten efter eget huvud. Ett jättebra sätt att få igång en dialog runt budgeten, konstaterar Lisa. Alla anställda åker också på så kallade utvecklingsdagar tre gånger om året. Där pratar vi bara om hur vi jobbar, inte med vad. Det handlar om vilken kultur och vilka värderingar vi vill ha. En ytterligare faktor som bidrar till trivseln på Doberman tror Lisa Lindström är att man försöker hålla hårt på 40-timmarsveckan. På många byråer finns en kultur av att jobba för mycket. Vi har jobbat mycket med att se till att vi verkligen har en 40-timmarsvecka här, att vi ska kunna klara av våra jobb på den tiden. Effekten, enligt Lisa, är att personalen håller längre, stannar längre och är mindre sjukskrivna. Dessutom säljer vi ju våra medarbetares talang, och den mår inte bra om man är alldeles för trött. förutom priset som bästa arbetsplats fick Doberman även Alectas pris för årets bästa idé, nämligen den så kallade Plusmenyn. Jag tycker den har blivit uppförstorad, den är ju bara en pusselbit i det stora hela, säger Lisa. Idén till Plusmenyn kom från en av de anställda som läst boken»företaget annorlunda«, och ifrågasatte varför ersättning bara kan betalas ut i pengar. Man började då spåna runt andra typer av ersättning. Vid en löneförhandling hos oss får man numera välja hur man vill få ut sin löneförhöjning. Det kan DOBERMAN är en webbyrå i Stockholm med 35 anställda 14 är delägare. Bland kunderna finns: Apoteket, Tele2, Volvo, DN Previa och SVT. 14 prima nr

15 LISA LINDSTRÖMS TIPS OM HUR MAN BLIR EN BRA ARBETSPLATS Se inte HR-frågor, personalfrågor, som ett måste, utan som ett redskap. Prioritera dem! Var lyhörda för vad medarbetarna önskar sig. Försök att tänka långsiktigt. Att satsning på organisation är lönsamt på lite sikt. Låt rekryteringen få ta tid, det är så pass viktigt. Lita på dina medarbetare. Satsa på öppenhet, på riktigt, och ha det inte bara som en snygg fras i något dokument. Skapa forum för öppenhet. Utvärderingar och tid för reflektion. vara pengar, men även till exempel extra semester, utbildning och pension. Vad är populärast? Pension och extrasemester. Vi har även pratat om hushållsnära tjänster, och det tror jag många skulle kunna tänka sig om bara förmånsbeskattningen var lägre. Vad betyder det faktum att ni är en bra arbetsplats för företaget? Jag tror det innebär en flerstegsraket. Om våra medarbetare mår bra så skapar vi fler bra saker, och det uppfattar förstås våra kunder som ger oss fler uppdrag och talar gott om oss så att vi får ännu fler kunder Och utmärkelsen Årets bästa arbetsplats har förstås inneburit mycket PR och stor synlighet. Har ni lättare än andra att attrahera kvalificerade medarbetare? Det ska jag låta vara osagt, men man kan i alla fall helt klart påstå att folk inte bara söker sig hit för vad vi gör, utan också för att vi är en bra arbetsplats. Är en bra arbetsplats lika viktigt för de anställda som bra lön? Ja, för många är lönen sekundär.»satsa PÅ PERSONALEN GER GOTT RESULTATBra arbetsplatser förbättrar prestationer och minskar sjukfrånvaron. Alla de tio till slutomgången nominerade arbetsplatserna kunde visa upp starka samband mellan satsningar på personalen och goda resultat«, säger Tomas Nicolin, vd för tjänstepensionsföretaget Alecta, som varje år utser Sveriges bästa arbetsplats. Vinnaren och extrapristagaren arbetar på en marknad där kreativitet är mycket utslagsgivande. Doberman har också valt kreativa och nyskapande lösningar för arbetsmiljön och att personalen ska må bra. TOMAS NICOLIN: vd, Alecta prima nr

16 Försäkringskassan i förändring Försäkringskassan ska vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och effektivitet. Sedan årsskiftet är Previa med som konsulter för att uppnå målen. text lars frank foto samir soudah det händer mycket inom Försäkringskassan för tillfället. Just nu genomförs ett stort förändringsarbete inom Försäkringskassan där en del arbete utgörs av en omorganisation. I stället för att, som hittills, vara uppdelad i län organiseras Försäkringskassan i tre kundkanaler, berättar Jeanette Rubertson på Försäkringskassans HR-stab. Nu delas personalen in beroende på om de har arbetsuppgifter där de fysiskt möter kunden, inte möter kunden eller jobbar inom telefonkundtjänst/självbetjäning. Försäkringskassan har gjort nya yrkesroller som alla medarbetare, utifrån nuvarande kompetens har fått söka. Myndigheten har också bantats från cirka till personer på grund av minskad budget. Under förra våren hade alla chefer medarbetarsamtal med sina medarbetare. Inriktningen i samtalen var att tillsammans med medarbetaren se var i den nya organisationen respektive medarbetare skulle placeras, säger Jeanette Rubertson. För Försäkringskassan utgör det nya avtalet om samarbete vad gäller företagshälsovård en del av arbetet med att skapa en mer gemensam personalpolitik för hela riket. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet ska bidra till att skapa en av landets mest utvecklande arbetsplatser med mycket låg sjukfrånvaro. Nu ser vi över hela arbetsmiljö- och hälsoprocessen från insatser för att främja och förebygga hälsa samt insatser för rehabilitering. Företagshälsovården har en stor roll att fylla. Det ska göras arbetsförmågebedömningar när medarbetare varit sjukskrivna över 28 dagar och en tidig bedömning om man varit sjuk sex tillfällen under en tolvmånadersperiod. Syftet är att utreda insatser för rehabiltitering och möjlig arbetsförmåga, säger Jeanette Rubertson. MARIA WESTERLIND MÅNKELL är Affärspartner Rikskund på Previa. Previa blir en viktig partner när vi flyttar fokus från ohälsa till hälsa. Tidigare har man haft olika leverantörer av företagshälsovård inom länen. Nu är det fem avtalsområden som upphandlats centralt och Previa är ensam leverantör sedan första januari För Previa blir Försäkringskassan en av de största kunderna sett till den geografiska spridningen över landet. Vi blir en av flera viktiga delar i det här omfattande arbetet som Försäkringskassan har startat. Vi kommer att fokusera inriktningen mot förebyggande insatser och att upptäcka tidiga signaler på ohälsa, säger Maria Westerlind Månkell, Affärspartner Rikskund på Previa. Hur ska ni lösa det? Det blir viktigt att arbeta nära Försäkringskassans alla chefer. Vi kommer att arbeta utifrån vårt Previa Partner-koncept med mål och resultat i fokus för att stödja vår kund på bästa sätt. Vägen mot en myndighet med medborgarnas fulla förtroende har börjat. MER MOTION, TACK Hellre schemalagd träning än mer ledighet för att må bättre. Det visar Previapsykologen Ulrica von Thiele Schwartzs forskning något som får stöd av en rad läkare. Sänkt blodtryck, sänkt blodsocker och mindre ömmande axlar är några av de positiva effekter som anställda som fått träna på arbetstid upplevt. De som i stället fått förkortad arbetstid för att på egen hand kunna ta hand om sin kropp har inte visat lika mätbara resultat. De har ökat det goda kolestrolet HDL och det anabola hormonet FOTO: SCANPIX DHEAS, men vi är mer osäkra på vad det gett för att personen ska må bättre. Därför tror vi mer på den schemalagda träningen, säger Ulrica von Thiele Schwartz. Studien visade att den grupp som fått träna på arbetstid uppvisade tydligare positiva resultat. Fler inom sjukvården anser också att motion ska prioriteras. I nummer av Dagens Medicin har en rad läkare och sjukgymnaster skrivit en insändare med uppmaningen att motion ska vara den första åtgärden när det gäller behandling av patienter med förhöjt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och typ 2-diabetes. Jag tycker det är tragiskt att Sverige nonchalerar den här problematiken, dels för individen och dels för samhället. Sjukvårdens budget kommer mer och mer att belastas av kroniska sjukdomar som i stor omfattning skulle kunna förhindras med hjälp av livsstilsändring, säger Bengt Saltin, svensk läkare som numera arbetar vid Center för Muskelforskning vid Rigshospitalet i Köpenhamn. Och i Danmark ligger de längre fram i arbetet. I februari startade ett pilotprojekt i syfte att få in motion på recept på landets arbetsplatser. Läs mer på 16 prima nr

17 FRISKARE TIDER I SVERIGE 4% Så mycket minskade ohälsotalen under Och det är fortsättningen på en trend som pågått i fyra år. Både antalet sjukskrivningar och antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har gått ner. Samtidigt som antalet förvärvsarbetande ökat kraftigt minskar ohälsotalet. Det visar att den mer tydliga försäkringsprövning som Försäkringskassan numera står för har stor betydelse, säger Curt Malmborg, generaldirektör, Försäkringskassan. JEANETTE RUBERTSON på Försäkringskassans HR-stab i Stockholm.» Nu ser vi över hela arbetsmiljö- och hälsoprocessen från insatser för att främja hälsa samt insatser för rehabilitering«ohälsotal är Försäkringskassan smått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en tolvmånadersperiod. Under det senaste året översteg siffran 40 dagar, men är nu nere på 38. Vi kan konstatera att ohälsotalet stadigt har sjunkit. Nedgången motsvarar cirka årsarbetare sedan ohälsotalet låg som högst i september 2003, säger Curt Malmborg. Försäkringskassans mål är att ohälsotalet ska ligga under 37 dagar som genomsnitt för riket i slutet av En stark partner nyss repat dig från vinterinfluensan? En sak är säker, du är inte ensam om att ha drabbats av någon av vinterns alla sjukdomar. I vår tjänst Sjuk- och Friskanmälan hanterar vi tusentals sjukanmälningar per år och en av topparna inträffar just under vintermånaderna när influensan härjar som värst. Men hur dåligt man än mår med feber och ont i kroppen finns det de som har det värre. Jag tänker på alla dem som drabbas av besvär som övergår i långtidssjukskrivningar. Ryggbesvär, psykisk utmattning och skador i arbetet är några exempel som kan leda till en längre tids frånvaro. Och ju längre man är borta från arbetet, desto svårare kan det bli att komma tillbaka. Regeringen har föreslagit att en ny rehabiliteringskedja införs den 1 juli Förslaget innebär bland annat att arbetsgivaren får kortare tid att agera när en anställd blir sjukskriven på längre tid. Det är här Previa kan hjälpa dig som arbetsgivare att skapa rutiner och processer som är anpassade till de nya kraven. Vi har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med våra kunder för att effektivisera rehabiliteringsprocesserna och vi kan bistå hela vägen från den anställdes första sjukdag tills individen är tillbaka på sin arbetsplats. Inom tjänsten Sjuk- och friskanmälan ringer vi alltid upp den sjukskrivne efter tre dagar från sjukanmälan. Därefter följer vi upp med regelbundna samtal och ser till att individen får behandlingsråd och stöd som syftar till att förkorta sjukskrivningsperioden. Och du som arbetsgivare kan vara trygg med att vi stöttar dig i dina åtaganden att rehabilitera den anställde på bästa sätt och i enlighet med de nya reglerna. Sjukskrivningar innebär ofta en rad konsekvenser som kan vara svåra att överblicka. Därför har vi utvecklat en kalkylmodell, Hälsoeffekten, som synliggör alla de kostnader och konsekvenser som sjukskrivningar innebär. Helt enkelt ser vi det på Previa som vår uppgift att hjälpa dig som kund att på alla fronter begränsa sjukskrivningarna och de negativa konsekvenserna av dem.» Sjukskrivningar för med sig en rad konsekvenser som ofta är svåra att överblicka«hans PERSSON: Vd Previa. FOTO: ADAM HAGLUND prima nr

18 Vi har lösningen på dina Previa är Sveriges ledande rikstäckande leverantör av företagshälsovård. Vi har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med både små och stora företag och organisationer. Vi är experter på allt som rör hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering och ledarskap. Låt oss få hjälpa också ditt företag att bli friskare. SJUK- OCH FRISKANMÄLAN DAG 1 DAG 3 DAG 6 DAG 14 SJUKANMÄLAN rings in till Previa UPPFÖLJNINGSSAMTAL PÅMINNELSE om läkarintyg UPPFÖLJNINGSSAMTAL Upprepad korttids frånvaro Rehabsamordnaren får stöd av sjuk- och friskanmälningssystemet. Rehabsamordnare TIDIG REHABILITERING INVENTERING av nya sjukfall/tidiga signaler BEDÖMNINGSSAMTAL AVSTÄMNING med läkare ÅTERKOPPLING med bedömning och handlingsplan mål Sänka sjukfrånvaron tjänst SJUK- OCH FRISKANMÄLAN Tjänsten ger ökad medarbetarservice i form av möjlighet till sjuk- och friskanmälan med personlig sjukvårdsrådgivning dygnet runt, året runt. Ditt företag slipper administration och får samtidigt bättre kontroll på hur frånvaron ser ut och vad den beror på, vilket är första steget mot mer målinriktade insatser. Närmaste chef får omgående information om sjukanmälan och beräknad återkomst för effektiv personal- och produktionsplanering. Personalavdelningen får statistik och tidiga varningssignaler. Rehabiliteringssamordnare får ett snabbt informationssystem och kan lättare förebygga långtidssjukskrivningar. Via ett Extranät ges företaget en samlad bild av hälsoläget med möjlighet att se aktuella ärenden, historik samt månadsrapporter. DAG 15 ANMÄLAN till Försäkringskassan SNABB ÅTERGÅNG I ARBETE Genom effektiv och systematisk frånvarohantering kan sjukfrånvaron minskas och därmed kostnaden för företaget. Sjuk- och friskanmälan är ytterligare ett redskap i arbetet att utveckla och systematisera rehabiliteringsprocessen. Tillsammans med Previas rehabprocess Tidig Rehab och med stöd av en Rehabsamordnare får de sjukskrivna en snabbare och effektivare rehabilitering. UPPFÖLJNINGSMÖTE/ AVSLUT När den anställde ringer in sin frånvaro får Rehabsamordnaren en signal från Sjuk- och friskanmälningssystemet. Rehabsamordnaren följer sedan ärendet och är på så sätt förberedd inför fortsatt utveckling av ärendet och kan agera snabbt. Rehabiliteringsprocessen kommer fortare igång och de tidiga insatserna leder till en snabbare återgång till arbetet. Tidsaspekten är en avgörande faktor vid alla former av rehabilitering. Med Previas system kan inventeringen av sjukfall starta redan efter 14 sjukdagar, Tidiga signaler på ohälsa fångas upp snabbt utan att vara beroende av att invänta besked från den ordinarie sjukrapporteringen. Sammantaget ger systemet en tydlig bild av organisationens sjukfrånvaro och hur hälsoläget och trenderna ser ut. mål Förebygg ohälsa och sänk sjuktalen tjänst TIDIG REHABILITERING Tidiga insatser är en framgångsfaktor när det gäller att förebygga ohälsa och sänka sjuktalen. Tidig rehabilitering är en dokumenterat framgångsrik process med hög grad av systematik i rehabiliteringsarbetet. Processen inleds med en genomgång av medarbetare och bedömningssamtal med de personer som antas ligga i riskzonen för ohälsa. För de individer som löper risk för långvarig nedsättning av arbetsförmågan utvecklas en individuell handlingsplan och åtgärder vidtas. De olika processtegen dokumenteras på ett enhetligt sätt, vilket ger möjlighet till uppföljning och återkoppling till företagets strategiska hälsoarbete. Processen leds av en rehabsamordnare som fungerar som kontaktperson för arbetsgivaren och stödperson för den enskilde individen. 18 prima nr

19 problem mål Identifiering och kartläggning av långtidssjukskrivna tjänst MINSKAD SJUKFRÅNVARO FÖR LÅNGTIDSSJUKA För de individer vars arbets förmåga varit nedsatt under en längre tid behövs särskilda rehabiliteringsinsatser. Långtidssjukskrivningar är kostsamma och möjligheterna för att individen ska kunna återgå till arbetet utan rehabiliteringsstöd är ofta begränsade. Vi erbjuder en snabb och systematisk process för identifiering av långtidssjuka individer och fastställande av rehabiliteringspotential och prognos. Varje individ går igenom en arbetsförmågebedömning som ger svar på följande: Finns möjlighet att återgå till nuvarande arbete, deltid eller heltid? Vilka åtgärder krävs för att den sjukskrivne ska kunna återfå sin arbetsförmåga i ordinarie arbete eller annat arbete hos nuvarande arbetsgivare? Om återgång till ordinarie arbetsgivare inte är möjlig, vilka åtgärder bör vidtas? mål Öka motivationen till ett framgångsrikt och systematiskt rehabiliteringsarbete tjänst REHABUTBILDNING FÖR CHEFER Chefer och arbetsledare får i grupp förutsättningar och kunskaper om rehabiliteringsprocessen på ett aktivt och problemorienterat sätt som kan tillämpas i det dagliga arbetet. Rehabutbildningen för chefer behandlar bland annat arbetsgivarens roll och ansvar i rehabiliteringsprocessen, rehabiliteringsmetodik, tidiga signaler på ohälsa och verktyg för att upptäcka dem, framgångsfaktorer för det goda arbetet, sjukskrivningskonsekvenser och organisationensrehabiliteringspolicy. HÖR AV DIG!...så kan vi berätta mer om vad vi kan göra för ditt företag eller din organisation. Du når oss på eller JOHAN HANSSON är telefonsjuksköterska på Previa. Han ger goda råd, gör uppföljningssamtal och bidrar till att minska sjukfrån varon på många svenska arbetsplatser. SAMTAL SOM GÖR SKILLNAD JOHAN HANSSON är en av de sjuksköterskor som svarar på frågor om sjukdomar och ohälsa och tar emot sjukanmälningar per telefon. Sjuk- och friskanmälan är en av Previas tjänster och innebär att man sjukskriver och friskanmäler sig per telefon. I tjänsten ingår också att alla sjukanmälda blir uppringda efter tre dagar och får råd om vård vid behov. Hur många samtal har du på en dag? Det varierar. Till exempel gör jag ungefär uppföljningssamtal på en dag utöver alla inkommande samtal. Antalet samtal är olika beroende på vilka tider jag arbetar. Hur reagerar de sjukskrivna när du ringer upp? De allra flesta tycker det är bra. Framför allt blir de glada när någon hör av sig när de är hemma och är sjuka. De upplever att någon bryr sig om dem. Vilka krav ställs på en telefonsjuksköterska? Det är ett ansvarsfullt och avancerat arbete som kräver både utbildning och människokännedom. Kravet är att man ska ha en sjuksköterskeutbildning i botten och ha fem års relevant yrkeserfarenhet. En stor fördel är också om man har rådgivningskompetens, eftersom det kan vara svårt att tolka situationen när någon ringer in och mår dåligt. Hur håller ni koll på alla som ringer in? Vi för en journal på alla som vi har kontakt med. Får arbetsgivaren veta allt om de anställda som ringer in till er? Samtalen är konfidentiella och bara när patienten godkänner det för vi information vidare. Det arbetsgivaren får del av är den frånvaro- och sjukstatistik som vi får fram i Sjukoch friskanmälan, vilket är ett väldigt användbart instrument för att följa hälsoutvecklingen i en organisation. Vilka andra fördelar finns med tjänsten? Fördelarna är många. Till exempel finns tillfällen då personer ringer till oss som inte självmant skulle ha sjukanmält sig. Vi fångar upp de fallen och kan rekommendera åtgärder som hindrar att en skada eller ett sjukdomstillstånd går för långt. På så sätt bidrar vi till att minska sjukfrånvaron. Vad är det roligaste med arbetet? Att det är så omväxlande. Vi får samtal om vitt skilda problem; allt från barnsjukdomar till arbetstagare prima nr

20 posttidning B returadress: AB Previa box Solna porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER BLEKINGE LÄN: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun GOTLANDS LÄN: Visby GÄVLEBORGS LÄN: Gävle HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad, Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg FOTO: ADAM HAGLUND JÖNKÖPINGS LÄN: Eksjö, Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö KALMAR LÄN: Borgholm, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn KRONOBERGS LÄN: Alvesta, Tingsryd Lenhovda, Lessebo, Ljungby, Växjö, Älmhult NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå, Piteå SKÅNE LÄN: Bjuv, Broby, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs UPPSALA LÄN: Uppsala VÄRMLANDS LÄN: Arvika, Karlstad VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vindeln VÄSTERNORRLANDS LÄN: Härnösand, Sundsvall VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping, Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/ Rosenlundsgatan, Karlsborg, Skövde, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla ÖREBRO LÄN: Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro ÖSTERGÖTLANDS LÄN: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena Du når oss på telefon eller Så fick Autoliv Electronics bukt med de höga sjuktalen. Sid 8.

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY EDA KOMMUN REHABILITERINGS- POLICY Reviderad 2012-02-21 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. KOMMUNIKATION OCH AVSTÄMNING... 4 3. DOKUMENTATION... 4 4. KOSTNADER FÖR REHABILITERING... 4 5. INFORMATION

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Ett stadigt grepp om arbetsmiljön ger välmående medarbetare och har ett stort strategiskt värde. Svenska företag är bra på att skapa en god fysisk arbetsmiljö,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer