Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 http://www.av.se/lagochratt/afs/ Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll"

Transkript

1 Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll 1. Riskklasser och riskbedömning 2. Skyddsåtgärder 3. Anmälan/tillstånd 4. Genetisk modifierade mikroorganismer (GMM) 1

2 Arbetsmiljöverkets definition: Biologiska agens /påverkande faktorer av följande slag: a) mikroorganismer, dvs. mikrobiologiska enheter, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, b) cellkulturer av flercelliga organismer, c) lägre förökningsbara enheter, däribland virus och prioner, d) humana invärtesparasiter samt e) beståndsdelar av eller substanser producerade av agens enligt a) till d) när de förekommer i anslutning till dessa agens. Riskklass 1 Till riskklass 1 hör biologiska agens som normalt inte orsakar infektioner hos människa och ickepatogena stammar av sjukdomsalstrande biologiska agens. Till riskklass 1 hänförs också biologiska agens som inte orsakar infektion, men som kan orsaka annan ohälsa som överkänslighet eller toxinpåverkan, som inte har samband med infektioner. Exempel: Escherichia coli 2

3 Riskklass 2 Till riskklass 2 hör biologiska agens som kan orsaka infektioner som kan ge upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad, som antingen går att bota eller förebygga eller som normalt självläker utan några allvarliga men. Till riskklass 2 räknas virus som isolerats från människor, och som inte tillhör någon högre riskklass. Till riskklass 2 räknas också biologiska agens som misstänks kunna orsaka cancer hos människa, men där sannolikheten för att exponering leder till cancer är mycket liten t.ex. därför att det krävs många samverkande faktorer. Exempel: Streptococcus pyogenes, Campylobacter-arter Riskklass 3 Till riskklass 3 hör smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan t.ex. vara en allvarlig sjukdom där antingen möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade eller som är mycket smittsam. Biologiska agens som kan ge upphov till cancer och där sannolikheten är stor att exponeringen leder till cancer hos människa, hänförs till riskklass 3. Exempel: Mycobacterium tuberculosis 3

4 Riskklass 4 Till riskklass 4 hör smittämnen med risk för mycket allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan vara en kombination av allvarlig, eventuellt dödlig, sjukdom som det finns ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga, risk för epidemisk spridning och hög smittsamhet. Exempel: Ebolavirus Skulle ett biologiskt agens kunna ge upphov till cancer hos människa utan samverkande faktorer, hänförs det till riskklass 4. På smittskyddsinstitutet (SMI) finns Nordens enda säkerhetslaboratorium för arbete med riskklass 4 mikroorganismer =skyddsnivå 4. Även riskklass 3 kräver speciella laboratorier med sluss, mm. Båda kräver tillstånd från AV. 4

5 Riskbedömning, dokumentation Arbetsgivarens roll är att bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Vid skadlig exponering ska art, grad, omfattning och varaktighet av exponeringen fastställas så långt möjligt. Riskbedömningen görs för att identifiera mikrobiologiska arbetsmiljörisker och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas. Det ska finnas tillgång till den kompetens som behövs för att göra riskbedömningen. Skriftlig dokumentation ska finnas tillgänglig. Riskbedömningen skall förnyas regelbundet. Exempel på faktorer som påverkar riskbedömningen Smittämnets egenskaper: infektionsdos, luftburen smitta, går det att vaccinera eller behandla, ev toxiska eller allergirisker. Speciellt riskfyllda arbetsmoment: risk för aerosolbildning, spill. Lokalernas utformning. Personalen kunskaper. 5

6 Skyddsåtgärder Fyra skyddsnivåer finns beskrivna och vilken som ska tillämpas beror på riskklass för biologiskt agens och riskbedömningen. God mikrobiologisk praxis ska tillämpas: Renlighet och ordning. Tvätta och/eller desinficera händerna efter avslutat arbete. Inga smycken på händer eller löst hängande hår. Inte äta, dricka eller arbeta så att något hamnar i munnen. Undvika spill, stänk och aerosolbildning. Undvika användning av vassa föremål. Använda slutna kärl för kulturer. Skyddskläder. Lägsta nivå för riskklass 1 Skyddsnivå 1 Anordning för handtvätt ska finnas. Bänkytor ska tåla desinfektionsmedel. Skyddskläder ska i allmänhet användas. Biologiskt agens ska förvaras säkert beroende på riskbedömning. Beroende på riskbedömning så ska rutiner finnas för åtgärder vid olyckshändelser, kontroll av aerosolbildning och dekontaminering av disk och avfall. 6

7 Skyddsnivå 2 Skyltar med varselmärkning skall finnas vid ingångar till lokaler eller arbetsområden med användning av smittämnen. Skyltar skall vara utformade som skylt för biologisk fara. Uppgift om riskklass eller skyddsnivå, texten Smittrisk samt den övriga tilläggsinformation som behövs ska finnas. Biologiska agens ska förvaras på säkert sätt. Skyddsnivå 2 Lokaler, inredning och utrustning. Lokalerna ska vara avgränsade. Avgränsning innebär normalt att laboratoriet är fysiskt avgränsat mot annan verksamhet med dörrar och väggar. Tillträdet till lokalerna ska vara begränsat, t ex passerkort för behörig personal. Handtvätt med möjlighet att manövrera utan att vidröra med händer och med handdesinfektion. Bänkar och golv ska tåla olika desinfektionsmedel. Skydd mot skadedjur. 7

8 Skyddsnivå 2 Autoklav ska finnas tillgänglig. Autoklaver bör inte vara på alltför stort avstånd från de verksamheter där organismerna används. Det innebär normalt att autoklaven finns inom samma byggnad eller byggnadskomplex. Om infekterat material behöver förflyttas längre sträckor inom en byggnad, är det viktigt att det sker på ett säkert sätt. Det kan innebära att man använder speciella transportkärl med tydlig märkning och instruktioner till diskpersonal och andra berörda. Det är viktigt att infekterat material inte lämnas i korridorer eller liknande utrymmen, utan förflyttas till autoklaven så snart det lämnar arbetsområdet. Skyddsnivå 2 Om arbetet innebär risk för luftburen smitta eller aerosolbildning ska mikrobiologisk säkerhetsbänk med HEPA-filtrerad frånluft användas. Larmsystem för funktionsbortfall ska finnas och bänken ska regelbundet kontrolleras. 8

9 Skyddsnivå 2 Personlig skyddsutrustning Skyddskläder skall användas vid arbete som kan medföra exponering för smittämnen och i övrigt när det behövs. Skyddskläder skall förvaras åtskilda från andra kläder. Skyddskläder och annan personlig skyddsutrustning skall tas av när arbetsområdet lämnas. De skall hanteras så att spridning av biologiska agens hindras. Skyddshandskar skall användas vid arbete som medför risk för hudkontakt med biologiska agens, om de kan medföra ohälsa vid hudkontakt. Andningsskydd skall användas vid arbete som medför risk för inandning av biologiska agens, om tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att hindra att sådan luftförorening orsakar ohälsa. Skyddsnivå 2 Dekontaminering och avfallshantering Dekontaminering skall utföras i den omfattning som behövs för att förebygga att biologiska agens orsakar ohälsa. Dekontaminering skall normalt ske så tidigt som möjligt med medel och metoder som är anpassade efter behovet. De metoder som används skall vara utformade så att mikrobiologiska luftföroreningar och andra hälsorisker undviks. Autoklavering Alkohol Virkon Jod- eller klorföreningar, t ex klorhexidin 9

10 Skyddsnivå 2 Dekontaminering och avfallshantering Hantering och överlämnande av avfall och annat kontaminerat material, skall ske enligt på förhand uppgjorda rutiner för att undvika hälsorisker. Den som transporterar eller omhändertar sådant material, skall i förväg få nödvändig information om materialet samt om riskerna med dess hantering och behovet av skyddsåtgärder. Det är viktigt att förpackningar är så täta och hållbara att biologiska agens inte sprids. Avfallet måste märkas med innehåll. Disk ska dekontamineras (autoklaveras) innan det diskas. Mikrobiologiskt avfall kan i vissa fall skickas till förbränning i riskavfallskartonger utan att autoklaveras. Information och instruktioner 14 Arbetsgivaren skall se till att den som leder arbetet och alla arbetstagare som kan komma att utsättas för mikrobiologiska arbetsmiljörisker har lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper om de biologiska agens som förekommer i verksamheten. Alla som utför arbete som kan medföra risker orsakade av biologiska agens på arbetsplatsen skall få tillräcklig information om dessa risker och hur man skall undvika dem. 15 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har fått skriftliga hanterings och skyddsinstruktioner om hur arbetet skall kunna utföras med betryggande säkerhet. Arbetsgivaren skall försäkra sig om att instruktionerna uppfattats på ett riktigt sätt av alla berörda och att de följs. 10

11 Om olyckan är framme.. Arbetsgivaren skyldig att ha rutiner för: rapportering och dokumentation av oönskade händelser och ev. ohälsa åtgärder för att begränsa följderna vid oönskade händelser samverkan med berörda för att utreda orsakerna till oönskade händelser eller ohälsa samt åtgärder för att undvika att oönskade händelser eller ohälsa upprepas. Anmälan och tillstånd 28 En arbetsgivare som avser att för första gången använda smittämnen i riskklass 2 skall anmäla detta till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Väsentliga förändringar som kan påverka risken skall anmälas till Arbetsmiljöverket senast en månad efter det att förändringen genomförts. 29 Följande verksamhet får bedrivas endast efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. 1. Verksamhet med användning av smittämnen i riskklass 2 med mer än 500 liter sammanlagd kulturvolym. 2. Verksamhet med användning av smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 eller förvaring av sådana. 11

12 Kontaktuppgifter Arbetsmiljöverket Distriktet i Göteborg (Västra Götalands och Hallands län) Rosenlundsgatan 8, Box 2555, Göteborg. Tel Telefax e post: goteborg@av.se Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) AFS 2011:2 Innesluten användning: då man genetiskt modifierar organismer eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och använder specifika inneslutningsåtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten. GMM: en mikroorganism vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination. 12

13 GMM Föreskrifterna om GMM bygger på de om mikrobiologiska arbetsmiljörisker men har ut. Förutom skadliga effekter som kan ge sjukdom hos människan ska även beaktas: risker för sjukdomar hos djur och växter risker till följd av etablering i eller spridning i miljön risker som en följd av naturlig överföring av infört genetiskt material till andra organismer Genteknik finns även reglerat i miljöbalken. GMM F-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med försumbar eller ingen risk för skador på människors hälsa eller miljön. L-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med låg risk för skador på människors hälsa eller miljön. Anmäls till arbetsmiljöverket. Ändring från tidigare då tillstånd för L-verksamhet krävdes. 13

14 GMM Tillstånd krävs! R-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med måttlig eller hög risk för skador på människors hälsa eller miljön. GMM Riskbedömning Exempel på bedömningskriterier. Vilken typ av genetiskt material har förts in? Vilka egenskaper har mottagarorganismen? Förändras mottagarorganismens egenskaper? Vilka är riskerna om GMM kommer ut i naturen? 14

15 GMM Skyddsnivåer är i princip samma som för biologiska agens men valet av skyddsåtgärder kräver noggrannare utredning. Speciella krav på GMM i växtverksamhet. AV föreslår att det ska finnas biosäkerhetskommitté men någon sådan finns inte på GU. Referenser och användbara sidor WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance (2006) WHO Laboratory biosafety manual (2004) CWA Laboratory biorisk management standard (2008) EU-direktiv 2000/54/EC (2000) Skydd för arbetstagare mot risker vid exp. f biologiska agens Gentekniklagstiftningen i Sverige med länkar till olika myndigheter. 15

Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Ersätter Biologiska ämnen, Smittfarligt arbete Upphäver Riskavfall Tillämpningsområde, definitioner Användning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt

Läs mer

genetiskt modiferade mikroorganismer

genetiskt modiferade mikroorganismer Innesluten användning av genetiskt modiferade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt modiferade

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan,

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,

Läs mer

Tillvägagångssätt vid riskbedömning och val av skyddsåtgärder

Tillvägagångssätt vid riskbedömning och val av skyddsåtgärder Bilaga 1 Tillvägagångssätt vid och val av skyddsåtgärder I denna bilaga beskrivs det tillvägagångssätt som skall föls vid och val av skyddsåtgärder enligt 3. Under denna process skall särskild hänsyn tas

Läs mer

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 978-91-7930-543-7 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET

Läs mer

Dokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet

Dokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet 208XXXX 208XXXX av 0 Syfte Denna föreskrift ska skapa gemensamma rutiner och regler för arbete med material som kan medföra smittspridning eller som utgör genetiskt modifierade mikroorganismer. Avsikten

Läs mer

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress, 1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är

Läs mer

TILLSTÅND FÖR R-VERKSAMHET ENLIGT SFS 2000:271

TILLSTÅND FÖR R-VERKSAMHET ENLIGT SFS 2000:271 Datum Vår beteckning 2006-03-10 CTK 2005/56053 Ert datum 2005-11-29 Enheten för kemi och mikrobiologi Katarina Eskils, 08-730 92 60 katarina.eskils@av.se Umeå universitet 901 87 Umeå Delgivningskvitto

Läs mer

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 4748 Nr 1053 Bilaga Tabell 1 Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 1 Separat laboratorieutrymme ( 1 ) 2 Laboratorium skall kunna tillslutas hermetiskt för att möjliggöra rökbehandling

Läs mer

INNESLUTEN ANVÄNDNING AV GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER

INNESLUTEN ANVÄNDNING AV GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER INNESLUTEN ANVÄNDNING AV GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer samt allmänna råd om tillämpningen

Läs mer

Mikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Mikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Mikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,

Läs mer

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:12. BIOLOGISKA ÄMNEN (Ändringar införda t.o.m. 2000.12.15)

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:12. BIOLOGISKA ÄMNEN (Ändringar införda t.o.m. 2000.12.15) ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:12 BIOLOGISKA ÄMNEN (Ändringar införda t.o.m. 2000.12.15) 1997:12 2 BIOLOGISKA ÄMNEN Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om biologiska ämnen samt allmänna

Läs mer

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer; Utkom från trycket den 16 maj 2000 utfärdad den 4 maj 2000. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande

Läs mer

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM Bilaga A AFS 2000:5 Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i 2 1. Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen av GMM är bland

Läs mer

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte

Läs mer

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/ Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/100863. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tackar för möjligheten att lämna synpunkter på denna remiss. Förslaget

Läs mer

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden

Läs mer

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:

Läs mer

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) 1. Introduktion har stor betydelse för hälsa och sjukdom vissa används vid tillverkning

Läs mer

ANSÖKAN tillstånd för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer. ANMÄLAN - om verksamhet

ANSÖKAN tillstånd för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer. ANMÄLAN - om verksamhet ANSÖKAN tillstånd för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer ANMÄLAN - om verksamhet Enheten för försöksdjur Läs instruktioner till hur du fyller i blanketten på sidan 5 8 innan du fyller

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5) 2014-03-18 REP 2013/100373 1 (5) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Omprövning av föreskrifter - Parallelluppställning avseende Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Allmänt förekommande avfall på laboratorier

Allmänt förekommande avfall på laboratorier 1(7) Den omfattande laboratorieverksamheten vid LiU ger upphov till stora mängder laboratorieavfall av varierat slag. Detta avfall ska hanteras på ett för alla medarbetare och studenter säkert sätt. Avfallet

Läs mer

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4 PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial

Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Sida 1 av 6 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Detta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skall hanteras

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Vad ska jag tala om? Inledning Nya luftvägsvirus Exempel på samarbeten

Läs mer

Att arbeta säkert på

Att arbeta säkert på Att arbeta säkert på labb Hanna Wessman, Koordinator laboratoriesäkerhet Charlotte Immerstrand, Koordinator Biosäkerhet Miljö- och säkerhetsenheten LiU VAD VI TÄNKT TA UPP IDAG Välkomna! Kort om Miljö-

Läs mer

Säkra biorisker Ett verktyg för hantering av biorisker vid laboratorier

Säkra biorisker Ett verktyg för hantering av biorisker vid laboratorier Säkra biorisker Ett verktyg för hantering av biorisker vid laboratorier Hantering av biorisker Verksamheter som på olika sätt hanterar biologiska material och smittämnen ansvarar för säkerhet och skydd

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Andningsskydd vid luftburen smitta

Andningsskydd vid luftburen smitta 2016-10-23 11771 1 (5) Sammanfattning Med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens författningar om personlig skyddsutrustning, arbetsmiljö och basala hygienrutiner beskriver riktlinjen

Läs mer

Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad

Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad Sida 1( 6) Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad Utförd 2014-08-28 Av Rune Nilsson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar

Läs mer

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Sida 1( 5) Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Utförd 2013-11-25 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-30 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1.

Läs mer

SOSFS 2005:26 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:26 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:26 (M) och allmänna råd Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (8) Riskavfall Riskavfall indelas i smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika OBS! Skärande/stickande avfall räknas som farligt avfall.

Läs mer

Inför asbestsanering och ROT-arbeten

Inför asbestsanering och ROT-arbeten Inför asbestsanering och ROT-arbeten Detta underlag för upphandling har utvecklats för asbestsanering. Det är inte ovanligt att asbestsanering krävs för att asbest upptäcks under pågående ROT-entreprenad.

Läs mer

Svenska bestämmelser som. Genomförande. Kommentarer. genomför direktivet

Svenska bestämmelser som. Genomförande. Kommentarer. genomför direktivet Datum Vår beteckning Sid 2012-03-01 REK 2011/100160 1 (3) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Gudrun Skoglund, 08-730 95 40 arbetsmiljoverket@av.se Parallelluppställning över

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Riskhantering vid laboratoriearbete

Riskhantering vid laboratoriearbete Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten

Läs mer

Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen

Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen Beslutad av: Personaldirektören, 2018-02 Diarienummer: RS-2018-00382 Giltighet: från 2018-02 till 2023-02 Rutin Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen Rutinen gäller för: Västra Götalandsregionen

Läs mer

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas 2000 1800 2000 ml 1600 1400 1200 1000 800 I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Broschyren bygger på reglerna AFS 1997:10, Laboratoriearbete med kemikalier. Frätande/Starkt frätande Explosivt Giftigt/Mycket

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Resurscentrum ansvarar för innehållet.

Läs mer

Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering

Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering Den här broschyren vänder sig till dig som planterar skog! Plantering av besprutade plantor medför hälsorisker. Det gör även besprutning

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Arbetsplatsens utformning

Arbetsplatsens utformning Arbetsplatsens utformning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 1(8) Gabriela Balodis, AV 2005-02-23 Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 Förklaringar: överstruken text upphävd röd text i kursiv nytt text med gul bakgrund anpassning till Europaparlamentets

Läs mer

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka

Läs mer

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård och tatuering.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Feedtech Colostrum supplement FT FI (SE)

SÄKERHETSDATABLAD Feedtech Colostrum supplement FT FI (SE) SÄKERHETSDATABLAD Feedtech FT0004 - FI (SE) Klassificering Personlig skyddsutrustning Symbol(er) Ersätter 15-okt-2010 Revisionsnummer: 0 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktkod FT0004

Läs mer

Ebola - hygienrutiner

Ebola - hygienrutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle 9.15-12.30 Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering

Läs mer

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-

Läs mer

RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10

RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 Datum: Forskargrupp: Procedur/försök: 1: Farlighetskategori (enl. tabell 1) A: Mycket Hög Risk B: Hög Risk C: Måttlig Risk D: Låg Risk 2: Exponeringsnivå (enl. tabell 2)

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Blodlaborationer. Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan

Blodlaborationer. Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan Blodlaborationer 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik och granskats av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

EXAMENSARBETE. Asbestsanering. Oskar Andersson. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Asbestsanering. Oskar Andersson. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE sanering Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser sanering 2011-02-25 Förord Detta examensarbete har utförts under

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska

Läs mer

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om innesluten användning av

Läs mer

Remissvar avseende Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter om smittrisker

Remissvar avseende Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter om smittrisker Arbetsmiljöverket Vår referens/dnr: Karin Staaf 174/2017 Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Er referens/dnr: 112 79 Stockholm 2014/100863 2018-01-12 Remissvar Remissvar avseende

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

042-29 20 05. www.lmiab.com. info@lmiab.com. Giftinformationenscentralen (akut): 112, Giftinformationscentralen (ej akut): 08-33 12 31

042-29 20 05. www.lmiab.com. info@lmiab.com. Giftinformationenscentralen (akut): 112, Giftinformationscentralen (ej akut): 08-33 12 31 Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET AMINOSOL Användningsområde/Funktion: Leverantör: Gödselmedel AB Lennart Månsson International,, 256 69 HELSINGBORG Telefon: 04229 20 05 Telefax:

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX

Läs mer

Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay

Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay Sida 1( 5) Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay Utförd 2015-09-24 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2015-11-25 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater sprutmålning Polyuretanfärg (PUR-färg) används framför allt på metallytor utomhus. Bilar och metallkonstruktioner som broar är några exempel där PURfärg används. PUR-färg

Läs mer

Vi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap.

Vi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap. Vi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap. Är dina medarbetare redo att rycka ut vid en olycka? Årligen inträffar över 27 000 olycksfall i arbetet i Sverige. Varningssignalerna fi nns där.

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer