Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll
|
|
- Johan Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll 1. Riskklasser och riskbedömning 2. Skyddsåtgärder 3. Anmälan/tillstånd 4. Genetisk modifierade mikroorganismer (GMM) 1
2 Arbetsmiljöverkets definition: Biologiska agens /påverkande faktorer av följande slag: a) mikroorganismer, dvs. mikrobiologiska enheter, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, b) cellkulturer av flercelliga organismer, c) lägre förökningsbara enheter, däribland virus och prioner, d) humana invärtesparasiter samt e) beståndsdelar av eller substanser producerade av agens enligt a) till d) när de förekommer i anslutning till dessa agens. Riskklass 1 Till riskklass 1 hör biologiska agens som normalt inte orsakar infektioner hos människa och ickepatogena stammar av sjukdomsalstrande biologiska agens. Till riskklass 1 hänförs också biologiska agens som inte orsakar infektion, men som kan orsaka annan ohälsa som överkänslighet eller toxinpåverkan, som inte har samband med infektioner. Exempel: Escherichia coli 2
3 Riskklass 2 Till riskklass 2 hör biologiska agens som kan orsaka infektioner som kan ge upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad, som antingen går att bota eller förebygga eller som normalt självläker utan några allvarliga men. Till riskklass 2 räknas virus som isolerats från människor, och som inte tillhör någon högre riskklass. Till riskklass 2 räknas också biologiska agens som misstänks kunna orsaka cancer hos människa, men där sannolikheten för att exponering leder till cancer är mycket liten t.ex. därför att det krävs många samverkande faktorer. Exempel: Streptococcus pyogenes, Campylobacter-arter Riskklass 3 Till riskklass 3 hör smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan t.ex. vara en allvarlig sjukdom där antingen möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade eller som är mycket smittsam. Biologiska agens som kan ge upphov till cancer och där sannolikheten är stor att exponeringen leder till cancer hos människa, hänförs till riskklass 3. Exempel: Mycobacterium tuberculosis 3
4 Riskklass 4 Till riskklass 4 hör smittämnen med risk för mycket allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan vara en kombination av allvarlig, eventuellt dödlig, sjukdom som det finns ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga, risk för epidemisk spridning och hög smittsamhet. Exempel: Ebolavirus Skulle ett biologiskt agens kunna ge upphov till cancer hos människa utan samverkande faktorer, hänförs det till riskklass 4. På smittskyddsinstitutet (SMI) finns Nordens enda säkerhetslaboratorium för arbete med riskklass 4 mikroorganismer =skyddsnivå 4. Även riskklass 3 kräver speciella laboratorier med sluss, mm. Båda kräver tillstånd från AV. 4
5 Riskbedömning, dokumentation Arbetsgivarens roll är att bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Vid skadlig exponering ska art, grad, omfattning och varaktighet av exponeringen fastställas så långt möjligt. Riskbedömningen görs för att identifiera mikrobiologiska arbetsmiljörisker och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas. Det ska finnas tillgång till den kompetens som behövs för att göra riskbedömningen. Skriftlig dokumentation ska finnas tillgänglig. Riskbedömningen skall förnyas regelbundet. Exempel på faktorer som påverkar riskbedömningen Smittämnets egenskaper: infektionsdos, luftburen smitta, går det att vaccinera eller behandla, ev toxiska eller allergirisker. Speciellt riskfyllda arbetsmoment: risk för aerosolbildning, spill. Lokalernas utformning. Personalen kunskaper. 5
6 Skyddsåtgärder Fyra skyddsnivåer finns beskrivna och vilken som ska tillämpas beror på riskklass för biologiskt agens och riskbedömningen. God mikrobiologisk praxis ska tillämpas: Renlighet och ordning. Tvätta och/eller desinficera händerna efter avslutat arbete. Inga smycken på händer eller löst hängande hår. Inte äta, dricka eller arbeta så att något hamnar i munnen. Undvika spill, stänk och aerosolbildning. Undvika användning av vassa föremål. Använda slutna kärl för kulturer. Skyddskläder. Lägsta nivå för riskklass 1 Skyddsnivå 1 Anordning för handtvätt ska finnas. Bänkytor ska tåla desinfektionsmedel. Skyddskläder ska i allmänhet användas. Biologiskt agens ska förvaras säkert beroende på riskbedömning. Beroende på riskbedömning så ska rutiner finnas för åtgärder vid olyckshändelser, kontroll av aerosolbildning och dekontaminering av disk och avfall. 6
7 Skyddsnivå 2 Skyltar med varselmärkning skall finnas vid ingångar till lokaler eller arbetsområden med användning av smittämnen. Skyltar skall vara utformade som skylt för biologisk fara. Uppgift om riskklass eller skyddsnivå, texten Smittrisk samt den övriga tilläggsinformation som behövs ska finnas. Biologiska agens ska förvaras på säkert sätt. Skyddsnivå 2 Lokaler, inredning och utrustning. Lokalerna ska vara avgränsade. Avgränsning innebär normalt att laboratoriet är fysiskt avgränsat mot annan verksamhet med dörrar och väggar. Tillträdet till lokalerna ska vara begränsat, t ex passerkort för behörig personal. Handtvätt med möjlighet att manövrera utan att vidröra med händer och med handdesinfektion. Bänkar och golv ska tåla olika desinfektionsmedel. Skydd mot skadedjur. 7
8 Skyddsnivå 2 Autoklav ska finnas tillgänglig. Autoklaver bör inte vara på alltför stort avstånd från de verksamheter där organismerna används. Det innebär normalt att autoklaven finns inom samma byggnad eller byggnadskomplex. Om infekterat material behöver förflyttas längre sträckor inom en byggnad, är det viktigt att det sker på ett säkert sätt. Det kan innebära att man använder speciella transportkärl med tydlig märkning och instruktioner till diskpersonal och andra berörda. Det är viktigt att infekterat material inte lämnas i korridorer eller liknande utrymmen, utan förflyttas till autoklaven så snart det lämnar arbetsområdet. Skyddsnivå 2 Om arbetet innebär risk för luftburen smitta eller aerosolbildning ska mikrobiologisk säkerhetsbänk med HEPA-filtrerad frånluft användas. Larmsystem för funktionsbortfall ska finnas och bänken ska regelbundet kontrolleras. 8
9 Skyddsnivå 2 Personlig skyddsutrustning Skyddskläder skall användas vid arbete som kan medföra exponering för smittämnen och i övrigt när det behövs. Skyddskläder skall förvaras åtskilda från andra kläder. Skyddskläder och annan personlig skyddsutrustning skall tas av när arbetsområdet lämnas. De skall hanteras så att spridning av biologiska agens hindras. Skyddshandskar skall användas vid arbete som medför risk för hudkontakt med biologiska agens, om de kan medföra ohälsa vid hudkontakt. Andningsskydd skall användas vid arbete som medför risk för inandning av biologiska agens, om tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att hindra att sådan luftförorening orsakar ohälsa. Skyddsnivå 2 Dekontaminering och avfallshantering Dekontaminering skall utföras i den omfattning som behövs för att förebygga att biologiska agens orsakar ohälsa. Dekontaminering skall normalt ske så tidigt som möjligt med medel och metoder som är anpassade efter behovet. De metoder som används skall vara utformade så att mikrobiologiska luftföroreningar och andra hälsorisker undviks. Autoklavering Alkohol Virkon Jod- eller klorföreningar, t ex klorhexidin 9
10 Skyddsnivå 2 Dekontaminering och avfallshantering Hantering och överlämnande av avfall och annat kontaminerat material, skall ske enligt på förhand uppgjorda rutiner för att undvika hälsorisker. Den som transporterar eller omhändertar sådant material, skall i förväg få nödvändig information om materialet samt om riskerna med dess hantering och behovet av skyddsåtgärder. Det är viktigt att förpackningar är så täta och hållbara att biologiska agens inte sprids. Avfallet måste märkas med innehåll. Disk ska dekontamineras (autoklaveras) innan det diskas. Mikrobiologiskt avfall kan i vissa fall skickas till förbränning i riskavfallskartonger utan att autoklaveras. Information och instruktioner 14 Arbetsgivaren skall se till att den som leder arbetet och alla arbetstagare som kan komma att utsättas för mikrobiologiska arbetsmiljörisker har lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper om de biologiska agens som förekommer i verksamheten. Alla som utför arbete som kan medföra risker orsakade av biologiska agens på arbetsplatsen skall få tillräcklig information om dessa risker och hur man skall undvika dem. 15 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har fått skriftliga hanterings och skyddsinstruktioner om hur arbetet skall kunna utföras med betryggande säkerhet. Arbetsgivaren skall försäkra sig om att instruktionerna uppfattats på ett riktigt sätt av alla berörda och att de följs. 10
11 Om olyckan är framme.. Arbetsgivaren skyldig att ha rutiner för: rapportering och dokumentation av oönskade händelser och ev. ohälsa åtgärder för att begränsa följderna vid oönskade händelser samverkan med berörda för att utreda orsakerna till oönskade händelser eller ohälsa samt åtgärder för att undvika att oönskade händelser eller ohälsa upprepas. Anmälan och tillstånd 28 En arbetsgivare som avser att för första gången använda smittämnen i riskklass 2 skall anmäla detta till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Väsentliga förändringar som kan påverka risken skall anmälas till Arbetsmiljöverket senast en månad efter det att förändringen genomförts. 29 Följande verksamhet får bedrivas endast efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. 1. Verksamhet med användning av smittämnen i riskklass 2 med mer än 500 liter sammanlagd kulturvolym. 2. Verksamhet med användning av smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 eller förvaring av sådana. 11
12 Kontaktuppgifter Arbetsmiljöverket Distriktet i Göteborg (Västra Götalands och Hallands län) Rosenlundsgatan 8, Box 2555, Göteborg. Tel Telefax e post: goteborg@av.se Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) AFS 2011:2 Innesluten användning: då man genetiskt modifierar organismer eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och använder specifika inneslutningsåtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten. GMM: en mikroorganism vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination. 12
13 GMM Föreskrifterna om GMM bygger på de om mikrobiologiska arbetsmiljörisker men har ut. Förutom skadliga effekter som kan ge sjukdom hos människan ska även beaktas: risker för sjukdomar hos djur och växter risker till följd av etablering i eller spridning i miljön risker som en följd av naturlig överföring av infört genetiskt material till andra organismer Genteknik finns även reglerat i miljöbalken. GMM F-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med försumbar eller ingen risk för skador på människors hälsa eller miljön. L-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med låg risk för skador på människors hälsa eller miljön. Anmäls till arbetsmiljöverket. Ändring från tidigare då tillstånd för L-verksamhet krävdes. 13
14 GMM Tillstånd krävs! R-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med måttlig eller hög risk för skador på människors hälsa eller miljön. GMM Riskbedömning Exempel på bedömningskriterier. Vilken typ av genetiskt material har förts in? Vilka egenskaper har mottagarorganismen? Förändras mottagarorganismens egenskaper? Vilka är riskerna om GMM kommer ut i naturen? 14
15 GMM Skyddsnivåer är i princip samma som för biologiska agens men valet av skyddsåtgärder kräver noggrannare utredning. Speciella krav på GMM i växtverksamhet. AV föreslår att det ska finnas biosäkerhetskommitté men någon sådan finns inte på GU. Referenser och användbara sidor WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance (2006) WHO Laboratory biosafety manual (2004) CWA Laboratory biorisk management standard (2008) EU-direktiv 2000/54/EC (2000) Skydd för arbetstagare mot risker vid exp. f biologiska agens Gentekniklagstiftningen i Sverige med länkar till olika myndigheter. 15
Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Ersätter Biologiska ämnen, Smittfarligt arbete Upphäver Riskavfall Tillämpningsområde, definitioner Användning
Läs merArbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Läs merInnesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer
Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt
Läs mergenetiskt modiferade mikroorganismer
Innesluten användning av genetiskt modiferade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt modiferade
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Läs merArbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan,
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,
Läs merTillvägagångssätt vid riskbedömning och val av skyddsåtgärder
Bilaga 1 Tillvägagångssätt vid och val av skyddsåtgärder I denna bilaga beskrivs det tillvägagångssätt som skall föls vid och val av skyddsåtgärder enligt 3. Under denna process skall särskild hänsyn tas
Läs merInnesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 978-91-7930-543-7 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET
Läs merDokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet
208XXXX 208XXXX av 0 Syfte Denna föreskrift ska skapa gemensamma rutiner och regler för arbete med material som kan medföra smittspridning eller som utgör genetiskt modifierade mikroorganismer. Avsikten
Läs mer1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,
1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är
Läs merTILLSTÅND FÖR R-VERKSAMHET ENLIGT SFS 2000:271
Datum Vår beteckning 2006-03-10 CTK 2005/56053 Ert datum 2005-11-29 Enheten för kemi och mikrobiologi Katarina Eskils, 08-730 92 60 katarina.eskils@av.se Umeå universitet 901 87 Umeå Delgivningskvitto
Läs merTabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet
4748 Nr 1053 Bilaga Tabell 1 Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 1 Separat laboratorieutrymme ( 1 ) 2 Laboratorium skall kunna tillslutas hermetiskt för att möjliggöra rökbehandling
Läs merINNESLUTEN ANVÄNDNING AV GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER
INNESLUTEN ANVÄNDNING AV GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer samt allmänna råd om tillämpningen
Läs merMikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Mikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,
Läs merResistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:12. BIOLOGISKA ÄMNEN (Ändringar införda t.o.m. 2000.12.15)
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:12 BIOLOGISKA ÄMNEN (Ändringar införda t.o.m. 2000.12.15) 1997:12 2 BIOLOGISKA ÄMNEN Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om biologiska ämnen samt allmänna
Läs merHygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Läs merChecklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer; Utkom från trycket den 16 maj 2000 utfärdad den 4 maj 2000. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande
Läs merVägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM
Bilaga A AFS 2000:5 Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i 2 1. Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen av GMM är bland
Läs merDeltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)
CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte
Läs merSvar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/
Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/100863. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tackar för möjligheten att lämna synpunkter på denna remiss. Förslaget
Läs merRiskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök
Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden
Läs merHITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli
HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:
Läs merSäkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) 1. Introduktion har stor betydelse för hälsa och sjukdom vissa används vid tillverkning
Läs merANSÖKAN tillstånd för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer. ANMÄLAN - om verksamhet
ANSÖKAN tillstånd för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer ANMÄLAN - om verksamhet Enheten för försöksdjur Läs instruktioner till hur du fyller i blanketten på sidan 5 8 innan du fyller
Läs merSammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)
2014-03-18 REP 2013/100373 1 (5) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Omprövning av föreskrifter - Parallelluppställning avseende Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merAllmänt förekommande avfall på laboratorier
1(7) Den omfattande laboratorieverksamheten vid LiU ger upphov till stora mängder laboratorieavfall av varierat slag. Detta avfall ska hanteras på ett för alla medarbetare och studenter säkert sätt. Avfallet
Läs merArbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4
PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson
Läs merFlera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen
Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling
Läs merRegler för hantering av blod och annat humant provmaterial
Sida 1 av 6 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Detta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skall hanteras
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merVård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner
Läs merYttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Läs merBiosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna
Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Vad ska jag tala om? Inledning Nya luftvägsvirus Exempel på samarbeten
Läs merAtt arbeta säkert på
Att arbeta säkert på labb Hanna Wessman, Koordinator laboratoriesäkerhet Charlotte Immerstrand, Koordinator Biosäkerhet Miljö- och säkerhetsenheten LiU VAD VI TÄNKT TA UPP IDAG Välkomna! Kort om Miljö-
Läs merSäkra biorisker Ett verktyg för hantering av biorisker vid laboratorier
Säkra biorisker Ett verktyg för hantering av biorisker vid laboratorier Hantering av biorisker Verksamheter som på olika sätt hanterar biologiska material och smittämnen ansvarar för säkerhet och skydd
Läs merInformation om anmälningspliktiga hygienlokaler
Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård
Läs merAndningsskydd vid luftburen smitta
2016-10-23 11771 1 (5) Sammanfattning Med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens författningar om personlig skyddsutrustning, arbetsmiljö och basala hygienrutiner beskriver riktlinjen
Läs merRiskbedömning Paraffininbäddning av vävnad
Sida 1( 6) Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad Utförd 2014-08-28 Av Rune Nilsson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk
Läs merSOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merRiktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Läs merRiskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd
Sida 1( 5) Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Utförd 2013-11-25 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-30 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1.
Läs merSOSFS 2005:26 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:26 (M) och allmänna råd Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merRiskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (8) Riskavfall Riskavfall indelas i smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika OBS! Skärande/stickande avfall räknas som farligt avfall.
Läs merInför asbestsanering och ROT-arbeten
Inför asbestsanering och ROT-arbeten Detta underlag för upphandling har utvecklats för asbestsanering. Det är inte ovanligt att asbestsanering krävs för att asbest upptäcks under pågående ROT-entreprenad.
Läs merSvenska bestämmelser som. Genomförande. Kommentarer. genomför direktivet
Datum Vår beteckning Sid 2012-03-01 REK 2011/100160 1 (3) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Gudrun Skoglund, 08-730 95 40 arbetsmiljoverket@av.se Parallelluppställning över
Läs merKemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merArbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merRiskhantering vid laboratoriearbete
Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten
Läs merVaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen
Beslutad av: Personaldirektören, 2018-02 Diarienummer: RS-2018-00382 Giltighet: från 2018-02 till 2023-02 Rutin Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen Rutinen gäller för: Västra Götalandsregionen
Läs merI allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas
2000 1800 2000 ml 1600 1400 1200 1000 800 I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Broschyren bygger på reglerna AFS 1997:10, Laboratoriearbete med kemikalier. Frätande/Starkt frätande Explosivt Giftigt/Mycket
Läs merInnan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Läs merKemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merSäkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Resurscentrum ansvarar för innehållet.
Läs merVid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering
Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering Den här broschyren vänder sig till dig som planterar skog! Plantering av besprutade plantor medför hälsorisker. Det gör även besprutning
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merArbetsplatsens utformning
Arbetsplatsens utformning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling
Läs merOrientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU
Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns
Läs merRevidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13
1(8) Gabriela Balodis, AV 2005-02-23 Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 Förklaringar: överstruken text upphävd röd text i kursiv nytt text med gul bakgrund anpassning till Europaparlamentets
Läs merAtt förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka
Läs merUtvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Läs merInformation om anmälningspliktiga hygienlokaler
Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård och tatuering.
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs merSÄKERHETSDATABLAD Feedtech Colostrum supplement FT FI (SE)
SÄKERHETSDATABLAD Feedtech FT0004 - FI (SE) Klassificering Personlig skyddsutrustning Symbol(er) Ersätter 15-okt-2010 Revisionsnummer: 0 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktkod FT0004
Läs merEbola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
Läs merKemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Läs merHanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merNo- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle
No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle 9.15-12.30 Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering
Läs merSmittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-
Läs merRISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10
RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 Datum: Forskargrupp: Procedur/försök: 1: Farlighetskategori (enl. tabell 1) A: Mycket Hög Risk B: Hög Risk C: Måttlig Risk D: Låg Risk 2: Exponeringsnivå (enl. tabell 2)
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merMiljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga
Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-
Läs merBlodlaborationer. Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan Blodlaborationer 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik och granskats av Arbetsmiljöverket.
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merEXAMENSARBETE. Asbestsanering. Oskar Andersson. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE sanering Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser sanering 2011-02-25 Förord Detta examensarbete har utförts under
Läs merLagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Läs merKemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Läs merBlodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om innesluten användning av
Läs merRemissvar avseende Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter om smittrisker
Arbetsmiljöverket Vår referens/dnr: Karin Staaf 174/2017 Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Er referens/dnr: 112 79 Stockholm 2014/100863 2018-01-12 Remissvar Remissvar avseende
Läs merKemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror
Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merRiskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker
Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se
Läs mer042-29 20 05. www.lmiab.com. info@lmiab.com. Giftinformationenscentralen (akut): 112, Giftinformationscentralen (ej akut): 08-33 12 31
Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET AMINOSOL Användningsområde/Funktion: Leverantör: Gödselmedel AB Lennart Månsson International,, 256 69 HELSINGBORG Telefon: 04229 20 05 Telefax:
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone
SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX
Läs merRiskbedömning Cellmigration - scratch-assay
Sida 1( 5) Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay Utförd 2015-09-24 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2015-11-25 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk
Läs merArbeta säkert med isocyanater
Arbeta säkert med isocyanater sprutmålning Polyuretanfärg (PUR-färg) används framför allt på metallytor utomhus. Bilar och metallkonstruktioner som broar är några exempel där PURfärg används. PUR-färg
Läs merVi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap.
Vi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap. Är dina medarbetare redo att rycka ut vid en olycka? Årligen inträffar över 27 000 olycksfall i arbetet i Sverige. Varningssignalerna fi nns där.
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver
Läs mervem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs mer