Par- och familjebehandling för spelberoende

Transkript

1 Par- och familjebehandling för spelberoende Utvärdering och metodbeskrivning av behandlingsformen A 2011:02

2 A 2011:02 ISSN: ISBN: (PDF) ISBN: (PRINT) FÖRFATTARE: TRYCK: STRÖMBERGS, 2011

3 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 UTVÄRDERING AV PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE... 8 Bakgrund... 8 Syfte... 8 Metod... 8 Beskrivning av behandlingsmetoden... 9 Sammanfattning av information från de fjorton fallbeskrivningarna... 9 Bakgrundsinformation om par och familjer... 9 Behandlingsinsats och uppföljningstid Vem tog initiativ till att söka behandling? Vilka mål hade spelarna med behandlingen och uppnådde de sina mål? Vilka mål hade de medsökande med behandlingen och uppnådde dem? Hur upplevde paren och familjerna samtalen? Förändring av spelarnas kontrollförlust över sitt spelande och de medsökandes grad av upplevda negativa konsekvenser sedan påbörjad behandling Diagram Diskussion och slutsatser...13 Hjälpte behandlingen mot spelproblem? Har behandlingen en fördröjd långsiktig positiv verkan på spelproblem? Hjälpte behandlingen att förbättra relationen? Vikten av att involvera anhöriga i spelberoendebehandling Fallbeskrivningar...15 Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall Fall

4 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 4 BESKRIVNING AV BEHANDLINGSMETODEN FÖR PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING MED FOKUS PÅ SPELPROBLEM...37 Sammanfattning...37 Teoretisk bakgrund...37 Systemteori och familjeterapi Social konstruktionism Behandlingsprocessen...38 Inledning Fortsättning Avslutning Behandlingsupplägg...39 Ram Innehållslig avgränsning Samtalets struktur Samtalsmall Sammanhangsmarkering Uppdragsinventering Överenskommet uppdrag Ärendegenomgång Utvärdering Avslutning Tekniker och generella förhållningssätt...42 Tekniker Generella förhållningssätt Referenser...45 Bilaga

5 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 5 Förord Statens folkhälsoinstitut har sedan 1999 på regeringens uppdrag arbetat med ohälsa kopplat till överdrivet spelande. Bristen på tillgänglig öppenvård ledde fram till det så kallade öppenvårdprojektet som pågick under perioden Det var den första offentligt finansierade öppenvårdsbehandlingen för spelberoende och den pågick i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet var att kunna ge lättillgänglig behandling och att utveckla och utvärdera behandlingsmetoder. Två behandlingsmetoder som baserar sig på kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI) har framtagits och utvärderats (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Utvärderingen påvisade goda resultat för båda metoderna. I denna rapport beskrivs och utvärderas en tredje metod vilken utvecklats inom ramarna för nämnda projekt, par- och familjebehandling vid spelberoende. Metoden grundar sig i systemteoretisk familjeterapeutisk teori och teknik. Studien har sin begränsning i att den bygger på endast fjorton fall och för att dra några slutsatser behövs ett större material. Studien kan dock ses som en god början på ett viktigt arbete för att utveckla effektiva och evidensbaserade behandlingsmetoder vid spelproblem och är intressant för att tydliggöra vad som kan vara viktigt att studera vidare i framtida forskning. Mot bakgrund av att cirka personer i Sverige i dag är i behov av behandlingsinsatser för sina spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010), synes det viktigt att öka tillgången till effektiva metoder för spelberoende. Rapportens metodbeskrivning är utvecklad och skriven av Annica Demant, leg. psykolog och leg. psykoterapeut och Claes Sörman, fil. kand och leg. psykoterapeut. Utvärderingen är gjord av Henrik Josephson, leg. psykolog och doktorand vid Karolinska institutet. Den vetenskapliga granskningen är gjord av Mats Blid, fil.dr. Rapporten ger en beskrivning av par- och familjebehandlingen vid spelberoende i Stockholms stad utifrån fallbeskrivningar. Rapporten riktar sig främst till personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelberoendefrågor samt till beslutsfattare. Östersund, februari 2011 Sarah Wamala Generaldirektör

6 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 6 Sammanfattning Föreliggande rapport består av två delar, en utvärdering av par- och familjebehandlingen för spelberoende samt en beskrivning av metod och arbetssätt. Utvärderingen är utformad som en Fallstudie som omfattar 14 fall av spelberoendebehandlingen. Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna, som var strukturerade genomfördes mellan 9 och 67 månader efter avslutad behandling. Resultatet av utvärderingen, som illustreras av fallbeskrivningar, tycks inte ge stöd för att metoden är effektiv för par och familjer som primärt sökte behandling för spelproblem. Utvärderingen tycks dock ge stöd för att behandlingen hjälper par och familjer som primärt söker för att förbättra relationen i samband med spelproblem. En fördel med par- och familjebehandlingen synes vara att personer med spelproblem tenderar att snabbare komma till behandling. Jämfört med personer som sökt individuell spelberoendebehandling inom öppenvården under samma period hade de som sökte paroch familjebehandling haft spelproblem betydlig kortare tid. När klienten väl har sökt vård för sina problem ökar chansen att kunna slussa klienten vidare till annan behandling vid behov. Behandlingen kan även i vissa fall vara till hjälp att stärka och läka relationen hos par som tidigare varit drabbade av spelproblem. De som tycktes uppskatta parsamtalen mest var just de som redan före behandlingsstart fått ordning på spelproblemen och sökte primärt för att stärka relationen. Materialet i studien är dock för litet för att dra några säkra slutsatser. Med utgångspunkt i kliniskt behandlingsarbete med systemisk familjeterapi har metoden för öppenvård utvecklats för att arbeta med par och familjer där en eller flera av medlemmarna har problem med spel. Behandlingskontakten inleds med att den hjälpsökande tillsammans med en psykoterapeut utforskar om problemen kan definieras som spelberoendeproblem. Därefter vidtar behandlingssamtalen där även ytterligare personer, utifrån den hjälpsökandes önskemål, kan delta. Fokus i samtalen upprätthålls genom att innehållet i det som bearbetas i behandlingssamtalen kopplas till spelberoendet till dess att en sådan koppling inte längre är meningsfull. Målet med behandlingen har uppnåtts när spelberoendeproblemet har flyttats ut ur fokus och kan hanteras utan inblandning av psykoterapeutisk expertis. Behandlingen är flexibel beträffande besöksfrekvens och utsträckning i tid. Varje avgränsat samtal reflekterar över aktuell situation samt nästa steg. Metoden bygger på att två psykoterapeuter deltar i samtalet där man intar en intervjuande respektive reflekterande position. Metoden är avsedd för främst de som har en grundläggande kompetens i eller/och erfarenhet av par- och familjebehandling.

7 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 7 Inledning Par- och familjebehandlingen för spelberoende ingår i det öppenvårdsprojekt för spelberoende som inleddes 2003 av Statens folkhälsoinstitut där de övriga delarna av projektet beskrivs i rapporten Öppenvårdsprojekt för spelberoende (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Under åren fick Statens folkhälsoinstitut extra anslag från regeringen för att motverka spelberoende i form av öppenvård. Detta beslut grundade sig till viss del på befolkningsstudien SWEGS resultat från 1997/98 där man kunde konstatera att cirka två procent av Sveriges befolkning hade ett spelberoende och till viss del på det förslag på handlingsplan Statens folkhälsoinstitut lämnade till regeringen i januari I den gjordes analysen att avsaknaden av lättillgänglig öppenvård var en av de största bristerna i stödet till spelberoende. Öppenvårdsprojektet startade med behandlingar 2004 och det huvudsakliga syftet var att utveckla metoder för behandling för spelberoende samt att utvärdera dessa. Detta gjordes i samarbete med Beroendecentrum vid Stockholms läns landsting, Stockholms-, Göteborgs- och Malmö stad samt Karolinska Institutet. Verksamheterna skulle i huvudsak bygga på de erfarenheter som finns av liknande program i Norge och Danmark. Kort kan de olika motiven till detta sammanfattas; En öppenvårdsenhet kan fungera som ett kompetenscentrum för många i närsamhället. Det arbetssätt som föreslås har visat sig internationellt framgångsrikt. Kostnaderna för insatsen är blygsam, inte minst i förhållande till att den kan fylla flera behov och att relativt många hjälpsökande kan få stöd. En öppenvårdsenhet har möjlighet att utveckla ett nära samarbete med anhöriga, föreningar och myndigheter. I och med detta öppenvårdsprojekt kom Sveriges första offentligt finansierade behandling för personer med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Behandlingarna som erbjöds var i tre fall av fyra baserade på kognitiv beteendeterapi, antingen individuell eller i grupp. Dessa utvärderas i tidigare nämnda Öppenvårdsprojekt för spelberoende. Den fjärde formen som erbjöds var par- och familjebehandling inom Stockholm stads förvaltning. Par- och familjebehandlingen arbetade med par och familjer där en eller flera av familjemedlemmarna har problem med spel och behandlingen baserades på systemteori, vilket innebär att utvärderingen av projektet inte kunde göras på samma villkor som de övriga tre i projektet, vilket är anledningen till att en separat utvärdering för denna behandlingsform genomförts. Utvärderingen av behandlingen bygger på intervjuer av personer som har genomgått behandling under åren De två terapeuter som har arbetat med par- och familjebehandlingen har varit desamma under hela projekttiden och de har arbetat ungefär två dagar i veckan med projektet.

8 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 8 Utvärdering av Par- och familjebehandling för spelberoende Bakgrund Under perioden 2004 till 2009 behandlades 48 par och familjer för spelproblem vid behandlingsenhetens par- och familjebehandling inom Stockholms stads socialförvaltning. Det beslutades i ett tidigt skede att verksamheten skulle utvärderas retrospektivt för att inte störa behandlingsprocessen. Arbetet med denna rapport påbörjades i mars 2010 på Folkhälsoinstitutets initiativ och avslutades i december samma år. Målsättningen var att ungefär en fjärdedel av alla par- och familjer som behandlats under den aktuella tidsperioden skulle ingå i utvärderingen. Syfte Syftet var att retrospektivt utvärdera par- och familjebehandlingen med fokus på följande: Behandlingsmetodens struktur och innehåll beskrivet utifrån den manual som framtagits och används av behandlingsteamet. Beskrivning av klienter som sökt behandling för spelproblem, i första hand med fokus på spelbeteende och vilka konsekvenser spelandet medfört hur klientens situation såg ut före respektive efter behandling. Beskrivning av hur medsökande till personer med spelproblem påverkats av spelberoendeproblematik hur den medsökandes situation såg ut före respektive efter behandling. Beskrivning av inslag i behandlingen som personen med spelproblem respektive den medsökande tyckte var till hjälp samt inslag som de tyckte kunde förbättras. Metod En fjärdedel av alla par och familjer som fått behandling skulle delta i utvärderingen. Den initiala målsättningen var att urvalet skulle vara slumpmässigt. Femton par lottades ut för att tillfrågas om de ville vara med i utvärderingen. Eftersom endast tre av de först utlottade svarade så upprepades lottningsproceduren ett flertal gånger vilket till slut resulterade i att försök gjordes till kontakt med alla de 48 par- och familjer som behandlats. De par och familjer som först svarade fick delta i utvärderingen. Urvalet är således inte slumpmässigt utan bör kanske snarast betraktas som ett bekvämlighetsurval. Alla kontaktförsök gjordes via telefon på vardagar mellan klockan 10:00 och 20:00 under maj till augusti Personerna med spelproblem och deras medsökande till behandlingen intervjuades separat per telefon i samtliga fall utom ett, då paret föredrog att göra intervjun genom att mötas på behandlingsenhetens mottagning. Även i detta fall intervjuades mannen och kvinnan separat. Intervjun var strukturerad och samma frågor ställdes till samtliga respondenter, utom i de fall då respondenten gav svar på frågan under samtalet innan den ställdes. Frågor och svar redovisas i resultatdelen. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 67 månader efter att behandlingen avslutats.

9 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 9 Beskrivning av behandlingsmetoden Det finns metaanalyser som ger stöd för att psykologisk behandling har effekt på människor med spelproblem och spelberoende (Gooding & Tarrier, 2009; Pallesen, Mitsem, Kvale, Johnsen, & Molde, 2005). Studierna visade att kognitiv beteendeterapi (KBT), motiverande samtal (MI), aversionsterapi, imaginär desensibilisering, eklektisk terapi baserad på Gamblers Anonymous och imaginär avslappning gav medelstor till stor effekt vid behandling av spelproblem. Så vitt författaren känner till har dock inga tidigare försök gjorts att utforma en manual som bygger på systemteoretisk par- och familjebehandling och med primärt syfte att behandla spelberoende. Författaren känner heller inte till några publicerade vetenskapliga studier som beskriver effekten av systemteoretisk par- och familjebehandling vid spelberoende. Behandlingsmetoden som utvärderas i denna rapport är baserad på familjeterapeutisk teori och teknik och fokuserar på spelberoendeproblem. Metoden är avsedd för öppenvård och behandlingen genomförs inom ramen för par- eller familjesamtal. Målsättningen med insatsen är att spelberoendeproblem skall upphöra. Behandlingskontakten inleds med att den hjälpsökande tillsammans med en psykoterapeut utforskar om den sökandes problem kan definieras som spelberoendeproblem. Detta sker oftast under en inledande telefonkontakt. Under behandlingssamtalet deltar de personer som den hjälpsökande vill ska vara med i behandlingen. Vanligen inbegriper det personen med spelproblem och minst ytterligare en person, som kan vara en partner, familjemedlem eller någon annan närstående. Behandlingsmetoden bygger på att två psykoterapeuter deltar i samtalen. Den ene terapeuten är i s.k. intervjuande position vilket innebär att han eller hon ställer frågor till klienterna, samt upprätthåller strukturen i samtalet, vilket bl.a. innefattar att deltagande parter talar och lyssnar växelvis. Den andre terapeuten är i s.k. reflekterande position, vilket innebär att han eller hon vid ett fåtal tillfällen under behandlingssamtalet sammanfattar och ger reflektioner om det innehåll som uttryckts under samtalet samt om de relationella processer som pågår. Behandlingen är flexibel vad gäller antalet behandlingstillfällen och hur långa intervaller det ska vara mellan träffarna. Varje enskilt behandlingssamtal kan på egen hand sägas utgöra en fullständig behandling med fokus på den aktuella problembilden. Varje samtal avslutas med att klienter och terapeuter tillsammans tar ställning till om målsättningen för insatsen är uppnådd, eller om fler samtal behöver bokas in. En mer detaljerad beskrivning av metoden finns i den andra delen av denna rapport Beskrivning av behandlingsmetoden för par- och familjebehandling med fokus på spelproblem. Sammanfattning av information från de fjorton fallbeskrivningarna Bakgrundsinformation om par och familjer Som framgår av tabell 1 var samtliga spelare män i åldern 23 till 63 år och med en genomsnittsålder på 39 år. Innan de sökte behandling hade de haft problem med spel om pengar mellan två månader och tio år med ett genomsnitt på 2,7 år. De vanligaste spelformerna som orsakat problem var olika former av kasinospel: Fyra spelare uppgav

10 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 10 Casino Cosmopol, tre uppgav kasinospel på krogen och två uppgav kasinospel på internet. Vadslagning på hästar liksom poker på internet uppgavs av tre personer vara den spelform som orsakat problem, slutligen uppgav två personer live-poker, sportspel och kasino. Som också framgår av tabellen var alla medsökande var kvinnor, den yngsta var 20 år och den äldsta 69 år. Kvinnorna hade haft problem av sina partners eller söners spelande mellan två månader och tio år, i genomsnitt hade de upplevt problem under 2,3 år. Tabell 1 Fall Översikt: Bakgrundsinformation om par och familjer som intervjuats Typ av relation Spelare Kön Ålder Spelform som orsakat problem 1 Par Man 58 Casino Cosmopol Internetkasino 2 Par Man 37 Internetpoker Livepoker 3 Par Man 33 Casino på krogar Poker live Problemduration Medsökande Kön Ålder Problemduration 2,5 år Kvinna 54 6 mån 3 år Kvinna 49 1 år 3 mån Kvinna 32 1 år 4 Par Man 63 Hästar 10 år Kvinna år 5 Par Man 34 Sportspel 1 år Kvinna 24 2 år 6 Par Man 24 Casino Cosmopol Kasino på krogar 8 år Kvinna 20 6 mån 7 Par Man 43 Hästar 1 år Kvinna 41 2 år 8 Par Man 41 Internetpoker sportspel 2 mån Kvinna 41 2 mån 9 Par Man 37 Internetpoker 1,5 år Kvinna 37 5 år 10 Par Man 56 Hästar 1 år Kvinna 56 * 11 Par Man 31 Casino Cosmopol Internetkasino 1,5 år Kvinna 30 * 12 Par Man 33 * * Kvinna 36 3 år 13 Mor/ son 14 Mor/ son Man 28 * * Kvinna 61 1,5 år Man 23 * * Kvinna 49 1 år Medel 39 2,7 43 2,3 *Information saknas då personen inte kunde nås för en intervju

11 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 11 Behandlingsinsats och uppföljningstid Som framgår av tabell 2 har behandlingsdosen varierat från ett enda samtal och upp till 14 samtal. I tre fall bestod behandlingen av tio samtal eller mer, men i tio av de fjorton fallen bestod behandlingen av tre samtal eller mindre. I genomsnitt var behandlingsdosen cirka fyra samtal under fyra månader. Eftersom respondenterna genomgått behandlingen vid olika tidpunkter under perioden och samtliga intervjuer gjordes under 2010 så varierar uppföljningstiden mellan 9 och 67 månader. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 29 månader. Tabell 2 Översikt av behandlingsinsats och uppföljningstid Fall Typ av samtal Antal samtal Behandlingens Längd Återbud (åb) Uteblivet besök (ub) Tidsperiod mellan avslut och uppföljning 1 parsamtal 10 8 mån 1 återbud 47 mån 2 parsamtal 5 7 mån 5 återbud 15 mån 3 parsamtal 3 1,5 mån 2 återbud 67 mån 4 parsamtal 3 2 mån 0 återbud 43 mån 5 parsamtal 2 0,5 mån 1 återbud 39 mån 6 parsamtal 2 1 mån 1 återbud 17 mån 7 parsamtal 2 3 mån 1 återbud 16 mån 8 parsamtal 2 8 mån 2 åb, 1ub 9 mån 9 parsamtal 1 0 mån 1 återbud 22 mån 10 parsamtal mån 1 återbud 33 mån 11 parsamtal mån 2 återbud 10 mån 12 parsamtal 1 0 mån 1 ub 30 mån 13 familjesamtal 2 0,5 mån 0 återbud 31 mån 14 familjesamtal 1 0 mån 1 återbud 26 mån Genomsnitt 4,4 4,1 mån 1,4 29 mån Vem tog initiativ till att söka behandling? I sju fall av tolv var paren överrens om att det var den medsökande som tog initiativ till att söka behandling. I fem fall uppgav båda parter sig själva som initiativtagare, i dessa fall går det inte att avgöra om initiativet var gemensamt eller om parterna var av olika uppfattning om vem som tog initiativ till att söka behandling. Beträffande familjesamtalen uppgav mammorna i båda fallen att de var initiativtagare till att söka behandling för sina söners spelproblem. Vilka mål hade spelarna med behandlingen och uppnådde de sina mål? De elva tillfrågade spelarnas målformuleringar kan grovt delas in i två kategorier. Målformuleringar som handlar om att återfå kontrollen över sitt spelande och målformuleringar som handlar om att förbättra relationen till den medsökande. Sex av de elva tillfrågade spelarna uppgav att ett primärt mål med behandlingen var att återfå

12 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 12 kontrollen över sitt överdrivna spelande; två av dessa upplevde att behandlingen hjälpt dem att återfå kontrollen över sitt överdrivna spelande. Sju av de elva tillfrågade spelarna uppgav att ett primärt mål med behandlingen var att förbättra relationen; fyra av dessa upplevde att behandlingen hjälpt dem förbättra relationen. Vilka mål hade de medsökande med behandlingen och uppnådde dem? Även de tolv tillfrågade medsökandes målformuleringar kunde i de flesta fall grovt delas in i två kategorier Målformuleringar som handlar om att deras partner eller son skulle återfå kontrollen över sitt spelande och målformuleringar som handlar om att förbättra relationen. Nio av de tolv tillfrågade medsökande uppgav att ett primärt mål med behandlingen var att deras partner eller son skulle återfå kontrollen över ett överdrivet spelande; två av dessa upplevde att behandlingen hjälpt deras partner eller son att återfå kontrollen över ett överdrivet spelande. Tre av de tolv tillfrågade medsökande kvinnorna uppgav att ett primärt mål med behandlingen var att förbättra relationen; två av dessa upplevde att behandlingen hjälpt dem förbättra relationen. Hur upplevde paren och familjerna samtalen? Det tycks vara avgörande för behandlingsresultatet om klienterna fann sig tillrätta i den samtalsmiljö som erbjöds under behandlingssessionerna. De som fann sig tillrätta i situationen upplevde att de blev hjälpta på olika sätt under behandlingen genom att t.ex. få bättre insikt om hur den andre tänker och känner och en känsla av att själv bli lyssnad på och förstådd. De tyckte att behandlarnas analyser var bra och underlättade förståelsen av beteenden. Bra att få lyssna på vad man själv säger och menar. De fick hjälp till att sätta ord på vad som hände och behandlingen gav dem möjlighet att säga saker som annars kunde vara svåra att säga till sin partner. Information kom fram som inte annars skulle ha kommit fram och man behövde inte längre känna sig ensam med sina problem. Flera klienter uppskattade att få prata ostört utan att bli avbrutna. De som inte fann sig tillrätta avslutade behandlingen efter ett eller ett fåtal samtal med en känsla av att det inte gav dem något. De uppgav att de kände sig obekväma i situationen, att det kändes konstigt och onaturligt av olika anledningar som t.ex.; behandlarna satt lång ifrån oss och iakttog oss i stället för att prata med oss, behandlarna knackade i sina stolar som ett sätt att kommunicera med varandra och flyttade runt sina stolar för att visa vem man tänkte lyssna på, vissa frågor kändes konstiga, det var störande att den ene terapeuten satt tyst och lyssnade och den andre kommenterade. Flera av de som sökte behandling primärt för spelproblem tyckte inte att behandlingen fokuserade på spel i tillräcklig utsträckning och de ifrågasatte behandlarnas kunskaper om spelberoendeproblematik. Framförallt saknade de konkreta råd och tips för hur man kan gå tillväga för att göra en förändring, för att sluta spela. Vissa saknade också att behandlarna ingav tro och hopp om att en förändring var möjlig. Förändring av spelarnas kontrollförlust över sitt spelande och de medsökandes grad av upplevda negativa konsekvenser sedan påbörjad behandling Ingen av spelarna uppgav att deras kontroll över spelandet försämrats under pågående behandling, ingen av de medsökande uppgav heller att de upplevde mer negativa konsekvenser av sin partners spelande under pågående behandling. Det indikerar att

13 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 13 behandlingsinsatsen inte var skadlig, den förvärrade inte de hjälpsökandes situation med avseende på deras spelberoendeproblematik, som de sökte behandling för. Det är relevant att nämna eftersom psykoterapeutiska insatser kan ha en skadlig och negativ verkan. Som framgår av diagram så minskar spelarnas självskattade kontrollförlust under behandlingen från 4 till 3 på en tiogradig skala. De medsökandes upplevda negativa konsekvenser orsakade av spel minskar också under behandlingen från 9 till 7 på en tiogradig skala. Det är svårt att avgöra om dessa minskningar avspeglar någon egentlig skillnad i klienternas livssituation. Men om vi förflyttar oss ytterligare 29 månader längre fram i tiden och tittar hur det ser ut vid uppföljningen så ser vi en betydande minskning. Spelarnas skattade kontrollförlust har minskat från 4 före behandlingsstart till 1 vid uppföljningen, samtidigt som de medsökandes upplevelse av negativa konsekvenser har minskat från 9 till 3 på den tiogradiga skalan. Diagram Diagrammet beskriver hur samtliga spelares genomsnittliga upplevda kontroll över spelandet och alla medsökandes genomsnittliga upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter i genomsnitt 4,4 samtal utspridda över en tidsperiod av i genomsnitt 4,1 månader samt i genomsnitt 29 månader efter avslutat behandling. Diskussion och slutsatser Studien har genomförts som en Case studie med ett fjorton fall. Att utifrån detta material dra några säkra slutsatser beträffande metodens effektivitet vid spelproblem synes inte relevant. För att säkerställa huruvida behandlingen fungerar rent generellt vid spelproblem behövs mer forskning. Hjälpte behandlingen mot spelproblem? Denna studie, som är en fallstudie, kan inte ge ett bra svar på frågan: Hur effektiv är den här behandlingen jämfört med att inte få någon behandling, eller jämfört med att få en annan behandling. Studien beskriver hur behandlingen fungerat för de fjorton fall som

14 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 14 utvärderats i denna studie. Utvärdering ger inte stöd för att behandlingen hjälper par och familjer som primärt söker behandling för spelproblem. Endast två av de sex spelarna som primärt sökte behandling för spelproblem kände sig hjälpta av behandlingen. De medsökande var av samma åsikt. Endast två av de nio medsökande kvinnorna som primärt sökte behandling för att deras partner eller son skulle återfå kontrollen över sitt spelande kände sig hjälpta av behandlingen. De som ville få hjälp specifikt för sina spelproblem har gett uttryck för att behandlingen inte fokuserade på spelproblemen i tillräckligt stor utsträckning. Såväl spelare som de medsökande hade i flera fall hoppats få mer förändringsinriktade konkreta råd och tips om vad de kunde göra för att förändra sin situation. Har behandlingen en fördröjd långsiktig positiv verkan på spelproblem? Diagram 15 pekar på att behandlingen skulle kunna ha en fördröjd långsiktig verkan som exempelvis skulle kunna förklaras med att spelproblemen blir bättre med tiden därför att relationen och den inbördes kommunikationen blivit bättre av behandlingen. Men det finns andra faktorer som sannolikt också har haft stor betydelse. En betydande del av kvinnornas minskade upplevelse av negativa konsekvenser kan sannolikt förklaras av att tre av dem har separerat från sina män, de båda sönerna som hade spelproblem har flyttat hemifrån och fyra av kvinnorna har sökt annan behandling efter parbehandlingen. Orsaken bakom spelarnas minskade grad av kontrollförlust vid uppföljningen är också oklar. Inte mindre än sex av de åtta spelare som inte skattade full kontroll redan vid behandlingsstart har sökt annan behandling efter att de avslutat parsamtalen. Sammantaget gör detta att det är omöjligt att veta i vilken utsträckning man ska tillskriva par- och familjebehandlingen en fördröjd långsiktig positiv verkan på spelproblem. Hjälpte behandlingen att förbättra relationen? Denna utvärdering ger stöd för att behandlingen hjälper par och familjer som söker primärt för att förbättra relationen i samband med spelproblem. Sju av spelarna hade som ett primärt mål att förbättra relationen och fyra av dem kände sig hjälpta av behandlingen och två av de tre medsökande som hade som primärt mål att förbättra relationen kände sig hjälpta. Vikten av att involvera anhöriga i spelberoendebehandling Utvärderingen gav visserligen inte stöd för att Par- och familjebehandlingen hjälper vid pågående spelproblem, men behandlingsmetoden kan ändå fylla en funktion vid behandling av spelproblem. En uppenbar fördel med parbehandling är att personer med spelproblem tenderar att snabbare komma till behandling. När klienten väl har sökt vård för sina problem ökar chansen att kunna slussa patienten vidare till annan behandling vid behov. De spelare som deltog i denna utvärdering kom till behandling efter att i genomsnitt haft problem med spel om pengar i knappt tre år. De spelare som sökte individuell behandling under samma tidsperiod i Stockholmsområdet hade i genomsnitt haft spelproblem i sju år innan de kom till behandling (Statens folkhälsoinstitut, 2010). En annan fördel med behandlingen är att den i vissa fall tycks kunna hjälpa till att stärka och läka relationen hos par som varit drabbade av spelproblem, vilket är av stor betydelse eftersom många spelare och anhöriga kan vittna om att ett brustet förtroende ofta tar längre tid att reparera än en sargad ekonomi. De som tycktes uppskatta

15 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 15 parsamtalen mest var just de som redan före behandlingsstart fått ordning på spelproblemen och sökte primärt för att stärka relationen. Fallbeskrivningar Fall 1 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling En 58 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 2,5 år innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var klassiska kasinospel på Casino Cosmopol och kasino på internet. Medsökande var spelarens partner, en 54 årig kvinna. Kvinnan uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser av mannens spelande i ett halvår innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Tio parsamtal under en tidsperiod av 8 månader, paret lämnade återbud vid ett tillfälle. Vem tog initiativ till att söka behandling? Mannen uppgav att han var initiativtagare till att söka behandlingen och kvinnan uppgav att initiativet var gemensamt. Paret var överrens om att de sökte behandlingen efter rekommendation av läkare i samband med ett sjukhusbesök. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Jag ville återställa ekonomin, jag ville spela mer så jag kunde återställa ekonomin, så var jag tvungen att ljuga om pengar som jag förlorat, medan jag skulle återsälla ekonomin. Kvinnan: Hela min värld rasade då min man, som jag trodde att jag kände, gjorde så här, spelade bort allt vi ägde och hade. Ekonomin var katastrof. Och det är katastrof att tappa förtroendet för den man lever med. Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: För att behålla relationen, det var nödvändigt för att rädda relationen. Jag ville också bli kvitt spelandet. Kvinnan: Jag var förtvivlad, min livskamrat hade svikit, jag ville få hjälp att nå min man, jag ville få honom att sluta spela, måste få honom att förstå att han måste sluta. Uppnådde paret sina mål? Mannen: Jag tycker både spelandet och relationen blev bättre under tiden vi gick i behandling. Kvinnan: Jag fick bra stöd, det var mycket min man höll hemligt, men vi nådde varandra bättre under samtalen. Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: I början var det bra, men jag började spela igen i samband med att vi avslutade behandlingen. Hjälpte parsamtalen kvinnan att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Ja, det hjälpte mig att hantera situationen. Men det hjälpte inte min man att sluta spela, det blev återfall hela tiden, det var för lättvinligt och vi kom inte vidare i

16 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 16 behandlingen. Men det var bra att behandlarna insåg det och lotsade oss vidare, det är ett bevis på att man vet vad man gör. Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Deras analyser av beteendet var bra, jag förstod innebörden av mitt beteende och vad det gjorde med min omgivning. Det var hjälpsamt att frun fick mer insikt om problematiken. Det var bra stämning under samtalen och vi hade bra relation till terapeuterna. Men på slutet fick dom lotsa mig vidare till annan behandling för jag började spela igen. Kvinnan: De hade bra fokus på de problem som skulle behandlas. Jag fick hjälp att sätta ord på vad som hände, annars hade jag aldrig orkat. Jag hade knutit mig och behållit allt inom mig, det var mycket värdefullt för mig att gå dit. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Vet inte! Kvinnan: Jag hade inga förväntningar. Har paret sökt annan behandling för problem relaterade till spelberoende efter att de avslutat parsamtalen? Ja, mannen har sökt KBT-behandling i sin hemkommun efter rekommendation av parterapeuterna. Övriga kommentarer Kvinnan: I dagsläget är det bra, men det gick inte på annat sätt än att vi skiljde oss. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter tio parsamtal utspridda över en tidsperiod av åtta månader samt 47 månader efter avslutat behandling.

17 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 17 Fall 2 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling En 37 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 3 år innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var poker, både live och på internet. Medsökande var mannens partner, en 49 årig kvinna. Kvinnan uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser orsakade av sin partners spelande i ca 1 år innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Fem parsamtal under en tidsperiod av sju månader, paret lämnade återbud vid fem tillfällen. Vem tog initiativ till att söka behandling? Både mannen och kvinnan uppgav att det var kvinnans initiativ. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Jag hade slutat spela när vi sökte hjälp. Jag spelade poker, både på nätet och live, och det kan man göra dygnet runt, och jag spelade all vaken tid. Jag hade mycket ångest under den där tiden, och självmordstankar. Men framförallt höll jag på att förlora förhållandet, skulle jag nog säga. Kvinnan: Förfärliga ekonomiska konsekvenser. Förlorad tillit och lögner. Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: Målet var att rädda förhållandet min fru hade ställt ultimatum att jag måste gå i behandling Kvinnan: Att min partner skulle inse att spelet leder oss i fördärvet. Uppnådde paret sina mål? Mannen: Ja, vi är ju fortfarande tillsammans, hon blev nöjd när jag följde med, men annars vet jag faktiskt inte vad jag ska säga, jag tycker nog att det var sådär! Kvinnan: Ja, situationen har blivit bättre. Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: Nej Hjälpte parsamtalen kvinnan att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Ja Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Nej, jag hade kontroll över spelet när vi sökte, men det bidrog till att rädda förhållandet, bara att jag gick dit gjorde min partner mer nöjd. Men nej, jag kände mig inte bekväm där, situationen var konstig, jag förstod mig inte på terapeuterna och de visste nog inte mycket om spel. Kvinnan: Det kändes bra att få ha rätt att vara lite jobbig och ställa krav. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Dom visste väl inte så mycket om spel. Jag kompletterade med att gå på RFSB I Hjorthagen Kvinnan: Vet inte, vi kom inte hela vägen tiden får läka såren.

18 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 18 Har paret sökt annan behandling för problem relaterade till spelberoende efter att de avslutat parsamtalen? Ja, både mannen och kvinnan har sökt stöd hos en lokalförening inom Spelberoendes riksförbund som erbjuder kamratstöd. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter fem parsamtal utspridda över en tidsperiod av sju månader samt 15 månader efter avslutad behandling. Fall 3 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling En 33 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 3 månader innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var kasino på krogen och poker på svartklubbar. Medsökande var målpersonens partner, en 32 årig kvinna. Kvinnan uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser av mannens spelande i ca 1 år innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Tre parsamtal under en tidsperiod av 1,5 månader, paret lämnade återbud vid två tillfällen. Vem tog initiativ till att söka behandling? Både mannen och kvinnan uppgav att det var kvinnans initiativ. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Det blev för stora summor när jag började förlora. Kvinnan: Jag fick ensam ta hela ansvaret för barnen. Oro för var han var, han spelade på nätterna.

19 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 19 Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: Jag ville sluta spela helt, situationen var ohållbar. Kvinnan: Jag ville att han skulle sluta spela. Stärka relationen. Uppnådde paret sina mål? Mannen: Nej Kvinnan: Han slutade inte spela. Men relationen blev lite bättre, vi förstod varandra bättre. Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: Nej men det var bra på annat sätt. Hjälpte parsamtalen kvinnan att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Kommunikationen förbättrades. Det kändes mer hoppfullt. Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Samtalet påverkade inte mitt spelande, men jag förstod hur min sambo tänkte och kanske hon förstod mig bättre också. Kvinnan: Bra att få lyssna på varandra och prata öppet, en möjlighet att säga saker som annars kan vara svåra att säga till sin partner. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Vet inte. Kvinnan: Jag saknade att lära sig sätta gränser. Har paret sökt annan behandling för problem relaterade till spelberoende efter att de avslutat parsamtalen? Nej. Övriga kommentarer Kvinnan: Positivt att det finns hjälp att få. Det är bättre nu sedan vi skiljt oss, men vi har barn tillsammans, så jag kommer aldrig kunna släppa det helt. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter tre parsamtal utspridda över en tidsperiod av 12 månader samt 47 månader efter avslutat behandling.

20 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 20 Fall 4 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling Målpersonen var en 63 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i mer än 10 år innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var vadslagning på hästar. Medsökande var målpersonens hustru, en 69 årig kvinna. Hustrun uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser orsakade av sin makes spelande i minst 10 år innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Tre parsamtal under en tidsperiod av två månader, paret lämnade inga återbud. Vem tog initiativ till att söka behandling? Mannen uppgav att det var hans initiativ och kvinnan uppgav att det var gemensamt initiativ. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Tidigare ljög jag mycket och förlorade mycket pengar. Jag vann mycket också, vi kunde köpa både hus och sommarstuga, men sedan var jag tvungen att spela mer för att få allt att gå ihop, då förlorade jag mycket. Men det var över när vi sökte hjälp, jag sökte mer bara för att reparera relationen. Vi har det bra igen ekonomiskt, bor fint och så men relationen suck! Kvinnan: Han förstörde relationen med våra barn och släktingar. Lögnerna var värst. Ekonomiska konsekvenser. Hade jag haft någonstans att ta vägen så hade jag lämnat honom. Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: Jag ville att vi skulle förstå varandra lite bättre, att hon också skulle förstå mig lite bättre. Jag ville få lite bekräftelse för alla ansträngningar som jag gjort för att sluta spela och för att allt ska bli bra igen. Kvinnan: Att få honom att förstå att allt blev förstört av hans spelande Att spel är livsfarligt.

21 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 21 Uppnådde paret sina mål? Mannen: Nej. Min fru var inte med på tåget. Kvinnan: Nej! Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: Jag hade redan full kontroll. Hjälpte parsamtalen kvinnan att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Nej inte alls. Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Det var bra för mig, det var någon som förstod mig också, och inte bara min fru. Det var skönt att få prata av sig utan att bli avbruten. Jag tycker att samtalen var bra, men min fru tyckte inte att de gav något, annars hade vi fortsatt Kvinnan: Nej! Jag blev mer förtvivlad för att jag såg hur han manipulerade terapeuterna också och att de tog hans parti, trots att han ljög. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Det var väl egentligen verkningslöst, man pratade av sig, och sen då? Sen hände det inte så mycket mer, inga råd om hur man kunde gå vidare. Min fru tyckte inte att det gav något, redan från början, därför slutade vi, jag tycker vi kunde ha fortsatt för att se Kvinnan: De skulle ha gått mer rakt på sak, på vad spelet gör, men, de sa själva att de inte visste något om spel. Dåligt! De var trevliga, men värdelös behandling. Övriga kommentarer Kvinnan: Jag mår fortfarande dåligt av gamla lögner. Och tänk att han manipulerade terapeuterna, precis som han gjorde med mig. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter tre parsamtal utspridda över en tidsperiod av två månade samt 47 månader efter avslutad behandling.

22 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 22 Fall 5 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling Målpersonen var en 34 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 1 år innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var vadslagning (tippa) på fotboll och andra sportspel. Medsökande var målpersonens hustru, en 24 årig kvinna. Hustrun uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser orsakade av sin makes spelande i ca 2 år innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Två parsamtal under en tidsperiod av två veckor, paret lämnade återbud vid ett tillfälle. Vem tog initiativ till att söka behandling? Både mannen och kvinnan uppgav att det var kvinnans initiativ. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Jag förlorade nästan allt, eller jag menar jag är inte rik så jag hade väl inte så mycket att förlora, men jag förlorade alla pengar som jag fick i lön. Och jag förlorade nästan familjen. Kvinnan: Skulder som gått ända till kronofogden, släkt och vänner är arga för att vi inte kan betala tillbaks pengar som vi lånat av dem, ångest, förlorat sociala kontakter, ständig oro över ekonomin och tankar om relationsproblem. Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: Jag ville inte förlora min familj. Jag ville inte förlora så mycket pengar, jag förlorade så mycket pengar Hustrun: Att ta tag i det hela, att få min man att sluta spela. Uppnådde paret sina mål? Mannen: Nej! Kvinnan: Nej, inte alls! Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: Nej Hjälpte parsamtalen kvinnan att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Nej, det hjälpte inte alls! Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Nej det hjälpte inte. Men jag vill tacka för att de lyssnade på mig. Kvinnan: Hela situationen hos terapeuterna var konstig och onaturlig, därför fick vi en känsla av att vi inte ville gå tillbaka. Terapeuterna satt och knackade i sina stolar som ett sätt att kommunicera med varandra. Varför kunde vi inte ha fått prata på ett mer naturligt sätt? Skulle antagligen ha varit bättre med bara en terapeut. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Jag ville att någon skulle säga till mig: Gör så här och tänk så här istället så kan det bli bättre. Dom fokuserade bara på det som var negativt utan att säga ett enda ord om hur man kan förändra det negativa. Jag ville få lite hopp om att det kunde bli bra igen, någon som kunde visa lite vägen. Men inget sånt fick vi. Vi fick prata om det negativa, och det visste vi redan.

23 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 23 Kvinnan: En serie samtal med tider inbokade på förhand. Min man skulle behövt egen behandling för att komma till insikt om sina problem. Bättre fokus på spelproblemen, dom fokuserade helt fel. Har paret sökt annan behandling för problem relaterade till spelberoende efter att de avslutat parsamtalen? Nej Övriga kommentarer Kvinnan: Jag vet att han satsade på en match i fotbolls-vm igår. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter två parsamtal utspridda över en tidsperiod av två veckor samt 39 månader efter avslutad behandling. Fall 6 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling Målpersonen var en 24 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 8 år innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var Casino Cosmopol i Stockholm och kasino på krogen. Medsökande var målpersonens partner, en 20 årig kvinna. Kvinnan uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser orsakade av sin partners spelande i ca 6 månader innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Två parsamtal under en tidsperiod av en månad, paret lämnade ett återbud.

24 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 24 Vem tog initiativ till att söka behandling? Mannen uppgav att initiativet var gemensamt och kvinnan uppgav att det var hennes initiativ. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Jag kunde inte spela för då kunde jag inte sluta spela, jag kunde bara inte sluta spela. Då förstår man vad det blir! Det kanske räcker? Kvinnan: Han tog mina pengar. Han var borta på nätterna. Han var på dåligt humör när det gick dåligt. Jag var orolig. Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: Sluta spela helt, för mig är det allt eller inget. Kvinnan: Att någon skulle hjälpa min partner sluta spela. Uppnådde paret sina mål? Mannen: Man kan väl säga att det hjälpte mig att ta första steget. Kvinnan: Jag tror det kanske hjälpte honom mer än mig, men det är väl bra i så fall. Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: Ja De hjälpte mig att ta första steget Hjälpte parsamtalen kvinnan att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Ja Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Dom repeterade liksom vad man sa, det var första gången jag lyssnade på mig själv. Det är bra att lyssna på sig själv, det är bra att vara ärlig, det hjälpte mig. BRA! Vi hade såå bra kommunikation! Kvinnan: Kan inte precis säga att det hjälpte mig att hantera situationen. Men jag fick lära mig lite mer hur han tänker. Det som var bra var nog att det hjälpte honom en del. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Nej, jag vet inte, men det dom gjorde var bra. Det är bra att det finns sådan behandling. Sen kan man behöva annat stöd också. Kvinnan: Nej, det var bra, jag kan inte komma på något. Har paret sökt annan behandling för problem relaterade till spelberoende efter att de avslutat parsamtalen? Mannen har deltagit i Gamblers Anonymous (GA) kamratstödsförening. Övriga kommentarer Kvinnan: Jag är på det hela taget nöjd. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter två parsamtal utspridda över en tidsperiod av en månad samt 17 månader efter avslutat behandling.

25 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 25 Fall 7 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling Målpersonen var en 43 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 1 år innan paret sökte behandling och under en tidigare period av livet. Den spelform som i första hand orsakade spelproblemen var vadslagning på hästar. Medsökande var målpersonens hustru, en 41 årig kvinna. Hustrun uppgav att hon upplevt negativa konsekvenser orsakade av sin makes spelande i ca 2 år innan paret sökte behandling. Behandlingsinsats Två parsamtal under en tidsperiod av tre månader, paret lämnade ett återbud. Vem tog initiativ till att söka behandling? Både mannen och kvinnan uppgav att det var kvinnans initiativ. Vilka konsekvenser medförde spelandet för paret? Mannen: Förlorade pengar, spelade bort en hel del av inkomsten, och min flickvän var trött på mig, på mig och mitt spelande. Kvinnan: Ekonomiska konsekvenser. Framförallt trött på alla lögner. Vilka mål hade paret med att söka behandling? Mannen: Jag ville få råd om hur man kan sluta spela Kvinnan: För egen del så ville jag lära mig mer om spel och framförallt ville jag att han skulle få verktyg för att hantera sitt spelande. Uppnådde paret sina mål? Mannen: Nej! Kvinnan: Nej, han fick nog inte så mycket ut av det. Hjälpte samtalen mannen att ta steg i riktning mot att spela mer kontrollerat eller sluta spela? Mannen: Nej! Hjälpte parsamtalen hustrun att hantera de negativa konsekvenserna? Kvinnan: Nej

26 PAR- OCH FAMILJEBEHANDLING FÖR SPELBEROENDE 26 Vad tyckte paret var bra med samtalen? Mannen: Nej, jag fick inget konkret. Kvinnan: Nej, vi fick inget alls att ta med oss hem utom det vi kom dit med. Vad tyckte paret var dåligt med samtalen, saknade de något? Mannen: Jag ville ha mer konkreta råd Någon som kunde berätta för mig vad jag kunde göra. Kvinnan: Vi ville ha konkreta förslag på vad man kan göra för att hantera ekonomin. De var inte kompetenta när det gäller spel, de verkade inte veta särskilt mycket om spel. Det var störande att den ene terapeuten satt tyst och lyssnade och den andre kommenterade, konstig situation. Det var komiskt när terapeuten demonstrativt flyttade runt stolen för att visa vem som man tänkte lyssna på. Jag tycker det blev fånigt. Har paret sökt annan behandling för problem relaterade till spelberoende efter att de avslutat parsamtalen? Ja, både mannen och kvinnan har sökt stöd hos en lokalförening inom Spelberoendes riksförbund som erbjuder kamratstöd. Övriga kommentarer Kvinnan: Situationen har blivit bättre för vi har valt att ha separat boende och ekonomi. Han spelar fortfarande på hästar. Diagram Diagrammet beskriver hur mannens upplevda kontroll över spelandet och kvinnans upplevelse av att vara drabbad av spelrelaterade negativa konsekvenser förändrats över tid; före behandling, efter två parsamtal utspridda över en tidsperiod av tre månader samt 16 månader efter avslutat behandling. Fall 8 Bakgrundsinformation om paret som sökte behandling Målpersonen var en 41 årig man som uppgav att han haft problem med spel om pengar i ca 2 månader innan paret sökte behandling. Den spelform som i första hand orsakade