Översyn av producentansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översyn av producentansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen"

Transkript

1 Översyn av producentansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (86) Innehållsförteckning Förkortningar... 5 Sammanfattning... 6 Förslag till åtgärder... 7 Författningsförslag Inledning Uppdraget Bakgrund Genomförande Begrepp Användningen av strålning Miljöbalkens avfallsregler Grundläggande bestämmelser Avfallsbegreppet Producentansvar Producentansvar som styrmedel Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Syftet med WEEE-förordningen Produkter Insamling Rapportering Finansiering Strålskyddslagstiftningen Grundläggande bestämmelser Tillståndsprövning Tillståndspliktig verksamhet Vissa prövningsgrunder Generella tillstånd och undantag från strålskyddslagen Tillstånd beviljade av SSM Radioaktivt avfall Avfallstyper Krav på hanteringen av radioaktivt avfall... 29

3 Sida 3 (86) 4 Producentansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen Tillsynsansvar WEEE-produkter med strålkällor Brandvarnare Rökdetektorer Medicinskteknisk utrustning Övriga WEEE-produkter Övriga radioaktiva produkter Syftet med RP-förordningen Produkter Insamling Herrelösa strålkällor Finansiering Rapportering Analys av producentansvar som lösning för omhändertagandet av strålkällor Strålskyddslagen och producentansvaret Produkter med strålkällor som omfattas av WEEEförordningen Rökdetektorer Medicinteknisk utrusning och övervakningsutrustning Radioaktiva produkter som omfattas av RP-förordningen Ansvarsfördelning för omhändertagandet Kostnad för omhändertagande och finansiell garanti Herrelösa strålkällor Brister i producentansvaret Förslag till åtgärder Motiv Konsekvenser Författningsförslag Alternativa lösningar som beaktats SSM föreskriver enligt RP-förordningen... 63

4 Sida 4 (86) RP-förordningen revideras, enbart fysiskt ansvar för utpekade produkter Remissinstansernas synpunkter Kommentarer till synpunkterna Referenser Litteratur Rapporter Offentligt tryck Författningar Rättsfall Diarieärenden Webbplatser Övrigt Muntliga uppgifter Bilaga 1. Översyn av producentansvar sammanställning av svar på frågor ställda till aktörer... 75

5 Sida 5 (86) Förkortningar HASS IAEA ICRP RP-förordningen SSI SSM SSMFS WEEE WEEE-förordningen High activity sealed sources; slutna strålkällor med hög aktivitet International Atomic Energy Agency; Internationella atomenergiorganet International Commission on Radiological Protection; Internationella strålskyddskommissionen Förordningen (2007:193) om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Strålskyddsinstitutet, numera SSM Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Waste Electric and Electronic Equipment (avfall från elektriska och elektroniska produkter) Förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter

6 Sida 6 (86) Sammanfattning Sedan 2007 gäller producentansvar för alla produkter som innehåller radioaktiva ämnen. Producentansvaret regleras i två olika författningar. Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (WEEE-förordningen) gäller för elektriska och elektroniska produkter som innehåller strålkälla. Förordning (2007:193) för producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (RP-förordningen) gäller för övrigt radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet. Därutöver framgår av 13 strålskyddslagen (1988:220) att den som innehar en strålkälla är ansvarig för att den tas omhand när den blir avfall. Innehav och hantering av strålkällor är verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen och i regel tillståndspliktig verksamhet. Systemet med uteslutande producentansvar som lösning på ett strålsäkert omhändertagande av radioaktivt avfall är ifrågasatt av marknadsaktörerna. Även Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ser svårigheter i tillämpningen och efterlyste en översyn av producentansvaret i den nationella planen för allt radioaktivt avfall (SSM rapport 2009:29). Producentansvar innebär dels ett ansvar för det fysiska omhändertagandet av avfall som produkterna genererar och dels ett ekonomiskt ansvar att säkerställa att det finns medel för att finansiera omhändertagandet. Genom WEEE-förordningen samlas de stora produktgrupperna som innehåller strålkällor in, det vill säga joniserande brandvarnare och rökdetektorer. Dessutom ingår vissa andra produkter med strålkällor från bland annat medicinskteknisk utrustning. Brandvarnare ses som hushållsavfall och samlas in utan ersättning genom kollektiva insamlingssystem som skapats av El-Kretsen och Sveriges kommuner på återvinningscentraler. Som producent finns det även möjlighet att ansluta sig till en kollektiv finansieringsgaranti. Övriga produkter med strålkällor, som inte betraktas som hushållsavfall, ska lämnas direkt till producenten som kan ta ut en ersättning vid omhändertagandetillfället. Det finns vissa problem kring insamlingen av rökdetektorer då dessa i viss utsträckning felaktigt lämnas in som brandvarnare. Några övriga problem har inte identifierats angående tillämpningen av WEEE-förordningen på produkter som innehåller radioaktiva ämnen. RP-förordningen har i praktiken tillämpats i en synnerligen liten omfattning och något fungerande system enligt vad förordningen föreskriver om har inte realiserats. Producentansvaret gäller för alla produkter som inte omfattas av WEEE, även sådana med låg radioaktivitet som normalt kan undantas från strålskyddslagens bestämmelser och som kan omhändertas som icke radio-

7 Sida 7 (86) aktivt avfall. Producenten tillskrivs en skyldighet att ersättningsfritt ta hand om strålkällor denne har sålt, samt ta del i omhändertagandet av herrelösa strålkällor. Branschgemensamma, eller kollektiva, lösningar har inte varit möjliga att skapa mot bakgrund av att de strålkällor som säljs väsentligen skiljer sig åt med avseende på bland annat nuklidinnehåll, aktivitet, användningsområde och form. Många producenter klarar inte av att leva upp till den ekonomiska delen av producentansvaret då det är svårt att förutsäga kostnaden för omhändertagandet av strålkällor som ska användas i upp till 30 år. Dessa producenter tecknar därför idag avtal med sina kunder kring omhändertagandet av avfallet för att undvika framtida höga kostnader den dag en stålkälla returneras. Att kollektiva system inte etablerats ger implikationer på tillämpningen av reglerna om herrelösa strålkällor i RP-förordningen. RP-förordningens bestämmelser om att myndigheten ska lämna en strålkälla till producenten för omhändertagande tillämpas inte, ej heller reglerna om att producenterna ska ta del i finansieringen av omhändertagandet. Ett system med statliga medel som finansierar omhändertagandet finns istället etablerat, då SSM disponerar anslagspost 2 under Naturvårdsverkets anslag 1:4 för sanering och återställning av förorenade områden. SSM:s hantering av de ärenden som rör herrelösa strålkällor finansieras över myndighetens förvaltningsanslag. SSM har föreskriftsrätt enligt RP-förordningen, men har inte utfärdat några föreskrifter på området. Förslag till åtgärder Utifrån de brister som har identifierats i regelverket för producentansvar för radioaktiva produkter är SSM:s bedömning att RP-förordningen bör tas bort. Det innebär en återgång till det tidigare ansvaret för innehavaren att säkerställa omhändertagande av det radioaktiva avfallet. Det kan noteras att detta ansvar redan finns enligt 13 strålskyddslagen. SSM:s ansvar i hanteringen av radioaktiva strålkällor behöver dock tydliggöras för vissa områden. SSM föreslår att: Regeringen tar initiativ till en förändring som innebär att RP-förordningen utgår. Regeringen tar initiativ till en förändring i strålskyddsförordningen som tydliggör SSM:s mandat för reglering i frågor som rör herrelösa strålkällor, enligt författningsförslag nedan. Regeringen tar initiativ till förändring i SSM:s instruktion som tydliggör myndighetens uppgifter kring finansieringen av omhändertagandet av herrelösa strålkällor, enligt författningsförslag nedan.

8 Sida 8 (86) Regeringen säkerställer en fortsatt nationell finansiering för omhändertagande av herrelösa strålkällor, åtminstone i nivå med nuvarande medelstilldelning över saneringsanslagets anslagspost 2. Regeringen beaktar SSM:s förslag i regeringsuppdraget om införlivande av direktiv 2011/70/Euratom från den 19 juli 2011 om inrättandet av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i svensk lagstiftning, att uppdra till SSM att upprätthålla en nationell plan för allt radioaktivt avfall enligt direktivets artikel 12. Vidare avser SSM att: Med stöd av 13 strålskyddslagen utveckla föreskrifter för säkerställande av finansiering för omhändertagande av HASS-strålkällor. Säkerställa att det vid tillståndshavares förändring av innehav av strålkällor anges hur strålkällan ska tas omhand. Som en tillsynsinsats, begära in uppgifter från verksamheter som har tillstånd för handel med strålkällor, så kallade handelstillstånd att lämna uppgifter om hur strålkällor som returneras omhändertas. Utveckla myndighetens rutiner för hantering av herrelösa strålkällor samt tydliggöra systemet för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor och hur dessa ska hanteras genom att uppdatera den nationella planen för allt radioaktivt avfall. Inom ramen för genomförandet av åtgärdsförslag sex i den nationella planen för allt radioaktivt avfall (SSM rapport 2009:29) om insamlingskampanjer, prioritera information till företag som hanterar rökdetektorer angående omhändertagandet av uttjänta rökdetektorer. De föreslagna åtgärderna innebär såväl en tydligare reglering av omhändertagandet av strålkällor som en regelförenkling för de företag som berörs. Vidare bedömer SSM att förutsättningarna att bedriva en effektiv myndighetsutövning förstärks samtidigt som strålsäkerheten kan upprätthållas. Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293) Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1a Med herrelös strålkälla avses en strålkälla vars aktivitetsnivå vid den tidpunkt då den upptäcks överstiger

9 Sida 9 (86) 8 får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela föreskrifter om radioaktivt material m.m. enligt 13 och 14 strålskyddslagen (1988:220). en nivå för vilken undantag från strålskyddslagen (1988:220) medges enligt 2 första stycket 1 i denna förordning som inte omfattas av myndigheternas kontroll därför att den aldrig omfattats av kontrollen eller därför att den har övergivits, förlorats, flyttats från känd plats, stulits eller överlåtits till en ny innehavare utan föreskriven anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten eller utan att mottagaren har underrättats. Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om radioaktivt material, herrelösa strålkällor m.m. enligt 13 och 14 strålskyddslagen (1988:220). Förslag till förordning om ändring i förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 Strålsäkerhetsmyndigheten ska utföra de uppgifter och beakta de principer som ankommer på behörig myndighet och som föreskrivs i rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor samt i Internationella atomenergiorganets uppförandekod (Code of Conduct on the Safety and Security of Radioactive Sources, IAEA/CODEOC/2004). Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att administrera tillgängliga medel för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.

10 Sida 10 (86) 1 Inledning 1.1 Uppdraget På uppdrag av regeringen har SSM utarbetat en första nationell avfallsplan för allt radioaktivt avfall i landet (SSM rapport 2009:29). I rapporten presenteras ett antal åtgärdsförslag för problem som identifierats med omhändertagandet av avfall i landet. En översyn av ansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen är ett av dessa åtgärdsförslag. Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 gett SSM uppdraget att: som en del av genomförandet av åtgärdsförslagen i Nationell plan för allt radioaktivt avfall, redovisa en översyn av producentansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av det rättsliga läget gällande omhändertagandet av radioaktiva produkter som utgör avfall samt belysa berörda aktörers erfarenheter av producentansvaret. Redovisningen ska vidare innehålla en analys av producentansvaret som lösning för omhändertagande av radioaktiva produkter samt eventuella förslag till åtgärder. Samråd ska ske med berörda myndigheter och marknadsaktörernas synpunkter efterhöras. Översynen ska redovisas till regeringen senast den 15 december Bakgrund För att få inneha strålkällor krävs tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220). Den som har strålkällan är ansvarig för att den tas omhand på ett strålsäkert sätt när den blir avfall. År 2003 presenterades en översyn av hanteringen av radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet i den så kallade IKA-utredningen. 1 Syftet med utredningen var att föreslå ett system för omhändertagande och slutförvaring av radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Ett av förslagen i utredningen var att införa ett producentansvar för vissa typer av radioaktivt avfall vilket skulle säkerställa ett hundraprocentigt omhändertagande av avfall i form av olika typer av kasserade strålkällor. Förslaget ledde emellertid inte fram till någon sammanhållen lagstiftning om producentansvar för radioaktiva produkter. År 2005 trädde förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (WEEE-förordningen) ikraft. Utöver att den 1 SOU 2003:122.

11 Sida 11 (86) reglerar producentansvar för just elektriska och elektroniska produkter omfattar producentansvaret hela den sammansatta elektriska och elektroniska produkten. Det innebär att sådana produkter som också innehåller en strålkälla omfattas av producentansvaret enligt WEEE-förordningen. Två år senare, 2007, trädde förordningen (2007:193) för producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (RP-förordningen) ikraft. Den gäller för allt icke kärntekniskt radioaktivt avfall som inte omfattas av WEEE-förordningen. Strålkällor kan orsaka svåra skador på personer som inte känner till hur de ska hanteras, exempel på svåra brännskador finns från sådana händelser som inträffat i andra länder. Mot den bakgrunde bedömde EU att det fanns behov av att skärpa kontrollen av starka strålkällor. I december 2003 antog Europeiska rådet direktivet om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor, HASS-direktivet, för att förhindra att arbetstagare och allmänhet ska exponeras för joniserande strålning på grund av otillräcklig kontroll av slutna strålkällor och herrelösa strålkällor. 2 Direktivet införlivades i nationell lagstiftning främst genom SSM:s föreskrifter. 3 Dessa innehåller bland annat regler om registrering av strålkällor, rapportering och kvalitetssäkring av hanteringen av strålkällor. Den del av direktivet som rör producentansvar, speciellt det ekonomiska ansvaret för att säkerställa ett strålsäkert omhändertagande när strålkällan tjänat ut, bedömde myndigheten sig sakna mandat att föreskriva om och lämnade därmed över den frågan till regeringen för att reglera på lämpligt sätt. Det är således den del av direktivet som resulterade i RP-förordningen. Denna kom dock att innehålla ett bredare producentansvar än HASS-direktivet krävde. Ett heltäckande producentansvar som lösning på ansvaret för omhändertagandet har ifrågasatts av både marknadsaktörer, övriga tillståndshavare och av SSM. Det system RP-förordningen ställer krav på har bedömts svårt att tillämpa. Det finns flera anledningar till detta. Många producenter har problem med att leva upp till den ekonomiska delen av producentansvaret då det är svårt att förutsäga kostnaden för omhändertagandet av strålkällor som ska användas i upp till 30 år. Producentansvar gäller även för produkter med låg radioaktivitet som normalt kan undantas från strålskyddslagens bestäm- 2 Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor, EGT L346, , s.57 (Celex 303L0122). Art SSMFS 2008:9.

12 Sida 12 (86) melser och omhändertas som icke radioaktivt avfall. Många producenter tecknar idag avtal med sina kunder kring omhändertagandet av avfallet för att friskriva sig från producentansvaret. De som inte gör det riskerar få höga kostnader för omhändertagandet den dag en stålkälla returneras såvida man inte kunnat uppskatta kostnaden för omhändertagandet och lagt den på priset vid försäljningen. SSM har föreskriftsrätt enligt RP-förordningen, men har inte utfärdat några föreskrifter på området. 1.3 Genomförande I arbetet har gällande rätt på området kartlagts och tillämpligheten av producentansvar för strålkällor har analyserats. Tidigare erfarenheter på myndigheten har vävts in tillsammans med erfarenheter från berörda verksamheter. Telefonintervjuer har hållits med ett antal berörda tillståndshavare såsom användare av strålkällor samt handelsföretag. Dessutom har information inhämtats med stöd av Avfall Sverige från kommunala avfalls- och miljöbolag. Sammanställning av intervjuer och inkommen information finns i bilaga till rapporten. Uppdraget har även behandlats i SSM:s avfallsnämnd. Naturvårdsvårdsverket har identifierats som samrådsmyndighet, med vilken ett telefonmöte hållits i ett tidigt skede av arbetet. Rapporten med förslag till åtgärder har vidare skickats på remiss till berörda myndigheter samt ett antal marknadsaktörer. Remissvaren finns sammanställda i slutet av rapporten. 1.4 Begrepp Radioaktiva ämnen är instabila och sönderfaller till andra ämnen enligt ett bestämt schema efter en viss tid. Halveringstid (T½) är den tid som det tar för en bestämd aktivitet, av ett radioaktivt ämne att avta, klinga av, till hälften av dess ursprungliga aktivitet. Halveringstiden är unik för varje radionuklid. Radionuklid eller radioisotop är en viss nuklid av ett visst ämne, exempelvis förekommer radium som både radium-226 och radium-223 med skilda halveringstider. Radioaktiva ämnen förekommer som öppna och slutna strålkällor. En sluten strålkälla är ett radioaktivt ämne som är fast bundet i ett massivt icke radioaktivt material eller är inneslutet i en icke radioaktiv kapsel som är tillräckligt stark för att vid normal användning hindra spridning av det radioaktiva materialet. 4 HASS-strålkällor är slutna strålkällor med hög aktivitet. En öppen strålkälla ett radioaktivt ämne som inte är permanent inneslutet i en kapsel av icke radioaktivt material och inte heller är fast bundet till ett icke 4 2, SSMFS 2008:40.

13 Sida 13 (86) radioaktivt material som hindrar spridning av det radioaktiva ämnet. 5 Exempel på detta är en vätska eller gas som innehåller radioaktivt ämne. En herrelös strålkälla kan antingen vara en öppen eller sluten strålkälla vars ägare inte går att identifiera. Vanligtvis är det dock en sluten strålkälla. Denna har hamnat utanför myndigheternas kontroll till exempel på grund av att den övergivits, förlorats, flyttats från känd plats, stulits eller överlåtits till nya ägare utan att ägarbyte har anmälts till SSM. 6 En kasserad strålkälla är en strålkälla som en innehavare inte längre använder eller avser att använda i den tillämpning som omfattas av verksamhetens tillstånd, men som kan användas av annan tillståndshavare. 7 En uttjänt strålkälla är en strålkälla som inte ska användas vidare. Radioaktiva produkter är ett begrepp som används i RP-förordningen som avser produkter som innehåller radioaktiva ämnen. 1.5 Användningen av strålning Strålning har många användningsområden utanför den kärntekniska verksamheten och ett stort antal radionuklider används för olika ändamål. Strålningen inom sjukvård gör stor nytta vid både diagnostik och behandling av patienter. Röntgenstrålning används för att diagnostisera sjukdomar hos patienter vid röntgenundersökningar. Inom de nuklearmedicinska området används olika radionuklider i form av öppna strålkällor som tillförs kroppen genom att de injiceras, sväljs eller inandas för diagnostik eller behandling av sjukdomar. Motsvarande användning som inom humansjukvården finns också inom veterinärmedicin. Slutna strålkällor används som kalibreringspreparat och vid strålbehandling av framför allt cancer då den sjuka vävnaden bestrålas för att den ska dö. Inom processindustri används slutna strålkällor i mät- och kontrollutrustningar av olika slag såsom nivåvakter, ytviktsmätare och densitetsmätare, t.ex. vid kontroll av mängden material i stora tankar eller tjockleken på papper vid tillverkningen. Röntgen används för att kontrollera defekter och utmattning av metaller i olika byggkonstruktioner. Svagare strålkällor används för att eliminera statisk elektricitet vid lackering, vid noggrann vägning och för att analysera ämnens kemiska sammansättning med hjälp av EC-detektorer. Inom forskning används såväl röntgen som strålkällor till en 5 2, SSMFS 2010: RP-förordningen. 7 2, SSMFS 2008:9.

14 Sida 14 (86) rad olika experimentella ändamål. Strålkällor används i brandvarnare och rökdetektorer för att larma vid rökutveckling och radioaktiva ämnen kan användas som mörkerriktmedel i kikare och sikten. Användningen av radioaktiva ämnen ger upphov till olika typer av radioaktivt avfall, vilket beskrivs närmare i avsnitt Miljöbalkens avfallsregler Hanteringen av avfall är ett område som utvecklats från deponering och förbränning till differentierad källsortering, återanvändning och återvinning. Producentansvar, som beskrivs närmare längre fram, har blivit ett sätt att styra uppkomsten och hanteringen av avfall. EU:s inverkan på avfallsområdet är stort och antalet förordningar och direktiv är omfattande. Det sker en ständig utveckling på regelområdet genom nya och reviderade författningar och praxis från EU-domstolen. Centralt i regleringen är EU:s avfallsdirektiv 8 som nyligen reviderats ännu en gång och som införlivats i svensk lagstiftning. De ändringar som gjorts i direktivet är en kodifiering av den praxis som växt fram genom EU-domstolens domar de senaste åren. De svenska reglerna om avfall finns i miljöbalken och dess följdförfattningar. Avfallsdirektivet är inte tillämpligt på radioaktivt avfall, men väl miljöbalkens allmänna hänsynsregler m.m. I förhållande till miljöbalken utgör strålskyddslagen speciallag och har företräde framför balken. Detta förhållande framgår av 1 kap. 3 första stycket miljöbalken. Detta följer även av allmänna rättsgrundsatser om principen om lex specialis. 2.1 Grundläggande bestämmelser FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling placerade hållbar utveckling på agendan i många länder, däribland Sverige. 9 Hållbar utveckling blev en ledstjärna i miljöarbetet då målsättningen med miljöbalken formulerades och uttrycktes i 1 kap. 1 miljöbalken; att främja en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Man ska sträva efter att skapa ett kretslopp för material och stimulera möjligheten till återanvändning och återvinning eller på annat sätt hushålla med resurser. Samtliga regler i miljöbalken ska tolkas i enlighet med lagens målsättning. Ett antal grundläggande hänsynsregler är centrala i miljöbalken, varav vissa utgör fundamentet till avfallregleringen. Hänsynsreglerna, som framgår av 2 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och upphävande av vissa direktiv, EUT L 312, Langlet, D. Mahmoudi, S. EU:s miljörätt, s. 63.

15 Sida 15 (86) kap. miljöbalken kommer till uttryck i miljöbalkens allmänna delar och är gällande för alla och en var som bedriver en verksamhet eller vidtar någon åtgärd som inte är av försumbar betydelse och kan ge effekter på miljön. Det finns ett tydligt verksamhetsutövaransvar i miljöbalken vilket kommer till uttryck i 2 kap. Det är den som gör något, som är ansvarig att visa och se till att verksamheten bedrivs eller åtgärden utförs enligt miljöbalkens regler. Vidare kräver de allmänna hänsynsreglerna att den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet har tillräcklig kompetens för att kunna ta miljöhänsyn och iaktta de försiktighetsmått som krävs för att förhindra skada eller olägenhet. I avfallshänseende är kretsloppsprincipen och principen om att förorenaren betalar centrala. Kretsloppsprincipen fångar upp helhetsperspektivet i materialflöden, det som tas ur naturen ska användas på ett uthålligt sätt och kunna återanvändas, återvinnas och bortskaffas med så liten resursförbrukning som möjligt. 10 Kretsloppsprincipen ligger nära hushållningsprincipen som ställer krav på en effektiv användning av resurser där förbrukningen minimeras. För att möjliggöra att principerna följs i praktiken, krävs att det finns system som möjliggör en resurseffektiv hantering av uppkommet material. Principerna återkommer i avfallshierarkin som kodifierats i art. 4 i avfallsdirektivet och som anger en tågordning för hur hanteringen av avfall ska prioriteras. I första hand ska uppkomsten av avfall förebyggas, i andra hand ska materialet återanvändas och i tredje hand återvinnas. Förbränning där energi tillvaratas ses som en typ av återvinning, även om man ska överväga annan återvinning innan denna väljs. Som ett sista alternativ kan avfallet bortskaffas, vilket innebär att materialet förs ut ur kretsloppet genom deponering. Med återanvändning avses att produkten används utan större ingrepp för liknande ändamål som tidigare, medan återvinning innebär att avfallet används för att skapa en annan produkt. Det finns ett stort antal följdregleringar om hur avfall ska hanteras, bland annat producentansvar. Principen om att förorenaren betalar uttalar ett ansvar för den som skadar miljön att reparera den. Ur avfallssynpunkt betyder principen att den som ger upphov till avfallet, innehavaren eller tidigare innehavare av avfallet, ska säkerställa att det tas om hand på rätt sätt. Om medlemsländerna istället vill peka ut producenten som ansvarig får medlemsländerna besluta så enligt art. 14 i avfallsdirektivet. Ett antal EU-direktiv styr idag ansvaret till producenten för ett antal produktgrupper, bland 10 Prop. 1997/98:45 del 1, s och del 2 s. 20 f.

16 Sida 16 (86) annat WEEE-direktivet för elektriska och elektroniska produkter. Det finns emellertid ingen motsvarighet till den svenska RP-förordningen om producentansvar för radioaktiva produkter, utöver vad som följer av WEEEförordningen. 2.2 Avfallsbegreppet Restprodukter som uppkommer i en verksamhet utgör antingen avfall eller biprodukt. Avfall definieras i både art. 3 i avfallsdirektivet och i 15 kap. 1 miljöbalken som ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Definitionen av göra sig av med är mycket vid då det ska tolkas utifrån avfallsdirektivets syfte att skydda människor och miljö, 11 och mot bakgrund av artikel 191 (2) Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt (FEUF) där det slås fast att EU:s miljöpolitik ska syfta till en hög skyddsnivå och bygga på försiktighetsprincipen och principen att förebyggande åtgärder bör vidtas. Definitionen täcker in avfallet oavsett om det är tänkt att återanvändas eller återvinnas. Avfall är inte enbart material som betraktas som en belastning utan begreppet utesluter inte att material som har ett ekonomiskt värde är avfall. 12 På grund av den vida tolkningen som getts begreppet avfall, har det varit nödvändigt att hitta gränser för när något inte är avfall. Gränsdragningar för när en restprodukt är biprodukt samt när ett avfall återgår till att bli en produkt efter återvinning eller återanvändning har därför definierats i det nya avfallsdirektivet utifrån tidigare praxis. 2.3 Producentansvar Idéer om en kretsloppsanpassad produkthantering väcktes i Sverige redan på 1970-talet. År 1975 slog riksdagen fast nya principer om avfallshanteringen i Sverige, där man underströk ett livscykelperspektiv på produkter och omhändertagande av avfall och där producenternas ansvar skulle bli mer framträdande. 13 Avfallet skulle ses som en återanvändbar resurs och nya avfallshanteringsmetoder skulle tas fram som kunde bidra till återanvändning och återvinning. Riksdagen beslutade att möjliggöra ökad återvinning av pappersavfall och insamling av farligt avfall genom att ge kommunerna uppgiften att samla in detta inom ramen för det kommunala renhållningsmonopolet. Principen om producentansvar slogs därmed fast i Sverige, men det dröjde ända fram till 1990-talet innan producentansvarssystemet kom igång på allvar. 11 Mål C-129/96, Inter-Environmental Wallonie, REG 1997, s. I Punkt Förenade målen C-206/88 och C-207/88, Venosso och Zanetti, REG 1990, s. I Prop. 1975:32. Jordbruksdepartementet Ds Jo 1974:10. Del 1, s. 41 f.

17 Sida 17 (86) Producentansvar som styrmedel Införandet av regler om producentansvar kan beskrivas som ett administrativt styrmedel för att uppnå miljöanpassning. Vid sidan om detta förekommer informativa och ekonomiska styrmedel. I de informativa styrmedlen ingår myndigheters och producenters information om insamling av material, men även frivilliga åtaganden som miljöcertifiering och miljömärkning som kan påverka konsumenters köpvanor i den riktning samhället önskar. De ekonomiska styrmedlen utgörs exempelvis av skatter på material som behöver deponeras, pant på burkar och flaskor och skrotningspremier på bilar. 14 I denna rapport kommer enbart administrativa styrmedel i form av reglering att behandlas. Producenten betraktas som den aktör, i produktens hanteringskedja, som bäst kan påverka vilken miljöbelastning en produkt som förs ut på marknaden kan få. Producenten har en betydelsefull roll när det gäller att minska avfallet från produkter och att öka återvinningen av produkter och avfall. 15 Om denne påläggs ett ansvar för att ta hand om sina produkter som förts ut på marknaden när de blir uttjänta, finns ett incitament för att utforma dessa så att de inte skapar miljöproblem när de blir avfall. I producentansvar ligger såväl det fysiska som det ekonomiska ansvaret för att ta hand om avfall som genereras då produkten inte längre ska användas. Den fysiska delen innebär att producenten ansvarar för att avfallet samlas in, bortforslas, återanvänds, återvinns eller på annat sätt omhändertas, men även producentens möjlighet att förebygga att avfall uppkommer. Principen om att förorenaren betalar lägger i det här fallet ansvaret på producenten, vilket ytterligare tydliggörs i och med att denne påläggs det ekonomiska ansvaret för att finansiera de metoder som används för att genomföra det fysiska ansvaret. Utifrån de mål man vill uppnå med producentansvaret för en viss produkt och beroende på hur långt i processen med införandet man kommit kan ansvaret variera i omfång. Ett första steg kan vara att producenterna tar det ekonomiska ansvaret för produkterna för att ha möjlighet att bygga upp infrastrukturen för den fysiska hanteringen. En annan möjlighet kan vara att prioritera det fysiska omhändertagandet för att säkerställa att farligt avfall samlas in ordentligt, för att till exempel undvika att detta hamnar på drift eller hamnar i oseriösa entreprenörers händer. 14 SOU 2001:102, s. 295 ff. 15 Angående detta stycke, se prop. 1992/93:180, s

18 Sida 18 (86) De miljöpolitiska målen med producentansvaret som uttryckts i avfallspropositionen från 1989/90 16 är att: minska mängden avfall, minska innehållet av skadliga ämnen i avfall, hushålla med råvaru- och energiresurser, minska nedskräpningen, öka återanvändningen och återvinningen av material och använda material med låg miljöbelastning i form av vattenoch luftföroreningar. År 1993 bemyndigades regeringen att föreskriva om producentansvar för olika produkter och avfall. Regeringen har därefter infört producentansvar på flera områden och i dag finns producentansvar för åtta produktgrupper; däck, returpapper, bilar, elektriska och elektroniska produkter, läkemedel, radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor, batterier och förpackningar. 17 Med undantag från radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor fångar producentansvaret upp varor som enskilda privatpersoner konsumerar i tämligen stor omfattning. För flera produktgrupper gäller i dag producentansvar som tillkommit genom regleringar från EU, bland annat för elektriska och elektroniska produkter. Målsättningen med att införa producentansvar för de olika produktgrupperna har varierat. 18 Exempelvis kan nämnas att för att motivera producentansvar på förpackningar och returpapper har resurshushållning lyfts fram som ett viktigt syfte. Producentansvaret för däck motiveras utifrån två grunder; dels är deponering av däck skrymmande, dels kan deponierna lätt börja brinna med miljörisker som följd. Behovet av att minska användningen av miljöoch hälsoskadliga ämnen, tungmetaller och organiska miljögifter ligger till grund för producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. 2.4 Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Elektriska och elektroniska produkter representerar en stor produktgrupp som likt de flesta andra grupper där producentansvar införts, konsumeras av 16 Budgetproposition 1989/90:100. Bil 16, JoU, rskr Förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck, förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper, förordning (2007:185) om producentansvar för bilar, förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar, förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, förordningen (SFS 2009:1031) om producentansvar för läkemedel, förordningen (2007:193) om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor, förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier. 18 SOU 2001:102, s. 76 f.

19 Sida 19 (86) både enskilda privatpersoner och av företag. Vissa av produkterna kan innehålla en eller flera strålkällor. Den nationella regleringen styrs idag genom EU:s WEEE-direktiv och den svenska WEEE-förordningen. WEEE-direktivet har nyligen omarbetats och EU-parlamentet och rådet enades om förslaget i december Producentansvaret för WEEE består av två delar; det fysiska omhändertagandet av produkter samt finansieringen av detta. Producentansvaret i dess nuvarande form infördes 2005, men redan 2001 infördes ett producentansvar som senare skulle komma att omfatta de flesta produktgrupper som regleras genom WEEE-förordningen idag, dock inte för brandvarnare. 19 Från 2001 och framåt började kommunerna bygga ut insamlingssystem för elavfall. Vid dessa insamlingsställen sorterades elavfall ut och såldes därefter till återvinnare. Genom att dessa insamlingssystem i hög grad redan fanns på plats när WEEE-direktivet införlivades i den nationella lagstiftningen medförde den regleringen ingen stor praktisk omställning i hanteringen av elektronikavfall Syftet med WEEE-förordningen WEEE-förordningen syftar till att, genom utformning och framställning av produkter, förebygga att elektronikavfall uppkommer och då avfall ändå uppkommer ska det i så stor omfattning som möjligt återanvändas eller återvinnas (1 ). Producenterna ska se till att det finns insamlingsmöjligheter för det avfall som uppkommer. Återvinningsmål för olika produktkategorier finns angivna i förordningens tredje bilaga. Naturvårdsverket följer upp målen med hjälp av uppgifter som årligen rapporteras in från producenterna. De mängder som återvinns i Sverige ligger över de satta målen. 21 Ordet producent har i producentansvarssammanhang en vidare definition än i begreppets egentliga betydelse. Följande anses vara producenter enligt definitionen i 3 ; den som tillverkar, den som säljer och den som yrkesmässigt importerar produkter till landet. En bärande idé i WEEE-direktivet är att om den som för in en produkt på marknaden åläggs producentansvar, kan denne antas utöva påtryckningar på tillverkare för att minimera avfallsmängderna från produkten. På så sätt finns en möjlighet att förbättra miljöprestandan i alla led i produktens livscykel. 19 Se Förordningen (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. 20 Naturvårdsverket. Rapport 5969, s. 29 ff. 21 Naturvårdsverket. Rapport 6482, s. 37.

20 Sida 20 (86) Produkter Producentansvaret enligt WEEE-förordningen gäller för produkter som är avsedda att användas med en spänning på högst 1000 volt växelström eller 1500 volt likström och som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för sin funktion eller är utformade för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält (2 ). Dessutom ska produkten ingå i någon av de tio olika produktkategorier som finns listade i bilaga 1 till förordningen. Alla komponenter, delar och förbrukningsvaror som ingår i en produkt ska ses som en del av produkten när den blir avfall. Det innebär att en strålkälla som kan finnas i en sådan produkt blir avfall som omfattas av elproducentens ansvar. Enligt 7 WEEE-förordningen är den subsidiär i förhållande till strålskyddslagen. Om hanteringen av en strålkälla regleras på något särskilt sätt enligt strålskyddslagen eller föreskrifter meddelade med stöd av den lagen gäller således dessa regler framför WEEE-förordningens. Var gränsen går mellan WEEE-förordningen och bestämmelser som meddelats med stöd av strålskyddslagen varierar mellan olika produkter beroende på vilka bestämmelser som utfärdats. Exempelvis finns betydligt fler regler för hur en HASS-strålkälla i en blodbestrålningsapparat ska hanteras jämfört med en joniserande brandvarnare. Elektriska och elektroniska produkter som innehåller strålkällor och hanteringen av sådana beskrivs närmare i avsnitt Insamling WEEE-förordningen bestämmelser om hur avfallet ska samlas in beroende på om produkterna är hushållsprodukter eller övriga produkter och om avfallet uppkommer i hushåll eller i företag. Hushållsprodukter är produkter som typiskt sätt förekommer i hushåll och blir hushållsavfall (4 ). Det spelar därför ingen roll om produkten i fråga används på ett kontor eller i annan verksamhet. En persondator betraktas som en hushållsprodukt oavsett om den används i hemmet eller på företag. Produkter som typiskt inte förekommer i hushåll blir övrigt avfall. Producenten ska ta hand om elavfall från hushållsprodukter som sålts i Sverige eller till ett annat EU-land efter den 12 augusti Omhändertagandet ska vara kostnadsfritt om avfallet kommer från hushåll, för avfall från företag får en skälig avgift tas ut. Priset för omhändertagandet kan naturligtvis läggas till priset på produkten när den säljs. Producenten är även skyldig att ta del i omhändertagandet av produkter som blir hushållsavfall som släppts ut på marknaden innan förordningen trädde i kraft. Hur stor andel av uppkommet avfall varje producent ska svara för beräknas utifrån

21 Sida 21 (86) producenternas respektive marknadsandelar. Producenter som säljer produkter som inte blir hushållsavfall är skyldiga att ta emot produkter som köpts innan producentansvarsförordningen trädde ikraft när konsumenten köper en ny liknande produkt. För produkter som sålts efter ikraftträdandet gäller en skyldighet att ta hand om avfallet på samma sätt som för hushållsprodukter. Producenter har rätt att ta ut en skälig avgift för avfall som uppkommer hos andra än hushåll. Producenterna ska se till att insamling av avfallet sker på ett sätt som gör det lätt och smidigt för konsumenter att göra sig av med sina produkter. Insamlingens utformning kan variera beroende på mängd och typ av avfall. För stora produktgrupper som genererar hushållsavfall har man löst insamlingen genom att skapa kollektiva insamlingssystem. El-Kretsen, som ägs av ett antal branschorganisationer och har ca anslutna företag, 22 samlar in elavfall från hushåll via Elretur, som i sin tur är ett samarbete mellan El- Kretsen och Sveriges kommuner. Kommunerna står för insamlingen, ofta i form av återvinningscentraler, av elavfallet medan El-Kretsen står för kostnader för att elavfallet behandlas och återvinns. Elektronikåtervinningsföreningen, 23 EÅF, organiserar ett antal producenter på marknaden och samlar in elavfall i sina medlemmars butiker Rapportering Den som är producent ska varje år rapportera in till Naturvårdsverket de mängder elektriska och elektroniska produkter som sålts under året och som samlats in. 25 Dessa uppgifter sammanställs sedan av Naturvårdsverket som följer upp mängderna sålda varor mot mängden insamlat avfall. Med mängd avses vikt på hela produkten, det vill säga inklusive plast, trä eller annat material som är en del av produkten Finansiering För att säkerställa att det finns ekonomiska möjligheter att samla in hushållsprodukter som kommit ut på marknaden av ett företag som av någon anledning lämnat marknaden, krävs i 18 WEEE-förordningen att företagen avsätter medel som en finansiell garanti för att omhändertagandet av produkter inte ska behöva ske på samhällets bekostnad. Hur stor garantin ska vara 22 Se 23 Se 24 Naturvårdsverket. Rapport 6482, s Se gå till e-tjänsten för EE och Batteriregistret. 26 Se gå till e-tjänsten för EE- och batteriregistret och Frågor och svar.

22 Sida 22 (86) beräknas utifrån hur många produkter som företaget släpper ut på marknaden, produkternas livslängd och den kostnad ett omhändertagande medför. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd för hur bestämmelsen om finansiell garanti kan tillämpas. 27 Garantin kan utformas som en försäkringslösning, bankgaranti eller ett spärrat bankkonto. Vid försäkringsgaranti ska producenten säkerställa att den som omhändertar avfallet får ersättning för detta. Vid bankgaranti och spärrat bankkonto finns belopp avsatta som motsvarar producentens samlade garantiåtagande. Skillnaden är att tillsynsmyndigheten förvaltar det spärrade bankkontot och måste ge sitt medgivande om producenten vill lyfta pengar därifrån. Bankgarantin däremot kan tillsynsmyndigheten göra anspråk på om producenten går i konkurs. Säkerställande av finansiering kan även göras genom kollektiva system som byggs upp på ett sätt som säkerställer att medel finns för omhändertagande för produkter som medlemmar i kollektivet släppt ut på marknaden. El-Kretsen erbjuder sina medlemmar att gå med i en kollektiv finansiell garanti. Medlemmarna fullgör då sitt ekonomiska ansvar genom att betala in en årlig avgift på ungefär 2000 kr till systemet. EÅF:s medlemmar använder en försäkringsgaranti som tecknas individuellt av medlemmarna med det försäkringsbolag som även används för att försäkra andra delar av verksamheten. På så sätt uppges de administrativa kostnaderna hållas nere för den finansiella garantin. VitvaruÅtervinning i Sverige AB, som representerar 95 procent av alla producenter för produktkategori 1 i WEEE-förordningens bilaga, avsätter medlemmarnas pengar till en fond, fondmedlen används som säkerhet för en tecknad försäkring. Företag som valt att inte ansluta sig till någon kollektiv lösning använder sig vanligtvis av ett spärrat bankkonto som pantsätts till Naturvårdsverket Strålskyddslagstiftningen När Sverige anslöt sig till EU innebar det bland annat att samtidigt att landet blev en del av Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. I Euratomfördraget 29 innehåller artiklarna i kapitlet om hälsoskydd, även bestämmelser om strålskydd. Utifrån dessa har en omfattande sekundärrätt utarbetats, varav den viktigaste utgörs av det så kallade BSS-direktivet 30. I sam- 27 NFS 2007:6. 28 Angående detta stycke, se Naturvårdsverket. Rapport 5969, s. 20 ff. 29 Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Finns att tillgå 30 Rådets direktiv 96/29/EURATOM av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa

23 Sida 23 (86) band med EU-inträdet gjordes vissa ändringar i strålskyddslagen för att uppfylla BSS-direktivet och andra direktiv på området. Det är framförallt i strålskyddsförordningen (1988:293) och myndighetsföreskrifter som den större delen av EU:s direktiv har införlivats. 31 Det grundläggande direktivet på strålskyddsområdet, BSS-direktivet, är nu under omarbetning och förväntas kunna beslutas inom ett par år. År 2011 fattade rådet beslut om att anta EU-direktivet om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. 32 Det är det första direktivet om radioaktivt avfall och är primärt inriktat mot att säkerställa en säker hantering av kärnavfall, men gäller även övrigt radioaktivt avfall. De författningsändringar som är nödvändiga i medlemsländerna ska enligt direktivet träda i kraft före den 23 augusti Grundläggande bestämmelser Strålskyddslagen syftar till att skydda människor, djur och miljö för skadlig verkan av strålning. Lagen är i många delar allmänt hållen då avsikten med den är att dess konkreta innehåll ska ges genom särskilda föreskrifter från regeringen och SSM som är den av regeringen utpekade myndigheten på området. 33 Även om miljön ska skyddas genom lagen, får man ändå anse att det är människan som är det främsta skyddsobjektet. Det är dosen av exponeringen till människan som skyddet grundar sig på och som används vid scenarier för beräkningar av olika exponeringar av radioaktiva ämnen som ligger till grund för olika gränsvärden. Kunskapen om hur miljön påverkas av radioaktiva ämnen är fortfarande begränsad även om internationella organisationer under de senaste åren engagerat sig i frågan. 34 Lagen gäller för verksamhet med strålning, vilket omfattar i princip all tänkbar hantering med radioaktiva ämnen. Verksamhet med strålning har följande definition (5 ): 1. Tillverkning, införsel, utförsel, transport, saluförande, överlåtelse, upplåtelse, förvärv, innehav och användning av eller annan därmed jämförlig befattning med radioaktiva ämnen, mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. BSS står för Basic Safety Standard och kommer från den engelska beteckningen på direktivet. 31 Prop. 1999/2000:52, s. 7 f. 32 Rådets direktiv 2011/70/EURATOM av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. 33 Prop. 1987/88:88, s ICRP 108.

24 Sida 24 (86) 2. användning av eller annan därmed jämförlig befattning med tekniska anordningar som kan alstra strålning. Vilka krav som ställs på den som bedriver verksamhet med strålning varierar beroende på verksamhetens art och utifrån de förhållanden under vilken den bedrivs enligt 6 strålskyddslagen. 35 Bestämmelsen, som innehåller de grundläggande aktsamhetsreglerna, är allmänt hållen för att den ska täcka in alla olika typer av verksamheter, men den är central för hela lagen. Den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att vidta åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som krävs för att hindra eller motverka skador på människor, djur och miljö, säkerställa att strålskyddet upprätthålls och underhålla den tekniska utrustningen som används i verksamheten. Den som bedriver verksamhet med strålning ansvarar för det omedelbara strålskyddet inom verksamheten och för att godtagbara säkerhetsåtgärder vidtas för att undvika skador. Primärt är det arbetsgivaren som ansvarar för att skydda såväl personalen som tredje man och yttre miljö mot skadlig verkan av strålning. 3.2 Tillståndsprövning Tillståndsprövningen är en central del i strålskyddslagen och som huvudregel är verksamhet med strålning tillståndspliktig verksamhet. Prövningen görs av SSM Tillståndspliktig verksamhet I stort sett kräver all hantering av radioaktiva ämnen tillstånd (20 ). Enligt strålskyddslagen ingår hela kedjan från tillverkning eller import av radioaktiva ämnen, transport, överlåtelser, införskaffande, innehav och själva användningen, men även installations- och servicearbeten på tekniska anordningar. 36 Tillståndsplikten följer med de radioaktiva ämnena och det är i många fall olika aktörer som utför olika delar av hanteringen av strålkälla, vilket medför att alla aktörer ska ha tillstånd för sin verksamhet. Olika skyddskrav kan ställas på olika aktörer beroende på vad avsikten med hanteringen är för just den aktören. Även innehav av en kasserad eller uttjänt strålkälla, som utgör avfall, är tillståndspliktig för den som befattar sig med denna. Regeringen har genom 12 strålskyddsförordningen bemyndigat SSM att meddela föreskrifter om tillståndsplikten för att tydliggöra vilka krav som ställs vid olika hanteringar. Det som avgör om tillstånd behövs eller inte för radioaktiva ämnen är enligt 2 första stycket strålskyddsförordningen, den mängd radioaktiva ämnen som ska hanteras. I en bilaga 35 Angående detta stycke se prop. 1987/88:88, s. 22 ff. 36 Prop. 1987/88, s.35 f.

25 Sida 25 (86) till strålskyddsförordningen anges vid vilka aktivitetsgränser tillstånd krävs. Gränserna är framtagna utifrån att ett ämnes aktivitet, både den totala aktiviteten av det radioaktiva ämnet och den specifika aktiviteten, det vill säga förhållandet mellan aktivitet och mängd, ska ligga under vissa nuklidspecifika nivåer. Gränserna är satta utifrån en bedömning av vilken risk exponering av respektive ämne kan innebära, 37 och är så låga att i princip all avsiktlig verksamhet med radioaktiva ämnen omfattas Vissa prövningsgrunder Vid tillståndsprövning prövar SSM om sökanden uppfyller strålskyddsreglernas krav på verksamheten. För i princip alla typer av verksamhet med strålning finns regler i myndighetens föreskriftssamling, vilka mer i detalj anger vilka krav som ska uppfyllas för att tillstånd ska beviljas. Myndigheten har dessutom tagit fram ansökningsblanketter för att underlätta ansökningsförfarandet, där det framgår vilka uppgifter som krävs. 38 Några av de övergripande prövningsgrunderna som är av betydelse för hantering och omhändertagande av strålkällor presenteras nedan Berättigande, optimering och dosgränser ICRP, Internationella strålskyddskommissionen har formulerat ett par allmänna strålskyddsprinciper som ska gälla vid verksamhet med strålning; 39 berättigandet och optimeringen, som inkluderar användandet av bästa möjliga teknik, samt användandet av dosgränser. 40 En bedömning ska göras av om en viss verksamhet är berättigad med hänsyn till de risker verksamheten innebär. Avvägningen handlar om att nyttan med användningen måste vara större än de risker som användningen av strålningen är förknippad med. Som en följd av berättigandebedömningen följer att om det finns likvärdiga alternativ som medför mindre olägenheter så ska dessa väljas. De användningsområden där strålkällor förekommer idag har sedan tidigare bedömts berättigade, men prövningen behöver göras på individbasis vid varje tillfälle, exempelvis vid behandling av patienter. En användning av radioaktiva ämnen kan alltså nekas tillstånd på den grunden att det är ett onödigt användande av radioaktivitet. Om verksamheten bedömts berättigad följer att tillståndshavaren måste se till att strålskyddet i verksamheten är optimerat. All strålexponering ska hållas 37 Radiation Protection Principles and Methods for Establishing Concentrations and Quantitites (Exemption values) Below which Reporting is not Required in the European Directive. Commission of the European Communities. 38 Se exempel på och Blanketter. 39 ICRP Angående detta avsnitt se prop. 1987/88:89, s. 33.

Bilaga 4 Lagstiftning

Bilaga 4 Lagstiftning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2008:14 Utkom

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6171] Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. 2 [6172] Lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2006:15 Utkom

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller

Läs mer

BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR

BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR AVFALL Nedanstående tabell redovisar sregler i EU och Sverige. 1. Övergripande 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om Ändrat genom direktiv 91/156/EEG och 91/692/EEG

Läs mer

Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Dir. 2017:76. Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Dir. 2017:76. Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet Dir. 2017:76 Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka behovet av ändringar i lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) SFS 1988:220 Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Syftet med denna lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha

Läs mer

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet Malmö stad Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Datum 2018-02-09 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2017-1402 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

PM 2013:30 RII (Dnr /2012)

PM 2013:30 RII (Dnr /2012) PM 2013:30 RII (Dnr 001-1864/2012) Svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) 1 of 5 27/09/2010 12:56 SFS 1988:220 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1988-05-19 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:889 Strålskyddslag

Läs mer

Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall

Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Miljöarbete Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Delaktig i EU-arbeten Arbetar med regeringsuppdrag Tar fram lagstiftningsförslag Stöttar verksamhetsutövarna med vägledning Tar

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnadsmaterial Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Organisationsnummer:

Organisationsnummer: BESLUT 2012-09-07 Sida 1(3) Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: 08-799 4269 Landstinget Kronoberg 351 88 VÄXJÖ Vår referens: SSM2012-3459, Bm-022-00027 Er referens: -- Ert datum: -- Tillstånd

Läs mer

SSM:s krav på ett renrum

SSM:s krav på ett renrum SSM:s krav på ett renrum, SSM Ett verkligt exempel Oplanerad händelse rapporterad till SSM En färsk batch med F-18 FDG (1000 MBq/ml) ska plockas ur en autoinjektor pga tekniskt fel Person A gör jobbet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utförsel av gods och olja från

Läs mer

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank Introduktion till nya regelverket Anders Frank Regelhierarkin Vägledning Vägledningsdokument blir viktiga vid tillämpning av föreskrifterna SSM har beslutat ha en vägledningssamling Parallellt med författningssamlingen

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Kommittédirektiv Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor Dir. 2019:15 Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-12-21. Enligt en lagrådsremiss den 30 november 2006 (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-12-21. Enligt en lagrådsremiss den 30 november 2006 (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-12-21 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Bilskrotningsfonden m.m. Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

Strålskyddsförordning (1988:293)

Strålskyddsförordning (1988:293) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelse 1 [6211] Denna förordning är meddelad med stöd av 3 strålskyddslagen (1988:220) i fråga om 2 4, 12 strålskyddslagen i fråga

Läs mer

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck YTTRANDE Enheten för handel och tekniska regler 2014-10-30 Dnr 4.1.1-2014/01167-2 Miljödepartementet Endast via e-post. Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning

Läs mer

Rapport gällande genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet.

Rapport gällande genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet. Rapport gällande genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet. 1 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING 7 3. BAKGRUND 8 3.1 Direktivet 8 3.2 Naturvårdsverkets uppdrag 9 3.3 Samarbete under utredningsprocessen

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se Affärsmodeller Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område SSI FS 1996:2 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar; beslutade den 25 september 1996. Statens strålskyddsinstitut föreskriver

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Strålskyddsreglering

Strålskyddsreglering NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om avfallsförbränning; SFS 2002:1060 Utkom från trycket den 20 december 2002 utfärdad den 12 december 2002. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning

Läs mer

Seite 1 von 11. Post 1 av 1 i SFST Länk till register.

Seite 1 von 11.  Post 1 av 1 i SFST Länk till register. Seite 1 von 11 Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

2015-05-12. Promemoria. Miljö- och energidepartementet

2015-05-12. Promemoria. Miljö- och energidepartementet Promemoria 2015-05-12 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Genomförande av ändringar i batteridirektivet och ändringar i undantagen till kvicksilverförbudet 1. Inledning Promemorians förslag:

Läs mer

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:11 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:11) om exponering för kosmisk strålning i flyg- och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig lagring, förbehandling och återvinning av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter;

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.4.2012 C(2012) 2384 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 18.4.2012 om fastställande av ett frågeformulär för medlemsstaternas rapporter om genomförandet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall

Läs mer

Informationsmöte Renhållningsordning

Informationsmöte Renhållningsordning Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålsäkerhet för strålande läkare Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens

Läs mer

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor 2018-05-23 Vad ska jag prata om idag? Vad säger lagstiftningen? Vad säger praxis? Utredning med förslag till ändringar pågår Vilken vägledning finns?

Läs mer

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT Stockholm 26 september 2018 Christina Jonsson Helen Lindqvist Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-02 1 Avfallspaketet en revidering av EU:s avfallslagstiftning

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

För radiografering i öppet utrymme ska även följande bifogas:

För radiografering i öppet utrymme ska även följande bifogas: Bilaga till ansökan om tillstånd för radiografering Den här informationen riktar sig till användare av utrustning med joniserande strålning. För innehav av strålkällor med hög aktivitet 1 och för handelsföretag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper Utfärdad den 28 juni 2018 Publicerad den 10 juli 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet med denna förordning är att 1. producenter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för förpackningar; SFS 2006:1273 Utkom från trycket den 5 december 2006 utfärdad den 23 november 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte

Läs mer

Kommunstyrelsen Renhållning/Avfallshantering Miljö- och hälsoskydd Juridik. 2 (varav den första med två underbilagor)

Kommunstyrelsen Renhållning/Avfallshantering Miljö- och hälsoskydd Juridik. 2 (varav den första med två underbilagor) Cirkulärnr: 16:71 Diarienr: 16/06938 Handläggare: Avdelning: Extern medverkan: Anna Marcusson Avdelningen för juridik Avfall Sverige Datum: 2016-12-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Renhållning/Avfallshantering

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2008:47 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om brandvarnare som innehåller strålkälla med radioaktivt ämne Konsoliderad version

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-12-20 Dnr: FS 2.10-2121-16 Denna plan ersätter tidigare fastställt beslut av Arbetsmiljökommittén 1997-12-17, Dnr: 360-2301-97

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:742 Utkom från trycket den 6 juli 2010 utfärdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 14 kap. 2, 3, 10, 17 och 20,

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:7 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:7) om tillståndspliktig veterinärverksamhet; Fastställd:

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-09. Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-09. Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Finansieringen av kärnavfallets

Läs mer

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå BESLUT 2011-02-08 Åklagarkammaren i Umeå Box 3003 903 02 Umeå Handläggare: Johan Strandman Telefon: 08-7994185 Vår referens: SSM 2011-533 Anmälan om brott mot strålskyddslagen Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? 2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall

Läs mer