Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln Maj 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln Maj 2008"

Transkript

1 Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln Maj 2008 Harald Mårtensson Gunnar Wetterberg

2 Omslag: Michael Jäderlind är personalvetare och utbildad vid Stockholms universitet. Han har tidigare varit anställd som projektledare och i olika linjebefattningar i ITkonsultföretag men är sedan ett år VD och huvudägare i webbyrån Nansen. Michael har alltid varit intresserad av management- och organisationsfrågor. Att starta en webbyrå tillsammans med några riktigt duktiga kollegor är bland det mest spännande och stimulerande jag gjort i mitt yrkesliv hittills och jag vill verkligen uppmuntra fler att prova att starta och driva ett företag. Michael Jäderlind är medlem i Saco-förbundet Jusek

3 Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln

4 Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln Harald Mårtensson Gunnar Wetterberg Citera gärna ur rapporten, men ange källa Författarna och Saco 2008 Grafisk form C-Convert Papper Lessebo Naturvit Tryckeri M.E. Produkter Upplaga 1000 ex ISBN

5 Innehållsförteckning Inledning 7 Långt arbetsliv = högre pension 9 När ska man börja? 11 Hur mycket behöver jag? 12 Vilken sparform? 13 Hur mycket garanti? 15 Vad ska jag placera i? 17 Avgifter vad får man för pengarna? 18 Avkastning och solvens 20 Avkastning långt efter Flytträttens fallgropar 22 Löneväxling till pension 25 Familjeskydd 26 Uttag vid 61, sedan aktiefond? 28 Pensionskontroll 29 Prognoser 31 Ansökan om pension 33

6 Pension känns för mig som är nuvarande ung student väldigt avlägset. Men jag ser min utbildning som en investering vilken i förlängningen kan ge mig en tryggad tillvaro genom garanterad inkomstkälla, som förhoppningsvis även ger en bra pension i slutändan. Jag vet också att det är viktigt att skaffa sig kunskaper om den kommande pensionen och att skaffa dessa kunskaper tidigt, säger Maryam Khatibi som är medlem i Tandläkarförbundet.

7 Inledning För en facklig organisation står ersättningen för utfört arbete i centrum. Fackföreningarnas upprinnelse var den gemensamma kampen för lönen och det dagliga brödet, men perspektiven har successivt vidgats. Saco var den första fackliga organisationen i Sverige som riktade uppmärksamheten mot livsinkomsten (Björnsson, 2007). Under de senaste tio åren har livslönebegreppet fått en ny dimension. I takt med att medellivslängden ökat spelar pensionen en allt större roll. Allt fler människor lever allt längre tid efter det organiserade arbetslivet och då blir den uppskjutna lönen avgörande för vårt välstånd. Samtidigt har pensionernas sammansättning och villkor förändrats. Övergången från ATP till det nya allmänna pensionssystemet innebär en starkare koppling mellan de pensionsavgifter man betalar under sitt yrkesliv och den pension man sedan får ut, men innebörden är också att de flesta måste arbeta längre för att få samma pensionsnivå i förhållande till de yrkesaktiva som ATP tidigare gav.1 Men den allmänna pensionen är inte allt. För framtidens pensionärer kommer andra inkomster och tillgångar att spela en allt större roll. Många sparar i sitt eget boende, småhus eller bostadsrätter, som de kan realisera eller belåna när de blir äldre. De senaste åren har det finansiella sparandet vuxit i omfattning, främst i olika slags fonder. Framför allt kommer många att få en stor del av sin inkomst från andra pensioner än den allmänna försäkringen. Praktiskt taget alla som varit löntagare har tjänat in avtalspension under sitt yrkesliv; många bortåt hälften har dessutom sparat i någon form av privat pensionsförsäkring. Av dessa tillskott är det normalt avtalspensionerna som kommer att spela störst roll. Den allmänna pensionen betalas med avgifter på 18,5 procent av 1 Ibland uttrycks detta som att pensionerna kommer att bli lägre med det nya systemet, men det är missvisande. Eftersom produktivitetsutvecklingen stadigt höjer reallönerna med ungefär två procent om året de senaste årtiondena kommer varje procent att bli betydligt mer värd i framtiden. Det betyder att t.ex. 55 procent av de yrkesaktivas lön 2030 antagligen kommer att betyda mer pengar än 65 procent 2007.

8 » Den som vid 65 år funderar på att arbeta vidare i ytterligare två år belönas med en allmän pension som då är c:a 17 procent högre! «lönen, avtalspensionerna med 4,5 procent. Av den allmänna pensionsavgiften går 2,5 procentenheter till det system som administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM), där varje pensionsberättigad själv kan välja i vilka av PPM-systemets 800 fonder han eller hon vill placera sina pengar. För många löntagare kommer emellertid avtalspensionerna att bli viktigare än så. Dels kan avtalspensionen placeras och förvaltas på ett sätt som innebär att kapitalet förräntas med en högre procent än den som tillämpas vid uppräkningen av inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet; dels omfattar avtalspensionerna också hela eller stora delar av lönen över taket i det allmänna pensionssystemet, vilket betyder att pensionsavgifterna blir högre än för lönedelarna under taket. På så vis har utformningen av pensionssystemen blivit en allt viktigare del av det fackliga uppdraget. När parterna gör upp om förändringar av avtalspensionerna handlar det om beslut med verkningar under flera årtionden framöver. När Saco-S hösten 2007 förhandlade fram en ökning av pensionsavsättningen från 4,3 till 4,5 procent betyder det att det framtida pensionskapitalet växer några hundralappar snabbare varje år än det annars skulle ha gjort. Med ränta på ränta får detta större betydelse för 40-åringens standard på äldre da r än man spontant förknippar med ett par promille. I de nya systemens utformning ligger också att individen kan påverka utfallet genom sina egna val. Avtalspensionerna blir allt mer lika de individuella pensionsförsäkringarna. Löntagaren kan välja mellan olika slags pensionssparande, mellan olika förvaltare och mellan olika villkor för den framtida pensionen. Problemet är att det är ont om oberoende information i samband med valen. Den mesta informationen kommer från pensionsbolagen eller pensionsmäklarna, som ofta har bestämda syften och egna intressen med den upplysning de lämnar. Ibland tas pensionsfrågor upp i massmedia, men sällan på något systematiskt och uttömmande sätt, åtminstone inte i breda media med stor spridning. Den här skriften är ett blygsamt försök att ta upp några frågor av betydelse för bland annat valet av pensionssparande. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande, men om det visar sig finnas ett intresse är det Sacos mål att regelbundet med ett par års mellanrum se över och fylla på innehållet. Resonemangen är i många delar tillämpliga både på avtalspensioner och privata pensionsförsäkringar.

9 Långt arbetsliv = högre pension Både den allmänna pensionen och avtalspensionen har numera en allt starkare koppling till livslönen och inte som tidigare till slutlönen. De flesta anställda har i dag avgiftsbestämda pensionsrätter inte bara från den allmänna pensionen utan också från avtalspensionen. Full effekt får man först då man arbetat heltid under omkring 40 år, vilket innebär att man kan räkna med att få en total pension som totalt uppgår till mellan procent av slutlönen. Om man bara arbetat t.ex. 25 år med pensionsrätt kommer den totala pensionen bara att uppgå till drygt hälften av slutlönen. Det betyder att antalet år med pensionsgrundande inkomster är avgörande för den kommande pensionens storlek. Om man kommit sent in i arbetslivet måste man överväga om man också kan stanna kvar längre upp i åren. Den allmänna pensionen är dessutom konstruerad så att pensionen blir lägre när medellivslängden ökar. Om prognoserna slår in kommer den som går i pension år 2035 att behöva arbeta till 67 års och sju månaders ålder för att få samma pension som den som gick i pension vid 65 års ålder år Den som vid 65 år funderar på att arbeta vidare i ytterligare två år belönas med en allmän pension som då är ca 17 procent högre. Försäkringskassan eller försäkringsbolaget kan hjälpa till att räkna på olika alternativ.

10 Vad tänker du på när du hör ordet pension? Avlägset men ändå så nära. Det berör inte mig eller gör det det? Jag ska ju arbeta i mer än 30 år till innan det är dags Varför måste det vara så krångligt? Kommer jag att få något kvar att leva på eller kommer jag tvingas ge upp hoppet om en fri och skön pension? Min dröm är som pensionär kunna bo på en vingård i Sydafrika Thomas Laurell arbetar som pressekreterare på RFSL och är medlem i Naturvetareförbundet. 10

11 När ska man börja? Ibland publicerar försäkringsbolagen undersökningar om hur många unga som börjat fundera på sin pension. Siffrorna ter sig ibland chockerande låga. Samtidigt levererar bolagen beräkningar av hur mycket en sparad 100-lapp hinner bli på 40 år. Då kan det tyckas dumt att inte sätta av så mycket som möjligt så tidigt som möjligt. Men det är inte självklart vad som är klokt och oklokt. Många människor har stora utgifter tidigt i livet, innan de börjat tjäna särskilt mycket. Mellan 25 och 40 års ålder ska lönen ofta räcka till bostad, barn och bil för ett växande hushåll. I valet mellan en skön semester och en månatlig hundralapp i pensionssparande kan avkopplingen många gånger vara den klokaste investeringen för en utschasad småbarnsfamilj. Även om det betyder att det privata pensionssparandet bara får år på sig, så räcker det ändå för att dra ihop ett rejält kapital.» För framtidens pensionärer kommer andra inkomster och tillgångar, än den allmänna pensionen, att spela en allt större roll! «11

12 Hur mycket behöver jag? Mycket av pensionsdebatten handlar om hur mycket pengar man kommer att få i pension jämfört med vad man tjänade som yrkesaktiv. Men för att få en bild av vilken inkomst man behöver för att leva gott på äldre dar måste man ta med några fler faktorer i beräkningen. Först och främst bör man fundera över vilka utgifter man har som 55-åring och vilka som blir kvar när man är 70. En hel del av de löpande utgifterna är knutna till arbetslivet: resor, måltider utanför hemmet, ibland också en del av klädkontot och andra k0stnader i gränslandet mellan privat- och arbetsliv. Andra utgifter faller bort efterhand som barnen blir vuxna, lämnar hemmet och klarar sig själva. Ofta betyder det att man kan spara en rejäl del av sin inkomst under de sista tio åren i arbetslivet men hur mycket behöver man spara sedan man väl gått i pension? För det andra kommer en hel del människor att gynnas av skatteeffekten. För dem som betalar statlig inkomstskatt betyder inte minskningen från 100 till 60 eller 65 procent av bruttoinkomsten att leda till en lika stor nedgång av den disponibla inkomsten efter skatt och det är trots allt den som räknas, när levnadsomkostnaderna ska betalas. För det tredje måste man fundera över vilka tillgångar man byggt upp under livets gång och vad man tänker göra av dem. Den som sparat en stor del av sin livsinkomst i sitt boende har en rejäl reserv att ta av, antingen genom att sälja och flytta eller genom att belåna boendet och leva upp en del av sparkapitalet medan man bor kvar. Slutsatsen är att många kan klara sig ganska bra, även om deras bruttopension är ett antal procent lägre än slutlönen. 12

13 Vilken sparform? Pensionssparandet är inte det enda sättet att trygga ålderdomen. Att satsa pengar i sin egen bostad kan ofta vara lika lönsamt, åtminstone om man bor i en del av landet där bostadsmarknaden är någorlunda stark och kan väntas förbli det även framgent. Den unga familjen som amorterar på huset sparar i praktiken samtidigt till sin ålderdom, även om den inte lyckas klämma in en pensionsförsäkring i budgeten. För den unga familjen finns det också skäl att fundera över bindningstiden. 30-åringen som pensionssparar kommer normalt inte åt sina pengar förrän han fyller 55 år. Hur pass lätt är det att överblicka alla utgiftsbehov som kan uppstå dessförinnan? Reklamen har länge propagerat för det privata pensionssparandet som skatteplanering. Avdragsrätten innebär att den som sparar får ränta på ett större belopp än om han hade satt in beskattade pengar. Det är ett argument som gäller även framöver, men det avdragsgilla sparandet begränsas fr.o.m. år 2008 till kr om året. Ett annat argument handlar om att skatten kan bli olika stor vid avdraget och uttaget. Om spararen betalar värnskatt som löntagare men inte som pensionär kan han vinna åtskilliga procent i lägre skatt när beloppet betalas ut. Men det är ett argument som bygger på att dagens skatteregler och skatteuttag består, och att spararen verkligen får en lägre taxerad inkomst som pensionär.. På ett par årtiondens sikt är det inga självklarheter. Skatteregler ändras, kommunalskatten kan höjas, och spararen kan mycket väl ligga över gränsen för värnskatt även när han börjar lyfta pensionen. Slutsatsen är att man ska tänka sig noga för innan man binder sina pengar på alltför lång sikt. Åtminstone fram till 40-årsåldern kan andra sparformer vara väl så attraktiva som privata pensionsförsäkringar, inte minst därför att de är lättare tillgängliga och därför att de flesta ändå p.g.a. sin anställning sparar i de snarlika avtalspensionerna. 13

14 Pension förknippar jag med känslor av stor osäkerhet och oro. Jag vet inte alls vad som väntar mig, säger Anna Gatti. Anna doktorand vid Uppsala universitet och är medlem i Sveriges universitetslärarförbund, SULF. Många känner säker som Anna men det är viktigt att tidigt skaffa sig kunskaper om den framtida pensionen. 14

15 Hur mycket garanti? Länge fanns det bara ett slags pensionssparande. Spararen betalade en premie, bolaget förvaltade kapitalet, garanterade en avkastning (normalt 3 eller 4 procent) och bokförde den överskjutande avkastningen som återbäring. Sedan försäkringstagaren fyllt 55 år kunde han eller hon komma överens med bolaget när och under hur lång tid pensionen skulle tas ut. Så småningom öppnades möjligheten till ett helt annat slags sparande. Försäkringstagaren betalade in sin premie, men bestämde själv hur kapitalet skulle placeras. Till en början handlade det om att välja mellan ett antal olika fonder som bolaget tillhandahöll. Med denna konstruktion kan pensionsspararen ta en betydligt större risk och därmed få en väsentligt högre avkastning än i en traditionell pensionsförsäkring (tradliv), men risken innebär också att en kraftig nedgång på aktiemarknaderna kan äta upp stora delar av kapitalet, så att spararen i värsta fall får ut betydligt mindre pengar än han satt in. Efter hand har de ursprungliga huvudformerna kompletterats med olika varianter. Numera kan man öppna aktiedepåer inom ramen för pensionssparandet och själv bestämma vilka värdepapper man vill köpa, utan någon fonds- eller tradlivförvaltares förmedling. Det finns hybrider mellan fondförsäkringar och tradliv, där försäkringsbolaget garanterar det insatta kapitalet men inte mer. Det innebär att förvaltarna kan ta väsentligt större risker än i tradlivsparandet, men samtidigt riskerar inte spararen att det insatta kapitalet försvinner. En annan variant är att bolaget dels garanterar det insatta kapitalet, dels med jämna mellanrum justerar upp det garanterade kapitalet med en del av den värdestegring som ägt rum. Den som funderar över en sådan blandning av garanti och värdestegring bör visserligen undersöka avgifterna jämfört med de mer renodlade formerna, men blandningen av olika formers fördelar kan vara värd ett något högre pris.» Slutsatsen är att man ska tänka sig noga för innan man binder sina pengar på alltför lång sikt! «15

16 När jag hör ordet pension tänker jag: Det är många som skall dela på pensionspengarna. En ekvation som är svår att få ihop. Lars Strömgren läser till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm, men har upphåll nu just nu för att gå på Stockholm Operastudio på Kulturama. Han är studerandemedlem i Sacoförbundet Civilekonomerna. 16

17 Vad ska jag placera i? De flesta rådgivare rekommenderar sparare att placera i olika slags tillgångar. Många har placerat mycket i fastigheter, den egna bostaden och sommarstugan; aktier brukar lyftas fram som ett mer riskabelt alternativt, men som över tiden gett högre avkastning, än räntebärande papper obligationer och liknande som istället anses som tryggast. En tumregel är att fundera över hur snart man vill komma åt pengarna. Den som ska gå i pension relativt snart och vill trygga sitt kapital löper minst risk genom att placera i räntebärande papper. Den som sparar mer långsiktigt (>20 år) har historiskt tjänat mest på att placera i aktier. Men alla sådana råd måste ges med reservation. Efter Wall Street-kraschen och dess efterdyningar i slutet av 1920-talet tog det flera årtionden innan aktiemarknaden nådde sina nivåer från tiden före kraschen. Då hade det varit bättre att satsa på obligationer. Å andra sidan kan även de som ställer ut obligationer gå omkull. Många småsparare som köpte Kreugers utländska obligationslån under mellankrigstiden råkade illa ut när t.o.m. stater hade svårt att betala vad de var skyldiga. Ett annat råd är att fördela sina investeringar inom varje sparform. Olika slags aktiefonder kan ge olika avkastning, beroende på hur den ena eller andra sektorn eller världsregionen klarar sig under en tid. Haken är dock att globaliseringen innebär att olika ekonomier blir alltmer sammanflätade med varandra. Även om olika länders börser utvecklas något olika, så slår en nedeller uppgång antagligen igenom över hela linjen. För den som tror på sitt företag eller sin bygd kan det vara lockande att också placera en del av sina sparmedel där. Det finns dock skäl att utfärda en varning. Om man har både sitt jobb och en stor del av sitt sparkapital i ett och samma företag löper man risken att mista båda, om något oförutsett inträffar och företaget hamnar på obestånd.» En tumregel är att fundera över hur snart man vill komma åt pengarna! «17

18 Avgifter vad får man för pengarna? Försäkringsbolagen och fondförvaltarna tar betalt för att hantera pensionssparandet. Skillnaden mellan knappt en och två-tre procent blir stor på eller ännu fler års sikt. Om förvaltningen kostar 0,15 procent motsvarar det efter 40 år 5 procent av pensionen. En kostnad på 0,50 procent motsvarar 15 procent, medan en kostnad på 1 procent motsvarar 28 procent av den totala pensionen efter 40 år. Därför är det viktigt att ta reda på avgifternas nivå. Ibland staplas avgifterna ovanpå varandra. Under de senaste åren har det blivit populärt att spara i fond-i-fondlösningar, som innebär att en förvaltare flyttar spararnas pengar mellan olika fonder, beroende på vilken som för ögonblicket verkar ha de bästa utsikterna. Problemet för spararen är att man då betalar två förvaltningsavgifter, dels till varje enskild fond, dels till fondi-fondförvaltaren. Då måste förvaltarna lyckas betydligt bättre än placeraren hade gjort på egen hand. Även indexfonder brukar vara betydligt billigare än andra alternativ. Det har även dykt upp möjligheter att själv slippa valsituationen genom att placera pengarna i fonder med allokeringstjänster. Men det blir ännu dyrare. I PPM-systemet är kostnadsuttaget mycket olika både vad avser sättet och storleken. Oftast är det en kombination av flera avgifter. Försäkringsbolagets/ fondbolagets kostnader kan tas ut som ett procenttal av det intjänade kapitalet, vilket betyder att kostnaden i kronor stiger i takt med att kapitalet stiger. Den kan även tas ut som ett procenttal av premien, som ett fast krontal eller en kombination av dessa. PPM har nyligen presenterat information om kostnadernas betydelse i PPM-systemet. PPM:s egen avgift ligger på c:a 0,13 procent (2007). Härtill tillkommer fondförvaltarens kostnad som kan skilja sig avsevärt i storlek mellan fonderna. I genomsnitt ligger kostnaden för PPM-fonderna på 0,8 procent. De rabatter som PPM kan ge innebär idag en reducering med 0,5 procentenheter. Kostnaden ligger i snitt således på 0,3 procent. I en del av PPM-fonderna hamnar den emellertid betydligt högre, liksom i många av de fonder som erbjuds inom avtalspensionernas eller det individuella pensionssparandets ram. 18

19 För få ner den totala kostnaden bör man hellre välja fonder som tar mer av sin förvaltningskostnad direkt på premien än fonder som mjölkar det samlade pensionskapitalet varje år på mer och mer. Som motiv för att ta ut en hög förvaltningskostnad hävdar fonderna ibland att en aktiv och dyrare förvaltning ger en högre avkastning än annars. Ibland är det så, men generellt sett har det inte gått att belägga att höga kostnader ger så mycket högre avkastning att det väger upp merutgiften. Det är inte heller säkert att den fond som gett hög avkastning tidigare också kommer att gå bäst framöver. Dels kan en placeringsstrategi lyckas bra i en konjunktur och sämre i en annan, dels är förvaltarna inte alltid trogna sina bolag. Under de senaste dryga två åren har 29 av 52 förvaltare av svenska aktiefonder bytt arbetsgivare eller gått till andra arbetsuppgifter.» Det är inte heller säkert att den fond som gett hög avkastning tidigare också kommer att gå bäst framöver! «19

20 Avkastning och solvens Men avgifterna är bara den ena sidan av saken. I en traditionell livförsäkring är det också viktigt att veta vilken möjlighet pensionsbolaget har att ta risker, eftersom det normalt är risktagandet som kan ge högre avkastning. Bolagens möjligheter att ta risker beror på hur väl konsoliderade de är, dvs. hur stort deras kapital är i förhållande till deras åtaganden gentemot spararna. Om bolaget har en låg konsolidering kan det i stort sett bara placera i säkra, räntebärande papper som innebär att kapitalet växer med den garanterade räntan. Om bolaget har en god konsolidering kan det placera en större andel av sitt kapital i aktier och andra högavkastande tillgångar, eftersom det då har bättre förutsättningar att klara en nedgång och ändå betala den garanterade räntan. Bolag med hög konsolidering har generellt sett större chans att ge en god värdestegring på spararnas pengar, medan bolag med en låg konsolidering ofta har svårt att ge mer än den garanterade räntan eller strax därutöver. Därför är det lika viktigt för tradlivspararen att ta reda på konsolideringen som på avgiftsnivån. Bolag med höga solvenstal har större möjligheter att ge god avkastning. Bolag med mycket gammalt kapital har ofta större handlingsutrymme än relativt nygrundade bolag, som måste placera en stor andel av spararnas kapital i säkra men lågavkastande räntepapper för att leverera den garanterade avkastningen. Men även dessa bolag kommer naturligtvis på sikt att få stora utbetalningar, som - om inte kundstocken med nya sparare ökar- kommer att medföra att solvensen sjunker. När du undersöker bolagets solvens och konsolidering ta även reda på hur stora utbetalningarna kommer att bli inom en viss tidshorrizont.» Bolag med hög konsolidering har generellt sett större chans att ge en god värdestegring! «20

21 Avkastning långt efter 65 Flera försäkringsbolag har lanserat olika slags generationsfonder. Tanken är att fondernas aktieandel trappas av, ju närmare pensionsåldern man kommer. Genom att flytta över mer och mer av kapitalet i räntebärande papper minskar man risken för att fonden tappar i värde precis innan den ska betalas ut. En hake i sammanhanget är emellertid att generationsfonderna ofta siktar in sig på 65-årsdagen. Det är inte alldeles självklart att det ligger i spararens intresse. Den allmänna pensionen och tjänstepensionerna är livsvariga, medan privata pensioner ofta betalas ut under ett visst antal år (vanligen 5 eller 10 år). De flesta börjar lyfta sin allmänna pension och tjänstepension vid 65 års ålder, men utbetalningarna kommer att pågå under många år därefter. Vid 75 års ålder kommer många att ha kvar en betydande del av sitt sparkapital. Om man då flyttat över huvuddelen av sitt sparande i räntebärande papper kommer man att gå miste om mycket av den värdestegring som antagligen skett under de första 10 pensionsåren. Därför kan det vara klokt att fundera igenom hur stor del av sitt sparande man ska säkra i generationsfonder. Kanske ska man dela upp kapitalet i olika delar, någon del med sikte på 65-årsdagen, andra delar med första utbetalningsdag 5 eller 10 år senare? Det ökar möjligheten att dryga ut pensionen med en god avkastning även efter 65, utan att för den skull ta alltför stor risk.» Det är inte alldeles självklart att det ligger i spararens intresse! «21

22 Flytträttens fallgropar Om avkastningen på sparandet är låg kan det vara frestande att använda bolagens flytträtt. Under en tid har det rått flyttstopp, men från den 1 maj 2008 kan försäkringsbolagen tillåta spararna att flytta sina försäkringar, mellan sparformer eller till andra bolag. För den som sparat i fondförsäkringar är det en relativt okomplicerad fråga, om man är beredd att acceptera den avgift som bolaget eventuellt tar ut för hanteringen. För den som sparar i en traditionell pensionsförsäkring finns det dock en sällan uppmärksammad hake. Tradlivbolagen skiljer mellan spararnas garanterade kapital och deras återbäring. Det garanterade kapitalet består i princip av de ursprungliga insättningarna och den garanterade avkastningen. Vad som tillkommit därutöver räknas som återbäring. Återbäringen är inte skyddad på samma sätt som det garanterade kapitalet. Vid den kraftiga börsnedgången 2001 gjorde flera pensionsbolag återtag, dvs. de minskade återbäringens storlek. I en del fall gjorde man detta även för sparare vars pensioner börjat betalas ut, dvs. utbetalningarna skars ned. När en sparare utnyttjar flytträtten lär regeln vara att det mottagande bolaget tar emot det flyttade kapitalet och fördelar det mellan garanterat kapital och återbäring enligt genomsnittet för det egna sparkollektivet. Problemet är att flyttaren då kan förlora en betydande del av sitt garanterade kapital. Om hon flyttar därför att hon är missnöjd med avkastningen i det bolag hon lämnar, så betyder det antagligen att hennes sparande kanske till nästan 100 procent är garanterat kapital. Om hon kommer till ett framgångsrikt bolag kan den genomsnittliga återbäringen i dettas sparkollektiv vara betydligt större, kanske procent. Om flyttaren då har otur och hamnar i en lågkonjunktur, så kan en del av det flyttade men omdefinierade garantikapitalet stryka med i ett återtag. Det är många om. Risken för att de ska inträffa är inte så stor, i synnerhet inte som 2001 års återtag lärde många bolag en läxa (och kanske även Finansinspektionen, som inte hållit igen de höga återbäringarna åren dessförinnan). Men den som funderar på att flytta gör klokt i att undersöka hur fördelningen 22

23 garanti/återbäring blir i det nya bolaget. Mottagaren kan vara förhandlingsbar och gå med på att behålla samma proportioner som spararen hade i det ursprungliga bolaget; eller kanske spararen ska nöja sig med att bara börja nyspara hos den mer framgångsrike förvaltaren, och låta det äldre kapitalet stå kvar. I synnerhet för den som relativt snart ska börja lyfta pensionen kan det vara en försiktighetsåtgärd. 23

24 24

25 Löneväxling till pension En del arbetsgivare erbjuder sina medarbetare att avstå från en del av lönen eller från en löneökning för att i stället placera pengarna i någon form av pensionssparande. Fördelen är att ett sådant sparande inte är lika hårt belastat av arbetsgivaravgifter som vanlig lön. Arbetsgivaravgiften på lönen uppgår till 32,42 procent, medan man bara betalar särskild löneskatt på 24,26 procent om man i stället sätter in pengarna i ett pensionssparande. Det betyder att arbetsgivaren kan öka ersättningen till arbetstagaren med mellanskillnaden. Löneväxlingen kan dock bara ske när det gäller framtida inkomster, inte retroaktivt för sådant som redan betalas ut. För den som tjänar mindre än 8,07 inkomstbasbelopp per år eller kr/mån (under 2008) är det dock ogynnsamt att löneväxla till pensionssparande. Om man minskar sin bruttolön så att den hamnar under detta tak påverkas både den allmänna pensionen och avtalspensionen negativt. Om man år 2008 har en bruttolön över kr/mån och önskar växla lön till pension är det även viktigt att se till att det löneväxlade beloppet även i fortsättningen ingår i underlaget för avtalspensionen, så att denna inte blir mindre än den annars skulle ha varit. 25

26 Familjeskydd När det gäller försäkringsskyddet för efterlevande finns det många saker att ta med i bedömningen. Å ena sidan måste man fundera igenom hur stort behovet av ett sådant skydd är, å andra sidan hur mycket skydd man redan har - via den allmänna pensionen, genom avtalspensionen och genom grupplivförsäkringen, som liksom avtalspensionen tillkommit genom kollektivavtal mellan facket och arbetsgivaren. De flesta avtalspensionsplanerna ger en familjepension (ett månadsbelopp) under en begränsad tid efter dödsfallet, men det förekommer även livsvariga familjepensioner. Grupplivförsäkringen ger vid dödsfall ett engångsbelopp till de efterlevande. Storleken varierar beroende på hur gammal man är vid dödsfallet och kretsen efterlevande. Utöver den kollektivavtalade grupplivförsäkringen kan man teckna flera sådana frivilliga grupplivförsäkringar. Ditt förbund förmedlar normalt sådana gruppförsäkringar. Det är ett billigt alternativ om det är ett engångsbelopp som är huvudsaken. Sammantaget kanske många redan har ett fullgott skydd genom dessa gruppliv- och pensionssystem, om man bara undersöker hur det ligger till. För den som inte är nöjd med detta kan man även välja s.k. återbetalningsskydd eller familjeskydd hos de försäkringsbolag där man placerat sin valbara avtalspension eller sitt individuella pensionssparande. Oavsett vilket slags skydd man väljer kostar det pengar, vilket betyder att ålderspensionen blir mindre än den annars skulle ha varit. I många pensionsavtal t.ex. för de kommunalt och statligt anställda gäller att i de s.k. icke-valsalternativen ingår redan från början ett återbetalningsskydd. Man kan också välja bort det. I andra tjänstepensionsförsäkringar kan man normalt aktivt välja ett återbetalningsskydd. Återbetalningsskydd innebär att det försäkringskapital som finns kvar när spararen dör utbetalas till de efterlevande. Kostnaden för detta riskskydd tas från ålderspensionen som därmed blir lägre. Normalt sker det genom att spararen inte får ta del av de s.k. arvsvinsterna som försäkringsbolaget delar ut till sina försäkringstagare. Den kommande ålderspensionen blir därmed c:a 3 8 procent lägre, beroende på hur gammal spararen var när återbetalnings- 26

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 1 när du går i pension 6 ITP-valet är ditt 8 ITP till din familj 10 ITP

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Kommunal avtalspension KAP-KL

Kommunal avtalspension KAP-KL Kommunal avtalspension KAP-KL tjänstepensionen för dig som arbetar i kommun, landsting, region, kommunalt företag eller inom svenska kyrkan i samarbete med I den här broschyren kan du läsa om din tjänstepension.

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

PA 03. 2012-10-24 Hans Norin, OFR

PA 03. 2012-10-24 Hans Norin, OFR PA 03 2012-10-24 Hans Norin, OFR Vad är OFR? En uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fjorton fackliga organisationer med cirka 555 000 medlemmar inom den offentliga sektorn. Statlig

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande Privat pensionssparande Spara själv? Ska det verkligen behövas? Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Vi handlar för din framtid.

Vi handlar för din framtid. företagsplan Vi handlar för din framtid. Tjänstepensionsplanen som gör morgondagen tryggare Som företagare ska du givetvis ha minst samma trygghet som du skulle haft som anställd. Detsamma gäller dina

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Avtalsjuridik för privatpersoner och företagare

Avtalsjuridik för privatpersoner och företagare v 3 Avtalsjuridik för privatpersoner och företagare avtal24 erbjuder Juridisk rådgivning och avtalsskrivning via telefon och internet Fasta priser på alla avtal 14 dagars kostnadsfri ändringsrätt av alla

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Så här fyller du i valblanketten:

Så här fyller du i valblanketten: Så här fyller du i valblanketten: 1 Välj sparform och försäkringsbolag. Om du vill spara i en traditionell försäkring, ska du välja ett av försäkringsbolagen som finns under rubriken Traditionell försäkring

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Välkommen till FTP 2 Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Information för dig som är född 1971 eller tidigare Genom din anställning omfattas du av Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan, FTP

Läs mer

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring BILAGA 2 Datum: Bolagslogotyp Fakta inför flytt av pensionsförsäkring - Information om en ny försäkring Här finns information om den nya försäkring som du funderar på att flytta till. Du får motsvarande

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet.

Din pension enligt det nya ITP-avtalet. Din pension enligt det nya ITP-avtalet. För dig som är född 979 eller senare. 2008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 26 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension

Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension Pensionshäftet Detta måste du veta om din pension Du ska leva på din pension minst ett par decennier, när du blir gammal. Det är nu du kan påverka den. Du har två pensioner och du kan själv påverka båda

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION Hej, Förhoppningsvis är det många år som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv försöka styra pensionsprognosen

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Ett viktigt val för din framtid. Gör ett aktivt val för din pension. Per, SPP Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle du placera dem

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

För dig som är född 1954 eller senare

För dig som är född 1954 eller senare Så funkar det din ålderspension För dig som är född 1954 eller senare + = Din samlade pension + broschyr_janne.indd 1 privat sparande Allmän pension Vi vill ge dig en bild av hur pensionssystemet fungerar.

Läs mer

En snabblektion om pension

En snabblektion om pension 2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör

Läs mer

Vem ska förvalta din avtalspension?

Vem ska förvalta din avtalspension? Vem ska förvalta din avtalspension? Gamla PA-KFS för dig född innan 1954 Nu är det dags att välja! Det här kan du välja I din anställning har du rätt till en avtalspension som betalas av din arbetsgivare.

Läs mer

Avgiftsbestämd ålderspension

Avgiftsbestämd ålderspension PA 03 Avgiftsbestämd ålderspension på inkomst upp till 30 ibb Förmånsbestämd ålderspension på inkomst mellan 7,5 ibb och 30 ibb Förmånsbestämd ålderspension på inkomst upp tilll 7,5 ibb för anställda födda

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Din tjänstepension från SPP. För dig som är född 1953 eller tidigare. Jannora, SPP. En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund

Din tjänstepension från SPP. För dig som är född 1953 eller tidigare. Jannora, SPP. En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund Din tjänstepension från SPP För dig som är född 1953 eller tidigare Jannora, SPP En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund Ett viktigt komplement till den allmänna pensionen Du som är född 1953 eller

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Valet för din tjänstepension KAP-KL

Valet för din tjänstepension KAP-KL Valet för din tjänstepension KAP-KL Tjänstepensionen en viktig del av din ekonomi i framtiden Du som är anställd i kommun eller landsting får tjänstepension från din arbetsgivare. Tjänstepensionen kommer

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

För dig som ska göra ett omval för din ITP

För dig som ska göra ett omval för din ITP PENSIONSSKOLA För dig som ska göra ett omval för din ITP Det är tydligen inte bara vi som ska göra val för framtiden... Foto Per Kristiansen/Johner Vårens omval av ITP kan ge mer i din framtida plånbok

Läs mer

KPA Traditionell Försäkring

KPA Traditionell Försäkring Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA Traditionell Försäkring produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ),

Läs mer

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt det nya KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2011 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 27 medlemsförbund med cirka 700

Läs mer

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12!

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tjänstepension är uppskjuten lön För alla Är du intresserad av din lön och din löneutveckling? Om svaret är ja, så borde du också vara intresserad

Läs mer

Vem ska förvalta din tjänstepension?

Vem ska förvalta din tjänstepension? Vem ska förvalta din tjänstepension? KTP-planens avdelning 1 (KTP 1) AFO-Handels KTP-planens avdelning 1 (KTP 1) Du omfattas, genom din anställning, av KTP-planens avdelning 1 (KTP 1) där KTP står för

Läs mer

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2012 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 26 medlemsförbund med cirka 700 000 medlemmar

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 Pensionspolicy Åstorps kommun PENSIONSPOLICY INLEDNING Bestämmelserna i pensionsavtalen KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) innehåller

Läs mer

Nu kan du välja inom KTP-planens avdelning 1 (KTP 1)

Nu kan du välja inom KTP-planens avdelning 1 (KTP 1) Version 0.6 Nu kan du välja inom KTP-planens avdelning 1 (KTP 1) KFO-FTF/Handels/Akademikerförbund inom KFO-området KTP-planens avdelning 1 (KTP 1) Du omfattas, genom din anställning, av KTP-planens avdelning

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP

En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP Ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Du som är född 1953 eller tidigare, anställd inom kommunal verksamhet och omfattas

Läs mer

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och Jämför privat pensionsförsäing Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och avgifter och som är öppna för nyteckning. Allmänt Traditionell

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Vem ska förvalta din tjänstepension?

Vem ska förvalta din tjänstepension? Vem ska förvalta din tjänstepension? Gamla PA-KFS för dig född innan 1954 Nu är det dags att välja! I din anställning har du rätt till en tjänstepension som betalas av din arbetsgivare. Tjänstepensionen

Läs mer

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på 1 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 2

Till dig som har tjänstepensionen ITP 2 Till dig som har tjänstepensionen ITP 2 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 2 när du går i pension 6 ITPK en kompletterande pension som du själv rår

Läs mer

Att tänka på ifall man vill löneväxla

Att tänka på ifall man vill löneväxla Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Valet för din tjänstepension. En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag

Valet för din tjänstepension. En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag Valet för din tjänstepension En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag 2 Varför får jag denna valinformation? Du har fått denna valinformation för

Läs mer

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. 2015 DITT ITP 1-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 1. Du har möjlighet att välja hur pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett aktivt

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

Pensionsinformation för 55 +

Pensionsinformation för 55 + Pensionsinformation för 55 + Lennart Lundgren lennart.h.lundgren@telia.com 08-7128607, 070-33 88 607 Jobba till 75? Jobba till 75? Efter ca 10 år Pensionsstart Lön Pension Frågor att fundera på 1. Vilken

Läs mer

AI Plan. frivillig pensionsplan

AI Plan. frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Pension är en försäkringsförening pension är viktigt för alla! 20150901 AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och

Läs mer

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21 Orsa Kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK 2015 DITT ITPK-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 2. Du har möjlighet att välja hur en del av pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett

Läs mer

FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST

FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Sida 1(9) FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Hamntorget 8 Tel 026-17 96 53 www.gastrikeraddningstjanst.se 803 10 Gävle Fax 026-18 99 42 gastrike.raddning@gavle.se Upprättad:

Läs mer

1 (7) Personalkontoret 2014-09-22. Pensionspolicy. Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22

1 (7) Personalkontoret 2014-09-22. Pensionspolicy. Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22 1 (7) Pensionspolicy Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22 2 (7) Termer och begrepp Pensionsmyndighet Kommunstyrelsens arbetsutskott som personalorgan har i delegation från kommunstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Eget sparande till pension. En konsumentvägledning

Eget sparande till pension. En konsumentvägledning Eget sparande till pension En konsumentvägledning PM 2014-12-11 1 (10) Utvecklingsavdelningen Eget sparande till pension en konsumentvägledning Sammanfattning Avsluta det avdragsgilla pensionssparandet

Läs mer

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet. Populärordlista 1 2 Administrationsavgift Administrationsavgiften dras från premien och/eller ditt pensionskapital och ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen. Avgiften tas ut av den

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand?

Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 1 Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 2 Ja, det kan finnas olika anledningar till att man behöver fylla på med

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal Den 4 oktober skrev AkademikerAlliansen på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta. Det

Läs mer

AI Plan. frivillig pensionsplan

AI Plan. frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Pension är en försäkringsförening AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och ingenjörsföretag. AI Pension finns för

Läs mer

frivillig pensionsplan AI Plan

frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Plan AI Pension är en försäkringsförening AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och ingenjörsföretag. AI Pension finns för

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel Pensionskassan

Läs mer