För kännedom. DnY... ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratorn. EKONOMISK BROTTSLIGHET - en informationsskrirt för fackliga företrädare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För kännedom. DnY... ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratorn. EKONOMISK BROTTSLIGHET - en informationsskrirt för fackliga företrädare"

Transkript

1 För kännedm ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratrn \n k 84 I r ~ -' (\(1 \J-' DnY.... j EKONOMISK BROTTSLIGHET - en infrmatinsskrirt för fackliga företrädare KOMMISSIONEN MOT EKONOMISK BROTTSLIGHET Januari 1984

2 F Ö R 0 R D Denna skrift har utarbetats av regeringens kmmissin mt eknmisk brttslighet. Det har skett i samarbete med företrädare för de anställdas fackliga rganisa- +iner. I kmm~ssinens direktiv sägs bl.a. att kmmissinen bör lägga fram förslag m förbättrad infrmatin till företag ch allmänhet m gällande regler. Denna s~~if~ har till~mmit s m ett led i det arbetet. En utgångspunkt har därvid varit att eknmisk brttslighet ch liknande företeelser förekmmer i större mfattning endas~ i vissa bransch&r, främst inm servicesektrn, ch att de flesta företag ~rbetar på ett seriöst ch hederligt sätt. Skriften vänder sig till fackliga företrädare. Avsi~ten är att ge krtfattad ch lättillgänglig men ändå grundlägiande vägledning i vissa juridi~ka ch administrativa frågr. Det sm avses är frågr sm har be~ydelse för möjligheterna att förhindra ch up~täcka företeelser sm kan utgöra eknmisk brttslighett Frågan m de fackliga rganisatinernas möjligheter att få uppgifter av lika slag m företage~s förhållanden har stått i förgrunden. Kmmissinens förhppning är att skriften skall bidra till att öka ~edvetenheten hs de fackliga rganisatinerna ch ie anställda m den ek~miska brttslighetens skadeverkningar ch m angelägenheten av at~ denna frm av brttslighet mtverkas. Stckhlm.. i Januari 1984

3 INNEBALLSFÖRTECKNING FÖRORD l l.l Sida Inledning l Näringslivet ch dess spelregler l Den eknmiska brttslighetens skadeverkningar l Symptm på eknmisk brttslighet i ett företag 3. 2 Olika företagsfrmer l 3.1.l l l.6 3.l l S Hur facket skaffar sig insyn i företagens skötsel 14 Inm företagen 14 Allmänt 14 Regler m förhandlingar ch infrmatin m.m. Facklig veträtt Arbets- ch anställningstillstånd Olaga arbetsförmedling - grå arbetskraft Fackligt inflytande över tillämpningen av de statliga stödfrmerna Den statliga knkurslönegarantin Frågr sm rör lika myndigheter Allmänt - sekretessfrågr Skattemyndigheterna Riksförsäkringsverket Krnfgdemyndigheterna Vissa ffentliga register Avslutande synpunkter 47 5 Några praktiska tips 48 Bilagr l Utskrift av utdrag ur krnfgdemyndigheternas centralregister 2 Förteckning över kmmissinens betänkanden, prmemrir, rapprter ch skrivelser.

4 l l INLEDNING 1.1 Näringslivet ch dess spelregler Näringslivet ger grunden för vårt välstånd. Ett väl fungerande näringsliv behövs för att vi skall kunna behålla ch förbättra vår levnadsstandard. Det behövs ckså för att samhället skall kunna fullgöra sina uppgifter gentemt medbrgarna ch för att fördelningsplitiska önskemål skall kunna förverkligas. Verksamheten inm näringslivet innefattar ett samspel mellan företagen, de anställda ch samhället i övrigt. Detta samspel regleras av nrmer av skiftande slag. En str del av dessa utgörs av föreskrifter i lagstiftningen. Vissa regler vilar på överenskmmelser mellan parterna på arbetsmarknaden. Andra nrmer är av etisk karaktär. Tillsammans bildar nrmerna - skrivna eller skrivna - ett tämligen kmplicerat regelverk. Reglerna kan gälla t.ex. förutsättningarna för att få starta ch utöva en viss eknmisk verksamhet eller skyldigheten att registrera sig hs lika myndigheter. Andra regler tar sikte på frågan m företagens skyldigheter att redvisa det eknmiska resultatet av verksamheten. Inte minst viktiga är reglerna m företagens skyldigheter att redvisa ch inbetala innehållna skatter ch avgifter. Ett annat mråde utgör reglerna m infrmatin, samråd ch förhandling mellan företaget ch de anställda. För att verksamheten inm näringslivet skall kunna fungera måste alla parter följa spelreglerna ch göra vad sm ankmmer på dem. Det gäller företagen, de anställda ch samhället i övrigt. 1.2 Den eknmiska brttslighetens skadeverkningar Under senare år har den eknmiska brttsligheten alltmer kmmi t att uppmärksammas i samhället. Till eknmisk brttslighet brukar man räkna bl.a. skatte- ch avgiftsbrtt, knkurs- ch bkföringsbrtt ch valutabrtt. Sådana ch likartade företeel-

5 2 ser innebär att spelreqlerna för verksamheten inm näringslivet åsidsätts. De persner sm gör sig skyldiga till förfaranden av detta slag rubbar förutsättningarna för den gemensamma verksamheten ch åstadkmmer därigenm betydande skadeverkningar. Några säkra beräkningar av den eknmiska brttslighetens mfattning trde inte kunna göras. Den mfattar dck utan tvivel stra belpp. I kmmissinens direktiv nämns att den s.k. svarta eknmin beräknas ha uppgått till miljarder kr år De skadliga verkningarna av dessa företeelser är av flera lika slag. Företag där eknmisk brttslighet förekmmer får rättmätiga knkurrensfördelar. Härigenm rubbas marknadseknmin allvarligt. I en del fall kan de eknmiska fördelarna bli så stra att de hederliga företagen i en bransch får svårt att hävda sig gentemt de seriösa företagen. Brttsliga eller tvivelaktiga förfaranden kan på så sätt kmma att sprida sig i hela branscher. Inte bara marknadseknmin skadas emellertid genm de nu berörda förfarandena. Samhället får vidkännas ett betydande brtfall av skatter ch avgifter. Det leder till att de övriga skattebetalarna får en tyngre skattebörda än de annars s~ulle ha, ch en större avgiftsbelastning läggs på de företag sm ljalt redvisar vilka löner sm betalas till arbetstagarna. Även de fördelningsplitiska strävandena i samhället mtverkas påtagligt genm eknmisk brttslighet ch likartade förfaran-. den. De persner sm genm sådana åtgärder skaffar sig eknmisk vinning på andra medbrgares eller samhällets bekstnad kmmer i en väsentligt gynnsammare situatin än de ljala medbrgarna. Samtidigt utnyttjar de ckså den sciala trygghet ch den välfärd sm de ljala medbrgarna bekstar. De enskilda medbrgarna kan ckså göra direkta förluster sm en följd av eknmisk brttslighet. Detta gäller enskilda i egenskap av exempelvis delägare, frdringsägare ch knsumenter.

6 3 särskilt utsatta är arbetstagarna. De kan drabbas i fråga m t.ex. löner, försäkringsskydd ch pensinsförmåner. Tryggheten i anställningsförhållandena riskeras. Arbetslöshet kan bli följden av att företag tvingas i knkurs. Genm att det är vanligt att även den arbetsrättsliga lagstiftningen åsidsätts berövas de anställda möjligheter till insyn ch inflytande i företagen. Allvarliga risker för de anställdas liv eller hälsa kan uppkmma till följd av att arbetsmiljön eftersätts av eknmiska mtiv. Också överträdelser mt bestämmelser m arbetstidsuttag, arbetsförmedling ch arbets.tillstånd går ut över arbetstagarna. Den eknmiska brttsligheten ch liknande förfaranden för således med sig allvarliga skadeverkningar av skilda slag. Ytterst htar skadeverkningarna hela samhällsslidariteten ch den välfärd sm byggts upp med denna sm grund. En förutsättning för ett frtsatt slidariskt samhällsbyggande är att man i samhället från lika håll försöker att effektivt mtverka den eknmiska brttsligheten ch likartade företeelser. Sm nyss framgått löper arbetstagarna särskilda risker att drabbas av de skadeverkningar sm denna brttslighet ger upphv till. Det är därför väsentligt att det hs de anställda ch deras fackliga. företrädare skapas en ökad medvetenhet m hur angeläget det är att den ~knmiska brttsligheten karr mtverkas i näringslivet. 1.3 Symptm på eknmisk brttslighet i ett företag Den eknmiska brttsligheten har många lika frmer. För dem sm är anställda i ett företag kan vad sm försiggår ibland framstå ganska öppet. Men i de flesta fall är det mer eller mindre svårt att se. Det finns emellertid vissa förhållanden sm fta tyder på att företeelser av det aktuella slaget förekmmer. Exempel på dessa förhållanden är: Företaget verkar ha satt i system att inte betala in skatter ch avgifter i föreskriven tid Företaget har stra restförda skatte- ch avgiftsskulder

7 4 Fakturr sm inte berör verksamheten eller sm verkar ha förfalskats tas in i bkföringen Fakturr sm avser kstnad av visst slag bkförs sm m den gällde någn annan kstnad, t.ex. så att arbetskstnad bkförs sm varukstnad varigenm grå arbetskraft döljs Dubbla kntantkassr förekmmer av vilka bara den ena redvisas på vanligt sätt Företagets egendm överlåts till ägaren närstående persner Företaget driver sin verksamhet, t.ex. åkeri- eller restaurangrörelse, helt eller delvis utan erfrderliga tillstånd eller uppfyller inte föreskrivna vil+kr för verksamheten Företaget bryter, i avsikt att undgå kstnader, mt föreskrifter sm rör arbetsmiljön eller den yttre miljön Företaget ger dyrbara presenter till enskilda persner i andra företag eller hs myndigheter Företaget genmgår till synes mtiverade förändringar i fråga m registrering av namn (firma), hemrt (säte) eller styrelse Företaget fullgör inte sina skyldigheter när det gäller att sända in registrerings- ch andra handlingar till t.ex. patent- ch registreringsverket Ägaren bildar nya blag, exempelvis i utlandet (brevlådeföretag), med vilka företaget har lagliga transaktiner

8 5 Företagets verklige ägare eller den sm har bestämmande inflytande över verksamheten verkar vara någn annan än den sm uppges fficiellt S.k. svart eller grå arbetskraft används i företaget. Företaget har anställda sm saknar föreskrivet arbetstillstånd eller anlitar underentreprenörer sm tillhandahåller arbetskraft sm brde ha varit anställda i företaget Systemet med lönegaranti missbrukas Företagets tillgångar säljs eller skingras strax före knkurs.

9 6 2 OLIKA FÖRETAGSFORMER De vanligaste företagsfrmerna är enskild firma (enskild näringsidkare) enkelt blag handelsblag (qch den särkilda frmen kmmanditblag) aktieblag eknmisk förening Enskild firma En enskild firma ägs av en fysisk persn, dvs. med firma avses det namn sm en enskild näringsidkare har anmält till registreringsmyndigheten (länsstyrelsen) att rörelsen skall drivas un- der. Firmans ägare svarar utan begränsning själv för de avtal m.m. sm träffats genm företaget. Det stra flertalet enskilda näringsidkare skall innan. de -börjar sin verksamhet söka registrering i handelsregistret vid länsstyrelsen. De sm inte har skyldighet men väl rätt att söka sååan registrering är bl.a. de sm driver knsult- ch leasingverksamhet. Registreringen skall nrmalt sökas hs länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas. Anmälan skall ske till länsstyrelsen när förändringar sker. Ett exempel på sådan förändring kan vara att näringsidkaren överlåter sin verksamhet. Enkelt blag Ett enkelt blag uppkmmer när två eller flera persner avtalar m att driva ett visst företag eller en viss verksamhet sm i princip inte är bkföringspliktig. Det enkla blaget är inte någn självständig juridisk persn. Blagsmännen svarar då var för sig för sin andel av blagets åtaganden. För ingångna avtal svarar vanligtvis endast de sm bildat blaget. Enkla blag kan er.dast i undantagsfall bildas efter den l juli 1981.

10 7 Handelsblag Kmmanditblag Handelsblag - ch den särskilda frmen kmmanditblag - är självständiga juridiska persner. Ett sådant blag föreligger m två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i blag. Blaget kan ha egna frdringar ch skulder, sluta avtal m.m. Delägarna i ett vanligt handelsblag är till begränsat belpp ansvariga för blagets förbindelser. I ett kmmanditblag är vissa blagsmäns ansvar för blagets förpliktelser begränsat till kapitalinsatsen. Dessa blagsmän kallas kmmanditdelägare. Det måste finnas minst en delägare med begränsat ansvar (kmplementär). En stiftelse eller en ideell förening får inte vara kmplementär. Varje fysisk eller juridisk persn i övrigt, t.ex. ett aktieblag, gdtas däremt sm kmplementär. Sm kmmanditdelägare kan varje rättssubjekt uppträda, alltså även en stiftelse eller en ideell förening. Gränsdragningen mellan handelsblagen ch de enkla blagen har ändrats. Ändringen innebär bl.a. att ett handelsblag skall anses föreligga så snart en näringsverksainhet utövas i blagsfrm. Ett handelsblag bildas genm att blagsmännen sluter.,ett handelsblagsavtal. Någn särskild frm är inte föreskriven för ett sådant, men ftast är blagsavtalet skriftligt. Handelsblaget skall söka registrering i handelsregistret vid länsstyrelse, innan blaget börjar sin verksamhet. För start av ~O.!!!Jll~n!!i!b2l~g handelsblag. gäller samma regler sm för vanliga Blagsman i ~a~d~l~b2l~g får i regel inte utan samtycke av övriga blagsmän överlåta sin andel i blaget till en utmstående. Blagsman sm vill sätta annan i sitt ställe måste alltså ha medgivande till det av de övriga blagsmännen. Om blagsmännen i ett handelsblag skall överlåta blagets hela rörelse kan de antingen överlåta handelsblagets tillgångar ch skulder eller andelar i blaget. De skatterättsliga knsekvenserna blir lika berende på vilket sätt man väljer.

11 8 Ändring i de förhållanden sm är registrerade i handelsregistret för handelsblaget skall anmälas till länsstyrelsen. I mtsats till de flesta andra juridiska persner är handelsblaget inte någt skattesubjekt när det gäller inkmstbeskattningen. Skattskyldiga för blagets inkmster är delägarna men inte själva blaget. I fråga m mervärdeskatt betraktas däremt handelsblaget sm ett skattesubjekt. Blaget men inte delägarna är skattskyldiga för mervärdeskatten. Aktieblag Aktieblag är i princip en självständig juridisk persn. Till skillnad från tidigare nämnda företagsfrmer kan flera persner gemensamt idka verksamhet i ett aktieblag utan att - utöver insatt aktiekapital - persnligen ansvara för blagets förplikt~lser. Brgenärer ch andra har i stället att hålla sig till det aktiekapital ä~arna tillskjutit. Det lägsta aktiekapitalet är kr. Hur ett aktieblag bildas regleras i aktieplagslagen. Blaget bildas av en eller flera stiftare. Stiftar~a skall upprätta en stiftelseurkund sm bl.a. skall innehålla förslag till blagsrdning. Aktiekapitalet behöver inte nödvändigtvis betalas i.. pengar utan kapitaltillsktt kan ckså fullgöras med annan egendm, s.k. apprtegendm. Sådan egendm kan utgöras av t.ex. tillgångar i en tidigare sm enskild firma driven rörelse. Be-. slut m blagets bildande fattas på en knstituerande stämma. Aktieblagets registrering är den sista etappen i den prcedur varigenm aktieblaget kmmer till. Det registreras i aktieblagsregistret, sm avser hela riket ch förs av patent- ch registreringsverket. Genm registreringen blir aktieblaset en juridisk persn. Styrelseledamt, verkställande direktör eller revisr kan bli skadeståndsskyldig mt aktieblaget m han har skadat blaget uppsåtligen eller av aktsamhet. Ett persnligt betalningsansvar för skatter ch avgifter kan även åläggas styrelseledamöter enligt uppbördslagen, mervärdeskattelagen ch lagen m uppbörd av vissa avgifter enligt lagen m scialavgifter. skade-

12 9 ståndsansvar kan ckså bli aktuellt för aktieägare m denne medverkat till överträdelse av aktieblagslagen eller blagsrdningen ch uppsåtligen eller av grv aktsamhet tillfgat blaget skada. m en styrelseledamt, verkställande direktör, revisr eller aktieägare har överträtt aktieblagslagen eller blagsrdningen i fråga m en bestämmelse sm syftar till att skydda frdringsägarnas intressen, kan en skadelidande frdringsägare sm inte lyckas få betalt av blaget vända sig direkt mt skadevållaren för att få skadestånd. Hit hör t.ex. P.n överträdelse av reder visningsreglerna, varigenm någn har föranletts att ge blaget kredit. Aktieägare har i princip rätt att fritt sälja sin aktie m det finns en villig köpare. I blagsrdningen eller i avtal mellan aktieägarna kan det dck finnas särskilda bestämmelser m s.k. he~b~d~s15,y1dighei för att mtverka att' utmstående kmmer in i blaget mt övriga aktieägares.vilja. Ett akt~eblags hela rörelse kan avyttras på lika sät;t, se van m handelsblag. Eknmisk förening En eknmisk förening är en förening sm genm eknmisk verksamhet tillvaratar medlemmarnas eknmiska intressen. Den bygger i regel på prducent- ~ller knsum~ntkperativ grund. Föreningen kan registreras hs länsstyrelsen ch blir därigenm en självständig juridisk persn. Det innebär bl.a. att medlemmarna inte har någt persnligt ansvar för föreningens skulder. Om en styrelse inte iakttar sina skyldigheter kan styrelseledamöterna åläggas ett persnligt skadeståndsansvar. Upphörande av rörelse Ett blag eller en förening upphör genm likvidatin eller knkurs. En enskild näringsidkares rörelse kan upphöra genm att ägaren inte vill driva verksamheten vidare. Likvidatin

13 10 r. ande. Likvidatinen har till syfte att avveckla blaget ch få det att upphöra. Härvid säljs ~lla blagets tillgångar. Skulderna betalas ch de överskjutande tillgångarna fördelas bland aktieägarna. Ett aktieblag kan träda i likvidatin frivilligt, helt enkelt därför att aktieägarna inte vill frtsätta verksa~ beten. I vissa fall föreskrivs emellertid att ett blag skall träda i likvidatin, avsett m aktieägarna vill det eller ej. De vanligast förekmmande fallen av tvångslikvidatin är att blaget saknar till blagsregistret anmäld behörig styrelse eller att blaget inte har sänt in årsredvisning för någt av de senaste två räkenskapsåren. Ett annat fall av tvångslikvidatin är att blagets eget kapital gått förlrat till mer än hälften. Nrmalt ankmmer det på blagsstämman att besluta m likvidatin. För att reglerna m tvångslikvidatin skall vara effektiva kan emellertid även en dmstl besluta m sådan likvidatin på ansökan av exp.mpelvis en aktieägare eller en brgenär eller efter anmälan ~v patentverket. När blagsstämma eller dmstl har beslutat att ett aktieblag skall träda i likvidatin utser dmstlen en eller tlera likvidatrer. Under likvirlatinen träder likvidatrerna i styrelsens ch den verkställande direktörens ställe. Blagsstämman fungerar i huvudsak sm förut. Likvidatinen avslutas genm att likvidatrerna framlägger slutredvisning. Om likvidatrerna finner att aktieblaget är på bestånd ch inte kan betala likvidatinskstnaderna är de skyldiga att ansöka m att blaget försätts i knkurs. Bestämmelser m!i~vld~ti~ f2r~nin~a~ ~v_h~n~e!s~!a~ ~ch ~k~n~mis~a finns i lagen m handelsblag ch enkla blag r~sp. i lagen m eknmiska föreningar. Knkurs En ~~k~r~ är ett rättsligt förfarande sm innebär att i princip alla' tillgångar, sm en skuldsatt fysisk eller juridisk persn (den s.k. knkursgäldenären) har, tas m hand för betalning av samtliga skulder. Den sm inte kan betala sina skulder när han skall göra det sägs vara inslvent eller på bestånd. Endast den sm är inslvent kan försättas i knkurs. Beslut m knkurs fattas av dmstl ch förutsätter en ansökan. Den sm är på bestånd kan själv ansöka m knkurs. Frdringsägare kan

14 11 ckså ansöka. Efter beslut m knkurs får knkursgäldenären inte sluta avtal eller företa andra rättshandlingar sm kan göras gällande i knkursen. Det innebär bl.a. att en skuld till den sm är i knkurs inte skall betalas till knkursgäldenären persnligen utan till den sm företräder knkursbet. Om betalning sker till knkursgäldenären direkt, riskerar man att behöva betala en gång till. I vissa fall kan s.k. återvinning till knkursbet ske. Detta innebär att vissa rättshandlingar sm knkursgäldenären gjrt under viss tid före knkursen förklaras giltiga. De ~går tillbakaft. Atervinningen kan avse gåva eller betalning av lön eller arvde till nära släktingar till knkursgäldenären. Den kan avse betalning av en skuld. Även egendm sm frslas brt från ett företag före knkursen i syfte att hålla undan den i knkursen kan återvinnas. Bkföring Bkföringsskyldighet Enligt ~kföringslagen är alla näringsidkare, dvs. fysiska eller juridiska persner, sm yrkesmässigt bedriver eknmisk verksamhet bkföringsskyldiga. Aktieblag, handelsblag ch eknmiska föreningar är alltid bkföringspliktiga, avsett m de bedriver någn verksamhet eller ej. För enskild persn sm driver jrdbruk eller skgsbruk regleras bkföringsplikten inte i bkföringslagen utan i en särskild jrdbruksbkföringslag., Fastighetsägare sm hyr ut högst två lägenheter är inte bkföringsskyldiga. Bkföringslagen innehåller utförliga bestämmelser m löpande bkföring ch årsbkslut. Lagens krav på löpande bkföring innebär till en början att bkföringen skall grundas på verifikatiner dvs. kvittn, bankbesked, fakturr etc. På basis av

15 12 verifikatinerna skall affärshändelserna nteras i tidsföljd pst för pst (grundbkföring). De pster sm på så sätt har antecknats skall ckså systematiseras på lika kntn (huvudbkföring). Den löpande bkföringen skall alltså bestå av en både krnlgisk ch systematisk ntering av affärshändelserna. Vid räkenskapsperidens utgång skall de i den löpande bkföringen nterade belppen bearbetas ch sammanfattas till ett årsbkslut. Detta skall bestå av resultaträkning ch balansräkning. Kravet på årsbkslut gäller inte för de minsta rörelserna. Slutligen skall räkenskapsmaterial ch andra handlingar av betydelse för rörelsen samlas ch arkiveras. Aktieblag Alla aktieblag har skyldighet att lämna en ffentlig årsredvisning. Den skall insändas till blagsbyrån vid patent- 6ch registreringsverket i Sundsvall. Där är den tillgänglig för allmänheten. Mer m detta längre fram. Lagregler m ffentlig årsredvisning finns ckså för de flesta andra företagsfrmer. Handelsblag ch enskilda näringsidkare Handelsblag ch enskilda näringsidkare (ej stiftelser) med mer än 10 anställda eller ett nettvärde på tillgångarna i rörelsen på.f.n. mer än cirka 19 miljner krnr skall upprätta årsredvisning. Den årsredvisning sm skall upprättas är ffentlig ch skall hållas tillgänglig hs blaget för envar sm vill ta del av den. Har handelsblaget eller den enskilde näringsidkaren över 200 anställda eller större tillgångar än cirka 19 miljner krnr skall en mera kvalifice rad årsredvisning avges. ' Dessa företag är skyldiga att utan särskild anmdan lämna in en avskrift av årsredvisningen till länsstyrelsen. Det skall ske senast inm sex månader från utgången av räkenskapsåret. Arsredvisningen är därmed ffentlig både hs blaget ch hs länsstyrelsen.

16 13 Bkföringsnämnden För att främja utvecklingen av gd redvisningssed finns bkföringsnämnden, sm bl.a. lämnar vissa anvisningar ch upplysningar, inte minst till hjälp för den enskilde rörelseidkaren. Adressen är bkföringsnämnden, Bx 2134, Stckhlm, tfn 08/ll Bkföringsnämnden delar ckså ut infrmatinsbrschyrer till näringsidkare.

17 HUR FACKET SKAFFAR SIG INSYN I FÖRETAGENS SKÖTSEL 3.1 Inm företagen 3.1.l ;._lmänt I det allmän~.-a inledningsavsnittet har sagts några rd m betydelsen ch verkningarna av den eknmiska brttsligheten från samhällets, näringslivets ch arbetstagarnas synpunkt. Det har getts en del exempel på lika frmer av sådan brttslighet ch en del likartade fö.rfaranden såsm underlåtenhet att betala skatter ch avgifter, illjala ch brttsliga förfaranden i samband med knkurs, missbruk av den statliga knkurslönegarantin, bkföringsbrtt, åsidsättande av valutabestämmelserna, lika förfaranden i syfte att kringgå kllektivavtal, arb~tsrättslig lagstiftning ch regler i övrigt för arbetsmarknaden, laga arbetsförmedling ch åsidsättande av bestämmelserna m arbets- ch anställningstillstånd för utlänningar. Alla dessa ch andra liknande förfaranden har.t-ill syfte att genm åsidsättande av de vanliga spelreglerna ge den sm gör sig skyldig till förfarandet behöriga eknmiska fördelar på andras bekstnad. Inte minst betydelsefullt är det att eknmisk brttslighet i lika frmer fta går ut över de anställda. Det sker t.ex. genm att arbetstagare får arbeta på andra ch sämre villkr än vad sm nrmalt gdtas på arbetsmarknaden, att de inte får det skydd sm andra arbetstagare får genm lika ~lag av försäkringar ch genm sådana regler m arbetsmiljön ch säkerheten på arbet3platserna sm nrmalt tillämpas, genm att seriöst företagande f tast är tillfälligt ch krtvarigt med allt vad det innebär, av bristande anställningstrygghet ch risker för arbetstagarnas utkmstmöjligheter. Mt bl.a. denna bakgrund. är det tydligt att de fackliga rganisatinerna ch de fackliga företrädarna har en viktig uppgift att fylla i ansträngningarna att kmma till rätta med den eknmiska brttsligheten. I detta avsnitt skall sägas någt m de medel sm arbetsrättsliga regler i lagar ch kllektivavtal ch

18 15 en del andra närbesläktade regler ställer till fackets förfgande i detta sammanhang. Det bör emellertid redan från början sägas att de arbetsrättsliga regler sm kan få betydelse i detta sammanhang har sina begränsningar. Framför allt bygger det arbetsrättsliga regelsystemet nästan genmgående på att företaget har en eller flera fackliga rganisatiner sm mtparter i fackliga förhandlingar ch sm bärare av arbetstagarnas rätt till insyn ch inflytande. Där~ ligger att företagets anställda, eller åtminstne någn eller några av dem, måste vara fackligt rganiserade. I många viktiga sanunanhang gäller ckså att företaget måste.h! träffat kllektivavtal för att rätt till fackligt inflytande skall kunna göras gällande. Många företag sm bedriver seriös verksamhet, ch sm överträder gällande regler på ett sådant sätt att det måste anses röra sig m eknmisk brttslighet, håller sig undan insyn ch fackligt inflytande genm att arbetskraften är rganiserad. Inm vissa branscher finns det ett strt inslag av invandrade arbetstagare.sm är tillräckligt infrmerade m sina rättigheter ch m förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Inm andra har prblemet sin rt i att arbetstagarna har ett krtsiktigt eknmiskt utbyte av att man arbetar utan kllektivavtal ch fuskar med skatter ch avgifter. Att man i stället saknar trygghet i anställningen, sådant försäkringsskydd sm annars är det vanliga på arbetsmarknaden m.m., får spela en underrdnad rll. Det tänker man på först när svårigheterna uppstår. Facklig pininsbildning ch facklig infrmatin har alltid varit ch är även nu den viktigaste vägen att kmma till rätta med prblem sm ytterst berr på att arbetstagare står utanför facket ch därmed ckså saknar det skydd sm kllektivavtal ch arbetsrättslig lagstiftning ger de rganiserade. Uppenbarligen spelar i det sammanhanget ett gtt samarbete ch ett väl utvecklat infrmatinsutbyte de fackliga rganisatinerna emellan en mycket viktig rll. Härtill kmmer naturligtvis att de fackliga rganisatinerna kan använda sina fackliga maktmedel till

19 16 stöd för krav på kllektivavtal ch rdnade förhållanden på arbetsplatserna. Den fackliga stridsrätten är enligt en grundregel i rättssystemet fri, när ett kllektivavtal inte har träffats. Denna regel har numera ytterst sitt stöd i grundlagen (2 kap. 17 S regeringsfrmen). Vad sm nu har sagts m betydelsen av att arbetstagarna är fackligt rganiserade ch att anställningsvillkren ch förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare ch arbetstagare är reglerat i kllektivavtal får naturligtvis inte uppfattas så att rganiserade arbetstagare är rättslösa. Den grundläggande skyddslagstiftningen, t.ex. lagarna m anställningsskydd ch m rätt till semester liksm arbetstids- ch arbetsmiljölagstiftningen~ gäller för hela arbetsmarknaden. Men möjligheterna att hävda rättigheterna är i hög grad berende av att det finns en facklig rganisatin sm i förhandlingar med arbetsgivaren ch på andra sätt kan ta de enskilda arbetstagarnas rättigheter tillvara. En viktig nynet i 1976 års medbestämmandelag (MBL) kan med viss rätt sägas vara ett steg vidare i jämförelse med vad sm gäller i allmänhet. Enligt SS MBL har de fackliga rganisatinerna en särskild förhandlingsrätt ch en veträtt när arbetsgivaren vill lägga ut arbete på entreprenad eller på annat sätt få arbete utfört utan att anlita egna anställda. Facket kan då ställa krav på att arbetsgivaren skall skaffa sig garantier för att entreprenörens verksamhet bedrivs på ett lagenligt ch även i övrigt gdtagbart sätt. Detta gäller även m facket inte har medlemmar hs entreprenörsföretaget ch därmed förhandlingsrätt ch rätt till infrmaticn direkt i förhållandet till detta. I det följande skall först sägas någt m den fackliga rganisatinens möjligheter att få insyn i ch inflytande över det egna företaget ch dess skötsel, när rganisatinen har medlemmar bland företagets anställda ch därmed den rätt till fackliga förhandlingar sm egentligen är grunden för hela systemet av rättsregler på arbetsrättens mråde. Sedan redvisas reglerna m facklig förhandlings- ch veträtt i SS MBL ch

20 17 vissa andra rättsregler. De kan sägas ha det gemensamt att de är medel att förhindra seriös företagsamhet sm man inte kan kmma åt direkt genm fackliga förhandlingar ch infrmatin, främst därför att arbetstagarna är rganiserade ch kllektivavtal saknas. Ett par ytterligare påpekanden är dck på sin plats redan här i inledningen. Redvisningen tar främst sikte på de regler sm finns i lagstiftningen på arbetsmarknaden ch de fackliga handlingsrnöjligheter sm reglerna erbjuder. Typiskt för många av lagarna är emellertid att de mer eller mindre direkt förutsätter att de skall kunna vidareutvecklas ch anpassas till skiftande förhållanden indm lika mråden av arbetsmarknaden genm kllektivavtal. Numera har det träffats medbestämmandeavtal för praktiskt taget alla större ch viktigare mråden av arbetsmarkna- den. I avtalen har behandlats bl.a. åtskilliga frågr sm har varit med i debatten kring den arbetsrättsliga lagstiftningen men sm av skilda skäl inte har fått sin lösning där. Ett exempel är frågan m ett direkt fackligt inflytande på kncernnivå i stället för enbart en rätt till förhandlingar ch infrmatin i förhållandet mellan det enskilda företaget inm en kncern ch dess anställda. Andra exempel är regler m andra frmer för förhandlingar (t.ex. förhandlingar "i linjen" ch s.k. integrerade förhandlingar) i stället för primära förhandlingar enligt ll S MBL, regler m rätt till möten på betald arbetstid ch m rätt att anlita arbetstagarknsulter rn.m. Den fackliga förhandlings- ch veträtten enligt SS MBL har inm många viktiga mråden i särskilt hög grad utvecklats ch fått sitt praktiska innehåll genm kllektivavtal eller i riktlinjer i andra frmer. Någn fullständig bild av de fackliga handlingsmöjligheterna kan man därför inte få utan att ckså vända sig till kllektivavtalen. Den fackliga förtrendemannen hs ett enskilt företag måste alltså vara väl rienterad m de "egna" specialreglerna.

21 18 Det är främst en fråga för förbunden ch deras underrganisatiner att sprida kunskaper ch hålla kntakter i fråga m de reglerna Regler m förhandlingar ch infrmatin m.m. Förhandlingar MBL. innehåller en rad samverkande bestämmelser sm syftar till ch infrmatin att ge de fackliga företrädarna infrmatin m företagets verksamhet ch påverka de beslut sm fattas i verksamheten. De grundläggande bestämmelserna finns i 10 S MBL sm handlar m vad sm brukar kallas den allmänna fackliga förhandlingsrätten. En facklig rganisatin sm har en eller flera medlemmar anställda -hs en arbetsgivare (ett företag) har rätt till förhandlingar med arbetsgivaren m allt sm rör förhållandet mellan arbetsgivaren ch medlemmarna. Förhandlingarna kan gälla medlemmarnas anställningsvillkr ch förhållandena ' i deras dagliga arbete, dvs. arbetsledningsfråg~ av lika slag. Det är emellertid viktigt att kmma ihåg att rätten till förhandlingar inte stannar vid anställnings- ch arbetsvillkren i inskränkt mening. Den gäller ckså i fråga m företagets verksamhet ch skötsel i strt ch därmed ckså i frågr m företagets eknmi m.m. Lagen bygger på att de_t är ett intresse för arbetstagarna likaväl sm för andra intressenter i företaget att verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Någt krav på att företaget skall ha träffat kllektivavtal gäller inte för att den fackliga rganisatinen skall ha allmän förhandlingsrätt enligt 10 S MBL. Det anses dck nödvändigt att den fackliga rganisatinen har eller brukar ha medlemmar anställda vid företaget. Det är i princip den fackliga rganisatin sm har påkallat förhandlingen scm ck3å ~estämrner förhandlingsämnet. Förhandlingsskyldigheten är inte berende av att företaget inte har hunnit fatta beslut eller på annat sätt är bundet vid en viss tidpunkt. Den fackliga rganisatinen har rätt att i princip närhelst den finner lämpligt ta upp en förhandling inm den

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

AVTAL Utförande av Personlig assistans för vuxna i Visby Upphandling 419-01

AVTAL Utförande av Personlig assistans för vuxna i Visby Upphandling 419-01 AVTAL Utförande av Persnlig assistans för vuxna i Visby Upphandling 419-01 Detta avtal har träffats mellan följande parter: Beställare: Entreprenör: Gtlands kmmun/ Scialnämnden Omsrgshuset i Stckhlm AB

Läs mer

E-postadress Telefonnummer dagtid Ev. depositionskontonr (tre siffror)

E-postadress Telefonnummer dagtid Ev. depositionskontonr (tre siffror) 851 81 Sundsvall 0771-670 670 www.blagsverket.se Nyregistrering 816 Aktieblag 1 (7) Fyll i blanketten på din datr eller texta tydligt. Underteckna blanketten ch skicka in den i riginal. Skicka till: Blagsverket

Läs mer

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL

Läs mer

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna.

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna. Prtkll fört vid årsstämma med aktieägarna i Pract IT Grup AB (publ), rg nr 556494-3446, den 5 april 2006 i Kista Närvarande: Enligt förteckning i Bilaga 1, med angivande av antal aktier ch röster för envar

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

Roller och funktioner

Roller och funktioner Central signering Hur fungerar lösningen tekniskt ch juridiskt Stefan Santessn, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.cm Per Furberg, Setterwalls Per.Furberg@Setterwalls.se Rller ch funktiner Signeringsfunktin

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand.

Social dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. Scial dkumentatin Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. S Scial dkumentatin Med scial dkumentatin avses dkumentatin sm mfattas av bestämmelserna i scialtjänstlagen, lagen m stöd ch service till

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar Karlstad Pistl- ch Sprtskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013 Stadgar för Karlstads Pistl- ch Sprtskytteklubb nedan kallad föreningen, med säte i Karlstads kmmun. Föreningen är bildad 1945. Stadgarna

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Medlemsmöte Svensk Djursjukvård

Medlemsmöte Svensk Djursjukvård Medlemsmöte Svensk Djursjukvård Den 29 januari 2015 klckan 9.30-11.30 på Radissn Blu Sky City Arlanda. 1. Mötet öppnades av föreningens rdförande Karin Rnander. 2. Till mötesrdförande valdes Karin Rnander.

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

Vem utbetalas ersättningen till? Försäkringsutbetalningen betalas ut till lånets borgenär Selene Finans Sverige AB.

Vem utbetalas ersättningen till? Försäkringsutbetalningen betalas ut till lånets borgenär Selene Finans Sverige AB. 1/5 Vem mfattas av försäkringen? Försäkringen mfattar de tillfällen då låntagare (högst två persner) utsätts för en av de försäkringshändelser sm beskrivs nedan. Hur mycket täcker försäkringen? Ersättningen

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

Accounting Update #36 December 2014

Accounting Update #36 December 2014 Kära läsare! När detta nummer publiceras är det ungefär en vecka kvar tills jul. Bråda tider. Bkslutstider. Vi ägnar därför den första artikeln till att guida er igenm vilka nyheter sm finns att beakta

Läs mer

Svenska Eftersöksföreningen Stadgar

Svenska Eftersöksföreningen Stadgar Svenska Eftersöksföreningen Stadgar Eftersöksföreningens målsättning: Att verka sm en rasbunden förening med målsättning att utbilda eftersökshundar ch förare för skadat vilt. Det sker bl.a. genm: Förmedling

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING VÅRDA Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Vårda. I försäkringsbrevet, stabell, de

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR. Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR. Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395 BOLAGSVERKET 2014-07- O~ BILAGA 1 ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395 FASTSTÄLLELSEINTYG Undertecknad styrelseledamt intygar härmed, dels att denna kpia av årsredvisningen överensstämmer

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga.

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga. Med denna sammanställning vill jag visa hur säker ch trygg framtiden blir för föreningarna ch dess medlemmar m avtalsförslagen sm gdkänts av SäBy ch SäKm blir verklighet. Med tanke på SäKms eknmi sm överlever

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

El KOMMlJNSTYRELSENS KONTO SÖDERTALJE KO

El KOMMlJNSTYRELSENS KONTO SÖDERTALJE KO El KOMMlJNSTYRELSENS KONTO SÖDERTALJE KO S~8NJ.Ö~E U Tjänsteskrivelse MUN Kmll'unstyrelsen 2uD7 -'i 1- Oj Emma Fagerstrand J R Tf chef Demkrati ch mångfald \Dnr() ril/tjlj _11_' --" 08-550 224 06 Emma.Fagerstrand@sdertalje.se

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014 1 (20) BESLUT 2014-02-18 Dnr SU FV-1.3.1-0488-13 Dk 1 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för tillträde till utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2014 INNEHÅLL 1 Beslut...

Läs mer

Dödsboanmälan. en förenklad form av bouppteckning. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Dödsboanmälan. en förenklad form av bouppteckning. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Dödsbanmälan en förenklad frm av buppteckning Östervåla Harb Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Mrgngåva Heby BLANKETT FÖR ANSÖKAN OM DÖDSBOANMÄLAN 1 (3) CENTRALA FÖRVALTNINGEN Medbrgarkntret 0224-36

Läs mer

Låneavtal för personlig elevdator

Låneavtal för personlig elevdator Datum 2014-05-15 Avtalsnr. 201401 Sklförvaltningen Bilaga 2 B B Låneavtal för persnlig elevdatr Kristinehamns kmmun 1 Allmänna förutsättningar Kristinehamns kmmun erbjuder eleverna att under sin studietid,

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår Sida 1/13 Eknmiska rutiner inm Göta studentkår Fastställd: 2012-06-20 Reviderad: exp@gta.gu.se 411 34 Götebrg www.gta.gu.se Sida 2/13 Innehåll Grundläggande infrmatin... 3 Handbkens syfte... 3 Styrdkument...

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I NORDMALINGS KOMMUN

KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I NORDMALINGS KOMMUN KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I NORDMALINGS KOMMUN 2011 Taxa för ansökningsavgifter ch tillsyn Beslutad av Kmmunfullmäktige den 18 april 2011, 38 Innehållsförteckning till KOMMUNALA RIKTLINJER

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ljusdals kmmun UPPDRAGSNUMMER 1529146000 FALUN 2010-04-09 Swec Envirnment AB Falun Pär Jhanssn Håkan Danielssn 1 (17) Swec Vatten & Miljö Parkgatan 3 Bx 1902, 791 19 Falun Telefn 023-464 00 Telefax 023-464

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

Ekonomihandbok med tillhörande och närliggande rutiner

Ekonomihandbok med tillhörande och närliggande rutiner Eknmihandbk för spelknvent Versin A, nvember 2009 Författare: Jhan Grth, jhan.grth@ggab.se Eknmihandbk med tillhörande ch närliggande rutiner Revisinshistria Datum Kmmentar Författare 2009-11-20 Ver. A:

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy Plus500CY Ltd. Säkerhets- ch ckie plicy Säkerhets- ch Ckie Plicy Denna webbplats drivs av Plus500CY Ltd. ("vi, ss eller vår"). Det är vår plicy att respektera infrmatinssekretess ch enskildas integritet.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer