För kännedom. DnY... ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratorn. EKONOMISK BROTTSLIGHET - en informationsskrirt för fackliga företrädare

Transkript

1 För kännedm ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratrn \n k 84 I r ~ -' (\(1 \J-' DnY.... j EKONOMISK BROTTSLIGHET - en infrmatinsskrirt för fackliga företrädare KOMMISSIONEN MOT EKONOMISK BROTTSLIGHET Januari 1984

2 F Ö R 0 R D Denna skrift har utarbetats av regeringens kmmissin mt eknmisk brttslighet. Det har skett i samarbete med företrädare för de anställdas fackliga rganisa- +iner. I kmm~ssinens direktiv sägs bl.a. att kmmissinen bör lägga fram förslag m förbättrad infrmatin till företag ch allmänhet m gällande regler. Denna s~~if~ har till~mmit s m ett led i det arbetet. En utgångspunkt har därvid varit att eknmisk brttslighet ch liknande företeelser förekmmer i större mfattning endas~ i vissa bransch&r, främst inm servicesektrn, ch att de flesta företag ~rbetar på ett seriöst ch hederligt sätt. Skriften vänder sig till fackliga företrädare. Avsi~ten är att ge krtfattad ch lättillgänglig men ändå grundlägiande vägledning i vissa juridi~ka ch administrativa frågr. Det sm avses är frågr sm har be~ydelse för möjligheterna att förhindra ch up~täcka företeelser sm kan utgöra eknmisk brttslighett Frågan m de fackliga rganisatinernas möjligheter att få uppgifter av lika slag m företage~s förhållanden har stått i förgrunden. Kmmissinens förhppning är att skriften skall bidra till att öka ~edvetenheten hs de fackliga rganisatinerna ch ie anställda m den ek~miska brttslighetens skadeverkningar ch m angelägenheten av at~ denna frm av brttslighet mtverkas. Stckhlm.. i Januari 1984

3 INNEBALLSFÖRTECKNING FÖRORD l l.l Sida Inledning l Näringslivet ch dess spelregler l Den eknmiska brttslighetens skadeverkningar l Symptm på eknmisk brttslighet i ett företag 3. 2 Olika företagsfrmer l 3.1.l l l.6 3.l l S Hur facket skaffar sig insyn i företagens skötsel 14 Inm företagen 14 Allmänt 14 Regler m förhandlingar ch infrmatin m.m. Facklig veträtt Arbets- ch anställningstillstånd Olaga arbetsförmedling - grå arbetskraft Fackligt inflytande över tillämpningen av de statliga stödfrmerna Den statliga knkurslönegarantin Frågr sm rör lika myndigheter Allmänt - sekretessfrågr Skattemyndigheterna Riksförsäkringsverket Krnfgdemyndigheterna Vissa ffentliga register Avslutande synpunkter 47 5 Några praktiska tips 48 Bilagr l Utskrift av utdrag ur krnfgdemyndigheternas centralregister 2 Förteckning över kmmissinens betänkanden, prmemrir, rapprter ch skrivelser.

4 l l INLEDNING 1.1 Näringslivet ch dess spelregler Näringslivet ger grunden för vårt välstånd. Ett väl fungerande näringsliv behövs för att vi skall kunna behålla ch förbättra vår levnadsstandard. Det behövs ckså för att samhället skall kunna fullgöra sina uppgifter gentemt medbrgarna ch för att fördelningsplitiska önskemål skall kunna förverkligas. Verksamheten inm näringslivet innefattar ett samspel mellan företagen, de anställda ch samhället i övrigt. Detta samspel regleras av nrmer av skiftande slag. En str del av dessa utgörs av föreskrifter i lagstiftningen. Vissa regler vilar på överenskmmelser mellan parterna på arbetsmarknaden. Andra nrmer är av etisk karaktär. Tillsammans bildar nrmerna - skrivna eller skrivna - ett tämligen kmplicerat regelverk. Reglerna kan gälla t.ex. förutsättningarna för att få starta ch utöva en viss eknmisk verksamhet eller skyldigheten att registrera sig hs lika myndigheter. Andra regler tar sikte på frågan m företagens skyldigheter att redvisa det eknmiska resultatet av verksamheten. Inte minst viktiga är reglerna m företagens skyldigheter att redvisa ch inbetala innehållna skatter ch avgifter. Ett annat mråde utgör reglerna m infrmatin, samråd ch förhandling mellan företaget ch de anställda. För att verksamheten inm näringslivet skall kunna fungera måste alla parter följa spelreglerna ch göra vad sm ankmmer på dem. Det gäller företagen, de anställda ch samhället i övrigt. 1.2 Den eknmiska brttslighetens skadeverkningar Under senare år har den eknmiska brttsligheten alltmer kmmi t att uppmärksammas i samhället. Till eknmisk brttslighet brukar man räkna bl.a. skatte- ch avgiftsbrtt, knkurs- ch bkföringsbrtt ch valutabrtt. Sådana ch likartade företeel-

5 2 ser innebär att spelreqlerna för verksamheten inm näringslivet åsidsätts. De persner sm gör sig skyldiga till förfaranden av detta slag rubbar förutsättningarna för den gemensamma verksamheten ch åstadkmmer därigenm betydande skadeverkningar. Några säkra beräkningar av den eknmiska brttslighetens mfattning trde inte kunna göras. Den mfattar dck utan tvivel stra belpp. I kmmissinens direktiv nämns att den s.k. svarta eknmin beräknas ha uppgått till miljarder kr år De skadliga verkningarna av dessa företeelser är av flera lika slag. Företag där eknmisk brttslighet förekmmer får rättmätiga knkurrensfördelar. Härigenm rubbas marknadseknmin allvarligt. I en del fall kan de eknmiska fördelarna bli så stra att de hederliga företagen i en bransch får svårt att hävda sig gentemt de seriösa företagen. Brttsliga eller tvivelaktiga förfaranden kan på så sätt kmma att sprida sig i hela branscher. Inte bara marknadseknmin skadas emellertid genm de nu berörda förfarandena. Samhället får vidkännas ett betydande brtfall av skatter ch avgifter. Det leder till att de övriga skattebetalarna får en tyngre skattebörda än de annars s~ulle ha, ch en större avgiftsbelastning läggs på de företag sm ljalt redvisar vilka löner sm betalas till arbetstagarna. Även de fördelningsplitiska strävandena i samhället mtverkas påtagligt genm eknmisk brttslighet ch likartade förfaran-. den. De persner sm genm sådana åtgärder skaffar sig eknmisk vinning på andra medbrgares eller samhällets bekstnad kmmer i en väsentligt gynnsammare situatin än de ljala medbrgarna. Samtidigt utnyttjar de ckså den sciala trygghet ch den välfärd sm de ljala medbrgarna bekstar. De enskilda medbrgarna kan ckså göra direkta förluster sm en följd av eknmisk brttslighet. Detta gäller enskilda i egenskap av exempelvis delägare, frdringsägare ch knsumenter.

6 3 särskilt utsatta är arbetstagarna. De kan drabbas i fråga m t.ex. löner, försäkringsskydd ch pensinsförmåner. Tryggheten i anställningsförhållandena riskeras. Arbetslöshet kan bli följden av att företag tvingas i knkurs. Genm att det är vanligt att även den arbetsrättsliga lagstiftningen åsidsätts berövas de anställda möjligheter till insyn ch inflytande i företagen. Allvarliga risker för de anställdas liv eller hälsa kan uppkmma till följd av att arbetsmiljön eftersätts av eknmiska mtiv. Också överträdelser mt bestämmelser m arbetstidsuttag, arbetsförmedling ch arbets.tillstånd går ut över arbetstagarna. Den eknmiska brttsligheten ch liknande förfaranden för således med sig allvarliga skadeverkningar av skilda slag. Ytterst htar skadeverkningarna hela samhällsslidariteten ch den välfärd sm byggts upp med denna sm grund. En förutsättning för ett frtsatt slidariskt samhällsbyggande är att man i samhället från lika håll försöker att effektivt mtverka den eknmiska brttsligheten ch likartade företeelser. Sm nyss framgått löper arbetstagarna särskilda risker att drabbas av de skadeverkningar sm denna brttslighet ger upphv till. Det är därför väsentligt att det hs de anställda ch deras fackliga. företrädare skapas en ökad medvetenhet m hur angeläget det är att den ~knmiska brttsligheten karr mtverkas i näringslivet. 1.3 Symptm på eknmisk brttslighet i ett företag Den eknmiska brttsligheten har många lika frmer. För dem sm är anställda i ett företag kan vad sm försiggår ibland framstå ganska öppet. Men i de flesta fall är det mer eller mindre svårt att se. Det finns emellertid vissa förhållanden sm fta tyder på att företeelser av det aktuella slaget förekmmer. Exempel på dessa förhållanden är: Företaget verkar ha satt i system att inte betala in skatter ch avgifter i föreskriven tid Företaget har stra restförda skatte- ch avgiftsskulder

7 4 Fakturr sm inte berör verksamheten eller sm verkar ha förfalskats tas in i bkföringen Fakturr sm avser kstnad av visst slag bkförs sm m den gällde någn annan kstnad, t.ex. så att arbetskstnad bkförs sm varukstnad varigenm grå arbetskraft döljs Dubbla kntantkassr förekmmer av vilka bara den ena redvisas på vanligt sätt Företagets egendm överlåts till ägaren närstående persner Företaget driver sin verksamhet, t.ex. åkeri- eller restaurangrörelse, helt eller delvis utan erfrderliga tillstånd eller uppfyller inte föreskrivna vil+kr för verksamheten Företaget bryter, i avsikt att undgå kstnader, mt föreskrifter sm rör arbetsmiljön eller den yttre miljön Företaget ger dyrbara presenter till enskilda persner i andra företag eller hs myndigheter Företaget genmgår till synes mtiverade förändringar i fråga m registrering av namn (firma), hemrt (säte) eller styrelse Företaget fullgör inte sina skyldigheter när det gäller att sända in registrerings- ch andra handlingar till t.ex. patent- ch registreringsverket Ägaren bildar nya blag, exempelvis i utlandet (brevlådeföretag), med vilka företaget har lagliga transaktiner

8 5 Företagets verklige ägare eller den sm har bestämmande inflytande över verksamheten verkar vara någn annan än den sm uppges fficiellt S.k. svart eller grå arbetskraft används i företaget. Företaget har anställda sm saknar föreskrivet arbetstillstånd eller anlitar underentreprenörer sm tillhandahåller arbetskraft sm brde ha varit anställda i företaget Systemet med lönegaranti missbrukas Företagets tillgångar säljs eller skingras strax före knkurs.

9 6 2 OLIKA FÖRETAGSFORMER De vanligaste företagsfrmerna är enskild firma (enskild näringsidkare) enkelt blag handelsblag (qch den särkilda frmen kmmanditblag) aktieblag eknmisk förening Enskild firma En enskild firma ägs av en fysisk persn, dvs. med firma avses det namn sm en enskild näringsidkare har anmält till registreringsmyndigheten (länsstyrelsen) att rörelsen skall drivas un- der. Firmans ägare svarar utan begränsning själv för de avtal m.m. sm träffats genm företaget. Det stra flertalet enskilda näringsidkare skall innan. de -börjar sin verksamhet söka registrering i handelsregistret vid länsstyrelsen. De sm inte har skyldighet men väl rätt att söka sååan registrering är bl.a. de sm driver knsult- ch leasingverksamhet. Registreringen skall nrmalt sökas hs länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas. Anmälan skall ske till länsstyrelsen när förändringar sker. Ett exempel på sådan förändring kan vara att näringsidkaren överlåter sin verksamhet. Enkelt blag Ett enkelt blag uppkmmer när två eller flera persner avtalar m att driva ett visst företag eller en viss verksamhet sm i princip inte är bkföringspliktig. Det enkla blaget är inte någn självständig juridisk persn. Blagsmännen svarar då var för sig för sin andel av blagets åtaganden. För ingångna avtal svarar vanligtvis endast de sm bildat blaget. Enkla blag kan er.dast i undantagsfall bildas efter den l juli 1981.

10 7 Handelsblag Kmmanditblag Handelsblag - ch den särskilda frmen kmmanditblag - är självständiga juridiska persner. Ett sådant blag föreligger m två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i blag. Blaget kan ha egna frdringar ch skulder, sluta avtal m.m. Delägarna i ett vanligt handelsblag är till begränsat belpp ansvariga för blagets förbindelser. I ett kmmanditblag är vissa blagsmäns ansvar för blagets förpliktelser begränsat till kapitalinsatsen. Dessa blagsmän kallas kmmanditdelägare. Det måste finnas minst en delägare med begränsat ansvar (kmplementär). En stiftelse eller en ideell förening får inte vara kmplementär. Varje fysisk eller juridisk persn i övrigt, t.ex. ett aktieblag, gdtas däremt sm kmplementär. Sm kmmanditdelägare kan varje rättssubjekt uppträda, alltså även en stiftelse eller en ideell förening. Gränsdragningen mellan handelsblagen ch de enkla blagen har ändrats. Ändringen innebär bl.a. att ett handelsblag skall anses föreligga så snart en näringsverksainhet utövas i blagsfrm. Ett handelsblag bildas genm att blagsmännen sluter.,ett handelsblagsavtal. Någn särskild frm är inte föreskriven för ett sådant, men ftast är blagsavtalet skriftligt. Handelsblaget skall söka registrering i handelsregistret vid länsstyrelse, innan blaget börjar sin verksamhet. För start av ~O.!!!Jll~n!!i!b2l~g handelsblag. gäller samma regler sm för vanliga Blagsman i ~a~d~l~b2l~g får i regel inte utan samtycke av övriga blagsmän överlåta sin andel i blaget till en utmstående. Blagsman sm vill sätta annan i sitt ställe måste alltså ha medgivande till det av de övriga blagsmännen. Om blagsmännen i ett handelsblag skall överlåta blagets hela rörelse kan de antingen överlåta handelsblagets tillgångar ch skulder eller andelar i blaget. De skatterättsliga knsekvenserna blir lika berende på vilket sätt man väljer.

11 8 Ändring i de förhållanden sm är registrerade i handelsregistret för handelsblaget skall anmälas till länsstyrelsen. I mtsats till de flesta andra juridiska persner är handelsblaget inte någt skattesubjekt när det gäller inkmstbeskattningen. Skattskyldiga för blagets inkmster är delägarna men inte själva blaget. I fråga m mervärdeskatt betraktas däremt handelsblaget sm ett skattesubjekt. Blaget men inte delägarna är skattskyldiga för mervärdeskatten. Aktieblag Aktieblag är i princip en självständig juridisk persn. Till skillnad från tidigare nämnda företagsfrmer kan flera persner gemensamt idka verksamhet i ett aktieblag utan att - utöver insatt aktiekapital - persnligen ansvara för blagets förplikt~lser. Brgenärer ch andra har i stället att hålla sig till det aktiekapital ä~arna tillskjutit. Det lägsta aktiekapitalet är kr. Hur ett aktieblag bildas regleras i aktieplagslagen. Blaget bildas av en eller flera stiftare. Stiftar~a skall upprätta en stiftelseurkund sm bl.a. skall innehålla förslag till blagsrdning. Aktiekapitalet behöver inte nödvändigtvis betalas i.. pengar utan kapitaltillsktt kan ckså fullgöras med annan egendm, s.k. apprtegendm. Sådan egendm kan utgöras av t.ex. tillgångar i en tidigare sm enskild firma driven rörelse. Be-. slut m blagets bildande fattas på en knstituerande stämma. Aktieblagets registrering är den sista etappen i den prcedur varigenm aktieblaget kmmer till. Det registreras i aktieblagsregistret, sm avser hela riket ch förs av patent- ch registreringsverket. Genm registreringen blir aktieblaset en juridisk persn. Styrelseledamt, verkställande direktör eller revisr kan bli skadeståndsskyldig mt aktieblaget m han har skadat blaget uppsåtligen eller av aktsamhet. Ett persnligt betalningsansvar för skatter ch avgifter kan även åläggas styrelseledamöter enligt uppbördslagen, mervärdeskattelagen ch lagen m uppbörd av vissa avgifter enligt lagen m scialavgifter. skade-

12 9 ståndsansvar kan ckså bli aktuellt för aktieägare m denne medverkat till överträdelse av aktieblagslagen eller blagsrdningen ch uppsåtligen eller av grv aktsamhet tillfgat blaget skada. m en styrelseledamt, verkställande direktör, revisr eller aktieägare har överträtt aktieblagslagen eller blagsrdningen i fråga m en bestämmelse sm syftar till att skydda frdringsägarnas intressen, kan en skadelidande frdringsägare sm inte lyckas få betalt av blaget vända sig direkt mt skadevållaren för att få skadestånd. Hit hör t.ex. P.n överträdelse av reder visningsreglerna, varigenm någn har föranletts att ge blaget kredit. Aktieägare har i princip rätt att fritt sälja sin aktie m det finns en villig köpare. I blagsrdningen eller i avtal mellan aktieägarna kan det dck finnas särskilda bestämmelser m s.k. he~b~d~s15,y1dighei för att mtverka att' utmstående kmmer in i blaget mt övriga aktieägares.vilja. Ett akt~eblags hela rörelse kan avyttras på lika sät;t, se van m handelsblag. Eknmisk förening En eknmisk förening är en förening sm genm eknmisk verksamhet tillvaratar medlemmarnas eknmiska intressen. Den bygger i regel på prducent- ~ller knsum~ntkperativ grund. Föreningen kan registreras hs länsstyrelsen ch blir därigenm en självständig juridisk persn. Det innebär bl.a. att medlemmarna inte har någt persnligt ansvar för föreningens skulder. Om en styrelse inte iakttar sina skyldigheter kan styrelseledamöterna åläggas ett persnligt skadeståndsansvar. Upphörande av rörelse Ett blag eller en förening upphör genm likvidatin eller knkurs. En enskild näringsidkares rörelse kan upphöra genm att ägaren inte vill driva verksamheten vidare. Likvidatin

13 10 r. ande. Likvidatinen har till syfte att avveckla blaget ch få det att upphöra. Härvid säljs ~lla blagets tillgångar. Skulderna betalas ch de överskjutande tillgångarna fördelas bland aktieägarna. Ett aktieblag kan träda i likvidatin frivilligt, helt enkelt därför att aktieägarna inte vill frtsätta verksa~ beten. I vissa fall föreskrivs emellertid att ett blag skall träda i likvidatin, avsett m aktieägarna vill det eller ej. De vanligast förekmmande fallen av tvångslikvidatin är att blaget saknar till blagsregistret anmäld behörig styrelse eller att blaget inte har sänt in årsredvisning för någt av de senaste två räkenskapsåren. Ett annat fall av tvångslikvidatin är att blagets eget kapital gått förlrat till mer än hälften. Nrmalt ankmmer det på blagsstämman att besluta m likvidatin. För att reglerna m tvångslikvidatin skall vara effektiva kan emellertid även en dmstl besluta m sådan likvidatin på ansökan av exp.mpelvis en aktieägare eller en brgenär eller efter anmälan ~v patentverket. När blagsstämma eller dmstl har beslutat att ett aktieblag skall träda i likvidatin utser dmstlen en eller tlera likvidatrer. Under likvirlatinen träder likvidatrerna i styrelsens ch den verkställande direktörens ställe. Blagsstämman fungerar i huvudsak sm förut. Likvidatinen avslutas genm att likvidatrerna framlägger slutredvisning. Om likvidatrerna finner att aktieblaget är på bestånd ch inte kan betala likvidatinskstnaderna är de skyldiga att ansöka m att blaget försätts i knkurs. Bestämmelser m!i~vld~ti~ f2r~nin~a~ ~v_h~n~e!s~!a~ ~ch ~k~n~mis~a finns i lagen m handelsblag ch enkla blag r~sp. i lagen m eknmiska föreningar. Knkurs En ~~k~r~ är ett rättsligt förfarande sm innebär att i princip alla' tillgångar, sm en skuldsatt fysisk eller juridisk persn (den s.k. knkursgäldenären) har, tas m hand för betalning av samtliga skulder. Den sm inte kan betala sina skulder när han skall göra det sägs vara inslvent eller på bestånd. Endast den sm är inslvent kan försättas i knkurs. Beslut m knkurs fattas av dmstl ch förutsätter en ansökan. Den sm är på bestånd kan själv ansöka m knkurs. Frdringsägare kan

14 11 ckså ansöka. Efter beslut m knkurs får knkursgäldenären inte sluta avtal eller företa andra rättshandlingar sm kan göras gällande i knkursen. Det innebär bl.a. att en skuld till den sm är i knkurs inte skall betalas till knkursgäldenären persnligen utan till den sm företräder knkursbet. Om betalning sker till knkursgäldenären direkt, riskerar man att behöva betala en gång till. I vissa fall kan s.k. återvinning till knkursbet ske. Detta innebär att vissa rättshandlingar sm knkursgäldenären gjrt under viss tid före knkursen förklaras giltiga. De ~går tillbakaft. Atervinningen kan avse gåva eller betalning av lön eller arvde till nära släktingar till knkursgäldenären. Den kan avse betalning av en skuld. Även egendm sm frslas brt från ett företag före knkursen i syfte att hålla undan den i knkursen kan återvinnas. Bkföring Bkföringsskyldighet Enligt ~kföringslagen är alla näringsidkare, dvs. fysiska eller juridiska persner, sm yrkesmässigt bedriver eknmisk verksamhet bkföringsskyldiga. Aktieblag, handelsblag ch eknmiska föreningar är alltid bkföringspliktiga, avsett m de bedriver någn verksamhet eller ej. För enskild persn sm driver jrdbruk eller skgsbruk regleras bkföringsplikten inte i bkföringslagen utan i en särskild jrdbruksbkföringslag., Fastighetsägare sm hyr ut högst två lägenheter är inte bkföringsskyldiga. Bkföringslagen innehåller utförliga bestämmelser m löpande bkföring ch årsbkslut. Lagens krav på löpande bkföring innebär till en början att bkföringen skall grundas på verifikatiner dvs. kvittn, bankbesked, fakturr etc. På basis av

15 12 verifikatinerna skall affärshändelserna nteras i tidsföljd pst för pst (grundbkföring). De pster sm på så sätt har antecknats skall ckså systematiseras på lika kntn (huvudbkföring). Den löpande bkföringen skall alltså bestå av en både krnlgisk ch systematisk ntering av affärshändelserna. Vid räkenskapsperidens utgång skall de i den löpande bkföringen nterade belppen bearbetas ch sammanfattas till ett årsbkslut. Detta skall bestå av resultaträkning ch balansräkning. Kravet på årsbkslut gäller inte för de minsta rörelserna. Slutligen skall räkenskapsmaterial ch andra handlingar av betydelse för rörelsen samlas ch arkiveras. Aktieblag Alla aktieblag har skyldighet att lämna en ffentlig årsredvisning. Den skall insändas till blagsbyrån vid patent- 6ch registreringsverket i Sundsvall. Där är den tillgänglig för allmänheten. Mer m detta längre fram. Lagregler m ffentlig årsredvisning finns ckså för de flesta andra företagsfrmer. Handelsblag ch enskilda näringsidkare Handelsblag ch enskilda näringsidkare (ej stiftelser) med mer än 10 anställda eller ett nettvärde på tillgångarna i rörelsen på.f.n. mer än cirka 19 miljner krnr skall upprätta årsredvisning. Den årsredvisning sm skall upprättas är ffentlig ch skall hållas tillgänglig hs blaget för envar sm vill ta del av den. Har handelsblaget eller den enskilde näringsidkaren över 200 anställda eller större tillgångar än cirka 19 miljner krnr skall en mera kvalifice rad årsredvisning avges. ' Dessa företag är skyldiga att utan särskild anmdan lämna in en avskrift av årsredvisningen till länsstyrelsen. Det skall ske senast inm sex månader från utgången av räkenskapsåret. Arsredvisningen är därmed ffentlig både hs blaget ch hs länsstyrelsen.

16 13 Bkföringsnämnden För att främja utvecklingen av gd redvisningssed finns bkföringsnämnden, sm bl.a. lämnar vissa anvisningar ch upplysningar, inte minst till hjälp för den enskilde rörelseidkaren. Adressen är bkföringsnämnden, Bx 2134, Stckhlm, tfn 08/ll Bkföringsnämnden delar ckså ut infrmatinsbrschyrer till näringsidkare.

17 HUR FACKET SKAFFAR SIG INSYN I FÖRETAGENS SKÖTSEL 3.1 Inm företagen 3.1.l ;._lmänt I det allmän~.-a inledningsavsnittet har sagts några rd m betydelsen ch verkningarna av den eknmiska brttsligheten från samhällets, näringslivets ch arbetstagarnas synpunkt. Det har getts en del exempel på lika frmer av sådan brttslighet ch en del likartade fö.rfaranden såsm underlåtenhet att betala skatter ch avgifter, illjala ch brttsliga förfaranden i samband med knkurs, missbruk av den statliga knkurslönegarantin, bkföringsbrtt, åsidsättande av valutabestämmelserna, lika förfaranden i syfte att kringgå kllektivavtal, arb~tsrättslig lagstiftning ch regler i övrigt för arbetsmarknaden, laga arbetsförmedling ch åsidsättande av bestämmelserna m arbets- ch anställningstillstånd för utlänningar. Alla dessa ch andra liknande förfaranden har.t-ill syfte att genm åsidsättande av de vanliga spelreglerna ge den sm gör sig skyldig till förfarandet behöriga eknmiska fördelar på andras bekstnad. Inte minst betydelsefullt är det att eknmisk brttslighet i lika frmer fta går ut över de anställda. Det sker t.ex. genm att arbetstagare får arbeta på andra ch sämre villkr än vad sm nrmalt gdtas på arbetsmarknaden, att de inte får det skydd sm andra arbetstagare får genm lika ~lag av försäkringar ch genm sådana regler m arbetsmiljön ch säkerheten på arbet3platserna sm nrmalt tillämpas, genm att seriöst företagande f tast är tillfälligt ch krtvarigt med allt vad det innebär, av bristande anställningstrygghet ch risker för arbetstagarnas utkmstmöjligheter. Mt bl.a. denna bakgrund. är det tydligt att de fackliga rganisatinerna ch de fackliga företrädarna har en viktig uppgift att fylla i ansträngningarna att kmma till rätta med den eknmiska brttsligheten. I detta avsnitt skall sägas någt m de medel sm arbetsrättsliga regler i lagar ch kllektivavtal ch

18 15 en del andra närbesläktade regler ställer till fackets förfgande i detta sammanhang. Det bör emellertid redan från början sägas att de arbetsrättsliga regler sm kan få betydelse i detta sammanhang har sina begränsningar. Framför allt bygger det arbetsrättsliga regelsystemet nästan genmgående på att företaget har en eller flera fackliga rganisatiner sm mtparter i fackliga förhandlingar ch sm bärare av arbetstagarnas rätt till insyn ch inflytande. Där~ ligger att företagets anställda, eller åtminstne någn eller några av dem, måste vara fackligt rganiserade. I många viktiga sanunanhang gäller ckså att företaget måste.h! träffat kllektivavtal för att rätt till fackligt inflytande skall kunna göras gällande. Många företag sm bedriver seriös verksamhet, ch sm överträder gällande regler på ett sådant sätt att det måste anses röra sig m eknmisk brttslighet, håller sig undan insyn ch fackligt inflytande genm att arbetskraften är rganiserad. Inm vissa branscher finns det ett strt inslag av invandrade arbetstagare.sm är tillräckligt infrmerade m sina rättigheter ch m förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Inm andra har prblemet sin rt i att arbetstagarna har ett krtsiktigt eknmiskt utbyte av att man arbetar utan kllektivavtal ch fuskar med skatter ch avgifter. Att man i stället saknar trygghet i anställningen, sådant försäkringsskydd sm annars är det vanliga på arbetsmarknaden m.m., får spela en underrdnad rll. Det tänker man på först när svårigheterna uppstår. Facklig pininsbildning ch facklig infrmatin har alltid varit ch är även nu den viktigaste vägen att kmma till rätta med prblem sm ytterst berr på att arbetstagare står utanför facket ch därmed ckså saknar det skydd sm kllektivavtal ch arbetsrättslig lagstiftning ger de rganiserade. Uppenbarligen spelar i det sammanhanget ett gtt samarbete ch ett väl utvecklat infrmatinsutbyte de fackliga rganisatinerna emellan en mycket viktig rll. Härtill kmmer naturligtvis att de fackliga rganisatinerna kan använda sina fackliga maktmedel till

19 16 stöd för krav på kllektivavtal ch rdnade förhållanden på arbetsplatserna. Den fackliga stridsrätten är enligt en grundregel i rättssystemet fri, när ett kllektivavtal inte har träffats. Denna regel har numera ytterst sitt stöd i grundlagen (2 kap. 17 S regeringsfrmen). Vad sm nu har sagts m betydelsen av att arbetstagarna är fackligt rganiserade ch att anställningsvillkren ch förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare ch arbetstagare är reglerat i kllektivavtal får naturligtvis inte uppfattas så att rganiserade arbetstagare är rättslösa. Den grundläggande skyddslagstiftningen, t.ex. lagarna m anställningsskydd ch m rätt till semester liksm arbetstids- ch arbetsmiljölagstiftningen~ gäller för hela arbetsmarknaden. Men möjligheterna att hävda rättigheterna är i hög grad berende av att det finns en facklig rganisatin sm i förhandlingar med arbetsgivaren ch på andra sätt kan ta de enskilda arbetstagarnas rättigheter tillvara. En viktig nynet i 1976 års medbestämmandelag (MBL) kan med viss rätt sägas vara ett steg vidare i jämförelse med vad sm gäller i allmänhet. Enligt SS MBL har de fackliga rganisatinerna en särskild förhandlingsrätt ch en veträtt när arbetsgivaren vill lägga ut arbete på entreprenad eller på annat sätt få arbete utfört utan att anlita egna anställda. Facket kan då ställa krav på att arbetsgivaren skall skaffa sig garantier för att entreprenörens verksamhet bedrivs på ett lagenligt ch även i övrigt gdtagbart sätt. Detta gäller även m facket inte har medlemmar hs entreprenörsföretaget ch därmed förhandlingsrätt ch rätt till infrmaticn direkt i förhållandet till detta. I det följande skall först sägas någt m den fackliga rganisatinens möjligheter att få insyn i ch inflytande över det egna företaget ch dess skötsel, när rganisatinen har medlemmar bland företagets anställda ch därmed den rätt till fackliga förhandlingar sm egentligen är grunden för hela systemet av rättsregler på arbetsrättens mråde. Sedan redvisas reglerna m facklig förhandlings- ch veträtt i SS MBL ch

20 17 vissa andra rättsregler. De kan sägas ha det gemensamt att de är medel att förhindra seriös företagsamhet sm man inte kan kmma åt direkt genm fackliga förhandlingar ch infrmatin, främst därför att arbetstagarna är rganiserade ch kllektivavtal saknas. Ett par ytterligare påpekanden är dck på sin plats redan här i inledningen. Redvisningen tar främst sikte på de regler sm finns i lagstiftningen på arbetsmarknaden ch de fackliga handlingsrnöjligheter sm reglerna erbjuder. Typiskt för många av lagarna är emellertid att de mer eller mindre direkt förutsätter att de skall kunna vidareutvecklas ch anpassas till skiftande förhållanden indm lika mråden av arbetsmarknaden genm kllektivavtal. Numera har det träffats medbestämmandeavtal för praktiskt taget alla större ch viktigare mråden av arbetsmarkna- den. I avtalen har behandlats bl.a. åtskilliga frågr sm har varit med i debatten kring den arbetsrättsliga lagstiftningen men sm av skilda skäl inte har fått sin lösning där. Ett exempel är frågan m ett direkt fackligt inflytande på kncernnivå i stället för enbart en rätt till förhandlingar ch infrmatin i förhållandet mellan det enskilda företaget inm en kncern ch dess anställda. Andra exempel är regler m andra frmer för förhandlingar (t.ex. förhandlingar "i linjen" ch s.k. integrerade förhandlingar) i stället för primära förhandlingar enligt ll S MBL, regler m rätt till möten på betald arbetstid ch m rätt att anlita arbetstagarknsulter rn.m. Den fackliga förhandlings- ch veträtten enligt SS MBL har inm många viktiga mråden i särskilt hög grad utvecklats ch fått sitt praktiska innehåll genm kllektivavtal eller i riktlinjer i andra frmer. Någn fullständig bild av de fackliga handlingsmöjligheterna kan man därför inte få utan att ckså vända sig till kllektivavtalen. Den fackliga förtrendemannen hs ett enskilt företag måste alltså vara väl rienterad m de "egna" specialreglerna.

21 18 Det är främst en fråga för förbunden ch deras underrganisatiner att sprida kunskaper ch hålla kntakter i fråga m de reglerna Regler m förhandlingar ch infrmatin m.m. Förhandlingar MBL. innehåller en rad samverkande bestämmelser sm syftar till ch infrmatin att ge de fackliga företrädarna infrmatin m företagets verksamhet ch påverka de beslut sm fattas i verksamheten. De grundläggande bestämmelserna finns i 10 S MBL sm handlar m vad sm brukar kallas den allmänna fackliga förhandlingsrätten. En facklig rganisatin sm har en eller flera medlemmar anställda -hs en arbetsgivare (ett företag) har rätt till förhandlingar med arbetsgivaren m allt sm rör förhållandet mellan arbetsgivaren ch medlemmarna. Förhandlingarna kan gälla medlemmarnas anställningsvillkr ch förhållandena ' i deras dagliga arbete, dvs. arbetsledningsfråg~ av lika slag. Det är emellertid viktigt att kmma ihåg att rätten till förhandlingar inte stannar vid anställnings- ch arbetsvillkren i inskränkt mening. Den gäller ckså i fråga m företagets verksamhet ch skötsel i strt ch därmed ckså i frågr m företagets eknmi m.m. Lagen bygger på att de_t är ett intresse för arbetstagarna likaväl sm för andra intressenter i företaget att verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Någt krav på att företaget skall ha träffat kllektivavtal gäller inte för att den fackliga rganisatinen skall ha allmän förhandlingsrätt enligt 10 S MBL. Det anses dck nödvändigt att den fackliga rganisatinen har eller brukar ha medlemmar anställda vid företaget. Det är i princip den fackliga rganisatin sm har påkallat förhandlingen scm ck3å ~estämrner förhandlingsämnet. Förhandlingsskyldigheten är inte berende av att företaget inte har hunnit fatta beslut eller på annat sätt är bundet vid en viss tidpunkt. Den fackliga rganisatinen har rätt att i princip närhelst den finner lämpligt ta upp en förhandling inm den