KARTLÄGGNING AV VILLKOR FÖR FÖRETAGANDE INOM SVENSK JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSNÄRING RAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV VILLKOR FÖR FÖRETAGANDE INOM SVENSK JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSNÄRING RAPPORT"

Transkript

1 Avsedd för Konkurrenskraftsutredningen Dokumenttyp Rapport Datum Mars 2014 KARTLÄGGNING AV VILLKOR FÖR FÖRETAGANDE INOM SVENSK JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSNÄRING RAPPORT

2 Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Konkurrenskraftsutredningen och uppdraget Uppdragets genomförande Rapportens disposition 2 2. Om företag inom jordbruks- och trädgårdsnäring Definition av företag inom jordbruksstatistiken Statistik Företagsform Andel heltidsjordbruk Jordbrukens driftsinriktning 4 3. Allmänna villkor och regler för företagare i sverige Villkor för företag i Sverige Att grunda ett aktiebolag De vanligaste skatterna och avgifterna Det offentliga företagsfrämjandet Den generella bilden av kapitalförsörjning bland små och medelstora företag Särskild lagstiftning och beskattning för jordbruksföretag Introduktion Tillstånd att förvärva jordbruksfastighet Beskattning Miljöskydd Djurskydd Smittskydd, djurhälsa samt livsmedel Epizootilag Zoonoslagen Livsmedelslagstiftning Stöd till jordbruksföretagaren att orientera sig och hitta för denne relevanta regler Allmänna gårdskrav Finansiering och kapitalförsörjning - särskilt för jordbruksföretag Kapitalförsörjning inom jordbruks- och trädgårdsnäringen Ekonomiska stöd och ersättningar Den gemensamma jordbrukspolitiken Hur hanteras ansökningarna? Finns det särskilda stöd för insatser för att öka utbildningsnivån bland företagsledare i Jordbruksbranschen? Offentliga insatser Övriga insatser Vad säger företagarna själva? Enkät till jordbruksföretagen 28-10

4 8.2 Om allmänna villkor och regler för företagande Hinder för att utveckla företaget Särskild lagstiftning Information kring de krav regelverken ställer Administrationen kring att erhålla ekonomiskt stöd och ersättningar Behov och tillgång till extern finansiering Övriga inspel från jordbruksföretagen Hur ser regelverket ut i några andra branscher? Inledning Specifika villkor för restaurangföretagaren Regelverk och tillstånd för restaurangverksamhet Köp och övertagande av restaurang Krav på restaurangföretagaren Tillstånd att bedriva verksamheten Särskilda tillstånd beroende på verksamhetens inriktning och form Mer om tillsyn Om att få stöd kring information om vad som gäller Prissättning, marknadsföring och konjunkturkänslighet Kapitalförsörjning och ekonomiska bidrag Utbildningsutmaningar Om trygga restaurangbesök Specifika villkor för fristående förskoleverksamhet Att starta och söka tillstånd för att bedriva fristående förskola Verksamhetens olika delar över vilken tillsyn bedrivs Ekonomiska bidrag och andra stöd Stöd i vidareutveckling och utbildning Specifika villkor för företag inom kemiindustrin Lagar och regler Tillsyn Kapitalförsörjningsfrågor Stöd till branschens utveckling Särskilda reflektioner för branschen Diskussion och slutsatser Introduktion Generella iakttagelser av jordbruksföretagen Är jordbruksföretagen i högre grad än andra branscher tyngda av villkor som lagstiftningen sätter upp? Finansiering, ekonomiska stöd och ersättningar en möjlighet eller hinder? Branschernas marknad, företagens möjligheter till utveckling och andra påverkansfaktorer i omvärlden Avslutande reflektioner Referenslista 57 Figurer Figur 1 Jordbruksföretag i riket efter företagsform, 2010 (Källa: Jordbruksverket)... 3 Figur 2 Antal jordbruksföretag efter brukningsform, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket)

5 Figur 3 Antal jordbruksföretag 2010 efter övergripande driftsinriktning, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket)... 5 Figur 4 Antal jordbruksföretag verksamma inom husdjur 2010 efter driftsinriktning, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket)... 5 Figur 5 Antal jordbruksföretag verksamma inom växtodling 2010 efter driftsinriktning, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket)... 6 Figur 6: Process för att grunda aktiebolag i Sverige... 7 Figur 7: SMF som anser att tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder Figur 8 Få företag ansöker om krediter, lån eller externt ägarkapital Figur 9 Grafisk översikt av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) Figur 10 Jordbruksföretagarens åsikter om allmänna villkor och regler för företagande (RMC enkät ) Figur 11 Jordbruksföretagarens åsikter om ändamålsenligheten med den särskilda lagstiftingen inom sektorn (RMC enkät ) Figur 12 Jordbruksföretagarens åsikter kring informationen om vilka krav som ställs på företagaren (RMC enkät ) Figur 13 Jordbruksföretagarens åsikt om administrationen för att erhålla ekonomiskt stöd och ersättningar (RMC enkät ) Figur 14 Jordbruksföretagarens behov av extern finansiering (RMC enkät ) Figur 15 Jordbruksföretagaren upplevelse om tillgången till extern finansiering utgör ett hinder för företagets utveckling (RMC enkät ) Figur 16 Jämförelse mellan de fyra branscherna avseende yttre faktorer och deras makt över marknaden Tabeller Tabell 1 Process för att grunda aktiebolag i Sverige... 8 Tabell 2 Översikt miljölagstiftningen Tabell 3 Allmänna gårdskrav Tabell 4. Möjliga utmaningar kopplade till finansiering Tabell 5 Översikt av huvudsakliga ramverk för lagstiftning i olika branscher.. 51 Tabell 6 Översikt jämförelse av villkor i jämförda branscher BILAGOR Bilaga 1 Lagstiftning om allmänna villkor att driva näringsverksamhet Bilaga 2 Miljöbalken och förordningar tillämpliga på jordbruksföretagen Bilaga 3 Lagstiftning kring djurhållning Bilaga 4 Epizoo- och zoonoslagstiftning Bilaga 5 Livsmedelslagstiftningen Bilaga 6 Allmänna gårdskrav Bilaga 7 Växtodlingskrav och exempel på kontrollfrågor Bilaga 8 Djurhållningskrav och exemepel på kontrollfrågor Bilaga 9 Stödrätter och tvärvillkor -10

6 Bilaga 10 Lagstiftning om mjölkkvoter och mejerier Bilaga 11 Översikt av resursfördelning av landsbygdsprogrammet åren Bilaga 12 Restauranglagstiftning Bilaga 13 Lagstiftning för fristående förskola Bilaga 14 Lagstiftning för företag i kemiindustrin -10

7 1. INLEDNING 1.1 Konkurrenskraftsutredningen och uppdraget Konkurrenskraftutredningen (Landsbygdsdepartementet) ska enligt direktivet Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion (Dir. 2013:20) föreslå en strategi och åtgärder som främjar konkurrenskraft och utveckling inom svensk jordbruks- och trädgårdsnäring. Som ett led i utredningsarbetet behöver villkoren för företag verksamma inom jordbruks- och trädgårdsnäringen belysas närmare. Ramböll Management Consulting (RMC) har haft uppdraget att genomföra en översiktlig kartläggning av villkoren för företagande inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Syftet med uppdraget var att göra en övergripande kartläggning av villkoren att driva företag. Med villkor kan förstås lagverk och regelverk som styr verksamheten men även villkor för företagaren avseende eventuella särskilda skatter för verksamheten, tillsyn och kontroller att förhålla sig till, hur verksamhetens kan skaffa kapital, eventuella ekonomiska bidrag som kan erhållas, möjligheter till vidareutbildningar och andra relevanta reflektioner för den specifika sektorns villkor på marknaden. Uppdraget har således omfattats särskilt av en kartläggning för jordbruks- och trädgårdsnäringen på följande områden: allmänna villkor och regler för företagare i Sverige, inkl. skatter och avgifter (ramverk), särskild lagstiftning för jordbruket: bl.a. miljöskydd, djurskydd, djurhälsa, smittskydd, livsmedelslagstiftning inkl. kontroll, ekonomiska stöd och ersättningar inklusive kontroller, finansiering, kapitalförsörjning. Uppdraget omfattade även översiktligt frågor som gäller stöd till utveckling av kunskap, teknik, innovation och rådgivning. Mot bakgrund av kartläggningen har även en övergripande jämförelse gjorts med motsvarande förhållanden för några andra typer av företag eller branscher i Sverige men som har den gemensamma nämnaren att regler, tillsyn och kontroll spelar en viktig roll i deras verksamheter och att verksamheterna som oftast bedrivs av få personer. De branscher som legat till grund för jämförelsen är restaurang, fristående förskola och företag inom kemiindustrin. Jämförelsen kan endast baseras på antaganden givet dels svårigheter att jämföra lagtexter med varandra och vad för inverkan de kan tänkas ha. En lång rad faktorer spelar roll i sammanhanget avseende lagstiftningens inverkan såsom val av driftsform, tvingande eller allmänna råd, hur väl bevandrad den enskilde näringsidaren är i regelverk och det företagsfrämjande systemet etc. Denna kartläggning syftar till att ge en översiktlig kunskap om de viktigaste förutsättningarna som råder för näringsidkare inom jordbrukssektorn men även översiktligt diskutera hur denna kunskap kan förhålla sig till andra hårt reglerade näringsidkare i andra branscher. Den kartlagda lagstiftningen och stödstrukturer är de mest frekventa och omfattar det som RMC bedömer vara de mest relevanta, med förbehållet att det kan finnas både annan lagstiftning och ekonomiska stöd som inte omfattas av denna kartläggning. 1.2 Uppdragets genomförande Uppdraget genomfördes mellan december 2013 och mars 2014 och har i huvudsak bestått av en skrivbordstudie baserad på information som hämtats från olika myndigheters internetsidor samt samtal med handläggare på olika myndigheter i syfte att hitta och få information förtydligad. Ett antal rapporter och informationsskrifter om företagande i framförallt jordbrukssektorn ligger även till grund för kartläggningen. RMC genomförde även en enkätundersökning som skickades till företagare som verkar inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Urvalet av mottagare av enkäten 1

8 gjordes av Jordbruksverket på uppdrag av Konkurrenskraftsutredningen. Syftet med enkäten var att fånga upp företagarnas åsikter kring villkoren för att driva företag. Enkäten omfattade totalt tio frågor som handlade om såväl villkoren för företagets drift och utveckling som finansiering samt öppna frågor där det gavs möjlighet att ge inspel till vad som skulle kunna förbättras. Enkäten skickades till ett mycket begränsat antal företag (cirka 200 företag) och svarsfrekvensen blev 35 % (drygt 70 svar). RMC bedömer att svarsfrekvensen på 35 % är rimlig i detta fall och kan även anses vara rimlig i sammanhanget. Svarsfrekvensen kan inte förväntas bli högre när spontana enkäter skickas ut utan att ha en koppling till att mottagaren aktivt genomfört en insats som kan anses vara kopplad till någon form av uppföljning som en enkät kan representera. Dessutom ska det påpekas att enkäten genomfördes under en kort tidsperiod som delvis sammanföll med jul- och nyårshelgen. Målsättningen med enkäten var att skapa en ökad känsla för och kunskap om riktningen för hur företagarna själva ser på omständigheterna att driva jordbruksföretag. 1.3 Rapportens disposition Rapporten inleds med statistik från Jordbruksverket för att skapa en förståelse för vad företag inom jordbruks- och trädgårdsnäringen driver för typ av verksamheter. Kapitel tre beskriver vilka allmänna villkor som råder för företagande i Sverige och som alla näringsidkare omfattas av. I kapitel 4 behandlas den huvudsakliga särskilda lagstiftnigen som företag inom jordbruks- och trädgårdsnäringen omfattas av. I bilagor finns detaljerade referenser på lagar och förordningar. Kapitlet beskriver även hur kraven har systematiserats i syfte att åskådliggöra och förenkla i arbetet med att möta upp de krav som ställs på företagaren. I kapitel 5 diskuteras översiktligt kapitalförsörjningsfrågan och i kapitel 6 beskrivs de olika ekonomiska stöden och ersättningarna som jordbruks- och trädgårdsföretagen omfattas av. Kapitel 7 beskriver möjligheterna till att få stöd till att utbilda företagsledare inom målgruppen och kapitel 8 redogör för vad jordbruks- och trädgårdsnäringen svarade på enkäten. I kapitel 9 görs en översiktlig genomgång av regelverket som styr verksamheter inom branscherna restaurang, fristående förskola och företag inom kemiindustrin. Rapporten avslutas med en slutlig diskussion i kapitel 10. 2

9 2. OM FÖRETAG INOM JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSNÄRING 2.1 Definition av företag inom jordbruksstatistiken Inom den svenska jordbruksstatistiken definieras företag inom jordbruks- och trädgårdsnäring som jordbruksföretag inom jordbruk, husdjursskötsel och trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning 1. För att ingå i statistiken finns det specifika definierade tröskelvärden. Utifrån tröskelvärdena är målet med statistiken att den ska omfatta 99 % av jordbruksproduktionen mätt i standardtäckningsbidrag. Det innebär att företaget: brukade mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar - minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller höns (inklusive kycklingar), eller innehade minst kvadratmeter frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller innehade minst 200 kvadratmeter växthusyta för trädgårdsproduktion I denna rapport används således begreppet jordbruksföretag för den aktuella målgruppen rapporten har kartlagt. 2.2 Statistik Företagsform Sett till antal domineras det svenska jordbruket av enskilda firmor som företagsform. Fler än nio av tio jordbruksföretag (93 procent) var under 2010 registrerade som enskilda firmor. Av de totalt drygt 70 tusen registrerade företagen var under procent (3 595) av jordbruksföretagen registrerade som aktiebolag. Enligt SCB:s företagsdatabas är 99,7 procent av företag inom denna sektor s.k. mikroföretag, d.v.s. att de har nio eller färre anställda 2. 2% 5% aktiebolag enskild firma övriga 93% Figur 1 Jordbruksföretag i riket efter företagsform, 2010 (Källa: Jordbruksverket) 1 _webbny_omstatistiken.htm 2 Detta omfattar följande branscher (SNI på tre-siffrig nivå): 01.1 växtodlare av ett- och tvååriga växter, 01.2 odlare av fleråriga växter, 01.3 odlare av plantskoleväxter, 01.4 djurskötselföretag och 01.5 blandat jordbruk 3

10 2.2.2 Andel heltidsjordbruk Den svenska jordbruksstatistiken är uppdelad på företag som är heltids- respektive deltidsjordbruk. Den statistiska definitionen av ett heltidsjordbruk är att företaget beräknas kräva minst en heltidstjänst (1600 standardtimmar per år). Enligt denna definition beräknas att 24 procent (17 038) av företagen under 2010 bedrivs som heltidsjordbruk. Som jämförelse har denna andel sjunkit från drygt 32 procent sen De flesta (59 %) av dessa heltidsjordbruk bedrivs som företag i delvis arrenderad form Deltid Heltid Helt ägd Helt arrenderad Delvis arrenderad Företag utan åkermark Totalt Figur 2 Antal jordbruksföretag efter brukningsform, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket) Jordbrukens driftsinriktning Företagen i den svenska jordbruksstatistiken är indelade i fyra övergripande driftsinriktningar där kategorierna småbruk, husdjur och växtodling utgör omkring en tredjedel var. Den vanligaste driftsinriktningen är kategorin småbruk som står för 35 procent av jordbruksföretagen. 29 procent av jordbruksföretagen ingår i kategorin husdjur och 28 procent i kategorin växtodling. 7 procent av jordbruken är kategoriserade som blandat jordbruk. 4

11 Deltid Heltid Summa växtodling Summa husdjur Blandat jordbruk Småbruk Figur 3 Antal jordbruksföretag 2010 efter övergripande driftsinriktning, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket) Nästan hälften (49 procent) av företagen med driftsinriktning husdjur utgörs av företag verksamma med köttdjur. 70 procent av dessa företag utgörs av deltidsjordbruk. Den näst vanligaste driftsinriktningen inom kategorin husdjur är mjölkkor som står för 24 procent. Endast en procent av dessa företag driver under 2010 sitt jordbruk som en deltidsverksamhet. Som tredje största kategori återfinns får och getter som motsvarar 14 procent av företagen. Under 2010 fanns 525 respektive 539 företag registrerade inom driftsinriktningen svin respektive övrig husdjursskötsel. 8 procent av företagen är registrerade som blandad husdjursskötsel Deltid Heltid Figur 4 Antal jordbruksföretag verksamma inom husdjur 2010 efter driftsinriktning, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket) 5

12 Bland företagen verksamma inom växtodling dominerar tre driftsinriktningar: spannmål, vall utöver eget behov och övriga jordbruksväxter. Dessa står för 34 procent, 33 procent respektive 26 procent av företagen verksamma inom växtodling. Sammantaget står dessa företag för 93 % av företagen Deltid Heltid Figur 5 Antal jordbruksföretag verksamma inom växtodling 2010 efter driftsinriktning, heltid/deltid, 2010 (Källa: Jordbruksverket) 6

13 3. ALLMÄNNA VILLKOR OCH REGLER FÖR FÖRETAGARE I SVERIGE Detta kapitel redogör för hur man bör gå tillväga för att grunda och driva ett företag i Sverige. Kapitlet fokuserar på faktorer som rör villkor och regler. Vidare ger kapitlet en översikt över det offentliga främjandesystemet samt en generell bild över hur kapitalförsörjning kan se ut för små och medelstora företag. 3.1 Villkor för företag i Sverige Oavsett om företaget är ett jordbruksföretag eller bedriver verksamhet i en annan bransch finns det ett antal allmänna villkor som omger en näringsidkare. I Sverige finns det olika former för att driva företag vilka utgörs av enskild näringsverksamhet, aktiebolag, handelsbolag eller kommanditbolag, ekonomisk förening samt ideell förening. Det finns även möjligheter att kombinera företagsformerna på olika sätt genom att exempelvis en ekonomisk eller ideell förening bildar ett aktiebolag (dotterbolag). Vid grundandet av så kallade kapitalbolag blir bolaget en juridisk person och bolagen är frikopplade från ägarnas egen ekonomi. För övriga bolagsformer behövs inget startkapital men bolagsgrundarna är då personligt ansvariga för bolagets ekonomi. Val av bolagsform måste baseras på den verksamhet som drivs. I dagsläget drivs 55 procent av Sveriges cirka 1,14 miljoner företag som enskilda firma och 31 procent som aktiebolag Att grunda ett aktiebolag Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket driver gemensamt hemsidan verksamt.se som guidar personer vid grundandet av ett bolag. Där kan en person som avser att grunda ett företag klicka i olika uppgifter och därefter genereras en checklista som assisterar personen genom hela processen av att grunda ett bolag. Figuren nedan är en kronologisk översikt för hur man går tillväga för att grunda ett aktiebolag i Sverige. Den fiktiva personen som grundar aktiebolaget har för avsikt att anställa vid företagsstarten, att ta emot kontant betalning, att köpa varor från andra länder och är anställd hos ett annat företag när grundandet ska genomföras Förberedelser i) Stiftelseurkund och bolagsordning ii) Betala in aktiekapital 2. Registrering av AB 3. F-skatt och moms i) Ansökan om F- skatt ii) Momsregistrering 4. Registrering som arbetsgivare Skatteverket ansvarar för arbetsgivarregistret 5. Tillstånd Om verksamheten kräver tillstånd 6. Informera nuvarande arbetsgivare 7. Upprätta bokföring 8. Välja revisor 9. Anmäl kassaregister Endast vid kontant betalning 10. VAT-nummer: Vid internationell handel 11. EORI nummer Detta behövs vid import från länder utanför EU 12. Elektronisk skattedeklaration Figur 6: Process för att grunda aktiebolag i Sverige 3 SCB:s hemsida: 4 Hemsidan verksamt.se 7

14 Punkt Förklaring 1. Stiftelseurkunden innehåller bl.a. information om aktievärde, aktiefördelning och styrelsemedlemmar. Minimikapital för att grunda ett aktiebolag i Sverige är kronor. 2. Anmälan av aktiebolag kan göras via e-tjänster som erbjuds på webbplatsen, verksamt.se. Registreringen ska bl.a. innehålla namnförslag, verksamhetsbeskrivning och vilka som är med i styrelsen. Kostnad för registrering är 1900 kronor. 3. Registrering av F-skatt kan göras via verksamt.se och är gratis. Momsregistrering sker samtidigt som registrering av F-skatt. Information om vilka som är befriade från moms finns på Skatteverkets hemsida. 4. Arbetsgivare måste registrera sig hos arbetsgivarregistret (Skatteverket). Även detta kan göras via webbplatsen verksamt.se (e-tjänst). När en person anställs måste företagaren ta ställning till anställningsform och vara informerad om lagar och regler som gäller vid anställning. Varje arbetsgivare måste lämna arbetsgivardeklaration varje månad och årliga kontrolluppgifter till Skatteverket. 5. Många typer av verksamheter kräver särskilt tillstånd från kommun, länsstyrelse eller annan myndighet. Information om vilka verksamheter som kräver tillstånd finns på webbplatsen verksamt.se (tjänsten heter hitta tillstånd ). 6. Beroende på arbetskontrakt kan det vara nödvändigt att informera sin arbetsgivare. 7. Alla bolag som driver näringsverksamhet är bokföringsskyldiga. Juridiska personer är alltid bokföringsskyldiga. Bokföringsskyldigheten innebär följande (enligt skattemyndigheten): 1. Löpande bokföra alla affärshändelser som påverkar företagets resultat eller ställning 2. Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i både kronologisk ordning (grundbokföring) och systematisk ordning (huvudbokföring) 3. Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske 4. Det skall finnas underlag verifikationer för alla affärshändelser i bokföringen 5. Redovisningsvalutan skall vara svenska kronor eller i vissa fall i Euro 6. Allt skall ske förenligt med god redovisningssed 7. Alla verifikationer och övrig räkenskapsinformation skall arkiveras i sju år När räkenskapsåret är slut ska bolaget upprätta en årsredovisning. En årsredovisning består av en förvaltningsberättelse, en resultaträkning, en balansräkning och tilläggsupplysningar 8. I normalfallet behöver ett aktiebolag ha en auktoriserad revisor som granskar företagets redovisning och styrelsens skötsel av bolaget. 9. Vi hantering av kontanta betalningar måste ett kassaregister anmälas hos Skatteverket. 10. VAT-nummer är ett internationellt momsnummer och behövs vid handel inom EU 11. Vid import av varor från länder utanför EU behövs ett s.k. EORI-nummer. EORInummer kan erhållas genom en ansökan till Tullverket. 12. Aktiebolag kan använda elektronisk skattedeklaration som erhålles genom en anmälan hos Skatteverket. Tabell 1 Process för att grunda aktiebolag i Sverige 8

15 3.1.2 De vanligaste skatterna och avgifterna Både fysiska och juridiska personer har ett eget s.k. skattekonto hos Skatteverket. Exempel på de vanligaste typerna av skatter och avgifter som åligger en företagare inkluderar: A-skatt: betalas av den som utbetalar ersättning för arbete till en fysisk eller juridisk person utan F-skatt. A-skatt betalas alltså för fysisk eller juridisk person som har skattepliktig inkomst av tjänst. För en arbetstagare är detta densamma som inkomstskatt. F-skatt: betalas av fysisk eller juridisk person som bedriver näringsverksamhet. I den preliminära F-skatten ingår kommunalskatt, statlig inkomstskatt och sociala avgifter. Bolagsskatt: Den skatt som bolag betalar på vinsten. Den uppgår i nuläget till 22 procent. Arbetsgivaravgift: Betalas av arbetsgivare ovanpå den lön som betalas till arbetstagare. Nuvarande nivå är 31,43 procent eller 15,49 procent för dem som är födda 1988 eller senare. Egenavgifter: betalas av fysisk person som är en enskild näringsidkare eller en handelsbolagsdelägare som har inkomst av aktiv näringsverksamhet. Egenavgifterna omfattar avgifter som t.ex. ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift och arbetsmarknadsavgift. Totalt uppgår egenavgifterna till 28,97 procent (15,06 procent för dem är födda 1988 eller senare). Särskild löneskatt: betalas av fysisk person som har inkomst av passiv näringsverksamhet. Mervärdesskatt (moms): betalas av fysiska eller juridiska personer som omsätter momspliktig vara eller tjänst inom landet. I dagsläget finns det allmän moms (25 procent), reducerad sats (12 procent), starkt reducerad sats (6 procent) och nollsats. Samtliga jordbruksföretag måste hålla löpande bokföring och eventuellt erhållet EU-stöd är även föremål för beskattning. I bilaga 1 återfinns det huvudsakliga regelverket avseende företagande. 3.2 Det offentliga företagsfrämjandet I det svenska företagsfrämjandet finns en rad aktörer som är uppdelade på nationell, regional och lokal nivå. Sedan finns det också innovations- och företagsstöd som är kopplade till landets olika högskolor. Den grundläggande tanken bakom offentligfinansierat stöd är att det ska spela en marknadskompletterande roll. Almi är en viktig aktör inom det offentligfinansierade företagsstödet och finns genom 19 olika dotterbolag etablerade över hela landet. Almi har i uppdrag att bidra till tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt 5. Almi delar in sin verksamhet i lån, riskkapital, rådgivning och inkubation. Precis som andra företagsfrämjande aktörer ska Almi vara marknadskompletterande, tanken med tjänsterna inom finansiering är att Almi ska vara mer riskvilliga än marknaden. Inom rådgivning erbjuder Almi tjänster för både nygrundade och etablerade företag. Almi har även ansvaret för att driva det statligt finansierade inkubatorprogrammet. På regional nivå varierar det företagsfrämjande systemet kraftigt och generellt kan sägas att landets storstadsregioner har ett mer utbyggt företagsstöd än i landsbygden. Ett exempel är Region Skåne, där en kartläggning av Sydsvenska Dagbladet som publicerades den 13 december visade på att det finns 120 aktörer bara i Skåne. Total kostnad för det offentligfinansierade stödet i Skåne uppgår enligt Sydsvenskan till 730 miljoner kronor per år. Detta inkluderar då även de nationella och de kommunala aktörerna 6 5 Almis ägardirektiv

16 Exempel på vad olika kommunala aktörer gör finns på hemsidan foretagsklimat.se. Exempel på olika aktiveter som sker är företagsbesök av tjänstemän och politiker, företagslots (att hjälpa företag i kontakten med kommunens olika verksamheter), offentlig upphandling och tjänstegarantier. På verksamt.se finns det en funktion där företag själva kan söka vilket stöd de har behov av. Funktionen kallas Hitta rådgivare, där listas tretton olika områden som företag kan söka stöd för. Tjänsten riktar sig mot företag i alla faser och inkluderar rådgivare inom affärsutveckling, entreprenörskap, finansiering, företagsutveckling, innovationer/produktutveckling, marknadsföring, nyföretagande, rådgivning, rådgivning för kvinnor, rådgivning för unga, starta företag, affärsplan samt stöd och bidrag för företag. Om en användare klickar på Affärsutveckling Skåne dyker fyra olika aktörer upp med namn, adress och telefonnummer. På den nationella nivån finns det exempel på organisationer som arbetar med att främja export (t.ex. Business Sweden), nyföretagande (Nyföretagarcentrum) eller de som arbetar med att gynna förutsättningar för miljöteknikföretag (CINNS). Just inom internationaliseringsfrämjande insatser finns det en uppsjö av olika aktörer. Utöver Business Sweden finns inom finansiering följande organisationer: Svensk Exportkredit, Exportkreditnämnden och Swedfund. För nätverkande finns EU-kommissionens satsning Enterprise Europe Network. Nätverkande verksamhet har fram till december 2013 drivits av Sida i utvecklingsländer inom ramen för satsningen Partnerdriven Cooperation. En del av denna verksamhet har nu tagits över av UD. Nätverkande verksamhet bedrivs även av de svenska handelskamrarna samt inom ramen för olika satsningar på VINNOVA (däribland t.ex. Eurostars). Myndigheten Kommerskollegium har en informationsfunktion inom internationell handel. Tillväxtverket genomför f.n. en satsning som kallas affärutvecklingscheckar för införskaffandet av extern kompetens vid bl.a. internationalisering (där företaget måste medfinansiera minst hälften). 3.3 Den generella bilden av kapitalförsörjning bland små och medelstora företag Kapitalförsörjning är ett tema som alla företag står inför när ett företag ska expandera eller genomföra en ny investering. Svårast att lösa kapitalförsörjningsfrågan har företag som precis har grundats och befinner sig i tidiga faser av företagets utveckling. Det finns ett flertal anledningar till att företag har svårigheter med kapitalförsörjning. Anledningarna kan antingen ligga hos företagen själva (som att affärsidén eller kunskapen om finansiering inte är tillräckligt bra) eller vara externa (som i marknadsbrister eller för lite riskvillig finansiering). Tillväxtverket har sedan 2002 genomfört en enkätundersökning (Företagens villkor och verklighet) vart tredje år där små- och medelstora (SMF) företag svarar på frågor om vilka möjligheter och svårigheter som de upplever i sin vardag och vad de tror om sin framtid. Enkätundersökningen år 2011 gick ut till företag i tolv 7 olika branscher. Enkätundersökningen besvarades av företag (svarsfrekvens, cirka 60 procent) och enligt Tillväxtverket representerar undersökningen cirka företag (genom att vikta upp resultaten), eller lite mer än en tredjedel av landets samtliga företag. Enligt samma undersökning är cirka 0,1 procent (d.v.s. företag med 250 anställda eller fler) av Sveriges företag så pass stora att de inte kan räknas som SMF. 7 Detta enligt SCBs branschindelning och omfattade följande branscher (SCBs branschindelning i parentes): (BC) Tillverkning och mineralutvinning, (DE) el, gas, värme och vattenförsörjning, Byggverksamhet (F), Handel (G), Transport och magasinering (H), Hotell och restaurang (I), Information och kommunikation (J), Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M), Uthyrning och fastighetsservice (N), Utbildning (P), Kultur, nöje och fritid (RS) samt Vård och omsorg (Q) 10

17 Undersökningen visar att 10,3 procent av företagen upplever tillgång på lån och krediter som hinder för utveckling och tillväxt, 8,9 procent av företagen uppger att tillgång på externt ägarkapital är ett hinder. Konkurrens från andra företag (21,0 procent), det egna företagets lönsamhet (14,1 procent), tillgång på lämplig arbetskraft (20,3 procent), lagar och myndighetsregler (22,0 procent) samt brist på egen tid (30,3 procent) upplevs samtliga som större utmaningar. Figuren nedan är ett utdrag från Tillväxtverkets publikation - Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag. Figuren visar att hotell och restaurang är den bransch i undersökningen som upplever att bristande tillgång på lån och krediter är ett stort hinder för tillväxt. Företagsledarens bakgrund påverkar hur stort detta problem upplevs vara, där män upplever att bristen på lån och krediter är något högre än för kvinnor (män 11,1 procent jämfört med 9,1 procent för kvinnor). Andel SMF i olika branscher som anser bristande tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder Hotell och restaurang El, gas, värmde och vattenförsörjning Tillverkning och mineralutvinning Transport och magasinering Handel Uthyrning och fastighetsservice Byggverksamhet Utibldning Information och kommunikation Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Kultur, nöje och fritid Vård och omsorg 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Figur 7: SMF som anser att tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder Utifrån undersökningen går även att utläsa att företags storlek spelar roll där företag i intervallet anställda upplever att tillgången på lån och krediter är en utmaning för tillväxt (14 procent anger att detta är stor utmaning för tillväxt). Bland mikroföretagen (inga anställda) upplever 10 procent att detta är en stor utmaning. Gällande tillgången externt ägarkapital är mönstret detsamma men här anger endast sex procent av företagen i intervallen anställda att tillgången till externt ägarkapital är en stor utmaning. Gruppen 9-49 är den storlekskategori där högst andel företag anser att tillgången till externt ägarkapital är en utmaning (10 procent). Figuren nedan är en sammanställning av företag i olika storleksklasser som ansökt om lån eller krediter perioden Som figuren visar hade cirka en fjärdedel av mikroföretagen (inga anställda) ansökt om lån eller krediter under perioden och cirka 21 procent hade fått sin ansökan beviljad. Företag med 10 eller fler anställda är de företag i undersökningen där högst andel företag hade ansökt om lån eller krediter under perioden (cirka 55 procent). Större småföretag (10-49 anställda) är den grupp där högst andel företag har fått sina ansökningar beviljade, och bara cirka en tiondel av de sökande företagen har fått avslag på sin ansökan om lån eller krediter. Situationen för externt ägarkapital är annorlunda på så sätt att en mycket mindre andel företag ansökte om att externt ägarkapital under samma tidsperiod. Vanligast är det bland 11

18 medelstora företag ( anställda), där cirka 10 procent ansökte om externt ägarkapital under perioden. 8 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0 anställda 1-9 anställda anställda anställda 20% 10% 0% Ja, ansökt och beviljats medel Ja, ansökt med inte beviljats medel Nej, har inte haft behov Ej svar Figur 8 Få företag ansöker om krediter, lån eller externt ägarkapital Som framgår i figurerna ovan är det färre än hälften av företagen som ansökt krediter eller lån och mindre än en tiondel som ansökt om externt ägarkapital. Enligt teorin pecking order (svenska hackordning) finns det en tydlig hierarki gällande finansieringsformer. Enligt den teorin väljer ett företag i regel att använda eget kapital framför lån/krediter och lån/krediter framför externt ägarkapital. Kostnaden för kapital är självklart en viktig faktor vid val av finansieringsform, men många företagsägare prioriterar även att behålla kontrollen över det egna företaget. För att förklara kostnader för externt kapital är en bidragande faktor så kallade informationsasymmetrier, som i sin tur beror på att information är ojämnt fördelad mellan företaget och potentiella finansiärer (t.ex. banken och en riskkapitalist). Ett exempel på en informationsasymmetri kan vara att ägaren har mer kunskap om den egna verksamheten än en potentiell finansiär p.g.a. att företagets ekonomisystem är underutvecklat. Den potentiella finansiären erhåller då inte den information som krävs för att göra en kvalificerad bedömning av företagets värde. Ett annat exempel på en informationsassymmetri kan vara att företaget medvetet undanhåller information från finansiären för att på så sätt minska kostnaden för kapitalet. Som en följd av detta kommer extern finansiering vara dyr för företag, vilket leder till att företag föredrar att finansiera sina investeringar med eget kapital så långt det är möjligt. Endast när de egna medlen är otillräckliga i relation till finansieringsbehovet kommer företaget att söka dyrare, extern finansiering. Pecking order teorin stöds av empirin i Anna Söderbloms The current state of the Venture Capital Theory från Där visas att cirka 80 procent av alla nya företag som startas i Sverige gör detta med hjälp av eget kapital. Cirka 15 procent av företagen finansierar sitt kapitalbehov med hjälp av banklån, cirka 7 procent via lån från Almi och mindre än 1 procent via riskkapital. 9 8 Tillväxtverket (2012): Tillväxtmöjligheter och hinder för svenska små och medelstora företag, ISBN: Söderblom, Anna (2012) The Current State of the Venture Capital Industry, Entreprenörskapsforum 12

19 4. SÄRSKILD LAGSTIFTNING OCH BESKATTNING FÖR JORDBRUKSFÖRETAG 4.1 Introduktion I detta kapitel kartläggs de lagstiftningar som särskilt påverkar jordbruksföretagaren och syftar till att ge en övergripande förståelse för de specifika regler som gäller för denna typ av företagare. De huvudsakliga lagstiftningar som berör dessa typer av företag är lagstiftning och föreskrifter inom följande områden: Tillstånd att förvärva jordbruksfastighet Beskattning Miljöskydd Djurskydd, smittskydd/ djurhälsa samt Livsmedel Eventuellt kan annan lagstiftning och föreskrifter på andra områden även aktualiseras för denna sektor av företag men följande kartläggning har avgränsats till att ta upp villkoren inom dessa områden, då dessa bedöms vara de vanligast förekommande bland villkoren för jordbruksföretagaren. 4.2 Tillstånd att förvärva jordbruksfastighet Jordförärvslagen 10 gäller för fastigheter som är taxerade som lantbruksenhet. Då krävs i vissa fall tillstånd enligt lagen för att få lagfart på ett förvärv eller för att få en fastighetsbildningsåtgärd genomförd. Juridiska personer måste alltid ha förvärvstillstånd när det gäller förvärv av fastigheter i glesbygd. För juridisk person behöver vissa förutsättningar uppfyllas men även fysiska personers förvärv inom glesbygdsområden kräver tillstånd (med några undantag). Ansökan om jordförvärvstillstånd ska göras till länsstyrelsen inom vars område egendomen ligger. Ett av jordförvärvslagens främsta syfte är att bevara balansen i markägandet mellan fysiska och juridiska personer. Kortfattat handlar det om att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva jordbruks- och skogsmark. Det råder en diskussion kring jordförvärvslagen och på initiativ från länsstyrelsernas landsbygdsdirektörer har ett förslag tagits fram till förenkling i jordförvärvslagen. Att det finns begränsningar och ramar för juridiska personer fyller enligt lagen funktionen att till exempel stora företag som ofta har större finansiella möjligheter än mindre företag och fysiska personer inte förvärva all mark i ett område. Den i lagen efterfrågade balansen finns därmed, vilket är en förutsättning för en levande landsbygd med flera aktörer. Initiativet tar upp frågan om finns det anledning att ifrågasätta om fysiska personers köp av jordbruksfastigheter ska prövas i hela landet. 4.3 Beskattning För inkomst från jordbruksföretag gäller i stort samma regler som för övrig inkomst av näringsverksamhet. Inkomster och utgifter i jordbruksnäring beskattas på samma sätt som för annan näringsverksamhet och värdeminskning av till exempel byggnader ska hanteras på samma sätt som av övriga näringsidkare. Samma sak gäller för lager av djur och för fastighetsskatt. Jordbrukare måste göra skillnad mellan privat egendom och den som tillhör jordbruket, då t.ex. 10 Jordförvärvslagen (1979:230), ändrad SFS 2010:

20 uppvärmningskostnader eller försäkringspremier för privatbostad inte är avdragsgilla. Bostäder där anställda bor ingår i näringsverksamheten. Alla bidrag som betalas ut på innehav av stödrättigheter betecknas som intäkter till näringsverksamheten. Näringsbidrag (t.ex. arealersättning, stöd för olika odlingar, djurbidrag och miljöstöd) betecknas precis som övriga bidrag som intäkt till verksamheten. 11 Skatter för insatsvaror är viktiga för jordbruket och trädgårdsnäringen. I en studie som publicerades av LRF år 2013 framgår att det har skett en del förändringar av skatterna på insatsprodukter i Sverige under den senaste femårsperioden. Till skattereduktionerna specifika för jordbruket räknas avskaffandet av handelsgödselskatten 2010 samt minskad kontrollavgift på slakterier (2012). Skattehöjningar under samma period är att återbetalningen på dieselskatten minskar från 2,38 kronor per liter år 2010 till 90 öre år 2015 (proposition 2008/09:162). Dieselavdraget gäller endast för maskiner som är del av verksamheten. 12 Elkostnader som är del av produktionskostnaden är avdragsgilla (energiskatteavdrag). Detta avdrag får endast göras el och som använts i produktion (den privata elanvändningen är inte avdragsgill). Energiskatteavdraget gäller inte för yrkesmässig växthusodling (för dessa reduceras energiskatten från 29,3 öre per kwh till 0,5 öre per kwh). Energiskatteavdraget för yrkesmässig växthusodling kommer att vara helt avdragsgill fr.o.m. 1 januari I övrigt gäller samma skattesatser som för övriga företag, vad gäller t.ex. egenavgifter och bolaggskatt Miljöskydd Miljöskydd är ett stort område i sig och tolkningarna av begreppet är även dem många. I denna rapport har RMC utgått ifrån miljöbalken 15, dess förordningar och föreskrifter utfärdade av en rad olika myndigheter. Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999 och syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hälsosam och god miljö. Detta bygger på en insikt om att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Miljöbalken består av sju avdelningar som är indelade i 32 kapitel. Till detta tillkommer ett stort antal förordningar och föreskrifter. Förordningarna beslutas av regeringen som låter ett antal myndigheter att besluta om föreskrifter inom respektive ansvarsområde, till exempel Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Regelsystemet omfattar tusentals bestämmelser och tillämpningen av vilka regler som gäller för företagaren i förekommande fall beror i högsta grad på typ av verksamhet företagaren bedriver. Vid en första anblick kan regelverket tyckas vara svårgenomträngligt. I sammanhanget är det viktigt att erinra att alla regler aktualiseras inte för alla företagare utan typ av verksamhet styr vilka regler som blir gällande. Nedan uppställning är ett försök att visualisera hur miljöbalkens regler relevanta för jordbruksföretagare kopplas till olika föreskrifter. Utöver bindande regler som är kopplade till lagstiftningen kan myndigheter utfärda allmänna råd. När det gäller EU-direktiv införlivas de i den nationella lagstiftningen och på detta område således i miljöbalken Lantbrukarnas Riksförbund, Mat på lika villkor konkurrenskraft och politiska villkor för svenskt jordbruk, #h-skattpaelkraft 14 Lantbrukarnas Riksförbund, Mat på lika villkor konkurrenskraft och politiska villkor för svenskt jordbruk, Miljöbalken (1998:808) uppdaterad t.o.m. SFS 2013:758 14

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Information från Skatteverket 2014-05-10

Information från Skatteverket 2014-05-10 Information från Skatteverket 2014-05-10 Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Med vänlig hälsning Skatteverket Starta företag? Hjälp att komma igång och att komma vidare! Efter kontakt

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik]

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] SFS 1971:810 Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 I förordningen meddelas bestämmelser för länsveterinärer, för distrikts- och besiktningsveterinärorganisationerna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan

Läs mer

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Om Kyllenius Kyllenius ger er Effektiv ekonomi Kyllenius hanterar allt som rör företags ekonomi. Vi hjälper våra kunder med allt

Läs mer

Från lantbrukare till butiksägare. Förenkla för kombinatörer på landsbygden

Från lantbrukare till butiksägare. Förenkla för kombinatörer på landsbygden Från lantbrukare till butiksägare Förenkla för kombinatörer på landsbygden 1 Bonde söker förenkling Förenklingsforum Många företag har kontakt med kommunen när det gäller tillämpning av regler, till exempel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning; SFS 2000:890 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 23 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Taxa 2014-12-17 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Dnr BMN 2014/89 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet antagen av Kommunfullmäktige 2011-12-19 187 med justering beslutad

Läs mer

TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT LIVSMEDELS- OCH FODERLAGSTIFTNINGEN

TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT LIVSMEDELS- OCH FODERLAGSTIFTNINGEN TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN ENLIGT LIVSMEDELS- OCH FODERLAGSTIFTNINGEN Bygg- och miljönämnden Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-04-23 63 Indexuppräknad BMN 2014-533 119 Giltighetstid

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Dags att starta eget?

Dags att starta eget? Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 462 utgåva 2 Skattemyndigheten informerar Dags att starta eget? Funderar du på att starta eget företag? Varje dag startas över hundra företag i Sverige. I denna broschyr

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling

Laholms kommuns författningssamling Laholms kommuns författningssamling 2.8.1 A Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxebilaga A Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Datum 2014-01-16 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-10-20, 206 Kommunfullmäktige 2011-12-20, 152 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2013-10-24, 154

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Taxa 2011 nr 7 Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område samt strålskyddslagen Antagen av kommunfullmäktige den 1 december 2011 217 Gäller fr o m den 1 januari

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av anställdas bisysslor Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning och bakgrund... 3 2.1. Revisionsmetod...

Läs mer

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen.

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGSNÄMNDEN KORT OM BOKFÖRINGSNÄMNDEN BFN är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. BFN är statens

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning.

Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Taxa utifrån risk- och resursbedömning för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Taxa utifrån risk- och resursbedömning för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kundservice tel: 0485-880 00 Telefon / Besökstid vardagar 8.00 16.00 http:// www.borgholm.se Taxa Miljö- och hälsoskydd Taxa utifrån risk- och resursbedömning för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket 1(6) JORDBRUKSVERKETS INTERNA REGLER Dnr 5.1.17-4405/15 2015-05-21 Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket Jordbruksverkets interna regler är bindande och måste följas

Läs mer

Regler för livsmedelsverksamhet. för dig som driver, ska starta eller överta ett livsmedelsföretag. orebro.se

Regler för livsmedelsverksamhet. för dig som driver, ska starta eller överta ett livsmedelsföretag. orebro.se Regler för livsmedelsverksamhet. för dig som driver, ska starta eller överta ett livsmedelsföretag orebro.se I den här broschyren kan du som vill starta, överta eller redan driver ett livsmedelsföretag,

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Taxa för Uppvidinge kommuns offentliga kontroll av livsmedel

Taxa för Uppvidinge kommuns offentliga kontroll av livsmedel Taxa för Uppvidinge kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Uppvidinge kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt

Läs mer

Starta. företag 2015:1. Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta

Starta. företag 2015:1. Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta 2015:1 Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta Jag har bestämt mig för att starta företag. Hur gör jag? Starta företag Information från myndigheterna Lättläst Driva Jag

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 DEL 1: 17/10 kl. 17.30 21.30 Introduktion & presentation - Genomgång av kursplan och presentation av deltagarna. Kommunikation & Försäljning - Vikten av att kommunicera

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Taxa 2011 nr 6 Taxa för prövning och kontroll inom livsmedelsområdet Antagen av kommunfullmäktige 10 november 2011 203 Gäller från och med 1 januari 2012 Ersätter KFS 2009

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

Starta företag Information från myndigheterna

Starta företag Information från myndigheterna Starta företag Information från myndigheterna Lättläst 2013:2 Fundera Starta Driva Utveckla Avveckla Starta företag Lättläst 3 Till läsaren Den här broschyren är för dig som vill starta företag. Här får

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Nya bokföringslagen vad innebär förändringarna? Katharina Prager, Bra Arkiv

Nya bokföringslagen vad innebär förändringarna? Katharina Prager, Bra Arkiv Nya bokföringslagen vad innebär förändringarna? Katharina Prager, Bra Arkiv Litet företag med stora kunder Grundade företaget 1999 Vi har genomfört över 500 uppdrag hos flera än 160 organisationer Ordning

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Starta företag Information från myndigheterna Lättläst

Starta företag Information från myndigheterna Lättläst Starta företag Information från myndigheterna Lättläst 2011 3 Till läsaren Den här broschyren är för dig som vill starta företag. Här får du veta det viktigaste. Texten är skriven på lättläst svenska

Läs mer

Rådgivning inom livsmedelskontrollen

Rådgivning inom livsmedelskontrollen Rådgivning inom livsmedelskontrollen FÖR KONTROLLMYNDIGHETER 2 Inledning I våra möten med livsmedelsföretagare ser vi att det finns en efterfrågan på mer rådgivning och information från kontrollmyndigheterna.

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012 Revisionsrapport Bisysslor Hultsfreds kommun Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012 Granskning av bisysslor 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 3 Revisionsfrågor och

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer