Nya konsumtkreditlagen är här - skarp kritik mot Konsumentverkets allmänna råd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya konsumtkreditlagen är här - skarp kritik mot Konsumentverkets allmänna råd"

Transkript

1 december Nya konsumtkreditlagen är här - skarp kritik mot Konsumentverkets allmänna råd Färdigt Basel III-paket Förslag till leasingredovisning sågas E-faktura ska höja EU:s tillväxt

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 VD har ordet Mitt första år som vd för Bankföreningen har varit fyllt av förändringar, förnyelse och diskussioner med medlemmar, myndigheter och politiker. Vi har under det gångna året också prioriterat det globala samarbetet liksom EU-samarbetet. Påverkan på regelverk och tillsyn måste börja på global nivå och sedan bana sig ner via EU till Sverige. Som ni kan läsa i detta - för året sista - Nyhetsbrev är det fortfarande inte självklart att myndigheterna i Sverige anser att det är viktigt med lika regler och lika tillsyn i alla länder och inte ens i EU. Det finns uppenbara exempel, som Finansinspektionens ersättningsregler, men också Konsumentverkets föreskrifter med anledning av konsumentkreditdirektivet. De flesta svenska banker har klarat sig väldigt väl genom finanskrisen och är bland de bäst kapitaliserade bankerna i Europa. Det är därför omotiverat att svenska myndigheter försöker reglera den svenska bankmarknaden hårdare än övriga i EU. EU:s intentioner om att skapa en intern marknad med lika regler och lika tillsyn verkar inte fungera fullt ut. Representanter för Finansdepartementet besökte nyligen vår styrelse och de talade om en bombmatta med nya regler som kommer Med anledning av detta är det också för 2011 av högsta prioritet för oss att driva frågor om: - lika regler - jämförbar och samarbetande tillsyn - konsekvensanalyser av effekterna av föreslagna regler - rimliga implementeringstider. Det finns en klar fara i det som nu pågår med ökade regelbördor. Ingen har riktig överblick av konsekvenserna och det finns stor risk för att vi kommer att bli överraskade av de oönskade effekter som ingen har förutsett. Det är inte enbart effekten av varje enskild regel som räknas, utan även effekten av alla reglerna sammantaget. Tyvärr är fokus väldigt mycket på att reglera stora banker, och reglerarna har inte tid att stanna upp och anpassa reglerna för de mindre. Risken är förstås att det blir orimligt dyrt att driva en liten bankverksamhet och att verksamheter drivs ut i den grå oreglerade marknaden. Om banker även fortsättningsvis ska bidra till tillväxten i Sverige och Norden bör man stanna upp och fundera över om bombmattorna är rätt väg. Vi är tillbaka på nya året med uppdatering i viktiga frågor för banker i Sverige. Bankföreningen önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år! Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Bankföreningen avstyrker förslag till leasingredovisning Bankföreningen har gemensamt med Finansbolagens förening lämnat ett starkt kritisk remissvar till International Accounting Standards Board, IASB, och den amerikanska motsvarigheten Financial Accounting Standards Board, FASB, angående deras förslag till ny leasingredovisning. Ökade kapitalkrav och minskad attraktionskraft för leasing som finansieringsform kan bli följden, varnar föreningarna. I nummer fyra av Nyhetsbrevet rapporterade Bankföreningen om FASB/IASB:s så kallade exposure draft med förslag om ny standard gällande redovisning av leasing för leasetagare och leasegivare, som planeras träda i kraft De föreslagna modellerna för redovisning skiljer sig markant från dagens internationella redovisningsstandard för leasingavtal. Förändringarna är omfattande och kan påverka såväl bankernas balansomslutning som kapitalkvot och rörelseresultat. Bankföreningen och Finansbolagens Förening avstyrker nu FASB/IASB:s förslag. För det första anser vi inte att förslaget lever upp till sitt syfte att öka transparensen för redovisning av leasingavtal. Vi saknar dessutom en behovs- och konsekvensanalys, men klart är att den administrativa bördan för såväl leasetagare som leasegivare kommer att öka till följd av komplexiteten i den standard som föreslås, säger Mats Stenhammar, redovisningsexpert på Bankföreningen. Den nuvarande standarden IAS 17 fungerar väl och är en etablerad och accepterad standard. Den bör därför behållas. Kraven på tilläggsupplysningar för såväl leasetagare som leasegivare kan utökas i den befintliga standarden. En viktig gränslinje mellan förslaget och föreningarnas synsätt är att föreningarna anser att endast de kontraktuella åtagandena i leasingavtalet bör omfattas vid skuldvärderingen för leasetagare och leasegivare. Därmed faller eventuella förlängningsoptioner i leasingavtalen, som inte beslutats, utanför redovisningen. Vi anser även att endast en redovisningsmodell för leasetagare respektive leasegivare bör införas, säger Mats Stenhammar. Bankföreningen och Finansbolagens förening är inte ensamma om att kritisera de föreslagna reglerna. Rådet för finansiell rapportering, som svarar för redovisningsnormgivning för noterade företag i Sverige, samt Svenskt Näringslivs redovisningsgrupp riktar också kritik mot förslaget. En tung röst i sammanhanget är European Financial Reporting Advisory Groups, EFRAG, rådgivande organ åt EU-kommissionen, som även de har reagerat negativt på förslaget. Tänkbara konsekvenser för leasegivare och leasetagare av FASB/ IASB:s förslag: Balansomslutningen ökar. Förslaget påverkar ett antal nyckeltal såsom skuldsättningsgrad och kapitalkvot. Då leasetagaren inte redovisar leasinghyra längre utan en räntekostnad och avskrivning på objektet, påverkas dennes rörelseresultat före avskrivningar. Förslaget ställer krav på förändringar i redovisningen där huvudbokföring, grundbokföring och försystem påverkas. Bankerna är inte endast leasegivare utan även betydelsefulla leasetagare av exempelvis kontorsutrustning, och i vissa fall de fastigheter som banken bedriver sin verksamhet i. Detta kan leda till ökade krav på kapital i verksamheten genom att balansomslutningen blåses upp då hyrda fastigheter och kontorslokaler kommer upp i balansräkningen. Verksamheten i sig kan påverkas, det vill säga attraktionskraften i leasing som finansieringsform påverkas negativt. Påverkan på bankernas leverage ratio.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Pågående konsultationer Baselkommittén Operativ risk Två dokument om operativ risk har presenterats för konsultation. Det ena är en ny version av Sound Practices for the Management and Supervision of Operational Risk från 2003 som innehåller uppdaterade riktlinjer för riskhantering, intern styrning och rapportering. Det andra dokumentet Operational Risk Supervisory Guidelines for the Advanced Measurement Approaches ger riktlinjer för tillsyn av den avancerade AMA-metoden. Publicerat: 10 december 2010 Svarstid: 25 februari 2011 EU-kommissionen Förvaringsinstitut Förvaringsinstitutens ansvar och uppgifter samt ersättningssystemen i fondbolag. Publicerat: 14 december 2010 Svarstid: 31 januari 2011 MiFID Konsultation om översyn av direktivet om marknader för finansiella instrument. Publicerat: 8 december 2010 Svarstid: 2 februari 2011 Sanktionssystem Konsultation om behovet av förstärkningar av sanktionssystemen inom den finansiella sektorn. Publicerat: 8 december 2010 Svarstid: 19 februari 2011 Strukturerade produkter Konsultation om regler för information och försäljning av strukturerade produkter. Publicerat: 26 november 2010 Svarstid: 31 januari 2011 Nya regler för rörlig ersättning igen Finansinspektionen har nu lagt fram sitt förslag på hur de svenska reglerna för rörlig ersättning ska ändras för att leva upp till EU:s direktiv CRD III. På några punkter går man längre än direktivet kräver. Men vi är i grunden positiva till Finansinspektionens förslag, eftersom det följer direktivet ganska nära. Då finns det en chans att spelreglerna blir någorlunda lika i olika länder den här gången. Det är viktigt inte minst för våra gränsöverskridande banker, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Jämfört med de nuvarande reglerna i Sverige innebär förslaget ändringar på ett antal punkter. Bland annat föreslås proportionalitetsprincipen få en mer avgörande betydelse och det föreslås även en definition av betydande företag, en kategori företag som alltid ska tillämpa bestämmelserna om uppskjuten betalning. Här hade vi sett fram emot ett förtydligande från Finansinspektionens sida. Det finns fortfarande oklarheter kring vad som menas med betydande företag. Kretsen anställda som kan påverka företagets risknivå har utvidgats till att även omfatta anställda som har en ersättningsnivå som motsvarar ersättningen för den verkställande ledningen. Här går Finansinspektionen längre än EU-kommissionen och frångår därmed principen om lika spelregler i EU. I CRD III begränsas kretsen risktagare till anställda som väsentligt berör företagets riskprofil, men i Finansinspektionens förslag finns inte ordet väsentligt med, vilket innebär att den svenska definitionen blir vidare. Finansinspektionen föreslår marginella ändringar i den gällande författningen ifråga om utbetalningstiden för uppskjuten rörlig ersättning. Förslaget innebär att minst 40 procent av den rörliga ersättningen ska skjutas upp minst tre till fem år innan den betalas ut. Även här frångår Finansinspektionen direktivet. I praktiken kan man enligt direktivet börja betala ut delar av den uppskjutna ersättningen efter ett år, medan man i Sverige inte får betala ut något av det förrän efter tidigast tre år. I linje med direktivet föreslås att aktier, andelar och andra instrument som ingår i den rörliga ersättningen ska omfattas av restriktioner som innebär att den anställde inte får förfoga över instrumentet under minst ett år. Denna bestämmelse ska gälla oavsett om den rörliga ersättningen skjutits upp eller inte. Bankföreningen arbetar med ett svar på remissen, som löper ut den 23 december regler i flera omgångar Finansinspektionen kom med nya föreskrifter och allmänna råd om rörlig ersättning så sent som förra året, för att leva upp till EU-kommissionens rekommendationer. Genom ändringen av kapitaltäckningsdirektivet 2010, det så kallade CRD III, har EU-kommissionens rekommendationer kompletterats med en uttrycklig skyldighet för bland andra kreditinstitut att upprätthålla och vidmakthålla en ersättningspolitik som är förenlig med en effektiv riskhantering. Finansinspektionen måste då göra motsvarande ändringar i sina föreskrifter. Föreskrifterna föreslås gälla från den 1 mars 2011.

5 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Gör skimning straffbart! Att någon som samlar in kortuppgifter genom skimning inte kan straffas i Sverige är att öppna dörren för internationell brottslighet. Bankföreningen och Svensk Handel har skickat ett gemensamt brev till justitieminister Beatrice Ask, efter att ännu ett skimningsfall friats i Hovrätten. En man som gripits på bar gärning i samband med att utrustning använts vid en uttagsautomat i Malmö för att samla in kortuppgifter, så kallad skimning, friades av Hovrätten över Skåne och Blekinge tidigare i år. I domskälen hänvisade Hovrätten till en dom i Högsta Domstolen från 2007, då en person som innehaft utrustning för skimning inte ansågs kunna fällas för brottet förberedelse till grovt bedrägeri. Att samla in både kortinformation och pinkoder, vilket konstaterades ha ägt rum i det aktuella målet, anser vi inte kan ha annat syfte än att utnyttja dem för bedrägerier. Tilltron till rättsordningen skadas av att en gärning som så uppenbart syftar till att begå ett bedrägeri inte anses vara straffbar enligt gällande lagstiftning, säger Pär Karlsson, sakkunnig i säkerhetsfrågor på Bankföreningen. Den organiserade brottsligheten kan också uppfatta att risken för straffrättsligt ansvar för en sådan gärning är liten i Sverige. Samtidigt finns en risk att polisen nedprioriterar åtgärder mot denna typ av brottslighet om slutsatsen blir att förfarandet inte anses ha tillräckligt straffvärde. I brevet till justitieminister Beatrice Ask uppmanar nu Bankföreningen och Svensk Handel till en översyn av de aktuella lagarna så att obehörig insamling av kortuppgifter kan beivras på ett mer kraftfullt sätt av rättsväsendet. För att allmänheten ska ha tilltro till kortbetalningssystemet är det av stor vikt att brottslighet som riktar sig mot detta kan beivras av lagförande myndigheter, säger Pär Karlsson. Pågående konsultationer Kreditvärderingsinstitut Konsultation bl.a. om hur beroendet av några få kreditvärderingsföretag kan minskas. Publicerat: 5 november 2010 Svarstid: 7 januari 2011 Försäkringsförmedling Översyn av direktivet om försäkringsförmedling syftande bl.a. till ökad harmonisering och bättre information till kunderna. Publicerat: 26 november 2010 Svarstid: 31 januari 2011 Nya rekommendationer Baselkommittén Rekommendationer för validering av kreditriskmodeller Baselkommittén har efter avslutad konsultation nyligen publicerat Sound practices for backtesting counterparty credit risk models. Dokumentet innehåller rekommendationer för validering av bankernas interna kreditriskmodeller. Banker som har tillstånd att använda interna modeller för kapitaltäckningsändamål ska löpande utvärdera dessa. Gäller från: 10 december 2010 CEBS Riktlinjer för ersättningspolicy och praxisr CEBS riktlinjer är en direkt följd av att det i kapitaltäckningsdirektivet (CRD III) föreskrivs att CEBS ska fastställa riktlinjer för en sund ersättningspolicy som överensstämmer med direktivets principer. Gäller från: 1 januari 2011

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Riksbanken börjar utfärda rekommendationer Den stora nyheten i Riksbankens stabilitetsrapport i december var inte det som de flesta vid det här laget vet, att svenska banker är ovanligt motståndskraftiga, utan att Riksbanken för första gången ger konkreta rekommendationer till bankerna. Det är något av ett regimskifte. Ja, något vi lärde oss av krisen var att vi måste bli tydligare med vilka risker vi ser och vad som krävs för att göra något åt dem. Redan 2005, före krisen, lyfte vi till exempel fram att vi tyckte det gick lite väl fort i Baltikum och att vi kunde se potentiella obalanser, säger Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet. Hur ska bankerna förhålla sig till rekommendationerna? Man ska se det som vår bedömning av hur bankerna borde agera, för att säkerställa finansiell stabilitet och ha en sund utveckling framöver. Vad händer om en bank väljer att inte följa en rekommendation? Det är klart att vi kommer att följa upp det här framgent. Då får vi naturligtvis se hur vi ska förhålla oss. Men vi har inga lagliga medel att tvinga någon bank att följa rekommendationerna. Går ni inte in på Finansinspektionens område nu i och med att ni utfärdar direkta rekommendationer? Riksbanken ger två gånger om året ut rapporten Finansiell stabilitet, om risker och hot mot det finansiella systemet. Det tycker jag inte. Våra rekommendationer riktar sig inte till någon enskild bank. Vi har dessutom en dialog med andra myndigheter, som Finansinspektionen, hur vi ska hantera det här framöver. Den första av de fyra rekommendationerna är att bankerna ska bibehålla eller öka de kapitalnivåer de har idag, trots att de ligger högt i ett internationellt perspektiv. Vi gör det mot bakgrund av två faktorer. Dels den internationella Vi måste bli tydligare med vilka risker vi ser och vad som krävs för att göra något åt dem. osäkerheten som fortfarande råder: Sverige går bra, bankerna står starka, men det finns osäkerheter i Europa om statsrisker och om konjunkturen. Det andra är att det fortfarande finns en del oklarheter angående de nya regelverken Basel III. Nästa rekommendation handlar om att bankerna bör fortsätta det de har påbörjat, nämligen att förlänga löptiden i sin finansiering. Det är också något Basel III-reglerna kommer att kräva Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, Riksbanken Foto: Petter Karlberg

7 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december om några år, för att göra bankernas finansiering stabilare. Bankerna är väldigt beroende av att de internationella kapitalmarknaderna fungerar och mycket av den här krisen har handlat om just finansiering och likviditet. Den tredje rekommendationen lyder: bankerna bör ta ökad hänsyn till refinansieringsrisken i sin utlåning för bostadsändamål. Bankerna finansierar sina bostadslån till stor del på utländska kapitalmarknader. Det innebär att om förtroendet av en eller annan anledning skulle skakas av utvecklingen i Sverige, så skulle det kunna påverka refinansieringen för bostadslån i svenska institut. Därför tycker vi att det vore bra och sunt om bankerna tog hänsyn till det i sin bostadsfinansiering. Hur då? Bankerna får fundera på hur stabil finansieringsformen är, vad det finns för risker förknippade med den, och vad det innebär för bostadsräntorna. Man kan till exempel förlänga löptiden, fundera på prissättningen. Men bankerna får själva komma fram till hur de ska ta hänsyn till det, det är de bra på att hantera. Slutligen rekommenderar Riksbanken att bankerna ska förbättra tydligheten i sin likviditetsrapportering, vilket även är något som Finansinspektionen håller på att titta på. Likviditetsrapportering är ett globalt problem. Svenska banker är inte sämre än någon annan utan kanske till och med något bättre. Men det är svårt för en utomstående att förstå vilka risker bankerna har när det gäller refinansiering och likviditet. Mycket av den här krisen handlade om osäkerhet kring just det. Hade bankerna redovisat tydligare och på ett mer homogent sätt, så hade osäkerheten kunnat bli mindre under krisen. Det hade varit bra för hela det finansiella systemet. Basel III färdigt stora konsekvenser för bankerna Den 16 december kom så den slutliga versionen av Baselkommitténs regelpaket Basel III. De nya reglerna ställer väsentligt mycket högre krav på kapital och likviditet i banker jämfört med tidigare regelverk. Basel III är i många avseenden en förbättring av reglerna och det ligger i branschens intresse att vi får ett sunt regelverk, säger Kerstin af Jochnick, vd i Bankföreningen. Samtidigt varnar hon för att det nya regelverket kan innebära ökade kostnader för banker och deras kunder. Det finns en risk för att det omfattande regelverket, i kombination med alla andra förändringar som är på gång, kan få stora oförutsedda konsekvenser för finansmarknaden. Bankernas, och därmed också kundernas, kostnader kommer att öka. I vilken takt och hur mycket beror till stor del på hur reglerna implementeras i EU, säger Kerstin af Jochnick. De viktigaste delarna i Basel III är: Ökat krav på kapital. Minimikravet för kärnprimärkapital (eget kapital och upparbetade vinster) ökar från 2 procent till 4,5 procent. Dessutom införs ett buffertkrav på ytterligare 2,5 procent. Leverage ratio. Ett nytt kapitalkrav som inte är baserat på risk ska testas från och med år 2013 med en målsättning att det ska gälla som ett skarpt krav år Likviditetskrav. Två nya likviditetskvoter ska införas. Ett kortfristigt överlevnadsmått, Liquidity Coverage Ratio, ska börja gälla år Ett långfristigt finansieringsmått, Net Stable Funding Ratio, ska träda i kraft år Båda måtten ska testas under en observationsperiod. Kontracyklisk buffert. Enskilda länder kan besluta om att landets banker ska bygga upp särskilda kapitalbuffertar i goda tider som ska kunna användas i sämre tider. Konjunkturbufferten kan uppgå till maximalt 2,5 procent. För att Basel III ska gälla som lag i Sverige krävs först att reglerna fastställs i ett EU-direktiv och sedan att direktivet implementeras som svensk rätt i form av lag och föreskrifter. Ett förslag till EU-direktiv väntas under våren eller sommaren 2011, det så kallade CRD IV. Därefter ska förslaget förhandlas inom EU, vilket innebär att de slutliga reglerna står klara tidigast i slutet av år Basel III-reglerna är framtagna för stora internationella banker. Därför blir det en stor utmaning för EU att anpassa reglerna till europeiska förhållanden och till att gälla även för små, nationellt verksamma banker. Omfattningen av de nya regelförslagen är orimlig för mindre företag och kan leda till minskad konkurrens, säger Kerstin af Jochnick. För svenska banker har främst det icke riskbaserade måttet leverage ratio och de nya likviditetskraven stått i fokus under processen att ta fram Basel III. Det har funnits farhågor om att svenska banker, som i jämförelse med flertalet andra länders banker klarat finanskrisen bra, skulle drabbas särskilt hårt av dessa krav. Mot den bakgrunden ser vi positivt på att såväl leverage ratio som likviditetskraven ska testas innan de sätts i kraft. Vår förhoppning är att de brister som vi har uppmärksammat ska kunna rättas till, avslutar Kerstin af Jochnick.

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Utökat ansvar för banker som är förvaringsinstitut EU-kommissionen har sänt ut en konsultation gällande ett förslag till reglering av förvaringsinstitut för investeringsfonder, UCITS. Ny uppvaktning om statligt pantregister Bankföreningen uppvaktar statssekreterare Magnus Graner på Justitiedepartementet den 21 december för att på nytt framhålla att det är mycket angeläget att det inrättas ett statligt register över panter i bostadsrätter. Syftet är att stärka investerarskyddet och skapa mer enhetlighet inom EU när det gäller förvaringsinstitutens uppgifter och ansvar. En utgångspunkt är att de nya reglerna ska vara konsistenta med de regler som nyligen beslutats för alternativa investeringsfonder genom det så kallade AIFM-direktivet. Bankföreningen avser att besvara konsultationen, eftersom flera av bankerna som är medlemmar i föreningen är förvaringsinstitut för fondbolag. Enligt förslaget utökas förvaringsinstitutens, det vill säga bankernas, ansvar och dessa kan bli skadeståndskyldiga för förluster orsakade av brister inom deras kontrollsfär. De utökade uppgifterna gäller exempelvis kontroll av äganderätten till fondens tillgångar. Förvaringsinstituten blir också skyldiga att kontrollera fondbolagens ekonomiska transaktioner samt rutiner kring värdering av fondandelar. Den nuvarande ordningen baserar sig på manuell hantering av ideella krafter i flera tusen bostadsrättsföreningar. I samband med betalningssvårigheter för bolåntagare uppdagas årligen flera fall av dubbelpantsättningar, att pantsättningen inte är noterad eller att bostadsrätten är pantsatt för den tidigare ägarens lån. I den kartläggning som Bankföreningen och Mäklarsamfundet nyligen har gjort framgår även tydligt att den nuvarande hanteringen är tids- och resurskrävande och till nackdel för såväl köpare och säljare som för mäklare och kreditgivare. Ett centralt statligt register skulle ge en tillförlitligare och effektivare hantering av pantsättningen och minska risken för rättsförluster för boende och kreditgivare, säger Tomas Tetzell, Bankföreningens chefsjurist. Det är stora siffror det rör sig om: bostadsrätter finns i landet, och 10 procent av dem byter ägare under ett år, varvid pantinnehavaren byts. Värdena på bostadsrätterna har också successivt stigit, och det har blivit intressant för den organiserade brottsligheten att utnyttja bristerna i pantsättningsrutinerna för att genomföra kreditbedrägerier. Uppvaktningen om ett centralt register för pantsatta bostadsrätter görs tillsammans med SBC, Riksbyggen, HSB, Fastighetsägarna, Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet. Bankföreningen har under flera år vid upprepade tillfällen framfört önskan om ett centralt register till regeringen. Lantmäteriet föreslås föra registret. Tomas Tetzell Chefsjurist, Bankföreningen

9 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Kalendarium 2011 Kvartal 1 Tillsyn: EU:s nya tillsynsmyndigheter startar sitt arbete (januari) Stabilitet: EU:s systemriskråd startar sitt arbete (januari) Samverkansövning: Deltagande i samverkans- och kärnkraftsövning, SAMÖ-KKÖ, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB håller (februari) Ersättningssystem: FI:s ändrade föreskrifter träder i kraft (mars) Säkerställda obligationer: ECBC Plenary Meeting i Stockholm (mars) Bolån: Riksbanken publicerar en bolånerapport (mars) SEPA: EU:s förslag till förordning om SEPA end-date och technical requirements Krisberedskap: Utvärdera förslag från Finansdepartementet beträffande En samlad reglering för stärkt krisberedskap i det centrala betalningssytemet mot allvarliga tekniska störningar och fel Kreditgivning: Direktivförslag från EU om ansvarsfull kreditgivning till bostäder Kreditgivning: Bankföreningen ger ut principer för bolån Konsumentkreditlagen: Träder i kraft 1 januari; remiss av FI:s föreskrifter Penningtvätt: Vägledning från Bankföreningen till medlemsbankerna Krishantering: EU-kommissionen presenterar ramverk för krishantering för banker Kvartal 2 Säkerställda obligationer: Roadshow av ASCB i Tyskland och Frankrike (april) Kapitaltäckning: Förslag till CRD IV från EU-kommissionen (juni) SIFIs: Förslag till stärkta krav på systemviktiga banker från FSB/Basel (juni) Kapitaltäckning: Svenska lagändringar träder i kraft (juni) Kapitaltäckning: Svenska föreskriftsförändringar träder i kraft (juni) Rapportering: Nya krav för bland annat stora exponeringar (juni) Insättningsgaranti: Beslut om nytt EU-direktiv (juni) E-faktura: Handlingsplan för harmonisering av av bankgemensam infrastruktur för e-faktura privat och företag Betaltjänster: Utvärdering av Riksbankens kostnadsstudie av betaltjänster Kvartal 4 Lansering av en tjänst för mobila betalningar, person-till-person mellan bankkonton i Sverige, inklusive clearing och avveckling EU-kommissionen lägger förslag om SEPA end date EU-kommissionen la den 16 december fram ett förslag till förordning om fastställande av tekniska krav för överföringar och autogiro i euro, mera bekant som förordning om ett SEPA enddate. I förslaget till förordning fastställs grundläggande tekniska krav för en betalningsöverföring och en autogirotransaktion. Senast ett år efter ikraftträdandet måste betalningsöverföringar uppfylla kraven medan en autogirotransaktion måste uppfylla dem senast två år efter ikraftträdandet. I förordningen finns också förbud mot att ta ut en mellanbanksavgift för autogirotransaktioner, oavsett om det är fråga om en multi-, bi- eller unilateralt bestämd avgift. Sverige är ett av de länder där en sådan avgift tas ut. Det finns dock undantag, exempelvis får avgifter tas ut för returer. En kontroversiell del i förslaget till förordning är att EU-kommissionen när som helst ska ges rätt att ändra omfattningen av de tekniska kraven, utan föregående konsultationer. Dock ska EUparlamentet eller ministerrådet ges rätt att besluta om att dra in denna lagstiftningsrätt. Bankföreningen kommer att noga bevaka utvecklingen av detta lagstiftningsärende och agera dels inom ramen för samarbetet inom den europeiska bankföreningen EBF och European Payments Council, EPC, dels nationellt genom uppvaktning av Finansdepartementet och de svenska EU-parlamentarikerna. Förordningen väntas antas redan under våren 2011.

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Nu kommer den nya konsumentkreditlagen Den 1 januari 2011 träder en ny konsumentkreditlag ikraft som bygger på EU:s konsumentkreditdirektiv. I slutet av november skickade Konsumentverket ut förslag till ett nytt allmänt råd för konsumentkrediter. Bankföreningen framför skarp kritik av förslaget, i synnerhet när det gäller förslaget om att införa krav på kontantinsatser för kontokrediter. Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen, som har ansvarat för att samordna arbetet kring den nya konsumentkreditlagen inom föreningen, har följt utarbetandet av direktivet under många års tid genom europeiska bankföreningen EBF och European Banking Industry Committee, EBIC. När direktivet sedan antogs av EU-parlamentet och ministerrådet startade det svenska lagstiftningsarbetet med att ta fram en ny lag. Som remissinstans har Bankföreningen lämnat många synpunkter längs vägen. Konsumentkreditdirektivet är ett exempel på ett mycket långdraget lagstiftningsarbete. EU-kommissionen la sitt allra första förslag till ett nytt direktiv redan 2002 och först nio år senare kommer vi att få en svensk lag som bottnar i detta direktiv, konstaterar Marie-Louise Ulfward. Konsumentkreditdirektivet är ett fullharmoniseringsdirektiv vilket innebär att lagstiftningen i princip ska se likadan ut i alla EU-länder. Direktivet är dock bara fullharmoniserat i den mån det finns särskilda bestämmelser i direktivet. Det som faller utanför direktivet står det därför medlemsländerna fritt att reglera. Bankföreningen ställer sig generellt positiv till det svenska lagstiftningsarbetet där vissa undantag har gjorts för att anpassa bestämmelserna till fakturakrediter, vissa räntefria kontokrediter, bostadskrediter och så kallade värdepapperskrediter. Den nya lagen kommer att genomföra direktivet till fullo samtidigt som rimliga anpassningar har gjorts till kreditformer som inte regleras av direktivet, anser Marie-Louise Ulfward. De nya reglerna gäller endast för krediter som ingås efter det att lagen träder ikraft. För kreditavtal som ingåtts innan den nya lagen trätt i kraft ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla. Vissa bestämmelser ska dock tillämpas även på kreditavtal med obestämd löptid som har ingåtts före lagens ikraftträdande. Hur påverkas de svenska bankkunderna av de nya reglerna? Bankkunderna kommer nog inte märka några större förändringar av den nya lagen, utom i vissa delar. Störst uppmärksamhet har regleringen av snabblånen fått. En nyhet blir också att en särskild blankett med förhandsinformation kommer att lämnas för ett flertal krediter. Det införs också en ångerrätt på fjorton dagar för alla krediter utom bolån, säger Marie- Louise Ulfward. Ytterligare en nyhet är att rutinerna för information om ränteändringar ändras. Den nya konsumentkreditlagen ställer krav på att ränteändringen meddelas innan den sker, eller periodvis om ändringen beror på en ändring i en referensränta. Ränteändringar på Internet Om kunden är ansluten till bankens Internettjänst kan banken meddela ränteändringar där, och kunden ges möjlighet att ladda ner denna information. Information om ränteändringar kan också ske med vanlig post till den adress som är registrerad hos banken, säger Marie-Louise. För bostadslån gäller dock som tidigare att information om ränteändringar kan meddelas genom annonsering i dagspress. Hur påverkas bankerna av de nya reglerna? Marie-Louise Ulward Jurist, Bankföreningen Konsumentkrediter är grundläggande produkter inom bankväsendet och berör stora delar av verksamheten. Bankföreningens medlemmar har sedan drygt ett år tillbaka förberett sig på den praktiska implementeringen av den nya konsumentkreditlagen. Lagstiftningen påverkar hela kreditgivningsprocessen, från den första marknadsföringsåtgärden och genom hela avtalets löptid till dess att skulden är slutbetald. Ett stort arbete har lagts ned inom bankerna för att se till att tekniska systemändringar genomförs, att avtal revideras, att personal informeras om rutinändringar, att information på webbplatser och marknadsföringsmaterial uppdateras med mera, säger Marie-Louise. Information om regelverket ska hinna nå ut - från koncernoch bolagsnivå till lokala bankkontor och till den enskilda banktjänstemannen - innan lagen träder ikraft.

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Konsumentverket remitterade förslag till ett nytt allmänt råd den 24 november Det allmänna rådet föreslås träda ikraft till årsskiftet. Bankföreningen är kritisk till den korta framförhållningen från verkets sida. Branschen måste ges skälig tid att implementera allmänna råd och föreskrifter. Bankföreningen har påtalat detta i vårt yttrande till Konsumentverket. Vi har invänt emot att flera av de förslag som lämnas i utkastet till allmänt råd är betydligt mer långtgående än vad som framgår av propositionen till den nya konsumentkreditlagen och att de leder till behov av ändringar av bankernas system och rutiner, framhåller Marie-Louise. Ett förslag som Bankföreningen ser väldigt allvarligt på är att Konsumentverket har tagit bort det nuvarande undantaget från krav på kontantinsats när det gäller kontokrediter och andra löpande krediter. Detta skulle innebära att konsumenter blir tvungna att lämna en kontantinsats till säljaren vid kreditkortsköp. Går förslaget igenom skulle det få oerhörda följder och försvåra för alla kreditkortbetalningar i Sverige. Det kan inte anses vara i konsumenternas intresse att alltid kräva en kontantinsats vid varje kreditkortsbetalning. Väcka uppsikt internationellt Konsumentverket motiverar förslaget i sin konsekvensutredning med att dessa undantag speglar ett marknadsläge som tar sikte på historiska förhållanden. Bankföreningen ifrågasätter i högsta grad detta påstående och anser att undantaget bör kvarstå. Sverige är en del av en världsekonomi där betalningar görs över landsgränserna. Regelverken för kontokorten är internationella. Förslaget skulle även få effekt för till exempel utländska turister som vill betala med ett kontokort här i landet. Krav på kontantinsats vid kreditkortsköp skulle rent av vara uppseendeväckande ur ett internationellt perspektiv, säger Marie-Louise Ulfward. Vad innehåller den nya konsumentkreditlagen? Den nya konsumentkreditlagen innebär en hel del nyheter på krediträttens område. Framförallt tar reglerna sikte på vilken information som ska lämnas till konsumenterna. Lagstiftaren har valt att helt ersätta 1992 års konsumentkreditlag med den nya konsumentkreditlagen, eftersom konsumentkreditdirektivet medför ett stort antal ändringar. De bestämmelser i den gamla lagen som inte berörs i direktivet överförs dock oförändrade till den nya lagen. Sammanfattningsvis innehåller konsumentkreditlagen följande nyheter: Enhetlig och mer utförlig information till låntagare Kreditgivare ska, liksom tidigare, lämna information om den effektiva räntan vid marknadsföring av krediter. En nyhet är att detta även kommer att gälla vid marknadsföring av snabblån. Ytterligare en nyhet som införs är att om det anges någon viss räntesats eller sifferuppgift i marknadsföringen, så tillkommer ytterligare informationskrav som är mer utförliga i förhållande till tidigare lag. Om konsumenten är skyldig att ingå ett avtal om en kompletterande tjänst, till exempel en låneskyddsförsäkring, ska det också anges i marknadsföringen. En av de stora nyheterna är att det introduceras en ny blankett för förhandsinformation, Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. Blanketten, som ska lämnas i rimlig tid innan avtalet sluts, innehåller detaljerade informationskrav. Det rör sig om krav på att ange vilken slags kredit det rör sig om, kreditbeloppet, krediträntan, avgifter, det sammanlagda belopp som ska betalas, påföljder vid dröjsmål, etc. Blanketten behöver dock inte lämnas för bolån där det redan finns en bolånekod med information till kunder. Blanketten behöver inte heller lämnas när det gäller vissa kontokrediter, fakturakrediter och värdepapperskrediter. En förklaringsskyldighet introduceras också för kreditgivare. Den innebär att kreditgivaren ska ge tillräcklig information så att konsumenten lättare kan bedöma om krediten passar hans eller hennes behov och ekonomiska situation. Däremot införs inte någon generell avrådningsplikt, enligt uttalandena i propositionen. Fortsättning på sidan 12 och 13. Finansinspektionen har valt att istället föreslå att deras föreskrifter ska träda i kraft först i augusti Finansinspektionens förslag har ännu inte skickats ut på remiss.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Krav på kreditprövning gäller också för snabblån Kreditgivaren ska precis som tidigare pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt avtalet, det vill säga kreditprövning. En nyhet i förhållande till tidigare lag är att också snabblånen kommer att omfattas av krav på kreditprövning. Ytterligare en nyhet är att om en kreditansökan inte beviljas ska näringsidkaren underrätta konsumenten om orsaken till det. Av propositionen framgår att det inte finns något formkrav för hur konsumenten ska underrättas om orsaken till avslag. Det kan alltså ske både muntligen och skriftligen. Utförligare kreditavtal I den nya konsumentkreditlagen finns utförliga regler som styr avtalets innehåll. Avtalen blir därför något längre och mer detaljerade än tidigare. Bland annat tillkommer information om den sammanlagda kostnaden för krediten, rätten till en betalningsplan samt möjligheter till prövning i Allmänna Reklamationsnämnden. En nyhet är också att kravet på att skriva under avtal eller signera avtalet med en avancerad elektronisk signatur försvinner. Istället räcker det med att avtalet dokumenteras i varaktig form samt att konsumenten får en kopia. Detta öppnar för elektroniska kreditavtal i större utsträckning än tidigare. Lagstiftningen påverkar hela kreditgivningsprocessen, från den första marknadsföringsåtgärden och genom hela avtalets löptid till dess att skulden är slutbetald. De röda pilarna visar när processen bryts tillexempel om det blir avslag vid kreditprövningen, om konsumenten väljer att ångra lånet eller förtidslösa lånet under avtalets löptid.

13 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december Information om ränteändringar Enligt den nya konsumentkreditlagen ska konsumenten få information om ränteändringar innan ändringen börjat gälla. Det innebär en förändring mot tidigare lag som medger möjlighet att informera kunder genom annonsering i dagspress. Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form. Beror en ändring enbart på en ändring i en offentliggjord referensränta kan informationen istället lämnas periodvis, till exempel i nästa kontoutdrag. Möjligheten att underrätta konsumenter genom annonsering i dagspress följt av ett meddelande finns dock kvar oförändrat när det gäller bostadskrediter. Ångerrätt I den nya konsumentkreditlagen införs ångerrätt för flertalet krediter. Konsumenten ges rätt att ångra en kredit inom fjorton dagar genom att lämna ett meddelande om detta till kreditgivaren. Meddelandet behöver inte vara skriftligt utan det räcker med ett telefonsamtal. Om en konsument ångrar krediten ska kreditbeloppet betalas tillbaka inom 30 dagar från den dag då meddelandet lämnades. Konsumenten ska också betala ränta för den tid som han eller hon förfogar över krediten. Kreditgivaren å sin sida måste betala tillbaka de avgifter som konsumenten har betalat med anledning av krediten. Ångerrätten gäller inte för bostadskrediter, fakturakrediter eller vissa kontokrediter. Förtidslösen av lån Vid förtidslösen av lån med bunden ränta införs en ny schablonberäkningsmodell för att räkna fram kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning. Schablonersättningen gäller dock inte för bostadskrediter utan för dessa gäller tidigare beräkningsgrunder. Momsreform för finansiella tjänster ett slut till slut? Icke avdragbar moms utgör en stor kostnad för bankerna och det är därför mycket olyckligt att EU:s finansministrar lagt en modernisering av momssystemet på is. År 2007 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ändring av 2006 års momsdirektiv, direktiv 2006/112/ EC, tillsammans med ett förslag till kompletterande förordning*. Förslagen avsåg behandlingen av finansiella tjänster och försäkringstjänster. Tillhandahållande av finansiella tjänster är undantaget från moms. Gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som en finansiell tjänst och tjänster som inte är att betrakta som finansiella utan till exempel en administrativ eller en teknisk tjänst, kan dock i många fall vara svår att göra. * COM (2007) 746 och 747 Snedvriden konkurrens Målet med kommissionens förslag var bland annat att bidra till en mer enhetlig tillämpning av lagen. - Inom EU tillämpas reglerna på många olika sätt vilket leder till en snedvridning av konkurrensen bland företag i den finansiella sektorn. Genom att bättre definiera finansiella tjänster siktade kommissionen på att skapa konkurrens på lika villkor, säger Marie Rosvall, Bankföreningens skatteexpert som också är ordförande i europeiska bankföreningen EBF:s momsgrupp. Ett annat viktigt mål med förslagen både för kommissionen och banksektorn var att tillåta finansiella företag att på ett bättre sätt kunna hantera effekterna av icke avdragbar moms i sin verksamhet. Eftersom finansiella tjänster generellt är undantagna från moms finns inte heller någon avdragsrätt för momskostnader förknippade med dessa tjänster. Icke avdragbar moms utgör därför en stor kostnad för banker. Av detta skäl föreslog kommissionen att de befintliga reglerna om kostnadsdelningsarrangemang (Cost Sharing Arrangements) och frivillig skattskyldighet (Option to Tax) skulle modifieras. Den nya föreslagna regeln om kostnadsdelning var inspirerad av den befintliga, men mer specifik; den skulle bara tillämpas för företag inom EU och avse branschspecifika behov inom den finansiella sektorn. Fortsättning på nästa sida. Marie Rosvall är skatteexpert på Bankföreningen och medlem i EBF:s skattekommitté, där hon också leder arbetsgruppen för momsfrågor.

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Fortsättning från föregående sida. Kostnadsdelningsarrangemang tillåter företag som utför momsundantagna tjänster att ingå i en självständig grupp av företag där gruppen tillhandahåller tjänster till medlemmarna på icke vinstbasis. Genom att gruppera sig på det sättet fördelas kostnaderna mellan medlemmarna utan att någon moms behöver påföras på tillhandahållandet till respektive medlem. Det blev snart uppenbart att diskussionerna i rådsarbetsgruppen kring några förslag, såsom frivillig skattskyldighet men även kostnadsdelningsarrangemang var politiskt svåra frågor. Medlemsstaterna fruktade att en ändring av reglerna skulle innebära förlorade skatteintäkter, säger Marie Rosvall. Arbete på tomgång På grund av svårigheterna att komma fram i dessa frågor, har arbetet i rådsarbetsgruppen främst kretsat kring att försöka förbättra definitionerna av olika finansiella tjänster. På senare tid verkar arbetet mest gått på tomgång. Arbetet med definitionerna är mer eller mindre avslutat men i övriga delar har inget hänt, säger Marie Rosvall. Kostnadsdelning skrotades Det belgiska ordförandeskapet prövade därför en ny approach. Man uppmanade Ecofinrådet att ha en orienteringsdebatt om arbetet och vägen framåt. Resultatet blev bland annat att finansministrarna vid mötet i november uppmanade rådsarbetsgruppen att prioritera arbetet med detta, men att inget mer arbete på kostnadsdelning skulle göras. Kommissionen uppmanades att titta närmare på hur beskattningsunderlaget lämpligen skulle beräknas vid en option to tax. - Det var mycket olyckligt att Ecofin, trots protester från banksektorn, beslöt att lägga ner arbetet på kostnadsdelningsarrangemang. Bankerna behöver väl fungerande regler för att få ner kostnaderna för icke avdragbar moms och det gjorde vi i EBF:s momsgrupp också klart för medlemstaternas regeringar. De befintliga reglerna tolkas på många olika sätt inom EU. Även om det nu blivit klarlagt att de befintliga reglerna är tillämpbara på finanssektorn finns det många frågetecken kvar som behöver rätas ut officiellt. Detta skulle lämpligen kunna göras genom att vi fick förtydliganden i direktivet eller i vart fall en förordning eller rekommendationer från kommissionen. Till de viktigaste frågorna att besvara hör om det går att ha kostnadsdelningsarrangemang över gränserna och om tjänster kan tillhandahållas på vinstbasis utanför gruppen. Kompromiss väntas När det gäller framtiden förmodas moderniseringen av definitionerna slutföras under nästa ordförandeskap och en kompromisstext presenteras för Ekofin under Diskussionen om kostnadsdelning måste trots detta fortsätta för att den europeiska banksektorn ska kunna konkurrera på samma villkor inom och utanför EU, säger Marie Rosvall. E-faktura en del av EU:s tillväxtstrategi EU-kommissionen ser e-fakturor som en stor potential till besparingar, 200 miljarder per år, som ska hjälpa EU att stärka konkurrenskraften gentemot resten av världen. I december presenterade kommissionen ett antal konkreta åtgärder som medlemsländerna och EU ska vidta för att underlätta övergången från papper till e. EU-kommissionär Michael Barnier och kommissionens vice ordförande Antonio Tajani meddelade i en pressrelease den 2 december att införande av elektronisk fakturering i Europa nu ska ses som en del av A digital agenda for Europe. Detta i syfte att uppnå den långsiktiga allomfattande strategin Europe 2020, a strategy for smart, sustainable and inclusive growth. Syftet är att stärka Europas konkurrenskraft genom ökad effektivitet och minskade kostnader. Vi stöder kommissionens initiativ till fullo. Vi i Norden ligger långt framme vad gäller e-faktura och vi har sedan länge önskat bättre möjligheter för e-faktura i Europa, säger Johan Schmalholz, e-fakturakoordinator på Bankföreningen. Kommissionen har presenterat ett antal konkreta åtgärder i syfte att uppnå en övergång till elektronisk fakturering. En av dem är att medlems-

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december staterna ska formera en organisation kring e-faktura både nationellt och på EU-nivå. De nationella forumen ska vara bildade senast 30 juni 2011 och bestå av ledamöter från olika håll, bland annat myndigheter och användare av e-fakturatjänster. Forumets uppdrag ska vara att ta fram en nationell strategi för e-faktura, främja e-faktura hos små och medelstora företag samt koordinera nationella initiativ i förhållande till riktlinjer från EU. I Sverige har regeringen ännu inte kommunicerat hur man avser att bilda forumet. Sannolikt går uppdraget till något av departementen Finans-, Social- eller Näringsdepartementet. Hamnar i skymundan Det är viktigt att det privata näringslivet är representerat i forumet för att undvika att kommersiella aspekter på elektronisk fakturering hamnar i skymundan. Bankföreningen avser att deltaga. Vår åsikt är att det befintliga Nätverket för Elektroniska Affärer, NEA, som har medlemmar både från myndigheter och olika berörda branscher, är ett lämpligt forum att ta sig an uppgiften, säger Johan Schmalholz. Det forum som ska inrättas på EU-nivå, European multi-stakeholder e-invoicing forum, ska bestå av 63 ledamöter: två från respektive medlemsstats nationella e-fakturaforum samt representanter för europeiska centralbanken och European Committee for Standardization, CEN. Ledamöterna ska ha tre års mandat. Uppdraget blir att övergripande övervaka och samordna införandet av e-faktura inom EU. I uppdraget ingår också att säkerställa att EU-institutionerna internt övergår till e-fakturering. Bankföreningen kommer att verka för att de svenska ledamöterna har god kunskap och kännedom om banksektorns lösningar och behov, säger Johan Schmalholz. Nästa punkt på EU-kommissionens åtgärdslista är att etablera ett enhetligt legalt ramverk inom EU för e-faktura. Implementeringen av faktura- och momsdirektivet som antogs i juli i somras kommer att följas upp av kommissionen för att säkerställa att det implementerats lika i alla länder och att elektronisk fakturering inte diskrimineras. En särskild skattekonferens, Fiscalis, med representanter från nationella skattemyndigheter och Finandsepartement, kommer att hållas i februari för att identifiera behov av samordning. Vidare förespråkar kommissionen att samtliga medlemsstater snarast accepterar de metoder för elektronisk fakturering som tillämpas i medlemsstater vilka inte ställer särskilda säkerhetskrav, bland andra Sverige. Kommissionen avser också att se över metoder för momsindrivning och gällande direktiv avseende e-signaturer. Syftet är att säkerställa att enskilda medlemsstaters krav på och utformning av e-signaturer accepteras över gränserna. Bankföreningen kommer att bevaka utfallet av Fiscaliskonferensen och försäkra oss om att övriga medlemsstaters tolkning av det nya direktivet ligger i linje med svenska Skatteverkets. Förändringar av signaturdirektivet är också av intresse för de av våra medlemmar som bedriver gränsöverskridande fakturering, säger Johan Schmalholz. Den tredje punkten som EU-kommissionen tar upp är behovet av att ge stöd till små och medelstora företag för att underlätta för dem att ansluta sig till lösningar för e-faktura. E-faktura över gränserna Kommissionen vill också standardisera tillämpningen av e-faktura i Europa. Dels vill man uppnå interoperabilitet och gränsöverskridande räckvidd. Dessutom ska man ta fram riktlinjer avseende implementeringen av FN-standarden för e-faktura (Cross Industry Invoice). I det arbetet ska hänsyn tas till närliggande standardiseringsinitiativ, bland annat den nya ISO standarden för e-faktura som följer samma stomme som betalningsmeddelande ISO vilket är SEPAstandard. Kommissionen ger därför den europeiska standardiseringskommittén CEN uppdraget att under 2011 presentera en Code of practice för e-faktura i Europa tillsammans med europeiska implementationsanvisningar för Cross border Invoice. Det vore positivt om bankerna på sikt kan gå över till att stödja en och samma standard för betalningar och e-faktura. Detta skulle underlätta integrationen mellan faktura och betalning i Europa, säger Johan Schmalholz. Johan Schmalholz E-fakturakoordinator på Bankföreningen 30 miljarder fakturor skickas årligen i Europa. Endast 3 procent av dem distribuerades elektroniskt Fullständig övergång till e-faktura i Europa skulle minska koldioxidutsläppen med ton per år. Motsvarande siffra för Sverige är ton per år. Besparingarna skulle enligt EU-kommissionen vara upp till 200 miljarder euro per år, eller 80 procent per faktura. I Sverige genomfördes 11 procent av Internetbanksbetalningarna för privatkunder med hjälp av e-faktura 2009, och trenden är kraftigt stigande.

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 6 december 2010 Aktuella lagändringar Ny konsumentkreditlag Den 8 december röstade riksdagen igenom en ny konsumentkreditlag. Lagen är en anpassning till EU:s konsumentkreditdirektiv. Lagändringarna träder ikraft den 1 januari Ny lag om försäkringsrörelser Riksdagen sa den 8 december ja till en ny lag om försäkringsrörelser. Lagen innehåller moderniserade regler för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, som i dag kallas understödsföreningar. De nya reglerna träder ikraft den 1 april Internationellt tillsynssamarbete på värdepappersmarknadsområdet Riksdagen beslutade den 2 december att Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte på värdepappersmarknadsområdet. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars Enklare redovisning Riksdagen har röstat igenom vissa förenklingar av reglerna om årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och arkivering. Bland annat förkortas arkiveringstiden för räkenskapsinformation från tio till sju år. I propositionen påtalas dock att inget hindrar att ett företag bevarar räkenskapsinformation under längre tid än vad bokföringslagen kräver och att vanliga fordringar preskriberas först efter tio år. Kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro tas också bort. Syftet med lagändringarna är att göra det enklare för företagen att redovisa sin verksamhet. Lagändringarna träder ikraft den 1 januari Lättare för aktieägare att utöva ägarinflytande Riksdagen röstade igenom ändringar i främst aktiebolagslagen som bedöms nödvändiga för att genomföra EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag. Direktivet syftar huvudsakligen till att underlätta för aktieägarna att utöva sitt ägarinflytande. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari Höjd insättningsgaranti Riksdagen beslutade om att höja den svenska insättningsgarantin till motsvarande euro från den 31 december De nya reglerna är en följd av ändringar i EU:s direktiv om insättningsgaranti. Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på eller mejla till Bankföreningen söker medarbetare Jurist eller ekonom med fokus på allmänna frågor kring säkerställda obligationer samt andra aktuella finansmarknadsfrågor, däribland förvaringsinstitut. Vill du veta mer, kontakta: Sophie Steen Tomas Tetzell

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav...

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav... Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9 Kreditvärderingsinstitut... 245 Statligt stöd och garanti... 309 Kapitalkrav... 359 Obligationer och e-pengar... 915 Betalning, inlåning och kreditupplysning...

Läs mer

Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument

Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument 1 Svenska Bankföreningen 2010-10-22 Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument Den 1 januari 2011 kommer en ny konsumentkreditlag att träda ikraft. Eftersom Bankföreningen

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18

Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18 NEA Nätverket för elektroniska affärer Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18 Förord Denna NEA-rapport handlar om viktiga av EU-kommissionen

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för snabbkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Aspelund

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till:

Konsekvensutredning avseende förslag till: MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter; Utkom

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Redovisningen av leasing går åt fel håll

Redovisningen av leasing går åt fel håll 1 FINANSBOLAGENS FÖRENING Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 7 februari 2011 Redovisningen av leasing går åt fel håll Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar I

Läs mer

Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m.

Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m. 1 Svenska Bankföreningen 2010-10-22 Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m. (bolån) I den nya konsumentkreditlagen

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter beslutade den 25 januari 2011. KOVFS 2011:1 Utkom från trycket den 1 februari 2011 Konsumentverket

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF1 Etiska Riktlinjer FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Rapport från kreditmarknaden. 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL

Rapport från kreditmarknaden. 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL Rapport från kreditmarknaden 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL Aktuell kreditsituationen i Sverige Svenska banker är i ett internationellt perspektiv både lönsamma och välkapitaliserade Bankerna genomgår

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om inlåningsverksamhet; SFS 2004:299 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar FI-forum 25 september 2014 Agenda Bakgrund, syfte och sammanhang Kapitaltäckning Kapitalbuffertar Kapitalbuffertar och pelare 2 Offentliggörande av information

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter 2640 Nr 789 Bilaga 1 Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Kreditfömedlare * Denna information är frivillig

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Vadstena Sparbank 10.6 Ersättningspolicy 2013-04-09. Fastställd av styrelsen 2013-04-09 Ersätter tidigare fastställd 2012-04-10.

Vadstena Sparbank 10.6 Ersättningspolicy 2013-04-09. Fastställd av styrelsen 2013-04-09 Ersätter tidigare fastställd 2012-04-10. Fastställd av styrelsen Ersätter tidigare fastställd 2012-04-10 Innehåll Bakgrund... 2 Riskanalys... 2 Syftet med policyn... 2 Målsättning... 2 Syftet med rörlig ersättning till anställda... 2 Kriterier

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628

Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628 B E S L U T S P R O M E M O R I A Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628 Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Vem är jag och varför dessa frågor? Styrelseledamot i CF sedan start Växelvis

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

2015-06-30. Regelverk. Rörelseregler. Inledning

2015-06-30. Regelverk. Rörelseregler. Inledning 2015-06-30 Regelverk Rörelseregler Inledning Benämningen Bankernas finansbolag förekommer i denna beskrivning trots att finansbolag inte längre är något självständigt juridiskt begrepp och bankernas finansbolagsverksamhet

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

7.2 Ersättningspolicy

7.2 Ersättningspolicy 7.2 Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen i Norrbärke Sparbank 2015-06-11 Ersätter tidigare: 2014-10-02 Senast faktaändrad: 2015-05-22 Dokumentägare: VD Fastställelse och revision: Årligen Tillämpliga

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2014 1 9 ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2012 2 9 1.

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014 FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2014-05-28 Tidigare fastställd av styrelsen 2013-06-19 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån DELRAPPORT Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån AUGUSTI 2013 Augusti 2013 Dnr 13-6490 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Information som kan öka insynen i hur bolåneräntan bestäms 6 Bankspecifika

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm 2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster

Läs mer

Alfabetiskt förteckning... 5 Värdepappersmarknaden... 9. Fonder och förvaltare... 307. Aktiebolag... 713. Handel och kontoföring...

Alfabetiskt förteckning... 5 Värdepappersmarknaden... 9. Fonder och förvaltare... 307. Aktiebolag... 713. Handel och kontoföring... Alfabetiskt förteckning... 5 Värdepappersmarknaden... 9 Fonder och förvaltare... 307 Aktiebolag... 713 Handel och kontoföring... 883 Kapitalkrav... 1075 Etik och brott... 1479 Konsument... 1585 Redovisning

Läs mer

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan Individuellt anpassad amorteringsplan 14 OKTOBER 2013 14 oktoberr 2013 Dnr 13-8919 INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund 3 4 Individuellt anpassad amorteringsplan Finansinspektionens förslag 6 Amorteringsk

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer